Podcasts about irrationality a history

Why don't more philosophers take psychedelic drugs seriously as a means of examining reality? Sean Illing talks with Justin Smith-Ruiu, professor of philosophy, whose recent essay "This Is a Philosopher on Drugs" tells of how experimenting with psilocybin and other substances led to a radical reevaluation of nearly everything in his life — including his views on the nature of reality. They discuss the roots of an alternative worldview in the thought of German polymath G.W. Leibniz, what it means to say — as Socrates does — that philosophy is "preparation for death," and why psychedelics aren't more often explored in contemporary philosophy. Host: Sean Illing (@seanilling), host, The Gray Area Guest: Justin Smith-Ruiu, philosopher; author References:  "This Is a Philosopher on Drugs" by Justin E.H. Smith (Wired; Mar. 7) Justin Smith-Ruiu's Hinternet (Substack) The Internet Is Not What You Think It Is by Justin E.H. Smith (Princeton; 2022) "The brutal mirror: What the psychedelic drug ayahuasca showed me about my life" by Sean Illing (Vox; Nov. 2, 2019) G.W. Leibniz, "The Monadology" (1714) René Descartes, Meditations on First Philosophy (1641) Irrationality: A History of the Dark Side of Reason by Justin E.H. Smith (Princeton; 2019) Plato, Phaedo (for Socrates's claim that philosophy is preparation for death) Reality+ by David Chalmers (W.W. Norton; 2022) David Chalmers on The Gray Area (Jan. 10, 2022) Justin's review of David Chalmers: "The World as a Game" (Liberties, vol. 2 no. 4) "The Death of Ivan Ilych" by Leo Tolstoy (1886) How to Change Your Mind by Michael Pollan (Penguin; 2018) Enjoyed this episode? Rate The Gray Area ⭐⭐⭐⭐⭐ and leave a review on Apple Podcasts. Subscribe for free. Be the first to hear the next episode of The Gray Area. Subscribe in your favorite podcast app. Support The Gray Area by making a financial contribution to Vox! bit.ly/givepodcasts This episode was made by:  Producer: Erikk Geannikis Engineer: Patrick Boyd Editorial Director, Vox Talk: A.M. Hall Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

In what ways might the roots of the internet actually stretch back much further than we think? Does the internet enhance or distort our humanness? How is our deepening entanglement with algorithms shaping how we think and what we pay attention to? Justin E. H. Smith is a professor at the Department of History and Philosophy of Science at the Université Paris Cité, and is a writer of both non-fiction, fiction and poetry. His latest book is The Internet is Not What You Think It Is: A History, a Philosophy, a Warning, in which he traces the deep history of the internet and asks where these technologies may be taking us next. His previous books include Irrationality: A History of the Dark Side of Reason and Divine Machines: Leibniz and the Sciences of Life. He posts regularly on Substack at Justin E. H. Smith's Hinternet. LINKS: Justin's book The Internet is Not What You Think It Is: https://press.princeton.edu/books/hardcover/9780691212326/the-internet-is-not-what-you-think-it-is Justin's Substack: https://justinehsmith.substack.com Justin's book on Gottfried Leibniz: https://press.princeton.edu/books/hardcover/9780691141787/divine-machines David Abram on technology and animism: https://emergencemagazine.org/essay/magic-and-the-machine/ James William's Stand out of our light (Ted Talk based on book of same name: https://www.youtube.com/watch?v=MaIO2UIvJ4g Yves Citton on the Ecology of attention: https://www.wiley.com/en-us/The+Ecology+of+Attention-p-9781509503735 Support us on Patreon: www.patreon.com/forestofthought Share and subscribe. We're available on most podcast apps, including: Spotify: https://open.spotify.com/show/2ue3XA6IQQLC05FQMINuy1 Apple Podcasts: https://podcasts.apple.com/…/podcast/forest-of…/id1508610729 Links to all platforms: https://anchor.fm/forestofthought Our theme music is by Christian Holtsteen at stoneproduction.no.

Irrationality: A History of the Dark Side of Reason by Justin E. H. Smith Jehsmith.com A fascinating history that reveals the ways in which the pursuit of rationality often leads to an explosion of irrationality It's a story we can't stop telling ourselves. Once, humans were benighted by superstition and irrationality, but then the Greeks invented reason. Later, the Enlightenment […] The post Chris Voss Podcast – Irrationality: A History of the Dark Side of Reason by Justin E. H. Smith appeared first on Chris Voss Official Website.

Sökandet efter den rena och eviga sanningen leder alltid in i dess motsats. Författaren Mattias Hagberg spårar det irrationellas roll i tänkandets historia. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 7 maj 2020. Tanken är att göra ett kolossalt teaterstycke. Kompromisslöst och sant. [---] Ett teaterstycke som är stort, ärligt och svårt. Orden tillhör dramatikern Caden Cotard, huvudpersonen i Charlie Kaufmans film Synecdoche, New York från 2008. Med pengar från ett mycket fördelaktigt stipendium ska han skapa det totala konstverket, en teateruppsättning som är fullständigt realistisk och därmed rakt igenom sann. Han hyr en väldig hangar i teaterdistriktet i New York och påbörjar repetitionerna, men projektet förlorar alla proportioner (rimlighet). Det stora och kompromisslösa tar sig snabbt megalomaniska proportioner. Ett helt igenom realistiskt verk kräver nämligen inget mindre än att det är en exakt kopia av verkligheten. I hangaren påbörjar Caden Cotard bygget av en fullskalig reproduktion av kvarteren i New York där pjäsen ska utspela sig. Men han inser under arbetet att inte ens detta räcker. Sanningen fordrar att han bygger hela New York i naturlig storlek, ja, kanske hela världen. Caden Cotards ambitioner rör sig obönhörligen mot det absurda sanningen blir ett monster. Charlie Kaufman anspelar så klart på Jorge Luis Borges klassiska kortnovell Om exakthet i vetenskapen, om ett rike där kartritarna uppnått en sådan precision att deras kartor är lika stora som landet de avbildar. I Lars Gustafssons roman En biodlares död finns en science fictionhistoria med ett liknande motiv. På en avlägsen planet existerar en civilisation som befattar sig direkt med verkligheten utan några symboliska mellanled. Varelserna på planeten kan inte föreställa sig att ett tecken på ett papper eller ett ord kan föreställa något annat än sig självt. Ska de kommunicera måste de helt enkelt visa upp det som de menar. Vill de säga en varm sten måste de plocka med sig en varm sten. Vill de berätta om ett särskilt äppelträd måste de visa upp just det äppelträdet. I denna civilisation är lögnen omöjlig men också all vettig kommunikation. Sanningens pris är högt, konstaterar Lars Gustafsson kort. Drömmen om sanningen om ett rationellt och klart språk som klär av verkligheten har länge funnits som en kraftig ström i det västerländska tänkandet, såväl inom konst som vetenskap. Men det helt rationella föder alltid sin motsats det irrationella. Det är denna födelse som Charlie Kaufman och Lars Gustafsson så övertygande gestaltar. Det vill säga, själva övergången från det förnuftiga och logiska till det orimliga och befängda, det där förloppet när logiken faller samman. Det finns många liknande berättelser inom konsten och litteraturen, men frågan är om inte den starkaste ändå återfinns inom idéhistorien. I början av förra seklet satte sig österrikaren Ludwig Wittgenstein ner och påbörjade en brutal rensning av filosofin. Han ville bli av med allt gammalt och nå fram till ett rent och klart tänkande. Han tog avstamp i logiken och naturvetenskapen men landade till slut ändå i det mystiska. Hans Tractatus logico-philosophicus är en tunn skrift med filosofiska postulat som slutar med en dunkel sats som blivit klassisk: Om det man inte kan tala måste man tiga. Wittgensteins Tractatus kan läsas som en slingrande resa mot intellektets mörka hjärta, mot den punkt där det outsägliga bryter in. I boken Irrationality A History of the Dark Side of Reason formulerar idéhistorikern Justin Smith allt detta enkelt och elegant: Det är irrationellt att försöka eliminera det irrationella, såväl i samhället som i vårt personliga tänkande. Eller som litteraturvetaren Steven Connor uttrycker det i boken The Madness of Knowledge: Kunskap är galenskap, eftersom vi aldrig kan veta vad det är vi inte vet. Nåväl, de här insikterna är inte särskilt nya; att sanningen är en sällsam gäst har länge varit en naturlig del av det intellektuella livet, åtminstone sedan Friedrich Nietzsche fattade pennan och började skriva ner sina tankar i slutet av artonhundratalet. Ändå är det som att vi ständigt måste bli påminda om detta. Som om vårt samhälle, med sina gamla drömmar om det rationella, gång på gång faller tillbaka till idén om det sanna, eviga och äkta. Steven Connor talar i The Madness of Knowledge om en sorts patologisk kärlek till den absoluta kunskapen, till den där föreställningen om det sanna och rationella, som i förlängningen alltid bygger på språkets möjlighet att avbilda verkligheten så som den är. Han har till och med uppfunnit ett namn på denna patologi, på denna västerländska folksjukdom. Han kallar den för epistemofili, ungefär sjuklig kunskapskärlek. Denna sjuka grasserar ofta inom konsten, med den återkommande vurmen för det autentiska. Och den infekterar gång på gång det politiska livet med föreställningen om att samhället går att styra rationellt, som en maskin. Det vill säga att politik inte handlar om att bryta olika intressen mot varandra och hitta kompromisser, utan om att komma fram till den rätta lösningen på byråkratiska problem. Finns det då något botemedel mot denna sjuka? Steven Connor knyter an till en pragmatisk tradition inom filosofin och lyfter fram fantasin, alltså vår mänskliga förmåga att skapa, leka och skämta, som en verksam medicin. Enligt honom är det bara med fantasins hjälp vi klarar av att tänka bortom de enkla dikotomierna, bortom begrepp som sant och falskt, rätt och fel, ont och gott, och istället premiera sådant som samtal och dialog. Det är i leken, humorn och i den gestaltande konsten och litteraturen som vi kan omfamna kunskapens begräsningar och inse att det irrationella alltid är en naturlig del av vår verklighet. Eller, för att återvända till Wittgenstein och en tilltalande bild ur hans liv: I ett möte med den så kallade Wienkretsen och dess positivistiska filosofer i början av trettiotalet satte han sig med ryggen åt dem och avbröt deras diskussioner om logikens väg till sanningen genom att läst högt ur en av Knut Hamsuns romaner. På ett ställe skriver Wittgenstein: Vi känner att till och med om alla vetenskapliga frågor blivit besvarade, så har våra livsproblem ännu alls icke blivit berörda. Visserligen finns det då icke längre någon fråga; och just detta är svaret. Det är vackert och mättat. Wittgenstein rörde sig oundvikligen mot den gräns där hans intentioner blev obegripliga, där tanken och språket upplöstes och det irrationella började sippra in, där filosofin själv blev till poesi. Mot slutet av Tractatus skriver han: Mina satser är klargörande på det sättet att den som förstår mig till slut inser att de är nonsens. Ja, kanske är det dit allt detta leder oss, till ett meningslöst struntprat, till ett dravel som är svammel, som är ett bladder och ett pladder. Kanske är det just här, i språkets övergång till nonsens, som vi når en insikt. Vem vet? Gunnar Ekelöf har fångat detta på ett elegant sätt: Det enda som finns är någonting annat! Det enda som finns i detta som finns är någonting annat! Det enda som finns i detta som finns är det som i detta är någonting annat! Hos Ekelöf blir själva språket en lek. Men, kanske är det ändå till slut katten i Alice i Underlandet som uttryckt allt detta bäst: Här är vi galna allihop, sa katten, Jag är galen. Du är galen. Hur vet du att jag är galen, frågade Alice. Det måste du vara, sa katten. Annars hade du inte kommit hit. Mattias Hagberg, författare

Irrationality: A History of the Dark Side of Reason by Justin E. H. Smith Jehsmith.com A fascinating history that reveals the ways in which the pursuit of rationality often leads to an explosion of irrationality It’s a story we can’t stop telling ourselves. Once, humans were benighted by superstition and irrationality, but then the Greeks invented reason. Later, the Enlightenment enshrined rationality as the supreme value. Discovering that reason is the defining feature of our species, we named ourselves the “rational animal.” But is this flattering story itself rational? In this sweeping account of irrationality from antiquity to today―from the fifth-century BC murder of Hippasus for revealing the existence of irrational numbers to the rise of Twitter mobs and the election of Donald Trump―Justin Smith says the evidence suggests the opposite. From sex and music to religion and war, irrationality makes up the greater part of human life and history. Rich and ambitious, Irrationality ranges across philosophy, politics, and current events. Challenging conventional thinking about logic, natural reason, dreams, art and science, pseudoscience, the Enlightenment, the internet, jokes and lies, and death, the book shows how history reveals that any triumph of reason is temporary and reversible, and that rational schemes, notably including many from Silicon Valley, often result in their polar opposite. The problem is that the rational gives birth to the irrational and vice versa in an endless cycle, and any effort to permanently set things in order sooner or later ends in an explosion of unreason. Because of this, it is irrational to try to eliminate irrationality. For better or worse, it is an ineradicable feature of life. Illuminating unreason at a moment when the world appears to have gone mad again, Irrationality is fascinating, provocative, and timely. Justin E. H. Smith is a professor of history and philosophy of science at the University of Paris. He is the author of Divine Machines: Leibniz and the Sciences of Life (2011), Nature, Human Nature, and Human Difference: Race in Early Modern Philosophy (2015), The Philosopher: A History in Six Types (2016), and Irrationality: A History of the Dark Side of Reason (2019), all published with Princeton University Press. He is an editor-at-large of Cabinet Magazine. The main-belt asteroid 13585 Justinsmith was named after him in 2015.

SPEAKERS Justin E. H. Smith University Professor of Philosophy, the University of Paris 7—Denis Diderot; 2019–20 John and Constance Birkelund Fellow, the Cullman Center for Scholars and Writers of the New York Public Library; Author, Irrationality: A History of the Dark Side of Reason Jessica Riskin Professor of History, Stanford University; Jean-Paul Gimon Director of the France-Stanford Center for Interdisciplinary Studies; Author, The Restless Clock: A History of the Centuries-Long Argument over What Makes Living Things Tick This program was recorded in front of a live audience at Marin Outdoor Arts Club in Mill Valley, California on January 29th, 2020.

In his new book, "Irrationality: A History of the Dark Side of Reason" philosopher Justin Smith presents a fascinating narrative that reveals the ways in which the pursuit of rationality often leads to an explosion of irrationality. Smith, a professor of the history and philosophy of science at the University of Paris, acknowledges that we are living in an era when nothing seems to make sense. Populism is on the rise, pseudoscience is still around and there is no shortage of of conspiracy theories. Smith discusses the core of the problem that the rational gives birth to the irrational and vice versa in an endless cycle, and any effort to permanently set things in order sooner or later ends in an explosion of unreason. He notes that despite the fact logic and reason are well understood, methods and practises that were supposed to have been setup to counter irrationality, ended up mired in the very problem that they were meant to solve, and that is irrationality. "Irrationality: A History of the Dark Side of Reason" is rich and ambitious and ranges across philosophy, politics and current events. It challenges conventional thinking about logic, natural reason, dreams, art and science, pseudoscience, the Enlightenment, the internet, jokes and lies and death and shows how history reveals that any triumph of reason is temporary and reversible, and that rational schemes often result in their polar opposite. Smith argues that it is irrational to try to eliminate irrationality and describes irrationality an ineradicable feature of life. It has been an absolute pleasure speaking with Professor Justin Smith in this episode of Bridging the Gaps. This has been a fascinating conversation.

Justin E. H. Smith, author, "Irrationality: A History of the Dark Side of Reason." Tomaš Dvořák - "Game Boy Tune" - "Mark's intro" - "Interview with Justin E. H. Smith" - "Your comments" Ziggy Marley & the Melody Makers - "Tomorrow People" https://www.wfmu.org/playlists/shows/86103

Justin E. H. Smith, author, "Irrationality: A History of the Dark Side of Reason." Tomaš Dvořák - "Game Boy Tune" - "Mark's intro" - "Interview with Justin E. H. Smith" - "Your comments" Ziggy Marley & the Melody Makers - "Tomorrow People" http://www.wfmu.org/playlists/shows/86103

Justin's recent NYT op-ed, "The End of Satire" ... Neo-Nazi memes and satire from the bottom ... How Justin's views about free speech have changed ... The line between satire and fake news ... Our surreal reality, where Trump's "gorilla channel" seems plausible ... In the age of Trump, what's the use of satire? ... Justin's new book, Irrationality: A History of the Dark Side of Reason ...