Podcasts about riskerna

Fredrik LignellHan har räddat osshttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/han-har-raddat-oss-del-2-makterna-ara3fKol 2:13-15Om någon i antiken vunnit ett krig eller ett slag tog man med sig krigsbytet och spillrorna av fiendens armé hem i ett särskilt segertåg. In i staden tågade de segrande generalerna, och sedan kom en lång rad av krymplingar, besegrade soldater, ibland mer döda än levande. Längst bak gick den besegrade kungen, om han fortfarande var vid liv. Klimax i hela föreställningen var att man avrättade kungen i en ceremoni på torget så att alla kunde se. Utsatt för allas förakt, utsatt för förnedring. Nederlaget kunde inte gestaltas tydligare. Låt oss nu återvända till påskens händelser för att se om vi kan få syn på något av det Paulus menar att han ser. Riskerna runt Jesus ökar under stilla veckan. Det är starka krafter i rörelse, och han retar upp eliten, ledarskapet i Israel. Till sist låter de gripa honom sent på torsdagkvällen, och han ställs inför rätta. Han bollas runt under natten mellan Kajafas, PIlatus och Herodes. Evangelisten Lukas berättar att Herodes och hans män fylls av förakt för Jesus. Det är ingen oberörd Hollywoodjesus som står framför Herodes, utan en pryglad, trängd fånge som väcker avsky. Teologen Patrik Hagman skriver: -------- »Jesus fortsätter att bli mindre. Nu beter han sig på ett sätt som väcker Herodes och soldaternas förakt. Exakt hur sägs inte. Man anar att Lukas av finkänslighet låter bli att säga. Förakt skulle knappast vara resultatet om Jesus reagerat på anklagelser och hat med stoiskt lugn. Mera troligt är att han rycker tillbaka som ett skyggt djur, kanske gråter.«--------Så småningom fästs Jesus med hjälp av spikar på ett romerskt kors — ett avrättningsredskap som än i dag saknar motsvarighet i grymhet och brutalitet. Innan dess har han blivit flådd genom att bli gisslad på ryggen med piskor utrustade med benbitar för att göra maximal skada. Han är redan döende när han korsfästs. Alla som tittade på den pryglade, förnedrade och avrättade mannen på korset tänkte: Makterna och härskarna har utsatt honom för allas förakt. Men Paulus påstår i texten i Kol 2 att Gud utsatt makterna för allas förakt när Jesus korsfästes. Genom åren har Jesus då och då återkommit till att prata om vad som väntade: Joh 12:31-32Jesus verkar mena att katastrofen som väntar, präglad av svek, våld, angiveri, maktmissbruk, rättsskandal och brutal avrättning inte är vad det först ser ut som. Denna världens härskare ska drivas ut, och människorna ska dras in. Förra veckan sa vi att Jesus bär all världens synd i sin egen kropp upp på korset. Skuldebrevet som anklagar mänskligheten är fastspikat på korset. Varje människa som vänder sig till Jesus kan bli av med skuldbördan. Men han bär också mörkret, makterna, alla krafter som söker förgöra människan — både de synliga och de osynliga — i sin kropp. Synden bärs upp på korset, och makterna och härskarna bärs i den oskyldige Jesu kropp upp på korset. Här samlas hela historien, all evighet bakåt, all evighet framåt, och hit dras alla osynliga makter, alla invånare i den mörka, demoniska världen. Demoner, änglafurstar, mörka krafter. Hit dras också de synliga makterna: alla despoter, all världens ondska, imperierna, förtryckarna, förövarna, förföljarna. Allt uppslukas på korset. Jesus bär hela världens mörker, alla makter, all synd, allt som sårar, allt som binder, allt som tynger, allt som människonaturens fiende gestaltar, i sin egen kropp upp på det där korset. Det ser inte ut så. Jesus från Nasaret verkar bli utsatt för allas förakt. Men det motsatta händer. När Jesus blir föraktad och tömd på allt tömmer han i själva verket döden och ondskan på dess kraft. Minns segermarsc...

Folkhälsomyndigheten föreslår att barn och unga bör minska sitt intag av rött kött – ett förslag som väcker många frågor. Vad händer om vi faktiskt börjar följa det rådet? I det här avsnittet diskuterar vi varför rött kött fortfarande är ett av våra mest näringstäta och läkande livsmedel – och varför det kan vara direkt skadligt att fasa ut det från barns och ungas kost.

Så spelar biologiskt kön roll för kvinnors rättigheter: om riskerna när ordet ”kvinna” stämplas som politiskt inkorrekt.I veckans avsnitt träffar jag återigen aktivisten & debattören Kristina Turner som vigt sitt liv åt att kämpa för kvinnors rättigheter på olika sätt. Mycket av hennes arbete har tagit sig uttryck med fokus på förlossningsvården & kvinnors rättigheter (och brist på rättigheter) där. Kristina gästade bland annat avsnitt #163 där vi dök in i just det temat och hur du som kvinna kan ta tillbaka makten över din kropp i förlossningsrummet.Idag ses vi igen och dyker in i ett annat fokus - nämligen debatten kring biologiskt kön och riskerna som Kristina ser just nu när vi lever i ett samhälle där det har blivit politiskt inkorrekt att använda ordet kvinna i offentliga rum. I dagens samtal pratar vi bland annat om frågor som:Vad händer om ordet kvinna försvinner och blir politiskt inkorrekt? Vilka skuggsidor och risker finns bakom transrörelsen idag och hur spelar biologiskt kön roll för kvinnors rättigheter? Är det egentligen så att det är könsrollerna som behöver vidgas för att människor ska slippa operera sig och förändra sina kroppar? Uppskattade du det här samtalet? Dela gärna en recension i appen där du lyssnar eller dela det här avsnittet på din story och tagga @mofjrd! Tack för att du hjälper mig att göra mig arbete möjligt! JOBBA MED MADELEINE: Boka 1:1 coaching: https://www.mofjrd.com/coaching  Boka parcoaching: https://relationsakademin.se/coaching  ÖVRIGA LÄNKAR: Om Madeleine Mofjärd: https://www.mofjrd.com  Om veckans gäst: https://www.instagram.com/sacredbirthkeepersweden/Följ podden på Instagram: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Lyssna på Youtube: ⁠www.youtube.com/@mofjrd⁠Gratis inspirationsbrev: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/inspirationsbrev⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Gå med i FB-community: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Att föda på dina villkor: så minskar du riskerna för komplikationer vid förlossning (kanske genom att anlita en doula)I veckans avsnitt möter jag Malin Lemchen som arbetar som doula och inspirerar kvinnor att föda på sina villkor. Anledningarna till att anlita en doula är många, och i det här samtalet går vi igenom några av de anledningar till varför en doula vid din sida kan minska riskerna för eventuella komplikationer vid förlossning - samt vad du kan göra själv för att föda ditt barn på dina villkor. Uppskattade du det här samtalet? Dela gärna en recension i appen där du lyssnar eller dela det här avsnittet på din story och tagga @mofjrd! Tack för att du hjälper mig att göra mig arbete möjligt! LÄNKAR OCH VÄGAR VIDARE: Boka coaching: Https://www.mofjrd.com/coaching Mer från Malin Lemchen: https://doulabymalin.se/ Mer från Madeleine Mofjärd: Https://www.mofjrd.com Lyssna på Youtube: ⁠www.youtube.com/@mofjrdInstagram: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Gratis inspirationsbrev: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/inspirationsbrev⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Gratis introsamtal med Madeleine: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/introsamtal/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Gå med i FB-community: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Michaela & Denise Baumgartner, grundare av Baume Essentials, gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om prioriteringar i en intensiv startup-vardag och framtidsplanerna för Baume Essentials.04:14 – Deras professionella bakgrund och vägen till entreprenörskap08:48 – Worst case scenarios: Riskerna med att satsa allt på sitt bolag09:03 – Hur mycket egna pengar har de investerat i företaget?10:40 – Så startades Baume Essentials – resan från idé till verklighet17:56 – Lanseringsstrategin: Vad var planen och hur genomfördes den?19:56 – Vad gör Baume Essentials och hur särskiljer de sig på marknaden?22:06 – Arbetsfördelning inom bolaget: Vem gör vad?28:54 – Lanseringens förväntningar vs. verkligt utfall – vad lärde de sig?30:38 – Marknadsföringsstrategi: Hur bygger de varumärket och når sin målgrupp?38:59 – Personlig utveckling som entreprenör – insikter och utmaningar47:39 – Prioriteringar och effektivt arbete: Hur hanterar de allt som måste göras?50:43 – Framtidsplaner: Vad är nästa steg för Baume Essentials?Här hittar du Michaela, Denise & Baume Essentials:https://www.linkedin.com/in/michaela-baumgartner-27855982/ https://www.linkedin.com/in/denisebaumgartner/ https://baumeessentials.com/ Sponsor:https://www.svea.com/payments Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fettisdagen till ära pratar vi värderingen på semlor – som i år slår prisrekord. Men inte bara värderingen på semlor utan också värderingar på börsen och techbolag, som på senaste tiden har tappat rejält. De nya tullarna mot Kanada, Mexiko och Kina har i dag trätt i kraft. Det blir även snack om försvarsaktier, främst Saab, som rusat väldigt mycket på grund av nyheter om Europas upprustning, men frågan är om det kommer hålla i sig, är det kanske dags att sälja aktien? I studion gästar EFN:s analytiker Peter Hedlund och Per H Börjesson, vd på Spiltan.Programledare är Elin Wiker och Gabriel Mellqvist.

Trots hot om tullar från dag ett, har nytillträdde USA-presidenten Donald Trump ännu inte beslutat om handelstullar mot omvärlden. EU behöver förbereda sig. Riskerna är stora och det kan bli krångliga förhandlingar med en oberäknelig USA-president. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Cecilia Malmström, före detta handelskommissionär i EUVictor Jensen, ekonomireporter, EkotDonald Trump, president, USAJacob Wallenberg, ordförande Investor och Svenskt NäringslivAnna Stellinger, ansvarig för EU-frågor, Svenskt NäringslivUlf Kristersson, statsminister (M)Christian Kopfer, råvaruanalytiker, HandelsbankenUrsula von der Leyen, ordförande, EU-kommissionenProducent:Olof Wijnbladhekonomiekotextra@sverigesradio.se

Bank Bergström, VD på Nordic Nest, gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om Nordic Nests strategier för bättre lönsamhet, tillväxt och global expansion. Bank var tidigare med i avsnitt 231 från D Award 2023. 01:26 - Riskerna med att vara Q4-heavy?02:16 - Vem är Bank privat?08:48 - Lärdomarna från elektronikbranschen 15:46 - Hur såg lönsamheten ut för Nordic Nest 2023?20:51 - Hur tänker Bank kring komplexitet och ödmjukhet inför ständigt föränderliga system?28:19 - Hur jobbar de med överlager?29:59 - Deras fysiska vs digitala handel 32:40 - Andelen externa respektive egna varumärken?41:29 - Hur ser Nordic Nests management ut? 64:35 - Hur ser framtidsplanerna ut?Här hittar du Bank & Nordic Nest:https://www.linkedin.com/in/bank-bergstr%C3%B6m-486bb331/ https://www.nordicnest.se/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQSponsor:https://www.juni.co/ Poddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, Kinas upprustning, Sveriges Natointräde och samhällets teknikutveckling är några av faktorerna som påverkar kärnvapenfrågorna. Vilka är riskerna, hur hanteras frågorna i olika länder och vilken roll spelar forskningen framöver? I avsnittet berättar FOI-forskarna Martin Goliath och Karl Sörenson om kärnvapenfrågan både ur ett säkerhetspolitiskt och tekniskt perspektiv.

Jonas Dahl forskar vid Handelshögskolan i Stockholm kring begreppet Failure-Sharing i kunskapsintensiva organisationer – hur olika organisatoriska och psykologiska faktorer påverkar människors överväganden att dela misslyckanden för möjlighet till lärande och utveckling. Jonas har 30 års erfarenhet av ledarskap i olika chefs- och ledarroller. Han är Organisationskonsult vid Gaia med rollen som strategisk partner till ledningsgrupper och chefer i statlig förvaltning och näringsliv. I samtalet kommer vi in på hur psykologisk trygghet, Self Compassion, Growth Mindset samt känslorna skam och skuld påverkar vår inställning till att dela med oss av våra misstag.

I detta avsnitt av Krisledningspodden diskuterar Mats Bohman och Daniela Todosijevic, områdesansvarig för civil beredskap och krisberedskap på Swedbank, förändrade risker och krisberedskap i dagens samhälle. De utforskar hur digitalisering och globalisering påverkar risklandskapet, vikten av resiliens och mental inställning, samt behovet av utbildning och medvetenhet bland medborgare. Samtalet betonar att alla har en roll i att bygga ett starkt totalförsvar och att det är viktigt att involvera hela samhället i krisberedskapsarbetet. Ur innehållet •  Riskerna har förändrats dramatiskt de senaste decennierna. •  Digitalisering medför nya risker som måste hanteras. •  Resiliens är avgörande för att hantera kriser. •  Mental inställning påverkar hur vi reagerar på störningar. •  Utbildning är viktigt för att öka medvetenheten om krisberedskap. •  Medborgarens roll i försvaret är central. •  Det är viktigt att involvera hela verksamheten i krisberedskap. •  Flexibilitet i beslutsfattande är avgörande i krissituationer. •  Regelverk kan hindra snabba beslut i kris. •  Det finns mycket som redan har gjorts inom krisberedskap. Ämnen krisberedskap, riskhantering, digitalisering, resiliens, utbildning, medborgarengagemang, samhällssäkerhet, totalförsvar, beslutsfattande, mental inställning

Kan man vara kompis med någon som inte finns på riktigt? Kanske till och med bli kär i en AI-bot? Tidens teknik ställer frågor om vi människor verkligen behöver varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det går i dag att ha relationer med botar, det finns otaliga exempel på människor som coachats, blivit vänner och till och med gift sig med en AI-bot. En av dem är Rosanna Ramos som skapat Eren Kartal. – Det är bara en kärleksfull relation med någon som inte försöker gaslighta mig, säger hon. Rosanna har tidigare haft destruktiva relationer och för henne har relationen med Eren varit läkande. Även om hon är medveten om att relationen inte är på riktigt. Riskerna med AI-relationer är att de blir ensidiga, AI-botarna tenderar att stryka oss medhårs. – Vi kan känna lycka och njutning när allt går vår väg, men för att känna mening behöver vi motstånd, säger psykologen Siri Helle. Och kan ensamma människor bli ännu mer ensamma när de inte behöver ta sig ut för att socialisera? Det tror Rosanna Ramos är en risk. – Folk blir lata, säger honMedverkar gör Siri Helle, leg. psykolog, Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet och Markus Furendal, statsvetare vid Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

På grund av den säkerhetspolitiska situationen i vår omvärld kommer Sverige kommer framöver att storsatsa på att återuppbygga det civila försvaret. En viktig del av det är livsmedelsförsörjningen. I det här avsnittet medverkar Rickard Thörn, som har en lång bakgrund från Försvarsmakten och som nu arbetar för AquaNobel. Hör honom berätta hur livsmedelsförsörjningen har sett ut historiskt. Hur situationen är idag. Riskerna med de globala distributionskedjorna. Varför vatten, av många anledningar, är så viktigt. Det både för vårt civila och militära försvar. Vad AquaNobel är och hur man vill bidra till Sveriges beredskap. Liksom varför han menar att hotbilden mot vårt dricksvatten har ökat och varför det är så allvarligt. Hela det här avsnittet är sponsrat av företaget AquaNobel.Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Den gångna veckan rapporterade media om så kallade Evil twin-attacker. En man i Australien hade satt upp falska accesspunkter på flera flygplatser. När resenärerna anslöt till de falska accesspunkterna möttes de av inloggningssidor som uppmanade dem att dela med sig av personlig information för att få komma ut på internet. I veckans avsnitt av Bli säker-podden pratar Peter och Nikka om vilka risker som kvarstår med publika wifi-nätverk år 2024. Riskerna är lyckligtvis betydligt färre än för tio år sedan, men några risker kvarstår. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd256.

Kan AI användas i offentligt beslutsfattande. Vad är riskerna? Och bör vi trots allt vara förberedda på att AI kommer utrota mänskligheten? Gäst: Maja Fjaestad, adjungerad professor vid Luleå Tekniska universitet och medredaktör för boken AI & makten över besluten. Programledare: Jesper Bengtsson. Nu tar Magasinet sommaruppehåll och är tillbaka igen i augusti. Lyssna gärna på gamla avsnitt under tiden.

I semestertider tittar vi upp mot skyn. Blir det hett eller blött, eller kan vi hoppas på något mitt emellan, istället för de extremväder som har blivit vanliga i nyhetsrapporteringen sommartid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu vässas prognoserna och sätten att hantera hetta eller skyfall med stora vattenmängder.I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, Björn Gunér.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Lager 157-grundaren Stefan Palm gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om hur man verkligen jobbar långsiktigt med sitt bolag. Stefan var tidigare med i avsnitt 224. 02:15 - Hur är det att satsa allt på ett och samma projekt i 25 år?09:00 - Vem är Stefan Palm privat?13:00 - Vilka mentala verktyg använder han sig av för balans i livet? 15:30 - Har han fått sitt ego krossat någon gång?17:30 - Om Stefans resa med Nelly 29:20 - Stefan startar ett investment bolag 38:20 - Vad är Lager 157? 39:30 - Hur många butiker finns det? 40:25 - Hur gick det för Lager 2023? 42:10 - Varför är han så intresserad av just mode? 48:20 - Riskerna och möjligheterna med modebranschen 63:30 - Hur gör man en brand pivot?82:45 - Hur jobbar de med supply chain?87:00 - Vad är hans framtidsplaner? 92:30 - Stefans lärdomar från 25-årigt bolagsbyggandeHär hittar du Stefan & Lager 157:https://www.linkedin.com/in/stefan-palm-358810130/ https://lager157.com/sv-se/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQSponsor:https://www.juni.co/ Poddproducent Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tidigare utrikesministern, vice generalsekreterare för FN och en av Sveriges mest skickliga diplomater, Jan Eliasson, har verkligen upplevt världen. Få svenskar har den insyn i världspolitiken som han har och hans medlingsinsatser har skrivit in sig i historieböckerna. Tillsammans djupdyker vi i de stora globala frågorna som alla undrar över just nu. Vi pratar om utvecklingen i Ukraina och Gaza, om riskerna för ett tredje världskrig och om hur Trump kan komma att påverka Sveriges säkerhet om han blir president. Vi får också höra Jan dela med sig av spännande berättelser från hans långa internationella karriär, höra honom dela med sig av sina bästa förhandlingstips och även varför han är hoppfull om framtiden. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kampanj.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Jan Eliasson - Ord och handling: ett liv i diplomatins tjänstFölj Jan på Twitter/X. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tidigare utrikesministern, vice generalsekreterare för FN och en av Sveriges mest skickliga diplomater, Jan Eliasson, har verkligen upplevt världen. Få svenskar har den insyn i världspolitiken som han har och hans medlingsinsatser har skrivit in sig i historieböckerna. Tillsammans djupdyker vi i de stora globala frågorna som alla undrar över just nu. Vi pratar om utvecklingen i Ukraina och Gaza, om riskerna för ett tredje världskrig och om hur Trump kan komma att påverka Sveriges säkerhet om han blir president. Vi får också höra Jan dela med sig av spännande berättelser från hans långa internationella karriär, höra honom dela med sig av sina bästa förhandlingstips och även varför han är hoppfull om framtiden. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kampanj.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Jan Eliasson - Ord och handling: ett liv i diplomatins tjänstFölj Jan på Twitter/X. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På kort tid har det blivit omåttligt populärt att snusa vitt – särskilt bland unga. Samtidigt har också attityden börjat förändras – allt fler tycker att det inte är så farligt att röka eller snusa. Det vita snuset marknadsförs som ”tobaksfritt”, men det är en sanning med modifikation. I detta avsnitt hör du Louise Adermark, forskare inom beroendemedicin vid Göteborgs universitet och expert på just nikotin. Samtalet handlar om vad vi egentligen vet och inte vet om riskerna med det vita snuset. Podcasten Akademiliv spelas in av Sahlgrenska akademin, som är den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet. Programledare är Elin Lindström, kommunikatör på Sahlgrenska akademin. Tekniker är Mikael Werliin. Podden spelas in på Medieteknik vid Göteborgs universitet.

Det vita snuset har under den senaste tiden blivit väldigt populärt bland ungdomar. Siffror från CAN visar att det är omkring var fjärde gymnasieelev som använder det. Samtidigt överväger EU att införa ett förbud mot den vita prillan. Varför har användningen ökat bland unga? Hur farligt är det? Och hur skulle ett förbud påverka snusanvändningen i Sverige? Gäst: Louise Adermark, beroendeforskare vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Ellen Lundström. Klipp i avsnittet från Aftonbladet, SR och SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Att använda lustgas för att känna rus har blivit populärt bland ungdomar i Sverige. Eftersom det är lagligt att köpa och det inte finns någon åldersgräns är det lätt att få tag på. Men nu varnar experter för trendens konsekvenser. Vad händer i kroppen när man tar lustgas och på vilket sätt kan det vara farligt? Gäst: Johanna Nordmark Grass, medicinskt ansvarig vid Giftinformationscentralen och utbildad narkosläkare. Programledare och producent: Ellen Lundström. Klipp i avsnittet från SR och SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I den här podden pratar vi, Karoline Bottheim och Anna Zingmark om att checka in på möten som en avgörande metod för involverande möten och för långsiktig samverkan. Vi fördjupar oss kring varför det är så viktigt och hur metoden kan genomföras. Den här podden är för alla som vill få till bättre och mer samskapande möten och samverkan i slutändan. Vi pratar bland annat om: -Vad metoden check-in är för något -Värden och effekterna som skapas av att deltagare på ett möte checkar in -Riskerna med att inte checka in -Olika typer av frågor och form för check-in -Hur vi ställer frågor som passar sammanhanget och processen -Check-in i små och stora grupper -Varför vi inte gör check-in i så många sammanhang fastän det är så viktigt

I Storbritannien har politiker och experter från hela världen samlats för att tala om risker och möjligheter med AI. Vad finns det för utmaningar med att försöka reglera utvecklingen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Stefan Larsson, docent vid Lunds tekniska högskola som leder en forskningsgrupp om AI och samhälle och Sven Carlsson, techreporter på Ekot

I Storbritannien har politiker och experter från hela världen samlats för att tala om risker och möjligheter med AI. Vad finns det för utmaningar med att försöka reglera utvecklingen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Stefan Larsson, docent vid Lunds tekniska högskola som leder en forskningsgrupp om AI och samhälle och Sven Carlsson, techreporter på Ekot

Geopolitik står åter i centrum för nyhetsflödet efter Hamas terrorattack mot Israel men även dessförinnan var det geopolitiska läget spänt och 2024 ser ut att bli ännu ett år av geopolitiska risker. Johan Javeus, Chefstrateg, reder ut vilka de största geopolitiska riskerna är framöver.

Före detta livvakten och kampsportaren Magnus Cederblad har ägnat 30 år av sitt liv åt att skydda andra. Kungligheter och ikoner som Carl XVI Gustaf, Paul McCartney, Prince, Rod Stewart och Michael Jackson har alla stått under Magnus beskydd. Men hur är det egentligen att ha en haft en karriär som livvakt?Vi får höra om hur Magnus går till väga för att se till så att sina skyddsobjekt aldrig far illa och vilken säkerhetsanalys som krävs. Vi får höra om gången han faktiskt blev skjuten, om knivhuggningar och om sönderslagna flaskor i huvudet. Han delar också med sig av lärdomar han fått efter sin unika karriär och berättar hur det är att faktiskt ha räddat liv. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Magnus Cederblad på instagram, Youtube och TikTok.Besök Magnus dojo. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Före detta livvakten och kampsportaren Magnus Cederblad har ägnat 30 år av sitt liv åt att skydda andra. Kungligheter och ikoner som Carl XVI Gustaf, Paul McCartney, Prince, Rod Stewart och Michael Jackson har alla stått under Magnus beskydd. Men hur är det egentligen att ha en haft en karriär som livvakt?Vi får höra om hur Magnus går till väga för att se till så att sina skyddsobjekt aldrig far illa och vilken säkerhetsanalys som krävs. Vi får höra om gången han faktiskt blev skjuten, om knivhuggningar och om sönderslagna flaskor i huvudet. Han delar också med sig av lärdomar han fått efter sin unika karriär och berättar hur det är att faktiskt ha räddat liv. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Magnus Cederblad på instagram, Youtube och TikTok.Besök Magnus dojo. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är ditt största hinder och din största ursäkt – till att inte göra det du känner dig kallad till? Vad håller dig tillbaka fråm att investera i och ta steg i tro, för att blomstra i ditt liv och uppdrag? "Vi är inte skapade att samarbeta med rädslans fångvaktare." Veckans poddavsnitt och nyckel 5 – Motstånd – berör: Riskerna som håller dig tillbaka Ser du brist eller överlöd Inga konkurrenter i Guds rike Är pengar roten till allt ont? Självförtroende kommer från mod Det finns alltid en ny nivå  Var starka och frimodiga, var inte rädda eller förskräckta för dem, för Herren din Gud går själv med dig, Han ska inte lämna eller överge dig. 5 Mos 31:6 Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de ska ha liv, och liv i överflöd. Johannes 10:10 ReflekteraSå vad händer om det du är mest rädd för händer? Hur skulle det se ut? När du vet det, kan du bestämma om det är värt att vara rädd för. Vad är det största hindret från att inte leva våra liv fullt ut i det Gud kallat oss till? Har du funderat över vad ditt största hinder är? De tre största bristerna som jag ser är brist på tid, energi och pengar... de kan se helt legitima ut. Har vi inte tid, energi eller pengar, då går det inte. Och så är det med det. Eller? Har vi då glömt bort att vi alltid har ett val, alltid har perspektiv och nya sätt att se på saken? Med nyfikenhet på våra egna ursäkter, våra egna hinder, och kanske på vår egen brist. Vad är vår del i att det ser ut som det gör. För visst är det lättast att skylla på yttre omständigheter som gör att vi inte har tid, energi eller pengar, men om vi tar tillbaka ansvaret och vi fick välja fritt helt själva. Hur skulle det se ut då? Vad skulle vi göra? Utan rädsla för vad andra skulle tycka eller tänka? Det här är mina favoritområden att coacha i, och något jag ser verkligen blivit stora hinder för oss att fullt ut blomstra. Vi kan till och med vara rädda för att lyckas, för vilka blir vi då, passar vi in i vår gemenskap eller kommer de se på oss annorlunda? Vi lever i det mest sekulära och individualistiska länderna, vi är inte längre ett kristet land, det var längesedan vi kunde titulera oss det och ändå har det skett så smygande successivt att vi knappt vet vad som hänt. Vår psykiska ohälsa, utmattningssyndrom och stress ökar. Så vad saknas, vad behöver vi för att vända på den här steken? Vad behöver du? Dina medmänniskor? Hur kan vi skapa det tillsammans? Är du med mig? Är du med mig och vill förändra vårt land, dra det närmare Guds tanke med Hans skapelse, Hans barn, så hoppas jag att du vill prioritera att komma på kickoffen då vi ska beröra dessa delar på ett konkret och äkta sätt. "Priset" du får betala är din tid, ca 2h och jag lovar det det kommer vara väl investerad tid. Det kommer däremot ge dig massor med energi och det kostar inga pengar alls. Så som jag ser det så blir det en majoritet av plus. Kom dit, och gör skillnad med din närvaro och vad vi tillsammans kan skapa. Jag ser så fram emot att möta dig! --- Om det här talar till dig och du vill växa, göra din röst hörd och skapa värde och göra skillnad i ditt liv, dina människors liv och i förlängningen vårt samhälle och vår värld. Då är kickoffen för dig! Välkommen att komma med oss kostnadsfritt den 24 augusti kl 18.00. Anmäl dig här: https://www.ledarskapsakademin.com/live-webinar/bidl/register OCH bjud med en vän! --- Blomstras sommarprat är en serie i 6 delar som presenterar boken Du är utvalds 6 viktiga nycklar att växa i ditt liv, uppdrag och andliga självförtroende. Ta del av varje nyckels kärna och ett genuint samtal mellan Emmeli och ledarskapscoachkollegan Ulrika Bilby. Vi vill rekommendera dig att beställa boken "Du är utvald – 6 nycklar att växa i ditt liv, uppdrag och andliga självförtroende och ta del av fantastiska bonusar: www.ledarskapsakademin.com/bok --- Blomstra-podden fortsätter med än mer fokus på kallelse och ledarskap, liksom livshjulet med alla dess delar. Plattformen där vi samlat alla fantastiska resurser, där vi kan erbjuda än mer utveckling och utbildning i ditt liv, uppdrag, kallelse och ledarskap, har bytt namn till www.ledarskapsakademin.com.  Vi upplever att det är ett led i att vi som efterföljare till Jesus också ska rustas i vårt inre och yttre ledarskap för att förvalta och förmera de gåvor, resurser, drömmar och passioner Han gett oss. Till det behöver vi värna om vår Gudsrelation i vardagen, tillsammans med att kroka arm med andra som också vill växa tillsammans med Gud och varandra i våra gåvor och uppdrag. www.ledarskapsakademin.com är ett utbildningsplattform som erbjuder: BLOMSTRA Coachingprogram; för dig som vill kroka arm och utvecklas i ditt liv och uppdrag genom medlemskap med master classes, nätverkande och workshops som rör hela livshjulet. UTVALD LEDARE En coach- och ledarskapsutbildning där du blir diplomerad ledare och kan välja till att certifieras som coach i Utvald-metodens 6 nycklar. Ett ettårigt distansprogram du kan kombinera med ditt ordinarie uppdrag. Skriv upp dig på Peppbrevet och få inspiration och pepp i ditt liv och uppdrag varje måndag morgon: www.ledarskapsakademin.com Låt det inte stanna med dig, dela podden och våra fantastiska resurser vidare till andra som också vill växa och uppleva genombrott i sina liv och uppdrag. Emmeli Ahlander är kallelsecoach och driver podden och den digitala plattformen www.ledarskapsakademin.com där hon coachar och utbildar personer som vill växa och ta steg i sin kallelse med hjälp av ett andligt självförtroende och ett inre ledarskap på kristen grund. Hon är författare till boken Du är utvald – 6 viktiga nycklar att växa i ditt liv, uppdrag och andliga självförtroende och planerings- och reflektionsverktygen: Livsdesignern, Uppdragsdesignern och Allt har sin tid.

Det kallas för aktivitetsparadoxen. Vi grottar i fenomenet med forskaren Elin Ekblom Bak.En studie som kom 2018 visade att svenskarnas kondition är sämre än den varit på 20 år. Den har sjunkit med 10,8 % i hela befolkningen. Och ännu värre: andelen med hälsofarligt låg kondition ökade från 27 till 46%. Riskerna med sämre konditionLåg kondition skapar en massa problem för oss. Vi sover sämre, får svårare att lära oss saker. Dessutom risken ökar för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer.Kontorsråttor har bättre kondition - varför?Man skulle kunna tro att folk som jobbar på kontor - alltså sitter stilla en stor del av arbetsdagen - ligger sämst till här. Medan byggjobbare och anställda inom vården som ändå rör på sig mycket på jobbet, skulle ha bättre kondition. Men så är det inte.Vi frågade Elin Ekblom Bak som är forskare i folkhälsa och fysisk aktivitet på Gymnastik- och Idrottshögskolan, GIH, hur det här kan komma sig.Lågintensiv aktivitet på jobbet utan återhämtningDet har visat sig att fysisk aktivitet vi ägnar oss åt på jobbet inte ger samma hälsoeffekter som fysisk aktivitet på fritiden. Det vi gör på jobbet har vi inte valt själva, det är ofta lågintensivt och mer slitsamt över tid jämfört med ett träningspass vi ägnar oss åt under en kort stund på fritiden för att sedan återhämta oss.Dessutom, har man varit väldigt aktiv under dagen orkar man kanske inte träna på fritiden.Så även om vi pratar mycket om kontorsarbetare som behöver röra på sig istället för att bara sitta still, kanske vi borde prata mer och oftare om hur man kan stötta den fysiska hälsan i praktiska yrken.Pauser och roterande arbetsuppgifterPauser kan hjälpa. Praktiska yrken består ofta av en stor mängd låggradig aktivitet och för lite effektiv vila. I vissa verksamheter har man testat att rotera arbetsuppgifter med gott resultat.Till syvende och sist behöver alla insatser för den fysiska hälsan anpassas för varje verksamhet och varje individ för att det ska bli bra. I Danmark har man forskat på "guldlocksprincipen", vad som är just right. Som sopåkare som växlar att köra bilen med att dra tunnor. Och förskolepersonal som under utevistelse varvar stående och gående med pulshöjande övningar tillsammans med barnen.Om medelålders personer bara ägnade 10 minuter per dag åt fysisk aktivitet skulle tusentals dödsfall kunna undvikas varje år. Så vi vet att fysisk aktivtitet är viktigt, men hur mycket ska en arbetsgivare styra?För att genomförandet ska lyckas behöver det finnas ett inslag av delaktighet och frivillighet. Vi har tidigare poddat om en hemtjänstenhet i Halmstad där man tredubblade frisktalen på ett år genom personliga och frivilliga handlingsplaner för hälsa. Ett annat exempel ur verkligheten är Södertälje kommun som minskade sjukfrånvaron genom att införa enklare träning som arbetsuppgift.Vår samarbetspartner Motivation.se har många artiklar om vikten av motion. Den här veckan har vi valt en som handlar om att motion bidrar till bättre hjärnhälsa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få poliser vet lika mycket om Stockholms gängvärld som Mats Lindström. Som spaningsledare utreder och vittnar han mot de kriminella - men har också deras respekt. När spaningsledaren Mats Lindström griper misstänkta i Stockholms kriminella miljö händer det att de kommenterar hans namn. De har hört talas om honom, ibland "sedan de var små".57-årige Mats Lindström är serviceteknikern som fick höra att han var för social för att bli polis. Trots det hittade han sin roll i den blå uniformen. Som spaningsledare inom polisens särskilda satsning mot skjutvåld i Järvaområdet jobbar han på högvarv, och betraktas av kollegorna som en ovanligt påhittig och passionerad polis."De som hamnar hos mig ska få det svettigt"Mats Lindström ger sällan intervjuer. Men hans gedigna kunskap om gängkopplingarna och mordens natur har i flera fall lett till långa domar. Riskerna finns ständigt närvarande. Men medan få vågar sätta sig i rättssalen för att vittna, anser Mats Lindström att han har ett ansvar. Om inte han vågar, vem ska då våga?Hör Mats Lindström i Söndagsintervjun om vad som driver honom att lösa brott, om varför yrket som spaningsledare känns meningsfullt, och om hur det finns plats för både respekt och humor i mötet med de kriminella.Programledare: Martin Wicklin.Producent: Fanny Hedenmo.Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Stockholms stadsmuseum samlar in berättelser om 80-talet Sofias mamma köpte ett solarium från Ellos på avbetalning. På 80-talet skulle man vara brun och fräsch, berättar hon. Pernillas mamma köpte också solarium och på charterresorna till Grekland var det viktigt att sola. Riskerna med solen funderade man inte över. Pernilla Dahlgren och Sofia Good är några av de Stockholmare som lämnat sina 80-talsminnen till Stockholms stadsmuseum. 80-talet saknas i samlingarna och Bo Larsson och Minja Hjorth arbetar nu med att bevara 80-talet. Berättelserna kan användas både till forskning och i utställningar framöver. Meverkande: Bo Larsson, doktor i ekonomisk historia, arbetar på Stockholms stadsmuseum. Pernilla Dahlgren och Sofia Good, berättar sina 80-talsminnen. Reporter: Cecilia OhlénLjudmix: Elvira Björnfot

I veckans avsnitt möter jag journalisten och författaren Caroline Engvall för ett samtal om hur vi kan prata med barn och unga om riskerna för sexualbrott på nätet. Vilken resa behöver vi vuxna göra för att klara av att ha dessa förebyggande samtal med de unga runt oss - oavsett om vi själva är föräldrar eller på andra sätt är viktiga personer för unga i vår närhet? Caroline är kanske mest känd för sin storsäljande verklighetsbaserade roman 14 år till salu och har under åren som författare givit ut totalt 23 böcker där flertalet belyser ungas utsatthet på nätet. Caroline har drivit, och driver, en mängd olika brottsförebyggande projekt mot sexualbrott där ett av dom är ”Safe selfie academy” som är ett förebyggande utbildningsprogram som ger barn och ungdomar insikter och kunskap för att kunna undvika att hamna i utsatthet på nätet. I dagens samtal dyker vi in i frågor som i allra högsta grad rör oss vuxna: Hur kan vi prata om samtycke med våra barn och unga? Vad behöver vi som vuxna veta om riskerna för sexualbrott för att kunna stötta våra barn och unga? Vilken resa behöver vi har gjort i oss själva för att klara av att ens lyfta dessa samtal? Uppskattade du det här samtalet? Dela gärna en recension i appen där du lyssnar eller dela det här avsnittet på din story och tagga mig! Tack för att du hjälper mig att göra mig arbete möjligt! Kontakta Caroline Engvall: http://www.carolineengvall.se/ Vill du joina vårt Facebook community och möta fler lyssnare till den här podden? https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity Boka coaching: https://www.mofjrd.com Anmäl dig till aktuella kurser med Going Deeper: https://www.goingdeeper.se Signa upp på inspirationsbrev för fler inspirerande perpektiv: https://mofjrd.com/inspirationsbrev Mer om Madeleine Mofjärd: https://www.mofjrd.com Madeleine på Instagram: https://www.instagram.com/mofjrd

Stockholmsbörsen har börjat året med en kraftig uppgång efter det dystra 2022. Men experter ser stora risker ändå. Är sparkontot och amortering en säkrare hamn om man har pengar över? Programledare:Anders JelminRöster och medverkande i programmetKristian Åström, ekonomikommentator, EkotMaria Landeborn, senior strateg, Danske Bank Philip Scholtzé, sparekonom, Fondbolagens föreningEmil Brodin, ekonom, KonjunkturinstitutetPeter Malmqvist, oberoende börsanalytikerProducent:Olof WijnbladhTekniker:Heinz Wenninekonomiekotextra@sverigesradio.s

Riskerna för ett våldsamt kuppförsök i Brasilien, likt det vi såg i USA för två år sedan, har varit överhängande och uppmärksammade sedan Jair Bolsonaro förlorade makten i höstens val.  I slutet av oktober varnade till exempel forskaren Yuko Sato vid Göteborgs universitet i Expo för risken för ett brasilianskt 6 januari om den då sittande presidenten skulle förlora.  Så i söndags, drygt en vecka efter att vänsterkandidaten Lula Da Silva svurits in som Brasiliens nya president, intog bolsonaroanhängare Kongressen, Högsta domstolen och  presidentbyggnaden i huvudstaden Brasilia.  Under flera år har vi sett ytterhögerns partier och idéer vinna mark internationellt – är det här vad som sker när de backar? Är det ytterhögern som kommer ut som politikens sämsta förlorare? Hur kunde detta ske i Brasilien trots att så många varnat för exakt den här utvecklingen? Programledare: Anna Fröjd Gäst i studion: Daniel Poohl, VD på Expo Ansvarig utgivare: Daniel Poohl --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.

Fastighetsbranschen och bolånetagare kan få det extra tufft framöver. De utgör också en risk för stabiliteten i det finansiella systemet enligt Finansinspektionen. Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Philip Ramqvist, ekonomireporter

Fastighetsbranschen och bolånetagare kan få det extra tufft framöver. De utgör också en risk för stabiliteten i det finansiella systemet enligt Finansinspektionen. Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Philip Ramqvist, ekonomireporter

Mats-Eric Nilsson, aktuell med boken ”Kåppi pejst [copy paste] : hur vi härmar USA mer än ever”, gästar studion. Han berättar om hur vi svenskar härmar USA, både språkligt, kulturellt och politiskt och redogör också för riskerna av denna utbredda amerikanisering.

Ökningstakten i utlåningen till hushållen avtar för fjärde månaden i rad, men samtidigt stiger snitträntan som hushållen betalar. Programledare: Anders JelminMedverkande: Ekonomikommentator Kristian Åström och Pär Ivarsson, chef för Ekonomiekot.

Idag pratar vi SBB och Catena med analytiker Emil Ekholm Disclaimer: ”Informationen i denna video ska inte ses som investeringsråd. Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Det är viktigt att fortlöpande bevaka sitt innehav och vid behov ta initiativ till åtgärder för att minska risken för förlust.” http://www.paretosec.com/download/compliance/disclaimer.pdf

Allt fler svenskar kastas in i situationer då dom kommer fram till att dom måste höja sina knytnävar. Men det krockar ju med våran uppfostran, man ska inte slåss, eller hur? Man kan inte rättfärdiga att slåss, eller hur? Eller kan man? Börjar det ske en förändring nu när det andra laget kör efter andra spelregler än dom vi följer? Känner folk att det börjar bli rättfärdigat i allt fler situationer att höja sina knytnävar? I det här programmet så får ni bland annat höra om svensken som fick höra den arabiske pappan (grannen) skrika att hans son "inte har gjort något fel," efter att sonen hade kastat sten på en hund som gnyende satt fastkopplad i cykelstället. Efter att pappan hade skrikit, och knuffat svensken - så fick han nog. Tankarna som gick genom hans huvud var: "Hunden, oljuden, arabisk musik, odören" - Det blev för mycket, och han "gick loss". Missa inte det här programmet!DONERA SÅ ATT VERKLIGHETSCHECKEN KAN FORTSÄTTA. 2500 KRONOR ÄR MÅLET INNAN DEN 30 JUNI:Swish: 073 846 37 64Meddelande: Gåva(Programmet släpptes den 28 maj 2022)HELGENS ÄMNEN TILL GÄSTERNA:* Gnyende försökte hunden gömma sig från arabens stenar.* Riskerna med att ta hem någon efter en kväll på stan - Folk börjar låsa in värdesaker.* Varför är vi "en nagel i ögat," på andra nationer?* Vägrade att ge handikapplatsen till äldre kvinna med rullator.* Folk mer rädda för att deras barn är i USA, än i Sverigestan.* Hon vill dejta i huvudstaden, men finner bara män som "tycker att det är sexigt att vara som en kvinna."* #Metoo-klubben skriker om någon petar på ett ben, men kvinnomördare går tydligen bra....?MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Johan Widén & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:KRÄNKANDE ATT KALLA GRAVID "TRANSMAN" - MAMMAhttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/kraenkande-att-kalla-gravid-transman-mamAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 4 JUNI, 2022Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEREIGN - IF THE STARS BEGIN TO FADEhttps://www.youtube.com/watch?v=lUaIwEIVYhEELISABETHVem mördade skolan?https://www.svtplay.se/vem-mordade-skolanJOHAN74 Gear https://www.youtube.com/c/74gear/videos

Nordeas chefsekonom Annika Winsth och SEB:s chefsstrateg Johan Javeus diskuterar hur hårt Riksbanken kan gå fram under året, hur illa det kan slå mot bostadsmarknaden och varför prognosmakarna varit så försiktiga med att skruva ned sina tillväxtprognoser trots alla oroväckande tecken i skyn. Dessutom levererar de spaningar och ger en förklaring av begreppet – som denna gång är "arbetskraftsdeltagande".Programledare: Di:s makroexpert Viktor Munkhammar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den höga inflationen har fått Riksbanken att tvärvända. Högre ränta kan få många negativa effekter när ekonomin bromsar in. Kritiker varnar till och med för att räntehöjningar kan elda på inflationen. Programledare: Claes AronssonMedverkande och röster i programmet: Pär Magnusson, räntestrateg Swedbank Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Stefan Ingves, Riksbankschef Henrik Braconier, chefekonom Finansinspektionen Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen Carina Åkerström, vd Handelsbanken Johan Prane, tidigare reporter Ekonomiekot Torbjörn Hållö. ekonom LO Maria Vindahl, budget- och skuldrådgivare FalunProducent: Olof WijnbladhTekniker: Jakob Gustavsson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Återigen lyfts oron för säkerheten vid de ukrainska kärnkraftsanläggningarna. De ryska styrkornas framfart vid Tjernobyl och Zaporizjzja har väckt frågor om den ryska strategin och risken för olyckor som ett strömavbrott. Kärnkraftsanläggningarna i Tjernobyl och Zaporizjzja var tidiga mål för den ryska invasionen. Olena Pareniuk, strålningsbiolog vid Ukrainas Vetenskapsakademi berättar om pressen på den ukrainska personalen och inte minst om sina reaktioner när hon såg filmupptagningar från de ryska styrkornas framfart vid anläggningarna. I podden hörs: Annika Östman, Björn Gunér, Sara Sällström från Sveriges radios Vetenskapsredaktion. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Höjer Riksbanken reporäntan redan nästa vecka? Kristin Magnusson Bernard, vd på Första AP-fonden, och Swedbanks prognoschef Andreas Wallström diskuterar läget efter centralbankens kovändning i stramare riktning. De ger också sin syn på läget i Kina där privatkonsumtionen minskar och staten åter försöker stimulera sig ur en allt svagare tillväxt. Dessutom får vi två spaningar och en förklaring av veckans begrepp: växelkurskanalen.Programledare: Di:s makroexpert Viktor Munkhammar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Di:s Ulf Petersson och Johan Wendel pratar om:Kursrusningen i Saab.Axfoods rekordvärdering.Resultatmissen för H&M.Ericsson-aktien – läge nu?Nästa veckas höjdpunkter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Di:s Agnetha Jönsson och Ulf Petersson pratar om: Börsutsikterna efter veckans Fed-besked.Vad som talar för och emot fortsatt börsuppgång.Case: Handelsbanken, DNB, Skistar och H&M. Nästa veckas höjdpunkter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För första gången sedan 1939 skickar Sverige nu vapen till en krigszon. Vad betyder några tusen pansarskott för Ukraina och hur förändrar det här läget för Sverige? Sveriges riksdag har beslutat att gå in med militärt stöd i Ukraina i form av 5000 pansarskott 86.- De kan användas för att stoppa eller hindra och fördröja en framryckning av bepansrade fordon.  Men de skulle också kunna användas i strid inne i städerna, säger Björn Fägersten, chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.Kan stoppa 2.500 ryska stridsfordonVapnet är lätt att använda och kan sättas i händerna på en person utan någon längre militär utbildning. För att stoppa ett fordon krävs en träff från 1-2 pansarskott.- Det innebär ju i teorin att 2.500 fordon kan stoppas av de här pansarskotten, säger Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer. Men för att göra skillnad krävs att de här vapnen som nu utlovas från länder i och utanför Europa, når fram. Och här ser Björn Fägersten många och allvarliga risker längs vägen.Medverkande: Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer och Björn Fägersten, seniorforskare och chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.Av: Bo Torbjörn Ek, programledare Ulrika Bergqvist, programledare, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Per Vallgårda, reporter och research.

AI riskerar att äventyra människans framtid, ändå är det en fråga som hamnat i skuggan av andra existentiella kriser. Det menar Olle Häggström, forskare i matematisk statistik och författare till boken 'Tänkande maskiner'. I veckans avsnitt av Let's tech-podden diskuterar han den kapplöppningsmentalitet som råder kring AI och varför vi måste börja ta hänsyn till de långtgående konsekvenserna.

BOPOLPODDEN | De stora översvämningarna som drabbade Gävle för ett par veckor sedan kom inte som någon överraskning. Hör Gävles stadsarkitekt Helena Tallius Myhrman i ett samtal om skadorna, Gävles utmaningar och vad som behöver göras nu. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Kriminalvården är hårt pressad. På Kumlaanstalten, där över 500 av Sveriges farligaste brottslingar avtjänar sina straff, är det kraftig överbeläggning och trängsel. Riskerna ökar för irritation och våld. Vad har anstaltschefen Jacques Mwepu för råd till chefer med medarbetare som kan utsättas för våld och risker i sitt jobb?

Riskerna är gigantiska och det finns inga garantier, ändå har kryptovalutor lockat mängder av investerare i år och priserna har skjutit i höjden. Varför, och hur funkar handeln? Det pratar vi med Maria Landeborn, strateg på Danske Bank, om i podden. Hon ger också sin syn på läget på börsen inför sommaren, som brukar vara en mer volatil period. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Medverkande: Rickard Wallin, Erik Granqvist, Håkan Södergren och Niklas Jihde. 3min Rundresa övergångar SHL. Färjestad spänner musklerna efter säsongens missräkning. 5min Vad händer med Brynäs. ”Bulan” den enda som satt lite prägel på Brynäs senaste åren. 11min Riskerna med Hockeyallsvenska-finalen. Spelarnas hälsa måste prioriteras. 13min Läget i NHL. 15min ”Erik tycker”. Om att utnyttja media för att sätta press på domare/spelare. Sam Hallam vs Moritz Seider. 20min Wallin minns tillbaka till Martin Thörnberg-gate 2009. 29min Allt om SM-finalen. Sprakar inte om den ännu. Två smarta lag. 32min Rögles nycklar till att komma in i finalserien. Varit lite för bekväma. 35min Södergrens finalminne 1983. Busschauffören åkte mot Malmö istället för Stockholm! 37min Wallins finalminne 1997. Där han lärde sig FBK-andan. 39min Jihde minns HV-guldet 1995, Lindbom guldhjälte. 43min Connor McDavid på väg mot super-super-star-nivå?! 56min Veckans världsranking. En blågul lirare tar plats bland världens fem främsta spelare. 58min Tom Wilsons vidriga beteende. Lång avstängning som väntar Caps-spelaren? 1h03min Se upp för Blues och Boston i det kommande slutspelet. 1h08min Sveriges framfart i U18-VM. 1h10min De tre hetaste puckarna i hockeyvärlden – tema coacher! God lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett dramatisk 2020 ligger bakom oss, vad kommer vara riskerna under 2021? Vår chefsekonom Rose Marie Westman och vd Lars Uppsäll samtalar kring detta i vårt senaste avsnitt av Förmögenhetspodden. 

Cilla och Jonas pratar om vad det finns för olika risker med att bilda familj på ett icke normativt sätt med fokus på ett medföräldraskap och ett självstående föräldraskap. Riskerna är desamma för andra icke normativa familjebildningar, även för heteronormativa som behöver någon form av hjälp från klinik eftersom det också är ett icke normativt sätt att komma till världen på. Vi pratar om riskerna för barnet men också om riskerna för dig själv i ditt föräldraskap. Tydligt att det handlar om tillit, flexibilitet och att det inte finns något facit att gå efter så vi kan bara spekulera men det är väldigt viktigt att göra det. Vi gör ju ett val som påverkar en annan persons hela liv. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Babs Drougge, Carl-Johan Ulvenäs och Erik Glaad på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3. I Danmark rasar en avlyssningsskandal. Danmarks Radio har avslöjat att amerikanska underrättelsetjänsten NSA har spionerat mot svensk och dansk försvarsindustri från en bas i Danmark. Sen pratar vi om riskerna med en utdragen presidentövergång i USA. I helgen skedde demonstrationer i stöd för Trump och på vissa håll var det oroligt.

I veckans avsnitt tar jag upp ämnet skrämtid och pratar om hur läkare och psykologer ser på det, samt pratar utifrån mina tankar kring detta. Det digitaliserade samhället och allt vad det innebär med ständigt uppkopplade människor har mött många kritiska röster den senaste tiden. Riskerna med för mycket skärmtid är verkligen nutidens snackis.Vi har hört en del psykologer prata om hur skärmtiden kan påverka oss negativt i bland annat sociala sammanhang, medan andra yttrar sig om att det kan vara något positivt också. Finns på sociala medier Instagram: Sadaf_alhaddad See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Catella Podcast, påminnelse: Småbolag i fokus! I en värld av låg inflation och ett lågt ränteläge värderas tillväxt högt. Marknaden diskonterar långa serier av förväntad tillväxt och de som kan uppvisa höga tillväxttal premieras. Många traditionella verksamheter har det tufft att hävda sig i denna konkurrens av hög förväntan och ju större bolaget blir så brukar det vid någon tidpunkt bli svårt att upprätthålla höga tillväxttal. Det kan vara en av förklaringarna till att småbolag ofta klår storbolagen avkastningsmässigt på börsen, många gånger är det är här du hittar morgondagens vinnare. Bland annat är det ny teknik som utmanar det etablerade. Riskerna som följer med småbolagsinvesteringar är ofta stora, det är inte på något vis alla företag som lyckas. I livesändning av Catella Podcast skall vi fokusera på småbolag. Förvaltare Martin Nilsson berättar hur han navigerar i val av alla de bolag som finns och han lyfter fram vilka risker han försöker att undvika. Mikael Wickbom håller i Podden och ställer alla de frågor som du söker svar på. Lyssna in nästa spännande podd med Catella. Riskinformation Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, Catella Hedgefond och ICA-fonderna är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Sverige Aktiv Hållbarhet och Catella Småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Hållbart Beta kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.

Adam Svanell är journalist och författare. Han släppte nyligen boken Anonyma prestationister som bland annat handlar om när han blev utbränd. Vi pratar om hur man gör för att bli mer produktiv och effektiv, men ifrågasätter även varför man skulle vilja bli det.Man kan donera pengar till podden på www.patreon.com/arkivsamtalSwish: 0760724728Twitter: @gardenfors#arkivsamtalInstagram: @gardenforsFacebook: Arkiv Samtal - eftersnackgruppen See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det här är avsnitt 112 av Fotboll Sthlms podcast. Det är ett renodlat AIK-avsnitt där Mårthen Bergman och Oskar Månsson snackar senaste nytt hos AIK. ÄMNEN - Långt ifrån någon CL-final - Trygga, fina fembackslinjen - Tuffa spelschemat - Lustigs usp - Riskerna att investera i spelartruppen nu Lyssna på podcasten i iTunes Podcast-tips: Ljugarbänken! Om allsvensk fotboll.

Veckans avsnitt är ett tips på investering till Lekhinken och ett samarbete med Switchr A/S. Vi är varma förespråkare för ett klimatsmart sparande där det inte är någon motsättning mellan att tjäna pengar, göra gott, bidra till FN:s globala mål för en hållbar värld och minska klimathotet. Switchr gör det möjligt för oss småsparare att äga solpaneler och därmed tjäna pengar på den elektricitet som de genererar över tid. Vi har följt Switchr sedan sommaren 2019 då vi såg tipset på Fortums hemsida. Nu när de äntligen köpt sin första solpanelspark i mellersta Italien tyckte vi det var tillräckligt bra för att prata om dem offentligt. Switchrs affärsidé är att köpa, bygga, äga, förvalta och utveckla solpanelsparker runt om i världen. Läs gärna min inledande analys på bloggen: https://rikatillsammans.se/switchr I korthet ser erbjudandet ut som följer: - Man blir solelsproducent genom att köpa och äga solpaneler även om man inte har ett eget hus att sätta dem. - En ”solpanel” kostar 250 EUR och för parken i Italien ger den 6 % årlig förväntad avkastning i ca 15 år då man får tillbaka de 250 EUR. Olika solparker kommer ge något olika avkastning och ha olika löptid. Se punkten om andrahandsmarknad. - En ”solpanel” är de facto inte en specifik solpanel utan juridiskt sett en preferensaktie i ett bolag bildat per specifik solpark. - En ”solpanel” kan även vara ett obligation (”lån”) till en kommande solpark som omvandlas till en preferensaktie vid köp av solpark. I skrivande stund finns t.ex. bara ca 1 000 solpaneler tillgängliga för köp i solparken i Italien. - Switcher har som ambition att erbjuda en andrahandsmarknad för solpanelerna till fast pris så att det ska vara möjligt att avyttra sin solpanel i förtid och inte behöva äga solpanelen under hela dess livstid. - I dagsläget finns det inte möjlighet att sätta in preferensaktierna i ett ISK eller KF-konto, men det är något man jobbar på. Tills vidare är beskattningen som vanligt 30 procent på vinsten. Man kan investera via aktiebolag. - Än så länge är hemsidan ganska begränsad i sin funktion, något som skulle bli åtgärdat under hösten. Tittar man på riskerna är de flera och spontant högre än en t.ex. en fondrobot samtidigt som avkastningen är betydligt mer förutsägbar över lång tid. Riskerna jag ser är framförallt: - företagsrisken (nystartat bolag, få solparker, ingen vinst än etc.), - illikvid investering i att man kan bli sittande med sin solpanel i 15 år, - politiska risker då en del av solparkerna är utomlands och - det är en binär, allt-eller-inget-investering. Det är således en typisk investering för Lekhinken för den som gillar klimatsmart och hållbart sparande. Om vi utgår från att Lekhinken är max 5 - 10 % av totalt investerbart kapital och att den ska konkurrera med andra placeringar i Lekhinken bör det således inte vara mer än max 0 - 2 % av totalt kapital som en tumregel. Som vanligt har vi skin-in-the-game och har investerat själva. Ingen ersättning har utgått för avsnittet eller inlägget, däremot får du gärna använda den sponsrade länken nedan som ger oss en liten ersättning. https://rikatillsammans.se/partner/switcher Tack för den här veckan och på återseende i nästa! Jan och Caroline PS. Tidskoder och innehållsförteckning till avsnittet finns på Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=nMuoNxNrPtI DS.

I dagens EFN Marknad blir det fullt fokus på riskaptit och kreditrisker på marknaderna tillsammans med Sean George från Strukturinvest. Varför är Italien ett orosmoln och varför går börsen starkt trots att riskerna på marknaderna ökar?

I detta avsnitt träffar du Mona Nilsson. Hon är journalist och författare. Hon har bevakat frågan om risker med trådlös kommunikation och mobilstrålning sedan 2002 . Hon har skrivit två böcker i ämnet. År 2012 grundade hon Strålskyddsstiftelsen som hon i dag är ordförande i. Hon har varit med i debatter i radio och TV och håller även föredrag om strålningens risker. Hon fick år 2007 Owe Törnqvists miljöpris och år 2011 ProVokas pris för ”årets viktigaste provokation i syfte att förändra samhället till det bättre”. I intervjun pratar vi om vad som sänder ut farlig strålning. Riskerna med WiFi, Bluetooth, 4G, 5G… Vilka gränsvärden olika länder har för tillåten strålning. Risker som vävnadsskador, hudproblem, ögonproblem, DNA-förändringar, cancer, Alzheimer, ALS, m fl… Riskerna för barn kontra äldre med försvagat immunsystem. Är forskarna överens? Vad säger våra myndigheter? Vilka är de ekonomiska krafterna och hur jobbar de? Lyssnarfrågor som kopplingen mellan 5G och covid-19, 5G i Sverige, mm. Och vad du själv kan göra för att skydda dig och dina barn. Mycket nöje! LÄNKAR Strålskyddsstiftelsen: https://www.stralskyddsstiftelsen.se Facebookgrupp: https://www.facebook.com/groups/252997535398070/ Facebookgrupp: https://www.facebook.com/groups/408666892574591 Ge gärna podden högt betyg i din podapp. Så fler för ta del av den :-) /Benny

Många företag vill erbjuda självtester för covid-19 som privatpersoner kan ta hemma. Men ett efter ett förbjuds. Varför, vad finns det för risker och vad är det som gör att de inte fungerar? Medverkande: Ewa-Lena Hartman, gruppchef på avdelningen för medicinteknik vid Läkemedelsverket. Ola Winqvist, överläkare och professor i klinisk immunologi vid Karolinska universitetssjukhuset. Programledare: Katarina Sundberg.

Hur Företagarnas vd, Nordnets tidigare Sparekonom och Aktiespararnas vd, Günther Mårder, investerar på börsen är ingen välbevarad hemlighet. Hans aktieportfölj har över 60000 följare. Men vilka investeringar gör han utanför börsen och hur går dessa i coronatider? Som företrädare för landets företagare, vilka förslag har han för att rädda jobben och välfärden? Och hur kommer synen på risk att förändras efter corona, både i näringslivet och på börsen? 

Hur Företagarnas vd, Nordnets tidigare Sparekonom och Aktiespararnas vd, Günther Mårder, investerar på börsen är ingen välbevarad hemlighet. Hans aktieportfölj har över 60000 följare. Men vilka investeringar gör han utanför börsen och hur går dessa i coronatider? Som företrädare för landets företagare, vilka förslag har han för att rädda jobben och välfärden? Och hur kommer synen på risk att förändras efter corona, både i näringslivet och på börsen? 

Stillasittande, ständigt stirrande i skärmar, repetitiva rörelser och stress gör oss sjuka. Är framtidens medarbetare kutryggig och trögtänkt - eller ska vi göra något åt det? Vi läste en artikel på Chef.se om hur framtidens medarbetare riskerar att både se ut och må om vi fortsätter arbeta som många av oss gör. Artikeln citerade en sammanställning av ganska dyster forskning om hälsoriskerna med dagens kontorsmiljöer. Riskerna med att sitta stilla och jobba vid skärmar i avsaknad av dagsljus, i dålig luft, konstant störd av ljudmiljön i öppna kontorslandskap är inte nya. Ändå fortsätter det att leda till sjukdom, smärta och lägre prestation. Dessutom sover vi allt mindre, bland annat för att utbudet i mobiler och teve är tillgängligt dygnet om. Näringsfattig mat och avsaknad av träning har gjort att, hävdar sammanställningen vi läste, att dagens engelsmän är mindre hälsosamma än på medeltiden! I Arbetsmiljöverkets rapport från 2018 visade det sig att ryggsmärta är den vanligaste orsaken att människor söker läkarvård och även smärta är en vanlig orsak till arbetsrelaterade problem. Så vad ska vi göra? Här behöver vi förändra vanor snarare än att köpa in dyra produkter. Fundera på vad som ger dig mest hälsoproblem i vardagen och fokusera på att förändra ett beteende i taget. Här är några tips och tankar från oss som ni kanske kan utveckla där du jobbar? 1. Rör på dig mer: Lägg in påminnelser på mobilen eller ladda ner programvara som påminner dig om att röra på dig och byta arbetsställning var 30e minut. Utgå från att alla möten med färre än tre deltagare helt eller delvis ska göras gående. Turas om att leta upp bra pausövningar och lägg dem till er egen övningsbank, gärna som utskrivna bilder, att ta hjälp av för att få det att hända. 2. Minska skärmtiden: Se över din planering och utvärdera vad du kan göra utan att vara vid datorn. Ta anteckningar, möten, planera, fundera. Hur mycket behöver verkligen ske via skärm? Gör det till en rolig utmaning. 3. Bättre luft: Ta upp diskussionen på jobbet om luften inte är bra. Ta in gröna plantor i rummen där ni jobbar. Växter har en lugnande effekt och ökar välmåendet på flera sätt - och är fina förstås. 4. Få mer dagsljus: Planera in möten och ärenden under dagens ljusa timmar. Försök vistas nära fönster även inne på kontoret om det går. 5. Ät bättre: Här handlar det om att planera och förbereda. Att lita till sin goda vilja, vett och sans när suget sätter in är ingen hållbar strategi. Att däremot se till att det är lätt att få tag på bra fika och mellis är guld värt. Lista de bästa lunchvalen i närheten, eller lite längre bort för att få till en rask promenad, gör det lättare att ta bra beslut. Vår samarbetspartner Wellbefy arbetar med modellen KASAM som bas både för kartläggning och insatser. Nu har över 5000 personer gjort deras KASAM-test och  Wellbefy reflekterar över varför modellen blivit så populär. De, och vi, tror att det hänger ihop med att många vill arbeta proaktivt. Då krävs ett verktyg och en modell som fokuserar på friskfaktorer så att vi kan att agera innan negativ stress och ohälsa uppstår. Wellbefy har också ett digitalt smart pulsmätningsverktyg för organisationer som har förstått att välmående är nyckeln till att skapa en stark och framgångsrik organisation. Frågorna utgår bland annat från KASAM, men också från krav-kontroll-stöd-modellen. Vid låga värden ger Wellbefy alltid snabba insikter och åtgärdsförslag så att HR och ledare kan se till att arbeta 100% hälsofrämjande.

Utgångspunkten i denna podd kommer vara att som vanligt presentera forskningen inom detta område. Vi kommer presentera eventuella negativa fysiologiska och psykologiska effekter från användande av smärtstillande. Men vi kommer även presentera de fynd som finns där forskare sett prestationsökningar i kontrollerade studier där deltagare får placebo eller smärtstillande. Vi som personer är restriktiva till användandet av smärtstillande under idrott och det är absolut ingenting vi förespråkar. Vi förstår behovet och nyttan av det i vissa situationer, men överlag är vår utgångspunkt att det inte är något som ska intas i samband med idrott. Men med det sagt ska vi ändå vara fortsatt faktabaserade och presentera forskningen så som den ser ut idag.   Tidsschema: 00:45 Etik och smärtstillande 05:55 Olika sorters smärtstillande och hur de fungerar 10:40 Vilka använder mest smärtstillande?  13:15 Påverkan på prestationen?  21:15 Riskerna med smärtstillande 28:17 Summering   33:28 Polariserad träning för triathleter?  Vill du hellre se oss på youtube klickar du här   Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se  

I det här avsnittet agerar Adrian patient när Erwin tar en smärtanamnes, dvs sammanställer informationen i sjukdomshistorien, kopplat till Adrians ländryggssmärta som han drogs med i cirka fem års tid. Adrian berättar om hur smärtorna började, hur de utvecklades över tid, vilken vård han sökte och hur han till slut blev bättre. Syftet är att lyfta ett patientfall för att belysa olika aspekter av smärta så som oro, nedstämdhet, rörelsebeteenden med mera. 00:00:00 - Intro 00:02:25 - Veckans lyssnarfråga: Kortisoninjektioner vid axelsmärta 00:05:05 - Hur Adrians ryggsmärta började 00:07:10 - Smärtans effekter på livet och Sickness Response 00:09:30 - Smärtanamnes à la Erwin 00:14:30 - Smärtpsykologi och strategier mot smärtan 00:20:25 - Smärtklassificering och faktorer som kunde påverka smärtan 00:27:00 - Hållningskorrigering, rörelsemönster och uppfattningar om smärtan 00:29:30 - Veckans spaning: Riskerna med stillasittande 00:31:20 - Hur smärtan klingade av och förändrades, kulturen kring rättigheten att vara smärtfri, narrativ Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts - lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada. Följ Tyngre Rehab och värdarna på Instagram: @Tyngrerehab, Daniel Andréasson, Kenneth Färnqvist, Adrian Valkeaoja och Erwin Lindén.

Arbetstagare som inte levererar i sin roll är ett obehagligt men inte helt ovanligt problem som många arbetsgivare får att hantera. Riskerna med att inte agera är stora, liksom riskerna med att agera på fel sätt. I det här avsnittet berättar Emelie och Charlotte om en typisk situation och hur man bäst navigerar för att lösa den. Medverkande: Emelie Svensäter Jerntorp, advokatCharlotte Forssander, advokat och delägare

I nylanseringen av Peptalk bjuder Philip in entreprenören Dan Lainio som från och med nu kommer att vara med och programleda podden. I det här första avsnittet får vi lära känna Dan, som bjuder på två sanningar och en lögn om sig själv. Vi får höra historien om Stockholms mest fotade bil, som leder Dan och Philip in på veckans ämne om riskspridning. Hur kan man tänka om man vill investera delar av sin aktieportfölj i onoterade tillväxtbolag? Och hur tänker det professionella investeringsföretaget? Hör Markus Strand, som är vd för Garpco som berättar om deras strategi för riskspridning. Vill du komma i kontakt med Peptalk? Mejla peptalk@pepins.com eller skriv till oss i sociala medier på join_pepins. Den här podden produceras för Pepins och inget av innehållet ska ses som finansiell rådgivning. Investeringar i aktier är förenat med risk som innebär att man kan förlora delar eller hela det investerade kapitalet. I det här avsnittet intervjuas Garpco som handlas på Alternativa Listan. I det bolaget äger Philip Scholtzé aktier, medan Dan Lainio inte äger några.

Allt fler höjer sin stämma mot Finansinspektionen och Riksbanken när de säger att unga hushåll inte har drabbats av införda kreditrestriktioner och att de svenska hushållens höga skuldsättning utgör den största risken i svensk ekonomi. En av de mest flitiga när det gäller att syna de argument myndigheterna ger är SBABs chefsekonom Robert Boije. Men svaren från myndigheterna uteblir. Hör Robert Boije i ett samtal om överdrifter, felaktigheter och rena missförstånd - och hur han ser på ränteläget, avskaffande av ränteavdraget och bankernas ansvar för att fler ska kunna ta sig in på bostadsmarknaden. Innehåll: 01.29: Veckans Aktuellt med Stefan Attefall 07.50: Samtal med Robert Boije 39.47: Kommentar av Stefan Attefall Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se https://www.bostadspolitik.se https://www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Ett samhälle utan kontanter låter både praktiskt och effektivt men hur skulle det bli i förlängningen? Hur går det med den personliga integriteten om alla våra transaktioner registreras? Kommer dessa data till exempel kunna användas emot oss vid olika tillfällen eller i framtiden? Hur sårbara är vi och samhället utan kontanter? Hur mycket makt lägger vi i bankernas händer i ett helt digitalt samhälle? Det är något som Svante Linusson, professor i matematik, funderat en hel del över. Det här är i allra högsta grad en demokratifråga så detta är ett måste-lyssna-på-avsnitt.

Lyssna på Fredrik Hofflander, Head of Connected Solutions på ÅF och Pontus Wärnestål, Director of Service Design på inUse, när de diskuterar riskerna, begränsningarna, farorna och användningsområdena inom artificiell intelligens. Vad är den generellt största vinsten och samhällsnyttan med den är tekniken och hur påverkas teknikkonsulternas vardag? Massa spännande tankar och idéer, så in och lyssna!

Börsbolagens just avslutade rapportsäsong visade fina resultat, både här och i USA. Trots det pekar kurvorna på börserna nedåt. Anledningarna till det förklarar vår marknadsanalytiker Michael Magnoff som, liksom Sveriges stora banker, tror på fortsatt stark konjunktur 2019 och ett skapligt 2020. När börsen pekar nedåt blir många sparare oroliga. Det är alltid bra att tänka på vilken risknivå man vill ha i sitt sparande och privatrådgivaren Ola Petersson guidar oss i vilken risk olika former av sparande har. Kanske  är det dags att omfördela ditt sparande och se till så att fonden du sparar i inte investerar i bara ett råvaruslag eller bara i ett land.

Riskerna med dålig balans i botten av knäböj är inte bara sträckningar, bristningar i höften, eller att du snopet trillar omkull där du står och funderar om du verkligen kommer orka resa dig upp. Som detta inte vore otäckt nog. Det finns en annan risk som är mycket läskigare, ruggigare och betydligt mer hårresande än […] Inlägget Dålig balans i split squat – misstaget du vill undvika dök först upp på Mathias Zachau.

Allt fler svenska e-handlare vänder sig till Amazon i Tyskland och Storbritannien. Vad är riskerna med det? Digitalpodden reder ut begreppen och följer upp turerna på Tesla, där Elon Musk släppt klubban, och Jollyroom, som stämts av Konsumentombudsmannen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varför hamnar så många människor i ett beteende när de skjuter upp betalningar av produkter och tjänster, även om de faktiskt har råd att betala hela beloppet? Att köpa på avbetalning på ett eller annat sätt har blivit en självklarhet i dagens samhälle och många köp går knappt att göra om man vill betala här och nu. Men vilka är vinnarna och vilka är förlorarna i dessa avbetalningstider? Magnus och Magda går i veckans avsnitt igenom riskerna med att köpa nu och betala sen, och kommer med konkreta tips på hur man kan ta sig ut ur djungeln av avbetalningar.

När det gäller konditionsträning har man både erfarenhetsmässigt och studiemässigt sett att det oftast är en fördel att träna mer polariserat där träningen antingen är lätt eller väldigt tuff samtidigt som man undviker mycket av träningen i mellanskiktet som är ganska jobbig men inte maximalt ansträngande. Detta är dock någonting som många verkar ha svårt med i praktiken vilket diskuteras i dagens Tyngre Rubriker. Efter det följer en diskussion kring huruvida det verkligen är så farligt att springa maraton när det är varmt ute och hur man kan förbereda sig lite bättre. Till sist diskuterar vi en ny studie som återigen visar att övervikt och fetma i sig själv är en negativ faktor för din hälsa. Medverkar i panelen gör Jenny Ågren, Wille Valkeaoja, Jacob Gudiol, Caroline Mellberg & Jacob Papinniemi. Hålltider 00:00:00 Andra poddar är kassa 00:01:40 Det svåra i att träna lätt när det ska vara lätt och hårt när det ska vara hårt 00:19:45 Riskerna med att springa marathon när det är extra varmt 00:29:29 Övervikt och fetma är inte av godo Följ gärna Tyngre Rubriker på Instagram för att få del av relaterat material till podcasten.

Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. I panelen i det här avsnittet av På minuten:Pia Johansson, Fredrik Lindström, Babben Larsson och Olof Wretling.Notarius Publicus: Helge Skoog

Kan årets influencer Margaux Dietz aktivera de soffliggande förstagångsväljarna och avgöra valet? Det är svårt för de politiska partierna att nå förstagångsväljarna. Därför är det kanske inte så konstigt att alla partiledare har tackat ja till att bli intervjuade av årets influencer Youtubern Margaux Dietz. Kan hon som har lagt ut sin egen förlossning och blivit sponsrat av ett ostföretag förnya den trista genren partiledarutfrågningar och avgöra valet? Youtubern med hundratusentals följare Margaux Dietz, kommer till studion tillsammans med influencerforskaren Carolina Stubb. Tårtgeneralens parfym orsakar protester Astma och allergiförbundet protesterar mot att man gör narr av parfymallergiker i den nya svenska filmen Tårtgeneralen. Astmaförbundets Ulf Brändström kommer till studion och Fredrik Wikingsson som är regissören till filmen svarar till kritiken. När artificiell intelligens går överstyr Miljoner amerikaner har sådana hemma och snart även svenskarna, nämligen maskiner som både lyssnar och talar. Riskerna med artificiell intelligens blir tydliga när den röststyrda maskinen Alexa bryter ut till skrämmande gapskratt mitt i natten. Magnus Suneson, produktägare för Sveriges Radios content management system kommer till studion tillsammans med Alexa. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Helena Huhta

Magnesium är inblandat i över 300 enzymreaktioner inuti våra kroppar. Detta är inte bara viktigt för styrketräning, utan för att vi ska fungera som människor. Så, varför är vi så många som har brist på magnesium? Vilka råvaror är rika på den viktiga mineralen? Och vad är rekommenderat intag, om du är fysiskt aktiv och […] Inlägget Riskerna med magnesium dök först upp på Mathias Zachau.

Max Wimnell är en erfaren digital strateg och en av grundarna till byrån Vekst i Göteborg som fokuserar på digital kommunikation och marknadsföring. Han arbetar idag med allt från snabbväxande e-handlare och SaaS-bolag till stora B2B- och konsumentproduktsföretag i både Sverige och Danmark. Och sedan snart tre år tillbaka är Max lärare med ansvar för utbildningen Digital Marketing på IHM Business School i Göteborg, som närmare 700 elever har gått. Max levererade verkligen mängder med viktiga insikter för dig som vill utvecklas och bli en bättre digital marknadsförare. I det här avsnittet pratar vi om bland annat: Riskerna med aktivitets- och kompetensfokus Hur man lär sig digital marknadsföring bäst Byrå vs Företag. Var lär man sig bäst? Hur man blir en marknadsförare i världsklass Verktyg han inte skulle klara sig utan Dåliga råd i branschen Misstagen han lärt sig mest av Ladda ner en pdf med Max tips på hur du lär dig grunderna i digital marknadsföring. 1. Farligt att bli för tung i en kanal Man brukar prata om att när man bara har en hammare så ser alla problem ut som en spik och det gäller inte minst i digital marknadsföring. Max förklarade hur aktivitetsfokus kan vara farligt och att en aktivitet sällan eller aldrig är lösningen. Med ett stort aktivitetsfokus blir man dessutom lätt kompetenstung inom området och detsamma gäller i tjänster man säljer. Man behöver kunna vara följsam och det gäller inte minst i början då det är lätt att ruta in sig på enbart en aktivitet. 2. Agilt, terminologi och testkampanjer Enligt Max är kunskap kring hur man arbetar agilt bland det viktigaste inom digital marknadsföring. Till skillnad från traditionell marknadsföring där man ofta måste göra så rätt som möjligt från start så måste man inom digital marknadsföring vara mer fokuserad på att testa och optimera i iterativa steg. För att kunna ta till sig nya ämnen och koncept inom digital marknadsföring behöver man ha koll på en mängd olika termer och förkortningar. När det sedan kommer till olika kanaler så finns det enligt Max inget bättre än att börja skapa kampanjer och testa sig fram. 3. Byrå vs Företag Det finns både för- och nackdelar med att arbeta på företag eller byråer. Max ger sin syn på vad som är bäst för att lära sig och utvecklas som marknadsförare. Det är möjligt att bli bra marknadsförare och problemlösare på ett företag om man har mandat att förändra och testa saker. Utmaningen är att man lätt fastnar i att så fungerar det här och att det är svårt att gå från att vara en ganska bra marknadsförare till att bli en väldigt bra sådan. Och detsamma gäller lösningarna på problemen som blir bra men inte fantastiska. Men det är enligt honom bättre än att vara på en stor byrå där man enbart får arbeta med en sak. Man kommer att bli riktigt bra på uppgiften men utan att förstå helheten. Det bästa är att vara på en byrå där man får arbeta med olika typer av arbetsuppgifter och kunder tillsammans med duktiga kollegor. Då lär man sig mycket. 4. Bli en marknadsförare i världsklass Hur blir man då en digital marknadsförare i världsklass? Är målet att bli en digital strateg i världsklass så måste man enligt Max arbeta med många kunder och många kampanjer i alla tänkbara kanaler, tillsammans med de absolut bästa specialisterna. Att just arbeta med duktiga personer inom olika discipliner sätter Max högt på listan och är enligt honom en av anledningarna till att han lyckats. Man måste också göra många fel (men inte samma flera gånger) för att bli riktigt bra och Max tror mycket på mantrat “Fail fast”. För att återkoppla till det agila arbetssättet så lyfter Max fram sajten Pretotyping.org om konceptet med samma namn som utvecklats av Alberto Saviola. Det ger en bra bild av hur man kan testa idéer tidigt och skillnaden mellan digitalt och traditionellt. Han tipsar även om sajten Econsultancy samt Luma Partners och deras rapporter kring det dig...

Hernhag, Boström och Sterner är tillbaka med 3 smarta börstips. Dagens tema är risk och hur du klokast hanterar den för att göra bättre aktieaffärer. Dessutom, som alltid, börsläget i det korta och längre perspektivet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Övervikt är inte det enda hotet mot hälsan för oss som styrketränar. En sak som det skrivs och pratas alldeles för lite om i den trendiga fitnessvärlden är undervikt. Alltså: när människor väger mindre än vad de borde – och inte för mycket. I det här avsnittet: riskerna med att väga för lite, hur undervikt […] Inlägget Riskerna med att väga för lite – och varför undervikt kan skada dig dök först upp på Mathias Zachau.

Veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack fokuserar vi på växtförädling och GMO. Jacob och Wille gästas av Anna Lehrman, PhD, för att diskutera allt möjligt rörande olika tekniker som finns för att utveckla och förbättra de växter som används inom jordbruket. Du får till exempel veta vad GMO faktiskt innebär, hur det skiljer sig från andra tekniker och om det finns någon särskild orsak till oro med just GMO. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Introduktion av Anna Lehrman 00:06:20 Forskning på genmodifierad raps med målet mindre besprutning 00:08:10 Bränd som forskare på grund av en hätsk debatt 00:09:30 Annas syn på GMO innan hon började forska på det 00:12:20 Vägen in på forskningskommunikation 00:13:30 Resultatet i studien på GMO-modifierad raps 00:17:30 Lantbrukare och konsumenters syn på GMO i Sverige och Europa 00:20:50 Varför håller man på med växtförädling och djuravel? 00:24:55 Överkorsning av gener när könsceller bildas 00:26:25 Strålning eller gifter för att få fram önskade egenskaper 00:28:30 Superbroccolin och selektivt urval för växtförädling 00:30:45 Metoder där man förändrar generna direkt 00:31:25 Riktad mutagenes, som strålning fast på en specifik plats 00:32:55 Vad klassas som GMO och vad är mycket mer fritt att använda 00:35:05 Polyploidiförädling för att förändra egenskaper hos livsmedel 00:36:20 GMO-förändringar kan ske av sig själv i naturen 00:37:45 Det som är intressant är egenskaperna man förändrar inte vilken teknik som nyttjas 00:39:20 Kunskap och rädsla för just GMO? 00:42:30 Varför finns det så hårda regler för GMO jämfört med andra tekniker? 00:46:30 Finns det exempel på saker som har blivit fel vid växtförädling? 00:50:55 Växter producerar själva gifter och vi nyttjar glatt flera av dem 00:52:35 Den meningslösa termen naturligt på livsmedel 00:54:55 Argumentet "vi vet inte tillräckligt om riskerna" 00:56:40 Naturskyddsföreningen har ändrat ståndpunkt gällande GMO 00:58:05 Riskerna att använda någonting kontra risken att använda något som man vet fungerar dåligt 00:59:45 När saker som egentligen är vitt skilda åt klumpas ihop som ett 01:01:00 Hur ställer sig KRAV och ekologiska organisationer jämte mot GMO 01:04:30 När man använder kalvmagar istället för bakterier för att producera kravmärkt ost 01:09:40 Vad händer på EU-nivå när det gäller regleringen av GMO? 01:11:35 Sveriges nya livsmedelsstrategi likställer olika typer av växtförädling 01:14:25 Har växtförädling gett mindre näring i maten 01:18:35 Tomater som blev förädlade för tillväxt, färg och form men tappade lite smak 01:21:15 Genbanker med väldigt många olika historiska växter 01:22:35 Sparrisbroccoli och andra nyare växter med spännande smaker 01:23:55 Blingon som uppstod av sig själv i naturen 01:25:55 En ny gröda som alternativ för raps 01:28:30 De stackars första bönderna som skulle börja odla vilda växter 01:29:55 Monsanto och andra multinationella bolag 01:31:00 Bidrar hårda regler till att de små företagen konkurreras bort? 01:34:25 Konspirationsteorier om att pengarna styr alla forskare 01:35:20 Tonläget verkar vara på väg mot det bättre och ny teknik kan kanske hjälpa? 01:38:00 Dålig forskning som ger larmrubriker 01:42:20 Forskning på människor är extremt svårt

F1-podden denna vecka avhandlar hur det egentligen är runt Monacos GP, är det verkligen bara glitter och glamour? Janne Blomqvist och Erik Stenborg delar med sig av sina erfarenheter från det lilla furstendömet vid medelhavet. Jenson Button gör comeback kommande helg, rykten gör gällande att han inte är speciellt intresserad utan mer är på plats för att ställa upp för teamet. Janne och Erik är inte helt övertygade om att detta är korrekt. Självklart blir det också lite om Fernando Alonso och hans INDY500-äventyr som närmar sig. Riskerna höga med körning på Superspeedwaybanor med en allvarlig krasch under kvalet. Janne och Erik pratar även om ett eventuellt budgettak i Formel 1 och om varför det går tungt för Red Bull. Är det så att man börjar sakna superdesignern Adrian Neweys 100-procentiga engagemang? Självklart svarar Erik och Janne också på en lyssnarfråga samt levererar sitt tips inför helgens Monacos GP. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Maria Ekblom som forskar i idrottsvetenskap förklarar varför långvarigt sittande är så farligt. Och hur man gör för att motverka hälsoriskerna. Forskningen är tydlig: långa perioder av sittande förkortar och försämrar våra liv. Riskerna för hjärt- kärlsjukdomar ökar och hjärnan fungerar sämre. Maria Ekblom är docent i neurovetenskap och forskar vid i idrottsvetenskap vid GIH, just nu i en studie som kartlägger hur dagliga fysiska aktivitetsmönster påverkar hälsosamma hjärnfunktioner. Begreppet ”Sitta är det nya röka” har blivit populärt på sistone och användes bland annat av folkhälsoministern nyligen. Det stämmer inte riktigt, säger Maria Ekblom, eftersom rökning är farligt från första blosset, medan det bara är farligt att sitta om det går över en viss gräns. Rörelse varje timme Exakt var den gränsen går kan man inte säga idag, så långt har inte forskningen kommit. Men en bra tumregel är att den som har ett sittande arbete behöver röra på sig några minuter varje timme. Svårare än så behöver det faktiskt inte vara. Gå lite i korridoren, hämta kaffe, ställ dig upp och gör några knäböj vid skrivbordet eller något annat som är skönt. Det är det långvariga stillasittandet utan avbrott vi ska undvika. I avsnitt 7 pratar vi om hur vi kan bryta med en jobbkultur där åtminstone vi kontorsarbetare sitter framför datorn, sitter i möten och sitter på lunchen. Promenadmöten är ett sätt, snabba ståmöten ett annat. Och kanske kan vi förändra den kultur som säger att vi bara är seriösa när vi sitter? #sittless – ett experiment Vi programledare för Health for wealth ska prova den kommande månaden att jobba så lite sittande vi kan. Vi ska experimentera oss fram och se hur det går, hur kroppen mår och hur våra kollegor och kunder reagerar på #sittless. Så kallar vi vår kampanj. ”Sitt less” på svengelska alternativt ”nu är vi less på att sitta”! Följ oss under hashtaggen #sittless på Instagram och Twitter och på våra egna sidor på Facebook och Linkedin. Dela gärna med dig av egna tips och erfarenheter. Vi hörs! /Boel och Ann-Sofie

PROFESSOR I MILJÖVETENSKAP. Ett bokslut för miljöåret 2015. Han berättar om klimatmötet i Paris och hur människor är med och påverkar politiker att gå mot ett samhälle utan fossila bränslen. I slutet av detta avgörande år blir det en summering av hur det har gått. Frågan är: kommer vi hinna i tid? Han berättar om genombrotten och lyfter fram de senaste riskerna. Riskerna som handlar om hur snabba miljö- och sociala förändringar orsakar turbulens som flyktingströmmar och social oro.Om Johan RockströmProfessor i miljövetenskap, agronom, 49 år Född i Finspång, uppvuxen i Brasilien, Italien och Karlskrona, bosatt på Rindö Tidigare Sommarvärd 2015Miljömäktigast i Sverige två år i rad enligt tidningen Miljöaktuellt och mest delad i sociala medier i Sommar 2015. Flitig föreläsare i miljöfrågor som gjort två globala Ted Talks. Med och grundade Stockholm Resilience Centre. Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin. Var i åtta år chef för Stockholm Environment Institute. Har studerat och jobbat med klimat- och vattenfrågor i bland annat Kenya, Zimbabwe och Niger.Producent: John Swartling

Antipsykotiska läkemedel ges allt oftare till barn men vilka är riskerna? Kaliber om tunga mediciner, läkare som inte följer riktlinjerna och Claudio som höll på att mista livet när han medicinerades Jag brukar kolla på matcherna på Champions League. Jag kollar mycket på fotboll. Jag gillar det och har spelat själv. Det här är Claudio. Han visar runt i sitt rum. Han gillar träning och fotboll. Här är din medicinlåda. Ja, förut fick jag ta mer. Det är glest i medicinfacken. Men så har det inte alltid sett ut. När Claudio var 15 blev han sjuk.  Vi har alltid sett honom som frisk. Men Claudio blev sjuk. Från en dag till en annan, säger Claudios föräldrar Claudio och Angela. Han hade svårt att sova mellan natten söndag till måndag. Han hade svårt att sova. Vi hade lagt oss och klockan var fyra. - Han vaknar och gråter och skriker. Det var som någon slags kramp i kroppen som han fick. Jag tänkte att kan det vara någon sorts förkylning, vi tar tempen på honom, ger honom en Alvedon och sen blir det bra, säger Claudios mamma. Allt hände så fort. Claudio hade inte haft några psykiska problem innan. Och helt plötsligt blev han sjuk, han inbillade sig saker - till exempel att han just vaknat ur ett koma. Han var rädd och förvirrad. Efter besök på vårdcentralen och sen sjukhuset blir han inlagd på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, BUP, i Stockholm.  När han kom dit, den där läkaren, jag kommer aldrig glömma det, hon började proppa honom med mediciner, säger Claudios pappa.Vad sa läkaren då till er om de här medicinerna? Läkaren sa att det här var det bästa. Hon visste vad hon höll på med. Hon hade mycket erfarenhet. Hon kunde allting, säger Claudios mamma. Vi trodde på medicinerna. Vi trodde de skulle hjälpa, men vi visste inget om sådana starka mediciner. Vi har inte hört de där namnen på medicinerna förut, säger Claudios pappa.   Claudios pappa häller ut medicinerna på köksbordet.-  Haldol, 20 mg Zuprexa, Oxascan, Olanzapin, läser föräldrarna upp.Medicinerna på bordet är de flesta neuroleptika. Mediciner som används för att behandla allvarliga psykoser och schizofreni. På kliniken försöker man lista ut vad som är fel, samtidigt som man försöker stötta föräldrarna. I journalen kan man se att de olika läkarna engagerat sig för att hjälpa honom. Men för Claudio blev inläggningen på BUP en början på ett långt töcken, när han kommer ut från kliniken fem månader senare har han gått igenom 20 tvångsinjiceringar, 24 elchocksbehandlingar, 12 fastspänningar i bältessäng och flera attacker där han förlorat medvetandet. - Till sist trodde vi att Claudio kommer att dö här. Ja det trodde vi, berättar föräldrarna. Det här är den andra delen i Kalibers granskning av barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Idag handlar det om neuroleptika - medicin som används - ofta framgångsrikt - mot allvarliga psykoser och schizofreni. Men det är också en medicin som kan ge allvarliga biverkningar - speciellt för barn.På BUP har förskrivningen av neuroleptika ökat mycket. Det visar nya siffror som Kaliber har låtit Socialstyrelsen ta fram. 2009 förskrev BUP:s läkare i Sverige 10 000 recept med neuroleptika till barn och ungdomar. Förra året hade den siffran ökat till nästan 16 000. Alltså en ökning med nästan 60 procent. Ökningen är störst hos de yngre barnen. Förra året skrev BUP:s läkare ut mer än tre gånger fler recept med neuroleptika - till barn mellan fem och nio år - än vad man gjorde 2009.   - Jag ser ett väldigt stort problem. Det finns all anledning att ta det på oerhört stort allvar, säger Åsa Nilsonne är psykiatriker och professor i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet.- Vi har ju också det problemet att många av de här preparaten vet vi inte vilka långtidseffekterna kan vara - särskilt när vi ger dem till barn.   Åsa Nilsonne säger att neuroleptika är ett värdefullt preparat för dem som verkligen är i behov av det, men menar att det samtidigt finns en övertro på neuroleptika bland många läkare: Hon säger att läkemedlen skrivs ut för slarvigt, med tanke på de biverkningar som finns.- Det är fruktansvärda biverkningar och som vi borde ha väldigt mycket respekt för.  Håkan Jarbin är chefsöverläkare på BUP i Halland. Han ingår även i Läkemedelsverkets expertgrupp som just nu håller på att skärpa de riktlinjer som finns när det gäller förskrivning av neuroleptika. Han blir bekymrad när han ser hur mycket förskrivningen av neuroleptika till barn har ökat. Biverkningarna är många och flera av dem är allvarliga.- De lömska biverkningarna som är mer under huden, om man säger så, inte i hjärnan utan mer under huden är att man får ökad aptit. Man går upp i vikt. Får metabola biverkningar. Med fettrubbningar och glukosrubbningar som kan leda till diabetes av ålderstyp. Det kan leda till högt blodtryck och övervikt. Sen endokrina biverkningar som påverkar prolaktinet i som är ett sexhormon som gör att man får problem både med mens och sexuella funktioner, men också med en del av benbildningen, man får klenare skelett till exempel. Andra allvarliga biverkningar är motoriska och kallas extrapyramidala symtom. Det förkortas EPS. EPS innefattar kramp i muskler, stelhet, skakningar, rastlöshet, motorisk oro och ofrivilliga muskelspänningar.    - Det ser ut som man har Parkinsons sjukdom, man blir stel och orörlig och går sakta och skakar, säger Håkan Jarbin.Enligt Håkan Jarbin så är det inte ökningen av neuroleptika i sig som är problemet. Oftast fungerar medicinen bra utan allvarliga biverkningar. Problemet handlar snarare om att inte alla läkare följer upp medicineringen ordentligt, med kontroller av till exempel vikt, blodfetter och för att se att det inte har uppstått biverkningar som till exempel extrapyramidala symtom. Om allvarliga biverkningar uppstår måste man sänka dosen eller upphöra med medicineringen. - Man vet ju också att riskerna ökar när man exponerar fler. Jag tror att kontrollerna sköts inte så bra som de bör skötas, säger Håkan Jarbin.15-åriga Claudio är en av dem som upplevt de allvarligare biverkningarna man kan få av neuroleptika. Den 18 september för tre år sen läggs han in på BUP-kliniken i Stockholm. Enligt hans föräldrar har han inte haft psykiska problem tidigare. Han var inte suicidal som många andra patienter, och förvirring som han upplevde var något nytt. Men Claudio hade haft problem. I skolan och på fotbollsträningen. Några killar hade under en lång tid hackat på och trakasserat honom. Till en början misstänker man att Claudio insjuknat i en psykos. Men det är osäkert. Det framgår av Claudios journal. Senare gör läkaren bedömningen att han är bipolär. Hans föräldrar får ett eget rum så de kan vara med sin son. - Vi bodde där tillsammans med Claudio, säger hans föräldrar.Ni bodde där båda två?- Vi skulle aldrig lämna Claudio.Claudio får snart flera neuroleptika. Som förstamedicin sätts Olanzapin in. Vi visar Claudios journal för Håkan Jarbin på BUP i Halland. Han har ingen möjlighet att gå igenom hela journalen, men han upptäcker ändå snabbt ett problem.- Ja nu ser jag här att Han hade Olanzapin den här patienten ser jag. Olanzapin är inget försthandsmedel för det är det som ger värst av alla metabola biverkningar. Det bör man inte börja med, säger Håkan Jarbin.Men här har man ju fortsatt med den.  - När man fortsätter med den så känns det inte bra, den är ju tredjehandsmedel i så fall. Riskerna är ju så pass stora. Det tycker jag är bekymmersamt.Enligt Läkemedelsverkets riktlinjer och även i BUP Stockholms egna riktlinjer ska inte Olanzapin användas som förstahandsmedel, utan ska mer användas som komplement - eftersom medicinen ger så pass kraftiga bivekningar. Enligt journalen har alltså läkaren brutit med de interna riktlinjerna. - Och jag vet att om det är akut så är den väldigt bra, säger Håkan Jarbin. Men då är det ju risken att man inte bara använder den de tre första dagarna utan man rullar på sen. Men om man fortsätter mer än tre dagar börjar nackdelarna torna upp sig om man säger sig.Medicinen kommer Claudio ha stående - alltså att han får den dagligen - under hela tiden han är på BUP. Vi träffar verksamhetschefen på kliniken, Per-Olof Björck. - Ja, jag tycker överhuvudtaget att man ska vara väldigt försiktig med farmaka när det gäller växande individer, säger Per-Olof Björck. Moderna neuroleptika har biverkningar som är ganska allvarliga. Det finns ju risker beskrivna och det vet vi ju om.När Claudio vårdades på kliniken hade verksamhetschefen Per-Olof Björck inte börjat än. Han säger att han inte vill kommentera enskilda ärenden. Men vi visar honom den fullmakt som Claudio och hans föräldrar har skrivit under - vilket ger honom rätt att fritt prata om vården, trots sekretessen. Men verksamhetschefen vill ändå inte svara på våra frågor om Claudios vård.    - Det blir bara fånigt. Jag kommenterar inte ett enskilt fall, säger Per-Olof Björck.Förra veckan i Kaliber granskade vi BUP-kliniken i Stockholm och fallet Amanda. Hon som bältades 44 gånger på tre och en halv månader. Då fick vi höra personal berätta om hur man ibland använde tvångsåtgärder - alltså bältningar och avskiljningar - som straff på kliniken. En av skötarna som var med och berättade minns Claudio som han fick bra kontakt med. Men han märkte att Claudio blev mer och uppskruvad och förvirrad. Skötaren vill vara anonym, så vi har bytt ut hans röst. - Det förvärrades under veckorna som gick, och det blev mer och mer och mer. Jag försökte prata med honom men det gick inte. Han blev bara sämre och sämre. Jag såg ingen förbättring. Skötaren berättar att Claudio flera gånger förväxlade personalen med de mobbande killarna från skolan, och att Claudio mest var rädd.- Han var uppvarvad och orolig, sen var han livrädd, säger skötaren. De tre första veckorna får Claudio två typer av neuroleptika. Men trots medicinerna så blir han inte bättre. Kaliber får kontakt med den psykiatriker som hjälpt Claudios föräldrar att göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Det har än så länge inte kommit något beslut. Psykiatrikern menar att det begåtts flera fel i vården av Claudio. Den psykiatriska världen är liten och läkaren är rädd för att öppet kritisera vården och tror att det kan påverka hans framtida arbete. Vi har därför bytt ut hans röst. - De första tre veckorna efter inläggningen var väl inte så dramatiska egentligen.Men det blev dramatiskt sen. Man började medicinera honom väldigt frikostigt. Den där medicineringen tog en väldig fart, säger psykiatrikern. I Läkemedelsverkets rekommendationer står det att barn och ungdomar är mer känsliga för biverkningar av neuroleptika än vuxna. Framförallt gäller det de motoriska biverkningarna - alltså de extrapyramidala symtomen, EPS. Claudio ges nu maxdosen för vuxna av Olanzapin. Han får också ett annat neuroleptika - Levomepromazin. Det dröjer inte länge förrän han har fem stående mediciner. Det framgår av Claudios journal. - Så fort man sysslar med någon sorts läkemedelscocktail, då vet man inte vad man håller på med riktigt, säger psykiatrikern.Både i landstingets egna interna rekommendationer och i Läkemedelsverkets riktlinjer för neuroleptika, står det att är viktigt att polyfarmaci undviks, alltså att man inte ska använda flera läkemedel samtidigt, eftersom man inte vet hur medicinerna interagerar med varandra. Enligt journalen så följer man alltså inte de interna rekommendationerna. I journalen kan man också läsa att Claudio blir alltmer uppvarvad och agiterad. Skötaren som vi har kontakt med beskriver att Claudio i takt med den ökande medicineringen så försvinner han allt mer mentalt.- Det var inte riktigt den Claudio jag mötte första gången. Som var lite rädd och traumatiserad. Det var en annan person. Det fortsatte bara att ge honom mer och mer mediciner och det blev bara sämre och sämre, säger skötaren.Claudios föräldrar blir förtvivlade, men trodde ändå att medicinerna skulle hjälpa. Men de började snart tvivla på behandlingen.- För han luktade när jag kramade honom. Han luktade bara medicin, säger pappan.Han luktade medicin?- Bara medicin. Jag blev helt chockad för att han luktade medicin.Som något kemiskt?Ja. Precis.Men ifrågasatte ni inte läkaren, varför han skulle få så mycket mediciner?- Jo, vi frågade henne. Men hon sa, vi måste prova vilken medicin som kan passa till honom. Det var det svaret som vi fick. Hon testade, säger mamman.Senare under vårdtiden ges Claudio också neuroleptikan Haldol. Ett preparat som tillhör den gamla generationens neuroleptika. Preparat som Haldol håller på att fasas ut på grund av de svåra biverkningarna. Haldol har extrapyramidala symtom som signifikant vanlig biverkning, enligt de studier som har gjorts. Håkan Jarbin som arbetar med att ta fram nya riktlinjer till Läkemedelsverket vad det gäller förskrivningen av neuroleptika blir överraskad över att Haldol används på BUP i Stockholm.  - Det förvånar mig. Det kan jag säga för unga får ju väldigt mycket av de motoriska biverkningarna på Haldol. De får det i 100 procent av fallen i stort sett. Och det är risk att man får kroniska smackningar, tuggningar, felaktiga rörelsemönster som bara rullar på hela tiden när man slutar med Haldolet sen så det ska man undvika till unga.   I journalen framgår det att Claudio gång på gång försöker vägra att ta medicinerna.- Och när han inte ville ta sina mediciner kom de och sprutade medicinerna. De var fyra stycken, berättar Claudios föräldrar.Under tiden på kliniken tvångsinjicerades Claudio sammanlagt 20 gånger. Ofta med Olanzapin.- De höll fast honom. Vi såg det.Enligt psykiatrikern som har gått igenom journalen börjar nu Claudio få de extrapyramidala symtomen, EPS.- Han får skakningar, stelhet, ordentlig parkinsonism, vadont, fradga i munnen. Nu får han stående det här motgiftet. Biperiden. Stående. Det är medicin som om den ges stående också kan ge biverkningar. Och för varje dag ökar biverkningarna, men man sänker inte medicinerna. Man tar inte bort dem. Och nu börjar det bli riktigt läskigt.Men är det självklart att de här biverkningarna beror på medicinerna?- Ja. för det här var inget han hade i början av inläggningen.Men det kan inte vara så att ni bara gör olika bedömningar? - Ja, men riktlinjen är ju - ser man extrapyramidala symtom ska man antingen sänka medicinen eller sätta ut den. Eller byta till något annat och det har man inte gjort.Här ser du att man har brutit mot riktlinjerna? - Här har man brutit mot riktlinjen.  Är det så att man alltid ska följa riktlinjerna? - Ja det ska man göra.Man kan inte få bryta dem? - Då ska man motivera det i så fall.Men är det motiverat? - Nej, det tycker jag inte. För dagen därpå den 23 oktober då står det i journalen att han är stel, går som en gammal man, skakar i händerna, parkinsonaktigt. Det här är en 15-årig pojke! Krypningar i benen, periodvis hotfull. Dagen därpå. Dreglar, skakiga händer, släpande gång, svårt att hålla ett glas mjölk. En pojke som har fungerat, aldrig varit i kontakt med BUP för en dryg månad sen överhuvudtaget, säger psykiatrikern.- 25 oktober, sväljningssvårigheter. Han är stel i underarmarna, vinglig gång, stel i händerna, släpig gång, står och går runt hela tiden. Det är klassisk akatesi när man inte kan vara stilla.  Och det får man av?- Neuroleptika. Biverkningar. Klassisk biverkningar eller extrapyramidala symtom. Nu har han haft maxdos av Olanzapin i 17 dagar i sträck och under sex dagar har han haft Levomepromazin i sex dagar, som är ett tungt neuroleptika, men man gör ändå ingenting åt medicineringen.Men varför reagerar man inte när man ser de här symptomen?- Det förstår inte jag, att ansvarig överläkare inte reagerar.Vi ber om att få en intervju med BUP-klinikens chefsöverläkare. Hur ser man på neuroleptika på kliniken? Hur viktigt är att följa de rekommendationer som finns? Varför har man använt Haldol? Är det här något som har diskuteras läkare emellan? Men den pressansvarige svarar i ett mail att ingen på kliniken har den överblick som vi efterfrågar - och att de därför inte vill ge några intervjuer.Enligt psykiatrikern hade ett alternativ till medicinerna kunnat vara att arbeta i lugn och ro. Att reda ut det som hade hänt i skolan. Och att man samtidigt hade haft mycket personal som kunde vara där och stötta.I en journalanteckning framgår det att en sjuksköterska vid ett tillfälle sitter och lyssnar på Claudio, och håller om honom. Det är en av gångerna då han är lugn. Trots biverkningarna sänker den ansvariga läkaren inte dosen neuroleptika, enligt journalen.- Nu håller Claudios kropp på att kollapsa, säger psykiatrikern. På natten kissar han på sig när han står upp och han fortsätter att kissa på sig de närmsta dagarna. Den 27 till 28 oktober får han ännu mer extrapyramidala symtom. Han blir stel i rygg och nacke och då är han på väg att få den här sprättbågen, man kan inte böja huvudet. Oerhört otäckt. Han dreglar extensivt. Han har dålig balans. Han lutar åt ena sidan och han har fått förstoppning. Klassiska symtom. Biverkningar.   Claudio har nu medicinerats i 42 dagar med stark dos av neuroleptika. Läkaren på BUP tar nu beslut om flytta Claudio till den vuxenpsykiatriska intensivvårdsavedelningen, PIVA där han ska genomgå elbehandling ECT - alltså elchocker.- Han får sex behandlingar med ECT, 31 oktober till den 12 november, säger psykiatrikern.Men vad hade hänt om han inte hade fått de här elchockerna?- Då hade nog kroppen lagt av.Och det skulle innebära?- Jag tror det hade varit en stor risk att han hade dött.Men Claudio blir bättre av elbehandlingen och han får komma tillbaka till kliniken. Nu har man också satt in den fjärde neuroleptikan - Haldol. Det gamla preparatet som håller på att fasas ut. Känd för att ge extrapyramidala biverkningar särskilt hos barn. Det dröjer inte länge innan Claudio kollapsar igen. Claudios föräldrar har åkt hem en natt för att få sova. Men de blir väckta av telefonen på morgonen. Det är läkaren på kliniken som säger att Claudios hälsotillstånd är allvarligt och att de misstänker att han har fått en stroke.- Så vi rusar iväg, berättar mamman. Och de hade redan tagit Claudio till Södersjukhuset. De hade honom där. Och när vi kommer tillbaka till avdelningen, vi ser att Claudio kan inte gå. Hans hand hade dragit upp sig så här. Och benen också. Och han dreglade. Halva sidan var förlamad. Ansiktet var förlamat. Alltså hela halva kroppen var förlamad.Claudio sitter nu i rullstol och kan inte gå. Hans pappa hjälper honom att duscha, klä på sig och borsta tänderna. Enligt psykiatrikern - som gått igenom journalen - är det mycket som tyder på att Claudio nu håller på att få malignt neuroleptikasyndrom - ett livshotande tillstånd. Det är den allvarligaste formen av extrapyramidala symtom. Tillståndet är sällsynt, men risken är större för patienter som Claudio, enligt psykiatrikern.- Och risken för att få det är mycket högre om man är ung, mycket högre om man är av manligt kön. Det visar sig att han har väldigt många riskfaktorer för att få det här. Och det är lättare att barn får det. Och det har en dödlighet som är högre för barn. Det är ett fullständigt livsfarligt tillstånd. Men det tänker man inte på. Nu man kan börja tänka, nu är han på väg att få det här. Det första stadiet i malignt neuroleptikasyndrom är extrapyramidala symptom. Det är därför man ska sätta ut medicinen eller minska den eller byta ut den så fort man ser sådana symtom. Det har man inte gjort här.I journalen den 16 november gör en ny läkare en anteckning. Han ifrågasätter att man ger Claudio Haldol. Han skriver att den ska tas bort för att undvika extrapyramidala biverkningar. Den 17 november görs ännu en anteckning i journalen - den här gången av ännu en ny läkare - en barnneurolog. I journalen ställer han frågan: Skulle det kunna handla om malignt neuroleptikasyndrom. Och nu sänker man faktiskt dosen Olanzapin.Men samma kväll är Claudio och agiterar, spottar och fräser och biter i sin hand. Strax före klockan nio på kvällen tar en jourläkare beslut om att Claudio ska tvångsinterneras med Olanzapin. 18 minuter senare blir Claudio okontaktbar. I journalen står det att han ligger helt utan tonus i kroppen - alltså att han är helt slapp i musklerna - tillståndet varar i 30 minuter. Och det här kommer hända fler gånger. I journalen kallar man det för frånvaroattacker.  - Ja det är ett tecken på att kroppen håller på att kollapsa ännu en gång. Han börjar närma sig slutet. Kroppen orkar inte med, den håller på att ge upp, säger psykiatrikern.De kommande dagarna får Claudio flera frånvaroattacker. Nu sätter man återigen in Haldol - det som man tidigare tog bort för att lindra biverkningarna. Claudio är i riktigt dåligt skick.  I journalen framgår det att han flera gånger har dödsångest och pendlar mellan gråt och uppgivenhet. Han ber personalen om hjälp att dö. Dagen efter är skicket så pass dåligt att han återigen skickas till Piva för att få fler elbehandlingar.- Vi trodde att Claudio skulle dö, berättar föräldrarna. Till sist trodde vi att Claudio kommer att dö här.Men elbehandlingen ger effekt. Så man fortsätter. Och efter ett tag kan Claudio skrivas ut från BUP och han kan flytta hem igen. Då har han varit på kliniken i nästan fem månader. Räknar man i journalen kan man se att under vårdtiden blev Claudio tvångsinjicerad 20 gånger.  Sammanlagt har han medicinerats med fyra olika neuroleptika. Fem gånger har han drabbats av det man i journalen beskriver som frånvaroattacker. 12 gånger har han spänts fast i bältessäng och sammanlagt har han genomgått 24 elbehandlingar.Utifrån journalen gör psykiatrikern bedömningen att Claudio inte alls är bipolär. Istället tror han att har ADHD och lidit av posttraumatisk stress av mobbningen. Att det var det som utlöste allt från början.   Hade han fått adekvat behandling, hade man tagit reda på mer om hans bakgrund, med mobbningen, hur det var i skolan, och inte gett honom en massa mediciner utan lyssnat på familjen. Då hade han varit utskriven inom någon månad tror jag. Han ligger två år efter när vad gäller skolgång nu. Han har fortfarande problem när han springer med sin arm som han sen tidigare hållit vikt in till kroppen. Jag tycker det är jätteallvarligt och jag tycker det visar på ett stort problem inte bara inom BUP utan inom psykiatrin överhuvudtaget att man använder neuroleptika för frikostigt och inte heller tar på allvar de här biverkningarna.Håkan Jarbin chefsöverläkare på BUP i Halland har med andra kollegor inom kåren legat på Läkemedelsverket om att införa nya riktlinjer vid förskrivning av neuroleptika till barn och ungdomar. Det de har sett är att det har slarvats med uppföljande kontroller. Den mest utsatta gruppen patienter, säger han, är de som flyttas runt mellan olika behandlingshem med täta läkarbyten. Här är det lätt att de viktiga uppföljande kontrollerna inte görs.    Det är en mycket viktig fråga. För det är rätt att de här barn- och unga som är omhändertagna får mer mediciner än andra barn, och det är ju helt rimligt eftersom de ofta har psykiska problem. Men den sköts nog mindre noga än andra barns medicinering och det är verkligen inte okej.I vinter börjar Läkemedelsverkets expertgrupp, där Håkan Jarbin ingår, arbetet med att ta fram de nya riktlinjerna. Det har tagit form, och tagit fart, och det är bra att det kommer från en myndighet, för det talar mer till verksamhetschefer och landstingsledning, och sen gäller det också att implementera dessa så att det verkligen kommer barnen till godo.  Kalibers siffror visar på en stor ökning av förskrivningen av neuroleptika till barn på BUP. Störst är ökningen hos barn mellan fem och nio år. Claudio var nära att dö när han vårdades på BUP. Nu är han tillbaka skolan. Nu bryr han sig inte om killarna som brukade vara taskiga. Och han är också börjat med fotbollen igen. Jag var inte så mycket medveten om vad som hände där på BUP, säger Claudio.Du har glömt mycket, eller? Alltså jag vet inte så mycket om det där. Pappa har berättat lite för jag vet inte så mycket. Sen ville jag inte veta mer. Jag vill inte veta mer.Reporter: Mikael FunkeResearch: Emilia MellbergProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Kaliber kartlägger de många turerna i spelet om ränteavdragen och söker svaret på vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner - och vilka som i det tysta har stått som vinnare. Grafik: Här skulle slopade ränteavdrag slå hårdast 10.30: Chatta med reportrarna om granskningen – Välkommen på visning. Här har ni ett prospekt. Längre in har ni min kollega som är ansvarig för visningen. Och jag kommer att visa er tvättstuga förråd och garage. Så det är bara att hugga tag i mig sen. – Toppen tack. – Tack. – Man får inte gå ut där Vilma. Bara titta. – Det här var ju trevligt rum. Grönskan här utanför är trevlig också. Och så har man en liten överblick över gården. Om man nu ska våga släppa ut de här, säger Kristin Carlsberg och tänker på lilla dottern Vilma. – Hur många visningar har du gått på? – Herregud! Det har varit hur många som helst. Nu har det varit så hysteriskt. Det kan ju inte fortsätta så här. Antingen blir det en sån där bubbla igen. Och så blir det problem för dem som lånat pengar. Men räntorna kommer säkert vara låga ett tag till. Man får ju tänka ett tag innan man gör ett sådant här stort köp. Det är lägenhetsvisning i centrala Göteborgs. En fyrarums lägenhet har ett utgångspris på nästan fyra miljoner. De senaste åren säljs bostäder så snabbt att de inte ens kommer ut till visning berättar mäklaren Leif Andersson. – Jag tror att många är otroligt less på att lägenheter försvinner innan före ordinarie visning. Så de räknar inte ens att det ska bli visning. – Hur har prisutvecklingen varit här i Göteborg? – Den är fortsatt väldigt stark. Jag tror det är 23,5 procent på tolv månader rullande. Och det var nästan likadant året innan. Det har varit en kraftig värdeökning, säger Leif Andersson. Men trots att en lägenhet är i attraktivt läge finns där en gnagande oro över dess värde. Johan Carlberg är en av spekulanterna med frun Kristin och dottern Vilma. – Med facit i hand har man varit orolig varje gång man köpt bostad. Hittills har det gått bra. Men någon gång ska det backa. Då är det bra att ha lite buffet också, vilket vi också har, säger Johan Carlberg. Även politikerna har blivit oroliga över de rusande bopriserna och har kommit överens om ett amorteringskrav som tvingar låntagare att betala av sina lån. Och allt fler röster höjs för att även ändra det så kallade ränteavdraget. Staten ger en skatterabatt på 30 procent. Ränteavdraget betyder till exempel att istället för 1000 kronor i räntekostnad blir det 700 kronor efter att staten sänkt skatten. Summorna syns sällan. Avdraget sker automatiskt i deklarationen. – Jag tänker inte ens på ränteavdragen idag utan det är en slags bonus när man får sin deklaration. Vi gör ju inga avdrag varje månad med ränteavdrag utan det är på något sätt pengar man fått tillbaks vid årsslutet, säger Johan Carlberg. – Vad tänker du kring systemet med ränteavdrag? – Tanken var nog god när man införde det. Om man tar bort det nu bli tufft för många. Vad händer om ett ränteavdrag försvinner? Vilka kan drabbas? Kaliber bestämmer sig för att granska en bostadssubvention som kan påverka hela den svenska ekonomin. För att förstå problemet lyssnar vi på utländska bedömare som länge varnat för konsekvenserna av det svenska ränteavdraget. Internationella valutafonden IMF besöker Sverige med en delegation som bland annat analyserat ränteavdraget. – Tack så mycket för att kom till presskonferensen om slutsatser från IMFs artikel 4- uppdrag till Sverige 2015, säger Craig Beuamont, delegationschef IMF. – Bostadspriserna är mycket höga och hushållens skulder är mycket höga och de båda ökar. Vi ser inte någon omedelbar risk, men vi ser enansamling av risker. Craig Beuamont berättar att av alla länder i EU är det Sverige som har de största skattesubventionerna för boende. – Sverige toppar ländernas ranking när det gäller skattefördelar för bostäder. Och en av de stora skattesubventionerna är ränteavdraget. Riskerna på bomarknaden gör att IMF tycker att Sverige stegvis ska ta bort ränteavdraget. – Vi tycker att det är ett mycket bra tillfälle att avveckla ränteavdraget. Räntorna är för närvarande mycket låga. Och bostadsmarknaden är robust. Det är den tidpunkt då marknaden kan absorbera en sådan förändring, avslutar Craig Beuamont. Den svenska subventionsmodellen med ränteavdrag har återkommande varit kritiserat av IMF och även EU. Så här lät det i Dagens Eko för två år sen: "Hård EU kritik mot höga svenska bostadsskulder. Precis som förra året är kritiken mycket hård mot skattereglerna för bostäder. Den svenska bostadsbeskattningen gynnar skuldsättning skriver EU-kommissionen. Annat EU kommissionen inte gillar är avdragsrätt för räntor och låg fastighetsskatt....." – Yes, Christophe André. – Hej jag heter Erik Palm och ringer från Sveriges Radio. Så kritiken mot ränteavdraget har alltså funnits länge. Även Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har kritiserat ränteavdraget sen före millennieskiftet och rekommenderade att Sverige skulle sänka avdraget redan för åtta år sen. Christophe André på OECD bedömer att det svenska systemet ger högre bopriser och skapar en bubbla. – Det ger inte människor att bättre tillgång till bostäder utan det driver upp priserna. Om det fortsätter så här kommer det någon gång att bli en bubbla. Bubblan kommer att brista och det blir offer, säger Christophe André, senior ekonom OECD. Bolånen har fördubblats på tio år är nu är hushållens lån över tre tusen miljarder kronor. Men de låga räntorna har gjort att statens kostnader för ränteavdraget har legat på ungefär samma nivå. Problemet är att om de rekordlåga räntorna stiger, rusar statens kostnader i höjden berättar Mats Dillén generaldirektör på Konjunkturinstitutet. – Om vi blickar framåt när räntorna går upp kommer skulderna att finnas kvar. Och då kommer hushållens ränteutgifter öka väldigt mycket därmed de här ränteavdragen också. Så vi tror att de kommer att stiga ifrån 20-25 miljarder idag till 60 miljarder om tio år, säger Mats Dillén. Ränteavdragen kostade staten 27 miljarder ifjol. Kostnaden för ränteavdraget är därmed större än kostnaden för polisen som är 22 miljarder. Trots återkommande internationell kritik har Socialdemokraterna i regeringen hittills inte gjort någon förändring. De vill ha långsiktiga spelregler för bostadsägare. Så här sa finansminister Magdalena Andersson i våras: "Vi har inte haft några förslag om ränteavdragen. Det kan vi notera att det har moderaterna också varit tydliga med att de inte har. Så jag tycker inte att den frågan är aktuell." Kaliber bestämmer sig för att undersöka vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner – och vilka som har stått som vinnare. Och vi får oväntade svar. Vi återkommer till det senare i programmet. Men först backar vi bandet. Ränteavdraget visar sig härstamma från 1928. Principen var att betalar man skatt för sin bostad är det rimligt att även kostnader, så som ränta, kan dras av. Men när fastighetsskatten togs bort för närmare tio år sen ändrades inte ränteavdraget, trots att dåvarande moderatledaren Fredrik Reinfeldt tog upp frågan i valrörelsen 2006. " Och här är ekot. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt gav nyss besked i Ekots utfrågning att han vill att alla villaägare i landet ska få lägre fastighetsskatt. Samtidigt är Reinfeldt beredd att titta på ränteavdragen för lånen på huset. – Man kan också överväga att titta på villkoren för ränteavdraget i det här sammanhanget. Men vi har inga färdiga beräkningar." Det visar sig var en alltför känslig fråga. Utspelet dras tillbaka bara två dagar senare. "Ja det gällde inte då och inte nu heller. Jag inser att jag inte är den här typen av robotpolitiker som man förmodligen måste vara i en valrörelse." Inte heller alliansen, som också fått upprepad kritik för ränteavdraget, rörde det. Men inte ens ett år efter alliansen lämnat makten, ändrar sig tidigare finansministern Anders Borg. Efter åtta år utan att röra ränteavdraget sa han nyligen till Sveriges Television att det kan behöva ändras. "Då finns det en risk att skuldsättningen stiger och då finns det skäl att överväga om man kan göra andra åtgärder till exempel att trappa ner ränteavdraget." Ansvariga politiker verkar alltså röra sig runt ränteavdraget som katten runt het gröt. På lägenhetsvisningen i Göteborg tycker Kristin Carlberg att priserna är hisnande höga. – Det känns ju lite läskigt att folk kan låna så här mycket pengar. Att man kan belåna sig så otroligt mycket. Mina föräldrar köpte ju hus på 90-talet. Då vet jag ju att räntorna gick upp hur mycket som helst. Och det blev ju tufft för dem. De har tre barn. Och det var inget de hade räknat med. Det känns lite läskigt det här. Varför sitter det så långt inne för ansvariga politiker att röra ränteavdragen? För att förstå riskerna med ändrat ränteavdrag tittar Kaliber på senaste gången någon ändrade det. Det var för omkring 25 år sen 1991. För de flesta halverades ränteavdraget mot idag och hamnade på 30 procent. I början på 90-talet föll bomarknaden i flera år och det tog nästan ett decennium innan bopriserna var tillbaka på samma nivå igen. Och enligt statens offentliga utredningar, SoU, var ränteavdragssänkningen en av orsakerna. Mats Dillén på Konjunkturinstitutet berättar om det branta fallet. – Huspriserna föll i storleksordningen 30 procent i reala termer i 90-talskrisen. Ungefär hälften av det har man uppskattat att det berodde på förändringarna inom ränteavdraget. Men då gick man också ganska fort fram. Och då ökar risken för mer abrupta rörelser på bomarknaden, säger Mats Dillén. Och även om kanske få numera minns att boprisfallet kom efter bland annat ett ändrat ränteavdrag, finns det de som påminns om det varje dag. – Jag sitter i en väldigt svår och trängd situation. Och vill inte förvärra det mer än det eventuellt är. Anders råkade ut för det många idag varnar om. Han bor i en stad i södra Sverige. Under 80-talet jobbade han som försäljningschef på olika IT-bolag. Vi kallar honom ”Anders”. Han heter något annat och hans ord är inlästa av en annan person. – Det första jag ägde var en bostadsrätt sedan köpte vi ett mindre hus, efter några år köpte vi ett större hus. Med garage och trädgård. Och till slut bestämde vi oss för att köpa ett hus utanför storstaden lite grand på landet, men ändå nära. Jag hade bra inkomster, min fru hade bra inkomster. Så vi kunde unna oss en del grejor plus att vi kunde spara också. Men så ändrades skattesystemet. – Vi hade väldigt förmånliga lån mot slutet på 80-talet. Situationen började ändras väldigt kraftigt. Räntorna steg otroligt högt. Och ränteavdrag har ändrats också. Alltså man kunde inte dra av hela räntan som man kunde göra tidigare. Man blev tvungen att strama åt väldigt kraftigt. Man tjänade samma pengar som tidigare. – Men kostnaderna steg? – Ja. Nu börjar en ond spiral. Han tvingas byta till ett billigare hus på grund av de nya reglerna för ränteavdrag. Men räntorna med lägre avdrag blir till slut ändå för mycket för Anders. Räntorna stiger till rekordnivåer och samtidigt råder en stor fastighets- och finanskris som ger hög arbetslöshet. Anders klarar inte betala lånet. Långivarna tvingar honom sälja huset på exekutiv auktion för långt mindre än han gav för det. Han hamnar nu hos Kronofogden med en miljon i skulder. – Vad hände med din familjesituation? – Naturligtvis började allting knaka. Fungerar inte ekonomin så fungerar ingenting annat i familjen heller. Och på något sätt kärleken försvinner också. Och han förlorar mer än sitt hem. Äktenskapet kraschar. Anders ekonomi klarade alltså inte av kraftigt höjda räntor och samtidigt ändrat ränteavdrag. Han har försökt bli kvitt skulderna i en så kallad skuldsanering. – Jag har begärt skuldsanering vid ett tillfälle och tyvärr har jag blivit nekad det. – Hur mycket har du i skulder nu? – Mina skulder ligger på över sex miljoner kronor inklusive ränta på ränta. – Så en miljon på 90-talet har växt till sex miljoner? – Ja... Anders blir svårt sjuk efter han förlorar sitt hem. Och än idag har hans liv stora begränsningar. – Det är svårt att bjuda folk när man inte har pengar som räcker för dagen. Det positiva är kanske att jag blivit en expert på hur många sätt man kan tillaga makaroner. – Vem är du arg på idag då? – Framförallt på mig själv. Och sedan kanske också på vissa banker och rådgivare. – Vad hade själv för ansvar här? – Det finns makter som påverkar en. Plötsligt blir man liten och hopplös. Samtidigt som man känner som vi killar gör en skam att vi tillåtit en sån här situation hända. Man skäms att man var kanske inte var tillräckligt observant. Skulder ger skam och leder till ett liv i det tysta berättar Anders. Men är Anders ett extremt undantag? Och vilka risker finns idag för att fler drabbas som Anders och inte klarar av ett sänkt ränteavdrag? – Här har ju dels antal ärenden vi hade för som kom in för försäljning under början på nittiotalet, säger Johan Krantz. Han är controller hos Kronofogden. Kaliber har genom en sökning i Kronofogdens dataregister fått ett svar på hur många som fick skulder i 90-talskrisen som fortfarande har kvar dem idag. – Det finns ju ett ganska stort antal personer som faktiskt har skulderna kvar här hos oss. Och de har nu levt med de här skulderna i över tjugo år nu. Man har sagt att det kan röra sig om 25 000 personer. I vissa fall har man sagt att det är betydligt fler. Problemet är att vi har ingen helhetsbild. Vi kan bara se vilka som finns hos oss. För varje enskild individ är det en personlig katastrof. En utlåningsfest för 25-år sen och tusentals lider fortfarande av skulderna. Men vilka skulle kunna drabbas idag om ränteavdraget tas bort? – Hejsan Hans Heggemann söker jag. – På SCB? – Ja. Kaliber besöker Statistiska centralbyrån och beställer fram unik statistik om hur beroende hushållen är av ränteavdraget idag. – Vad jag vet har ingen räknat på det här sättet tidigare och tittat just på de här grupperna som ligger under risk för fattigdom. Kalibers tar fram siffror som visar hur många hushåll som är skuldsatta och har betydande lån och därmed ränteavdrag. Definitionen av fattig är de som har mindre än sextio procent av genomsnittsinkomsten. Resultatet överraskar SCBs Hans Heggemann som tagit fram statistiken åt Kaliber. – Det är förvånande att så pass många som har så låga disponibla inkomster då ändå måste ha ganska höga lån för att komma upp i de här nivåerna. 65 000 hushåll har så låga inkomster att det klassas som under risk för fattigdom, men ändå så stora lån att de får göra avdrag på 500 kr per månad eller mer. Av dem är 24 000 hushåll barnfamiljer. – Vissa av dem kan nog vara beroende av det. Det är klart att ju större beloppet desto större är beroendet. Det finns ju de som hade ett belopp som var betydligt mer än de här femhundra kronorna. – Så för dem skulle det vara tufft om ränteavdraget avvecklas? – Ja, skulle kunna bli i alla fall. Vi ser ju även om man tittar på barnfamiljer så är det många som hamnar i samma situation. De ligger under riskgränsen för fattigdom. Och de har ränteutgifter som tyder på att de har ganska höga lån. Kalibers granskning visar också att det är hushåll med höga inkomster runt storstäderna som får mest skatteavdrag för sina lån. Det beror på att de ofta har dyra lägenheter och villor. 12 000 hushåll i Sverige med dubbel så hög inkomst som genomsnittet får mer än 4 000 kronor i månaden i ränteavdrag. Mer än hälften av dem ligger i Stockholms län. – Runt Stockholm, Danderyd, Lidingö, Täby, utanför Malmö, Lomma, Vellinge, runt Göteborg, Kungsbacka och Öckerö. Där kostar husen mycket. Och då blir lånen höga och ränteutgifterna höga och där får hushållen mycket tillbaka. – Så de är ränteavdragets vinnare? – Ja, så skulle man kunna se det. I alla fall de som får ut de högsta beloppen. Om man jämför en kranskommun i Stockholm och en glesbygdskommun i Norrland i alla fall. 27 miljarder i skattestöd för att låna pengar, mer än kostnaden för polisen. Och det finns ingen gräns för hur stort ränteavdrag en person kan få. Det här reagerade socialdemokratiske ledaren Olof Palme på redan under 80-talet. – Om man har sådana här fall där i sak skattebetalarna får vara med och subventionera upp till 80 000 kronor i skattelättnad för ränteavdrag. Då blir det ju faktiskt orimligt. Men ingen begräsning infördes. Ränteavdraget berör främst bolån, men även andra privata lån kan ingå. Och i Kalibers granskning upptäcker vi att ränteavdraget hos 15 privatpersoner överstiger en miljon kronor per år. Miljonbeloppen överraskar Hans Heggemann på SCB. – Jag blev förvånad över att det var så högt bara. – Men det finns ett flertal personer då som har över en miljon i ränteavdrag? – Mm, det gör det. Skatteverket bekräftar att de förekommer ränteavdrag på över en miljon kronor. Reglerna för ränteavdraget är en fråga för lagstiftaren, riksdagen, säger skatteverket till Kaliber. Kalibers granskning visar att husägare som Anders som blivit beroende av ränteavdraget får ta smällen om det ändras. Staten och bostadsägare bär nu på allt större risker. Samtidigt finns det andra vinnare vid sidan av som i praktiken har garanterats statens beskydd: bankerna. På 90-talet räddades flera storbanker av staten. Även under finanskrisen 2008 fick bankerna stöd av staten. Henrik Braconier är chefsekonom på finansinspektionen. – Det finns inte någon lagtext som säger att vi garanterar bankerna. I och med att stora banker är så centrala för det finansiella systemet så har det funnits en förväntan och det har vi sett i omvärlden också att man tid efter annan löst ut banker i kris. Så på så sätt har det funnits en implicit garanti. Staten har gripit in om det blir problem för bankerna. Och statliga ränteavdraget har varit en vinstlott för bankerna för ränteavdraget innebär att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. – Det går ju i huvudsak till hushållen som faktiskt kan låna billigare helt enkelt. Sen är det klart att genom att de kan låna lite billigare så lånar hushållen lite mer. Och det är den här faktorn "lite mer" som gör att bankerna får en högre lönsamhet, säger Henrik Braconier. Hur mycket ränteavdraget lyfter bankernas lönsamhet har inte finansinspektionen analyserat. Men bolån är mycket lönsamt idag. Vinstmarginalerna är rekordstora. – Det ligger högre än någonting vi sett på 2000-talet egentligen. Förra året gjorde de fyra storbankerna vinster på hundra miljarder före skatt, där en stor del kommer ifrån svenska bolån. Och storbankerna delade ut femtio miljarder till aktieägarna. – Ja, bankerna har en god lönsamhet i dagsläget. Svenska banker har god lönsamhet. Särskilt om man jämför hur det ser ut i Europa. – Har det någonsin varit bättre lönsamhet i svenska banker? – Då får vi nog gå relativt långt tillbaka. Vi är nu uppe i nivåer vi såg innan finanskrisen, avslutar Henrik Braconier. – Jag kan inte uttala om vad som är exakt sunt och rimliga vinster. Men det är inga övervinster i förhållande till vad andra aktörer gör på marknaden, säger Johan Hansing, chefsekonom på bankernas intresseorganisation Bankföreningen. Han säger först att ränteavdraget inte ökar bankernas lönsamhet men medger sen att det kan vara så. – Ränteavdraget har ingen direkt koppling till bankers intjäning. – Jag pratade med finansinspektionen och de säger att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. Vad säger du det? – Det är möjligt att utlåningen är lite större än den skulle vara annars. Det är ju ett av skälen också att man just diskuterar just att minska på ränteavdragen. Efter senaste finanskrisen finns nya krishanteringsregler som innebär att bankernas ägare och långivare får ta större ansvar om en bank får problem, enligt Bankföreningen. Men Johan Hansing tror att bankernas risken från bolån även framöver kommer att vara liten. – Inträffar det problem på bostadsmarknaden så är det erfarenhetsmässigt, till exempel från den förra finanskrisen i Sverige på tidigt 90-tal, så att det inte är i första hand bankerna som får kreditförluster utan problemen kommer ifrån enskilda hushåll och för samhället där tillväxt och samhällsekonomin i stort utvecklas sämre än vad den gjort annars. – Så bankerna klarar sig? – Bankerna brukar klara den här typen av kriser bra. – Men privatpersoner kan få eviga skulder om de lånar för mycket. Hur ser du på det? – Ja men det är ett system som finns i stort sett alla länder. Lånar man pengar så förväntas man också lämna tillbaka pengarna. Efter intervjun med Kaliber hör bankföreningen av sig och säger att de är bekymrade över bomarknaden och vill trappa ner ränteavdraget. Banker vinner på ränteavdraget, och har mycket låga egna risker på bolån. Johan Krantz på Kronofogden berättar att det inte finns någon garanti att staten går in och hjälper privatpersoner med så kallad skuldsanering. I värsta fall kan bolåneskulder bli kvar för alltid. – Det är ju så lagar och regler är utformade. Att det inte finns någon definitiv preskription på privata fodringar. Till skillnad när man skulder till staten då skrivs ju faktiskt skulderna av ett antal år. – Så man kan bli skuldsatt för evigt? – Ja, och det är ju det man ser på de här personerna nu, säger Johan Krantz. När bopriserna steg fick Anders låna av bankerna. Men när ränteavdraget minskade vid fel tidpunkt vände det. Efter det har han levt på existensminimum. – Kronofogden tar alla pengar. Och lämnar bara det som är ett så kallat existensminimum. – Hur många år har du levat på existensminimum? – Sen -92. – 23 år? – Ja. Så tydligen det finns ingen preskriptionstid i Sverige. Jag vet att det finns kanske de som utnyttjar systemet. Men det är de stora fiskarna som klarar sig. Sådana här mindre, då är det lätt att klämma åt. Jag tänker ansöka en gång till om skuldsanering sen får se. Annars verkar de att jag vill dras med detta till mina sista dagar. Då blir jag av med skulderna... På lägenhetsvisningen i Göteborg säger spekulanterna att de är jobbigt med borallyt. Risken för en bobubbla skrämmer Kristin Carlberg, men samtidigt vill hon lösa familjens trångboddhet. – Det är svårt att ta sig vidare. När man nu sitter i en trea och två barn. Ja, hela grejen är lite läskig faktisk. Reporter: Erik Palm Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se  

Med Urban Björstadius. Socker, vitt mjöl, kemikalier och tillsatser - matlarmen duggar tätt i medierna. Hur vi hanterar de här riskerna med olika livsmedel ställs på sin spets när vi får ansvar inte bara för vad vi själva äter, utan också för vilken mat vi stoppar i våra barn. I en ny avhandling undersöker sociologen Erik Löfmarck hur småbarnsmödrar hanterar olika risker kring barnens mat, och han säger att svenska mammor litar betydligt mer på experter och myndigheter än mammor i många andra länder. Dessutom handlar det om krisen i den svenska skolan som ju har debatterats flitigt under senare år – från höger skyller man de fallande kunskapsresultaten på ”flumskolan” och från vänster skyller man gärna på liberala reformer som till exempel friskolereformen. I den nya boken Lärare utan frihet beskriver Johan Wennström hur politiker från både höger och vänster har medverkat till att lärarkåren och läraryrket har nedvärderats - högern och vänstern har varit rörande överens i sin ambition att styra, kontrollera och öka detaljregleringen av lärare. Vi hör också skolforskaren Jonas Vlachos och Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. Programledare är Urban Björstadius.

Höga förväntningar och spruckna drömmar. Kaliber - om fotbollsfabriken där jakten på talanger liknas vid barnhandel. Och där det finns stora pengar att tjäna på nästa stjärna. – Kom igen ett varv till. Hey, lite bättre tempo nu! Ni är ju tjugo meter efter alla andra. På uppvärmningen står man ju inte still, då rör man sig! Leif Sjöqvist står i den kraftiga blåsten och skriker ut instruktioner till sina spelare. De är, eller ska fylla, tolv år i år, och spelar i göteborgsklubben Hisingsbacka FC. Det är ruggigt väder, och det är bara jag och ett par föräldrar som står vid sidan av planen och huttrar. Efter träningen går spelarna in i klubbstugan, och sätter sig kring ett bord. Jag är här för att höra hur de tänker om en framtida fotbollskarriär. Stämningen är fnittrig. Det är fredag, och en journalist är på besök. Men efter en stund blir en av spelarna, Kevin Alaiso, allvarlig. – Du vet, man måste ändå ha lite kunskap också. Det är inte bara att träna. Du måste ha kunskap för att bli upptäckt. Om du vill gå till Chelsea kan du inte missa 100 bollar på träning. När det kommer till match och om en scout kollar då måste du verkligen ta 100 procent. Det är så man brukar tänka. Vad skulle ni säga om Chelsea hörde av sig? – Alltså, det spelar ingen roll vilket lag det är. Man vill bara komma härifrån.. eller… man vill komma upp till de högre nivåerna. Det spelar ingen roll vilket lag det är. Bara man kommer högre upp. Kevin är tolv år. Han tänker redan på hur det skulle vara om en scout kom på besök. Kaliber handlar idag om den intensiva jakten på talanger inom svensk ungdomsfotboll. Hur flera aktörer ser en chans att tjäna pengar på spelare som inte ens gått ut grundskolan. För jakten på talanger startar redan i tidig ålder. För några få går verkligen drömmen om en proffskarriär i uppfyllelse, men för de flesta blir det aldrig så. – Vill du ha grönt te? En av de som i tidig ålder satsat på en proffskarriär är Anjur Osmanovic. Året han skulle fylla 13 år tog sig hans lag Lärje/Angered till final i världens största ungdomsturnering Gothia Cup. Efter det fick utländska klubbar upp ögonen för Anjur och hans lagkamrater. Och en dag besökte en talangscout från den brittiska storklubben Chelsea Anjur Osmanovic:s lag. – Och så fastnade han för oss. Ja han fastnade för oss. Chelsea ville ha Anjur Osmanovic. Men det finns regler som förbjuder utländska klubbar inom EU att värva spelare under 16 år om inte föräldrarna följer med. Så trots att det var klart med en övergång till engelska Chelsea redan när Anjur Osmanovic var 15 år så spelade han kvar i sitt lag i Sverige. Det var en nervös tid, och han säger att han tvekade innan han flyttade. Då hade han redan hoppat av skolan, för att satsa allt på fotbollen. – Det var väldigt spännande och längtansfullt såklart. Men ändå lite tufft också. Man tänkte att nu ska man lämna familjen. Så man blev lite fast i tankarna. Men han valde att satsa på sin dröm. Och väl framme i Chelsea gick det bra för Anjur, till en början. – Alltså allting bara gick spikrakt uppåt. Eftersom jag var så glad och känslan påverkar prestationen så klart. Så det kändes väldigt bra. Och det gick riktigt bra på försäsongen. Det gick riktigt bra. Anjur kände att han utvecklades som fotbollsspelare. Men efter en tid vände det. -– Jag tror det har mycket med politik att göra. Jag hade aldrig sett det så. Trodde alltid den bästa skulle spela. Det flöt på, det gick riktigt bra. Men de värvade in en brasilianare det året. Och han var värd mycket pengar, och han var från Brasilien och jag är från Sverige. Det är inte samma sak, du vet. Så jag typ bara försvann. Ja jag bara försvann typ. Det började gå allt tyngre i Chelsea. Anjur som hade lämnat skolan och familjen i Sverige, var van vid att alltid få spela. Van vid att alltid vara bäst. Men nu satt han ofta på bänken, och började må allt sämre. – Det är klart att det blev tungt. Den situationen hade jag aldrig haft förr… det chockade mig. Det förändrade allting. Jag kunde inte hantera den stressen eftersom jag var van vid att spela. Vara bland de bästa. Man blev chockad. Man tänkte att nu sitter man på bänken och får hoppa in några minuter. Det är inte som förut. När började ni fundera på att du skulle flytta tillbaka till Lärje? – Det var inte planerat. Det bara hände, snabbt. Jag pallade inte trycket mer. Jag tänkte att nu ska jag inte vara kvar här, jag kommer göra något tokigt. Det var bättre att komma hem och vara med familjen. Men det var ett hastigt beslut också. Typ sista dagen, det var något akut och det blev Lärje. Hur mådde du då den här förra säsongen? – Jag mådde inte så bra. Jag var deprimerad, helt och hållet. Jag var instängd. Många ringde på luren. Jag stängde av den. Det var mörkt. Väldigt mörkt. Det var inte några underbara tider. Riskerna med en tidig elitsatsning är kända. På Svenska fotbollförbundets hemsida skriver man bland annat att barnen sällan tillåts att vara barn och utvecklas i egen takt. Barnen är utsatta för stor psykologisk och fysiologisk påfrestning och stress. Barnen riskerar att missa adekvat utbildning och barnen kan bli så involverade i fotboll att de känner sig främmande i andra sammanhang och får svårt med situationer utanför idrotten. Men Anjur Osmanovic är inte ensam om att tidigt bli kontaktad av utländska proffsklubbar som letar talanger i Sverige. Förra året åkte en tolvårig spelare i IFK Göteborg över till den brittiska storklubben Manchester City för att träna med klubben och visa upp sig. Roger Gustafsson är ungdomsansvarig i IFK Göteborg och han tror att den tidiga jakten på talanger från utländska storklubbar riskerar att skada fotbollens anseende. – Ja, fotbollen står på spel som en trovärdig idrott. Något man kan låta sina barn hålla på med. Men ändå viktigare är ungdomarna själva och skolutbildningen. De flesta som spelar fotboll går inte upp i klubbarnas A-lag. Det spelar ingen roll om det är division fyra i Sverige eller Manchester City. De flesta når inte A-laget. Om man då har missat skolan för att bli bra i fotboll är det ingen ljus framtid som samhället ser ut idag med svårt att få jobb och så vidare. En bra utbildning är suveränt viktig och det är ju det vi satsar på i Sverige. Att de ska få det då. Så det är största faran, att för många spelare tappar skolutbildning och var hamnar de då någonstans? När det blev känt att en tolvåring visat upp sig för Manchester City beskrevs det som unikt i svensk fotboll, på grund av spelarens ålder. Men när Kaliber ringer till de 32 så kallade tipselitklubbarna på herrsidan som spelar i Sveriges två högsta divisioner, och som får extra pengar för att satsa på ungdomsutveckling, upptäcker vi att flera klubbar har liknande berättelser. Sex klubbar berättar att 13-åringar kontaktats av utländska klubbar under de tre senaste åren. Och en klubb berättar om ytterligare en tolvårig spelare som har kontaktats. Men det slutar inte där. En klubb berättar att en tioårig spelare har kontaktats av en utländsk klubb. Och den yngsta spelaren vi får höra om är en nioårig spelare som kontaktats av en utländsk klubb. Totalt berättar 20 av de 32 svenska tipselitföreningar vi pratar med att utländska klubbar under de tre senaste åren har kontaktat spelare som är under 16 år. – Det är helt okej att behålla skorna på. Det är ganska kallt på golvet. En av de som gjort samma resa som Anjur Osmanovic är Martin Bengtsson. Precis som många andra barn i Sverige drömde Martin om att en gång bli fotbollsproffs. 2004 flyttade han till Italien för att spela med det italienska laget Inters ungdomslag. Då var han 17 år gammal. – Den första tiden i Italien var väldigt rolig och spännande. Jag hade drömt om när jag var liten att bli proffs i Milan. Jag hade posters och affischer på väggarna i mitt pojkrum. Och nu hamnade jag i Inter, men det var ändå bilden av att vara proffs i Italien som hade drivit mig. Väl där gick det väldigt bra i början, gjorde mål i min första match och det började skrivas om det. Men sedan fick jag en knäskada och blev borta under en tid. Då kom det in en massa andra tankar och känslor som handlade om vem jag är när jag inte spelade fotboll. Det var första gången jag haft ett brejk, jag hade bara kört på innan. Och då blev jag ganska ställd inför tankarna. Det är inga konstiga tankar för en tonåring, men plötsligt insåg jag att jag inte hade hängt med riktigt i vad som hade hänt. Martin kände sig isolerad och kontrollerad, och sjönk längre och längre ner i en depression. – Det ledde till en depression som ledde till ett självmordsförsök på ett badrum på spelarboendet där jag skar mig i handlederna med rakblad. Sedan åkte jag hem till Sverige och bröt kontraktet med Inter. De ville att jag skulle komma tillbaka men jag klarade inte det eller ville inte det. Visste inte vad jag ville eller vart jag var på väg. Jag kände bara att jag inte kunde åka tillbaka. Några år senare skrev han ner sina upplevelser i en bok. Idag är han författare och musiker, och föreläser om sin tid som ungdomsproffs. Sedan åren som ungdomsproffs har Martin Bengtsson funderat mycket över vad det egentligen var som hände. Han jämför jakten på talanger med aktiehandel, där vuxna spekulerar i barn. – Det finns något problematiskt i att sätta ett pris på barn. Och pratar vi om fotbollen så lever den efter egna regler. Det skulle bli ett jäkla ramaskri om det skedde barnhandel inom något annat område. Men i fotbollen kan man sätta ett pris på en tolvåring och det sker de här affärerna, mer eller mindre synligt. Men det sker då inom den goda bubblan idrott. Det blir någon slags barnhandel i slutändan, ser jag det ändå som.   Vår kartläggning visar alltså att 20 av 32 svenska föreningar som spelar i herrallsvenskan och superettan berättar att spelare under 16 år har kontaktats av utländska klubbar de tre senaste åren. Men varför är unga svenska spelare intressanta för utländska klubbar? I våra samtal med ungdomsledare och representanter, både för i tipselitklubbarna och mindre föreningar där spelare kontaktats, får vi höra om hur utländska klubbar satsar stora pengar på sin ungdomsverksamhet. Och även om klubbarna inte får värva spelare under 16 år så vill klubbarna visa upp sin verksamhet för talangfulla spelare och skapa en relation. En ledare beskriver det som en huggsexa mellan de största klubbarna om talangerna. Några pratar också om spelaragenter. Agenterna är licensierade av Svenska fotbollförbundet, och representerar spelaren i en övergång mellan två klubbar. En ledare vi pratar med upplever att agenterna tidigare skrev kontrakt med 15-åringar, men att det idag sker redan i 13-årsåldern. Och agenterna har ofta kontakter i utländska klubbar. Både klubbar och agenter kan tjäna pengar på att tidigt hitta talanger. Klubbarna och agenterna är officiella. För de finns regler för hur kontakter med spelare och klubbar ska gå till. Men vi hör talas om ytterligare en aktör som jagar talanger. Personer som säger att de har kontakter med utländska klubbar, och kan visa upp spelaren – utan att faktiskt ha en agentlicens. De kan gå under titlar som rådgivare eller ombud. De finns inte i det register som Svenska fotbollförbundet har över agenter. Därför är det svårt för klubbarna att kolla upp vilka de är. Och de har heller inte förbundit sig att följa agenternas yrkesregler. Ninous Toma är ungdomsansvarig i Assyriska FF – en av klubbarna vi ringer. Han har tidigare arbetat som licensierad agent. Han berättar om en 13-årig spelare som var på väg till en utländsk klubb för provspel utan att föreningen visste någonting. Det var en så kallad rådgivare som inte hade någon agentlicens som ordnat provspelet. – Plötsligt får vi veta att de har köpt biljetter och är på väg till England.  Jaha, tänker man, vad ska hända där? Även om han skulle vara överlägsen, vad innebär det att åka dit?  Så det är klart att det är svårt att bara stoppa dem. Så de åkte dit. Vad tänkte ni om klubben som bjöd över honom? – Den är oskyldig för de förstod inte vilken relation personen som hade tagit dem till klubben hade med oss. Han kanske drog en historia om att vi var med på racet. Men så är det inte. Personen som tog dit den här spelaren då, vad sa ni till honom? – Han har hållit sig undan. Han får inte vistas i närheten av våra spelare. Han har förstått själv att vi vet vem han är. Är du intresserad ta kontakt med oss på rätt sätt, men ta inte direktkontakt med spelare eller föräldrar. Ninous Toma är inte den enda vi pratar med som tycker att det är ett problem med personer utan agentlicens som rycker i ungdomsspelare. Benjamin Westman är tipselittränare i GAIS i Göteborg. Han berättar att ledarna ofta pratar om problemet med rådgivare och ombud som tar kontakt med unga spelare. – Relativt ofta skulle jag säga. Det aktualiseras hela tiden med tanke på att vi knyter till oss talanger, spelarna blir bra fort i en tidig ålder hos oss och då kommer per automatik den här andra delen av fotbollen. Vad är det man som spelare riskerar om man får en sådan här kontakt? – Det första är att man kan bli lurad givetvis, om det inte är av rätt eller goda anledningar som man får den här så kallade extra hjälpen. Och det är inte bara elitklubbarna som berättar om hur obehöriga personer tar kontakt med föreningens ungdomsspelare. Också Leif Sjöqvist i Hisingsbacka FC, vars seniorlag spelar i division fyra, har varit med om liknande händelser. – Vi brukar hålla de kort kan jag säga. Det har hänt? – Ja, det har hänt. Vi hade någon stjärna här som ville bjuda med spelarna till Dubai i fjorton dagar. Jag pratade med pappan i fråga som det handlade om och vi var överrens om att det inte var seriöst. Och sedan har det hänt att de har ringt och sagt att de vill ta över spelare. Men jag har hållit på så länge så jag har ganska bra koll på vem som är seriös och vem som inte är det. Och enligt Leif Sjöqvist så är en mindre förening i det läget i princip maktlös. – Vi kan prata med föräldrar, vi kan berätta vad vi vet. Det här är troligt. Men vi kan inte säga nej för då säger spelaren naturligtvis att då byter jag klubb. Vi har inga kontrakt. Då är det bara för honom att gå vidare till nästa klubb. Så vi har inga maktmedel överhuvudtaget. Det är ett problem för om vi säger att det inte ens är seriös och vi säger nej, så kommer klubben bara säga att de ska gå till en annan klubb. Och de hittar alltid en annan klubb. Det är ett problem som är gemensamt för flera klubbar. Alla måste ha en gemensam linje om det ska fungera, om man ska sätta ner skorna någonstans. En klubb kan inte göra det, det är helt meningslöst. Flera vi pratar med tycker att den tidiga jakten på talanger är ett problem. Både för spelarna och klubbarna. Men alla håller inte med. – Jag tycker det är en normal del av fotbollen som har blivit. Nikola Majdandzic var förra säsongen tränare för Lärje/Angereds 12- och 13-åringar – ett lag som förra säsongen hade besök av en scout från en utländsk storklubb som ville titta på spelarna. Nu är han tränare för Angered FCs 13- och 14-åringar, ett lag där två spelare redan fått komma utomlands på provspel. Han säger att så länge man som ledare och vuxen gör klart för spelarna hur hård tillvaron som ungdomsproffs är och vad det är man offrar, så behöver det inte vara ett problem att utländska scouter tittar på 12-13-åringar i svenska klubbar. – Vi säger bara det svåra. Att man lämnar sin familj, man lämnar allt. Och att det är väldigt svårt att lyckas, och det poängterar vi för killarna. Fördelarna fattar de själva, men vi poängterar hur svårt det är att bli ungdomsproffs. Men vi bor i ett område där en sådan här möjlighet.... Det är bara att ställa frågan – skulle du stoppa en ung spelare från att åka från Hjällbo där det åker polishelikoptrar just nu? Skulle du stoppa de här spelarna? Möjligheten de får där genom att bli uppmärksammade kan man inte tacka nej till och vi sätter inte stopp. Men vi förklarar alltid hur svårt det är. Och förre ungdomsproffset Martins Bengtssons kritik som handlar om att jakten på talanger gränsar till barnhandel håller Nikola Majdandzic inte med om, och hänvisar till reglerna som säger att spelare ändå inte får flytta utan föräldrar till en utländsk klubb förrän spelaren är 16 år. – Det är ju den regeln som gäller i EU, och det är inget konstigt med det tycker jag. Så jag skulle absolut inte kalla det för barnhandel. Aldrig. Men när vi står och pratar på fotbollsplanen i Angered händer något överraskande. – Det här är ganska komiskt. Bjarne som står där uppe, det var scouten som arbetade för Chelsea. Han kanske ska kolla på träningen. Han brukar kolla på våra träningar och matcher då och då. Plötsligt vandrar Bjarne Hansen, talangscout för den tyska storklubben Hamburg, ner mot fotbollsplanen i Angered. För några år sedan letade han unga spelare för Chelseas räkning. Och det var Bjarne Hansen som scoutade Anjur Osmanovic. Och nu är han här för att titta på när Angered FC:s 13- och 14-åringar tränar. Och det visar sig att det inte är någon tillfällighet. Han besöker laget två gånger i månaden för att följa spelarnas utveckling, berättar han. – 00-laget var i Danmark. De slog alla de bästa danska lagen. Så självklart kommer jag hit två gånger i månaden för att ha koll på dem. Du kommer så ofta? – Ja,för att se hur de utvecklas. Inte heller Bjarne Hansen ser något märkligt med att scoutingen sker i unga åldrar. – Det är ju inte speciellt för fotbollen. Det finns inom all sport, all musik och all teater. Att man försöker att hitta talangerna så tidigt som möjligt. Det är X-factor på tv där de blir yngre och yngre. Det handlar ju om att se talangerna så tidigt som möjligt. Nu arbetar jag för Hamburg men alla mina kollegor, vi arbetar ju med att hitta talangerna så tidigt som möjligt. Så vi kommer till sådana här ställen och tittar. Jag passar på att fråga honom vad han tänker om Anjurs situation. Det var först efter det att Bjarne Hansen lämnat Chelsea som Anjur började må dåligt och Bjarne Hansen berättar att han faktiskt försökt hjälpa Anjur Osmanovic med att hitta en ny klubb. – Jag har varit mycket ledsen å Anjurs vägnar och har försökt hjälpa honom. I somras hade jag honom på provspel i Nordsjaelland i Danmark. Vi har försökt i Silkeborg och Bröndby. Flera olika klubbar i Danmark. Jag tycker det är mitt ansvar för jag fick honom att åka utomlands och vill gärna hjälpa honom till en ny klubb. Det finns de som lyckas. Som verkligen blir proffs, antingen i Sverige eller utomlands. Hur många som lyckas efter att i tidig ålder visat upp sig utomlands hittar vi inga siffror på. Det är Svenska fotbollförbundet som reglerar och organiserar de svenska fotbollsklubbarna. Claes Eriksson är utbildningsansvarig på Svenska fotbollförbundet. Och han tror inte att det på lång sikt gynnar en proffskarriär att åka iväg till utländska klubbar i tidig ålder. – Den bästa vägen är väl att spela något år i Sveriges högsta liga, för att sedan ge sig ut på nya utmaningar utomlands. Och Claes Eriksson känner igen bilden av att många vill förmedla unga spelare. – Jag tror det handlar väldigt mycket om pengar såklart. Det finns mycket pengar i fotbollen och de vill många komma över. Claes Eriksson säger att det är problematiskt att man letar spelare i så unga åldrar, men att Svenska fotbollförbundet har svårt att göra något åt det. – Vi har riktlinjer där vi är tydliga med hur vi tycker att barn ska bedriva sin utbildning och hur ledarna ska agera. Men den som bestämmer över sitt barn är ytterst föräldern, det är inte Svenska fotbollförbundet som gör det, och den som bestämmer över sin förening är föreningsledningen. Alla föreningar är unika att bedriva sin verksamhet. Men samtidigt som Svenska fotbollförbundet i sitt utbildningsmaterial skriver att barn- och ungdomsspelare ska idrotta på sina egna villkor och göra satsningar i en socialt trygg miljö, så hittar vi en artikel i Dagens Nyheter från 2011 där Claes Eriksson själv jämför talangutveckling med biltillverkning, och att man ska se talangutveckling som produktutveckling där ”produkten kan användas i Allsvenskan eller säljas.” – Det handlar först och främst... kanske ett lösryckt citat, men det handlar först och främst om den elitförberedande verksamheten. Det handlar inte om all ungdomsverksamhet utan om den elitförberedande verksamheten. Den man kommer in i kanske vid 12-13 års ålder. Kan i vissa föreningar vara ännu tidigare. Men någonstans runt den åldern. Så från 12-13 års ålder ska man se det som en produktutveckling där produkten kan användas i Allsvenskan eller säljas? – Ja det skulle man kunna säga, eller som en utbildning skulle jag snarare säga än produktutveckling. Men du sa produktutveckling då. (DN 2011 Red. anm.) – Ja, det kanske jag sa. Kalla det produktutveckling om du vill, men jag skulle hellre se det som en utbildningsinsats. Anjur Osmanovic är nu 19 år. Han har ingen gymnasieutbildning, har inget jobb och bor hemma hos sin familj. I höstas, när han mådde som sämst, funderade han på att sluta med fotbollen. Men han mår bättre nu och under våren spelar han med Lärje/Angereds A-lag i division två. Trots slutet i Chelsea hoppas han till sommaren kunna hitta en ny klubb utomlands. Och han ångrar, trots allt, inte att han åkte. – Jag säger alltid att den som säger nej till utlandet är rädd. Det är en utmaning, man ska ta den. Det som händer det händer. Allt är redan nedskrivet så det är inget du behöver oroa dig över. Reporter: Morris Wikström morris.wikstrom@sverigesradio.se Producent: Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se

Jordbävningen i Stilla havet med den efterföljande tsunamin och de därpå havererade kärnkraftsverken i Japan har än en gång påmint oss om att livet inte är riskfritt. Hur vi människor förhåller oss till sådana här risker skiljer sig dock åt mellan olika människor. Till exempel är vi mer riskbenägna som unga och blir försiktigare när vi blir äldre, och i allmänhet tar män större risker än kvinnor. Människor som har erfarenhet av naturkatastrofer, till exempel jordbävningar och tsunamis, uppfattar andra risker, som terrorism och klimatförändringar, som större än de som inte har sådana erfarenheter. Det säger sociologen Anna Olofsson som är föreståndare för Mittuniversitetets risk och krisforskningscentrum i Östersund. Dessutom handlar det om betydligt lugnare platser, nämligen förbisedda platser. Förbisett heter en bok som kom för några månader sedan och i vilken etnologerna Niklas Ingmarsson och Robert Willim tillsammans med fotografen Martin Magntorn utforskar parkeringsplatser, rivningstomter och busskurer. Nästa vecka öppnar en utställning på Kulturen i Lund om just sådana här förbisedda platser, och Vetenskapsradion Forum tog med en av författarna, etnologen Niklas Ingmarsson, till ett blåsigt fält utanför Lund där vägen slutar och ingenting särskilt tar vid. Det har blivit allt vanligare med övernaturliga fenomen - i alla fall i medierna. Det är lätt att hitta tidningar som tar upp ämnet, på TV kan vi följa när andar drivs ut ur hus och på historiska platser kan man följa med på spökvandringar. Det är något som intresserat Anette Hill, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. I boken Paranormal Media går hon till botten med det här medieutbudet, och vi hör också psykologiprofessorn Etzel Cardena. Programledare är Urban Björstadius.