Jiddisch far alle

Andra familjer med överlevande från Förintelsen hade jiddisch som hemligt språk när barnen inte skulle förstå. Rifkes familj i Chicago hade polska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jiddisch förstod nämligen alla, det var det språket man talade hemma, och det enda språk Rifke förstod under sina första tre år. Polska kunde hennes morföräldrar mycket väl, de kom från Polen efter kriget, men de talade det helst inte. De hade av kända orsaker ett något traumatiskt förhållande till sitt hemland.Producent: Thomas Lunderquist

Duvid Zakalik kallar sig luftmentsch - ett jiddischuttryck för den som är lite uppe i det blå, lite opraktisk och mest intresserad av andliga ting Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I själva verket är han mycket, utöver hortonom, trädgårdsforskare, bland annat också översättare från jiddisch och klezmer, jiddisch-spelman. Främst på piano och dragspel. För när Duvid var tre år gammal kom hans pappa, som älskade att fynda överskottslager av möbler, tyger och mattor, hem till honom och hans bror med ett piano direkt från fabriken och sa: ”Boys, you're going to learn the piano!” Duvid fastnade, och i dagens program resonerar han om jiddischmusikens väsen. Producent: Thomas Lunderquist

Poeten Rokhl Korn (1898-1982) levde ett minst sagt kringflackande liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uppvuxen på landet i Galizien i nuvarande Polen evakuerades hon under kriget till Uzbekistan och sedan Moskva, för att efter kriget kort återvända till Polen och sedan tillbringa två år i Stockholm innan hon emigrerade till Montreal, Kanada.I jiddischkretsar var hon en tongivande efterkrigspoet som gav ut åtta diktsamlingar och två band kortprosa. I sin senare diktning använde hon orden för att återskapa en förlorad värld - sin trygga barndom. Ett exempel på detta presenteras här. Jiddischisten Miriam Isaacs i Washington DC lärde sig läsa på samma bibliotek i Montreal som Rokhl Korn föreläste i. I programmet berättar Miriam mer om den stora jiddischpoeten.

Om ett misslyckat sovjetiskt försök att göra en succébetonad brittisk jiddisch-musikal om sionistisk frigörelse till propaganda mot Storbritannien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I senaste programmet berättade Alexandra ”Sashe” Poljan om jiddisch-musikalen Kungen av Lampedusa i London, som bygger på den sanna historien om hur den brittiske stridspiloten Sydney Cohen fick en hel garnison fiendesoldater att kapitulera under andra världskriget, när han var tvungen att nödlanda på ön Lampedusa.Här berättar Sashe vidare. Vi får höra den osannolika historien om vad som hände med den brittiska pjäsen när den hamnade i händerna på fienden Sovjetunionen efter kriget: Den sovjetiske jiddischförfattaren Peretz Markish fick i uppdrag att förvandla den brittiska sionistiska frigörelseberättelsen till propaganda mot Storbritannien, för ett misslyckat försök att upprätta en judiskt självbestämmande län i Birobidjan i sydöstra Sibirien.

När den brittisk-judiske stridspiloten Sydney Cohen och hans tvåmanna-besättning var ute på uppdrag i sitt Swordfish-flygplan tvangs de nödlanda på den italienska fiendens ö Lampedusa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här är berättelsen om hur en hel garnison på 4 300 soldater för axelmakterna under andra världskriget kapitulerade inför en fattig, föräldralös judisk skräddarlärling från östra London - och hur det blev till den största musikalsuccén någonsin på jiddisch-scenerna i Londons East End.

Izzy Posen, en före detta ultra-ortodox jude från London, ville lära sig mer om världen än vad han fått i sitt slutna chassidiska samfund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han fick lära sig engelska från grunden för att kunna studera på universitetet, och har idag en vetenskaplig youtube-kanal på jiddisch för att chassider ska kunna ta till sig världsligt vetande.Det har varit en lång resa för Izzy att bryta sig loss från sitt stängda samfund och dess religiösa dogmer, för att lära sig hur världen faktiskt fungerar. Men han har också lärt sig leva med och förhålla sig till sitt judiska arv och kultur. För den är trots allt fortfarande viktig för honom. Han vill ta fasta på det positiva med sin ursprungsmiljö: sammanhållningen och solidariteten.

Jiddisch har funnits länge i Sverige, också ute på landet. Gerd Juvin lärde sig förstå språket som barn på 1950-talet i Hälsingland, genom att lyssna på sin morfar Simon, gårdfarihandlare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gerd Juvin beskriver sig som en glad farmor till sex barnbarn i Malmö. Under sin egen barndom tillbringade hon tolv somrar hos mormor och morfar i Hälsingland. De bodde där från pesach på våren till rosh hashana på hösten, för morfar cyklade runt och sålde varor i Gävleborgs län, som gårdfarihandlare. Nu har Gerd skrivit en barnbok om en av sina somrar hos bobe-zeyde, mormor och morfar söder om Järvsö, tillsammans med Malin Norrby. Shabbes i Sörby heter den, och beskrivs som ett slags Jul i Bullerbyn för svensk-judiska barn.

Jiddisch far alle är ett kulturprogram om, och delvis på, jiddisch. Att även svensk litteratur ingår i jiddischkulturen såg en Mordechai Forlerer till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forlerer kom som flykting från Ryssland till Stockholm vid första världskrigets utbrott. Här lärde han sig svenska och förälskade sig i svensk och annan nordisk litteratur. Inte minst Selma Lagerlöfs. Han översatte hennes Gösta Berlings saga och Kejsaren av Portugallien till jiddisch och introducerade henne till jiddischvärlden med en stort uppslagen artikel i litteraturtidskriften Literarische bletter.Epidemiologen och jiddisch-entusiasten i Göteborg, Erik Joas, berättar om Mordechai Forlerer.

Tina Hildesjö Persson bor i skogen i Halland. Eftersom hon inte har så många jiddischtalande i sin närmaste omgivning skriver hon istället på språket, för att ändå kunna använda det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske är det lite konstigt med en vanlig svensk kvinna som lär sig jiddisch i vuxen ålder, börjar skriva dikter och berättelser på språket och umgås med människor i den lilla globala jiddisch-communityn? Visst, svarar Tina, men man kan vara hur konstig man vill på jiddisch och ändå uppfattas som inom normalvarianten!För Tina kändes det som att jiddischen passade perfekt i ett hål som fanns i hennes hjärna.

Maria Ka sjunger på jiddisch, men inte så mycket de vanliga visorna. Det låter mer alternativt, elektroniskt och punkigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klezmer och annan traditionell jiddischmusik är gammalmodig och handlar inte om vår verklighet idag. Det menar den polska jiddischsångerskan i Gdańsk Maria Ka, aktuell med nytt album - Der Hemshekh, Fortsättningen - och med en utställning tillsammans med andra nutida kvinnliga judiska konstnärer på museet för de polska judarnas historia, Polin i Warszawa.

Under medeltiden och ända fram till artonhundratalet levde i judiska samhällen i Europa något slags karnevalistiskt skådespel. En gång om året på helgen purim uppförde man purimshpil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad har de att göra med framväxten av den moderna jiddischteatern, som enligt en gångbar myt började den 6 oktober 1876, i en park i den rumänska staden Iasi?Ingenting! Det hävdar den israeliska jiddischisten Zehavit Stern. Här förklarar hon varför.Producent: Thomas Lunderquist

Femton personer som lärt sig jiddisch som andraspråk har fått skriva texter - berättelser och dikter - som samlats i en bok utgiven av Peter David och Jean Hessel: Nya ord med gamla bokstäver. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De gamla bokstäverna är de hebreiska, som jiddisch skrivs med. Men texterna är också transkriberade till latinska bokstäver, samt översatta till svenska.Vi får möta bokens förläggare och redaktör Peter David och Tina Hildesjö Persson, som bidragit med en berättelse om trafficking.Producent: Thomas Lunderquist

När Binyumen och hans syskon var små fick de böta en penny varje gång de sa något på engelska i hemmet. I New York. Kanske är det pappa Mordkhes stränghet som gjort deras jiddisch flytande än idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Binyumen har talat jiddisch hemma med sina barn, liksom hans föräldrar gjorde med honom och deras föräldrar i sin tur med dem.Det är inte enkelt att uppfostra barn på ett språk som nästan ingen annan utanför hemmet talar. Men det fanns ett par andra familjer i kvarteret som gjorde detsamma. Och det har varit värt det! Varför? Av respekt för de äldre generationer, och av ett par anledningar till vilka framkommer i programmet.Producent: Thomas Lunderquist

Teater på jiddisch är ett relativt nytt fenomen. Den första föreställningen ägde rum den 6 oktober 1876 i Rumänien. Bara fyrtio år senare grundades ett jiddischteatersällskap i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är inte alltid så lätt att hitta bra pjäser skrivna på jiddisch. Det upptäckte ett gäng entusiaster när de 2008 återupptog teaterfanan i vår huvudstad. Varpå de skrev en pjäs om sig själva: Ett gäng inte allför samarbetsvilliga teateramatörer som letar efter en möjlig pjäs att spela.Sylvia Sauter, som var med från början och som skrivit boken Teater på jiddisch i Sverige och världen tillsammans med sin make Willmar, berättar om Stockholms Jiddische Teateramator'n.

Nya testamentet på jiddisch? Det låter konstigt, och översättaren Chaim Einspruch intresserade Mikhl Yashinsky i den grad att han skrev en pjäs om honom och hans projekt. På jiddisch, naturligtvis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Enligt jiddischtidningen Forverts, The Forward, är det första gången på sju decennier som det skrivits en ny fullängds-pjäs på jiddisch i Amerika. Di psure lojt Chaim, Evangeliet enligt Chaim, hade urpremiär och spelade 21 föreställningar i East Village, New York över jul och nyår.

Som vuxen är det ju sällan som någon sjunger för en när man ska sova, så då får man göra det själv, konstaterade Channa Riedel och skrev Vaggvisa till mig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den översattes av Salomon Schulman: Viglid far zikh aleyn, tonsattes av Georg Riedel och sjöngs in av Channa själv tillsammans med Sofia Berg Böhm, på skivan Georg Riedels jiddischland. Här berättar Channa om projektet och sin inblandning i det.

Yonatan Alman bestämde sig för 18 månader sen för att lära sig jiddisch. Nu är han inkallad i israeliska armén, och postar nästan dagligen små videohälsningar från fronten - på jiddisch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske är det som Yonatans kompis Mordechai sa, att jiddisch är ett tröstemedel för det judiska folket. Genom det tusenåriga språket har judarna genomlevt alla svårigheter: hunger, kyla och förföljelse. En traumatiserad kvinna som inte kunde sova efter 7 oktober-attacken skrev och berättade för Yonatan hur hon kunde finna glädje i hans små filmer som han gör med mycket glimt i ögat.

Jowita Paczyk är doktorand i jiddisch vid Tel Avivs universitet, och ska skriva om Di goldene keyt, Guldkedjan, som var en tidskrift för jiddischfilosofi 1949-1995. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jowita studerade också jiddisch på avancerad nivå på årets sommarkurs vid universitetet i Tel Aviv. Programmets producent Thomas Lunderquist studerade där på en lägre nivå, men de träffades för ett samtal om Jowitas påbörjade doktorandstudier. Nu håller hon på att lägga en ny länk till jiddischkulturens gyllene kedja.

Der indeks tsu der jiddischer periodik heter jiddischtidskrifts-registret som är ett av Eliezer Niborskis olika uppdrag för att låta jiddischkulturens hjul snurra vidare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cirka ett tusen olika publikationer utgivna mellan åren 1862 och 1948 är katalogiserade i registret, och cirka hälften av materialet är tillgängligt att läsa online - för den som kan läsa jiddisch, vill säga. För utan att förstå språket kan man inte få full tillgång till dess kultur, enligt jiddischisten Eliezer Niborski.Thomas Lunderquist intervjuar en av sina lärare på sommarkursen i jiddisch vid Tel Avivs universitet, där han studerade i somras.

Lea Kalisch föddes hundra år för sent. Den schweizisk-amerikanska sångaren, låtskrivaren, skådespelaren med mera har en nostalgisk längtan efter en svunnen shtetl-tid, Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. de judiska småstäderna i Östeuropa som utraderades tillsammans med sina invånare under Förintelsen. Men hon vet att förvalta detta romantiska drag, sin jiddisch-själ som hon talar om, och förnya den med rap, latintoner och ett stort mått humor.

Den sovjetiske jiddischförfattaren Dovid Bergelson var en tidig modernist och en förnyare av jiddischlitteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med sin farpamelechung, ”förlångsammande” och medvetna försvårande av sin prosa var han inspirerad av sin tids ryska formalism, inte minst av Viktor Sjklovskij och hans litterära grepp ostranenie, ”främmandegörande”. Senare ändrade han stil till sovjetisk socialrealism, men blev ändå mördad, tillsammans med fyra andra jiddischförfattare, i en av Stalins antisemitiska kampanjer i augusti 1952.Thomas Lunderquist lär sig mer om Bergelson av jiddischläraren och forskaren Alexandra ”Sashe” Poljan.

Jiddisch är ett språk, men på sätt och vis inte bara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Liksom alla andra språk bär det på en hel lång historia, och en stor mängd mänskliga erfarenheter har iklätt sig dess språkdräkt, varav massor finns bevarat i nedskrivna texter på dikt, såväl som skön- och fackprosa.Jiddischprofessor Justin Cammy vill få sina studenter att fundera över vad jiddisch varit, vad det är och vad det kan komma att bli i framtiden. Thomas Lunderquist har gått på hans föreläsningar och också fått en pratstund med honom.

Som liten lärde sig Yasmin Garfunkel en jiddischvisa i skolan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den verkar ha satt sig ordentligt, för nuförtiden ägnar sig Yasmin mest åt jiddischmusik. Den argentinska sångerskan sjunger, studerar jiddisch, forskar och skriver ny musik till gamla dikter på det gamla ashkenazisk-judiska, central- och östeuropeiska språket.Vi hör henne och hennes sånger i veckans Jiddisch far alle.

Ett femtio år gammalt ljudarkiv med två tusen folkvisor på jiddisch, framförda av 75 äldre personer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad som var speciellt med YIVO Folksong Project: East European Jewish Folksong in its Social Context, Östeuropeisk judisk folksång i sitt sociala sammanhang, jämfört med tidigare musik-etnologiska inspelningsprojekt var att fokus låg på sångarna snarare än på sångerna i sig. Med frågor som var de lärde sig sångerna, vid vilka tillfällen de sjöng dem och vad de väcker för känslor hos dem kunde musiken sättas in just i sitt sociala sammanhang.Nu har alla 230 timmar sånger och berättelser gjorts tillgängliga på nätet.

Till slut har vardagen med alla sina problem kommit ikapp också i den ultraortodoxa judiska musiken. Chassidiska musiker vågar besjunga, be-rappa och kritisera orättvisor inom gruppen, och längtan i visorna behöver inte längre bara vara efter Gud, utan också efter romantisk kärlek eller att finna sin egen väg i livet.Jiddisch far alles producent Thomas Lunderquist har i dagens avsnitt intervjuat den avhoppade chassiden Izzy Posen om nya trender i den ultra-ortodoxa judiska musiken, och vi får höra exempel i form av rapparen Shauly och singer-songwritern Mendel Roth.

Ack, under himmeln ligger staden Buenos Aires, där det inte finns någon gud! Så klagas i en visa från början av 1900-talet, då judisk trafficking till Sydamerika var en vanlig företeelse. Sångerskan och musik-etnologen Izabella Goldstein intresserar sig för de fattigas, tjuvarnas och de prostituerades visor från decennierna runt förra sekelskiftet. De säger mycket om livet för de utsatta och marginaliserade, och bär bland annat vittnesmål om att de var människor med känslor som alla andra.Thomas Lunderquist är Jiddisch far alles producent.

Lorin Sklamberg är mannen med den personliga rösten i, och en av grundarna av, New York-klezmerbandet The Klezmatics. Här berättar han lite om sig själv och om bandets tillkomst och stil. The Klezmatics skivbolagsdirektör uppmanade bandet att lägga in sina egna personligheter och musikaliska bagage i musiken snarare än att upprepa vad andra gjort före dem. De tog rådet på stort allvar, och i och med andra albumet, Rhythm + Jews från 1993, fick folk upp ögonen för dem.Lorin Sklamberg berättar för producent: Thomas Lunderquist, och vi får höra lite från några av bandets mest kända låtar.

Årets tema i Jiddisch far alle är musik. Jiddischlider, klezmer, kleinkunst-kupletter med mera. Först ut bland årets program hör vi om Jac Weinstein, vars sånger från första halvan av 1900-talets Helsingfors, främst till olika jiddisch-cabareter och -revyer, upptäcktes av Simo Muir i en källare i samma stad 2005.Här berättar Simo Muir lite om Weinstein och hans sånger, som nyligen blivit till en skiva med världsartister som Sasha Lurje och Lorin Sklamberg (sångare i The Klezmatics).Producent: Thomas Lunderquist

Judarna som kom till Helsingfors runt förra sekelskiftet lärde sig oftare svenska än finska. Deras brytning och det mischmasch som uppstod av svenska och jiddisch parodierades gärna. Judarna gav gärna varandra smeknamn utifrån hur de uttalade ord på svenska med brytning på jiddisch. Så till exempel kallades en man som hade en bod med tillhörande ”bakhus” på den judiska marknaden Narinke (se bild) för... Lyssna på programmet så får du höra! Enligt jiddischisten Simo Muir så kallas hans släkt så än idag.Producent: Thomas Lunderquist

Poeten och visförfattaren Mordechai, Mordche, Gebirtig ligger bakom flera sånger i jiddischens standardrepertoar. Själv framlevde han sitt liv i Krakows fattiga judiska kvarter. Mordche fick börja arbeta tidigt. Det gav honom en stark arbetaridentitet, vilket kom till uttryck i många av hans dikter och sånger. Han skildrade ofta fattigdomen och arbetarnas hårda tillvaro på ett sätt som talade direkt till sina läsare och lyssnare. Miriam Trinh berättar mer.

När jiddischförfattaren Yehoyesh slog sig ner söder om Tel Aviv i det som skulle komma att bli Israel, var språket jiddisch inte väl sett. Då skulle det moderniserade bibliska språket hebreiskan talas av alla, och frammana ett nytt sätt att vara jude, i en egen judisk stat.Idag intresserar sig den israeliske forskaren och guiden Yaad Biran för jiddischen för att det kan bidra till en mer inkluderande syn på kultur. En syn som kan symboliseras av begreppet Jiddischland - ett land byggt av ett språk och en kultur som inte känner några geografiska gränser.

Varför Yehoyesh lämnade New York och reste till Palestina 1914? Yiddischforskaren Yaad Biran är inte helt säker, även om han har sina misstankar. Yaad har gjort en kortfilm om Yehoyesh i Palestina, och skrivit en avhandling om olika jiddischförfyttares skildringar av Israel före självständigheten. Här berättar han lite för Thomas Lunderquist om Yehoyeshs liv och verk, som poet, översättare och reseskildrare.

Den australiensiske författaren och berättaren Arnold Zable blev tillfrågad om han ville delta i programmet på den judiska kulturfestivalen i Krakow i somras, och funderade över vad han kunde tala om. Mitt under brinnande krig i Polens grannland Ukraina, och med Polens stora flyktingmottagande, kom han fram till att motstånd och uppror kunde vara ett passande tema. Som den berättare han är, valde han att berätta historier istället för att föreläsa, och han valde ut historier om motstånd som inte nödvändigtvis genomförs med hjälp av vapen.I veckans Jiddisch far alle får vi oss några av historierna till livs.

Det är en märklig känsla att röra sig i Kazimierz, den gamla judiska stadsdelen i Kraków. Spåren av de 65 000 judar som bodde i Kraków före kriget är överallt, men nästan inga judar finns kvar. För trettioförsta året hålls den judiska kulturfestivalen i Kraków, och intresset är stort. Det är den största festivalen i sitt slag i Europa, med föreläsningar, fester, föreställningar och konserter. På en lektion i jiddisch på det judiska kulturcentret mötte Thomas Lunderquist en entusiastisk student och en något desillusionerad lärare.

Singer skrev sina berättelser på jiddisch, men oftast publicerades de bara som följetonger i jiddischtidningar och tidskrifter, som amerikanska Forverts, The Forward. Så även Sonim. Tills nu! Sedan 1970-talet har såväl engelsk- som svensktalande kunnat läsa om Herman Broder i New York och hans tragikomiska kvinnobekymmer. Nobelpristagaren Isaac Bashevis Singers roman har översatts till en mängd språk. Nu har ett litet lundaförlag gett ut den i bokform också på originalspråk. Fast den är uppdaterad till en modern, standardiserad jiddisch. Thomas Lunderquist har talat om Singer och hans roman med Singer-experten Jan Schwarz, jiddischlektor vid Lunds universitet.

Singer skrev sina berättelser på jiddisch, men oftast publicerades de bara som följetonger i jiddischtidningar och tidskrifter, som amerikanska Forverts, The Forward. Så även Sonim. Tills nu! Sedan 1970-talet har såväl engelsk- som svensktalande kunnat läsa om Herman Broder i New York och hans tragikomiska kvinnobekymmer. Nobelpristagaren Isaac Bashevis Singers roman har översatts till en mängd språk. Nu har ett litet lundaförlag gett ut den i bokform också på originalspråk. Fast den är uppdaterad till en modern, standardiserad jiddisch. Thomas Lunderquist har talat om Singer och hans roman med Singer-experten Jan Schwarz, jiddischlektor vid Lunds universitet.

Esther Singer Kreitman hade två bröder som också var författare. En av dem var populärast under 20-40-talet, men dog tidigt: Israel Joshua. Den andre fick nobelpriset 1978 och har blivit odödlig: Isaac Bashevis. Själv kom hon i skymundan, som kvinnliga författare ofta gjorde på den tiden. Nu finns i alla fall en av hennes båda romaner, Demonernas dans, översatt till svenska direkt från jiddisch. Översättningen är gjord av läkaren och jiddischkulturprofilen i Lund Salomon Schulman. Thomas Lunderquist har träffat honom för att höra lite mer om Kreitman.

Irena Klepfisz första språk var polska. Hon föddes i Warszawa-ghettot mitt under brinnande världskrig. Hennes andra språk var svenska: Hon bodde med sin mor i Sverige under tre år efter kriget. Först senare erövrade hon sitt verkliga mameloshn, sin mammas första språk, och i sin tvåspråkiga poesi, på jiddisch och engelska, utforskar hon sin längtan efter en förlorad värld, förlorade ljud och ett förlorat, dyrbart arv.I höst kommer hennes nya diktsamling som också samlar alla hennes dikter utgivna under 50 år: "Her Birth and Later Years".

Irena Klepfisz första språk var polska. Hon föddes i Warszawa-ghettot mitt under brinnande världskrig. Hennes andra språk var svenska: Hon bodde med sin mor i Sverige under tre år efter kriget. Först senare erövrade hon sitt verkliga mameloshn, sin mammas första språk, och i sin tvåspråkiga poesi, på jiddisch och engelska, utforskar hon sin längtan efter en förlorad värld, förlorade ljud och ett förlorat, dyrbart arv.I höst kommer hennes nya diktsamling som också samlar alla hennes dikter utgivna under 50 år: "Her Birth and Later Years".

Lider mit glider - Sånger med armar och ben - kallas ett sång- och rörelseprogram framtaget för att lärare och pedagoger, föräldrar och mor- och farföräldrar ska kunna överföra ett kulturellt arv också till små barn. Programmet är framtaget av Paula Grossman, Heléne Don Lind och Ludvig Josephson, och här får Thomas Lunderquist och Paulina Witte vara med när Heléne besöker den judiska förskolan i Malmö med Lider mit glider.

Det kan leda till blandad dans. Så lyder poängen i vitsen som Sonia Gollance berättar i dagens program, och så heter också hennes bok: It could lead to mixed dancing. Enligt gammal religiös sed får judiska män och kvinnor inte dansa med varandra. Men ända sedan haskole, den judiska upplysningsvågen som började runt år 1800, har förbudet utmanats och trotsats och drivits med, och idag är det bara de allra mest ortodoxa som lyder.Jiddisch far alles litteraturtema fortsätter, idag om hur den könsblandade dansen fungerat som metafor för modernisering, sekularisering och normbrytande i den judiska världen.Thomas Lunderquist intervjuar Sonia Gollance, Paulina Witte läser ur Israel Joshua Singers roman Bröderna Aschkenazi och vi hör en bit ur låten Forshpil/Second Avenue Square Dance med bandet Shekoyokh.

Salomea Perl (1869-1916) skrev om fattigt judiskt liv i Polen runt förra sekelskiftet. Hennes sju bevarade noveller är osentimentala redogörelser av en tid när kvinnans öde avgjordes av äktenskapet. Nu finns hennes noveller utgivna i en engelsk-jiddisch utgåva: The Canvas and other stories, Duken och andra berättelser, och vi får höra utdrag från novellen Tsipke, om en barnlös kvinna som övergavs av sin make och nu slavar i slaktarens hem.