POPULARITY
Fredrik LignellHan har räddat osshttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/han-har-raddat-oss-del-1-skuldebrevet-arb5iVad är det som drabbar den ensamme, utsatte, pryglade och bakvände kungen på korset? Och på vilka sätt hjälper korshändelserna oss? Allt vi kan veta om Gud finns på ett eller annat sätt närvarande i korsets drama. Kol 1:13-23; 2:6-15Paulus beskriver hur deras (och vårt) dåliga läge såg ut innan mötet med Jesus: Vi var utanför, vi var bortvända, vi var döda, vi var skuldsatta. Hur blev det så här? 1 Mos 3:8De gömde sig. Distansen, rädslan, misstänksamheten, våldet, misstron mot Gud och varandra… Här föds det. Synden är inte endast ett snedsteg eller ett enskilt misstag, det är snarare som att ett relationsgift sökt sig in i tillvaron, i människan och i hela skapelsen. Vi kan putsa på fasaderna, låtsas som att skuld och skam inte finns eller förklara allt detta som konstruktioner som kyrkan uppfunnit för att hålla folk i schack, men innerst inne vet vi. Själen håller räkning. Människan är utanför, bortvänd, död och skuldsatt genom sin synd. I paradiset finns två träd: kunskapens träd och livets träd. Människorna äter av kunskapens träd, och det är där smittan drabbar allt levande. De stängs då ute ur Eden, och framför allt stängs de ute från livets träd. Utanför Edens stängda portar väntar död och förgörelse. som inleds när Kain slår ihjäl sin lillebror. Han grundar sedan den första staden, ett slags sinnebild av imperiet, grundat på mord, misstänksamhet och våld. Det där livets träd gick förlorat för människan, men nu har något hänt i historien som vi aldrig varit med om förut. Ett träd är rest på en skallformad kulle kallad Golgata, utanför Jerusalems murar. Det är ett märkligt träd som slukar allt som kommer i dess väg. Härifrån släpps ingen lös förrän man är död. Här hängs Guds levande Son upp, Han som kallas den andre Adam, Guds lamm, Ordet som blev människa, Kristus, Människosonen, vägen, sanningen och livet personifierat. Livet finns i blodet, står det i GT, och när blodet från Jesus fläckar trädet som står på skalleplatsen, då förvandlas det brutala romerska avrättningsredskapet till livets träd. På det korset ropar Jesus: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?« Annars ber Jesus »Abba, Fader!« Nu är det som att något främmande dragit in i den fullkomliga gemenskapen mellan Fadern och Sonen. ”Gud gjorde honom till ett med synden”, skriver Paulus, och det är som att människans främlingskap också drabbar Jesus. I Gamla testamentet används en bock som får bära folkets synder ut i öknen. Alla begär, äktenskapsbrott, lögner, svek och mord läggs på bocken, på syndabocken. Djuret förs sedan ut i öknen. ”Bocken skall bära alla deras synder med sig ut i ödemarken och släppas lös där ute i öknen.” Nu skriker Jesus ut sin ensamhet. Han är syndabocken, övergiven, utdriven och smittad av främlingskap. Synden, mörkret, djävulskapen och fiendskapen har nu flyttat in i den pryglade mannen på pålen. Så här ser synden ut. Och så här ser kärlekens innersta väsen ut. Det är som att korset står som en gammaldags balansvåg för hela världen att se. Vid korset vägs våra liv, våra ansträngningar, våra tappra försök att leva för andra än oss själva, vår önskan att bryta självcentreringen. Vid korset väger vi för lätt. Där är alla människor skuldsatta och smittade av synden, och ingen går fri. Trots alla moraliska framsteg, tekniska landvinningar, politiska överenskommelser och imponerande Nobelpris väger vi för lätt. Det är här vi anar syndens och bortvändhetens brutala konsekvenser: Övergiven. Ensam. Så hur går det med vårt taskiga läge?Vi stod utanför -- Gud försonade oss med Honom själv...
Experterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tre naturexperter samlas runt bordet i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund för att i direktsändning svara på lyssnarnas frågor om natur. Naturpanelen består av småkrypskännaren Mikael Sörensson, botanist Sofie Olofsson och ekologiprofessorn Susanne Åkesson.Den här gången handlar det bland annat om varför bålgetingarna surrar mitt i natten, vilket som är det hungrigaste djuret på land och vad det var för insekt som Aina såg på 1950-talet. Den hade gjort en strut i sanden och fångade myror. Och varför hoppar fiskar upp ovanför vattenytan, egentligen?Vi tar också emot frågor inför och under programmet på naturmorgon@sverigesradio.se. Under direktsändningen går det också att ringa på 0470-72 60 85.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Ove Marcelind predikar om antikrist utifrån Daniel 7. Vad ser vi ske nu?Stöd Predikopodden:Swish 123 230 85 83BG 5303-8048Ta kontakt:info@pilgrim.mediawww.pilgrim.mediaVill du upptäcka mer om Jesus:Besök www.befriad.nu Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Markus ringer upp Joel som är 6 år och bor i USA och de snackar om det gosigaste djuret Joel vet - katter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill du vara med i Djuronsdag?Skriv till Markus!Mejla till barnmorgon@sverigesradio.se
Juni och Henry tävlar mot varandra och får tänka till ordentligt när de ska gissa på vem som äger vilket djur i kända berättelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill du vara med och tävla?Skriv till Markus!Mejla till barnmorgon@sverigesradio.se
Vi dricker hennes mjölk, men skyr hennes ihållande blick. Sanna Samuelsson ser en målning av Lotte Laserstein och funderar över att stå inför en ko. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I Lotte Lasersteins målning ”Kor bakom staketet” från 1935 står två stirrande kor bakom taggtråd. Deras gloende ögon är ömsom ömma, ömsom ifrågasättande.Så minns jag tavlan som ställdes ut på en stor utställning med konstnären på Berlinische Galerie 2019.Men när jag senare letar upp bilden inser jag att korna inte alls tittade på mig så som jag mindes det. De ser ner i marken, man ser knappt ögonen på dem.Hela målningen är i övrigt grå, vardaglig, liksom – kan man hävda– överdrivet symbolisk. Den är målad några år före kriget. När Laserstein i ett försök att komma undan den alltmer repressiva miljön i Berlin tog sig ut på landsbygden med sina måleristudenter så var detta vad hon fann. Taggtråd, kor, detta status quo hos den som är född in i fångenskap. Status ko.Laserstein hade på 1920-talet beskrivits som ett framtidshopp inom den tyska konstscenen, men var sedan 1933 förbjuden att ställa ut eftersom hon enligt nazisterna var ”trefjärdedels judisk”. 1935 förbjöds hon att driva sin målarskola.”Kor bakom staketet” är inte hennes bästa målning. Det är inte den mest spektakulära och kan inte sägas vara kännetecknande för vare sig tidens konstströmningar eller Lasersteins konstnärskap.Men det är, tycks det mig, ett av få av hennes verk som, om än indirekt, kommenterar det politiska läget i Tyskland, innan hon tvingades fly till Sverige. Till skillnad från de kända porträtten – både av sig själv och vänner, som präglas av hennes känsla för ansiktet och dess skiftande uttryck.Hon skulle aldrig komma tillbaka till Tyskland. Hon försökte få både sin syster och mamma till Sverige, men utan resultat. Hennes mamma Meta mördades i Ravensbrück 1943.Det är svårt att måla en ko utan att det blir banalt. Kon är överdrivet bokstavlig i sin fångenskap, komisk. Hon är obekväm att titta på, obehaglig i sin uppgivenhet och tunga lekamen. Hon står där bakom staketet, och tycks mycket väl veta att det bara skulle komma nya om hon försökte rymma.Fast vem kan säga vad en ko tänker på, eller känner till. Det är omöjligt att veta vad som rör sig i en kos inre. Fyra magar, har vi fått lära oss på mjölkpaketet: Löpmagen, våmmen, nätmagen och bladmagen.Kon är djuret med den mest avancerade matsmältningen, naturens high-techsystem. Det krävs för att bryta ner det hårda gräset. Det är så mjölk blir till, från början till för kalven, men nu framavlad för att spruta året runt för människan. Bli till mjölk, smör, ost, yoghurt, mjölkpulver.Den amerikanska poeten Ariana Reines skriver i debutdiktboken ”The Cow” från 2006 om kons magsystem som ett mysterium. Hon beskriver hur man i forskningen kring kons matsmältning kan använda en våmfistel, ett titthål direkt in i kroppen. En permanent öppning sätts in till våmmen, den största av magarna där kon jäser gräset hon betat. Där kan vi se bearbetningen i realtid. ”Ett fönster”, kallar Reines det.Hos Reines tittar inga kor tillbaka på läsaren, de är döda. På omslaget till boken hänger kons kropp upp och ner, med huvudet i en tunna full med blod. Boken handlar om slakt, om destruering av kadaver, om galna kosjukan.Men även den levande kon är äcklig i sin industrialiserade kropp. Hon är den levande fabriken, samtidigt som hon är vår mamma. Vi är hennes kalvar. Vi dricker hennes mjölk och skyr hennes blick, står inte ut med tanken på att hon kan vara olycklig.Håkan Sandell skriver i sin diktsamling ”Dikter för analfabeter” från 1990 om kon:”Dess blick är en ammandesSömndrucket glansiga anklagelse;Vanans och upprepningensGräsrepande bristande helighet Dess särdrag bland djuren;Att inte vända bort blicken”Att kon stirrar oblygt är ett välkänt faktum, de tittar på en som om man vore en utomjording. Vad är det de ser när de tittar på oss: vän, förtryckare, förströelse, mat, vatten?Bonden – figuren de i de flesta fall betraktar – rör på sig ständigt, arbetar på, hastar från en hage till en annan för att kolla så att vattnet räcker till. Skyfflar gödsel för glatta livet. Bonden har inte tid att bara stå där, ägna sig åt det som korna gör: gloendet, det lata idisslandet. Men faktum är att kon är ett av de allra hårdast arbetande djuren, de sover bara fyra timmar per dygn. Resten av tiden ägnar de åt att idissla gräset. Kor och människor har bara olika syn på vad som räknas som arbete. Vi uppfattar kons blick som både besjälad och likgiltig, kanske till och med melankolisk. De ser oss, men de ser oss också inte. Deras ögon liknar våra, pupillen är rund och mörk.Därför dissekeras koögon ofta i undervisningen i skolan, de liknar våra även i sin funktion. Redan René Descartes använde under första hälften av 1600-talet ögat från en oxe för att undersöka hur den mänskliga synen fungerar.Men de ser inte exakt som vi. Deras syn är både sämre och bättre. Vidsynen är större, eftersom ögonen är placerade på sidan av ansiktet, men skärpan är lägre. De ser snarare rörelse och konturer än exakta detaljer. Rakt framåt ser de allra bäst, därav stirrandet, kanske.Att korna tittar på oss på sitt särskilda sätt tolkar vi människor på vårt vis. Att inneha en sådan blick antyder att omdöme, medvetande – kanske till och med en själ – finns. De ser sorgsna ut, förbluffade.Descartes hävdade att djur saknar tankeverksamhet. En reaktion på vad han ansåg vara en allmänt utbredd vidskeplighet, som gick ut på att djur eftersom de liknar oss också borde ha en själ. Men, menade Descartes, eftersom djuren inte kommunicerar med språk eller tecken, är de att räkna som naturens maskiner. De agerar automatiskt utifrån vad de tar in med sina sinnen, med ögonen, öronen, näsan och känseln.Detta påstående, som var nytt i Descartes tid, är – trots att det har diskuteras och ifrågasatts sedan dess – i dag en utbredd uppfattning. Vi ser djuren som enbart styrda av sina instinkter, av naturen, vilket skiljer dem från oss.Kanske är det därför som vi upplever kons stirrande som både störande och rörande. Vi skräms av möjligheten av att det finns något där. Blicken, som liknar vår, vänds inte bort, vilket i mänsklig social interaktion står för ett kontaktsökande, en invit till kommunikation. Men inga ord uttalas från kons läppar.När jag besökte utställningen med Lotte Laserstein som öppnade på Moderna museet i Malmö våren 2023 hittade jag inte komålningen. Däremot finns en liten tavla med titeln ”Kalven”. Djuret är fastbundet vid ett staket, den bruna och vita kroppen är målad från sidan. Verket är från 1935 och inte heller här tittar kalven på mig. Dess ögon är vända mot en framtid som skulle komma att bli än mer fruktansvärd. Sanna Samuelsson, kulturskribent och författare.
Vi talar om hästen Streiff och summerar våra 100 avsnitt. Tack för att ni lyssnat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Måns Nilsson, Petrina Solange, Johan Carlsson och Björn Carlsson spelar TRIVIAL PURSUIT: 90-TALET. För att lyssna på hela avsnittet (2 timmar) så blir du Patron till TP-Podden HÄR
I veckans avsnitt: Gwyneth Paltrows rättegång, pet funerals, Jennies födelsedagsmiddag och Donald Trumps otrohetsaffärProducent: Jakob Almgren
Det finns ett djur inom dig och det heter synd. Vi kollar på hur Bibeln porträtterar synden som något djuriskt i 1 Mosebok. Berättelsen om Kain och Abel är en kort berättelse med otroligt djup. Vi kollar på den för att kolla vad den kan lära oss om gott och ont. Hoppas det blir till välsignelse! Följ oss på Sociala medier: Instagram.com/spridordetpodcast Facebook.com/spridordet Skicka in bibelfrågor till: hej@spridordet.se
Om Julienne fick bestämma så skulle hon bo med 50 katter för dom är det mysigaste djuret enligt henne, men just nu har hon bara Ensi. Vi får bra kattfakta och tips till alla som vill ha en katt hemma!
Det här ordet är jobbigt för många! Efter det här avsnittet hoppas jag att du förstår det bättre :) -------------------- For English, scroll down! -------------------- För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! Tycker du att den här podden är ganska lätt, och vill avancera till nästa nivå? Då är kursen Strong Swedish för dig! Klicka här för att läsa mer! -------------------- To support the podcast and get transcripts to the weekly episodes – become a patron for only 5€ per month - click here! Do you find this podcast quite easy, and would like to advance to the next level? Then the Strong Swedish course is for you! Click here to read more! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Facebook: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Far, får får får? Nej, får får inte får. Får får lamm! Har du hört den här nån gång? Vet du vad det betyder? Ja, kanske, kanske inte. Men i slutet av det här avsnittet så kommer du definitivt att förstå vad det här betyder. För idag ska vi prata om ordet “får”. Men först bara tacka några nya patrons, det är Kitty, Lisa, Rhet och Roja. Tack tack till er för att ni stödjer podden. Om någon annan vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt, gå till min hemsida – www.swedishlinguist.com. Eller gå direkt till min Patreon, det är www.patreon.com/swedishlinguist. Okej, så det här ordet – “får” – det har många betydelser. Så dels har vi djuret “får”. Djuret “får”, det är djuret som säger “bäää”. Och det här djurets ungar - alltså, en unge är ett barn till ett djur. Så det här djurets ungar kallas för lamm. Så jag tror att du förstår vad ett får är. Och så har vi ett annat ord – “få” – som är motsats till många. Så om det inte är många, då är det få. Så till exempel, det bor många människor i Tokyo, men det bor få människor i Norrland. Så “få” betyder alltså en väldigt liten mängd. “Väldigt få människor” till exempel. Så..men det som är svårt med det här är verbet “att få”, eller verbet “får”. Att få - får - fick - har fått. Så vi ska gå igenom dom olika betydelserna av det här ordet. ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!
6-åriga Albert har förberett en frågestund för Farzad där han ska gissa vilket djur han tänker på. En ledtråd är uppochner - kan du gissa vilket djur det kan vara?
7-åriga Ebba berättar om sitt favoritdjur som är svårt att se i det vilda. Det liknar en vildkatt och har tofsar på öronen, kan du gissa vilket det är?
Djuret som tappar 1/3 av sin kroppsvikt en gång i veckan, har en topphastighet på 0,25 km/h och som har inspirerat alla brittiska popsångares frisyrer. Välkommen till avsnittet om sengångaren och även det där Biolog-Emelie gör en oförglömlig tabbe och tappar all rätt till sitt epitet.
Djuret som sover 90% av dagen, är dumförklarad av forskare, äter det mest värdelösa man kan äta och ser ut som en liten farbror. Vi pratar grundläggande fakta, lär oss att koalan är hatad på Twitter, pratar klamydia och lyssnar på deras SJUKA läten som både skrämmer och förvånar.
Veckans avsnitt avhandlar den sydamerikanska jättegnagaren, det kisande vattensvinet, den pälsbeklädda flodhästen - kapybaran! Djuret som älskar gubblurar i vattnet och som snackar genom att vissla, gråta och hacka tänder. Stundtals ganska ocharmig, men vi är rätt förtjusta i den ändå. Pull up gör den i alla fall 10/10 gånger.
Djuret som ber om att få utrotas?? Den må vara gullig, men den har inte mycket som talar för överlevnad utan människans dyra hjälp. Emelie berättar hur pandaporr ska rädda arten, varför FN tänker låta pandan dö och hur Don Juan-hanen Pan Pan bidrog till att flytta arten från “utrotningshotad” till “sårbar”.Välkommen till det sjätte avsnittet av Djurpodden.
Finns det något svenskare än spaghetti och köttfärssås? Det är, i ordets rätta bemärkelse, en invandrare som har kommit att bli en av oss. I det andra avsnittet av Allt vi vill laga pratar Jason och Frida om denna rätt som alla har lagat och alla har en relation till, men som aldrig smakar likadant - eller? Till sin hjälp har de krögaren och bolognese-experten Daniel Crespi som bland annat driver krogarna Djuret, The Burgundy och La ragazza i Gamla stan i Stockholm. Finns det något du absolut inte kan ha din köttfärsås? Vad är det konstigaste jason har har haft i sin köttfärsås? Varför var Fridas barndoms köttfärsås grå? Och så den STORA FRÅGAN: ska man ha grädde i eller inte? Lyssna - detta vill ni inte missa! Om inte annat - vem vill inte bli kung i köket?
Den amerikanska författaren Lisa Taddeo har följt upp sin reportagebok Tre kvinnor från 2019 med debutromanen Djuret. Lisa Bergström har intervjuat henne. Boken handlar om Joan som lämnar New York efter att en älskare tagit sitt liv och bosätter sig utanför Los Angeles för att försöka bli av med ensamheten. För mig handlar boken mer om förlust och sorg, än vad den handlar om kvinnliga sexualitet eller mäns förtryck, säger Lisa Taddeo. Lyssna på hela reportaget av Lisa Bergström.
Kristin McMillen har sett ”I väntan på Jan Myrdals död” och fascineras av vänsterikonens giftiga vänskap med Lenin-miljonären Lasse Diding. Dessutom: Ninja Thybergs porrskildring i "Pleasure" och Lisa Taddeos roman ”Djuret”. Vad gör en sexskildring feministisk? Med Jenny Aschenbrenner, Kristin McMillen och gäst Clara Lee Lundberg.Läs Clara Lee Lundbergs intervju med Lisa Taddeo här.
Filmnestorn Stig Björkman och P1 Kulturs kritiker Emma Engström hyllar skådespeleriet men saknar humor i Hagai Levis version av Ingmar Bergmans "Scener ur ett äktenskap". FÖRFATTAREN LISA TADDEO OM SORGENS EFFEKTER "Sorg omformar en människa". Det säger den amerikanska författaren Lisa Taddeo, aktuell med romanen "Djuret". Lisa Bergström har intervjuat henne. NY DOKUMENTÄRFILM OM VELVET UNDERGROUND 60-talsbandet Velvet Underground har haft ett stort inflytande över modern popmusik. Nu kommer Todd Haynes dokumentär om bandet, och kritikern Gunnar Bolin har sett filmen. 1989 - RATATA OCH TIDSKÄNSLAN Året var 1989. Berlinmuren faller, ett nytt Europa tar form, och synthpopbandet Ratata släpper albumet "Människor under molnen". Författaren Cecilia Hansson reflekterar över hur Ratata fångade sin samtid.
4-åriga Iris har ett djur hemma som hon tycker är alldeles lagom stort. Djuret har päls, börjar på bokstaven H och ryms i båda händerna. Kan du gissa vilket det är?
Är människan det enda djur som kan vara blasé inför tillvaron? Gränsen mellan natur och kultur är en svår gräns att sätta: vad är människa och vad är djur i oss? Kanske är det så att den mänskliga förmågan att kunna avskärma sig från det levande är roten världens ondska? Det, och lite moraliska dilemma kring corona och vaccinpass, handlar veckans avsnitt om.
Första rad: Papperet är spegeln Uppläsare: Jila Mossaed Diktsamling: "Jag föder rådjuret" ( Lejd, 2015) MUSIK Trad från Spanien: El testament de nAmelia EXEKUTÖR Prometeokvartetten
USA valet är slut och vi har fått en vinnare. Även vi vill ha en vinnare så Jacob har förberett en liten tävling för William och Kaizer.
I det 135:e avsnittet av Källarpodden pratar Christoffer, Nisse och Nyggelito om: • Julöl och grannar • Bandet Madam Skam (Låt vid 10 min) • Djuret som är farligare än vargen! • Bandet RAWHEADS (Låt vid 27 min) • Amazons intrång i Sverige • Per Johansson och Glada Hudik-teatern • Bandet Pierre Pettersson (Låt vid 66 min) • Strömbom recenserar Xbox • och att högern suger som vanligt. Allt detta och mycket, mycket, MYCKET mer i veckans avsnitt! Låtar, Skivor och Artister i Avsnittet: ▶ Madam Skam: https://madamskam.bandcamp.com/album/6-l-tar-om-6?fbclid=IwAR0pkRofZV015GB5JIUpv6Kx74bLqaVzwodgZDgleabcC6yqP0u7FHxF5cs ▶ RAWHEADS: https://rawheadssthlm.bandcamp.com/album/rawheads?fbclid=IwAR3hecZZ_Yp9CsUH07mDSzYAAm9S_p5ycLIHRWSj58bO7IfWzjGnirB4DsE ▶ Pierre Pettersson: https://www.instagram.com/p/CHHyk-8Dakr/?utm_source=ig_web_button_share_sheet Utställning: https://www.facebook.com/events/367119284401083 Bli Patreon: https://www.patreon.com/kallarpodden Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCMKc7v2KVTfS_AF1t_JUPBQ Källarpoddens hemsida: http://xn--kllarpodden-l8a.se/ Vill du/ni kontakta oss med ett ämne att prata om eller en annan synpunkt så kan du höra av dig till oss på sociala medier eller på kallarpodden@gmail.com
Vem har stulit picknicken? Veckans GISSATÄVLING är en deckargåta. Svara innan måndag. Och missa inte när Jonas vänder på känslorna! Alltså står på händer.
Här kommer det ett program om älgen som är vårat största landskapsdjur. Djuret tillhör Jämtland. Inlägget ÄLGEN dök först upp på Radio Fyris.
Erik och Laura delar med sig av guruns teori om varför vi bl a tävlar, gör oss fina och strävar efter framgång/Erik og Laura deler guruns teori om hvorfor vi bl a konkurrerer, gjør oss store og strever for suksess. Kontakt: saintandslut@gmail.com
Kommer ni ihåg tokstollarna i DJURET? Senast jag lirade dem jämförde jag dem med ett utvecklingsstört FUNERAL MIST eller något i den stilen. Dom har iaf skickat in en ny bit nu. Nogge Musse har också skickat in två bitar och det brukar ju borga för lyss kvalidad - i synnerhet då ena innebär återkomsten av mäktiga ODRAZA. Allt detta + annat finns att tillgå i avnsnitt 166 av prick din favoritpodd. Passa även på att berätta för dina vänner om'et. Mycket missnöje! Supporta BLMP genom att bli en patron! Spana in de olika alternativen på http://www.patreon.com/blmetalpodcast Playlist: Djuret - Ser Du Inte att Hela Livet Brinner? Goatvöid Holokäust - Ilimarneq Luctus - Užribis Mortiferum - Funereal Hallucinations Odraza - W godzinie wilka
I detta fyrtioförsta avsnitt blir det avbrott från decenniets spel och det är återigen Jimmy Seppälä, från Spelsnack och Loading, som är på besök. Det blir ovanligt kort - det vill säga "endast" två timmar och trettionio minuter så därmed ändå en någorlunda respektabel längd. Som det så ofta blir har det kollats på många serier inför avsnittet - det har blivit mörka övernaturligheter i Locke and Key, klamydialistor samt sökandet efter äkta kärlek i Lovesick och självmord i Mary Kills People. Det bär även av tillbaka till barndomen när älskade Muminfavoriterna Kometen kommer och Muminpappans memoarer har återbesökts i bokform - detta ackompanjeras självfallet av tveksamma Muminimitationer av den i podden som inte är finlandssvensk. Avsnittet avslutas sedan lite annorlunda när det inte finns något verk att fördjupa sig i - utan istället en lång lista med frågor att besvara.
Boken heter “Det kulturella djuret – om människans evolution och tänkandets utveckling” och gäst är författaren Patrik Lindenfors.Det brukar diskuteras huruvida arv eller miljö har störst påverkan på vilka vi formas till som människor. I den här boken beskrivs istället tre områden som formar oss. Det första är våra gener (arv), den andra är hemmamiljön (familj och uppfostran) och den tredje är vår omvärld (yttre miljö som skola, kultur, vänner m.m.). Och det visar sig att den yttre miljön tycks ha betydligt större påverkan än man tidigare trott.I programmet pratar vi bl.a. om hur människan som art skiljer sig från andra arter. Vi pratar om varifrån våra beteenden formas. Och vi pratar om vad det innebär att vår yttre omgivning har en stor påverkan på vilka vi blir som individer. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Djur låter annorlunda. Erik tog fram olika ljud och Daria skulle gissa.
Regeringsombildningen som bjöd på överraskningar, en utflykt bakom låsta dörrar i Paris och forskning som får dig först att skratta och sedan att tänka. Programledare: Karin Eriksson. Producent Augustin Erba. Tekniker Oliver Bergman. Research Sabina Marmullakaj.
I dagens avsnitt är Linda gäst och det är utomhuspodd på g, med fåglar, vind och allt vad det innebär. Djuret är manet, håll till godo!
Emma Shields28-år, tävlingsinriktad kock från Östergötland, med massor av erfarenhet från stjärnkrogar som PM & Vänner, Oaxen, Volt, Djuret och Omakase köttslöjd.Emma var finalist i Årets kock 2015 och blev så sent som i våras utsedd till Rising Star av White Guide och har därefter fått Suzanne Wohlins stipendium. Sista jobbet var som kökschef på restaurang Flickan och idag frilansar hon under egna firman By Emma Shields. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Det finns många skäl till att älska ett husdjur. Det finns också forskning som visar vilken positiv påverkan en hund eller annat djur har för vårt välbefinnande och för vår psykiska hälsa. Fler och fler unga drabbas av psykisk ohälsa, det kunde vi höra på nyheterna i veckan. Antalet födda på 90-talet mår sämre. Det fick oss att fundera på vad som kan hjälpa, i alla fall för stunden. Kan det vara ett husdjur som man får ovillkorlig kärlek av? Vad är det med djur som får oss att må bra? Vad tror du? På flera avdelningar inom sjukvården har man vårdhundar som kommer till de sjuka och ger värme några gånger i veckan. Ikväll i Karlavagnen vill vi tala om din kärlek till djur. Kanske ett marsvin som hjälpte dig när du var mobbad? Eller en hund som fanns där under cancern? Väcker grannens fågel dig med en härlig sång varje morgon? Ring in till oss och berätta om när ett djur gjorde skillnad i ditt liv. En hund, en katt, en fågel eller dina akvariefiskar vad betyder de för dig? Har du erfarenhet av ett djur som gjort din läkningsprocess lättare? Vi startar 21.40. Slussen öppnar redan klockan 21.00 Du når oss på 099 - 110 90 och på karlavagnen@sverigesradio.se. Kvällens programledare är William Spetz, som ska berätta om två råttor som gjort skillnad i hans liv.
I somras gav tidskriften Fronesis ut Djuret, ett specialnummer om djurrätt. Vi pratar med en av redaktörerna för numret och med doktoranden Anette Kristensson som medverkar med en artikel om begreppet karnofallogocentrism. Sedan diskuterar vi hur landets justitieminister ser på djurrättsaktivism efter ”vargkriget” i Västmanland.
Det finns en dubbelhet i relationen mellan människa och djur. Vi tycker oss stå över dem men är samtidigt beroende av dem. Förtjänar vi vår särställning i naturen eller är vi ett djur bland andra? Relationen mellan människa och djur har alltid varit stark, redan för 15.000 år sedan tämjde vi varghundar och levde tätt tillsammans med dem. Och utan vår förmåga att tämja djur hade vi kanske inte haft någon jordbruksrevolution. - Jag valde djuren framför att skaffa familj, berättar Lili Päivärinta som vid sidan om sin musikkarriär med Lili & Sussie ägnar all tid åt att hjälpa och rädda djur. Men att människan skiljer sig från och står över djuret är en sanning vi är måna om att upprätthålla. För den ger oss rätten att använda djuren till våra behov. Samtidigt är vi beroende av att djuren är lika oss. Vi vill ha husdjur som smidigt kan anpassa sig efter hur vi lever, och att djuren liknar oss rent genetiskt är också något man tar fasta på i forskningen. Varje år görs försök på över 350 000 djur och ett så litet djur som musen kan visa hur sjukdomar drabbar människor och hur vi reagerar på olika behandlingar eller faktorer. Förtjänar vi vår särställning i naturen eller borde man betrakta människan som ett djur bland andra? Gäster i programmet är Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik, Per Jensen, professor i etologi samt Jonna Bornemark, filosof. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Finns det gudfruktiga djuret? Och varför är det i så fall hunden snarare än den lilla katten? Andrés och Oskar samtalar om den goda människan och hennes husdjur.
Heppåre! Tillbaks till ekorrhjulet vilket även återspeglas i detta avsnitt. Nu bökar jag ned i det träck NI skickat in. Inte så mycket träck den här gången egentligen då artisterna håller väldans hög verkshöjd. Mycket missnöje! Swish: 0708-961174 Playlist: Djuret - Vi behöver inte känna för vi vet vem vi tror på Hällas - Star Rider Autopsy - Puncturing the Grotesque Oraculum - Lex Talionis Grip Inc. - Skin Trade
Besök i studion av erfarne eftersöksjägaren Jakob. Eftersök, misslyckandets skam, hundar och utrustning är dagens tema. Vi "Gissar Djuret" när Erik har med sig ett fat fyllt med godsaker. Inlagd älgbiff, picklad rödlök, god ost och annat. Dessutom bjuds på finskumpa till köttet från Pol Roger. Jakob har med sig en favorit bland hundlinor, Niggeloh's eftersökslina.
Medierna 5 augusti. Om pappan som pekades ut som skyldig till mord på förhand, en spaning om djuret som fyller spalter i sommartorkan och om kaffeflickor som symbol för sexklubbsgranskning. Pappan i Gårdsten - utpekad för mord i pressen men avskriven i rätten Det har gått två veckor sedan tre barn och deras mamma dog i Gårdsten i Göteborg. Dagen innan pappan i familjen häktades som sannolikt misstänkt för morden, publicerade GT en intervju med en anonym vän som spekulerar i att mannen är skyldig. Senare släpptes pappan eftersom det enligt åklagaren inte längre fanns något som talade för att han utfört dåden. Hur gick det egentligen till när tidningarna pekade ut en bedrövad pappa som mördare? Igelkottarna som fyller spalterna i sommartorkan I Valborgstider är vi vana att läsa om de små igelkottarna som riskerar att brinna inne när majbrasorna sätts i lågor. Men trots att majbrasorna nu slocknat för länge sedan, verkar igelkotten ha klamrat sig fast i den mediala värmen. Frågan är om det någonsin skrivits så mycket om igelkottarnas väl och ve som den här sommaren. Varför har just igelkotten blivit alla redaktörers tolvtaggare? Sommarserie om symbolerna som drev dreven: Kaffeflickor Nu har det blivit ett begrepp med kaffeflickor och vad det nu innebär. Jag vet inte heller. Men det är något som har roat pressen att laborera runt omkring, eller hur? Så sa vår kung i vad som i efterhand måste ses som en av de mest bisarra hovintervjuerna som genomförts. Året är 2010 och i en ny bok har åter igen uppgifter om att kungen besökt strippklubbar och deltagit på privata sexfester publicerats. Del fyra i vår sommarserie handlar om Kungen och kaffeflickorna.
Per Naroskin: Djuren inom djuret. Jessika Gedin: Bart är underbart. Göran Everdahl: När hjälpmedel blir stjälpmedel. Per Naroskin - Djuren inom djuretDet är oroliga tider nu och då är det frestande att luta sig tillbaka i gamla traditionella föreställningar om oss själva och andra, hur osanna de än är. Ungefär som vi i alla tider sett djuren ur vårt behov av fabelaktiga klichéer. Men vi skall akta oss för det allt för enkla. Under fablernas och fördomarnas mask finns individer med helt andra karaktärer.Man kan inte tala om vår, eller djurens sanna natur. Det är omgivningen och situationen som påverkar hur vi tänker, känner och gör.Jessika Gedin: Bart är underbartAtt dejta naken har blivit den senaste trenden i den breda floden av dejtingprogrammen. Det kan låta spännande men när vi verkligen är nakna förlorar den blottade huden sin laddning. Nakenheten blir inte upphetsande utan en utmaning i mötet med vår egen och andras skyddslöshet, insikten att vi är sköra.Och då kan man fråga sig hur vi skulle agera om vi var nakna i vardagen, på jobbet och på nätet?Bilder på den erotiskt laddade nakenheten har vi omkring oss hela dagarna. Men den nakenhet som blottar våra personer, den som gör oss uppriktiga och sårbara kan vi behöva mer av.Göran Everdahl: När hjälpmedel blir stjälpmedelMycket av vår tids tekniska utveckling, inte minst i vår urbana miljö och i den digitala världen har gjort vår vardag mycket enklare. Men det finns en baksida. Vi möter alltmer sällan det avvikande, det annorlunda. Vi blir bekväma överdängare i vår egen lilla värld men också förvirrade och klumpiga utan för den.Men detta kommer framtidens teknik också att ta hand om genom att göra vår mentala filterbubbla till en fysisk realitet som kommer att göra våra liv mycket fattigare. I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se e-post: spanarna@sverigesradio.se
Att dejta naken har blivit den senaste trenden i den breda floden av dejtingprogrammen. Och då kan man fråga sig hur vi skulle agera om vi var nakna i vardagen, på jobbet och på nätet? Spanarna siar om framtiden och i veckans panel hör vi Per Naroskin om djuren inom djuret. Jessika Gedin om att bart är underbart och Göran Everdahl om när hjälpmedel blir stjälpmedel. Programledare är Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Per Naroskin - Djuren inom djuretDet är oroliga tider nu och då är det frestande att luta sig tillbaka i gamla traditionella föreställningar om oss själva och andra, hur osanna de än är. Ungefär som vi i alla tider sett djuren ur vårt behov av fabelaktiga klichéer. Men vi skall akta oss för det allt för enkla. Under fablernas och fördomarnas mask finns individer med helt andra karaktärer.Man kan inte tala om vår, eller djurens ”sanna natur”. Det är omgivningen och situationen som påverkar hur vi tänker, känner och gör.Jessika Gedin: Bart är underbartAtt dejta naken har blivit den senaste trenden i den breda floden av dejtingprogrammen. Det kan låta spännande men när vi verkligen är nakna förlorar den blottade huden sin laddning. Nakenheten blir inte upphetsande utan en utmaning i mötet med vår egen och andras skyddslöshet, insikten att vi är sköra.Och då kan man fråga sig hur vi skulle agera om vi var nakna i vardagen, på jobbet och på nätet?Bilder på den erotiskt laddade nakenheten har vi omkring oss hela dagarna. Men den nakenhet som blottar våra personer, den som gör oss uppriktiga och sårbara kan vi behöva mer av.Göran Everdahl: När hjälpmedel blir stjälpmedelMycket av vår tids tekniska utveckling, inte minst i vår urbana miljö och i den digitala världen har gjort vår vardag mycket enklare. Men det finns en baksida. Vi möter alltmer sällan det avvikande, det annorlunda. Vi blir bekväma överdängare i vår egen lilla värld men också förvirrade och klumpiga utan för den.Men detta kommer framtidens teknik också att ta hand om genom att göra vår ”mentala filterbubbla” till en fysisk realitet som kommer att göra våra liv mycket fattigare.Om Spanarna i P1I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.Programledare är Ingvar Storm. Lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se
Elin älskar djur. Lisa älskar inte djur. Elin vill prata om djur. Massor. Och det gör hon. Det blir rafflande historier om den mystiska ålen, den rakade katten och den iskalla avrättningen. Till Lisas stora frustration har Elin dessutom googlat loss och bjuder på ett mustigt segment med djurfakta. Så alla djurhatare därute - håll för öronen!
DERBY OCH MASSA ANNAT KUL See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Ikväll bjuder Team Kreml på ett turboavsnitt på temat djur. David och Susanna står för historierna, Mårten och Daniel gissar. Rätt eller fel? Lyssna så får du veta!
Det här avsnittet handlar om noveller! Måste de ha en twist på slutet? Och varför kände sig Lisa nödgad att stjäla en novellsamling från sin gymnasieskola när det begav sig? Vi har läst Janne Tellers "Allt som är" och gäst är författaren Cilla Naumann.Lyssna direkt här, genom att trycka play: Eller ladda ner mp3-filen här. Vi finns också på iTunes!I avsnittet nämner vi följande titlar:Majas morsas kompis sambo, av Katarina Kieri, Rabén & SjögrenKulor i hjärtat, av Cilla Naumann, AlfabetaDjuret, av Sandra Beijer, brevnoveller.seAllt som är, av Janne Teller, övers. Karin Nyman, Lilla PiratförlagetI väntan på Godot, Samuel BecketOm det var krig i Norden, av Janne Teller, övers. Karin Nyman, Lilla PiratförlagetEtt halvt ark papper, August StrindbergHet, en novellsamling av bland annat Jenny Jägerfeld, Gunnar Ardelius och Lisa Bjärbo, Gilla böckerMargarite Duras korta romaner.Alice Munroes noveller.Det andra målet, av Jonas Karlsson, Albert Bonniers.Historietter, av Hjalmar Söderberg
Ilskna bävrar i cykelkorgen, stressade fladdermöss i replokalen eller är det grannens annars så tama strutsar som hittills varit ditt läskigaste möte med djurvärlden? I dagens Christer öppnar vi upp för ofrivilliga men ack så nära möten med djur. Med Christer Lundberg och Morgan Larsson