POPULARITY
Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hur leder man IT när konsekvenserna av fel är som störst? I veckans avsnitt gästar Kristina Fridensköld, IT-direktör på Kustbevakningen. Samtalet kretsar kring robusthet, cybersäkerhet och ledarskap i en verksamhet där systemen alltid måste fungera. Kristina delar sina perspektiv på tillit, risk och varför hållbar styrning sällan handlar om mer kontroll, utan om att skapa rätt förutsättningar.
De senaste veckorna har Sverige och andra länder med kust i norra Europa gått från ord till handling för att stoppa den ryska skuggflottan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den ryska skuggflottan växte sig stark 2023 efter det att EU och G7 satt ett tak för hur mycket Ryssland fick ta betalt för oljan som exporteras sjövägen. För att kunna fortsätta att sälja olja till det högre världsmarknadspriset bytte Ryssland ut alla sina oljefartyg mot andra som var registrerade utomlands.– Ja, man har ju helt enkelt dammsugit marknaden efter äldre tankfartyg som olika rederier runtomkring har varit intresserade av att tjäna pengar på att sälja till Ryssland, säger Torbjörn Becker som är chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm.Klirr i kassan för RysslandI dag består skuggflottan av ungefär 1 200 äldre fartyg som ofta är dåligt försäkrade och inte särskilt sjödugliga. De är helt enkelt tickande miljöbomber i den känsliga Östersjön, men det finns flera anledningar till att skuggflottan är ett problem. Ett annat är att den gör det möjligt för Ryssland att fortsätta att tjäna stora pengar på oljeexporten. Oljan står för åtminstone en tredjedel av den ryska statsbudgeten och är huvudskälet till att den ryska regimen kan fortsätta sitt anfallskrig mot Ukraina.– Det är väldigt viktigt att förstå att för Ukraina spelar det roll om Ryssland har råd att köpa hundra raketer eller drönare från Kina, Iran eller andra länder, eller femtio, säger Becker.Hårdare tag mot skuggflottanSkuggflottan har länge kunnat jobba ganska ostört men under det senaste året har EU börjat införa sanktioner mot fartygen. Ungefär halva skuggflottan har sanktioner mot sig, vilket gör att de får det svårare att få service och hjälp med annat, men det här räcker inte för att slå ut skuggflottan.– Jag tror inte man ska prata så mycket om nya sanktioner hit och dit utan i stället fundera på hur de som finns ska realiseras och omsättas, säger Linus Fast som forskar på sjösystem på Totalförsvarets Forskningsinstitut.Det verkar som att flera länder runt Östersjön och Nordsjön nu börjat göra just det. Häromveckan bordade belgisk militär med hjälp från Frankrike ett fartyg som hade falska flagg från Guinea men med kopplingar till Ryssland. Några dagar senare bordade Kustbevakningen och polisens insatsstyrka ett fartyg utanför Trelleborg. Även det med falsk flagg, vilket är ett brott mot havsrätten som annars ger fartyg med utländsk flagg stora friheter.Den här offensiven mot skuggflottan som vi sett under den senaste tiden kan också leda till att spänningarna på Östersjön ökar. Hör mer om det i det här avsnittet av Gräns.UPPDATERING: I en tidigare version lät det som att om Sverige införde regler för dubbelskrov så skulle man kunna förbjuda gamla fartyg att verka i Östersjön. Vi har nu förtydligat det partiet. Det som syftades på är att om Sverige och andra länder införde liknade regler som regeln om dubbelskrov, så skulle det få stor effekt. Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.seLjudkällor: SR, SVTMedverkande:Torbjörn Becker, Chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i StockholmLinus Fast, Forskare i sjösystem på Totalförsvarets ForskningsinstitutLena Lindgren Schelin, Generaldirektör KustbevakningenKalle Isaksson, Vakthavande befäl på KustbevakningenClaes Aronsson, ProgramledareSylvia Dahlén, ProgramledareKalle Glas, Producent
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyheterna Radio 08:00
På Östersjöns botten ligger tusentals skeppsvrak som bär på vår historia. Men det finns ett hot mot den unika kulturskatten - vrakplundrare. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Kustbevakningen har i uppdrag att skydda vraken. Sommaren 2020 får en befälhavare syn på en fiskebåt där det hänger dykardräkter på tork över relingen. På båten finns tre män i övre medelåldern som dykt i decennier. En vecka varje sommar pausar de familjelivet för att umgås med varandra och dyka vid vrak, bada bastu, äta räkor och dricka öl. Nu blir de huvudpersoner i Sveriges genom tiderna största vrakplundringshärva. Döms till fängelseMännen ombord förklarar att de har koll på lagen och att de inte gjort något otillåtet. Men genom en omfattande utredning, där mobiltelefoner, dykloggböcker och beslagtagna föremål granskas, läggs ett pussel som kommer att få stor inverkan på hur vi skyddar och bevarar vår marina historia.Medverkande”Patrik”, hobbydykare och vrakentusiast.”Hans”, kompis med ”Patrik” och hobbydykare.”Anna”, ”Patriks” sambo.Peter Åhlander, befälhavare på Kustbevakningen.Therese Dorsch, fd utredare på Kustbevakningen.Jim Hansson, marinarkeolog på Statens maritima och transporthistoriska museer.En dokumentär av: Pernilla Wadebäck.Producent: Lars Truedson, Tredje statsmakten Media.Exekutiv producent: Ida Lundqvist, Sveriges Radio.Dokumentären är producerad 2025.
När Kustbevakningen slog till mot fyra dykare ute på Östersjön blev det upptakten till Sveriges största vrakplundringsrättegång. Men två av männen menar att de är oskyldiga – och att de kan bevisa det. Ny dokumentärserie från SvD:s podd Blenda. Lyssna på svd.se/blenda.
När Kustbevakningen slog till mot fyra dykare ute på Östersjön blev det upptakten till Sveriges största vrakplundringsrättegång. Men två av männen menar att de är oskyldiga – och att de kan bevisa det. Ny dokumentärserie från SvD:s podd Blenda. Lyssna på svd.se/blenda.
När Kustbevakningen slog till mot fyra dykare ute på Östersjön blev det upptakten till Sveriges största vrakplundringsrättegång. Men två av männen menar att de är oskyldiga – och att de kan bevisa det. Ny dokumentärserie från SvD:s podd Blenda. Lyssna på svd.se/blenda.
Sabotörerna som sprängde ledningarna på Östersjöns botten kommer inte att ställas inför rätta i Sverige. Men jakten fortsätter på andra ställen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den svenske åklagaren Mats Ljungqvist har beslutat sig för att lägga ner utredningen om grovt sabotage efter sprängningarna av Nord Stream 1 och 2.Utredningen har inte visat på att någon svensk medborgare deltagit i sabotaget, eller att Sveriges territorium varit inblandat.– Nu är den samlade bilden sådan att det finns grund för att säga att Sverige saknar jurisdiktion för att gå vidare med det här ärendet, säger Mats Ljungqvist.Säkrat bevisMen åklagaren tycker att man har en ”god bild” av vad som hänt, och utredarna har lämnat över material till Tyskland.Där fortsätter den tyska förundersökningen, bland annat med det som kan bli svenska bevis. Kustbevakningen och Försvarsmakten var tidigt på plats och man har hittat spår av sprängämnen.– Det är mycket rimligt att tror att den här den svenska utredningen är den som faktiskt har samlat in mest och bäst information om vad som hände på botten, säger Hans Liwång, docent på Försvarshögskolan.Medverkande:Hans Liwång, docent i försvarssystem på FörsvarshögskolanMats Ljunqvist, åklagareProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, SVT, Bild
Säkerhetstjänster letar radarekon och spår på havets botten i Nord Stream-utredningen. Men viktiga ledtrådar kan komma från spioner. Kustbevakningen har spärrat av ett område runt de trasiga Nord Stream-ledningarna, och marinens ubåtsräddningsfartyg HMS Belos är på plats i Östersjön.Här pågår nu en brottsutredning där misstanken är grovt sabotage. Ingen utomstående får ankra, dyka eller köra med undervattensfarkoster i området.Det är viktigt att få förstahandsinformation för de svenska och danska utredarna. Men även den ryska säkerhetstjänsten FSB har uppgett att man undersöker händelserna.På botten kan det finnas teknisk bevisning som leder till de misstänkta sabotörernas hemvist. Samtidigt kan detonationerna och strömmarna ha förstört mycket. Därför sätter en del experter nu sitt hopp till underrättelsetjänsternas arbete på helt andra håll.En uppgift som snappas upp av en spion kan vara en tråd att börja dra i. Jakten på Nord Streams sabotörer har startat.Medverkande:Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina systemBjörn Fägersten, säkerhetspolitisk analytiker vid UI och VD på företaget PoliteaCarolina Angelis, säkerhetsrådgivare på cybersäkerhetsbolaget Truesec, tidigare på MUST och FRAProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin Hållsten
Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Sara Kinberg. Den första offentliga utfrågningen om stormningen av Kapitolium i USA inleddes i natt svensk tid. Målet är att visa på vilket sätt den förre presidenten Donald Trump bidrog till stormningen, med hjälp av aldrig tidigare visat videomaterial och nya vittnesmål.Bland annat ska Donald Trump ha sagt att hans vicepresident Mike Pence förtjänade att hängas. Dessutom berättade ex-presidentens dotter, Ivanka Trump, att hon inte tror på sin pappas påståenden om att valfusk ska ha ägt rum.Vi snackar sedan om mysteriet i Bottenhavet, där Kustbevakningen upptäckte ett enormt utsläpp som bara några timmar senare blev osynligt för blotta ögat, något som "gäckar" Kustbevakningen.
Wilma-rättegången avslutas idag. Kustbevakningen utredde inte smitta ombord på fartyg. UD om vad som gäller för utomlandsresor. Dessutom Kjell Wilhelmsson om inspelningarna och om sin medverkan på Stjärnorna på slottet.
Vårdslösa vattenskotrar, nitiska och redliga statstjänstemän samt Trumps musikproblem avhandlar i veckans första upplaga av Nordegren & Epstein! Varje år sker det flera allvarliga olyckor med vattenskoter. 2019 infördes en åldersgräns på femton år men flera myndigheter och kommuner menar att de inte räcker. Under helgen berättade regeringen att man ska skynda på för att ta fram ett lagförslag om förarbevis för vattenskoter. Med oss i programmet har vi Johan Stenqvist, befälhavare vid Kustbevakningen och Erik Persson tidigare SM-mästare i Vattenskoter. Nyligen blev Tillitsdelegationen färdig med sitt förslag till en obligatorisk introduktionsutbildning för statsanställda. Vad kommer att ingå i den tio timmar långa kursen och kommer den göra så att framtidens statstjänstemän blir mer nitiska och redliga? Detta och mycket mer kommer Christina Forsberg, ordförande vid Tillitsdelegationen, att svara på. Vid flera tillfällen har USAs president Donald Trump använt sig av Rolling Stones musik. Bandet har protesterat utan att det har gett resultat men nu har Stones bestämt sig för att stämma presidenten. Vilken musik skulle Trump kunna spela istället för att höja stämningen på sina kampanjmöten? I programmet så har vi den musik- och amerikansk politikintresserade Johan Ingerö, till vardag policyansvarig i Kristdemokraternas partiledarstab. Det blir även rakade mansben, minishorts och sköldpaddan Mr Tomato! Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jakob Runevad Kjellmer Redaktör: Niklas Runsten
Kustbevakningen och polisen arbetar tillsammans i många ärenden – bland annat för att förhindra olika typer av lagbrott och att öka säkerheten till sjöss. Men vad är Kustbevakningens uppdrag, hur arbetar de med sjösäkerhet, vilka befogenheter har en kustbevakare och hur går det till när svenska piloter bevakar EU:s yttre gräns?Linus och Benjamin har träffat piloten Emelie Lundh och befälhavaren Martin Hollingworth som berättar om Kustbevakningens arbete och delar med sig av sina trygghetstips till dig som ska ut till sjöss.
Även det tredje avsnittet av säsongens Båtlivet i P4 kommer till att börja med som podd på grund av Coronapandemin. I vårens tredje Båtlivet i P4 så berättar Kustbevakningen om sitt arbete och ger nyttiga säkerhetsråd för sjön. Vi hör om båtlivet som försvann när Öresundsbron öppnades för 20 år sedan, vi får följa med till Bondön utanför Piteå där en ny kanal har blivit ett lyft för båtlivet i norr och så får vi vara med och tvätta båten i en båttvätt. Programledare är Agneta Nordin och Håkan Svensson.
Therese Mattsson är generaldirektör för Kustbevakningen. Hör henne bland annat berätta om Kustbevakningens samarbete med Tullverket och polisen för att förhindra smuggling. Samt om deras arbete i Medelhavet inom ramen för den europeiska gränskontroll- och kustbevakningsbyrån Frontex. Det här är första delen i en serie där de högsta cheferna för de myndigheter som arbetar med att främja din och alla andra medborgares säkerhet och trygghet medverkar.
I detta avsnitt träffar vi författaren André Persson som skrivit boken "Kustbevakningen: En berättelse om myndigheten som gick på grund" och diskuterar Kustbevakningens roll, befogenheter och anseende bland båtfolk.
Utställningen Jag räddar liv handlar om sjöräddning i Medelhavet. I det här dokumentära poddavsnittet möter vi Sofia Bergström från Kustbevakningen och Mikael Palmgren från Svenska Sjöräddningssällskapet som deltagit i räddningsinsatserna, något som gett både kompetens och konsekvenser. Programledare: Henrik Perälä Music (CC 3.0): White Atlantis - Sergey Cheremisinov, Pulsar - Sergey Cheremisinov, North - Sergey Cheremisinov, Speculative fiction – David Hilowitz, Slowly drift away – Daniel Birch.
Dagens radio bubb.la avhandlade bland annat historiskt viktiga Centralasien åter i fokus som spelplan för stormaktsspel, nio anställda på Kustbevakningen i Karlskrona insjuknade i cancer och autoimmuna sjukdomar senaste fem åren, frihet kräver mer av individen, familjen och samhället i likhet med kristna värderingar och traditioner, Andrew Napolitano om att FBI medvetet gjorde för lite för att väcka åtal mot Hillary Clinton samt Mark Citadel om att Iran lär expandera västerut i enlighet med geopolitiska och kulturella förutsättningar. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-119/
Människor som drunknar på Medelhavet är en humanitär katastrof i Europa. Beatrice Janzon, Sydeuropakorrespondent, följer och rapporterar om båtflyktingarnas dödsresor. Nästa vecka ska ett svenskt fartyg från Kustbevakningen börja delta i räddningsarbetet. Hör befälhavaren ombord. Och båtflyktingarna som överlevde resan, där människor kastades i havet. Radiokorrespondenterna, söndag 12.55.