Podcasts about algoritmer

- Det er ikke så vanskelig å se bedre etter og gjøre ting annerledes som mange vil ha det til. Algoritmer er en interessant ting i å måte, for det du vier tid, får du også mer av. Og jo flere hyggelige hestefilmer du ser på nett, jo lettere blir det å oppdage når ryttere du pleide å ha som forbilder rir mekanisk, med harde hender og flittig bruk av sporer, sier dagens gjest Matilde Brogge. Les mer: www.livebonnevie.no Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

From beats to business! Möt Harrison First – artist, producent och låtskrivare som är signad till Warner och nyligen hemkommen från turné i Afrika med Mapei. Här delar han sin resa från att producera sin första låt för SAINt JHN till att idag skapa musik som speglar hans identitet, värderingar och vision. Vi pratar om att bygga ett varumärke bortom algoritmer, musik som terapi snarare än prestation samt vikten av att lyssna på sig själv och bygga självförtroende i en bransch där autenticitet är avgörande. Harrison delar även sina erfarenheter från Web3 och NFT:s samt hur han skapat alternativa inkomstströmmar som gett honom mer frihet som artist. Dessutom pratar vi om skillnaden mellan att ha fans och att bygga en community, och varför ett starkt team är avgörande för långsiktig hållbarhet. Lyssna nu! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Der er konstant vækst i børn og unges digitale forbrug, og en stor og vigtig del af deres sociale liv foregår online. Flere undersøgelser viser, at en stor del forældre bekymrer sig om deres børns færden på internettet, men ikke spørger ind til det. Derfor har vi lavet denne podcast henvendt til dig, der er forælder eller voksen tillidsperson i et barns liv. Her kan du finde inspiration og værktøjer til hvordan du kan starte samtalen, vejlede dit barn i svære situationer og sammen skabe gode digitale aftaler. Vi kommer rundt om hvem og hvad de kan møde på nettet i form af trends, influencere og idéer. I fjerde afsnit dykker vi ned i sociale mediers algoritmer. Cybernauterne Maia Kahlke Lorentzen og Monir Mooghen forklarer hvordan en algoritme fungerer på sociale medier, og hvad fordele og ulemperne kan være for os som brugere, og for børn, som bruger internettet, at de findes. “Har du talt med dit barn om internettet i dag?” er en podcast produceret i samarbejde med SSP København og Beboerprojekt Nordvest med støtte fra Nørrebro Lokaludvalg, Bispebjerg Lokaludvalg og Områdefornyelse Bispebjerg Bakke.Lyddesign: Sara Nielsen, www.saranielsen.dkVærter: Monir Mooghen og Maia Kahlke LorentzenCybernauterne er et netværk af eksperter i cybersikkerhed, internetkultur og digital forståelse. I vores podcast undersøger vi internettets subkulturer, hvordan digitale teknologier påvirker os som samfund og individer, og hvordan vi kan gribe teknologierne, så de ikke styrer os.Find os på instagram @cybernauterne eller på www.cybernauterne.dk

I 2019 lancerede regeringen en national strategi for kunstig intelligens, som lovede, at ”Den offentlige sektor skal anvende kunstig intelligens til at tilbyde service i verdensklasse”.I kølvandet på strategien oprettede regeringen, KL og Danske Regioner en investeringsfond på 187 mio. kr. der finansierede 40 såkaldte signaturprojekter i perioden 2020-2022.Formålet var at teste udviklingen og anvendelsen af kunstig intelligens i den offentlige sektor, både ift. effektivisering og kvalitet i den borgerrettede service.For nylig kom den den officielle Deloitte-evaluering, der blandt andet nævner at jura og GDPR-spørgsmål har været nogle af de største snubleklodser. Men Deloitte er ikke de eneste, der har undkastet AI signaturprojekterne et kritisk blik.Lektor Helene Friis Ratner fra Aarhus Universitet og PhD Jakob Laage-Thomsen fra CBS har i regi af projektet Algoritmer, Data og Demokrati skrevet artiklen "Kunstig intelligens i den offentlige forvaltning: sammenhænge mellem algoritmisk regulering og automatisering af beslutninger i de danske AI ”signaturprojekter”".Deres analyse handler blandt andet om hvordan man kan kategorisere forskellige anvendelser af AI med udgangspunkt i hvor stort indgreb det potentielt har i den enkelte borgers tilværelse, og om der er tale om brug af AI som beslutningsstøtte eller som fuldautomatiseret løsning – og generelt om begrebet 'algoritmisk regulering', der bruges som en slags samlebetegnelse for den slags projekter.I AI Siden Sidst har jeg pga. langtrukken sygdom sny...undskyld, eksperimenteret med at få en chatbot til at finde og skrive nyhederne...Lyt med

Jonte, Marcus och Olivia pratar om algoritmer och bowling, det perfekta flödet, Marcus får lära sig om galningarna i Love is Blind, vilken reality vill man vara med i egentligen och Leffes smeknamn på det kvinnliga könsorganet Du hittar alla våra poddar på Gamang.se

Från flyktingläger till algoritmer by Blankspot

Från flyktingläger till algoritmer by Blankspot

I denne episode skal vi høre om hvordan forskere og eksperter forholder sig til kunstig intelligens, når de skriver videnskabelige papers om AI.Hvilke emner og problemstillinger bliver udforsket i de videnskabelige artikler, som dataloger, matematikere ingeniører, softwareudviklere og andre eksperter skriver om machine learning, neurale netværk og andre slags kunstig intelligens?Er de utopiske? Er de dystopiske? Eller er de måske i virkeligheden fokuseret mere på konkrete anvendelser af AI, og mindre på kontroversielle fortolkninger af de mulige og spekulative konsekvenser, på godt og ondt?Professor Anders Kristian Munk fra DTU har sammen med en række kolleger undersøgt over 1,2 millioner uddrag fra artikler om algoritmer, og selvfølgelig brugt masser af digitale værktøjer til at udforske og kategorisere indholdt.I Siden Sidst skal det blandt andet handle om en ny nyhedsapp og et meget dyrt domænenavn…Lyt med

Avsnitt 135 med Cecilia Victoria Kärrberg om de största trenderna i sociala medier just nu. Och hur de olika kanalerna utvecklas. Du får i avsnittet höra om de stora trender Cecilia ser och vad de innebär för marknadsförare, kommunikatörer och företag. Allt från algoritmer och social search till vad som händer på de olika plattformarna och hur våra beteenden förändras. Och vi pratar en hel del om nya verktyg, format och funktioner. Du får dessutom höra om: Hur algoritmerna utvecklas och vad det innebär Trender i innehållstyper och innehållsformat Hur olika generationer använder sociala medier Plattformarnas fokus på kreatörerna Och vad AI kan komma att betyda för social Om gästen Cecilia Victoria Kärrberg är grundare av och driver sociala medie-byrån Digitalsnack som hjälper företag, organisationer och kommuner att lyckas med sociala medier. Hon är en av Sveriges mest anlitade föreläsare kring sociala medier. Och du kanske känner igen henne från podden Digitalsnack där hon pratar om allt inom sociala medier. Sist men inte minst så är Cecilia med i min expertpanel. Tidsstämplar [2:44] Större trender i sociala medier just nu [9:47] Social search och nya sökbeteenden [19:04] Nyheter i sociala medier, män vs kvinnor [28:32] Utveckling och nyheter på plattformarna [32:32] Kreatörerna i fokus i sociala medier [38:00] Algoritmer, trender och experiment [46:52] Ännu mer AI i sociala medier [55:23] Innehållstyper, format och trender Länkar Cecilia Victoria Kärrberg på LinkedIn Digitalsnack (webbsida) Digitalsnack (podd) Apple Podcasts / Spotify Vad social search är och hur innehåll optimeras för det – Sara Öhman #105 - Digital Marknadsföring med Tony Hammarlund (podd) Analys tillsammans med Internetstiftelsen om Svenskarna & Sociala medier 2024 - Digitalsnack (podd) Sammanfattning av Svenskarna och Sociala medier 2024 - Digitalsnack (artikel) Svenskarna och internet 2024 - Internetstiftelsen (rapport) The Biggest Social Media Updates for 2024 - Plann (artikel) Social media trends 2024 - Hootsuite (rapport) Confetti (samarbete) Digitalenta (samarbete)

Medverkande: Joakim Sponsra ett avsnitt via Patreon, Swish eller Bitcoin och få valfritt meddelande uppläst. $1 = ~1 tweet + signatur (Kan vara mer än 140 tecken men kan t.ex inte läsa hela Elias Canettis Förbländningen) Swish: 0739 15 68 06 Jocke: 0729 47 92 47 BTC: 1L8fwzF4rUs1wc453RhKHDpCC9S3FvFySC ETH: 0x927Ce74140713F116f457707bEA79a13B5E3e402 LBC: bF81SN4eTv8Dwe6gceXo2KFJnmgagmgfDE LTC: LUcsxrPxts6B5ULrEQuRgSjw3QvyJr72nR BCH: 1GzzvT6WscYp88SeRUu7dhu4a4diiCt74v ETC: 0x784684E3aE290DFC3Cdd5c3f1B9a7f28C9fD0D7d DASH: Xgprtj7t5En3YrTkycK2bVVicWu5H9zb3t https://www.facebook.com/groups/anders https://www.patreon.com/parklivspodden https://twitter.com/andersuno https://podcasters.spotify.com/pod/show/parklivspodden

Christian analyserar Folkhälsomyndighetens skärmtidsrekommendationer, Fredrik njuter av musik, Jocke sågar Apples skatteplanering.

I det här avsnittet av "Fatta forskning" intervjuas Innas Forsal, intensivvårdsläkare vid Helsingborgs lasarett och nybliven doktor från Lunds universitet. Hennes avhandling fokuserar på att utveckla beslutsstöd inom intensivvården med hjälp av algoritmer och datainsamling. Det här är verktyg som snabbare kan följa de mest kritiskt sjuka patienterna samt minska risken för mänskliga fel i en stressig miljö. Hon betonar också potentialen för liknande verktyg inom andra delar av vården och behovet av att integrera teknik för att förbättra effektiviteten och noggrannheten. Läs Innas Forsals avhandling här: https://portal.research.lu.se/sv/publications/navigating-the-critical-nexus-bridging-simulation-measuring-and-a Podden Fatta forskning är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Matti Palm. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

Instagram har oppdatert algoritmene, slik at originalt innhold får desto mer rekkevidde. I tillegg gir det flere muligheter for små kontoer til å nå ut med sitt innhold. I tillegg til at originalt innhold blir "premiert", vil gjentatte delinger av uoriginalt innhold bli "straffet" ved at kontoen mister synlighet blant anbefalte innlegg. Inspirasjon til denne episoden kommer fra Matt Navarra

Silvija Seres var AI-ekspert lenge før folk snakket om AI, hun er investor, gründer, podcaster og har en doktorgrad i algoritmisk optimering. 0:13:42 Utviklingen av AI: Fra narrow AI til super AI0:22:18 Bekymringer og handlinger rundt AI-utviklingen0:22:35 Digitalisering i ulike land0:23:54 Norges potensiale og begrensninger0:39:12 Norge og eksisterende styrker0:41:36 Veksten av AI og nødvendigheten for handling0:45:59 Kreativitet og teknikk med AI0:52:36 Algoritmer og samfunnsoptimalisering0:55:30 Teknologi, demokrati og friksjonsfrihet0:59:40 Frykt, konkurranse og politisk polarisering Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

61% af danskerne er nervøse for misinformation og fake news, deep fake videoer og fotos på nettet. Det viser den nyeste undersøgelse fra projektet ADD - algoritmer, data og demokrati. Vi lever i en tid, hvor alle kan lave en falsk video eller en falsk lydoptagelse, eller få en generativ AI til at skrive en tekst eller en artikel, som ser ud som om, den er skrevet af en rigtig journalist eller offentliggjort i et rigtigt medie. Samtidig så går vi ind i et år, hvor der er valg mange steder på kloden. Der er amerikansk præsidentvalg, der er valg i Rusland, der er valg til Europaparlamentet. Derfor kommer, der til at flyde en strøm af desinformation ind i vores indbakker, ind i vores sociale medier og andre steder. Og denne desinformation bliver til misinformation, når vi begynder at dele med alle de venner, vi har på sociale medier. Og så har vi gang i balladen, fordi det spreder sig fuldstændig eksponentielt. Projektet ADD, Algoritmer, Data og Demokrati, laver nogle store befolkningsundersøgelser og det seneste, de har sat fokus på, det er netop misinformation. Hvad er danskernes holdning til det? Det viser sig, at vi er rigtig, rigtig bekymrede for misinformation. Det kan du høre mere om i Techtopia, hvor vi også besøger Teknologirådet, som er med i et EU-finansieret projekt med det formål at konstruere en chatbot, som kan lære internetbrugere at tænke kritisk. Medvirkende: Nana Holstein, analysechef, Tænketanken Mandag Morgen Marie Hoff, projektleder, Teknologirådet Sidsel Ladegaard, projektleder, Teknologirådet Links: ADD https://algoritmer.org/befolkningsundersoegelse/forside/2023-2/digitaliserings-betydning-for-demokratiet/ Titan https://tekno.dk/project/titan/

I det här avsnittet berättar Alexandra exakt hur Instagrams algoritmer prioriterar 2024! Avsnittet sponsras av webbutbildningen Social Media Academy. Social Media Academy är en utbildning som sker helt och hållet digitalt och när det passar dig och där du kan bli diplomerad Social media manager. Det finns inga tider att passa (förutom om du vill vara med på frivillig gruppcoaching) och du går den helt och hållet i egen takt. Utbildningen tar ca. 8 veckor att gå om du har en annan heltidssyssla.

Att vår mobiltid ökar är ingen slump. Världens mest värdefulla företag tjänar stora pengar på att du är fast i flödet. Men vad gör det med våra liv? Och varför är det så svårt att motstå? Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha gratisresurser för att komma igång med mental träning: www.monkeymindset.se Det här är en nyinspelning av ett tidigare avsnitt av Monkey mindset. Utskrift av avsnittet I det här avsnittet ska jag prata om någonting som på engelska heter FOMO. FOMO, F O M O, står för "Fear of Missing Out", alltså rädslan över att missa något. Jag kommer prata om vad det är, varför jag tror att det här fenomenet kan hindra oss i våra liv och så ska jag ge förslag på hur du kan göra för att komma över rädslan att missa något. I grunden handlar FOMO, i alla fall nu för tiden, framför allt om digital konsumtion. Det är en typ av digital stress där du medvetet eller omedvetet känner att du behöver hänga med, att du behöver vara uppdaterad. I dag kan du ha koll på allt hela tiden. Du kan ha koll på vad som händer i världen, du kan ha koll på dina vänner och bekanta. Du kan till och med ha koll på vad människor tycker om sådant som händer världen och hur vissa vänner reagerar på vad andra vänner skriver eller visar eller delar. Allt det här sker i realtid och den information du har tillgång till är oändlig. Det fanns en tid när den media man tog del av, lite överdrivet, kom från morgontidningen, lunchekot och kvällsnyheterna på TV. Ville man veta något om en kompis fick man ringa den kompisen, eller någon annan bekant som var villig att skvallra. Det låter som forntiden men det var faktiskt inte så länge sedan. Internet har visserligen funnits hos allmänheten sedan 90-talet men den första iphonen, det som på allvar satte igång den här mobila revolutionen som vi tar för given idag, släpptes inte förrän 2007. Facebook öppnades upp för alla 2006. Den oerhörda flodvåg av information som har blivit tillgängliga för alla, hela tiden, har alltså bara varit verklighet några årtionden. Vi är alltså omogna, just nu. Ingen vet riktigt hur den här verkligheten. När man ger sig in i den här världen, och vi är många som är där just nu, så börjar sådant som för tio år sedan kändes trivialt och ytligt plötsligt kännas viktigt. Har man börjat hålla realtidskoll på nyheterna eller loggar in på Facebook eller Twitter eller Instagram eller TikTok så vill man inte sluta, det blir ett begär och det man ser känns viktigt trots att 99 procent av det jag brydde mig så mycket om idag är bortglömt i morgon och 99 procent av det jag bryr mig så mycket om i morgon är glömt i övermorgon. Varför blir det så då? Jo, för det första är det lätt. Det är lätt att konsumera information, speciellt om den informationen är kort och handlar om någonting som intresserar dig. Det kräver ingenting av dig. De här kickarna som vår hjärna letar efter, vårt belöningssystem, sätter igång när du reagerar på plinget i mobilen eller när du scrollar till nästa inlägg. För det andra, och det här är viktigt, din uppmärksamhet, är en vara som de här företagen, sociala medier, nyhetsmedier, etc tjänar pengar på. De handlar med din uppmärksamhet, de säljer den vidare, så alltså vill de ha kvar den så länge som möjligt och när de tappar den vill de ta tillbaka den så fort som möjligt och dom som jobbar i den här branschen är de bästa i världen på att fånga, hålla kvar och ta tillbaka din uppmärksamhet. De vet precis hur de ska göra, vet exakt vilka psykologiska strängar de ska spela på. Sajterna och apparna är uppbyggda för det här ändamålet. De är experter på att få dig att känna en tomhet när du inte är uppdaterad. De tjänar pengar, stora pengar på att du ska fortsätta att vara rädd för att missa något. FOMO är en del av deras affärside. De har all data om dig, de har data om människor som liknar dig så de kan testa och utvärdera, mer eller mindre i realtid, hur de här algoritmerna behöver bete sig för att minska risken för att du ska sluta scrolla och göra någonting annat. I början av 60-talet utfördes ett experiment där små barn fick en marshmallow. Du har säkert hört talas om det, det kallas för marshmallow-testet. Experimentet gick ut på att barnen fick veta att om de ville fick de äta godisbiten nu men om de lyckades vänta en kvart så skulle de i stället få två marshmallows. Man testade alltså barnens förmåga att skjuta upp det omedelbara begäret för att kunna få en större belöning i framtiden. När man återtog kontakten med de här barnen ett femtontal år efter testet hade utförts visade det sig att de som hade kunnat stå emot begäret och fått två marshmallows, nu var framgångsrikare än de som hade gett upp och ätit godiset direkt. Att motstå det omedelbara begäret, att kunna ta lite tillfälligt obehag just nu för att tjäna på det i framtiden, var alltså egenskaper som var värdefulla för framgång. Många av oss i dag, om vi tittar på hur vi beter oss digitalt, vi äter den här marshmallowen en tiondel efter att den har ställts fram. Vi faller alltid till föga för det som pockar på vår uppmärksamhet här och nu. Vi klarar inte av att komma ur det här flödet som aldrig tar slut, som aldrig saktar ner. För så fort vi stänger ner, så riskerar vi ju att missa något. Om du lider av FOMO är du reaktiv på det som händer. Du låter det som händer utanför dig, styra vad du gör med ditt liv. Att fastna i FOMO är att fastna i snabba kickar. Kickar som i det långa loppet, nämligen när det gäller vilken typ av liv du ska leva, eller hur din självkänsla ska vara, är meningslösa och i vissa fall destruktiva. Hur kan du då komma bort från FOMO? Komma bort från rädslan att missa något? För det första behöver du stänga av alla notifieringar på mobilen. Teknik är en fantastisk tjänare men en hemsk herre och om du låter mobilens pling bestämma vad du lägger din uppmärksamhet på är tekniken din herre och du är dess slav. Att skapa medvetenhet handlar om att vara uppriktigt mot sig själv. Hur mycket tid lägger du på det här. Vågar du kolla din mobil hur mycket tid du ger den varje dag? Det går ju att få den siffran svart på vitt. Det är inbyggt i telefonen idag. Att bli bättre på att hantera FOMO handlar också om inställning. Som så många gånger förr. Att du, och jag för den delen, jag är inte bättre än någon annan, ska bli medveten om vad vi håller på med och fråga oss om det är ett beteende vi vill ha. Det finns så mycket rolig, intressant och underhållande information tillgänglig, så att vad vi än gör, även om vi scrollar 16 timmar per dygn, så kan vi inte tillgodogöra oss allt. Det betyder att vi bara ser en del. Det har gjorts ett urval. Någon har prioriterat. Någon har bestämt vad du ska se, vilken information som du ska konsumera. Vem är det? Är det du? Har du gjort ett medvetet val? Om inte så är det ju någon annan. Eller något annat. Oftast är det ju flödet som har bestämt det. Och de algoritmer som styr ditt flöde. Algoritmer som är skapade för att hålla dig kvar i appen, som är skapade – om vi ska tala klarspråk – för att göra dig beroende av appen, så att de kan sälja mer av din uppmärksamhet till fler annonsörer. Och vilken typ av info är det som enklast gör oss beroende och som får oss att vilja bara kolla en post till? Det är ju inte sådant som kräver att du tänker till, att du reflekterar, att du lutar dig tillbaka och funderar på vad du har lärt dig och vad det betyder. För det är ju kognitivt jobbigt. Att tänka, reflektera. Se nyanser och komplexitet. Det blir du inte beroende av. Utan vad de vill åt är ju känslorna. Att du klickar eller scrollar och sedan, på en millisekund känner någonting, som är svårt att känna i vardagen. Det kan förstås vara glädje och lycka men det kan lika gärna vara ilska eller upprördhet eller nyfikenhet eller skadeglädje. Och de här känslorna skapas ju enklast genom stora gester. Drama. Konflikt. Högt tonläge. Svart eller vitt. Tomma digitala kalorier. Som mättar för stunden men som garanterar att du blir hungrig igen om bara några sekunder. För att få kontroll på det här behöver du börja att bestämma. Du behöver se till så att det är du som gör prioriteringarna. Och du behöver, tror jag, göra det med ett långsiktigt perspektiv, du behöver ha en strategi. Du ska inte behöva ställa frågan till dig själv varje gång du känner begäret. Låt säga att du skär ner på din digitala konsumtion, eller att du kanske som ett test försöker sluta helt. Vad du kommer märka är sannolikt att det här som du såg som ett verkligt behov i själv verket vara ett skapat begär (i vissa fall kanske till och med ett beroende) och när du lyckas ta dig ur det här begäret eller beroendet så frigörs tid och energi och resurser att i stället bli den person du innerst inne är. Det här är ju stora frågor men vem vill du vara om tio år? Hjälper ditt digitala beteende till att bli den personen? Om du tittar tillbaka på ditt liv om tio år, kommer du då vara nöjd med det du har åstadkommit om du fortsätter som nu? Jag säger inte att du behöver sluta med alla sociala medier utan vad jag föreslår är att du ska se till så att din konsumtion av det här väldigt beroendeframkallande fenomenet sker på dina egna villkor. Och det är viktigt att komma ihåg att det är svårt att skära ner eller sluta. Speciellt om det är ett beroende. Beroenden är svåra att bryta och när du försöker, kommer det nästan alltid innebära att du får ett par bakslag, att du går på ett par minor. Men då är det bara att fortsätta, att försöka igen. Och igen och igen. Eller ta hjälp av någon. Gör ett aktivt val. Hur vill du spendera dina resurser. Dina resurser är framför allt din energi, din uppmärksamhet, dina pengar och din tid. Spenderar du resurserna så som du vill idag? Om inte så är tiden perfekt för att göra en förändring. Personligen så är jag både glad och tacksam över att få leva i en tid med en sådan snabb teknikutveckling. Den nya tekniken har gett oss så otroligt många möjligheter. Frågan vi behöver ställa oss nu är hur vi kan använda den till att göra våra liv bättre än förut, inte bara annorlunda Det var mina tankar om FOMO och hur vi kan förhålla oss till det digitala. Om du vill ha mer sådana här instick, fast via mail, så kan du prenumerera på mitt nyhetsbrev. Det gör du genom att gå in på monkeymindset.se. Då får du också tillgång till alla mina gratisresurser. Tack för att du har lyssnat. Ta hand om dig så hörs vi.

Att vår mobiltid ökar är ingen slump. Världens mest värdefulla företag tjänar stora pengar på att du är fast i flödet. Men vad gör det med våra liv? Och varför är det så svårt att motstå? Prenumerera på nyhetsbrevet om du vill ha gratisresurser för att komma igång med mental träning: www.monkeymindset.se Det här är en nyinspelning av ett tidigare avsnitt av Monkey mindset. Utskrift av avsnittet I det här avsnittet ska jag prata om någonting som på engelska heter FOMO. FOMO, F O M O, står för "Fear of Missing Out", alltså rädslan över att missa något. Jag kommer prata om vad det är, varför jag tror att det här fenomenet kan hindra oss i våra liv och så ska jag ge förslag på hur du kan göra för att komma över rädslan att missa något. I grunden handlar FOMO, i alla fall nu för tiden, framför allt om digital konsumtion. Det är en typ av digital stress där du medvetet eller omedvetet känner att du behöver hänga med, att du behöver vara uppdaterad. I dag kan du ha koll på allt hela tiden. Du kan ha koll på vad som händer i världen, du kan ha koll på dina vänner och bekanta. Du kan till och med ha koll på vad människor tycker om sådant som händer världen och hur vissa vänner reagerar på vad andra vänner skriver eller visar eller delar. Allt det här sker i realtid och den information du har tillgång till är oändlig. Det fanns en tid när den media man tog del av, lite överdrivet, kom från morgontidningen, lunchekot och kvällsnyheterna på TV. Ville man veta något om en kompis fick man ringa den kompisen, eller någon annan bekant som var villig att skvallra. Det låter som forntiden men det var faktiskt inte så länge sedan. Internet har visserligen funnits hos allmänheten sedan 90-talet men den första iphonen, det som på allvar satte igång den här mobila revolutionen som vi tar för given idag, släpptes inte förrän 2007. Facebook öppnades upp för alla 2006. Den oerhörda flodvåg av information som har blivit tillgängliga för alla, hela tiden, har alltså bara varit verklighet några årtionden. Vi är alltså omogna, just nu. Ingen vet riktigt hur den här verkligheten. När man ger sig in i den här världen, och vi är många som är där just nu, så börjar sådant som för tio år sedan kändes trivialt och ytligt plötsligt kännas viktigt. Har man börjat hålla realtidskoll på nyheterna eller loggar in på Facebook eller Twitter eller Instagram eller TikTok så vill man inte sluta, det blir ett begär och det man ser känns viktigt trots att 99 procent av det jag brydde mig så mycket om idag är bortglömt i morgon och 99 procent av det jag bryr mig så mycket om i morgon är glömt i övermorgon. Varför blir det så då? Jo, för det första är det lätt. Det är lätt att konsumera information, speciellt om den informationen är kort och handlar om någonting som intresserar dig. Det kräver ingenting av dig. De här kickarna som vår hjärna letar efter, vårt belöningssystem, sätter igång när du reagerar på plinget i mobilen eller när du scrollar till nästa inlägg. För det andra, och det här är viktigt, din uppmärksamhet, är en vara som de här företagen, sociala medier, nyhetsmedier, etc tjänar pengar på. De handlar med din uppmärksamhet, de säljer den vidare, så alltså vill de ha kvar den så länge som möjligt och när de tappar den vill de ta tillbaka den så fort som möjligt och dom som jobbar i den här branschen är de bästa i världen på att fånga, hålla kvar och ta tillbaka din uppmärksamhet. De vet precis hur de ska göra, vet exakt vilka psykologiska strängar de ska spela på. Sajterna och apparna är uppbyggda för det här ändamålet. De är experter på att få dig att känna en tomhet när du inte är uppdaterad. De tjänar pengar, stora pengar på att du ska fortsätta att vara rädd för att missa något. FOMO är en del av deras affärside. De har all data om dig, de har data om människor som liknar dig så de kan testa och utvärdera, mer eller mindre i realtid, hur de här algoritmerna behöver bete sig för att minska risken för att du ska sluta scrolla och göra någonting annat. I början av 60-talet utfördes ett experiment där små barn fick en marshmallow. Du har säkert hört talas om det, det kallas för marshmallow-testet. Experimentet gick ut på att barnen fick veta att om de ville fick de äta godisbiten nu men om de lyckades vänta en kvart så skulle de i stället få två marshmallows. Man testade alltså barnens förmåga att skjuta upp det omedelbara begäret för att kunna få en större belöning i framtiden. När man återtog kontakten med de här barnen ett femtontal år efter testet hade utförts visade det sig att de som hade kunnat stå emot begäret och fått två marshmallows, nu var framgångsrikare än de som hade gett upp och ätit godiset direkt. Att motstå det omedelbara begäret, att kunna ta lite tillfälligt obehag just nu för att tjäna på det i framtiden, var alltså egenskaper som var värdefulla för framgång. Många av oss i dag, om vi tittar på hur vi beter oss digitalt, vi äter den här marshmallowen en tiondel efter att den har ställts fram. Vi faller alltid till föga för det som pockar på vår uppmärksamhet här och nu. Vi klarar inte av att komma ur det här flödet som aldrig tar slut, som aldrig saktar ner. För så fort vi stänger ner, så riskerar vi ju att missa något. Om du lider av FOMO är du reaktiv på det som händer. Du låter det som händer utanför dig, styra vad du gör med ditt liv. Att fastna i FOMO är att fastna i snabba kickar. Kickar som i det långa loppet, nämligen när det gäller vilken typ av liv du ska leva, eller hur din självkänsla ska vara, är meningslösa och i vissa fall destruktiva. Hur kan du då komma bort från FOMO? Komma bort från rädslan att missa något? För det första behöver du stänga av alla notifieringar på mobilen. Teknik är en fantastisk tjänare men en hemsk herre och om du låter mobilens pling bestämma vad du lägger din uppmärksamhet på är tekniken din herre och du är dess slav. Att skapa medvetenhet handlar om att vara uppriktigt mot sig själv. Hur mycket tid lägger du på det här. Vågar du kolla din mobil hur mycket tid du ger den varje dag? Det går ju att få den siffran svart på vitt. Det är inbyggt i telefonen idag. Att bli bättre på att hantera FOMO handlar också om inställning. Som så många gånger förr. Att du, och jag för den delen, jag är inte bättre än någon annan, ska bli medveten om vad vi håller på med och fråga oss om det är ett beteende vi vill ha. Det finns så mycket rolig, intressant och underhållande information tillgänglig, så att vad vi än gör, även om vi scrollar 16 timmar per dygn, så kan vi inte tillgodogöra oss allt. Det betyder att vi bara ser en del. Det har gjorts ett urval. Någon har prioriterat. Någon har bestämt vad du ska se, vilken information som du ska konsumera. Vem är det? Är det du? Har du gjort ett medvetet val? Om inte så är det ju någon annan. Eller något annat. Oftast är det ju flödet som har bestämt det. Och de algoritmer som styr ditt flöde. Algoritmer som är skapade för att hålla dig kvar i appen, som är skapade – om vi ska tala klarspråk – för att göra dig beroende av appen, så att de kan sälja mer av din uppmärksamhet till fler annonsörer. Och vilken typ av info är det som enklast gör oss beroende och som får oss att vilja bara kolla en post till? Det är ju inte sådant som kräver att du tänker till, att du reflekterar, att du lutar dig tillbaka och funderar på vad du har lärt dig och vad det betyder. För det är ju kognitivt jobbigt. Att tänka, reflektera. Se nyanser och komplexitet. Det blir du inte beroende av. Utan vad de vill åt är ju känslorna. Att du klickar eller scrollar och sedan, på en millisekund känner någonting, som är svårt att känna i vardagen. Det kan förstås vara glädje och lycka men det kan lika gärna vara ilska eller upprördhet eller nyfikenhet eller skadeglädje. Och de här känslorna skapas ju enklast genom stora gester. Drama. Konflikt. Högt tonläge. Svart eller vitt. Tomma digitala kalorier. Som mättar för stunden men som garanterar att du blir hungrig igen om bara några sekunder. För att få kontroll på det här behöver du börja att bestämma. Du behöver se till så att det är du som gör prioriteringarna. Och du behöver, tror jag, göra det med ett långsiktigt perspektiv, du behöver ha en strategi. Du ska inte behöva ställa frågan till dig själv varje gång du känner begäret. Låt säga att du skär ner på din digitala konsumtion, eller att du kanske som ett test försöker sluta helt. Vad du kommer märka är sannolikt att det här som du såg som ett verkligt behov i själv verket vara ett skapat begär (i vissa fall kanske till och med ett beroende) och när du lyckas ta dig ur det här begäret eller beroendet så frigörs tid och energi och resurser att i stället bli den person du innerst inne är. Det här är ju stora frågor men vem vill du vara om tio år? Hjälper ditt digitala beteende till att bli den personen? Om du tittar tillbaka på ditt liv om tio år, kommer du då vara nöjd med det du har åstadkommit om du fortsätter som nu? Jag säger inte att du behöver sluta med alla sociala medier utan vad jag föreslår är att du ska se till så att din konsumtion av det här väldigt beroendeframkallande fenomenet sker på dina egna villkor. Och det är viktigt att komma ihåg att det är svårt att skära ner eller sluta. Speciellt om det är ett beroende. Beroenden är svåra att bryta och när du försöker, kommer det nästan alltid innebära att du får ett par bakslag, att du går på ett par minor. Men då är det bara att fortsätta, att försöka igen. Och igen och igen. Eller ta hjälp av någon. Gör ett aktivt val. Hur vill du spendera dina resurser. Dina resurser är framför allt din energi, din uppmärksamhet, dina pengar och din tid. Spenderar du resurserna så som du vill idag? Om inte så är tiden perfekt för att göra en förändring. Personligen så är jag både glad och tacksam över att få leva i en tid med en sådan snabb teknikutveckling. Den nya tekniken har gett oss så otroligt många möjligheter. Frågan vi behöver ställa oss nu är hur vi kan använda den till att göra våra liv bättre än förut, inte bara annorlunda Det var mina tankar om FOMO och hur vi kan förhålla oss till det digitala. Om du vill ha mer sådana här instick, fast via mail, så kan du prenumerera på mitt nyhetsbrev. Det gör du genom att gå in på monkeymindset.se. Då får du också tillgång till alla mina gratisresurser. Tack för att du har lyssnat. Ta hand om dig så hörs vi.

Idag pratar vi om algoritmer, AI, att ha många skålar, att skrika på sin tjej och mer. Säkra daglig podd via Swish: 123 039 67 96

Dødeligheden af nogle af de mest farlige sygdomme som f.eks kræft i bugspytkirtlen kan reduceres ved hjælp af algoritmer. Bioinformatiker, professor Søren Brunak fra Novo Nordisk Fondens center for proteinforskning ved Københavns Universitet fortæller, at under 10 % af patienter med diagnosen, er i live fem år efter diagnosen blev stillet. Ved at se på mønstre i tidligere sygdomme fra patientjournaler kan man træne neurale netværk i at finde kombinationer af tidlige faresignaler, og så kan man udpege og behandle patienterne med risici langt tidligere. Før de viser egentlige tegn på sygdommen. Professor Søren Brunak`s forskergruppe har gennemgået data fra 6,5 millioner danskere og sammenlignet dem med en gruppe af 3 millioner amerikanere. Han fortæller om resultaterne i en nyligt publiceret artikel i Nature Medicine til videnskabsjournalist Jens Degett. Foto kredit: Chris Heller, © Science Stories ApS

I dagens episode snakker vi om ytringsfrihet, hvem bestemmer hva som kan ytres og hvem bestemmer hva du har lov til å fotografere/filme/dokumenter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I 69. episode får vi besøg af Christian Randløv Schmidt, som er CTO i energi-virksomheden Reel. Reel er en dansk el-leverandør, som fokuserer på at hjælpe virksomheder med at optimere deres forbrug af vedvarende elektricitet og reducere deres CO2-fodaftryk og omkostninger.  Sammen med Christian taler vi om Reels rejse fra DTUs Skylab, til deres første solcellepark i Danmark. Vi dykker ned i de ML modeller og værktøjer som Reel anvender i deres arbejde til at forudsige og optimere danske virksomheders forbrug, og produktion af CO2.   Udover det, taler vi også om opbevaring og processering af data fra mange forskellige datakilder samt hvad fremtiden byder på for Reel og hvilke ML initiativer der er relevante for dem.   Shownotes:  00:00 – 08:06: Introduktion til Christian og Reel.   08:06 – 26:38: Anvendelsen af historisk data fra mange datakilder(virksomheder) i en ML-model, fourdsigelse af forecaste energi 10-15 år ud i fremtiden + grøn omstilling.   26:38 – 31:50: Fremtidige dataløsninger fra Reel og et kig mod udlandet.   Vært:  Mathias Mengesha Emiliussen 

Finn djupdyker i hans förflutna som professionell gamblare. August funderar över hur länge till vem som helst kommer kunna bli viral.

Hva er algoritmer og kunstig intelligens? og hvordan påvirker det psyken vår? I ukens episode ser vi på møte mellom teknologi og psykologi, mer spesifikt algoritmer og kunstig intelligens. Forsker Petter deler innsikt fra sin og andres forskning de siste 20 årene og sammen med psykolog Gina og Jimmy ser de på utviklingen de siste 20 årene og hvordan den har påvirket psyken vår. De ser spesielt på utfordringene den nye generasjonen og dagens foreldre står overfor når de prøver å forstå og håndtere det digitale liv. Gina løfter frem påvirkningen dagens bruk har på selvbildet og utviklingen av vår identitet, samt effekten av digital mobbing. De diskuterer om det er sannhet i at den moderne verden er skadelig for oss og betydningen av meningsfulle interaksjoner og fellesopplevelser. Mot slutten av episoden får du tips om hvordan teknologibruk kan forbedres og hvordan bevissthet om bruken av digitale medier kan gi positiv effekt. Petter Bae Brandtzaeg er en professor ved instituttet for medier og kommunikasjon på Universitet i Oslo. Peter studerte psykologi ved NTNU og startet videre å jobbe med forskning hos SINTEF. Han utviklet en interesse for hvordan teknologi påvirker mennesker, spesielt barn og unge som har en betydelig tilstedeværelse på internett. Gina Casperson er psykolog med erfaring fra spesialisthelsetjenesten, førstelinjen og privat praksis. Hun har alltid hatt en dyp interesse for mennesker, spesielt barn, ungdom og familier. Denne interessen førte til at hun spesialiserte seg i Barne- og Ungdomspsykiatri (BUP) og har siden fortsatt sitt arbeid innen dette feltet.   #hverdagspsyken #podcast #kunstigintelligens #AI #språkmodeller #psykiskhelse #ensomhet #tilhørighet #algoritmer #identiteskrise #Thehumanaspect #nettverksindividualisme #teknologi Vi trenger din hjelp for å fortsette å lage Hverdagspsyken!

"Hva er greia med Kulturhuset egentlig? Ikke er det kultur, og ikke er det et hus."Denne nydelige mandagen har Andreas, Thea og Sigurd revolusjonert det å dra ut, og gitt kjendiser noen nye DJ-navn i samme slengen (vi ser på deg, Trier. Eller skal vi kalle deg "DJ Noble Dancer"?). Kan man oppdage noe som helst uten algoritmer, og leve like analogt som Andreas sitt kamera? Dette og mer får du i dette mesterverket av en sending. XOXO, Skumma Girl.

I detta avsnitt träffar Webforums VD David Björk Sofia Malmsten, VD och medgrundare av Parametric Solutions, som även är ambassadör för Construction Summit och har blivit hedrad med utmärkelsen Forbes 30 under 30. Sofia har en bakgrund inom programmering och en magisterexamen i arkitektur och stadsdesign. Hennes specialitet ligger i att förena arkitektur och avancerade algoritmer för att automatisera designprocesser och skapa smartare lösningar.Genom användningen av generativ design strävar Parametric Solutions efter att revolutionera byggnadsdesign genom att snabbt och effektivt generera tusentals olika designalternativ på bara några minuter. Det blir ett intressant avsnitt där David och Sofia diskuterar hur man med verktygsstöd kan ta vara på möjligheterna i byggprojektens tidiga skeden! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon vill få oss att nå in, inte bara ut, med vårt budskap – både analogt och digitalt. Elaine Eksvärd är föreläsare, författare och poddare, men kanske framför allt en av Sveriges mest älskade retorikexperter. I sina sociala kanaler bjuder Elaine frikostigt på både vardag och jobb, och drar sig inte för att ta avstamp i sina egna misslyckanden, när hon lär oss hur vi ska snacka snyggare med varandra. Hör henne förklara varför vissa kan fängsla en publik i timmar, när andra får oss att gäspa efter ett par minuter, om algoritmbubblorna som för oss längre från varandra och om vikten av att be om ursäkt. Dessutom ger hon alla föräldrar sina bästa tips när det kommer till något svårt – att förebygga övergrepp mot barn på nätet. Tidscoder och citat 2.13 Elaine om att vara tillbaka från semestern. 2.54 Detta fick Elaine att fastna för retorik 4.02 Om den digitala retoriken. 4.45 Elaine om varför hon har avföljt alla sina vänner på sociala medier. 6.24 Så skulle Elaine beskriva samtalsklimatet på nätet.  7.11 Elaine om varför hon gillar Joe Rogan.  11.05 Detta är ”cancel culture” enligt Elaine. 13.15 Så skulle Elaine vilja se den politiska retoriken förändras. 14.45 Om kritiken mot Ulf Christersson för att han valde att kommunicera det svenska säkerhetsläget på Instagram. 15.54 Om David – Goliat-syndromet. 17.17 Därför verkar vissa komma undan med att säga nästan vad som helst. 19.28 Därför lyckas Joe Rogan hålla folks uppmärksamhet i tre timmar.  21.59 Därför semestrade Elaine med en osmart Nokiatelefon.  22.47 Elaine om hur arg hon var efter att ha skrivit boken ”Medan han lever”, om de sexuella övergrepp som hon säger sig ha blivit utsatt för som barn. 26.26 Elaine ger sina tips på hur vuxna kan skydda barn mot sexuella övergrepp. 28.26 Elaine Eksvärds Fem snabba favoriter. 30.51 Elaine ger sina bästa retoriktips till den som kanske har ett övervägande digitalt ledarskap. 31.48 Därför föredrar Elaine Linkedin framför andra sociala medier. 

I alle sosiale medietjenester vi bruker gratis, er vi brukerne produktet. All bruken vår blir til store datamengder, samlet opp av teknologiselskapene, som selger kunnskapen om oss, våre preferanser og væremåte til selskaper som selger tjenester og produkter. Dette er så lønnsomt at disse teknologiselskapene har blitt verdens mektigste og rikeste selskaper. Jo mer vi bruker tid på plattformene deres, jo mer data gir vi fra oss og jo mer lønnsomme blir vi som produkt for dem. Derfor handler mye om å få oss til å tilbringe så mye tid som mulig på skjermen, og de tar i bruk alle triks i læreboka - også psykologi. Hva er egentlig dopamin og oxytocin, og har det relevans?Nikolaj Kahn er Psykologspesialist med spesialisering innen rus. Han har også jobbet i konsultasjonspsykiatrien (CL) på St Olavs Hospital, men holder nå på med en doktorgrad, i tillegg til klinisk arbeid. Han er tidligere spaltist i Adresseavisen og har vært gjest i NRKs Etikketaten ved flere anledninger. Dessuten driver han med artsfiske (mer om det til slutt i podden).Årsaken til at jeg hadde lyst til å prate med Nikolaj, var for å finne ut om det finnes likheter mellom den avhengigheten man kan utvikle til rusmidler, og den avhengigheten teknologiselskapene forsøker å skape hos oss, for å bli værende mest mulig på plattformene de bruker. Ikke minst hvordan dette påvirker de yngste. Skal vi få gleden av utviklingen innen kunstig intelligens, må vi også utvikle politikk for fornuftig regulering av algoritmer og adferdskartlegging. Derfor er det viktig å forsøke å forstå. Follow at https://plus.acast.com/s/politickr. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om du har jobbet med sosiale medier litt mer enn 5 minutter, har du sikkert hørt om algoritmene. Noen omtaler algoritmene i særs negative ordlag, av typen 'de fordømte algoritmene som ødelegger for innholdet mitt' og 'nå har algoritmene blitt endret igjen, og alt er snudd på hodet'. I denne episoden vil jeg forklare deg hva algoritmer egentlig er for noe. Hvorfor de finnes, hvorfor vi bør være glade for at de finnes, hvilke signaler algoritmene plukker opp, og ikke minst; hva algoritmene konkret fører til for oss som lager innhold i sosiale medier og hvordan kan vi påvirke de nevnte signalene. Tusen takk for at du har lyttet til denne episoden av "Suksess i sosiale medier"! Har du lyst til å lære mer om temaene jeg har snakket om i denne episoden, så vil jeg anbefale deg å kjøpe boken min - der skriver jeg mer om algoritmer og hvordan de fungerer. Du finner boken ved å klikke her: https://www.valen-utvik.no/produkter/hvordan-oppna-suksess-i-sosiale-medier Ønsker du deg et nettverk og fellesskap med andre likesinnede, som du kan diskutere algoritmer og hvordan "slå" dem? Da bør du sjekke ut vukompetanse.no, for det er et medlemskap for mennesker som er opptatt av dette (og alt annet som har med sosiale medier å gjøre). Husk å abonnere på podkasten for å få med deg fremtidige episoder, og sleng gjerne et ærlig antall stjerner inn på enten Apples Podkaster-app eller på Spotify, for da hjelper du andre som liker tilsvarende podkaster, til å finne denne. Har du ønsker, tips eller spørsmål ang denne podkasten, så er det bare å kontakte meg i valgfri sosial kanal, eller sende en epost til podkast@valen-utvik.no - jeg vil veldig gjerne høre fra deg! Ha en flott dag og uke videre!

Semesteret har startet med et smell. Midt i blant mylderet av stupfulle nerder, dårlige togaer og beklemte fadderbarn har Birk og Susanne satt seg ned for å få orden i nyhetsbildet. Vi oppsummerer sommerens politiske skandaler, UFO-høringen i USAs kongress, forklarer hvorfor datatilsynet tar en million kroner fra Facebook hver dag. Lurer du på hvilket nytt ord Birk har lært seg i løpet av episoden? Hør da vel:)

Digitalisering blev for få år siden set som uddannelsessystemets fremtid. Alle skolebørn skulle have iPads og undervisningssoftware skulle revolutionere undervisningen. Men begejstring er vendt til skepsis. Mange er bekymrede for algoritmer og kunstig intelligens. Men begge dele giver store muligheder for at forbedre undervisningen. Spørgsmålet er, hvordan ny teknologi kan og bør anvendes. Tashia Dam argumenterer for, at der for at svare på dét spørgsmål, skal tages udgangspunkt i pædagogik, ikke i teknologi. Tashia Vera Dam er pædagogisk direktør hos Area9 Lyceum, som er en virksomhed, der udvikler uddannelsesteknologi. Tashia Vera Dam har en kandidatgrad i teoretisk pædagogik fra Københavns Universitet.Kontakt til podcastvært: martin@cepos.dkOptaget den 7. august 2023Links: Area9 Lyceum:https://area9lyceum.com/Tashia Vera Dam på Linkedinhttps://www.linkedin.com/in/tashiadam/?originalSubdomain=dk

Mon der er en iboende tiltro til menneskets innovative og kreative styrke i liberalismen? I så fald er tidsånden nok præget af en illiberal stemning og frygt for fremtiden – en frygt som panelet giver modspil med håndfaste data om verdens fremgang i denne sommerafslutning af Bag Om Nyhederne. Ugens program 1. start2. Er Indien og EU løsningen på velfærdsudfordringer?3. Hvad skal vi med råderummet? 4. Til forsvar for skærme, algoritmer og fremtiden5. Lyspunkt og skævert Til slut kårer panelet som altid ugens lyspunkt og ugens skævert. Kampen om koppen stod denne gang mellem Altingets Rasmus Nielsen for at sætte fokus på at afværge unges overdrevne klimaangst og Ole P. Kristensen for sin leder i Berlingske, der kalder på reformer af sundhedsvæsenet. Tro på fremtiden – og rigtig god sommer.Deltagere: Vært og direktør Martin Ågerup, forskningschef Karsten Bo Larsen, analysechef Otto Brøns-Petersen.Kontakt til podcastvært Martin Ågerup: martin@cepos.dk Optaget d. 7. juli 2023 Links:Rasmus Nielsens artikel i altinget: https://www.altinget.dk/verdensmaal/artikel/klimakampen--overskygger-boerns-trivsel-og-fremtidstroDeloitte og kønsbalance: https://finans.dk/impact/ECE16127169/deloittepartner-i-opgoer-med-skaev-koensbalance-der-vil-vaere-faerre-pladser-til-middelmaadige-maend/Moderaternes forslag om at rekruttere udenlands arbejdskraft i sundhedssektoren https://www.berlingske.dk/politik/loekke-co-med-usaedvanligt-forslag-vil-uddanne-og-hente-sygeplejersker-oghttps://www.berlingske.dk/kommentarer/moderaterne-et-styrket-eu-kan-gavne-det-danske-sundhedsvaesenKL's usædvanlige regnemetoderhttps://cepos.dk/debat/kl-bruger-andre-tal-end-resten-af-samfundet/Ole P. Kristensens lederhttps://www.berlingske.dk/laesere/berlingske-mener-mette-frederiksens-handlekraft-bliver-testet-af-kaos-iKevin Kelley om optimisme https://reason.com/podcast/2023/06/28/kevin-kelly-excellent-advice-for-living-from-the-worlds-leading-optimist/Links til debat om private velfærdsforsikringer mellem direktør Lars Andersen fra AE-rådet og KBL:24Syv: https://web.24syv.dk/audio_clips/316523 Apple: https://podcasts.apple.com/dk/podcast/bl%C3%A5t-b%C3%A6lte/id1674767911?i=1000619543015 Spotify: https://open.spotify.com/episode/0mHMFYOhiZ2SKvQTIBhNUq?si=qVoGxvcST62m34Bhs1kExQ

(Servicemeddelelse: I introen nævne jeg, at det er 6 måneder siden ChatGPT blev lanceret. Det er selvfølgelig 7 måneder. Suk. Jeg skulle have spurgt en AI om at tjekke

Panelet får denne uken besøk av Thomas Nielsen, porteføljeforvalter i First Fondene. Thomas forteller om sine to fond – et rent regelstyrt fond og et nordisk eiendomsfond. Vi diskuterer den siste ukens aksjehandler før Thomas og Svend gjennomgår en del ulike algoritmer som kan brukes i aksjehandel. Mens sendingen tidvis føles som ‘Ut i naturen' diskuteres svenske eiendomsselskap, hva som ligger bak problemene for disse og hvilke muligheter som kan oppstå, makrotall og et fåtall aksjer dominerer indeksoppgangen i USA. Hva er vekstselskap, hvordan måles risiko på enkeltaksje og i en portefølje samt spørsmål fra lyttere, Thomas redegjør for reglene i sitt fond og hvilken bransjer han ikke involverer seg i, noen enkeltaksjer og lyspunkter for rigg på norsk sokkel. Episoden avsluttes som vanlig med kommende ukes favoritter. Episoden er sponset av IG - besøk ig.com/no.

I dette første afsnit af vores nye podcastserie om algoritmernes magt ser vi på, hvad der sker, når den danske velfærdsstat automatiserer. For det er allerede sket, at maskinlæringsalgoritmer har meldt deres ankomst i socialforvaltning og beskæftigelse.Mød Therese Moreau, journalist på Ingeniøren og Version2 og som har en baggrund i data science. Hun fortæller Cybernauternes Henrik Chulu om sit arbejde med at pille nogle af de algoritmer fra hinanden, som socialforvaltninger og jobcentre ude i de danske kommuner har testet på borgere uden lovligt samtykke.I Silkeborg og Hjørring Kommuner testede man en kunstig intelligens, som var blevet trænet på knap 400.000 underretninger om potentielt udsatte børn og unge. Den skulle yde beslutningsstøtte til socialrådgiverne og fik dem i flere tilfælde til at ændre på deres risikovurderinger om tvangsanbringelse af børn. Men algoritmen rummede en gevaldig fejlkilde, som Therese opdagede, da hun fik mulighed for at kigge nærmere på den.Og dengang Telli Karacan fra Cybernauterne lige var blevet færdiguddannet, fandt hun ud af, at jobcenteret brugte hendes etniske herkomst til at vurdere hendes risiko for langtidsledighed. Det brugte de den såkaldte STAR-algoritme til. Therese fortæller i programmet om, hvad hun fandt ud af, da hun skilte STAR-algoritmen ad, og hvordan etnisk herkomst havde indflydelse på dens vurderinger om risiko for langtidsledighed. Gæst: Therese MoreauVært: Henrik ChuluProgrammet er optaget i The Lake Radios studie på Nørrebro i København og er tilrettelagt og redigeret af Henrik Chulu, som også har komponeret musikken.Tak til Maia Kahlke Lorentzen for speak og Telli Karacan for at fortælle sin historie. Og tak til lyddesigner Sara Nielsen for kyndig råd og vejledning.Kan algoritmer se ind i et barns fremtid? I Hjørring og Silkeborg eksperimenterede man på udsatte børnVi har skilt jobcentrenes algoritme ad. Og kan se, hvor anderledes indvandrere og efterkommere bliver behandlet Algokratiet er en serie i Cybernauternes podcast, hvor vi snakker med folk, som har forstand på, hvordan algoritmer, maskinlæring og kunstig intelligens virker og hvilken indflydelse det har på vores liv. Du kan lytte til dette og andre episoder af vores podcast Cybernormer der, hvor du hører podcasts.

Är AI ett hot mot demokratin? Eller kan AI, rätt använt, stärka demokratin och till och med skapa en mer jämlik värld? AI används alltmer för att fatta beslut hos myndigheter och företag, om våra lånevillkor, skolval och bidrag. Algoritmerna i sociala medier styr samhällsdebatten och AI öppnar för närgången övervakning av medborgarna. Vad betyder det att en maskin fattar beslut som påverkar våra liv?Blir det opartiskt och effektivt eller förstärkt ojämlikhet? AI och demokratinLedande personer inom tech-branschen vill sätta AI-utvecklingen på paus eftersom den nya generationens algoritmer blir allt svårare att skilja från människor. I EU tar man nu fram regelverk för att främja innovation och samtidigt garantera säkerhet och mänskliga rättigheter. Kan vi ens kontrollera algoritmerna, när de blir alltmer komplexa? Och hur bråttom är det att skapa regleringar?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid institutet vid framtidsstudier, Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria, knuten till Karolinska institutet och Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers i Göteborg. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Vad är implikationerna av robotiserad handel, kvantfonder, och algoritmer för privatinvesterare? Och hur kan man (om alls) dra nytta av detta? Det diskuteras i detta avsnitt. Finanskursen börjar 2a april. Förtur för tidiga ansökare 20-26 mars.Sista datumet att göra en tidig ansökan om du vill bli garanterad en plats inför kommande kursomgång är i senaste fall 26 mars: https://finanskursen.se/tidig-ansokan/

08 Algoritmer by Viden om data

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Therese Moreau, Thomas Djursing og Marie Dahl, medinstruktør på forestillingen ‘Elektricitet', Statens Museum for Kunst Klip: Søren Rask Petersen I denne uges Transformator handler det først om tre højprofilerede projekter til i alt 16 millioner kroner, hvor jobcentre har taget kunstig intelligens i brug som et led i beskæftigelsesindsatsen. Men det må de ikke. Datatilsynet har slået fast, at kommunerne ikke har lovhjemmel til at benytte beskæftigelses-algoritmen ASTA, som var udviklet til at forudsige borgernes risiko for langtidsledighed. Hvad nu hvis? Sådan har Nasa spurgt i en undersøgelse, 20 år efter at rumfærgen Columbia 1. februar 2003 sprang i luften på vej ned gennem atmosfæren. Hvad nu hvis Nasa havde opdaget, at Columbia var så beskadiget under sin opsendelse, at den aldrig ville overleve en turen ned gennem atmosfæren. Ville det så være muligt at lave en redningsaktion i rummet? Kan man fortælle om H.C. Ørsted, Tesla og Edisons bedrifter med operasang og digtoplæsning? Det forsøger performancegruppen Hotel Proforma i udstillingen ‘Elektricitet' på Statens Museum for Kunst i København. Gennem 18 rum kan man opleve en stribe historiske og videnskabelige nøglepunkter, lige fra kulbuelys, induktion og vekselstrøm til den elektriske stol. Links Kommuner kaster håndklædet i ringen: AI-profilering ulovligt i jobcentrene It-professor: Automatisering af beskæftigelsesindsatsen »strider mod bedre vidende« AI-forudsigelser om enkelte mennesker er no go 20-året for rumfærge-ulykke: Nasa-rapport viser astronauter kunne være reddet Udstilling-forestilling på Statens Museum for Kunst: ‘Elektricitet'

"En lisa för själen", detta är ett av flera svenska ordspråk som Margret inte förstår sig på. Emma fascineras av att Bob Dylans kärleksbrev har sålts. Dessutom pratar vi om att Skansen-ugglorna Percy och Barr har rymt. David Rune och Lollo Collmar, två av hjärnorna bakom SR:s storsatsning Vikingar, är i studion och berättar om serien. Vi snackar om dejtingapparnas algoritmer med SvD-journalisten Henning Eklund och Olof Lundh ger oss en VM-uppdatering live från Qatar. Programledare: Margret Atladottir och Emma Molin.

Det kan godt være, at de fleste moderne virksomheder og arbejdsprocesser er blevet ‘paperless',og kun har digitale dokumenter – pdf'er, mails, tekst og så videre.Men det betyder ikke, at man uden videre kan finde det man skal bruge, når man skal bruge det.Tværtimod kan det nogle gange betyde, at man står med helt uoverskuelige mængder af tekst, talt,grafer eller anden information og bare må give op.Danske Harald Collet stiftede i 2017 virksomheden Alkymi i New York, præcis for at tackle denneudfordring med AI.Algoritmer kan nemlig hjælpe med sortere i dokumenterne, uddrage de relevante data, og finde detvigtigste indhold.Links:- AI DENMARK | Knæk koden – og skab forretningsmæssig værdi med kunstig intelligens- Alkymi. We're for more intelligent decisions.

Esti Chem laver kemiske produkter baseret på planteolier, til brug for formulering af smøremidler, trykfarver, rensemidler og den slags.I AI Denmark-forløbet har virksomheden arbejdet med udvikling af et såkaldt Product Recommender Tool – ligesom dem man kender fra Netflix, Amazon og andre webtjenester.Flere konkurrenter har digitale værktøjer til produktudvælgelse på deres website, men de er alt for store og komplicerede at anvende, at de forsøger at dække ”alt”. Esti Chem vil være tilfredse med at dække 90-95%, men til gengæld gøre det på en nem og intuitiv måde.I episoden kan du møde direktør Thomas Mathiesen fra Esti Chem og lektor Roman Jurowetzki fra Aalborg Universitets Business School.LinksAI DenmarkEsti Chem

Det dansk-stiftede firma Unity laver især software til spiludvikling – men deres AI-værktøjer kan også bruges til at programmere robotter, lave trafik-analyser af store byggerier og meget mere. Det fortæller Danny Lange, der er Unitys VP of AI and Machine Learning, og som især af fascineret af mulighederne i det man kalder syntetiske data, når algoritmerne skal trænes.Syntetiske data er “kunstige” data, som kan lade algoritmerne udforske langt flere potentielle situationer eller dimensioner af et problem, end hvis man er begrænset til at bruge data fra “virkelige” fysiske sensorer eller andre input.Danny har også gode råd til virksomheder der gerne vil igang med AI – fra det helt lavpraktiske (som at være sikker på at der er et problem, det giver mening at tackle med AI) til integrationen af AI i firmaets strategi.Links: - AI DENMARK | Knæk koden – og skab forretningsmæssig værdi med kunstig intelligens - Danny Lange

I DataSnak 145 har vi besøg af Asbjørn Ammitzbøll Flügge der er ph. d. stipendiat på Datalogisk Institut i København - og en af hovedkræfterne bag undersøgelsen med den lange titel: “Er du grøn? - Algoritmer til beslutningsstøtte i det offentlige. En kvalitativ undersøgelse af sagsbehandleres praksis og brug af ASTA til profilering af nyledige dagpengemodtagere”. Jeppe og Adam tager en snak med Asbjørn om anvendelsen af AI og algoritmer - og om de muligheder og problemer der ligger i det.  Følg Asbjørn på Twitter: @asbjoernwilliam  Tiprunde:  Adam: Overwatch 6 års jubilæum Jeppe: The Tyrannosaur Chronicles: The Biology of the Tyrant Dinosaurs og How the Tyrannosaurs Ruled the World – with David Hone på Youtube Asbjørn: The Data Detox Kit PRAKTISK Husk at du kan blive medlem af vores Discord-server på https://discord.gg/QJeXHAQNjF DataSnak har fokus på it-faglige og it-politiske emner, og nørder igennem med alt fra automatisering over sikkerhed til uddannelse i den digitale verden. Podcasten behandler også SAMDATAHKs relevante aktiviteter såsom kurser, faglige initiativer, kommunikation og værktøjer og tilbud, som man kan få, når man er it-medlem i HK. Formål er at gøre lytterne klogere på hvad der sker i deres arbejdsliv her og nu og i fremtiden, og gå i dybden med problemstillinger fra it-professionelles hverdag. Tovholderen på podcasten er it-faglig konsulent Jeppe Engell. Den anden vært er Adam Bindslev. DataSnak udkommer hveranden mandag. Tak fordi du lytter med! Får du lyst til at komme med ris og ros, kan du sende en e-mail til jeppe.engell@hk.dk - og hvis du har tekniske spørgsmål eller kommentarer kan de sendes til adambindslev@gmail.com 

SIRI-kommissionen blev sat i verden i 2016 for at se nærmere på, hvad kunstig intelligens betyder for danskernes liv. Den 19. april 2022 udkommer kommissionens nyeste rapport om brugen af kunstig intelligens i det offentlige velfærdssystem. Et ord som står mange gange i rapporten er TILLID. At tillid til kunstig intelligens fra danskernes side er en forudsætning for at brugen af kunstig intelligens bliver en succes. Hvis vores tillid er det allervigtigste, hvordan opbygger og fastholder man den i så fald? Det undersøger journalist, Marie Høst. I den anden episode dykker vi ned i en konkret case med brug at kunstig intelligens til profilering af borgere, nemlig ASTA algoritmen som risikovurderer borgere for langtidsledighed. Gæster Gitte Westh, Arbejdsmarkedsrådgiver i Job- og virksomhedsservice hos Lyngby-Taarbæk kommune Asbjørn Ammitzbøll Flügge, Ph.D-stipendiat ved Datalogisk Institut: Software, Data, People & Society på Københavns Universitet. Helene Friis Ratner, lektor i uddannelsesvidenskab ved DPU SIRI-kommissionen https://ida.dk/om-ida/siri-kommissionen Rapporten ‘Er du grøn? Algoritmer til beslutningsstøtte' https://static1.squarespace.com/static/5e3ad7fa73600c394b539f6b/t/6222127f1df65457595e2136/164640013...SIRI-Kommissionens rapport præsenteres på konferencen: Velfærdsstaten på AI https://ida.dk/arrangementer-og-kurser/arrangementer/velfaerdsstaten-pa-ai-344484

Del og Like er en podcast om de digitale dilemmaer, som rammer os alle. I Del & Like #3 spørger Christiane Vejlø panelet om internettet gjort det nemmere at flirte? Eller er vi omvendt blevet ‘tinderficerede' og overfladiske? Gæster kønsforsker Christian Groes og pressechef Bjarke Charlie. Vært er Christiane Vejlø. Programmet er produceret af Ninette Birck og Elektronista Media for Algoritmer, data og demokrati projektet.

I episode 139 af DataSnak har vi besøg af Christian Ingemann fra Tænketanken Mandag Morgen til en snak om det store ADD-projekt og den befolkningsundersøgelse der netop er gennemført. Det bliver til en samtale om frygt, forhåbninger, bevidst inkompetence og digital selvtillid. Links: ADD-projektet på algoritmer.org Christian Ingemann på Twitter - @chringemann Tænketanken Mandag Morgen taenketanken.mm.dk Tiprunden Adam - truefire.com online guitar undervisning Jeppe - The Big Leap på Disney+ Christian - Deplhi - delphi.allenai.org PRAKTISK Husk at du kan blive medlem af vores Discord-server på https://discord.gg/QJeXHAQNjF DataSnak har fokus på it-faglige og it-politiske emner, og nørder igennem med alt fra automatisering over sikkerhed til uddannelse i den digitale verden. Podcasten behandler også SAMDATAHKs relevante aktiviteter såsom kurser, faglige initiativer, kommunikation og værktøjer og tilbud, som man kan få, når man er it-medlem i HK. Formål er at gøre lytterne klogere på hvad der sker i deres arbejdsliv her og nu og i fremtiden, og gå i dybden med problemstillinger fra it-professionelles hverdag. Tovholderen på podcasten er it-faglig konsulent Jeppe Engell. Den anden vært er Adam Bindslev. DataSnak udkommer hveranden mandag. Tak fordi du lytter med! Får du lyst til at komme med ris og ros, kan du sende en e-mail til jeppe.engell@hk.dk - og hvis du har tekniske spørgsmål eller kommentarer kan de sendes til adambindslev@gmail.com 

Kan man sammenligne Omikron med influenza? Kan hjertepatienter være døde på grund af en fejl i Sundhedsplatformen? Er et nyt folkemord under opsejling i Europa? Dine værter er Camilla Boraghi og Nikolaj Juel.   Tidskoder: 00:00-08:00 : Gitte Simoni, medlem af Region Sjælland og Byrådsmedlem i Roskilde for DF // Om hvem der kan frelse Dansk Folkeparti. 10:00-18:00 : Christian Kanstrup Holm, forsker og lektor, Institut for Biomedicin, Aarhus Universitet // Om hvorvidt man kan sammenligne Omikron med influenza. 20:00-25:00 : Kristian Hegaard, Den Uafhængiges mink-korrespondendt og tidligere retsordfører for De Radikale // Om dagens afhøringer om politiets brug af action cards i minkkommissionen. 27:00-37:00 : Jens Rohde, eneste medlem af Folketinget, og politisk ordfører for Kristendemokraterne // Om mundbindene bør afskaffes. 39:00-46:00 : Thomas Nørmark Krogh, graverjournalist på B.T. // Om hvad det er, Benny Engelbrecht ikke vil svare på. 48:00-01:00:00 : Nina Palesa Bonde, Formand i dommerfuldmægtigforeningen // Om vi risikerer, at åbne døre i visse retssager kan avle flere krimisager af samme karakter. 01:01:00-01:09:00 : Tobias Weische, Formand for Dansk Folkepartis ungdom // Om Morten Messerschmidt kan lede Dansk Folkeparti. 01:10:00-01:20:00 : Flemming Spidsboel, Seniorforsker ved Dansk Institut for Internationale Studier (DIIS) // Om hvad russiske soldater laver i Hviderusland. 01:20:00-01:28:00 : Kristian Antonsen, tidligere formand for APS-team (Akut Patient Sikkerheds Team), hvor han var formand, da EuroSCORE sagen blev behandlet af APS-teamet // Om hjertepatienter kan have været i risiko for at dø på grund af en fejl i Sundhedsplatformen. 01:30:00-01:41:00 : Ulrik Kohl, journalist og medlem af Enhedslisten - bosat i Bosniens hovedstad Sarajevo // Om hvorvidt der er et nyt folkemord under opsejling i Europa. 01:41:00-01:43:00 : Anders Agner Pedersen, chefredaktør på Kongressen.com // Om hvem den nye amerikanske ambassadør i Danmark er. 01:43:00-01:53:00 : Christian Skettrup, analytiker i foreningen Digitalt Ansvar og ekspertvidne i sagen // Om hvordan den 27-årige nordjyske mand, der er tiltalt for at planlægge skoleskyderier, blev opdaget.  

Avsnitt 46 av Selfcare Sunday. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.