Podcasts about alperna

Risken för samhällskollapser är överhängande, redan innan de stora ekosystemen kraschar. Eva-Lotta beskriver behovet av både hopp och förtvivlan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag var tolv när jag besökte London för första gången och betraktade miljonstaden med stora ögon. De många mörka byggnaderna gav en särskild känsla. Men så gick jag förbi när en av dem rengjordes. Det visade sig att huset inte alls var naturligt svart, utan ljust sandfärgat. Staden stank av alla luftföroreningar och jag borrade ner näsan i halsduken för att slippa känna, men när jag snöt mig på hotellrummet på kvällen blev näsduken ändå svart.På 1990-talet kom två tredjedelar av Storbritanniens elektricitet ännu från kol. Sedan dess har andelen minskat snabbt och ligger nu på mycket låga nivåer. De senaste gångerna jag besökt den engelska huvudstaden har det gått lätt att andas.Det går att förändra saker till det bättre men det är bråttom. Har du hört det förut? Det kan inte vara lätt att vara klimatforskare och tvingas balansera mellan att slå larm och att försäkra att det fortfarande går att göra saker för att hejda förloppet. Om vi inte tror att det går så lär ju heller ingen försöka. Men om inte allvaret framgår så finns en risk att vi inte agerar tillräckligt kraftfullt, tillräckligt snabbt.Av de nio planetära gränser som inte får överskridas för att vi ska kunna leva säkert så har redan sex passerats. Och ännu värre än för klimatet är läget för den biologiska mångfalden. Utrotningstakten är just nu mellan hundra och tusen gånger högre än normalt.I ett antal år har jag lidit av klimat- och miljöångest. Inte en sån där lagom som kan få en att shoppa second hand och sluta flyga utan en dödskramande som gjort det svårt att tänka på något annat och fått mig att böla på klimatmanifestationer trots att det finns få saker jag tycker sämre om än att andra ser mig gråta.Oxfordforskaren Hannah Ritchie led som yngre av samma mörka och livsfientliga klimatångest. Det ledde till ett liv av kontroll och anpassningar som liknar det ätstörda kan beskriva. Allt kretsade kring att göra så litet miljöavtryck som möjligt. Men så såg hon en föreläsning med Hans Rosling. Han visade hur mycket som blir bättre i världen och hon beskriver det nästan som en frälsningsupplevelse. Sedan dess har hon ägnat sin forskargärning åt att sammanställa data om läget i världen. I sin bok ”Not the end of the world” tar hon död på en rad missförstånd och visar att utvecklingen på många områden går åt rätt håll.Ritchie menar i boken att undergångsbudskap skadar mer än de gör gott eftersom de riskerar att förlama oss. Ofta är de heller inte sanna, vilket får forskare att se ut som idioter, och minskar förtroendet för deras slutsatser, skriver hon. Men, tänker jag, detsamma gäller väl om man som forskare utropar lösningar och räddningar som sedan inte infrias? Och att vi blir handlingsförlamade av skrämmande budskap saknar faktiskt stöd i forskning. Tvärtom leder rädsla ofta till konstruktiv aktion.Merparten av världens länder har lovat att nå netto nollutsläpp och det kommer att tvinga oss att omforma våra energisystem, att ändra hur och vad vi äter, hur vi förflyttar oss och hur vi bygger. Mycket gott händer redan på dessa områden och i teorin kan det förstås förbli så. Men den luriga verkligheten kan alltid komma emellan i form av galna världsledare, krig och konflikter eller en vald regering som tycker att tillväxt är viktigare än hållbarhet.Det är ett evigt trixande med siffror och alltid stort motstånd när ekonomin drabbas. Vi har ju invaggats i tron att allt ska kunna fortsätta i stort sett som vanligt. Ja, att det till och med kan bli bra för svensk ekonomi med klimatförändringar. Skidturister kanske börjar åka till Sverige i stället, när vintrarna uteblir i Alperna. Jippie.Den liberala demokratins starkaste lim är ekonomisk tillväxt, skriver essäisten Michiko Kakutani i boken ”The great wave”. Så länge vi kan dela på tillväxtens frukter så är det politiska maskineriet ganska lätt att hålla igång. Försvinner eller monopoliseras frukterna av några få kan det däremot bli otäckt, när de som uppfattar sig som förlorare söker syndabockar. Kanske särskilt, vill jag tillägga, i ett kulturellt klimat som vårt, där var och en är sitt eget varumärke och lyckas smed.Det vi behöver åstadkomma är dessutom överväldigande stort. I boken ”En jord för alla” beskriver en rad framstående forskare och policy-makare hur kriser inom klimat och miljö, ojämlikhet, fattigdom och livsmedelsproduktion hänger ihop. Precis som Ritchie pekar de ut framsteg och goda utvecklingskurvor men de är också tydliga med hur omfattande problemen är, och vad som ligger framför oss. De ordinerar statligt ägande i banker, globala skatter, medborgarfonder för omfördelning av rikedom och pengar till omställning, skuldavskrivning för fattiga länder, lägre konsumtion i rika länder, en total omställning av matproduktion och markanvändning, och lite till.De menar att detta faktiskt går att åstadkomma. Vi kan och vill ju. I G20-länderna stödjer en stor majoritet av medborgarna tanken att deras lands ekonomiska prioriteringar bör förskjutas från vinster och ökat välstånd till att fokusera på mänskligt välbefinnande och skydd av ekosystemen. Men tror forskarna verkligen på denna stora förändring själva? Tror jag på den när jag nu berättar om den? Är det realistiskt med en omställning i den skala och med den hastighet som krävs? Eller är det något vi väljer att tro för att trösta oss själva. Vårt behov av tröst är ju, som Stig Dagerman konstaterade, omättligt.När ett system faller samman öppnas utrymme för något nytt och de goda idéerna om hur det ska se ut är många. Kanske väntar en bättre värld längre fram. Frågan är i så fall hur vi ska ta oss dit på ett hyfsat säkert sätt. Michiko Kakutani konstaterar att i kaotiska perioder så går det gamla systemet sönder långt före det nya har blivit stabilt; och forskarna i ”En jord för alla” påpekar att risken för samhällskollapser är överhängande redan innan de riktigt stora ekosystemkollapserna sätter in.Vi kan inte längre räkna med varken förutsägbara förutsättningar i naturen eller med den relativa samhälleliga stabilitet som vi byggt upp sedan andra världskriget. Det ser ut att vara en skakig väg som ligger framför oss.Nu kanske du längtar efter en lugnande slutkläm, så här kommer den: Livet på jorden kommer vi inte klara att utrota hur illa det än går. Liv i många olika former kommer finnas kvar och människan som art har goda chanser att hänga med ett bra tag till eftersom vi är allätare och fenomenala på att anpassa oss. Dessutom: avskogningstakten i Amazonas har sjunkit; vi producerar redan idag tillräckligt med mat för att ge alla människor på planeten en hälsosam föda; och energianvändningen per capita i världen har fallit med omkring 25 procent sedan 1960-talet.Men glöm för den sakens skull nu inte det jag talade om tidigare. Tröst bör inte användas som ett draperi framför klarsyn.Eva-Lotta Hulténjournalist och författare

Premiäraktuella I'm still here bygger på historien om politikern Ruben Paivas död 1971 då den brasilianska diktaturen bedrev klappjakt på oppositionella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kulturs film kritiker Emma Engström och Lotten Colin, Sveriges Radios Latinamerika-korrespondent, har sett Walter Salles ”I'm still here” som belönades med en Oscar för i kategorin ”Bästa utländska film”. Den berättar om hur fembarns-familjen Paiva drabbas när pappa Ruben grips och förs bort av regimen, för att senare hittas död efter svår tortyr 1971. Hustrun Eunice, som spelas av Fernanda Torres, för en hård kamp för sanning och filmen följer henne från 70-talet till 2014. Hur bra är ”I'm still here” och vilken betydelse har den fått i Brasilien? NÄRLÄSNING AV KENTS TEXTER Topplistorna med Kents bästa låtar och album har duggat tätt inför bandets återförening och kommande konserter – i P1 Kultur ger vi oss i kast med låttexterna! Musikjournalisterna Fredrik Strage och Tina Mehrafzoon, P3, och Elin Gusterman, musiklärare och körledare för Kentkören i Stockholm, diskuterar texternas särart och korar sina favoriter! HANS GUNNARSSON OM NOVELLKONST OCH ”DEN SMALA LYCKAN” Författaren Hans Gunnarsson har i en lång rad romaner och novellsamlingar skildrat ett slags förhöjd svensk vanlighet och i den boken “Den smala lyckan” följer vi ett gäng brevbärare med namn som Dubbel-Kjelle, Göran, Lill-Roffe, Armen och Bogdan som drar igång en bokklubb vid stambordet på ett ölhak. Varför har han valt att skriva en novellsamling denna gång? Vilka är skillnaderna mellan att skriva en roman och en novell? Och apropå noveller! Just nu sänds de nominerade novellerna till Sveriges Radios Novellpris 2025 i P1 och det är lyssnarna som bestämmer vem som ska vinna.Röstar gör man på går https://www.sverigesradio.se/novellen-i-p1 där det också att lyssna på novellerna, som är: VS-50 av Agri Ismaïl i uppläsning av Gunilla RöörSkallarna av Sara Gordan i uppläsning av Peter HaberGustavssons hundar av och med Christoffer CarlssonÄlgsönerna av Martin Engberg i uppläsning Ann PetrénKöldhålet av Sanna Samuelsson i uppläsning av Malin VispeSöndag 23 mars är sista dagen för att vara med och rösta fram vinnaren av Novellpriset 2025! KLASSIKERN OM ”VÄGGEN” AV MARLEN HAUSHOFER Den österrikiska författaren Marlen Haushofers ”Väggen” från 1963 är romanen om en kvinna som vaknar en morgon i sitt hus i Alperna - och är instängd bakom en osynlig vägg. Vad är det som pågår? Är det en depression, en miljökatastrof, en dröm, kanske rentav en dröm om ett bättre liv? I Katarina Wikars Klassiker hör vi skådespelaren Anna Godenius läsa ur Väggen. Programledare Johar BendjelloulProducent Estrid Holm

De finns överallt, personerna som alltid ser till att överträffa dig. Om du ska till pulkabacken ska hen till Alperna, om du är förkyld har hen obotlig astma. Men varför håller en del människor på så här och hur ska man egentligen bemöta skryt och martyrskap? Hannah och Eva utreder med hjälp av lyssnarnas brev. Relationspodd - Vad grubblar du på?

Följ med Tobias Svanelid, Richard Holmgren och Hannibal på en vådlig marsch över Alperna i det andra puniska kriget - antikens supermaktskonflikt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter sekler av ökade spänningar bröt det första av tre krig mellan Rom och Karthago ut år 264 f Kr. Vetenskapsradion Historia återvänder till en av krigsskådeplatserna - krigshamnen i Karthago varifrån enorma flottor skeppades ut för att kämpa med romerska skepp om makten över Medelhavet. Hör också om de ikoniska nordafrikanska elefanterna och deras vådliga marsch över Alperna, om Hannibals krigslister på den Italiska halvön och om Karthagos undergång vid slaget vid Zama år 202 f Kr.I del 2 av Expedition Karthago fokuserar arkeologen Richard Holmgren och Tobias Svanelid på det första och andra av de Puniska krigen, stormaktsdrabbningarna som omformade maktbalansen i Medelhavsområdet.

Idag har vi har äran att ha med oss Ina som gäst och hon bor sen många år tillbaka i Schweiz. För 1,5 år sen var hon med om en paraglide-olycka där hon störtade mot marken - enligt läkarna är det ett mirakel att hon sitter med oss idag och vi kommer prata om de psykologiska delarna av att nästan mista sitt liv i en sån ung ålder. Förutom det så kommer vi också in på ämnen som att känna press att behöva plugga, att få höra att man blivit för gammal och att hon någon gång måste göra någonting riktigt med sitt liv. Det här är känslor som jag tror att många av er som lyssnar kan känna igen sig i och hon delar med sig av några av sina bästa tips för att våga ta sin egen väg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Smala skidor är podden för dig som är intresserad av längdskidåkning. I jakten på att utveckla sig som långloppsåkare nördar Mats och Kay ned sig  i allt som rör sporten.  Vill du hjälpa oss att utveckla podden besök https://www.friareliv.se/smalaskidor

I veckans avsitt av ”Så in i Själen” så möter ni Anders Fritzon. Anders varit elitidrottare i framförallt fotboll och ishockey som ung, men det är genom skidåkning han förverkligat sina drömmar. Han har coachat människor i över 40 år, uppe i bergen på snö, men också 28 säsonger i golf. Anders och hans familj lever som moderna nomader - åker skidor i Alperna hela vintern, golfar under sommarhalvåret och flyttar till södra Europa på hösten för att surfa. De har helt enkelt bestämt sig för att leva utanför ekorrhjulet – för att följa lusten. Självklart måste det planeras, men så lite som möjligt. Anders har haft ett intresse för hälsa sedan han i ung ålder var elitidrottare och började intressera sig för vad kroppen behövde. Och nu är det intresset större än någonsin för han vill upprätthålla kroppens spänst och styrka så länge som möjligt. Han äter medvetet och hållbart, och tränar kroppen på så många roliga och givande sätt som möjligt. Anders har också i hela sitt liv eftersträvat att följa sin inre röst. Hans inre resa började redan i tonåren. I högstadiet fick han upp ögonen för buddismen, och när han 19 år läste Heman Hesses ” Siddhartha ”. Allt handlar om val! Vi väljer konstant, och vi gör det både medvetet och omedvetet. Hur kan vi handla mer medvetet? Anders och jag ska prata om det moderna nomadlivet, Feminin och Maskulin energi, och en hel del annat. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.Läs mer om Anders och Johannas nomadliv på: http://lifeofmagic.seProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Till årets och säsongens sista poddavsnitt valde vi ett verk som passar juletiden. Vi pratar om ”Portinarialtaret” (1472-1478) som finns på Uffizierna i Florens och som är det mest kända verket av den flamländske målaren Hugo van der Goes (ca 1440-1482). Men vi kommer inte prata så mycket om det välkända kristna julmotivet, som visar herdarnas tillbedjan efter Jesusbarnets födelse. Istället fokuserar vi på den person efter vilken verket blev uppkallat: verkets beställare Tommaso Portinari. Vad vet vi om Portinari som var så välbärgad att han hade råd att beställa denna överdådiga målning av en av Flanderns mest välkända konstnärer? Hur blev den florentinske bankiren chef för Medicibankens kontor i Gent och vad vet vi om hans nära kontakter med det burgundiska hovet? Och hur hänger målningens dyrbara och moderiktiga kläder ihop med Portinaris affärsverksamheter i Brygge? Men vi kommer också prata om den mystiske målaren bakom verket, Hugo van der Goes, som idag är ett av de tyngsta namnen i konsthistorien om renässansen norr om Alperna, men som man vet väldigt lite om. Hugo van der Goes levde under hela sitt liv i skräck för evig förbannelse. Dessutom led han samvetskval över den stolthet som han hade känt för all berömmelse som han erfor som konstnär. Hans mentala hälsa sviktade gång på gång tills han på toppen av sin karriär drog sig tillbaka som novis i Rood-Kloster, ett kloster utanför Bryssel. Bara ett 30-tal konstverk kan nuförtiden knytas till Hugo van der Goes, trots att han uppnådde stor berömmelse bland borgerskapet och adeln, vilket hans få bevarade verk vittnar om. Bild: Hugo van der Goes, Portinarialtaret, 1472-78, olja på pannå, 253 x 304 cm, Uffizierna FlorensSupport till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Live från Alperna. Ines är sur på Kenza och besvikelsen är enorm.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Antalet vargar har ökat i alpländerna. Många boskapsägare menar att den ökande vargpopulationen inte går att kombinera med den traditionella djurhållningen. Men nu testas lösningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Schweiz lockas volontärer upp i bergen varje sommar, frivilliga som hjälper till att skydda betesdjuren. Och i förlängningen också vargen. Förhoppningen är att människan och vargen ska kunna samexistera i Alperna, Europas svindlande tak.I Klotet hörs: Elsa Östlund, reporter som följt med upp i schweiziska alperna för en natt som frivillig fåraherde. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

På 1500-talet och 1600-talet var huset Habsburg världens mäktigaste familj, sett till hur stora områden och hur många riken medlemmarna kontrollerade. Habsburgarna dominerade Centraleuropa från Wien, Sydeuropa från Madrid, Nederländerna från Bryssel och ett kolonialvälde som omfattade Latinamerika, Filippinerna och mycket mer. Hur var detta möjligt?Nyckeln till habsburgarnas framgångar stavades äktenskap. De byggde upp sin dynastiska stormakt genom smarta giftermål med arvtagare och arvtagerskor i hela Europa, från Nederländerna i nordväst till Pyreneiska halvön i sydväst och Ungern och Böhmen i öster. Därefter såg de till att bevara makten i familjen genom att delegera ansvaret för styrelsen till alla någorlunda begåvade män och kvinnor inom släktkretsen. För att stärka sammanhållningen ytterligare gifte de sig i regel med sina kusiner, vilket fick trista genetiska följder samtidigt som det onekligen gjorde det lättare att bilda gemensamma allianser mot omvärlden. För resten av Europa framstod huset Habsburg som epokens mest imponerande men också mest hotfulla stormakt. De franska kungarna, som kände sig inringade av habsburgska territorier, allierade sig med vem som helst som kunde hjälpa dem att försvaga härskarna i Madrid, Bryssel och Wien.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om huset Habsburgs utveckling från att ha härskat över några små besittningar vid Alperna till att kontrollera en global stormakt.Bild: Den habsburgska monarkins expansion i centrala Europa.Ramsay Muir - Ramsay Muir, 1911, Philips New Historical Atlas for Students, skylt 25a, 1:a upplagan, Philip & Son. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det händer något väsentligt när den grå forntiden antar mänsklig skepnad, när individer framträder inför våra blickar – när Ramses II:s mumifierade kropp möter oss avlindad på museet i Kairo, när sargade offerlik och folk som mördats hittas i våra gamla mossar, eller när gestalter som Ötzi – ”ismannen” från Alperna – upptäcks av en slump. Vår förhistoria blir genast mer påtaglig; den får, bokstavligt talat, ansikten och kryddas med människoöden som pockar på att bli studerade och beskrivna. Under det senaste seklet, från upptäckten av Tutankhamons grav 1922, har mängder av forntida män och kvinnor grävts upp, analyserats och ställts ut till allmänt beskådande. Detta gäller även Sverige, med iögonfallande fynd som Barumkvinnan, Hallonflickan och Granhammarsmannen. Med hjälp av den allra senaste tekniken försöker vi lära oss hur de levt – vilken mat de ätit, vilka platser de har besökt – och hur de mötte döden. Det är inte ovanligt att vi införlivar dem i vår krets genom att skänka dem namn, som när ett av de äldsta upphittade exemplaren av de varelser som för tre–fyra miljoner år sedan höll på att utvecklas till människor döptes till Lucy, efter en Beatleslåt som var populär i forskningsteamet.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om individerna under forntiden – om egyptiska mumier, nordiska mosslik och andra döda män och kvinnor som idag kan beskådas och analyseras.ReprisBild: Mumien av Ramses den store, G. Elliot Smith - "Catalogue General Antiquites Egyptiennes du Musee du Caire: The Royal Mummies" Detaljer om farao Ramesses II mumifierade kropp. Kairo museum. Wikipedia, Public Domain.Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  Det blev dubbelt svenskt i topp på Sky-distansen under VM i skyrunning. Vi snackar med världsmästaren Louise Jernberg, som vann före Barbro Fjällstedt Oljans. Och bland alla extremlopp har Magnus Hjelmér genomfört det kanske mest extrema, SwissPeaks 660. Johnny Hällneby är bisittare och får möjlighet att prata om ännu ett världsrekord i sexdagarslöpning. Belgaren Matthieu Bonne slog Yiannis Kouros' 19 år gamla rekord under GOMU-VM i Ungern. I helgen var det också SM i kort trail, Daniel var i Vilnius och kommenterade World's Fastest Run och en massa annat. Foto: SwissPeaks & Rafa Romero Glöm inte att stötta bevakningen av svensk ultrabevakning! Ge en engångsgåva eller bli månadsgivare på ultramarathon.se/patreon Kapitel: 1:48 Svenska tävlingar, med SM i kort trail 12:05 Internationella tävlingar 20:51 SwissPeaks 660 INTERVJU med Magnus Hjelmér 31:02 Eftersnack Magnus 31:43 World's Fastest Run 42:35 GOMU-VM på sexdagars, med världsrekord  54:40 VM i skyrunning 1:00:48  INTERVJU med Louise Jernberg 1:11:10 Eftersnack Louise 1:13:25 Kommande tävlingar inför Sörmlands 100 & Lejonbragdens 40-årsjubileum

Fyra essäer om lyriska bilder som kan uppfattas som klichéer men som kan ruva på oupptäckta hemligheter. Latinforskaren Anna Blennow ger sig ut på jakt efter platsen, tillståndet och utopin Arkadien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen i maj 2018. Vi ser – på avstånd – en oljemålning med pastoralt motiv. Några herdar har samlats i skuggan av ett träd, kring ett förvittrande gravmonument. De försöker tyda den latinska inskriften: Et in Arcadia ego. Vad händer här? Vad är det här för plats? Vänta, där kommer någon vi kan fråga. – Ursäkta, var ligger Arkadien? – Det beror på vem du frågar. – Vem är du? – Jag är döden. Jag finns också i Arkadien. Landskapet Arkadien är beläget i det bergiga inlandet av den grekiska halvön Peloponnesos. Denna plats med sin vilda natur ansågs under antiken vara guden Pans hemvist. Den grekiske författaren Polybios, själv född i Arkadien, har påpekat att invånarna där hade särskild talang för musik och sång. Men ändå verkar det inte vara i Grekland som Arkadien ligger. Ty inte bara döden, utan också vitt skilda personligheter som Johann Wolfgang von Goethe och Fritiof Andersson finns i Arkadien. Så fort en lämplig glänta öppnar sig med mjukt gräs, sval skugga och en glittrande bäck, glömmer herdarna sina hjordar, sätter sig och sjunger växelsång med varandra, I Nicolas Poussins 1600-talsmålning – den som vi just nu betraktar – syns de typiska ingredienserna i ett arkadiskt landskap: herdar i antikiserande dräkt med diktens lagerkransar kring pannan. Nymfer, fauner och flockar av får och getter syns visserligen inte på bilden, men väntar runt hörnet. Livet verkar lätt i Arkadien. Det verkar inte finnas ett moln på himlen. Men var är vi? Vissa hävdar att Arkadien uppfanns på trettiotalet före vår tideräkning. Det var då den romerske poeten Vergilius författade sina tio pastorala poem, de så kallade Eklogerna. Redan i den första dikten definieras platsen: Tityrus, du ligger utsträckt i skuggan under ett bokträd, där du spelar skogens sång på ett tunt litet vasstrå – jag har lämnat mitt fädernesland och de ljuvliga fälten jag har flytt mitt land, men Tityrus, där i skuggan, lär du skogen sakta besjunga din Amaryllis. Den som talar är Meliboeus, en fattig romersk herde som förlorat sin mark. Vergilius herdar befinner sig alltså i Italien. Ändå visar det sig att deras hemvist kallas Arkadien. Och herdarnas liv är enkelt, men ändå utsökt. Kärlek och äpplen, skogsgudar och sång. Framför allt sång. Så fort en lämplig glänta öppnar sig med mjukt gräs, sval skugga och en glittrande bäck, glömmer herdarna sina hjordar, sätter sig och sjunger växelsång med varandra, och spelar på en pipa en låt av gryningsluft. Men de mörka hoten mot det enkla livet väntar strax bortom skogsbrynet. Den vackre herden Daphnis, älskad av både kvinnor och män, dör och blir besjungen. Meliboeus har blivit av med sina ägor i det romerska inbördeskrigets efterföljd, medan Tityrus besök i Rom har gett honom friheten åter genom den gudomlige kejsar Augustus. Vergilius egen samtid blandar sig in i versens skogar. Trots sin grekiska födelseattest kom Arkadien nu att få Italien som alltmer permanent adress. Men med tiden ska till och med själva döden komma att stryka på foten. Renässanspoeternas Arkadien blir till kärlekens landskap snarare än diktens. Författare som Torquato Tasso och Jacopo Sannazaro använder de antika pusselbitarna för att planlägga en utopisk, sorglös tillvaro, och den behagliga gläntan i skogen genererar erotik snarare än poesi. Landskapet är en idyllisk kuliss. Fåren har blivit lamm och går i sidenband. Arkadien blir samtidens och verklighetens antites, ett drömspel dit dåtidens bildningsaristokrati kunde ta sin tillflykt. Att vara medborgare i Arkadien innebar inte längre bara att vara diktare och herde, utan snarare att vara i exil från någonting annat. Och Arkadiens ständigt föränderliga geografi kunde nu placeras till och med mitt inne i staden. Den litterära akademin Arcadia instiftades i Rom i slutet av 1600-talet, och hade drottning Christina som sin musa. Valet av beskyddarinna var högst arkadiskt: drottningen var såväl landsflyktig som poetiskt orienterad. Verksamheten kretsade kring diktning och språkets renhet, och de som upptogs i den arkadiska kretsen fick ett eget herde- eller herdinnenamn. Ja: även kvinnor var välkomna i den arkadiska akademin, så länge de kunde dikta. Trots sin grekiska födelseattest kom Arkadien nu att få Italien som alltmer permanent adress. Auch ich in Arkadien! utropade Goethe i sin italienska resedagbok. Också jag får vara i Arkadien! Dödens hotande närvaro ersätts med individens jag, som återföds i närkontakt med den klassiska marken. Och i Italien upplever en rad författare detsamma under det reseintensiva 1800-talet, från Madame de Staël till Lord Byron. Arkadien var inte längre bara verklighetsflykt. Det var inkörsporten till ett återvunnet paradis och ett nytt liv, och dess soldränkta entré, prydd av vinrankor och flankerad av citronträd, fanns strax söder om Alperna. Och återigen måste vi fråga oss: Är Arkadien en plats eller ett tillstånd? Printz-Påhlson pekar på att Arkadien ofta är just förlorat, barndomens och ursprungets landskap: det personliga Arkadien där vi alla en gång var prinsar och prinsessor. Göran Printz-Påhlson skrev en gång att poesin är den enda litterära genre som saknar en geografisk plats. Poesins värld är den inre. Tid och rum finns inte där. Med ett undantag: den pastorala poesin och dess Arkadien. Men platsen är ändå inte plats – den är en utopi, en metafor, en förlorad värld. Printz-Påhlson pekar på att Arkadien ofta är just förlorat, barndomens och ursprungets landskap: det personliga Arkadien där vi alla en gång var prinsar och prinsessor. Dikten och berättelsen om platsen blir hemkomsten. Och ofta smälter generella bildningsideal samman med den individuella, självbiografiska upplevelsen. Författaren Vilhelm Ekelunds alldeles egna Arkadien låg i Skåne. Där var han uppvuxen, i trakten av Stehag. Det skånska landskapet var för honom vägen till tanke och dikt. I essän ”Nordiskt Arkadien” vandrar han vid Kullaberg i nordvästra Skåne, medan havet stormar nedanför i klart solsken, ”samma ljusa storm som strålar och susar i rytmerna af sången som jag läser, i Pindaros' sång”. Den eufori som den grekiska poesin väckte hos honom planterades i landskapets och havets dramatik i ett dubbelt medborgarskap mellan ordlöst ursprung och inlärd bildning. En poet som på samma sätt väver samman plats, minne och bildning är Jesper Svenbro. I sina senaste diktsamlingar har han förankrat sina arkadiska bopålar djupt i den skånska myllan. Och hela det klassiska entouraget har han med sig. Sapfo tar bussen från Landskrona i diktsamlingen ”Ekeby trafikförening”, och i ”Namnet på Sapfos dotter” från 2017 blir Svenbros egen studietid spelplats för en utopisk värld där antikens Grekland flyter samman med skånskt 1960-tal i de ”examensuppgifter” författaren uppmanas genomföra. De idealiserade studierna blir för Svenbro den arkadiska startmotor som skapar dikt och som löser de poetiska problemen. Arkadien börjar få tydligare konturer. Det är en plats och ett tillstånd. Arkadien är den plats där dikten blir till, och där vi blir till. Den magiska glänta där tiden upphör och vi plockar versrader från den blommande marken. En tillflykt, men också en flygplats för minnet och tanken, där vi kan försonas med förlusten. Men såväl frånvaron som den intensiva, behagliga närvaron är bara början på den röda matta som rullas ut framför våra ögon: Välkommen! Detta är vägen till poesin. Anna Blennow, latinforskare och skribent Musik Evert Taube: Fritiof i Arkadien. Inspelad i Milano i oktober 1937. Litteratur Vilhelm Ekelund, Antikt ideal / Båge och Lyra, Liber Förlag 1983. Jonas Ellerström, Vilhelm Ekelund: Landskap och tanke, Bokförlaget h:ström 2017. Göran Printz-Påhlson, När jag var prins utav Arkadien. Essäer och intervjuer om poesi och plats, Bonniers 1995. Stefano Fogelberg Rota, Poesins drottning. Christina av Sverige och de italienska akademierna, Nordic Academic Press 2008. Iacopo Sannazaro, Arcadia, 1504. Jesper Svenbro, Ekeby trafikförening, Albert Bonniers förlag 2015. Jesper Svenbro, Namnet på Sapfos dotter. Enskilt arbete läsåret 2015–2016, Albert Bonniers förlag 2017. Torquato Tasso, Aminta – ett herdedrama [1573], svensk översättning av Ingvar Björkeson, Natur & Kultur 2011. http://www.accademiadellarcadia.it Musik Evert Taube: Fritiof i Arkadien

INLÄST: Vännerna stannar i snön, tar av stighudarna och blickar ut över en värld i vitt. David Kroon tar fram sin mobiltelefon och filmar. De ser lyckliga ut. Men bara en av dem kommer lämna Alperna vid liv. Hör Ivan Solanders reportage här.

Theodor Adornos nedtecknande av sina drömmar bär på en imponerande återhållsamhet. Det kritiska filosofen undviker nämligen att tolka. Aris Fioretos följer med honom in i natten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tomas Tranströmer har lärt oss att uppvaknandet är ett ”fallskärmshopp från drömmen”. Drömlivet äger rum någonstans ovanför den sovande, i en viktlös och luftig, ja, eterisk sfär. När den anonyma huvudpersonen i hans berömda dikt ”Preludium” lämnar sömnen, sjunker ”han” därför nedåt ”morgonens gröna zon”. Plötsligt hejdas ”denna lodräta färd genom ögonblicket” och mannen som är på väg att vakna breder svävande ut vingarna som över ”strömmande vatten”. Så landar han mjukt; med fötterna på marken är han med ens klarvaken. Stående under ett lövverk några timmar senare undrar han om ”ett stort ljus [skall] vecklas ut över hans huvud”.Det är lätt att känna igen sig. Då vi drömmer tycks jaget, eller om det är själen, sväva några meter upp medan kroppen blir kvar under filtarna. Inte konstigt att fallskärmshopparen funderar över vad han varit med om när gruset väl gnuggats ur ögonen. På diktens sista rad är han en nybliven uttydare, väntande på att ljuset bokstavligt talat skall gå upp och drömmen prisge sina hemligheter. Nattens skimrande händelser och varelserna som befolkade medvetandet, bristen på konsekvenstänkande eller tvärtom den ödesbundna logik med vilken allt tycktes ske, de ömsom lustfyllda, ömsom fasansfulla stämningarna, skiftningarna i ljussättning och kulisserna som växlar – allt verkar på ett lika undanglidande som betydelsedigert sätt rymma intima budskap om livet. Eller som den tysk-judiske filosofen Theodor W. Adorno konstaterar, även han förstås en falskärmshoppare: skeendena pekar mot ”den fåfängliga existensens innersta hemlighet”.Adorno nedtecknade sina drömmar så fort han vaknat – inte för att tolka dem, utan för att bevara deras efterglöd. Därför blev uppvaknandet avgörande. Strax efter landningen i en värld av hårda fakta, där gravitationen är lag, förbinds vi ännu med drömmen på samma sätt som fallskärmshopparen som via bärlinor hänger ihop med polyestern som så hastigt skrynklas samman över huvudet. Det finns något i detta ömtåliga ögonblick som senare tolkningsinsatser inte kommer åt. Drömtydningen lägger tillrätta. Nu har selarna lossats och fallskärmen skall packas ned i förklaringarnas fodral – som om den väldiga sfären som bar oss fortfarande liknade en glödlampa och inte en manet på torra land. Uppvaknandet sker innan denna efterbehandling, som oavsett om den är varsam eller hårdhänt söker göra drömmens egenart tillgänglig för begrepp. Vi är fortfarande förenade med vad som höll oss uppe, till synes viktlösa och fria från avsikt. Om drömmen skulle ha en sensmoral, stickad på kudden som vi vilat vårt huvud mot, kunde denna lyda: ”Jag vet inte vad som händer mig”.Redan före sin flykt från hemlandet, undan nazisterna, började Adorno protokollföra drömmar. Han som skulle bli Efterkrigstysklands främste representant för ett ungt och kritiskt förnuft, ja, för en ny upplysningstid som ville verka för den sortens klarhet som Tranströmers resenär tycks vänta på, var inte intresserad av att tolka de nattliga visionerna. Tvärtom gällde det, som han skriver, att betrakta dem inte bara som ”'våra', utan de utgör också ett kontinuum, [de] tillhör en enhetlig värld”. För Adorno var uppvaknandet ett avbrott i detta större förlopp, ett flöde i vilket drömtillvaron fortsatte även då vi inte sov.Hur vaknade han själv? Den första anteckningen från året efter nazisternas maktgripande, i januari 1934, bådar illa. Filosofen drömmer att han tillsammans med Gretel Karplus, som han skulle gifta sig med tre år senare, råkar ut för en trafikolycka. Bussen som paret färdas med störtar ned i en ravin i schweiziska Alperna, lyckligtvis kan båda resa sig ur vraket: Jag kände hur jag grät när jag sa: Jag hade så gärna fortsatt att leva med dig. Först då insåg jag att min kropp var fullständigt sönderslagen. Jag vaknade med döden. Adornos första protokoll slutar bokstavligt talat med döden. Ja, även drömmen i vilken denna död får sista ordet dör, för i samma ögonblick som ordet faller slår han upp ögonen och incidenten förflyktigas likt ont mörker då ljuset tänds.I december 1940 vaknade Adorno med en känsla av främlingskap i New York, dit han flytt med sin nyblivna hustru. Året därpå öppnade han ögonen ”av skräck och bävan” under palmerna i Los Angeles, dit paret flyttat vidare. Under de sista krigsåren vaknade han ”utan förhoppningar”, senare ”med kväljningar” och ytterligare några år därefter ”full i skratt”. Ena gången ter sig övergången till vakenlivet lustfylld, andra gången smärtsam, på gränsen till traumatisk. Adorno drömmer om bordeller, fast också om koncentrationsläger.Det kan förvåna att denne tänkare, som mer än någon annan förknippas med ”den kritiska teorin”, knappt nagelfar sina nattliga upplevelser. På några ställen undslipper honom visserligen en tolkning. 1948 konstaterade han att drömmens ”verkliga betydelse ligger i öppen dag”: vad han just erfarit innebar att han ville ”återvinna det europeiska liv som gått förlorat”. Trots våldsamheterna som drabbar Adorno i drömmarna, vilka till antalet nog bara överträffas av gångerna då han umgås med kvinnor i olika stadier av avkläddhet, månade han dock om att bevara dem så intakta som möjligt.Den som tar del av dessa protokoll, som finns i en fin och finurlig svensk översättning med den lätt missvisande titeln Drömdagbok (det handlar ju just inte om att föra bok över sitt dagliga liv), får svårt att inte imponeras av Adornos återhållsamhet. När han på annat ställe understryker att drömmarna är av ”väsentlig betydelse för begreppet” är det denna deras ofrivilliga, liksom oformade eller ännu begreppslösa karaktär som han önskar lyfta fram. De markerar, som litteraturvetaren och sociologen Jan Philipp Reemtsma framhåller i sitt kloka fast krångliga efterord, ett ”oberoende av den kommunikativa socialiseringens krav på konformitet”. Vi tar om det där: ett ”oberoende av den kommunikativa socialiseringens krav på konformitet” … Vad Reemtsma menar är att drömmen, i likhet med exempelvis litteraturen, utgör en uttrycksakt, i vilken personen vars blick rör sig bakom ögonlocken kan omfatta hela tillvaron, även de delar som ligger bortom sociala regelverk och egna intentioner.För Adorno gjorde drömmen det till och med möjligt att uppleva döden utan att dö. Åter tillbaka i Frankfurt, i november 1956, noterade han: Jag drömde om en förfärlig värmekatastrof. I glöden – en kosmisk glöd – flammade alla döda än en gång upp i sin forna gestalt under några sekunder, och jag visste: först nu är de helt och hållet döda. Genom att avstå från tolkning ville Adorno bevara drömlivets efterglöd. Allt annat vore en hädelse mot dess miljöer, stämningar, invånare. På sitt sätt är protokollen ett rekviem. Eller som denne nattexistensens trogne bundsförvant skriver i en av sina sista rapporter: ”Med tanken: vi får be för att det blir något kvar, vaknade jag.”Aris Fioretosförfattare, översättare och professor i estetikLitteraturTheodor W. Adorno: Drömdagbok. Svensk översättning av Anna Petronella Foultier med efterord av Jan Philipp Reemtsma. Nirstedt/litteratur, 2024.

Vi inleder programmet med att ringa upp vår USA-expert Britt-Marie Mattsson i Washington DC för att prata om Super Tuesday, tisdagen då en tredjedel av de amerikanska delstaterna väljer sin presidentkandidat inför valet i höst.Linnea Rönnqvist pratar om regeringens besked igår att de skjuter till sex miljarder extra till vården, något som kritiker menat inte räcker på långa vägar för att slippa varsel och nedskärningar.Fanny Wijk pratar om kaoset på Haiti, där 80 procent av landet nu kontrolleras av kriminella gäng som strider mot regeringsstyrkor.Sedan kommer klimatreporter Annelie Moran och pratar om snöbristen i Alperna i klimatförändringarnas spår som lett till att världscuptävlingar fått ställas in och liftsystem att stänga.Dessutom: Ambassadernas obetalda p-böter, skatteåterbäringshetsen och Isabella Löwengrip fick betala 820 kronor för kranvatten i Schweiz. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I försöken att i Alperna minska avsmältning och jordskred till följd av snabbare klimatförändringar blir det allt vanligare att försöka skydda natursnö och glaciärer genom övertäckning. Men lösningen är inte långsiktig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under tiotusentals år har permafrosten och glaciärerna i Alperna hållit bergskedjan i ett stabilt isigt järngrepp. Utifrån det klimatet har samhällen byggts upp, liftsystem byggts ut och vägar anlagts. Men under de senaste decennierna har permafrosten tinat i allt snabbare takt medan snön och isen smälter. Förutsättningarna för att bedriva storskalig vintersport försämras i grunden och jordskred hotar när marken börjar röra sig. Enligt forskarna kommer områden under 1500 meters höjd få svårt att överleva som skidsportorterFölj med Klotets reportrar till ett par av skidorterna som drabbas, till franska Chamonix och schweiziska Andermatt och hör om försöken att rädda glaciärerna, pisterna – och husen. Kristian Åström var i Andermatt 2005 och berättade då om det nya - att försöka rädda glaciären med fleeceduk. Hur har det gått? Medverkande:Dani Meyer - alpinistRuzica Dadic - forskare vid institutet för snö och lavinforskning i schweiziska DavosUrs Elminger - Gothard Sportbahnen AGErik Huss - glaciolog och miljökonsultAntoine Blanc - service de restauration des terrains en montagneLudovic Ravanel - permafrostforskareNiklas Zachrisson - programledareKristian Åström - reporterMarie-Louise Kristola - reporterAnders Wennersten - producent

När den glada inledningsjingeln ljudit berättar Mats att han skaffat mustasch, vilket föranleder initierade samtal om mustascher i populär- och finkulturen, exempelvis Fröken Fleggmans och von Heidenstams, och diverse 90-talsminnen av Killinggänget (ja, även Edward har några obskyra sådana).Men dessförinnan delar Mats med sig av tips från sina måltider på grekiska restauranger, apropå familjen Bloms under året förestående resa till Kalamata, och med sina drömmar om allt gott han ska få äta i Singapore.Efter mustascherna går samtalet över till matbluffar, och hur illa det är när livsmedelsprodukter fuskigt säljs in som ”västerbottniska” när de tillverkas i Småland, som ”hembakat” när brödet är från industrin, som ”lakrits” när de inte innehåller lakrits, eller att det som kallas ”kalvfond” visar sig vara kycklingbuljong. Edward drömmer – som vanligt – om Sydtyskland och att ha en julstuga i för-Alperna.De tu gastronomerna har ytterst svårt att förstå hur någon kan klara av oxveckorna under januari med träning, avhållsamhet och annat asketiskt leverne; det är ju i januari behovet av rött vin kan vara som störst. Apropå en lyssnarfråga tipsar de om flera röda viner som passar till vardagsmåltider (se listan nedan).Edward reder ut varför det trots allt var en bra idé att bjuda in den franske presidenten till pytt-i-panna med bearnaisesås (det visade sig att den danska motsvarigheten biksemad ofta serveras just så) vid en studentsittning, och delar med sig av sina bästa karnevals- och fastlagstips.Viner som rekommenderas i detta avsnitt:• Château Haut-Moulin, Vieilles Vignes (5631001)• Ruppertsberger Pinot Noir (297401)• Perequita (257401)• Alta Cima (7158701)Siffrorna inom parentes syftar på artikelnumret hos Systembolaget. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Full fart i börsfabriken på alla fronter. Det är VD-byten, rapporter och blankarattacker. John har varit i Alperna och funnit storheten i svenska bolag medan Johan har varit felfri som rapporttrader. Det spånas fram fondförvaltare vi vill se och Johns försök att leka storägare har slagit fel. Dessutom besöker börsnykomligen Webrocks  VD Joakim Pops studion och berättar om sina planer. Lyssna! Börspoddens huvudsponsor är Nordnet Markets, läs mer på Nordnet.se

K har dragit ut en tand och chippen har varit mycket nära att mista livet i Alperna efter en misslyckad offpist-åkning Vi får höra talas om Ronaldo som har Kina som andra hem, en golfspelare som vann men inte fick något pris och lite till

Amir har ätit samma maträtt i åtta år. Glaciärerna i Alperna smälter snabbt. Musikproducenten Max Martin har slagit ett rekord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Extremkylan. Kan idrott motverka att barn och unga hamnar i kriminalitet. Ny Kinakorrespondent på Sveriges Radop- Flyktingar från Melitopol organiserar sig. Hur evakuerar man ett flygplan på bästa sätt? Spänningar på många håll i Mellanöstern? Juniorkronorna till semifinal i VM. Harvards rektor avgår. Alperna och klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyårslöften och lurviga skor. Resan till Alperna som avslutades hängandes under en helikopter. En planerad springnota och kosten att säga nej. Ick, tantparkour och menstrosa.Betyget på 2023. När blir man för gammal? Är filmen Love Actually mossig? Klarar du 66 dagar, klarar du allt. Och från och med nu, släpper vi nytt avsnitt varje fredag! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det nalkas jul i skidspåren och vi får höra om tjejernas olika julplaner både i skidspåren och på julbordet. Plus att vi får veta att Jonna är typ ensam i skidlandslaget om att ha med sig sina skidor till Italien, Charlotte liknar skillnaden mellan längdskidor och skidskytte med skillnaden mellan kulstörning och boule och Hanna och Elvira berättar om sitt extrainsatta träningspass på Arlanda på vägen hem från Alperna. Vinterpasset produceras av Brand Studio, en del av Bonnier News i samarbete med Håkanson United. Vill du komma i kontakt med Vinterpasset skicka ett mail till hej@vinterpasset.se.

Teslakonflikten växer. Två månader sedan Hamas terrorattack. Sis och polisanmälningarna. EU och Kina i toppmöte i Peking. Alperna och klimatet. Språkmuseum. Årets vintervärdar. Klimatavtryck COP 28 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under åren som gått har Marlen Haushofers roman Väggen från 1963 tolkats på otaliga sätt. Är det efter kärnvapenkriget eller ett inre sammanbrott? Själv kallade hon den för en katthistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En medelålders kvinna åker upp i Alperna och när hon vaknar på morgonen är hon ensam bakom en osynlig vägg. På andra sidan kan hon se människor, som stelnat i sina gester. Hon finner sig i situationen. Nu måste hon lära sig att överleva: mjölka, hugga ved, odla.Författaren Marlen Haushofer levde ett borgerligt liv i en österrikisk småstad. 1963 kom ”Väggen” ut, och den blev hennes mest kända roman även om berömmelsen var postum.Kvinnan i ”Väggen” skriver ner sin redogörelse, en dagbok på baksidan av några almanacksblad över dagarna som går. Om vänskapen med djuren. Om meningen med livet. Och här finns också dramatik, en osynlig fiende som rubbar balansen. Vad är ont och gott? Vad är gemenskap och vad är ensamhet?Kritikern Rut Halldén skrev om Marlen Haushofer att ”det är som om hon slitit av ögonlocken för att bättre kunna se.”Katarina Wikars ger sig in bakom ”Väggen”, som uppläsare hör vi Anna Godenius och medverkar gör också bokens första översättare Per-Erik Wahlund i en inspelning från sent 90-tal.

Vi drömmer oss bort i detta avsnitt av Karlavagnen. Berätta om den mest minnesvärda resa du någonsin gjort. Vad upplevde du då? Det undrar Christian Olsson i Karlavagnen onsdag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om en månad den 22 december, är det Vintersolståndet, vilket betyder att dagarna långsamt blir längre och ljusare. Men hur ska vi stå ut till dess i mörka, kyliga november med en inflation som pressar många till att vända på slantarna. Jo, i kvällens Karlavagnen vill vi drömma oss bort tillsammans med er, till andra platser och tider. Därför undrar Christian: Vilken är den häftigaste resa du gjort?Var det till Australien, Alperna eller kanske Alingsås? Vad upplevde du på den där resan du aldrig glömmer? Tågluffade du i Europa och sov på billiga vandrarhem som ungdom, eller längtar du tillbaka till den där stranden på Phuket där du fick se havslädersköldpaddor för första gången? Har du vandrat till Machu Pichu eller gift dig i Las Vegas? Kanske druckit vin i Tokyo eller dansat på borden på en bar i Dublin?Berätta om din mest minnesvärda resa, och smitta oss andra med lite ljus och äventyr!På resande fot i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 22:00 och programmet är ikväll extra kort, vi börjar 23:07.

Hon hör till den svenska litteraturhistorien, men länge dolde sig Majken Johanssons stora kärlek bakom bokstaven S. Paul Tenngart berättar om kvinnan som poeten sörjde och skrev dikter om i decennier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Efter att alla hennes efterlämnade papper donerades till Lunds universitetsbibliotek vet vi det mesta om poeten och frälsningssoldaten Majken Johansson, till exempel att hon från mitten av femtiotalet ända fram till sin död 1993 hela tiden tänkte på, sörjde och skrev dikter om sin stora kärlek Solveig Borg, hon som tog livet av sig den 19 augusti 1956.I dikten ”Après toi”, som hämtar sin titel från Vicky Leandros Eurovisionvinnare från 1972, skriver hon till exempel om ”den dagligen vaknande smärtan // i tomrummet // efter dej”. I dikt efter dikt finns den, sorgen, och den bidrar starkt till Johanssons poetiska idiolekt – de drastiska växlingarna mellan djupaste förtvivlan och språklig lekfullhet.Men vad vet vi om Solveig Borg? Och vad har vi rätt att ta reda på?Majken Johansson dolde Solveigs identitet hela livet. Inte för sina allra närmaste men för den svenska offentligheten. I de publicerade dikterna kallas hon bara ”S” och nämns uteslutande med könsneutrala pronomen. I de många intervjuer som Majken gjorde i dagspress och veckopress på 1960-, 1970- och 1980-talen framställs Solveig antingen som en nära vän, eller så görs hon om till en manlig partner.Dels vill Majken Johansson inte smutskasta Solveigs minne hos de bekanta och de släktingar som inte hade accepterat deras kärlek. Dels vill hon skydda sitt eget rykte i den svenska offentligheten och, förstås, inom Frälsningsarmén. Hon är ju en av de mest kända poeterna i samtidslitteraturen – och hon är dessutom Frälsningsarméns viktigaste språkrör i den svenska majoritetskulturen. Hon har ett uppdrag från Gud att utföra. Det får inte förstöras.Men hon tänker också på sina dikter. Om det blir känt att de gestaltar kärleken mellan två kvinnor så upphör de att vara kärleksdikter och blir homosexdikter. Och det är de inte tänkta att vara. Det är de inte.Men det finns en öppning, och det är tidens gång. De ägodelar som betydde allra mest för Majken Johansson samlade hon i en chokladask från Fazer. Där la hon fotografierna av Solveig och deras kärleksbrev. Asken förseglades i ett igenklistrat A4-kuvert och placerades i det arkiv som sedan donerades till framtida forskning. På kuvertet finns instruktionen: ”bör inte utlämnas till läsning och publicering förrän tidigast år 2015!”Nu är vi på andra sidan den där historiska gränsen. Nu är tiden mogen för oss att lära känna Solveig. Ja, det är kanske rentav vår plikt att berätta om de villkor som hon levde under på 1950-talet så att vi kan hindra att begränsningarna, stigmatiseringen och skammen återkommer. Den bedömningen gjorde åtminstone Majken Johansson innan hon dog.När hon träffade Majken var Solveig Borg en ensamstående 47-årig yrkeskvinna, direktör för företaget AB Specialpapper. Hon var född och uppvuxen i Finland, och hade etablerat sig i Stockholm efter kriget. Hon reste mycket i arbetet – både i Sverige och i Europa. På vintrarna älskade hon att åka skidor i Alperna.Måndagen den 15 augusti 1955 får hon syn på en kontaktannons i Dagens Nyheter. ”Ung, kvinnl. akademiker söker väninna”, står det. ”Gärna 30–40 år. Övervägande intellekt. o. konstnärliga intr.” Solveig låter det gå en dag, sen svarar hon den anonyma annonsören: ”Just nu står jag i beråd att åka till London, men ville med dessa nedkastade rader nå Er så att om Ni har intresse ville ta kontakt med mig då jag återkommer kring den 4 sept. Med hälsning / fru S. Borg.”Visst tar Majken kontakt, och snart blir de ett par. I januari flyttar den 25-åriga poeten hem till den 47-åriga direktören. I efterhand ska Majken betrakta de där månaderna som den enda riktigt meningsfulla perioden i ett liv av brist och saknad.Men det knappa år de får tillsammans är långt ifrån problemfritt. Solveig kommer från en högborgerlig finlandssvensk släkt, och hennes inkomster är robusta. Majken själv är en arbetarflicka från Möllevången i Malmö som vuxit upp i ett fosterhem. Visst, hon betraktas som en lovande poet, men diktsamlingar blir man inte fet av. Ibland känner Solveig det som om hon köper den fattiga Majkens gunst. Betalar för hennes unga kropp.Båda bär på tuffa personliga trauman. Majken lämnades som spädbarn bort av sin biologiska mamma, och hon blev mycket illa behandlad i fosterhemmet. Två gånger har hon försökt ta livet av sig. Solveig lider av ständiga mardrömmar efter sin tid som sjuksköterska under finska vinterkriget. I sin dagbok beskriver Majken dem som två sjuka som inte förmår ge varandra stöd.Det största problemet är ändå att de har så olika inställningar till sin gemensamma kärlek. Majken tycker inte att de behöver smussla med den. Men Solveig har alltför mycket att förlora. Om det kom ut att hon levde ihop med en kvinna på det sättet skulle hon riskera allt annat: släkten, firman, anseendet.Precis ett år efter det att Solveig fick syn på Majkens kontaktannons kommer uppgörelsen. Solveig vill avsluta förhållandet. De bråkar och Majken råkar drämma till Solveig. Arg och ledsen störtar Solveig ut från lägenheten och tar bilen till sitt sommarställe några mil norr om Stockholm. Där skjuter hon sig i huvudet.Solveig är borta. Förlorad. Och Majken kan inte ens visa sig på begravningen.Det som sedan händer ska komma att anta mytologiska dimensioner för Majken Johansson. Under flera decennier ska hon i anteckning efter anteckning förklara för sig själv hur hon lyckades ta sig ur det totala mörkret. Först försöker hon nå Solveigs själ via spiritistiska seanser. Dessa försök nämner hon inte med ett ord i tryckta texter eller offentliga samtal. Sedan testar hon olika kristna samfund. Det är hon också ganska tyst om i efterhand. Men resten av berättelsen sprider hon så ofta hon kan: till slut finner hon Frälsningsarméns Gud. Via botbänkens hallelujah-rop når hon sin älskade. S och Gud blir nästan samma sak.Resten av sitt liv längtar Majken. Diktsamlingarna bär vittnesmål om denna långvariga passiva kamp. Det händer att Solveig uppenbarar sig, påminner om vad som väntar på andra sidan. ”I Allhelgonatid / kom min S”, avslöjar hon i en dikt. I en annan skriver hon: ”Själva julaftonsnatten / återkom du. Kyssande / mitt vänstra bröst.”Så blir Majken Johanssons livs kärlek en del av den svenska kulturhistorien. Och sedan 2015 är alltså S inte längre en gåta, utan Solveig kan träda fram som den hon är.Paul Tenngart är litteraturvetare. 2016 gav han ut boken ”Livsvittnet Majken Johansson”. Musiken som hörs i slutet är just den låt som omnämns i essän: Vicky Leandros Eurovision-vinnare ”Après toi” från 1972.

Lyssnarfrågor står på schemat denna veckan. Vi betar bla av frågor om torrhosta, utmattningssyndrom, hälseneproblem och Ironmanträning!    Tidsschema:  05:02 Torrhosta efter skierg-intervaller?  09:15 Forskning kring träning och utmattningssyndrom? 13:15 Olika tider på träningsrundan, påverkar det effekten på träningen?  21:20 Hälseneproblem under många år, blir inte helt bra, är operation sista alternativet?   27:40 Träningsupplägg inför IM Kalmar, men ska till Alperna i vinter, hur ska jag lägga upp träningen vid mycket alpin skidåkning?  32:20 Kalla händer och maratonprestation? 36:25 Folk med sömnapne har dom högre nivå av epo i blodet?  Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se  

Vi ger oss upp på äventyr i Alperna och följer alpinismens guldålder i mitten av 1800-talet. Den mest ikoniska och svårtillgängligaste av alla alptoppar är Matterhorn, som vid toppen utgör gränsen mellan Italien och Schweiz. Den brittiske bergsklättraren Edward Whymper hade bestämt sig för att vara först upp, men det hade italienaren Jean-Antoine Carrel också gjort. I juli 1865 drog det snabbt ihop sig till en klassisk kapplöpning. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mitt under ett Lakers-powerplay tändes strobelampan i Vida Arenas tak och bländade Frölundas målvakt. Spelet fortsatte, Lakers gjorde mål och under efterspelet riktade gästernas tränare Roger Rönnberg hård kritik mot att målet godkändes. I detta avsnitt berörs även matchen mot Rögle, det risiga skadeläget och de tidiga krisklubbarna Oskarshamn och HV71. Dessutom lanseras en nyhet från Alperna.

2013 blev Petter Restorp utsedd till årets klättrare. Året efter flyttade familjen till Chamonix, där han hittade löpningen. Numera är han Sveriges bästa bergslöpare på de allra längsta ultradistanserna. Efter nio år som brandman på den europeiska organisationen för kärnforskning, har Petter och familjen nu flyttat tillbaka till Sverige och Bohuslän. I svenska ultrasammanhang är Petter Restorp kanske mest känd för sin seger i Kullamannen 2018. Men internationellt slår det högre med exempelvis en tredjeplats i det 35 mil långa och krävande Tor des Geants för två år sedan och en fjärdeplats på den långa distansen i Marathon du Mont Blanc 2019. Han har också flera FKT-rekord, bland annat på den mest kända glaciärrutten i Alperna, Haute Route mellan Chamonix och Zermatt. Och frågan är om han inte nu snart fyllda 46, faktiskt är bättre än någonsin. Det senaste äventyret, att tillsammans med Tobias Johansson ta sig mellan alla 13 svenska fjälltoppar över 2000 meter på snabbast möjliga tid (som de dock tvingades avbryta pga dåligt väder), har förberett honom för att möta den internationella konkurrensen i TDS, det mest tekniska av loppen under UTMB-veckan. Men det var som klättrare han började, där de långa, krävande lederna var allra roligast. Och det är i kombinationen mellan den vertikala och horisontella rörelsen som Petter Restorp trivs bäst. Sponsorer La Sportiva och Silva LÄNKAR Följ Petter Restorp på instagram som @petterrestorp Köp din tävlingsenergi i vår shop på https://paceonearth.se/shop

Det här är det första avsnittet i Anton Bergs nya serie som sänds i vår systerpodd Skuggland. Del två finns redan ute för er som prenumererar på Thirdear+! Sök på Skuggland i er poddspelare så kan ni lyssna på fortsättningen.I april 2014 skakas den österrikiska alpbyn Bad Gastein av en händelse som drar till sig hela världens blickar. Mitt i dramat befinner sig en svensk hotellägare - Thomas Fleetwood. Han tvingas försöka överleva på en mycket ogästvänlig plats helt utan mat och vatten. Hur gjorde han och varför vill inte hans räddare bli kallad för hjälte?Och vilken plats i historien har egentligen den här händelsen?Journalisten och författaren Anton Berg ger sig ut på en resa för att berätta om ett okänt livsöde och en historia, mycket mörkare än han först trott, börjar skönjas.Just det här avsnittet släpper vi gratis i Spårflödet, men är du prenumerant på Thirdear+ så kan du redan nu lyssna på avsnitt två. Vill du också stödja vår journalistik och få tillgång till alla våra program som Skuggland (Där Fleetwood släpps) Spår och Uppgång & Fall, gå in på www.thirdear.studio. Länken nedan på engelska är inbränd, och gör att du prenumererar på Spår, där inga fler Fleetwood avsnitt släpps - så för att undvika missförstånd - gå in på www.thirdear.studio, så får du en prenumeration på alla program.“Thomas Fleetwood - en hissnande historia längs Europas barer och bakgator” görs av Anton Berg i samarbete med podcasten Skuggland på ThirdEar Studio.Exekutiv producent och ansvarig utgivare är Martin Johnson. Become a member at https://plus.acast.com/s/sparpodcast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I april 2013 skakas den österrikiska alpbyn Bad Gastein av en händelse som drar till sig hela världens blickar. Mitt i dramat befinner sig en svensk hotellägare - Thomas Fleetwood. Han tvingas försöka överleva på en mycket ogästvänlig plats helt utan mat och vatten. Hur gjorde han och varför vill inte hans räddare bli kallad för hjälte?Och vilken plats i historien har egentligen den här händelsen?Journalisten och författaren Anton Berg ger sig ut på en resa för att berätta om ett okänt livsöde och en historia, mycket mörkare än han först trott, börjar skönjas.Just det här avsnittet släpper vi gratis, men är du prenumerant så kan du redan nu lyssna på avsnitt två. Vill du också stödja vår journalistik och få tillgång till våra systerprogram som Spår och Uppgång & Fall, gå in på thirdear.studio“Thomas Fleetwood - en hissnande historia längs Europas barer och bakgator” görs av Anton Berg i samarbete med podcasten Skuggland på ThirdEar Studio.Exekutiv producent och ansvarig utgivare är Martin Johnson. Become a member at https://plus.acast.com/s/skuggland. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I april 2013 skakades den österrikiska alpbyn Bad Gastein av en händelse som drar till sig hela världens blickar. Men dramats huvudperson, Thomas Fleetwood, lyckas mirakulöst nog hålla nerverna i styr under hela förloppet. Han överlever utan en skråma och till synes helt oberörd, trots att han tvingats leva utan vatten i fyra dygn på en mycket ogästvänlig plats. Hur var det möjligt? Vem är denne svenske okände baron? Och vad hände egentligen sen? I efterforskningarna kring Thomas Fleetwoods fortsatta öde kommer journalisten och författaren Anton Berg upptäcka att hoteliere Fleetwood, efter incidenten i Alperna, hamnat i betydligt värre problem.Det här är en serie i sex avsnitt om ett människoöde. En jakt på äventyr och lycka. En true-crime-historia lik ingen annan. En historia om ålderdom, sjukdom, isolering och konst. En historia om arv och vad som verkligen betyder något till sist.Med start nästa vecka kommer vi börja sända denna serie. Det första avsnittet släpper vi gratis, det andra släpps för prenumeranter. Vill du stödja vår journalistisk, och möjliggöra hissnande historier som det här - gå in på thirdear.studio och följ länkarna. Då får du också tillgång till våra systerprogram som Spår och Uppgång och Fall.“Thomas Fleetwood - en hissnande historia längs Europas barer och bakgator” görs av Anton Berg i samarbete med podcasten Skuggland på ThirdEar Studio. Exekutiv producent och ansvarig utgivare är Martin Johnson. Become a member at https://plus.acast.com/s/skuggland. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det händer något väsentligt när den grå forntiden antar mänsklig skepnad, när individer framträder inför våra blickar – när Ramses II:s mumifierade kropp möter oss avlindad på museet i Kairo, när sargade offerlik och folk som mördats hittas i våra gamla mossar, eller när gestalter som Ötzi – ”ismannen” från Alperna – upptäcks av en slump. Vår förhistoria blir genast mer påtaglig; den får, bokstavligt talat, ansikten och kryddas med människoöden som pockar på att bli studerade och beskrivna. Under det senaste seklet, från upptäckten av Tutankhamons grav 1922, har mängder av forntida män och kvinnor grävts upp, analyserats och ställts ut till allmänt beskådande. Detta gäller även Sverige, med iögonfallande fynd som Barumkvinnan, Hallonflickan och Granhammarsmannen. Med hjälp av den allra senaste tekniken försöker vi lära oss hur de levt – vilken mat de ätit, vilka platser de har besökt – och hur de mötte döden. Det är inte ovanligt att vi införlivar dem i vår krets genom att skänka dem namn, som när ett av de äldsta upphittade exemplaren av de varelser som för tre–fyra miljoner år sedan höll på att utvecklas till människor döptes till Lucy, efter en Beatleslåt som var populär i forskningsteamet.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om individerna under forntiden – om egyptiska mumier, nordiska mosslik och andra döda män och kvinnor som idag kan beskådas och analyseras.Bild: Mumien av Ramses den store, G. Elliot Smith - "Catalogue General Antiquites Egyptiennes du Musee du Caire: The Royal Mummies" Detaljer om farao Ramesses II mumifierade kropp. Kairo museum. Wikipedia, Public Domain.Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Räkan är den som man har svårast att uppbåda någon slags sympati med” - Mia Clase. Hur kom hon och Lina dit? Och ”Food Pharmacy goes alperna”? Vad är det som händer? Och varför i hela fridan avslutas avsnittet med ”Ekorrn satt i granen”??? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

https://sofacompany.com/ingabeigamorsorMelina vill prata S*X i dagens avsnitt. Går det trender med vad man ska göra i sängen? För det känns så? Ellinor vill sticka huvudet i sanden men svarar ändå på Melinas frågor, till hennes stora förvåning. Veckans avsnitt handlar om panikångestattacker som göttegömmorna har haft. Och varför dem väljer att vara öppna med gammal som ny skit i livet. Sedan besvaras en lyssnarfråga om en väns skönhetsoperationer. Vad ska man säga? Vem av tjejerna har funderat på att lägga sig under kniven? Och varför? Vad hände med Alperna? Vad hade tjejerna gjort om en kille ville bli slickad i r*ven? Och vad hände med den raggande pappan ifrån förskolan? Ellinor ska börja renovera igen! Och varför är folk sjuka i huvudet som säger att det är vår i februari?Kan ni inte vänta till nästa torsdag eller vill ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på: @ingabeigamorsor @melina.criborn@ellinorlofgren .‘Inga Beiga Morsor' är producerad av Silverdrake Förlag via Acastwww.silverdrakeförlag.seKlippare:Patrik Sundén@patriksundenRedaktör:Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se@marcustigerdraakeKoordinator: Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@silverdrakeforlag.se@victigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det fanns bara plats för ett imperium runt Medelhavet. Efter att Karthago förlorat det första puniska kriget i kampen med Rom blev fredsfördraget mycket hårt för förloraren Karthago i form av högt krigsskadestånd och stora landavträdelser.Det andra puniska kriget var ett faktum när den karthagiske generalen Hannibal erövrat staden Saguntum i nuvarande Spanien som var lierad med Rom år 218 f kr. Redan som nioåring fick Hannibal Barkas inför sin far Hamilkar Barkas och gudarna lova att bli romarnas fiende. Hannibal Barkas räknas än idag som tidernas främsta härförare.I avsnitt 109 och 110 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Westin Tikkanen, språkvetare, författare och journalist som nästa år släpper en bok om den karthagiske generalen Hannibal.Efter erövringen av Saguntum följer världshistoriens mest beryktade fälttåg med elefanter över Alperna och omskakande nederlag för det växande imperiet Rom. Hannibal tog sina stridselefanter och trupper från Spanien, via Frankrike över Alperna för att tillfoga romarna deras största nederlag vid slaget vid Cannea. Men trots lysande segrar kunde inte Karthago besegra det resursstarka Rom i längden.När Hannibal blev överbefälhavare över Karthagos trupper år 221 fvt var han 26 år. Han hade redan som nioåring anslutit sig till sin far Hamilkar Barkas trupper i Spanien efter att han lovat att aldrig bli vän med romarna.Trots att Karthago gick till historien som de stora förlorarna i envigen med Rom har befälhavare som Napoleon, Marlborough och nutida befälhavare dragit lärdom av Hannibals ofta genialiska taktik. Hannibal var alltid noga förberedd och utnyttjade ett väl utbyggt underrättelseväsen. Han lyckades också samordna olika vapengrenar.Det första puniska kriget utkämpades mestadels till havs mellan 264 och 241 f.Kr. Då den romerska republiken erövrade Sicilien, Sardinien och Korsika av Karthago. Det andra puniska kriget var det mest kända genom Hannibals härtåg genom Spanien, Gallien och över Alperna. Kriget varade från 218 till 201 f.Kr. Det tredje puniska kriget, som utkämpades mellan 149 och 146 f.Kr, avslutades med förstörelsen av Kartago.Färgbild: Hannibal på elefant över Alperna av Jacopo Ripanda, målad 1510, Capitoline Museums, Rom, Wiki Media, Public domain. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon rökte, gymmade och tatuerade sig. Och det redan på 1800-talet. Men Sisi var inte vem som helst, utan kejsarinna och betraktad som "världens vackraste". Sisi var en superstjärna - som ännu lyser. Hon var kejsarinna av Österrike, drottning av Ungern och hette egentligen Elisabeth av Bayern. Men det var under smeknamnet Sisi hon gjorde sig känd, och det hon främst beundrades för var sin stil och skönhet. Hon ansågs av många vara sin tids vackraste, och fortfarande fascinerar hennes livsöde. Såväl tv-serier som filmer fortsätter att försöka fånga hennes karaktär. För Sisi var på många sätt en fängslande kvinna.Hon hade haft en lycklig barndom i Alperna, när Sisi som 16-åring tvingades att gifta sig med Kejsar Frans Josef. Han var en plikttrogen träbock med en extremt dominant morsa som höll hårt på konventionerna och drev Sisi till förtvivlans gräns. Till exempel förvägrades hon länge från att träffa sina barn, och av de dikter hon skrev tecknas bilden av en olycklig gestalt. Det hon istället valde att viga sitt liv åt var sitt utseende. Sisi skaffade sig en radda häpnadsväckande skönhetsrutiner. Lät sitt hår växa ner till hälarna. Det tog timmar att varje dag sätta upp det i en avancerad flätfrisyr. Hon skaffade gym, något som på 1860-talet var sensationellt. Men skönhetsivern gick enligt personer i hennes närhet till överdrift, och många historiker menar att hon idag skulle ha diagnostiserats med en ätstörning. Efter 30 års ålder vägrade hon dessutom att låta sig fotograferas, och gömde sitt ansikte bakom en stor solfjäder. Hon fortsatte att dölja sitt ansikte tills hon bara 60 år gammal mördades, genom ett stick i hjärtat.I veckans Stil berättar vi om kungligheten som kom att inspirera såväl modebranschen, som manusförfattare. Bland annat tittar vi närmare på de filmer från 1950-talet, med Romy Schneider i huvudrollen, som kommit att prägla bilden av henne. Vi frågar oss också hur det var att leva i den hårt åtsnörda korsett som var en självklar del av hennes garderob, och träffar Lotta Lundgren som i tv-serien Historieätarna fick uppleva alla tiders korsetter. Och så beger vi oss till det kungliga slottet i Stockholm för att titta närmare på några av vår kungafamiljs mest kända smycken, men som faktiskt kom till Sverige med Sisis kusin, drottning Josefina.Veckans gäst är Maria Hartmann, konst- och kulturhistoriker.

Karthago var ett handelsimperium som sträckte sig över hela Medelhavet. De puniska krigen som utspelade sig från år 264 till år 146 före vår tidräkning var en kraftmätning mellan det rika Karthago och det gryende imperiet Rom som slutade med förstörandet av Karthago och utrotandet av den karthagiska kulturen. Den största anledningen att vi vet så mycket om det andra puniska kriget är kartagernas härförare Hannibal - som trots att Karthago gick till historien som den stora förloraren i envigen med Rom räknas som världshistoriens största befälhavare.I avsnitt 109 och 110 samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Westin Tikkanen, språkvetare, författare och journalist som nästa år släpper en bok om den karthagiske generalen Hannibal.Det kartagiska imperiet grundades av finicier från dagens Libanon på 800-talet före vår tidräkning. Det första puniska kriget utkämpades mestadels till havs mellan 264 och 241 f.Kr. Då den romerska republiken erövrade Sicilien, Sardinien och Korsika av Karthago. Det andra puniska kriget var det mest kända genom Hannibals härtåg genom Spanien, Gallien och över Alperna. Kriget varade från 218 till 201 f.Kr. Det tredje puniska kriget, som utkämpades mellan 149 och 146 f.Kr, avslutades med förstörelsen av Kartago. Kriget utkämpades mellan.Bild: Karthagiska silvermynt slagna I Spanien 237-209 f kr. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det slås värmerekord runt om i Europa och för många skidanläggningar är det en mardröm. Konstsnö kan vara ett sätt att hålla liv i backarna när vintrarna blir mildare, men det skapar också protester. På en kvart får du en inblick i en existentiell strid om utförsåkningens vara eller inte vara i franska Alperna. Och om det är dags att sälja skidorna och istället skaffa en downhillcykel. Med Teresa Küchler, Europa-korrespondent på SvD.

Vilken fråga om nyårsafton ställer Melina som får Ellinor att börja gråta? Vem har stulit trosor ifrån sin morsa? Hur ofta tvättar man en bh? Och hur uttalar man ananas?Varför skrattar Melina åt Ellinors nyårslöften? Är dem bara skit? Vilka har misslyckats och vilka har faktiskt genomförts? Bör man ha "teman" på varje år likt Ellinor? Och hur höga krav ska man ha på sig själv egentligen? Vad är det bästa VS sämsta med 2022? Vad har tjejerna gjort på nyår tidigare år och vad är planerna för i år? Ska dem åka till Alperna tillsammans? Varför flyr Melina ifrån Biancas fest? Och måste man ta det lugnt bara för att man har barn? Om du behöver hjälp och stöd med självmordstankar, alt. har en anhörig som har dessa, ring till MIND "själmordslinjen" på 90101 som har öppet dygnet runt. Eller besök samt chatta med någon på MINDs hemsida www.mind.se.Kan ni inte vänta till nästa torsdag eller vill ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på: @ingabeigamorsor @melina.criborn@ellinorlofgren .‘Inga Beiga Morsor' är producerad av Silverdrake Förlag via Acastwww.silverdrakeförlag.seKlippare:Patrik Sundén@patriksundenRedaktör:Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se@marcustigerdraakeKoordinator: Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@silverdrakeforlag.se@victigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ljudinspelningar Plastiska sånger Hybridseglare Tättingar som rör sig mellan Europa och Asien Morgonvandring i alperna Fågelinfluensa Äventyr i Barkarö ...och en del annat

Sommaravsnitt med vår enda gäst NYHETSJONAS! Vi djupdyker i de riktigt viktiga frågorna: vad har man med sig till Alperna? Vad betyder det när man blir ombedd att packa i mjuk väska? Vad är grejen med sprayerna till Fort Bayard? Det blir också prat om varför tandkräm bör subventioneras med skattepengar, OCD med chips och hur det smakar med en hel, vulgär sked med scouronnen. TÄNK ATT NI FINNS!

Åh herregud, Vivi berättar om hur det gick med resan i Alperna under påsk och Carin har insett att det finns någonting här på jorden som verkligen skrämmer henne, på riktigt! Utöver det berättar Vivi hur hon förvarar pengar när hon reser, Carins pappa har varit med om ”one hell of a ride” och vi snuddar på whiplash - både där och i Alperna! Veckans sanning: ”Pinsamma saker ni har gjort som fått barnen att vilja sjunka genom marken”. Diskutera gärna avsnittet på Instagram hos @mammasanningar & @dasilvacarin

Allt om den stora Grisfesten i Alperna. En lyssnare är gift med en mansgris och vill ha tips på hur man kan vara otrogen. Och vad är grejen med gifta män? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagens gäst var en av dem som tidigt var kritisk till den svenska strategin. Redan i januari 2020 varnade Björn Olsen för att det som skedde i Kina skulle utveckla sig till en pandemi. Han avrådde svenskar från att åka till Alperna under sportlovet, medan Folkhälsomyndigheten ignorerade det. Han förordade att de som återvände skulle sättas i karantän, vilket återigen Folkhälsomyndigheten inte tyckte var nödvändigt. Sedan dess har mycket hänt. Björn Olsen är professor och överläkare i infektionssjukdomar. Han är en av de mer internationellt framstående forskarna i Sverige inom sitt fält. Han har även skrivit boken ”Pandemin – myterna, fakta, hoten” som gavs ut på Norstedts 2010. I juli förra året sommarpratade han i P1, vilket ledde till skarpa reaktioner från en del håll, eftersom han inte var team Folkhälsomyndigheten. I dagens podd pratar vi om Coronakommissionens delbetänkande som publicerades i fredags, olika vägval och vad ett mer vetenskapligt förhållningssätt till pandemin hade kunnat ge. Det andra delbetänkandet av coronakommissionen utvärderar inte hela coronastrategin i detta betänkande, utan väntar med det till slutbetänkandet presenteras i början av 2022. På pressträffen sammanfattade man sina huvudsakliga slutsatser såhär: Sveriges hantering har präglats av senfärdighet  Pandemiberedskapen var undermåligSmittskyddslagstiftningen var och är otillräckligSmittskyddet är och var decentraliserat och fragmenteratHälso- och sjukvården har med kort varsel ställt om och klarat av vården av sjuka i covid-19, men det har skett till priset av extrem belastning på personal och att annan vård skjutits upp.Man konstaterar också att det finns områden en besvärande brist på data som gjorde det svårare att övervaka pandemin när den pågick, men också att utvärdera hanteringen i efterhand. Tidigare avsnitt på samma tema: “Lisa Bjurwald om mediernas coronasvek” (30/5)Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe