Podcast appearances and mentions of gustaf iii

De flesta kokböcker förutsätter att vi har förkunskaper. Men inte den här. Den berättar allt. Och är dessutom gratis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Läser man ett recept med korv stroganoff, så står det längst ner ”serveras med kokt ris”. Kan man inte det här med logistik och matlagning så undrar man ju ”hur kom riset in här?”– Och sen står det ”servera med en god sallad”.Det säger Eleonor Schütt, matkonsult på Hushållningssällskapet västra. Hon har varit med och tagit fram appen Matglad 2.0, en kokbok som beskriver alla moment i matlagningen. Från inköp av råvaror, till vilka redskap som behövs och i vilken ordning allt ska tillagas.Den första Matglad-appen lanserades för tio år sen, som ett hjälpmedel för personer med intellektuella funktionshinder. Målet var att få fler att laga mat. Appen finansierades av Allmänna arvsfonden.Användaren av Matglad 2.0 behöver ingen förkunskap. I takt med att man blir bekväm med matlagandet kan appen anpassas så att all information inte behöver visas.Appen har nått ut till många fler än den primära målgruppen. Barn, ungdomar som flyttad hemifrån och pensionärer som tidigare inte lagat så mycket mat använder den.Nu har en andra, uppdaterad och omarbetad version kommit. Matglad 2.0 finns att ladda ner till smarttelefoner, paddor och som websida. Gratis att använda.Matglad har utvecklats av Hushållningssällskapet västra. Det första hushållningssällskapet bildades 1791 på Gotland. Hushållningssällskapet är en obunden, opolitisk medlemsorganisation som initierades av kung Gustaf III. Det var missväxt i Sverige och något behövde göras för att rädda livsmedelförsörjningen. Hushållningssällskapen bildades i varje län och uppgiften var att sprida kunskap.Nedan finns en länk till ett Meny-avsnitt som berättar mer om sällskapet.Idag jobbar man som konsulter inom lantbruk, landsbygd och mat.

Doldiskungen som deltog i statskupp och styrde flottan i krig - och som till sist klev upp på tronen, under en av svensk historias mest omvälvande perioder. Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play. Uppläsare: Emma PetersScenuppläsare: Zardasht RadRedaktionen för detta avsnitt består av:Mårten Andersson – producent, manus och researchEmilia Mellberg – producentElina Perdahl – producentViktor Bergdahl – ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Per Widén, arkivarie vid Uppsala universitet och expert på Karl XIII.Vill du veta mer om Karl XIII? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Hertig Carl och det svenska frimureriet av Dan Eklund, Sten Svensson och Hans Berg (red)Gustaf III : en biografi av Leif LandenLovisa Ulrika : konst och kuppförsök av Claes Rainer.Hedvig Elisabeth Charlotte : hertiginna vid det gustavianska hovet av My Hellsing.

Gustav III:s ryska krig 1788-90 var drivet av monarkens ärelystnad. Han såg sig som arvtagare till hjältekonungarna Gustav Vasa och Gustav II Adolf. För att kringgå kravet på godkännande från ständerna iscensatte kungen ett ryskt anfall mot Finland med svenska soldater i ryska uniformer.Kriget var impopulärt och dåligt förberett. Under inledningen av kriget gjorde ett antal officerare i Finland i Anjalaförbundet uppror. Något som den politiskt skicklige kungen kunde utnyttja till sin fördel. Men kampen mot adeln skulle stå kungen dyrt.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Hugo Nordland, historiker och förlagsredaktör som arbetar på en bok om Gustav III.I slutändan vann Gustav III kriget genom några djärva sjöstrider som det viborgska gatloppet och slaget vid Svensksund. Kriget gjorde det också möjligt för Gustav III att stärka enväldet. Sedan freden i Åbo 1743 efter hattarnas misslyckade angreppskrig på Ryssland fick Ryssland ett stort inflytande på svensk inrikespolitik. Det var denna inblandning, vid sidan om att återvinna territorium, som Gustav III ville uppnå med kriget.I inledningen av kriget bildades Anjalaförbundet i Finland. Det var en revolt bland officerare som motsatte sig Gustav III:s krigspolitik och ville istället sluta fred med Ryssland. De ansåg att kriget var meningslöst och att det endast ledde till onödigt lidande och förlust av människoliv.Vid förbundets första möte i Anjala i Finland skrev man ett brev till Rysslands kejsarinna Katarina II, där förbundet uttryckte sin önskan om fred. I brevet förklarade de att de inte stödde Gustav III:s krigspolitik och bad om att få sluta fred med Ryssland.Gustav III lät gripa flera av ledarna. Men trots Gustav III:s försök att stoppa förbundet fortsatte de att verka i hemlighet och försökte fortsätta sina förhandlingar med Ryssland. Anjalaförbundet anses vara en föregångare till den finska nationalismen och självständighetsrörelsen som senare skulle leda till Finlands självständighet från Ryssland.Lyssna också på Gustav III:s statsvälvning 1772 satte stopp för frihetstidenBild: Porträtt av Gustaf III klädd i svenska dräkten, bärandes Svärdsorden och Vasaorden kring halsen, Serafimerordens ljusblå band och kraschan, sittandes i en rikt möblerad interiör, hållande i höger hand brev, på det förgyllda skrivbordet en byst av Gustav II Adolf - sittande knäbild, Public DomainMusik: String Arpeggios av Boris Skalsky, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren Monika Fagerholm har under en veckas tid fört dagbok över sitt läsande. Där ryms nyhetsknarkande, resetidningar till frukost, lunch och middag, och en lovsång till ljudbokens ära. MARIE LUNDSTRÖM OM FYRA SÄTT ATT LÄSA EN BOK"Hur läser du? I vilken kroppsställning? Med eller utan snacks? Och får man läsa slutet först?" De frågorna ställde Marie Lundström på sin egen och Lundströms Bokradios facebooksida. Nu har vi svaren och det visar sig att det finns fyra kategorier läsare: De Förberedda, De Uppkrupna, De Sittande och De Liggande. Hör allt om vad som skiljer grupperna åt, och vilken kategori du själv tillhör.LYSSNARJURYN LÄSER KLAS ÖSTERGRENS "TVÅ PISTOLER"Välkommen in i en roman som doftar stall, pottskåp och gammal svett. Och hör lyssnarjuryns fria fantasier om en scen i boken när kung Gustaf III:s hovstallmästare ska hjälpa till i den äktenskapliga bädden. Lyssnarjuryn, med deltagare från våra utvalda bokcirklar, diskuterar en nominerad bok om dagen fram till fredag när de måste bestämma sig för vilket verk som i år ska vinna Sveriges Radios Romanpris.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Ulph Nyström

1992 slog Stefan Andersson ner som en bomb i musikverige med hyllade debutskivan Emperors Day, men några skivor senare lämnade han rocken och hittade sin egen nisch – musikföreställningar med historiska teman. Sedan 2008 har det blivit en rad kritikerrosade uppsättningar bl.a. om Gustaf III, fängelsefångar på Marstrand – och nu i januari, nypremiär av...

1992 slog Stefan Andersson ner som en bomb i musikverige med hyllade debutskivan Emperors Day, men några skivor senare lämnade han rocken och hittade sin egen nisch – musikföreställningar med historiska teman. Sedan 2008 har det blivit en rad kritikerrosade uppsättningar bl.a. om Gustaf III, fängelsefångar på Marstrand – och nu i januari, nypremiär av krigsskildringen Flygblad över Berlin i Göteborg! Årets första podavsnitt blir en inspelning från i höstas där Jakob, Carl-Magnus och Erik besökte repetionerna på Kajskjul 8. Förutom den inspirerande kombon musik/historia pratar vi även bl.a. om 90-talskarriären, killinggängets parodi, en discoplatta inspelad i tyskland – och en tennismatch mot Björn Borg!Intervjuar gör: Carl-Magnus Eriksson, Jakob Olsson och Erik JensenFotograf: Johan Westerlind

Förliden fredag d. 16 mars 1792, kl. 3/4 till 12 om aftonen, då hans Kongl. Maj:t nyss var inkommen på maskeradbalen uti Kongl. Operahuset, hade en okänd mask infunnit sig uti trängseln af de masker, som samlat sig bakom konungen, och der aflossat en pistol hvars skott tagit ett stycke öfver venstra höften något ifrån ryggraden.Så kunde man läsa i Stockholmsposten vårvintern 1792. Den svenske kungen Gustaf III hade blivit skjuten av en ensam förövare inne på vårens första operamaskerad. När reportaget skrevs så levde fortfarande kungen, men han dog senare av komplikationer. Det här mordet har sedan dess legat som en slagskugga över Sveriges historia, oerhört mycket har tolkats ur ljuset av den här händelsen allt ifrån det moderna, demokratiska och industriella samhällets genombrott till hypoteser kring mordet på Olof Palme, det vill säga en hemlig konspiration i vars yttersta ände befinner sig en pistol. Länk

Gunnar Bjursell - debattör

Gustaf III – fin, kultiverad! – Marias essä om den svenske kungen och St Bartholemy. Vi pratar om Sveriges roll i slavhandeln genom Gustaf III:s förvärvande av kolonin St.Barth i Västindien. Samtal om koloniseringen av Nordamerika med utgångspunkt från de folkförflyttningar och massakrer som skedde mot ursprungsbefolkningen. Sand Creek-massakern, Slaget vid Little Bighorn, Andedansen och Wounded Knee lyfter vi särskilt fram. Dessutom tar vi upp den etniska rensning som skedde i östra USA under 1830- och -40-talen.

"God afton vackre mask" ett kungamord var inget man skojade om på scen. Det erfor Giuseppe Verdi när han försökte göra en kärlekshistoria av mordet på Gustaf III. Men ut kom till slut Maskeradbalen. Tillsammans med musikresearchern Evabritt Selén pratar producenten och programledaren Britta Svanholm Maniette om censuren, olika versioner av operan, gustaviansk prakt och hur operan drog in Verdi i politiken. Här hittar du Maskeradbalens Spotifylista. Låtlistan innehåller dels musik som spelas i podden, dels fler betydelsefulla avsnitt ur operan.

"God afton vackre mask" ett kungamord var inget man skojade om på scen. Det erfor Giuseppe Verdi när han försökte göra en kärlekshistoria av mordet på Gustaf III. Men ut kom till slut Maskeradbalen. Tillsammans med musikresearchern Evabritt Selén pratar producenten och programledaren Britta Svanholm Maniette om censuren, olika versioner av operan, gustaviansk prakt och hur operan drog in Verdi i politiken. Här hittar du Maskeradbalens Spotifylista. Låtlistan innehåller dels musik som spelas i podden, dels fler betydelsefulla avsnitt ur operan.

God afton vackre mask ett kungamord var inget man skojade om på scen. Det erfor Giuseppe Verdi när han försökte göra en kärlekshistoria av mordet på Gustaf III. Men ut kom till slut Maskeradbalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tillsammans med musikresearchern Evabritt Selén pratar producenten och programledaren Britta Svanholm Maniette om censuren, olika versioner av operan, gustaviansk prakt och hur operan drog in Verdi i politiken. Här hittar du Maskeradbalens Spotifylista. Låtlistan innehåller dels musik som spelas i podden, dels fler betydelsefulla avsnitt ur operan.

Artisten Stefan Andersson har de senaste åren satt upp flera föreställningar med historiska teman, bland annat om Ostindiefararen Götheborg och Gustaf III. Nu släpper han ett album och sätter upp en show om andra världskriget - Flygblad över Berlin. I slutet av november 2018 kommer albumet och den 11 januari 2019 är det premiär för föreställningen på Kajskjul 8 i Göteborg.

Det finns idag fler vilda djur i Sverige än vad det har gjort på hundratals år. Nya sätt att hantera människans samexistens med djuren behöver prövas. Året är 1789. Revolutionen har mullrat igång i Frankrike och liknande tongångar hörs i hela Europa. Gustaf III börjar bli nervös. Befolkningen knotar. Han bestämmer sig för att lugna ned dem genom att ge dem rätten att börja jaga. Tidigare hade det varit olagligt för vanliga människor att jaga de flesta djuren i svensk natur. Nu släpptes jakten fri och vem som helst med en bössa fick gå ut och skjuta en älg eller ett rådjur.Det här ledde till att de stora hjortdjuren försvann i princip helt och hållet. Vi vet inte hur många älgar som fanns kvar, det är mycket möjligt att det var färre än tusen i hela Sverige. Kronhjortarna var så få som 50 individer, rådjuren antagligen under 100 stycken i södra Sverige. Andra djur som bävern och vildsvinet blev helt utrotade. Mot slutet av 1800-talet började problemet att uppmärksammas och åtgärder sattes in.Från mitten av 1800-talet bildades en mängd olika jaktsällskap som började lobba för att jakten skulle regleras och andra organisationer drev också på att djurstammarna skulle skyddas. Grunden till den jaktlag som vi har idag kom 1938. Resultatet har inte låtit vänta på sig. På 20- och 30-talet planterade man in bäver från Norge i de svenska skogarna igen. Från mitten av 1900-talet började hjortar, rådjur och älgar på allvar att återhämta sig. På femtiotalet började det dyka upp vildsvin som blir allt vanligare under 70- och 80-talen. Förmodligen har vi fler vilda stora däggdjur, och även många stora fåglar än vad vi har haft under väldigt lång tid i Sverige. Och det är en oerhört positiv utveckling, säger Carl-Gustaf Thulin som är forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet.Bökande vildsvin, och bävrar som bygger dammar bidrar till mer biologisk mångfald och att fler arter av växter, insekter och andra djur klarar sig bättre. Men man kan också föreställa sig en del problem - trafikolyckor, kostnader för lantbruket, får som blir rivna av rovdjur.Maria Johansson är professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet. Hon undersöker samspelet mellan människa och miljö. Både om hur vi människor påverkas av vår omgivning och om hur vi påverkar vår omgivning på olika sätt.Maria arbetar med ett projekt med människor som bor med björn eller varg i sitt närområde. I vissa fall med människor som har råkat ut för att deras djur har blivit rivna av rovdjur.Forskningens mål är att förstå de psykologiska processer som ligger bakom den här oron och rädslan. Och det är många faktorer som spelar in. Kunskap om hur djuren reagerar i olika situationer, hur säker man känner sig på sin egen reaktion i mötet med ett rovdjur, och till och med hur mycket man litar på de myndigheter som förvaltar rovdjuren.I Orsa i Dalarna har Maria Johansson samarbetat med Skandinaviska Björnprojektet för att se om biologernas kunskap om björnars beteenden kan hjälpa människor i närområdet handskas med sin oro. Två genomförda studier med sammanlagt knappt 100 personer ser lovande ut. Nu följs resultaten upp för att se om den positiva effekten håller i sig. I så fall skulle det här kunna vara en väg framåt för hur människor ska kunna samexistera med fler vilda djur. Jag tror det är väldigt viktigt att ha med sig att det här med att vi har en situation med fler djur i vår närhet, att det här är inte en rent biologisk fråga utan den är i väldigt hög grad också en social fråga där vi behöver få bättre förståelse för hur enskilda människor reagerar på det. Hur grupper sinsemellan reagerar och hur man institutionellt ska hantera de här frågorna, säger hon.