Podcasts about sofia berg b

Som vuxen är det ju sällan som någon sjunger för en när man ska sova, så då får man göra det själv, konstaterade Channa Riedel och skrev Vaggvisa till mig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den översattes av Salomon Schulman: Viglid far zikh aleyn, tonsattes av Georg Riedel och sjöngs in av Channa själv tillsammans med Sofia Berg Böhm, på skivan Georg Riedels jiddischland. Här berättar Channa om projektet och sin inblandning i det.

Översättning: Christina Hellman Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Önskad av: Anna Lindwall, Sundsvall DIKTSAMLING Använd inte sandpapper (Rabén & Sjögren, 1985)MUSIK John Foulds: Evening in the Forest ur Music pictures groupEXEKUTÖR BBC:s konsertorkester. Dirigent: Ronald Corp

1a rad: Mitt liv i sömnen Översättning: Aris Fioretos Uppläsning: Sofia Berg Böhm

Första rad: Än hyllar döden livet Översättning: Erik Lindegren Uppläsare: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: "Flykt och förvandling"  (FiB:s lyrikklubb 1961)MUSIK Ruth Gipps: Adagio ur Symfoni nr 2 H-durEXEKUTÖR BBC:s walesiska nationalorkester. Dirigent: Rumon Gamba

Uppläsning: Sofia Berg- Böhm Första rad: Sovande slungas orden ur migDIKTSAMLING: Minnen av infraröd (Norstedts, 2022)MUSIK: Gabriel Dupont: La maison du souvenirEXEKUTÖR: Marie-Catherine Girod, piano

Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Första rad: Minns du den första dikt vi lärde oss?DIKTSAMLING:  Staten. Systrarna. Dikten (Norstedts, 2022)MUSIK: Domenico Scarlatti: Pianosonat C-dur L358EXEKUTÖR: Federico Colli, piano

Dikt: Veteranen Översättning: Isabella Nilsson Uppläsning: Sofia Berg Böhm DIKTSAMLING: Jag älskar dig till döds ändå (Ellerströms, 2022)MUSIK Frédéric Chopin: Nocturne nr 2 Ess-durEXEKUTÖR Världsorkestern

Översättning: Isabella Nilsson Uppläsning: Sofia Berg Böhm DIKTSAMLING Jag älskar dig till döds ändå (Ellerströms, 2022)MUSIK Thelonious Monk: Ugly Beauty EXEKUTÖR Emil Strandberg, trumpet, David Stackenäs, gitarr och Pär-Ola Landin, bas

Uppläsare: Sofia Berg-Böhm 1a rad: Det var en natt Önskad av: Maria Evertsson DIKTSAMLING: "Och visaren står på vinter" (Edda 2013)MUSIK: Reynaldo Hahn: Narghilé ur Le rossignol éperdueEXEKUTÖR: Pavel Kolesnikov, piano

Dikt: Män Översättning: Isabella Nilsson Uppläsning: Sofia Berg Böhm Den amerikanska författaren och kritikern Dorothy Parker föddes 1893 i New Jersey. Hon började som journalist och kritiker och gjorde sig snart ett namn i det glada 1920-talets New York med sin kvicka och satiriska penna. 1926 debuterade hon som lyriker med diktsamlingen Enough Rope som blev en stor framgång hos läsare och kritiker. Ytterligare två diktsamlingar följde de närmaste åren men hon skrev även noveller och dramatik. 1996 gavs ett postumt urval av hennes tidiga, aldrig tidigare publicerade dikter ut.Isabella Nilsson har nu för första gången sedan 1970-talet tolkat ett trettiotal av light verse-prinsessan Parkers mest kända dikter på svenska.MUSIK Claes Ottelid: Musik från en vindsvåningEXEKUTÖR Claes Ottelid, gitarr E

Dikt: Vaggvisa Översättning: Isabella Nilsson Uppläsning: Sofia Berg Böhm Den amerikanska författaren och kritikern Dorothy Parker föddes 1893 i New Jersey. Hon började som journalist och kritiker och gjorde sig snart ett namn i det glada 1920-talets New York med sin kvicka och satiriska penna. 1926 debuterade hon som lyriker med diktsamlingen Enough Rope som blev en stor framgång hos läsare och kritiker. Ytterligare två diktsamlingar följde de närmaste åren men hon skrev även noveller och dramatik. 1996 gavs ett postumt urval av hennes tidiga, aldrig tidigare publicerade dikter ut.Isabella Nilsson har nu för första gången sedan 1970-talet tolkat ett trettiotal av light verse-prinsessan Parkers mest kända dikter på svenska.MUSIK Maurice Ravel: HabaneraEXEKUTÖR Lena Neudauer, violin och Paul Rivinius, piano

Dikt: Slut Översättning: Isabella Nilsson Uppläsning: Sofia Berg Böhm Den amerikanska författaren och kritikern Dorothy Parker föddes 1893 i New Jersey. Hon började som journalist och kritiker och gjorde sig snart ett namn i det glada 1920-talets New York med sin kvicka och satiriska penna. 1926 debuterade hon som lyriker med diktsamlingen Enough Rope som blev en stor framgång hos läsare och kritiker. Ytterligare två diktsamlingar följde de närmaste åren men hon skrev även noveller och dramatik. 1996 gavs ett postumt urval av hennes tidiga, aldrig tidigare publicerade dikter ut.Isabella Nilsson har nu för första gången sedan 1970-talet tolkat ett trettiotal av light verse-prinsessan Parkers mest kända dikter på svenska.MUSIK Hudddie Ledbetter: Goodnight IreneEXEKUTÖR Vincent Peirani, dragspel, Michel Benita, kontrabas

Dikt: Ballad kring 35 Översättning: Isabella Nilsson Uppläsning: Sofia Berg Böhm Den amerikanska författaren och kritikern Dorothy Parker föddes 1893 i New Jersey. Hon började som journalist och kritiker och gjorde sig snart ett namn i det glada 1920-talets New York med sin kvicka och satiriska penna. 1926 debuterade hon som lyriker med diktsamlingen Enough Rope som blev en stor framgång hos läsare och kritiker. Ytterligare två diktsamlingar följde de närmaste åren men hon skrev även noveller och dramatik. 1996 gavs ett postumt urval av hennes tidiga, aldrig tidigare publicerade dikter ut.Isabella Nilsson har nu för första gången sedan 1970-talet tolkat ett trettiotal av light verse-prinsessan Parkers mest kända dikter på svenska.MUSIK Tommy Wolf: The Ballad of the sad young menEXEKUTÖR Kenny Burrell, gitarr

Dikt: Kärlekssång Översättning: Isabella Nilsson Uppläsning: Sofia Berg Böhm Den amerikanska författaren och kritikern Dorothy Parker föddes 1893 i New Jersey. Hon började som journalist och kritiker och gjorde sig snart ett namn i det glada 1920-talets New York med sin kvicka och satiriska penna. 1926 debuterade hon som lyriker med diktsamlingen Enough Rope som blev en stor framgång hos läsare och kritiker. Ytterligare två diktsamlingar följde de närmaste åren men hon skrev även noveller och dramatik. 1996 gavs ett postumt urval av hennes tidiga, aldrig tidigare publicerade dikter ut.Isabella Nilsson har nu för första gången sedan 1970-talet tolkat ett trettiotal av light verse-prinsessan Parkers mest kända dikter på svenska.MUSIK Sergej Rachmaninov: Preludium G-dur op 32:5EXEKUTÖR Arkadij Volodos, piano

Dikt: Hjärtekrossaren Översättning: Isabella Nilsson Uppläsning: Sofia Berg Böhm Den amerikanska författaren och kritikern Dorothy Parker föddes 1893 i New Jersey. Hon började som journalist och kritiker och gjorde sig snart ett namn i det glada 1920-talets New York med sin kvicka och satiriska penna. 1926 debuterade hon som lyriker med diktsamlingen Enough Rope som blev en stor framgång hos läsare och kritiker. Ytterligare två diktsamlingar följde de närmaste åren men hon skrev även noveller och dramatik. 1996 gavs ett postumt urval av hennes tidiga, aldrig tidigare publicerade dikter ut.Isabella Nilsson har nu för första gången sedan 1970-talet tolkat ett trettiotal av light verse-prinsessan Parkers mest kända dikter på svenska.MUSIK Tom Waits: Cinny´s WaltzEXEKUTÖR Aaron Davis, piano och Howard Levy, munspel

Sofia Berg-Böhm, prisad för sin sång, sjunger östeuropeiska sånger, en del så gamla som tusen år! Och språken hon sjunger på är många: Jiddisch, Arabiska, Ladino, Spanska... Tillsammans med bandet Sirocco har hon just gett ut en prisad platta. Vi pratar om de gamla sångerna, om kvartstoner, om hur skådespelandet och sjungandet påverkar varandra och varför det blev just den här musiken. Och så rösten förstås! Lyssna!

Första rad: dikten Översättning: John Swedenmark Uppläsning: Sofia Berg-Böhm DIKTSAMLING Evigheters evighet, Rámus, 2021MUSIK Trad från Irland: She moves through the fairEXEKUTÖR Carol Thompson, harpa

Första rad: dikten Översättning: John Swedenmark Uppläsning: Sofia Berg-Böhm DIKTSAMLING Evigheters evighet, Rámus, 2021MUSIK Trad från Irland: She moves through the fairEXEKUTÖR Carol Thompson, harpa

1a rad: Konsten är inte längre så lång Uppläsning: Sofia Berg-Böhm DIKTSAMLING Undergången (Bonniers, 2021)MUSIK Paolo Damiani: ArgentieraEXEKUTÖR Gianluigi Trovesi, klarinett, Paolo Damiani, cello och Anouar Brahem, oud

1a rad: Jag trodde jag hittade ett gömställe i dig Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: "Förberedelser", Brombergs, 2019MUSIK Georg Friedrich Händel: Laschia chio piangaEXEKUTÖR In the Country

Första rad: Vi andas alla långsamt Översättning: John Swedenmark Uppläsning: Sofia Berg-Böhm, Asta Fanney Sigurdardottir (som läser kort på isländska) DIKTSAMLING Evigheters evighet, Rámus, 2021MUSIK Keith Kennif: BeforeEXEKUTÖR Goldmund

Första rad: Sitter ett andetag ifrån dig, jag är rädd Översättning: Ida Börjel Uppläsning: Sofia Berg-Böhm DIKTSAMLING:  "Musik för de döda och återuppståndna" (Nirstedt litteratur, 2021)MUSIK Gabriel Fauré: Les BerceauxEXEKUTÖR Kevin Seddiki, gitarr och Jean-Louis Matinier, dragspel

Lille katt på jiddisch - varför inte? Georg Riedel gillade Sarah Schulmans barnbok Dos Nisele - Nöten, och nu håller de på att skapa nya och gamla barnvisor på jiddisch. Salomon Schulman och Sofia Berg-Böhm är också inblandade i Sarah Schulmans cholem-kollektiv/dream team. Här berättar Sarah mer om projektet, och vi får höra ett par smakprov.

Lille katt på jiddisch - varför inte? Georg Riedel gillade Sarah Schulmans barnbok Dos Nisele - Nöten, och nu håller de på att skapa nya och gamla barnvisor på jiddisch. Salomon Schulman och Sofia Berg-Böhm är också inblandade i Sarah Schulmans cholem-kollektiv/dream team. Här berättar Sarah mer om projektet, och vi får höra ett par smakprov.

Översättning: Ida Börjel Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: Musik för de döda och återuppståndna (Nirstedt litteratur, 2021)MUSIK Fredrik Boström, Erik Vårdstedt: Vals de RodriguesEXEKUTÖR Eric Badanti, piano

Översättning: John Swedenmark Uppläsning: Sofia Berg-Böhm (Asta Fanney Sigurdardottir inleder på isländska) DIKTSAMLING Evigheters evighet, Rámus, 2021MUSIK Iiris Viljanen: SnövitEXEKUTÖR Iiris Viljanen, piano

Första rad Alla klockor kommer stanna, stanna! Uppläsning: Sofia Berg-Böhm DIKTSAMLING:  Undergången (Bonniers, 2021)MUSIK John Jacob Niles: I wonder as I wanderEXEKUTÖR Richard Stoltzman, klarinett, Jeremy Wall, keyboard och Emily Mitchell, harpa

Översättning: John Swedenmark Uppläsning: Sofia Berg-Böhm (Asta Fanney Sigurdardottir inleder på isländska) DIKTSAMLING Evigheters evighet, Rámus, 2021MUSIK Astor Piazzolla: Libertango EXEKUTÖR Trio tangophoria

Uppläsning: Sofia Berg-Böhm MUSIK Lars Gullin: Late dateEXEKUTÖRER Jan Allan, trumpet, Rune Gustafsson, gitarr och Georg Riedel, kontrabas

Översättning: Beila Engelhardt Titelman Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: Detta är natten  (Ellerströms) MUSIK Agustín Barrios: Preludium saudade ur Katedralen EXEKUTÖR Nils Klöfver, gitarr

Översättning: John Swedenmark Uppläsning: Sofia Berg-Böhm (Asta Fanney Sigurdadottir inleder på isländska) DIKTSAMLING Evigheters evighet, Rámus, 2021 MUSIK Claude Debussy: Femte satsen ur Sex antika inskrifter EXEKUTÖR Paul Lewis och Steven Osborne, piano

1a rad: För en tid, kanhända, lever drömmen Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: Undergången (Bonniers, 2021) MUSIK Frédéric Chopin: Mazurka nr 49 f-moll EXEKUTÖR Maria João Pires, piano

Första rad: Tystnad råder snart i biblioteken Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: Undergången (Bonniers, 2021) MUSIK Julia Frodahl: Letter to the garden EXEKUTÖRER Christian Biegai, saxofon, Maxim Moston, violin, Marlan Barry, cello

Översättning: Kristina Hagström- Ståhl Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: Kollektiv Minnesförlust, Ramus 2020 MUSIK Figge Boström, Jesper Nordenström: The Nomad EXEKUTÖR Koral Banko

Dikt: Blott en dikt Översättning: Beila Engelhardt Titelman Uppläsning: Sofia Berg-Böhm När Anna Margolin, idag ett av jiddishpoesins största namn, publicerade sina första dikter i New York för hundra år sedan, trodde många att det en man som skrivit dikterna. Ingen kvinna kunde skriva så bra. Anna Margolin var en pseudonym, men för en kvinna: Rosa Lebensboym. Hon föddes 1887 i Brest i dagens Belarus men flyttade redan som ung till New York där hon försörjde sig som journalist. Under hela tjugotalet publicerade hon sina dikter i olika tidskrifter och 1929 kom hennes första bok, Lider. Nästan nittio år senare finns den på svenska, Detta är natten, tolkad av Beila Engelhardt Titelman. Lider, dikter på jiddisch skrivna av vad då alla visste var en kvinna, fick ett blandat mottagande av New Yorks manliga recensenter. Mer hyllad blev den  i Europa, men även där recenserades dikterna som kvinnopoesi.  Lider blev tragiskt nog Anna Margolins enda diktsamling. Hon hamnade i en livslång depression på trettiotalet och dog 1952. Decennier senare återupptäcktes hennes dikter och har nu översatts av etablerade poeter som Adrienne Rich. Diktsamling: Detta är natten  (Ellerströms, 2018) MUSIK Benjamin Britten: Andra satsen ur Variationer över ett tema av Frank Bridge EXEKUTÖR Bournemouths sinfonietta, Ronald Thomas, dirigent

Dikt: Höst Översättning: Beila Engelhardt Titelman Uppläsning: Sofia Berg-Böhm När Anna Margolin, idag ett av jiddishpoesins största namn, publicerade sina första dikter i New York för hundra år sedan, trodde många att det en man som skrivit dikterna. Ingen kvinna kunde skriva så bra. Anna Margolin var en pseudonym, men för en kvinna: Rosa Lebensboym. Hon föddes 1887 i Brest i dagens Belarus men flyttade redan som ung till New York där hon försörjde sig som journalist. Under hela tjugotalet publicerade hon sina dikter i olika tidskrifter och 1929 kom hennes första bok, "Lider". Nästan nittio år senare har den tolkats på svenska av Beila Engelhardt Titelman, "Detta är natten". "Lider", dikter på jiddisch skrivna av vad då alla visste var en kvinna, fick ett blandat mottagande av New Yorks manliga recensenter. Mer hyllad blev den  i Europa, men även där recenserades dikterna som kvinnopoesi. "Lider" blev tragiskt nog Anna Margolins enda diktsamling. Hon hamnade i en livslång depression på trettiotalet och dog 1952. Decennier senare återupptäcktes hennes dikter och har nu översatts av etablerade poeter som Adrienne Rich. Diktsamling: Detta är natten  (Ellerströms förlag, 2018) MUSIK Arvo Pärt: Vater unser EXEKUTÖR Jörgen van Rijen, trombon, Camerata RCO.

Dikt: Natten kom in i mitt hus Översättning: Beila Engelhardt Titelman Uppläsning: Sofia Berg-Böhm När Anna Margolin, idag ett av jiddishpoesins största namn, publicerade sina första dikter i New York för hundra år sedan, trodde många att det en man som skrivit dikterna. Ingen kvinna kunde skriva så bra. Anna Margolin var en pseudonym, men för en kvinna: Rosa Lebensboym. Hon föddes 1887 i Brest i dagens Belarus men flyttade redan som ung till New York där hon försörjde sig som journalist. Under hela tjugotalet publicerade hon sina dikter i olika tidskrifter och 1929 kom hennes första bok, "Lider". Nästan nittio år senare har den tolkats på svenska av Beila Engelhardt Titelman, "Detta är natten". "Lider", dikter på jiddisch skrivna av vad då alla visste var en kvinna, fick ett blandat mottagande av New Yorks manliga recensenter. Mer hyllad blev den  i Europa, men även där recenserades dikterna som kvinnopoesi. "Lider" blev tragiskt nog Anna Margolins enda diktsamling. Hon hamnade i en livslång depression på trettiotalet och dog 1952. Decennier senare återupptäcktes hennes dikter och har nu översatts av etablerade poeter som Adrienne Rich. Diktsamling: Detta är natten  (Ellerströms förlag, 2018) MUSIK David Darling: Darkwood 3 EXEKUTÖR David Darling, cello

Dikt: Kära monster Översättning: Beila Engelhardt Titelman Uppläsning: Sofia Berg-Böhm När Anna Margolin, idag ett av jiddishpoesins största namn, publicerade sina första dikter i New York för hundra år sedan, trodde många att det en man som skrivit dikterna. Ingen kvinna kunde skriva så bra. Anna Margolin var en pseudonym, men för en kvinna: Rosa Lebensboym. Hon föddes 1887 i Brest i dagens Belarus men flyttade redan som ung till New York där hon försörjde sig som journalist. Under hela tjugotalet publicerade hon sina dikter i olika tidskrifter och 1929 kom hennes första bok, "Lider". Nästan nittio år senare har den tolkats på svenska av Beila Engelhardt Titelman, "Detta är natten". "Lider", dikter på jiddisch skrivna av vad då alla visste var en kvinna, fick ett blandat mottagande av New Yorks manliga recensenter. Mer hyllad blev den  i Europa, men även där recenserades dikterna som kvinnopoesi. "Lider" blev tragiskt nog Anna Margolins enda diktsamling. Hon hamnade i en livslång depression på trettiotalet och dog 1952. Decennier senare återupptäcktes hennes dikter och har nu översatts av etablerade poeter som Adrienne Rich. Diktsamling: Detta är natten  (Ellerströms förlag, 2018) MUSIK Arve Henriksen: Stones should never be placed carelessly EXEKUTÖR Arve Henriksen, trumpet

Dikt: Jag ditt lugn och jag ditt svärd Översättning: Beila Engelhardt Titelman Uppläsning: Sofia Berg-Böhm När Anna Margolin, idag ett av jiddishpoesins största namn, publicerade sina första dikter i New York för hundra år sedan, trodde många att det en man som skrivit dikterna. Ingen kvinna kunde skriva så bra. Anna Margolin var en pseudonym, men för en kvinna: Rosa Lebensboym. Hon föddes 1887 i Brest i dagens Belarus men flyttade redan som ung till New York där hon försörjde sig som journalist. Under hela tjugotalet publicerade hon sina dikter i olika tidskrifter och 1929 kom hennes första bok, "Lider". Nästan nittio år senare har den tolkats på svenska av Beila Engelhardt Titelman, "Detta är natten". "Lider", dikter på jiddisch skrivna av vad då alla visste var en kvinna, fick ett blandat mottagande av New Yorks manliga recensenter. Mer hyllad blev den  i Europa, men även där recenserades dikterna som kvinnopoesi. "Lider" blev tragiskt nog Anna Margolins enda diktsamling. Hon hamnade i en livslång depression på trettiotalet och dog 1952. Decennier senare återupptäcktes hennes dikter och har nu översatts av etablerade poeter som Adrienne Rich. Diktsamling: Detta är natten  (Ellerströms förlag, 2018) MUSIK Robert Schumann: Abendlied EXEKUTÖR Daniel Müller-Schott, cello, Robert Kulek, piano

Dikt: Detta är natten Översättning: Beila Engelhardt Titelman Uppläsning: Sofia Berg-Böhm När Anna Margolin, idag ett av jiddishpoesins största namn, publicerade sina första dikter i New York för hundra år sedan, trodde många att det en man som skrivit dikterna. Ingen kvinna kunde skriva så bra. Anna Margolin var en pseudonym, men för en kvinna: Rosa Lebensboym. Hon föddes 1887 i Brest i dagens Belarus men flyttade redan som ung till New York där hon försörjde sig som journalist. Under hela tjugotalet publicerade hon sina dikter i olika tidskrifter och 1929 kom hennes första bok, Lider. Nästan nittio år senare finns den på svenska, Detta är natten, tolkad av Beila Engelhardt Titelman. Lider, dikter på jiddisch skrivna av vad då alla visste var en kvinna, fick ett blandat mottagande av New Yorks manliga recensenter. Mer hyllad blev den  i Europa, men även där recenserades dikterna som kvinnopoesi.  Lider blev tragiskt nog Anna Margolins enda diktsamling. Hon hamnade i en livslång depression på trettiotalet och dog 1952. Decennier senare återupptäcktes hennes dikter och har nu översatts av etablerade poeter som Adrienne Rich. Diktsamling: Detta är natten  (Ellerströms, 2018) MUSIK Dmitrij Sjostakovitj: Lento ur Stråkkvartett nr 7 fiss-moll EXEKUTÖR Borodinkvartetten

Översättning: Anders Bodegård Uppläsning: Sofia Berg- Böhm Önskad av Karin Andersson, Trångsund Diktsamling: "Nära ögat " FiB:s Lyrikklubb, 1996 Musik Carey Blyton: Captain Bowsprits blues Exekutör Phoenixkvartetten

Första rad: Än hyllar döden livet Översättning: Erik Lindegren Uppläsare: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: "Nelly Sachs. Dikter"  Faethon, 2020 MUSIK Henri Dutilleux: Hommage till Bach EXEKUTÖR Robert Levin, piano

Första rad: Det finns bland alla bör och borde Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: "Dikter om ljus och mörker" (Bonniers,1971) MUSIK John Ireland: Summer evening EXEKUTÖR John Lenehan, piano

Första rad: Kommer någon Översättning: Eva Ström och Daniel Pedersen Uppläsning: Sofia Berg- Böhm Diktsamling: "Nelly Sachs. Dikter", ny samlingsvolym utgiven av Faethon, 2020) MUSIK Georges Ivanovich Gurdjieff: Melodi för enneagrammet EXEKUTÖR Herbert Henck, piano

Första rad: När dagen gryr och dom arbetsföra har bråttom Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: Bekantskap önskas med äldre bildad herre (Bonniers 1983) MUSIK Felix Mendelssohn: Sång utan ord fiss-moll opus 67:2 EXEKUTÖR Denis Kozjuchin, piano

Första rad: Du, som av skönheten och behagen Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: Samlade skrifter (1796) MUSIK Carl Philipp Emanuel Bach: Andra satsen ur Violinsonat g-moll EXEKUTÖR Andrea Oliva, flöjt, Angela Hewitt, piano

I vår är det 50 år sedan poeten och nobelpristagaren Nelly Sachs dog. Hur ska man läsa hennes dikter idag? Och vad gör dem alltjämt angelägna? Först vid 55 års ålder debuterade Nelly Sachs som poet, och tjugo år senare fick hon Nobelpriset i litteratur. Sina sista diktsamlingar skrev hon intagen på Beckomberga. Hon föddes i Berlin i en judisk familj. 1940 flydde hon från nazisternas Tyskland till Sverige. Hon skrev sina dikter i mörkret om natten för att inte väcka sin sjuka mamma, i ettan på Bergsunds strand i Stockholm, där de bodde tillsammans. Efter moderns död vistades hon långa tider på Beckomberga där hon skrev bland annat diktsamlingen Glödande gåtor. Hemmet hade för henne blivit en alltför otrygg plats då hon ansåg sig förföljd av nazistspiritistiska ligor. Hur ska man minnas henne idag? Och hur gick denna sena litterära karriär till? Katarina Wikars vänder och vrider på poeten Nelly Sachs liv med författaren Aris Fioretos, översättaren Margareta Holmqvist, som var hennes förtrogna och psykoanalytikern Daniel Frydman, som studerat hennes sjukjournaler. Ur arkivet: Margit Abenius, Bengt Holmqvist, Lenke Rothman och Nelly Sachs. Uppläsare: Eva-Lisa Lennartsson, Emil Almén, Ulla Sjöblom och Sofia Berg-Böhm. Detta är en P1 Dokumentär som sändes första gången 4/12 2016.

Uppläsare: Sofia Berg-Böhm Publicerad: Dagsedlar (1953) MUSIK Heitor Villa-Lobos: Den svarta svanens sång EXEKUTÖR Lionel Cottet, cello, Jorge Viladoms, piano

1a rad: Jag vill att du skriver en melodi Uppläsning: Sofia Berg Böhm DIKTSAMLING: Vad ska vi göra med varandra (Ordfront, 2014) MUSIK Morten McCoy, Jonathan Bremer: Alpha and Omega EXEKUTÖR Bremer/McCoy

1a rad: Här är stigen trängre, här är vildskog Uppläsning: Sofia Berg Böhm Önskad av: Georg Johansson DIKTSAMLING: "Stänk och flikar", Bonniers, 1947 MUSIK Erland von Koch: Cantilena EXEKUTÖR Jonas Augustsson, flöjt, Teresia Svensson, piano

Musik och jiddisch - Vilka sjunger på detta språk och varför? Birgitta Tollan möter artister, en student och en språkvetare. I första programmet i serien Musik och jiddisch möter vi ryskfödda sångerskan Sophie Milman och den kanadensiska ryskättade professorn Anna Shternshis. De har båda arbetat med den i USA Grammynominerade cd-skivan Yiddish Glory: The Lost Songs of World War II. Det handlar om försvunna sånger som sjungs på jiddisch. Texterna hittades i ett forna sovjetiskt arkiv i Ukraina. Där hade de legat sedan 1950 då folkmusikvetaren Moisei Beregovskys forskning lades i giftskåpet. Det är berättelser från judiska barn, kvinnor och män, utsatta för nazisternas ohyggligheter under andra världskriget, bl a i koncentrationslägret Pechora i Ukraina. Även judiska, kvinnliga soldater i Röda armén skrev sånger. På Yiddish Glory sjunger och spelar excellenta, professionella musikanter; en mix av klassiska musiker och jazz- och folkmusiker. Producent är Dan Rosenberg i New York. Flera av sångerna på cdn är baserade på dåtidens populära ryska sånger, klassisk musik och judisk folkmusik. Svenska Anne Kalmering berättar om varför hon sjunger på jiddisch och hur sångerna fick henne att känna trygghet när hon var barn. Hon berättar om det s k Judehuset på Klippgatan på söder och framför sånger ur den nya cdn Vayter tillsammans med gruppen Stahlhammer Klezmer Classic. Där för de vidare judiska folksånger och musik i ashkenazisk och sefardisk tradition. -Jag föll för de där sångerna som liten och hade liksom aldrig någon tonårsrevolt, för det var ju ganska töntigt att sjunga de där sångerna. Det var inte särskilt intressant med jiddisch. Jiddisch var det där gamla! Men det fanns också en känsla av att de få judar, europeiska judar, som hade överlevt Förintelsen var ju fruktansvärt traumatiserade. När man mördar människor dödar man också ett helt språk och kultur. Det var ingen som trodde att jiddisch skulle leva vidare, säger Anne Kalmering. Svenska Sofia Berg Böhm blev som 16-åring inbjuden att sjunga med sin farbrors Freilach Express - den första Klezmerorkestern i Sverige. De gjorde en skiva och hon sjöng på jiddisch. Sofia Berg Böhm berättar hur en musikkassett hon köpte i New York fick henne att upptäcka nya uttryck inom musik framförd på jiddisch. Den israeliska sångerskan Chava Albersteins visor handlade om ghettot i Vilna (Vilnius) och berörde kriget och längtan tillbaka och saknad efter de som gått bort. Chava Alberstein kallas Israels Joan Baez. Tack vare språkvetaren Susanne Sznajderman-Rytz gav Sverige 2000 jiddisch en minoritetsspråksstaus. Hon växte upp i en jiddischtalande familj i Sverige. Hennes far var uppvuxen i en chassidisk, alltså from, familj i Polen, i Lodz och sjöng mycket. Susanne Sznajderman-Rytz sjunger själv i programmet. En känslosam sång som pappan sjöng för henne när hon var liten. Hon berättar om vad jiddisch är för språk, varifrån det kommer och vilka som talar det idag. Jiddisch var de östeuropeiska judarnas språk. Ett vardagsspråk, till skillnad från hebreiskan som var det heliga språket för religiösa studier. Före andra världskriget talades jiddisch av runt 12 miljoner människor. Idag finns det ca 2 miljoner jiddischtalande i världen.  Jiddisch skrivs med hebreiska bokstäver och läses från höger till vänster. Många lär sig nu språket på universitet och andra utbildningar. -I judiska ortodoxa kretsar är jiddisch vardagsspråk. Hebreiska betraktas dock fortfarande som det heliga språket. Förutom i Israel finns det skolor i USA, i Paris, i Mexiko och i Australien som undervisar på jiddisch, säger språkvetare Susanne Sznajderman-Rytz. Spellista: TULCHIN Alfred Schnittke, musik. Yosef Broverman (16 år), text. Sophie Milman m fl Yiddish Glory Six Degrees Records KAZAKHSTAN Sergei Erdenko, musik och arr. Okänd, text. Sophie Milman m fl Yiddish Glory Six Degrees Records BABI YAR Baserad på jiddischa folksången In droysn geyt a regn. Golda Rovinskaya, text. Psoy Korolenko m fl Yiddish Glory Six Degrees Records KAZAKHSTAN Sergei Erdenko, musik och arr. Okänd, text. Sophie Milman m fl Yiddish Glory Six Degrees Records CHUVASHER TEKHTER (Döttrar från Chuvashia) Musik, okänd. Sonya Roznberg, text. Sophie Milman m fl Yiddish Glory Six Degrees Records YOSHKE FUN ODES (Yoshke från Odessa) Mikhail Glinka och Sergei Erdenko, musik. Berta Flaksman, text. Sergei Erdenko m fl Yiddish Glory Six Degrees Records JIDDISCH FOLKVISA Ergets Shtil/Baym Teich - Nånstans vid tystnad / Vid bäcken Chava Alberstein The Klezmatics JIDDISCH FOLKVISA Lomir Zich Iberbetn Anne Kalmering Ot Azoj!: Sanger pa Jiddisch JIDDISCH FOLKVISA Tumbalalaika The Barry sisters Their Greatest Yiddish Hits Essential Media B001NCE9UG DI MEZINKE OISGEGEBN Anne Kalmering Stahlhammer Klezmer Classic Vayter Kakafon Records KAKACD037 HER NOR DU SCHEIN MEIDELE Anne Kalmering Stahlhammer Klezmer Classic Vayter Kakafon Records KAKACD037 FRILING Abrom Brudno, musik. Shmerke Kaczerginski, text Sofia Berg Böhm Östblocket VILNE Alexander Olshanetsky, musik. A. L. Wolfso, text Sofia Berg Böhm Kjuchek Records, KR-MZ 0101 MAYN RUE PLATS Morris Rosenfeld, text och musik. Sofia Berg Böhm Sirocco

Musik och jiddisch. Vilka sjunger på detta språk och varför? Birgitta Tollan möter artister, en student och en språkvetare. I första programmet i serien Musik och jiddisch möter vi ryskfödda sångerskan Sophie Milman och den kanadensiska ryskättade professorn Anna Shternshis. De har båda arbetat med den i USA Grammynominerade cd-skivan Yiddish Glory: The Lost Songs of World War II. Det handlar om försvunna sånger som sjungs på jiddisch. Texterna hittades i ett forna sovjetiskt arkiv i Ukraina. Där hade de legat sedan 1950 då folkmusikvetaren Moisei Beregovskys forskning lades i giftskåpet. Det är berättelser från judiska barn, kvinnor och män, utsatta för nazisternas ohyggligheter under andra världskriget, bland annat i koncentrationslägret Pechora i Ukraina. Även judiska, kvinnliga soldater i Röda armén skrev sånger. På Yiddish Glory sjunger och spelar excellenta, professionella musikanter; en mix av klassiska musiker och jazz- och folkmusiker. Producent är Dan Rosenberg i New York. Flera av sångerna på cdn är baserade på dåtidens populära ryska sånger, klassisk musik och judisk folkmusik. Svenska Anne Kalmering berättar om varför hon sjunger på jiddisch och hur sångerna fick henne att känna trygghet när hon var barn. Hon berättar om det så kallade Judehuset på Klippgatan på söder och framför sånger ur den nya cdn Vayter tillsammans med gruppen Stahlhammer Klezmer Classic. Där för de vidare judiska folksånger och musik i ashkenazisk och sefardisk tradition. Jag föll för de där sångerna som liten och hade liksom aldrig någon tonårsrevolt, för det var ju ganska töntigt att sjunga de där sångerna. Det var inte särskilt intressant med jiddisch. Jiddisch var det där gamla! Men det fanns också en känsla av att de få judar, europeiska judar, som hade överlevt Förintelsen var ju fruktansvärt traumatiserade. När man mördar människor dödar man också ett helt språk och kultur. Det var ingen som trodde att jiddisch skulle leva vidare, säger Anne Kalmering. Svenska Sofia Berg Böhm blev som 16-åring inbjuden att sjunga med sin farbrors Freilach Express  den första Klezmerorkestern i Sverige. De gjorde en skiva och hon sjöng på jiddisch. Sofia Berg Böhm berättar hur en musikkassett hon köpte i New York fick henne att upptäcka nya uttryck inom musik framförd på jiddisch. Den israeliska sångerskan Chava Albersteins visor handlade om ghettot i Vilna (Vilnius) och berörde kriget och längtan tillbaka och saknad efter de som gått bort. Chava Alberstein kallas Israels Joan Baez. Tack vare språkvetaren Susanne Sznajderman-Rytz gav Sverige 2000 jiddisch en minoritetsspråksstaus. Hon växte upp i en jiddischtalande familj i Sverige. Hennes far var uppvuxen i en chassidisk, alltså from, familj i Polen, i Lodz och sjöng mycket. Susanne Sznajderman-Rytz sjunger själv i programmet. En känslosam sång som pappan sjöng för henne när hon var liten. Hon berättar om vad jiddisch är för språk, varifrån det kommer och vilka som talar det idag. Jiddisch var de östeuropeiska judarnas språk. Ett vardagsspråk, till skillnad från hebreiskan som var det heliga språket för religiösa studier. Före andra världskriget talades jiddisch av runt 12 miljoner människor. I dag finns cirka två miljoner jiddischtalande i världen. Jiddisch skrivs med hebreiska bokstäver och läses från höger till vänster. Många lär sig nu språket på universitet och andra utbildningar. I judiska ortodoxa kretsar är jiddisch vardagsspråk. Hebreiska betraktas dock fortfarande som det heliga språket. Förutom i Israel finns det skolor i USA, i Paris, i Mexiko och i Australien som undervisar på jiddisch, säger språkvetare Susanne Sznajderman-Rytz. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan Exekutiv producent: Elle-Kari Höjeberg

Dikt: ur "och när det blir ljust blir det helt fantastiskt" 1a rad: Fyrskenet stör sömnen Översättning: Ida Linde och Ulf Krook Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Kristin Berget, född 1975, är en norsk poet med ett även internationellt sett udda tilltal. Hon bor i Drøbak, debuterade 2008 och är inte riktigt vad man tror. En handfull diktsamlingar har kommit till, rika men hårda. På ytan som stränga utsnitt, som drastiskt skurna rörliga bilder, skickligt berättad halvexperimentell film från förr. Kanske lite som Vra Chytilovás film Pasti, pasti, pastiky (Traps, på engelska) från 1998, men mindre heterosexualitet. Så våldsam, oresonlig, udda och könslig den filmen nu är. Som denna poetik är. Kristin Bergets. Därunder eller därbakom: ett näringsrikt och rörligt trassel, eventuellt allmängiltigt, helt säkert partikulärt, inte straight, inte normalt, inte rätt. Där finns också andliga anspråk som tar tillvara det kroppsliga och sexuella i offer, jakt, martyrskap och direktrelation till det gudomliga. Kärleken, systerskapet, det djuriska, det androgyna och döden är inte vad de brukar vara, vilket kräver en särskild sorts rentav skrämd tillit av läsaren. Inte bara sedd som undergivenhet: det gäller att delta aktivt i det rituella, om än på ett språkligt, symboliskt plan. Denna magiskt villkorade tillit är värd sin vikt i guld och förändrar. Den öppnar perspektiv som kan ses som omöjliga. Våldsamheten är enkel och på något sätt vänlig. Detta kan befria och förvirra. Tilltalet är ofta skenbart ickekomplicerat, eller, det är ickekomplicerat. Den känslomässiga responsen kan så klart ställa till med en hel del, men den erfarenheten får man själv ansvara för, kanske låta sig vidgas av.                                                                        Leif Holmstrand

Dikt: ur "Hennes ansikte" 1a rad: det vara jag förväxlat henne Översättning: Ida Linde Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Kristin Berget, född 1975 och bosatt i Drøbak utanför Oslo, debuterade 2007 med diktsamlingen loosing louise. Två år senare kom hennes andra diktsamling Der ganze Weg som översattes till svenska av Ida Linde liksom den följande Hennes ansikte. I år ger Ramus ut Bergets senaste samling och när det blir ljust blir det helt fantastiskt, översatt av Ida Linde och Ulf Krook.  Tvärs igenom Kristin Bergets dikter försiggår två motstridiga rörelser, en som upplöser konventionella sammanhang och river välkända meningsbyggen. Och en som oavbrutet pekar ut en befriad och befriande nollpunkt.                                      --Göran Sommardal  om Der Ganze Weg Kristin Berget, född 1975, är en norsk poet med ett även internationellt sett udda tilltal. Hon bor i Drøbak, debuterade 2008 och är inte riktigt vad man tror. En handfull diktsamlingar har kommit till, rika men hårda. På ytan som stränga utsnitt, som drastiskt skurna rörliga bilder, skickligt berättad halvexperimentell film från förr. Kanske lite som Vra Chytilovás film Pasti, pasti, pastiky (Traps, på engelska) från 1998, men mindre heterosexualitet. Så våldsam, oresonlig, udda och könslig den filmen nu är. Som denna poetik är. Kristin Bergets. Därunder eller därbakom: ett näringsrikt och rörligt trassel, eventuellt allmängiltigt, helt säkert partikulärt, inte straight, inte normalt, inte rätt. Där finns också andliga anspråk som tar tillvara det kroppsliga och sexuella i offer, jakt, martyrskap och direktrelation till det gudomliga. Kärleken, systerskapet, det djuriska, det androgyna och döden är inte vad de brukar vara, vilket kräver en särskild sorts rentav skrämd tillit av läsaren. Inte bara sedd som undergivenhet: det gäller att delta aktivt i det rituella, om än på ett språkligt, symboliskt plan. Denna magiskt villkorade tillit är värd sin vikt i guld och förändrar. Den öppnar perspektiv som kan ses som omöjliga. Våldsamheten är enkel och på något sätt vänlig. Detta kan befria och förvirra. Tilltalet är ofta skenbart ickekomplicerat, eller, det är ickekomplicerat. Den känslomässiga responsen kan så klart ställa till med en hel del, men den erfarenheten får man själv ansvara för, kanske låta sig vidgas av.                                                                        Leif Holmstrand

Dikt: ur "Hennes ansikte" 1a rad: Sorterar ammunition efter kaliber Översättning: Ida Linde Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Kristin Berget debuterade 2007 med diktsamlingen loosing louise. Två år senare kom hennes andra diktsamling Der ganze Weg som översattes till svenska av Ida Linde liksom den följande Hennes ansikte. I år ger Ramus ut Bergets senaste samling och när det blir ljust blir det helt fantastiskt, översatt av Ida Linde och Ulf Krook.  Tvärs igenom Kristin Bergets dikter försiggår två motstridiga rörelser, en som upplöser konventionella sammanhang och river välkända meningsbyggen. Och en som oavbrutet pekar ut en befriad och befriande nollpunkt.                                      --Göran Sommardal  om Der Ganze Weg Kristin Berget, född 1975, är en norsk poet med ett även internationellt sett udda tilltal. Hon bor i Drøbak, debuterade 2008 och är inte riktigt vad man tror. En handfull diktsamlingar har kommit till, rika men hårda. På ytan som stränga utsnitt, som drastiskt skurna rörliga bilder, skickligt berättad halvexperimentell film från förr. Kanske lite som Vra Chytilovás film Pasti, pasti, pastiky (Traps, på engelska) från 1998, men mindre heterosexualitet. Så våldsam, oresonlig, udda och könslig den filmen nu är. Som denna poetik är. Kristin Bergets. Därunder eller därbakom: ett näringsrikt och rörligt trassel, eventuellt allmängiltigt, helt säkert partikulärt, inte straight, inte normalt, inte rätt. Där finns också andliga anspråk som tar tillvara det kroppsliga och sexuella i offer, jakt, martyrskap och direktrelation till det gudomliga. Kärleken, systerskapet, det djuriska, det androgyna och döden är inte vad de brukar vara, vilket kräver en särskild sorts rentav skrämd tillit av läsaren. Inte bara sedd som undergivenhet: det gäller att delta aktivt i det rituella, om än på ett språkligt, symboliskt plan. Denna magiskt villkorade tillit är värd sin vikt i guld och förändrar. Den öppnar perspektiv som kan ses som omöjliga. Våldsamheten är enkel och på något sätt vänlig. Detta kan befria och förvirra. Tilltalet är ofta skenbart ickekomplicerat, eller, det är ickekomplicerat. Den känslomässiga responsen kan så klart ställa till med en hel del, men den erfarenheten får man själv ansvara för, kanske låta sig vidgas av.                                                                        Leif Holmstrand

Dikt: ur "Der Ganze Weg" 1a rad: långa rader av människor och djur Översättning: Ida Linde Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Kristin Berget, född 1975, är en norsk poet med ett även internationellt sett udda tilltal. Hon bor i Drøbak, debuterade 2008 och är inte riktigt vad man tror. En handfull diktsamlingar har kommit till, rika men hårda. På ytan som stränga utsnitt, som drastiskt skurna rörliga bilder, skickligt berättad halvexperimentell film från förr. Kanske lite som Vra Chytilovás film Pasti, pasti, pastiky (Traps, på engelska) från 1998, men mindre heterosexualitet. Så våldsam, oresonlig, udda och könslig den filmen nu är. Som denna poetik är. Kristin Bergets. Därunder eller därbakom: ett näringsrikt och rörligt trassel, eventuellt allmängiltigt, helt säkert partikulärt, inte straight, inte normalt, inte rätt. Där finns också andliga anspråk som tar tillvara det kroppsliga och sexuella i offer, jakt, martyrskap och direktrelation till det gudomliga. Kärleken, systerskapet, det djuriska, det androgyna och döden är inte vad de brukar vara, vilket kräver en särskild sorts rentav skrämd tillit av läsaren. Inte bara sedd som undergivenhet: det gäller att delta aktivt i det rituella, om än på ett språkligt, symboliskt plan. Denna magiskt villkorade tillit är värd sin vikt i guld och förändrar. Den öppnar perspektiv som kan ses som omöjliga. Våldsamheten är enkel och på något sätt vänlig. Detta kan befria och förvirra. Tilltalet är ofta skenbart ickekomplicerat, eller, det är ickekomplicerat. Den känslomässiga responsen kan så klart ställa till med en hel del, men den erfarenheten får man själv ansvara för, kanske låta sig vidgas av.                                                                        Leif Holmstrand

Dikt: ur "och när det blir ljust blir det helt fantastiskt" 1a rad: Jag drömde henne inte Översättning: Ida Linde och Ulf Krook Uppläsning: Sofia Berg-Böhm  Kristin Berget, född 1975, är en norsk poet med ett även internationellt sett udda tilltal. Hon bor i Drøbak, debuterade 2008 och är inte riktigt vad man tror. En handfull diktsamlingar har kommit till, rika men hårda. På ytan som stränga utsnitt, som drastiskt skurna rörliga bilder, skickligt berättad halvexperimentell film från förr. Kanske lite som Vra Chytilovás film Pasti, pasti, pastiky (Traps, på engelska) från 1998, men mindre heterosexualitet. Så våldsam, oresonlig, udda och könslig den filmen nu är. Som denna poetik är. Kristin Bergets. Därunder eller därbakom: ett näringsrikt och rörligt trassel, eventuellt allmängiltigt, helt säkert partikulärt, inte straight, inte normalt, inte rätt. Där finns också andliga anspråk som tar tillvara det kroppsliga och sexuella i offer, jakt, martyrskap och direktrelation till det gudomliga. Kärleken, systerskapet, det djuriska, det androgyna och döden är inte vad de brukar vara, vilket kräver en särskild sorts rentav skrämd tillit av läsaren. Inte bara sedd som undergivenhet: det gäller att delta aktivt i det rituella, om än på ett språkligt, symboliskt plan. Denna magiskt villkorade tillit är värd sin vikt i guld och förändrar. Den öppnar perspektiv som kan ses som omöjliga. Våldsamheten är enkel och på något sätt vänlig. Detta kan befria och förvirra. Tilltalet är ofta skenbart ickekomplicerat, eller, det är ickekomplicerat. Den känslomässiga responsen kan så klart ställa till med en hel del, men den erfarenheten får man själv ansvara för, kanske låta sig vidgas av.                                                                        Leif Holmstrand Kristin Berget debuterade 2007 med diktsamlingen loosing louise. Två år senare kom hennes andra diktsamling Der ganze Weg som översattes till svenska av Ida Linde liksom den följande Hennes ansikte. Bergets senaste samling och när det blir ljust blir det helt fantastiskt, översatt av Ida Linde och Ulf Krook, gavs ut tidigare i år av Rámus förlag.  Tvärs igenom Kristin Bergets dikter försiggår två motstridiga rörelser, en som upplöser konventionella sammanhang och river välkända meningsbyggen. Och en som oavbrutet pekar ut en befriad och befriande nollpunkt.                           --Göran Sommardal , Kulturnytt, om Der Ganze Weg

Vi fortsätter prata panegyrik och gör idag en mer ordentlig genomlysning av genren tillsammans med radions egen expert Göran Sommardal. Dessutom - exklusivt i Nordegren: Skådespelerskan Sofia Berg-Böhm läsa gamla alster av Stiernhielm, Nordenflycht och Tegnér. Dessa blandas med lyssnarnas egna bidrag. Fortsätt skicka in panegyriska dikter till nordegren@sr.se Det blir också en rapport från Socialdemokraternas partikongress som inleds idag. Nordgegrens forne bisittare Leif Pagrotsky, riksdagsledamot och Socialdemokraternas kulturpolitiska talesman, finns på plats på Stockholmsmässan i Älvsjö. Bisittare är Louise Epstein.

Dagens K1 handlar om den svåra konsten att sprida glädje i sin närmiljö. Måste man vara två för att vara glad eller åtminstone ha en hund? Hur är det med bytesvärdet? Kan man ge en strumpa och ta en hel dator utan att skämmas? Är glädjen självalstrande? Richard Dinter och Katarina Wikars klättrar i relationstrappan med skribenten Dan Josefsson bland husdjusägare, poeter och begagnade saker. Lina Ekdahl läser, Sofia Berg Böhm sjunger, Johanna Molvin, Bengt Packalén och Henriette Zorn är också med. Kan man ta en dator och ge en strumpa? Kan man göra en hund glad? Eller är det tvärtom? Finns det bara ett visst mått av den, så man alltid måste glädjas på någon annans kvot. Eller är den självgenererande, när man väl har börjat är det bara att ge och ge. Eller är glädjespridandet fördummande? Richard Dinter och Katarina Wikars i relationstrappan med Dan Josefsson bland husdjur, poeter och begagnade saker. Lina Ekdahl läser, Sofia Berg Böhm sjunger, Johanna Molvin, Bengt Packalén och Henriette Zorn är också med.

Tänk om den skräck som vi så gärna möter och avnjuter i deckare, filmer, vampyr­historier, skräckinjagande äventyr som bergsbestigning och under­vattensfiske tänk om vi uppsöker den skräcken bara för att slippa den out­härdliga, oöverstigliga och oöverskådliga skräcken! Med hjälp av Pu Songling och hans metod för att betvinga spökrävar och hans nedteckning av historien om Draken som gick i idé, med ytterligare hjälp av Tom Waits, Göran Everdahl, Tzvetan Todorov och Sofia Berg Böhm utför Göran Sommardal tankeexperimentet att så många engagerar sig så starkt i skräckupplevelsen, därför att vi redan vet allt om SAKEN, men är för fega för att ta den i egna händer: Apokalypsen, hur kul är det på en skala?