Podcasts about lotta berg

De hånglar och dansar ringdans. Några parar sig hängande i en slemtråd med de blå penisarna slingrande runt varandra. Snigelsex är intrikat! Dessutom: om vilda bins behov av sand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu är det parningstider för många snäckor och sniglar! Där saker går lite annorlunda till än i människovärlden eftersom de är hermafroditer, alltså både hanar och honor samtidigt. Vi tar reda på hur det fungerar egentligen, och varför de här blötdjuren löst fortplantningen på det här viset. Vi får en inblick i hur de uppvaktar varandra och hur själva parningen går till. Den kan involvera både kärlekspilar och ringdans! Eller ännu mer äventyrligt, som pantersnigeln och gråsvart kölsnigel. De slingrar ihop sig med sin partner på hög höjd för att sedan hissa ner sig tillsammans i en lång seg slemtråd och hänger där i timtal tills båda parter är befruktade. Som ett parnings-bungyjump i snigeltakt. Morgonens guide i snigelsex-världen är Ted von Proschwitz, snigel- och snäckexpert, som finns på plats i Vitsippsdalen i Göteborgs botaniska trädgård, tillsammans med fältreporter Karin Gyllenklev.Har du ett bihotell i trädgården? Gott så. Men en sandhög är också viktig för de vilda bina! Många av dem bygger nämligen sina bon i marken: i jord, lera eller sand. En färsk studie från Sveriges Lantbruksuniversitet visar att finns allt färre ytor med blottad sand i landskapet. Vi träffar forskaren bakom studien, insektsexpert Mats Jonsell, vid en konstgjord sandhög i Uppsalas utkanter.Förra veckans avsnitt handlade om undervattensljud. Vi fortsätter på temat genom att lyssna på de fantasieggande ljud som Björn Carlsson spelat in i gotländska träsk, och genom att få reda på vilket vattendjur som har världens högljuddaste penis.Sommaren är på inmarsch och därmed badsäsongen. Även för fåglarna! Men hur ska man tänka om man har ett fågelbad i trädgården, för att hålla det rent? Och kan det stämma att talgoxen har en särskild badsång? Vi har fått flera lyssnarfrågor om fågelbad och skickar dem vidare till fågelkännaren och veterinären Lotta Berg.I veckans kråkvinkel välkomnar Tina-Marie Qwiberg kråkan Anton som en dag spatserade in i hennes liv.Programledare är Mats Ottosson.

Det började med en boskapspest på 1700-talet som bara måste stoppas. År 2025, när svensk veterinärmedicin firar sitt 250-årsjubileum, är den kanske största utmaningen den obevekligt växande antibiotikaresistensen - i en tid då nya smittor och andra utmaningar när som helst kan dyka upp inom animalieproduktionen. Medverkande: Susanna Sternberg Lewerin, Marianne Elvander, Stefan Gunnarsson, Lotta Berg, Sofia Boqvist, Ann Albihn, Johanna Lindahl och Renée Båge.

Vi blir varse att snokar kan både låta och lukta. Och så besöker vi en blomrik löväng, eller som det heter på Gotland: ett änge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ludvig Palmheden på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm vet hur man luktar när man hanterat en snok. I andras näsor är det en frän och ganska obehaglig lukt – för honom doftar det succé. Han fångar och mäter snokar på en plats där man gjort samma sak sedan 1940-talet. Tack vare den långa mätserien kan man se hur ett förändrat klimat har påverkat snokarnas överlevnad. Vi gör sällskap med honom till en stenig tallbacke när snokarna just krupit fram efter sin vinterdvala.Morgonens fältreporter finns denna lördag på Gotland, där man med stor stolthet vårdar sina ängen. På Gotland finns fler än 200 hävdade ängar (det vill säga de sköts på gammalt vis med fagning och slåtter) och det är också Sveriges enda landskap som har en egen Ängskommitté. Lena Näslund finns i Prästänget i Östergarn tillsammans med kommitténs ordförande Hjalmar Croneborg bland växter som brudsporre, blodtopp och tidigblommande ögontröst.Matilda och Agnes Hogling och deras pappa Daniel såg en morgon en ekorre i trädgårdens krikonträd. Där satt den och kalasade på bladlöss som lördagsgodis. Hur vanligt är det? undrar de. Ekorrkännaren Olavi Grönwall svarar. Och så ringer vi upp Mikael Kristersson i Skanör som länge har månat om skärfläckekolonin på Landgrens holme utanför Skanör. Den har med åren vuxit till landets största. Men nu fruktar han ett nytt hot: ett utbrott av fågelinfluensa. Lotta Berg, fågelskådare och professor i djurhälsa, kommenterar konsekvenserna av det misstänkta utbrottet.Programledare: Jenny Berntson Djurvall

Vi sänder direkt från tranornas dansbana vid Hornborgasjön, och följer med till Patagonien där svenska forskare finns med när en ny nationalpark bildas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Denna påskafton hoppas vi hitta våren vid Hornborgasjön. Vi frossar i tranor! Just nu väller de in för att rasta vid den berömda fågelsjön i Västergötland. Vart tar de vägen sedan, hur är läget i övervintringsområdena de just har lämnat – och hur glupska är de egentligen på fågelungar och ägg? Morgonens fältreporter Lena Näslund finns både vid Trandansen - och en bit därifrån, för att lyssna efter många andra fågelarter än just tranor. Sofie Stålhand från Naturum och Lotta Berg, ordförande i Birdlife Sverige, och Johan Widunder från Länsstyrelsen Västra Götaland, guidar i vårdansen.Vi frågar lyssnarna om hur de reagerar på tranans ankomst - denna fågel som förknippas så starkt med ljuset och våren.Och så ska vi ut på en resa. En lång resa. Till södra Patagonien i Chile där den sydamerikanska kontinenten tar slut och där Stilla havet och Atlanten tar vid. Här finns väldiga sydbokskogar som är näst intill opåverkade av oss människor, skogar som nu ska bli en nationalpark och ett svenskt forskarlag från Umeå är där för att hjälpa till! Vi har träffat skogekologen och professorn Lars Östlund som berättar om hur forskarlaget tar sig igenom snårskogar av fuchsia, hur man hittar spår från ursprungsbefolkningar som liknar spår av samer och som ser valar spruta vid stranden.Vi pratar också med biologen Pav Johnsson som när han var på Nya Zeeland hittade den fjäril som många biologer bara kunnat drömma om - en Frosted Phoneix som inte setts sedan 1959 och befarats vara utdöd.Det är inte tyst ute längre! De första vårfåglarna sjunger för fullt. Men hur var det nu, vem låter hur? Mats Ottosson har snickrat ihop en alldeles färsk fågelsånglektion, den 40:e i ordningen, med titeln ”nystart, tidig vår” och där talgoxe, blåmes, talltita, entita, grönfink, nötväcka och gulsparv får plats.Och denna påskafton till ära är det ägget som hyllas i veckans kråkvinkel, signerad Jenny Berntson Djurvall.Programledare är Joacim Lindwall.

Rapporter om salmonellautbrott hos största äggproducenten. Men vi behöver inte vara oroliga. Ät ägg som vanligt. Fördjupning om salmonella och vad man ska tänka på. I Sverige har vi vant oss vid att vi inte behöver oroa oss för salmonellasmittade livsmedel.Under vintern och våren har det dock rapporterats om stora salmonellautbrott. Hundratusentals värphöns har avlivats hos landets största äggproducent.Livsmedelskedjor har återkallat ägg och på sina håll har det blivit tomt i hyllorna i butikerna.Vad är det som har hänt? Har något förändrats? Ska man vara orolig? Hur ska vi förhålla oss till äggen.- I Sverige avlivas alltid hönsen när man har fått in salmonellasmitta. Och lokalerna saneras mycket noga, säger Lotta Berg, veterinär och professor i husdjurens miljö och hälsa på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Skara. - Men det är inte lätt att sanera en byggnad, och det är inte ovanligt att man får göra det mer än en gång.Lotta Berg förklarar vad salmonella är, hur det kan ta sig in på en gård.- Det finns egentligen ingen forskning som visar att det är vanligare med salmonellautbrott på stora besättningar. Men däremot blir konsekvenserna så mycket större när det är i en stor besättning.Fler hönor får avlivas och det kan bli brist på ägg när en stor leverantör plötsligt inte kan leverera som vanligt. Det blir konsekvenser för samhället och inte bara den enskilda bonden.Det kan vara lättare att få in salmonella om man t ex har hobbyhöns, för att amatören inte har samma säkerhetstänk och rigorösa regler att följa för att undvika smitta. Bara det att man går in till hönsen med sina skor kan innebära en risk för smitta.I många andra länder betraktas salmonella som nåt som man får leva med. I Sverige har vi bestämt oss för att hindra salmonella från att nå maten.- Den går inte att utrota som smittkoppor, säger Lotta Berg. I Sverige har man jobbat med att ta bort det från livsmedelskedjan. Det innebär noggranna regler, provtagning och sanering. I många andra länder är det inte så. Detta system kom till efter ett stort salmonellautbrott 1953. 9000 smittade, 2000 hamnade på sjukhus och 90 personer dog. Smittan spårades till ett slakteri i Alvesta och det var främst via charkprodukter som smittan spreds.Det hittas ungefär lika många fall på djur varje år. De utbrott som varit under våren hör till den normala mängden. Så det är ingen ökning. Och det allra viktigaste är att det inte ska nå livsmedelskedjan.Det är runt 3000 personer per år som drabbas av salmonella. Tre fjärdedelar av dem har drabbats utomlands. - De andra har ätit importerade livsmedel som inte varit salmonellafria fast de borde vara det. Eller i enstaka fall folk som har smittats i Sverige.Det är t ex mer än tio gånger vanligare med salmonella hos människa i USA, jämfört med Sverige.Tips för att undvika salmonellasmitta via ägg. Förvara äggen kallt. Se till att äggen är rena och oskadade. Risken för att smittas av salmonella när du använder råa svenska ägg från kommersiella producenter är mycket låg.Generella tips: blanda inte rått och tillagat. Lägg inte stekt kött på skärbrädan som det råa köttet legat på. Förvara råvaror kallt. Bryt inte kylkedjan. Om det är varm sommar, se till att de kommer snabbt in i kylskåpet, eller ha en kylklamp med när du handlar.Tvätta händer och redskap före och efter hanterandet.Tillaga väl.

Gräsänderna vid Lunds reningsverksdammar är morgonens huvudfokus. Och hur nötskrika, stare och pungmes bygger sina bon. Den är så vanlig att vi inte alltid lägger märke till den - gräsanden. Vår närmaste and, och kanske folkkäraste? Gräsänderna övervintrar i parkernas dammar och kommer gärna kvackande när någon strör ut havregryn på marken. Men hur kommer det sig att de är så vanliga, hur ser ett gräsandsår ut, vad har de för ekologisk roll och hur påverkas de av att så många andungar sätts ut i naturen varje år?Lisa Henkow är morgonens fältreporter på plats vid Lunds reningsverksdammar tillsammans med Pär Söderquist, gräsandsforskare vid Kristianstads högskola. Han har bland annat studerat utsättningen av gräsandsungar för jakt och vilka konsekvenser det får.En annan aspekt på gräsänder är fågelinfluensan. Andfåglar hör till dem som drabbas och kan sprida fågelinfluensan. Hur påverkas de, och andra vilda fåglar? Vi pratar med Lotta Berg, veterinär och ordförande för Birdlife Sverige.Så här års är många fåglar i bobyggartagen. Och olika arter har olika byggstrategier. Nötskrikan väver sitt bo av rottrådar och staren inreder sin holk med fjolårsgräs och kvistar av röllika. Pungmesens bo är kanske det mest intrikata av dem alla - en säck sydd av kaveldun, spindelväv, dun och fjädrar. Mats Grahn, professor i evolutionsbiologi, guidar bland bona.Vi fortsätter på fågeltemat. Filippa Werner Freed hörde ett märkligt läte och vi reder ut vad det är för fågel som låter.Vid fågelsjön Tysslingen har sångsvansflockarna på senare år fått sällskap av stora mängder spetsbergsgäss. Och nu har forskare tagit reda på varför: gässen har hittat helt nya häckningsplatser och har därför också skaffat sig helt nya flyttvanor. Kent Halttunen finns på plats på morgonen och berättar.I veckans kråkvinkel står Maria Westerberg vid sitt yviga äppelträd och berättar varför hon inte vill beskära det.Programledare är Mats Ottosson.

Varför producerar växter ämnen som gör oss beroende? Vi sänder från Uppsala Botaniska trädgård. Och kollar in Fjärdöns höga naturvärden. Kaffe, tobak, chili och sockerrör. De fyra växterna står i centrum när vi koncentrerar oss på växter som tycks manipulera våra kroppar med sina molekyler. Hur kommer det sig att växter producerar beroendeframkallande ämnen som koffein och nikotin - vad är det för poäng för växten? Fältreporter Lisa Henkow har stämt träff med botanist Jesper Kårehed i tropiska växthuset i Uppsala Botaniska trädgård.Och så tar vi oss ut till Fjärdön i Hamrångefjärden mellan Gävle och Söderhamn. En ö som haft stor betydelse för människor sedan järnåldern och vikingatiden. Då skyddades ön av stenkistor och en kastal, de senaste 30 åren har den skyddats av ett gäng människor som kämpat för att skogen på ön inte ska avverkas. Reporter Joacim Lindwall följer med till ön och får också se hur mycket som hänt på 30 år - från städad skog till naturskog.Är det bra att mata fåglar? Det kan finnas gifter i fågelfrön, och kanske gynnas vissa arter mer, på bekostnad av andra. Vi ringer Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige, för att diskutera frågan.Klimatmötet i Egypten är nyss avslutat. Nästa vecka drar ett motsvarande möte igång i Montreal - om hur världen ska lösa hoten mot den biologiska mångfalden. Vi pratar med Sara Sällström från Vetenskapsradion som ska åka dit och följa mötet.I veckans kråkvinkel hisnar Helena Söderlundh över äventyrslystna upptäckare.Programledare är Mats Ottosson.

Vi letar mossor i Norra Båsane i Dalsland och hänger med klimatforskare i Tjeggelvas. Och säger hej till höstens flockar av sidensvansar. Så här års har löven ändrat färg, men där snön inte lagt sig lyser mossorna fortfarande gröna. Vi sänder från naturreservatet Norra Båsane i Dalsland - ett riktigt mecka för den mossintresserade. För hundra år sedan upptäckte lanthandlaren och amatörbiologen Sixten Bergström området och kallade det för "det förlovade bryologiska landet". Av landets dryga tusen mossarter finns över 300 här, allt från björnmossor och kammossor till rariteter som röd glansmossa, platt trollmossa och liten ärgmossa. Utrustad med pannlampa dyker fältreporter Jonatan Martinsson ner i reservatets rika mossflora. Till sin hjälp i mossdjungeln har han Mattias Lindholm, mossvän och naturvårdschef på Västkuststiftelsen. Hur reagerar en naturskog på klimatförändringar? Det forskas det på i Tjeggelvas naturreservat norr om Arjeplog. Vi följer med skogsekologen Lars Östlund och studenten Magda Fassl som borrar sig in i några av träden där för att få svar.När det höstgråa sänker sig dyker de upp - sirrande, färgglada fåglar med tofsar på huvudet. Många! Vi tar Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige, till hjälp för att lära känna sidensvansarna. Och i veckans kråkvinkel tar Helena Söderlundh tacksamt emot detta upplyftande hösttecken.Vad är det för svarta fläckar på lönnlöven? Svampkännaren Patrik Björck förklarar - för det handlar om en slags svamp.Och hur går det till när fågelungar ska lära sig att sjunga? David Wheatcroft från Stockholms universitet har tillsammans med kollegor studerat svartvita flugsnappare på flera håll i Europa och berättar om sina pinfärska forskningsresultat.Programledare är Karin Gyllenklev.

Ugglan trivs hos Bo Stenberg vid Hornborgasjön. Reporter Helena Söderlundh och Lotta Berg från Hornborgasjöns fältstation är på plats i trädgården. Inslaget sändes i Naturmorgon 2015.

Ugglan trivs hos Bo Stenberg vid Hornborgasjön. Reporter Helena Söderlundh och Lotta Berg från Hornborgasjöns fältstation är på plats i trädgården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inslaget sändes i Naturmorgon 2015.

Vi sänder från en av de få ljunghedar som finns kvar i Europa - Näsbokrok i Halland. Och får en inblick i skräntärnans resvanor och vardagsliv. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. De täckte en gång hela Atlantkusten från Portugal i söder till Norge i norr ljunghedarna som just nu blommar som bäst. I dag finns bara små bitar kvar. En av dem är halländska Näsbokrok och där finns vår fältreporter Helena Söderlundh på lördag morgon. Här förenas natur och kultur i Europas äldsta människoskapade landskap, hem för en rad rödlistade arter. Vi träffar Mattias Lindholm, ljunghedsforskare, Carina Lundqvist och Mikael Larsson från Länsstyrelsen i Halland. Hör om ett spännande historiskt jordbrukslandskap, idag en av Europas mest hotade naturtyper. Och så följer vi med fågelföreningen Tärnan ut till Hållen, ett skär längst ut i Bråviken där världens största tärna häckar. Med kamera och gps-sändare vet man nu en hel del om skräntärnornas liv. Som att tärnan Stella övervintrar i Spanien medan Astrid föredrar Västafrika, och att det verkligen är havsörnen som är det största hotet mot de nyfödda ungarna. Men efter flera tuffa år har skräntärnorna nu haft en riktigt bra sommar. Tidigt en morgon väcktes Anna Oskarsson och Alexander Åhlund i Tvååker av ett "Mamma och pappa, det är en uggla och en igelkott i trädgården!" Och det var inte vilken uggla som helst, det var en berguv. Vi ringer upp Anna, och kollar också med Lotta Berg, ordförande i Birdlife Sverige, om det är vanligt med berguvar i trädgården. En stubbe i sommarstugeträdgården - kan den vara så spännande? Jodå. Förra veckan artade stekelexperten Niklas Johansson en ovanlig rovstekel i en sådan. Och nu har han hittat fler fynd i samma stubbe... Och vilka böcker behöver en svampentusiast inför hösten? Artbibliotekarierna Didrik Vanhoenacker och Moa Pettersson ger sina bästa tips. I veckans kråkvinkel kräver Tina-Marie Qwiberg upprättelse för fibblorna. Varför finns det inga fibblor i våra sommarsånger, till exempel? Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Mossor grönskar sig igenom vinterhalvåret och vi söker reda i mossmattorna. Lantbrukaren Kurt Göransson ser mångfalden växa med betesdjuren på Orust. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. I årets första Naturmorgon fyller vi öronen med grönt. Mossor grönskar sig igenom vinterhalvåret och vår fältreporter Lena Näslund söker reda i de gröna mossmattorna i Uppland. Till sin hjälp har hon mossmästaren Thomas Hallingbäck. Lantbrukaren Kurt Göransson ser mångfalden växa i sina beteshagar på Orust och tillsammans med betesdjuren skapar han livsmiljöer för känsliga växter och insekter, och den viktiga kvalitén lugn och ro. Veterinär Lotta Berg svarar på lyssnarfrågor om fåglarna runt knuten, deras mat- och badvanor bland annat. I Lisa Henkows kråkvinkel bjuds på domedagsstämning och nyårshopp med kärlek och nyfikenhet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Miljarder fiskar föds upp och slaktas varje år i världen. Fiskar är känsliga och mer lika andra ryggradsdjur än vad många tror. Forskning visar att de kan känna smärta, rädsla, må dåligt av stress och visa kognitiv förmåga. Men inte ens Sverige som föregångsland kring djurskydd har något regelverk för fiskslakt - och metoden som oftast används här fungerar inte bra. Hör Lotta Berg, professor i husdjurens miljö och hälsa och Jenny Lundström från Miljöpartiet diskutera välfärd och slakt av odlad fisk i denna livepodd- inspelning från Almedalen den 2 juli 2019.

Fågelinfluensa, mul- och klövsjuka och mjältbrand. Det har pratats och skrivits en hel del om smittsamma djursjukdomar de senaste åren, men hur ser egentligen djurhälsoläget ut i Skåne? Nörderiet är en hyllning till specialintressent och detaljkunskapen. I det nittonde avsnittet får du veta allt om smittsamma djursjukdomar och länsveterinärerna Charlotta Kamaterou och Lotta Berg tar med dig ända från 1300-tal till nutid och framtid.

Vi möter hotade groddjur på Nordens Ark och kommer nära vitvalarna vid Solovetskijöarna i Vita havet. Programledare är Mats Ottosson. Den grönfläckiga paddan hör till våra mest hotade groddjur. På Nordens Ark i Bohuslän föder man därför upp grönfläckiga paddor, för att sedan plantera ut dem. Morgonens fältreporter Lena Näslund hälsar på hos dem. Hur funkar deras övervintring, och hur löser man det i en djurpark? Det blir också möten med andra groddjur, som en av världens största grodarter - kycklinggrodan. Den balanserar på gränsen till utrotning på de två karibiska öar där den finns kvar. Vår ciceron på Nordens Ark är Kristofer Försäter. Och så far vi till Solovetskijöarna i Vita havet. Här trivs de arktiska vitvalarna - kritvita valar utan ryggfena. I det grunda vattnet vid Belugaudden föder honorna sina kalvar och här gnuggar sig valhannarna mot sanden för att hetsa upp sig inför parningen. Runt om i Sverige finns många projekt för att gynna den biologiska mångfalden. Nu drar Natursidan igång en satsning för att uppmärksamma dem. Vi ringer upp Erik Hansson för att få veta mer. I veckans kråkvinkel tar Helena Söderlundh oss tillbaka till en het sommarmorgon på Gotland då korparna cirklade över skogen. En ung kungsörnshona låg nämligen död längs med skogsvägen. Och så tar vi upp frågan om det är okej att åka ofta och långt med bil eller flyg för att se en ovanlig fågel. Här finns olika åsikter. Vi ringer upp bland andra Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige. Programledare är Mats Ottosson.

Ejdrar använder sitt dun för att fodra boet - och det gör de rätt i. Ejderdun är nämligen ett fantastiskt isolerande material. På ögruppen Vega har man i många hundra år samlat dun från ejderreden, för att tillverka kuddar och täcken. Kvinnorna på öarna gör i ordning små hus där de vilda fåglarna tryggt kan häcka, och när ungarna är kläckta tar man vara på dunet. Thomas Öberg besökte Vega, och med hjälp av Kari Wærum från Helgelandsmuséet och ejdervakten Snefrid Jakobsen får vi en inblick i en form av naturbruk som gynnar både människor och djur. Vi tar också upp ämnet igelkottar och trädgårdsåtgärder. Helena Andreeff räddade en igelkott som trasslat in sig i ett bärnät, och veterinären Lotta Berg reder ut huruvida vildsvinsstängsel är farliga för igelkottar. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vinter i havet är temat för veckans fältreporter som finns på Havets Hus i Lysekil. Det mesta går lite trögare, algerna blir fula. Men vissa arter blommar upp - som nakensnäckor och läderkorallen Död mans hand. Det berättar biologen Emma Nohrén.Vi träffar också havsforskaren Matz Berggren som ägnat mycket tid åt att studera legendaren Axel Jägerschiölds inventeringar i Västerhavet på 1930-talet. Trollfågeln - så kallades den förr. En fågel vid norska kusten, som kommer in från havet först i augusti för att börja häcka i branterna i mörkret. Vid adventstid blir ungarna flygfärdiga. Thomas Öberg har följt med fågelforskaren Karl-Birger Strann till den norska ön Senja, 30 mil norr om polcirkeln. Målet var att fånga de märkliga stormsvalorna för att ringmärka dem. Fågelinfluensan - minns ni den? Även om många tycks ha glömt bort den sprids fortfarande smitta runt världen med hjälp av flyttande fåglar - ända till Antarktis. En grupp svenska forskare har just kommit hem från en expedition dit, där man bl a samlat in fågelspillning. Men veterinären Lotta Berg tittade på annat också! Djur är mycket renligare än vad många tror. Ja, en god hygien är t o m livsviktigt för dem. Lena Liljeborg berättar. Kråkvinkeln svarar denna vecka Lisa Henkow för. Kan man bli av med oönskade möss genom att helt enkelt bära dem tillräckligt långt från huset? En lyssnare undrar - och får svar från Yngve Wakk som har försökt. Programledare är Lasse Willén.