Podcasts about fiskar

Let's do some top fives! (Or top sixes. It's hard to decide and pick, sometimes.)Candace's Pens1. Eboya Hakobune M with Urushi/Maki-e2. Pilot Silvern Ishidatami (stone paving) Rhodium Plated 18k 3. Pilot 912CH with nib with urushi finish by @bokumondoh4. River City Pen Co. Oparex Opal in Salmon5. Platinum Shape of Heart Chai Latte5.1 Jason Neil Penworks TuckerAzizah's Pens1. TAG Stationery x Sailor PG Sounds of Kyoto | Usugumo Fountain Pen + zoom2. Robspenworks fruity pebbles3. White bear pens Ursa model in any color combo at this point4. Skogsy cholla button candy factory + MB calligraphy curved nib5. Londonpenco x fortunetelling all of the above / hogtown new gothicChi:1. PensbyPasquale Tobermory Wreck custom penNIBS: Candace1. Pilot 912 Soft Fine Nib2. @leonardo_pens x @stiloestile Via Lattea with @stylosuite Harpoon X Wing EF flex nib3. Sailor 14K Zoom Nib4. Sailor x bungubox 14k EF grinded by mark bacas5. Utility nib - from Monty WinnfieldNIBS: Azizah1. Pensloth Guru2. Monty Winnfield Whale3. Pen Realm Monoline4. Stylosuite italic xharpoon flex 5. Opus Cineris silver harmonic cursive italic5.1 every single Schondsgn Monoc I own.INKS: Candace1. Diamine Celadon Cat2. Franklin Christoph Spanish Blue3. Caran D'ache Caribbean Sea4. Diamine Lavender5. Pelikan Rose Quartz/ Birmingham Magnolia MirageINKS: Azizah1. Diamine Celadon Cat2. Sailor Manyo Haha3. Waterman Obsession Blue (turquoise)4.  PW Akkerman x GP BitfPitb5. Epitome Pens x GP Criminal purplePAPER: Candace1. Tomoe River 52gsm2. Onionskin Journal3. Yu-sari4. Plotter Paper5. GraphiloPAPER: Azizah1. TR, always2. Maruman mnemosyne3. Graphilo, always4. Onion skin 5. Kokuyo KB for “normal” use and thingsOTHER/MISC: Candace1. Toronto Pen Company Brass Folded Nib 2. Ooomomo little self stamps3.  Postal Co4. Fiskar paper cutter5. Canon Ivy printerOTHER/MISC: Azizah1. TAG stationery ink puddle glass dish dipper nonsense thing. Love it.2. Ink sample vial holder puzzle piece3. All the stupid plotters i keep amassing. I love them and hate them.4. Zebra mildliners5. Toyo Steel tins

Ansjovis, som i Janssons frestelse, är inte ansjovis, utan skarpsill. Vi följer förvandlingen, från fisket till färdig burk. Och reder ut begreppsförvirringen ansjovis, sardell, sardin, brissling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ibland är det ganska rörigt i matens värld. Som det här med ansjovis, sardell, sardin, brissling, skarpsill och sill. Fiskar som byter namn och blandas ihop.Vi bringar ordning i det hela. Och åker till Kungshamn i Bohuslän för att följa den svenska ansjovisen från fiske till färdig burk. Och vi berättar ansjovisens historia.Johan Mellgren på Orkla (Abba) berättar vad som händer med skarpsillen innan den läggs på tunnor som sedan lagras inne i de stora bergrummen. Och vad som händer under lagringen.I en annan del av Kungshamn ligger fabriken där skarpsillen fileas, läggs på burkar och får en ny lake.Vi testar också riktig ansjovis. Tre sorters sardeller, som fisken ansjovis kallas i Sverige när den saltats och lagt in.

Matilda Antti, politiskt sakkunnig, och Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef, uppdaterar dig om det senaste från politiken som påverkar djuren. EU:s ministerråd har beslutat att fisket i Östersjön ska dubbleras, och vi berättar om hur det kommer gynna de storskaliga djurfabrikerna. Vi diskuterar även utfrågningen av EU:s tilltänkta kommissionär med djurskydd i titeln. Dessutom har vi glada nyheter för pälsdjuren i Rumänien, men tyvärr sorgliga nyheter för schimpanserna på Furuviksparken. Skriv under för djuren i EU. Vill du stötta Djurens Rätts arbete för djuren? Bli månadsgivare. Kontakt: podcast@djurensratt.se Djurens Rätt gör med målinriktade kampanjer och politiskt påverkansarbete skillnad globalt för de djur som är flest och har det sämst. Är sedan 1882 Sveriges ledande djurrätts- och djurskyddsorganisation med omkring 50 000 medlemmar. Ljudklippen kommer från SVT och Europaparlamentet.

Idag är Mamma Mu och Kråkan ute på sjön tillsammans. De åker båt och ror sakta fram över vattnet. Men Kråkan är lite orolig över att det ska komma en våg som gör att Kråkan blir blöt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det viktigaste när man fiskar är i alla fall att fiskarna blir glada.”Om serienProgrammen om Mamma Mu och Kråkan är en riktig radioklassiker. I många, många program hördes Mamma Mu och Kråkan leka och gnabbas i Barnradion på 1980 och 90-talet. Berättelserna om de båda vännerna skapades från början som radioprogram med Jujja och Tomas Wieslanders välkända barnvisor. Nu kan ni höra fem av sagorna om Mamma Mu och Kråkan igen.MedverkandeManus och röster: Jujja WieslanderKråkan: Anders ÅgrenProducent: Jan Olof NorbergBild: © Sven NordqvistProgrammet skapades 1987.

Fiskforskning har länge handlat om bestånd, storfiske och andra miljöfrågor. Men på senare år har nya rön och perspektiv börjat förändra forskningen om fisk. Vad gör det med vår syn på fiske när vi vet att fiskar känner mer smärta än vad vi tidigare har förstått? Hur förändras vår bild av fiskar när vi lär oss att vissa arter tillhör den exklusiva skara djur som känner igen sig själva i en spegel? Och vad händer egentligen med flugfisket om man tar bort kroken? Bildningspodden håvar in fiskforskningens nya kunskaper. Gäster i avsnittet är filosofen Jonna Bornemark, zoofysiologen Albin Gräns och idéhistorikern Karin Dirke. Även designforskaren Erik Sandelin medverkar i ett inslag. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou

I veckans avsnitt av Yada Yada kliver Carin och Fanny ut och vevar igen, i ringen denna gång: fin vs fulkultur. Carin har bashats i litteraturkrönika, något som lett till frågeställningen: får man läsa nobelpristagare och titta på Married at first sight under samma dygn?

I veckans avsnitt pratar vi om Lisas upplevelse av turneringen i Kina, Vickis kontraktsförlängning, damernas Ronaldinho och skrällen i herrlandslagstruppen. Träningsmängd och ledarskap dyker också upp, och även vissa störningsmoment! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Missade du dagens mest absurda och tankeväckande diskussioner? Från fiskar som vill flyga till människor som klonar sig själva – detta avsnitt är en berg-och-dalbana av konstiga frågor och galna teorier! Missa inte professor Jönssons vilda idéer om telepatisk kommunikation mellan fiskar och fåglar. Klicka och lyssna nu!Vill du vara med i programmet?Ring in till redaktionen på +1 314 309-2916

Rapportperioden är i princip slut och de allra minsta, läs sämsta, bolagen rapporterar nu vilket gör att negativiteten i poddstudion stiger. En VD anser sig vara fiskeexpert men BP sätter frågetecken på det. Några blankarcase och en historisk påminnelse till alla att inte ta budhöjningar för givet. Dessutom besöker VEFs VD David Nangle podden. Lyssna! Börspoddens huvudsponsor är Nordnet Markets, läs mer på Nordnet.se

Miðvikudagurinn 22. maí: Fátækt, forsetakjör, fiskar og auðlindir Við ræðum við tvö forsetaframbjóðendur um mál sem þeir hafa lagt áherslu á. Halla Tómasdóttir segir okkur hvers vegna samfélagið er á villigötum og frá þeirri vakningu sem hún telur nauðsynlega. Halla Hrund Logadóttir segir okkur frá sinni sýn á auðlindir þjóðarinnar og hvers vegna við þurfum að móta stefnu um nýtingu þeirra. Í byrjun þáttar kemur Guðmunda Greta Guðmundsdóttir öryrki að Rauða borðinu, en hún hefur lýst kjörum öryrkja í pistlaskrifum. Útgerðarmenn og sjómenn segja að fiskurinn sé að horast upp. Við fáum Jón Kristjánsson til að segja okkur hvað það merkir. Og Benedikt Sigurðarson kemur við og ræðir auðlindanýtingu, til sjávar og sveita en ekki síst í ferðaþjónustu.

Sylas, Larold, Vorthidir och Karmenos börjar utforska den mystiska grottan där de ska hitta smaragden. Fiskar och sjögräs är ett större problem för våra hjältar än vad de trodde..   Medverkande: Alexander Lewin Patrik Viippola Tommy Petersson Christian Fernlund Henrik Notini Musik av: Christian Fernlund Redigering: Patrik Viippola

FILMBRANSCHPODDEN - A PART OF ACASTING VILKA: Albin Pettersson & Olle Tholén (Crazy Pictures) YRKE: Filmskapare SÄSONG: 2 EPISOD: 4 EN PODD AV: Simon Kölle www.linktr.ee/simonkolle PRODUCERAS AV: Amir Noghabai SPONSRAD AV: Acasting och Film Finance Tool (www.filmfinancetool.com) Om Episoden:  Albin Pettersson och Olle Tholén från det välrenommerade svenska filmkollektivet Crazy Pictures berättar om sina erfarenheter och om filmbranschens upp- och nedgångar. Albin och Olle delar med sig av insikter om sin dynamiska filmskapandeprocess, diskuterar sina projekt, deras kärlek till genrefilm och mycket mer! Följ med in i Crazy Pictures värld från det innovativa projektet "Den blomstertid nu kommer", den senaste "UFO Sweden" till Poesi för Fiskar och utvecklingen av flera nya projekt.   

Våren har kommit olika långt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I syd- och mellansverige är det vår, medan det i norra halvan av landet enligt SMHI fortfarande är vinter. Det ser alltså väldigt olika ut beroende på var i landet man befinner sig. Och på sina håll i Götaland fick våren ett bakslag då det har varit snöoväder där i veckan.I Karlavagnen fredag undrar vi hur det ser ut hos dig? Och årstiden brukar sätta ramarna för vad vi tar oss för. Vad ska du göra i helgen?Skotta snö eller påta i trädgården?Åka skidor eller ta fram motorcykeln?Vilka vårtecken har du sett?020 - 22 10 30Programmet startar senare än vanligt, 23:15, efter Sportextra. Telefonslussen öppnar 21:00 som vanligt.Du kan också skicka e-post till karlavagnen@sverigesradio.se och dela med dig.Ansvarig utgivare: Caroline Kernen.

Migrationsverkets f.d. generaldirektör Mikael Ribbenvik gästar gänget. Mikael var generaldirektör för Migrationsverket mellan 2017 och 2023 efter en karriär på myndigheten sedan 1999. Hans avgång har uppmärksammats då det framkommit att SD krävt inflytande över vilka som leder landets myndigheter och krävt att Mikael Ribbenvik med flera måste bytas ut. Mikael är i grunden jurist och är bokaktuell med Migration — Genom mina ögon.Migration — Genom mina ögon finns hos Bokus och andra bokhandlare.OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Migrationsverkets f.d. generaldirektör Mikael Ribbenvik gästar gänget. Mikael var generaldirektör för Migrationsverket mellan 2017 och 2023 efter en karriär på myndigheten sedan 1999. Hans avgång har uppmärksammats då det framkommit att SD krävt inflytande över vilka som leder landets myndigheter och krävt att Mikael Ribbenvik med flera måste bytas ut. Mikael är i grunden jurist och är bokaktuell med Migration — Genom mina ögon.Migration — Genom mina ögon finns hos Bokus och andra bokhandlare.OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fiskar har smärtreceptorer runt munnen. Och vissa fiskar kan vara vid medvetande flera timmar efter av man skurit huvudet av dem, berättar zoofysiolog Albin Gräns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste tio åren har kunskapen växt kring fiskars känsel, och också kring hur de kan tänkas uppleva att bli uppfiskade. Även intresset har ökat, berättar Albin Gräns, zoofysiolog som arbetar med djurvälfärd på Sveriges Lantbruksuniversitet.Men det är svårt att generalisera kring en så stor och diversifierad djurgrupp – det finns runt 35 000 olika fiskarter.Reporter: Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1.

Fiskar kan känna smärta och kan vara vid medvetande länge trots att vi tror att de är döda. Och paleontolog Elisabeth Einarsson tar oss till Skåne under Kritaperioden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Denna marsmorgon, 2024, finns fältreporter Lisa Henkow på Ivö klack i Skåne tillsammans med paleontologen Elisabeth Einarsson. Hur såg det ut just här, fast för 80 miljoner år sedan? Det har Elisabeth Einarsson undersökt i sin forskning och hon berättar att här levde dinosaurier, mosasaurier, svanhalsödlor, vattenlevande fåglar, krokodiler och sköldpaddor. Hon lär oss också tidsmedvetenhet med hjälp av bläckfiskfossil och om hur skolbarns naturliga intresse för dinosaurier kan ge förståelse för hållbar utveckling och klimatförändringar och öppna upp för naturvetenskapliga studier.Kan fiskar känna smärta? Ja, de har smärtreceptorer bland annat runt munnen, berättar Albin Gräns, zoofysiolog på Sveriges Lantbruksuniversitet. I ett reportage av Jenny Berntson Djurvall får vi veta hur fisken upplever att bli uppfiskad och att fisken kan vara vid medvetande en lång stund efter att man skurit huvudet av den.Ja, går det att få en fiskeupplevelse utan att fånga fisken på en krok och dra upp den? Vi pratar med Erik Sandelin, doktorand på Konstfack och KTH i Stockholm, som undersökt det i sin avhandling.Ebba Hagbom välkomnar varje vår kattugglor i två holkar utanför huset i södra Värmland. Men nu har en av holkarna hamnat på sned. Hur ska hon göra - ska hon ta bort den gamla när en ny sätts upp, och hur ska den nya placeras? Vi ringer upp Johan Nilsson på Lunds universitet för att få svar. Han jobbar på något som heter Kattuggleprojektet och har koll på sisådär hundra olika kattuggleholkar i sin forskning.I kråkvinkeln sjunger Thomas Öberg de våta markernas lov.Programledare är Karin Gyllenklev.

Utmana gamla invanda mönster. Gammalt bröd blir fräsch dessert. Popcorn och champagne. Majonnäs istället för ägg. Och så testar vi ovanlig citrus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ont om ägg? Baka med majonnäs. Som ju innehållet lite ägg och mycket olja. Under andra världskrigets ransoneringar fick man hitta smarta ersättningsprodukter. Vi bakar en chokladkaka utan ägg och smör, men med majonnäs.Har du gammalt tråkigt vitt bröd hemma? Visst, man kan göra ströbröd av det. Eller så gör man en läcker engelsk dessert. En summer pudding med bär, och ingen kan tro att den är gjord på gammalt torrt bröd.Gunilla Hultgren Karell är vinskribent. I två krönikor i Allt om vin skriver hon om kombinationen vin och lakrits, och champagne och popcorn. Vi ber henne utveckla sina tankar. Och testar så klart.Återvin heter ett forskningsprojekt som är ett samarbete mellan Fotografiska i Stockholm och Örebro universitet. Varje år hälls tusentals vin ut, för att man importerat för mycket eller för att konsumenterna vill att ett speciellt vin alltid ska smaka likadant. I projektet blandas dessa viner till nya viner. Ibland kryddade med nya smaker från hav, sjö och skog, som t ex svamp. Anders Crichton-Fock berättar hur det går till. Han är universitetslektor och forskare på Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet.Och så smakar vi på spännande citrus. Bergamott, pomerans och pomelo.

Hur gör fiskarna när dom ligger med varandra? Behöver dom tinder eller behöver dom fantastiska människor som hjälper dom? Ett av våra största och längst löpande fiskevårdsprojekt är alla kläckerier som på konstgjord väg IVFat fram miljontals yngel för utsättning runt om i våra vatten! Fiskekompisen tar er med på en resa om hur människan återställer det vi förstört! Vi tar hjälp av Anders Karlsson på Sportfiskarna och Daniel Holmqvist på Länsstyrelsen för att reda i rom och mjölke! Fiskekompisen med Johan Malm och Fredrik Löwgren. 

I veckans avsnitt: Nya kedjan Vyta går på offensiven. Fynden i domen: Så fiskade branschtoppen otillåten information. Stor kartläggning: Hundratals handlare gör miljonförluster.Läs om veckans ämnen här:Utmanaren vill måla om fackhandelskartan – hämtar inspiration från ElonDomarna överklagas till hovrätten: ”Svårt att förstå”Handeln blöder: Här är 350 bolag som gör miljonförlusterJättegranskning: Här är 313 butiker i dagligvaruhandeln som blöder

Bokspanarna kan konstatera att detta avsnitt inte handlar om sardiner eller andra inläggningar utan snarare om utläggningar om stillebenmåleri och tilltänkta mordoffer som sätter efter förövaren med en sådan frenesi att de kunde ha varit en rabiat lax. För att inte tala om den där skakande boken om grönlandsadoptioner.  Veckans gäst: Helén Lagerqvist Vi pratar om dessa böcker: Tingens poesi: liv och död i europeiskt stillebenmåleri 1600-1900 av Görel Cavalli-Björkman  The Shining Girls av Lauren Beukes  Tabita av Iben Mondrup

Efter 50 tappar man räkningen och är syrrorna pinsamma föräldrar som pratar med andras barn? Tipslistan över Palermos restauranger blir längre och längre och kommer snart att se dagens ljus. Är 12 månader samma sak som ett år egentligen? Och visst tycker vi som storasyster Marie, att Susanne är rolig fast hon inte vet om det!? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt handlar det mycket om Fisker, det nygamla bilföretaget som har gått och blivit helelektriskt och hoppas på storsuccé, Peter och Christoffer är inte lika säkra på det. Med många bilar på gång och en som knappt lanserats och fortfarande stora problem med det alla har problem med, kan dom verkligen lyckas? Dessutom har Sveriges mest registrerande elbil i juli också blivit provkörd av Christoffer och han är väl mäkta imponerad av bilen. Inte nog med ett svagt intresse så blev han bärgad också, himla otur. Detta, och mer därtill, i veckans avsnitt av Elbilsveckan.Lyssna reklamfritt med Elbilsveckan+: https://plus.acast.com/s/6ec1ff9b-7486-411a-8d0d-edb10d125ec3 Prova på reklamfri version av Elbilsveckan: https://plus.acast.com/s/teknikveckan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ny vecka betyder nya frågor, nya svar – och ny hjärndödhet! I det här avsnittet av Frågeklådan diskuterar Niclas & Jonatan vilken kändis som hade gjort det sämsta jobbet som Sveriges nästa kung, ångesten i att jagas av en intelligent skräcksnigel, att ha vrålbånge eller impotens livet ut, om krabbor tror att fiskar flyger, vad som händer om man försöker äta upp sig själv, den tredje sämsta egenskapen en person kan ha – och mycket mer! Häng med!

Vi öppnar 91:an på söndagen och pratar om första semifinalmatchen mot Kristianstad, det ofantligt långa uppehållet, damernas cupkval mot Spånga, gratulerar Cliff till avancemanget, jättebebisar, filmaren Jurmala, vi tänker tanken att Kalle Matsson åker vattenruschbanor, OV:s uttåg, diskuterar den svåra ekonomiska situationen i handbollssverige, svinrika Bajen, samt hälsar inte Hästö välkomna tillbaka.

Ända sedan 1500-talet har människor varit språkligt kreativa när det kommer till att namnge godis. Hör om godisnamnens historia och olika regionala ord för godis som gass, käk och karra. – Det finns väldigt gamla namn på godis som har med formen att göra. Redan på 1500-talet fanns sockerråttor, säger Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.Under 1800-talet gav man godis namn som speglade den tidens nymodigheter och du kunde bli bjuden på ånglok, kometer eller luftballonger i form av godis. På 1960- och 70-talet var godisnamnen inspirerade av efterkrigstiden och det bjöds på bilar, flygande tefat, raketer och chokladcigaretter. – Godisnamnen blir en spegel av samtiden, säger Ulrika Torell.Språkfrågor om godisVarför heter det godis och när började ordet användas?Hur fick godissorter sina namn förr och idag och finns det trender i godisnamn?Varifrån kommer orden gott, käk, gass och karra, som är andra ord för godis?Har det dialektala träjakäl, som betyder lakritsstång, något att göra med det engelska ordet treacle?Vad har ordet krokofant för bakgrund och fanns ordet innan en godissort fick namnet?Varför säger människor i Östra Göinge att de ska gå och kladda när de ska gå och köpa godis?Läs och lyssna mer om godisMer om socker från Nordiska Museet Från medicin och lyx till vardagsvara och dilemmaSocker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige , en bok av Ulrika Torell. Artikel: 20 godisar som inte alls heter vad du trodde (från Café november 2014)P1 dokumentär: Vipeholmsanstalten (från november 2022)P3 dokumentär: Vipeholmsexperimenten (från 2010)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst: Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.Programledare Emmy Rasper.

Pajlen, Linus och Peter snackar om spel. Gamla, nya, spännande och icke släppta. Linus har spelat VR, Peter får sänka tänderna i fiskar, tentakler och demoner, Pajlen spelar rollspel, ungefär exakt som det ska vara.

I veckans avsnitt tar vi oss igenom de senaste händelserna inom djurpolitiken. Sebastian Wiklund och Matilda Kylefors snackar om LRF:s märkliga uttalande om att kor kan kyla klimatet. Vi tar också upp larmet om att fågelinfluensan just nu sprids på minkfarmer i Europa samt dyker ner i vad politiken behöver göra för att stärka välfärden för fiskarna. Dessutom gästar veganstrategen och författaren Tobias Leenaert podden. Vill du stötta Djurens Rätts arbete för djuren? Bli månadsgivare. Ljudet som spelas upp i podden är från Sveriges Radio och Aftonbladet.

Vi har haft roligt när vi spelat, utlyst en tävling och funderar över vem som är lockad av fiskar som gillar att knapra på fötter.

Bläckfisken är det närmaste en utomjording vi kan komma. Men just därför erbjuder mötet med bläckfisken oss en möjlighet att öva upp vår medkänsla inför det främmande, menar Kristoffer Leandoer. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2022-06-01.Som mycket ung såg jag i den grekiska övärlden hur fiskare tog hand om nyfångad bläckfisk: de stod på kajen och dunkade sin fångst i stenläggningen, gång på gång. Det var en skrämmande och obegriplig syn, hur kunde en så liten varelse väcka ett sådant ursinne hos stora starka karlar? Långt senare fick beteendet sin förklaring när jag lärde mig om bläckfiskens nervsystem. Bara en tredjedel av dess nervceller sitter i hjärnan, resten är fördelade över hela kroppen. Bläckfisken ser, känner och tänker alltså med hela sin kropp. Den är decentraliserad, dess jag finns överallt. Den ser med huden, tänker med armarna. Dess blod är blågrönt och inte rött, vilket beror på att den syretransporterande molekylen innehåller koppar och inte järn. Dessutom har den inte ett hjärta som vi, utan tre. Vill man ha ihjäl en bläckfisk får man alltså vackert ha ihjäl hela den, det finns ingen centralt placerad strömbrytare där man kan släcka en bläckfisks medvetande.I Korea betraktas levande bläckfisk som en särskild läckerhet, och varje år dör några koreaner för att de inte tuggat ordentligt. Så länge bläckfisken inte är fullständigt söndertuggad lever den ju i varje enskild del, och kämpar frenetiskt för sin överlevnad. Råkar någon svälja en tillräckligt stor del av en bläckfiskarm kan armen på egen hand sätta sig till motvärn och hålla sig fast i strupen tills middagsätaren helt enkelt kvävs.Bläckfisken tycks ha något viktigt att berätta. Freud talade om ”den minimala skillnadens narcissism” som en anledning till att krig mellan grannfolk ofta blir extra hänsynslösa. I fallet med bläckfisken tycks det tvärtom vara just det radikalt annorlunda i dess livsform som uppmuntrar till grymhet – bläckfisken tycks så olik oss att den inte uppfattas ha förmågan att bli rädd eller känna smärta. Låt mig påminna om andra kategorier som tidigare i historien ansetts oförmögna att känna smärta och därför fått genomgå kirurgiska ingrepp utan bedövning: barn, kvinnor, utomeuropeiska folkslag.På senare år har denna känslofattiga antropocentrism utmanats av vetenskapen. Livsform efter livsform har visat sig social, intelligent, och definitivt förmögen att känna smärta. Fiskar, träd, blommor, mycel … På så vis har vetenskapen belagt det som länge varit känt inom poesin: ”'Allt känner!' Och allt påverkar din existens!” som den franske romantikern Gérard de Nerval konstaterade i en av sina sonetter: ”Ofta minsta varelse en gudom dölja kan, / Och som ett spirande öga bak slutna lock / Växer en själ under ytan på stenarnas block.”Och det gäller alltså i högsta grad även vår åtta- eller tioarmade vän. Trots att det var ganska länge sen vi skildes åt. Evolutionärt gick bläckfisken och människan skilda vägar för flera hundra miljoner år sedan. Det som så småningom utvecklades till ryggradsdjuren gick åt sitt håll, och bläckfisken åt ett annat redan för 600 miljoner år sedan. Bläckfisken lever som bekant kvar i havet. Men inte heller människan lämnade helt och hållet havet. Att vi överhuvudtaget överlever uppe på land beror på att vi bär med oss mängder av saltvatten i våra kroppar. Människan bär havet med sig vart hon än går, inombords.Vetenskapshistorikern, filosofen och fritidsdykaren Peter Godfrey-Smith skriver i sin bok ”Djupsinne” att ”bläckfisken lever vid sidan om den vanliga skiljelinjen mellan kropp och hjärna”.Bläckfisken är sannolikt den varelse vi kan möta som är mest olik oss och samtidigt har så hög intelligens och kommunikationsförmåga: Godfrey-Smith formulerar det som att bläckfisken är det närmaste vi kan komma ett möte med en utomjording. Den är det enda exemplet på stora hjärnor hos andra varelser än ryggradsdjuren. Den har nästan lika många nervceller som en hund fast den är ett blötdjur. Evolutionen tog fart när vissa celler undertryckte sin individualitet och kom att delta i stora samarbetsprojekt. De flesta av oss är centralstyrda. Hjärnor är extremt energikrävande. En fjärdedel av människans födointag går åt till att driva våra hjärnor. Men vad använder bläckfisken sin relativt jättelika hjärna till? För att kunna hantera sin komplicerade kropp, som kan anta i stort sett vilka former som helst, och koordinera dess rörelser har den utvecklat en kombination av centralstyre och lokalt självstyre, vilket gör att den får ett stort mentalt överskott.Bläckfisken är en 170 miljoner år gammal livsform som under evolutionens gång gjort sig av med sitt skal och förlitar sig helt på sin intelligens och kreativitet som försvar mot fiender. Den leker, den är nyfiken och påhittig, den förändrar färg och form efter sinnesstämning. Den sover, sannolikt drömmer den också.Bläckfisken kastar ett obönhörligt ljus över vårt beteende mot det vi uppfattar som alltför främmande. Godfrey-Smith återger experiment från femtiotalet som får människan att verka fantasi- och empatilös. Bläckfiskar stängdes in i akvarier och lärdes att 1) dra i en spak för att 2) tända en lampa så att de 3) skulle få en sardinbit. Deras intelligens och problemlösningsförmåga befanns mediokra eftersom de var mer intresserade av att rycka loss spaken, spruta vatten på försöksledaren eller dra ner lampan i akvariet. Bläckfisken är nyfiken, lekfull och inte särskilt förtjust i att äta gamla sardiner: belöningen uppfattades inte som sådan. Man får de svar man har vett att fråga efter, helt enkelt.Som individer lever de bläckfiskar vi känner till påtagligt korta liv. De blir ett, högst två år gamla. Det tycks som ett extravagant beteende från naturens sida: all denna intelligens, leklust och nyfikenhet som slår ut som en blomma för en enda säsong, som inte kan bygga vidare och ackumuleras i kontinuerliga projekt. Se där, så tänker en människa - Saker och ting ska föras vidare, utvecklas, leda någonstans. Men tänk om det är vårt sätt att värdera som är det verkligt primitiva?Vi har våra sinnen främst för att hålla reda på faror och möjligheter. Den avsiktslösa nyfikenheten kräver ett överskott av energi och tid som traditionellt bara tillskrivs organismer allra högst på evolutionsstegen. Ändå vittnar Peter Godfrey-Smith och andra, som den sydafrikanske dokumentärfilmaren Craig Foster i Bläckfisken och jag, om svindlande och livsförändrande möten med en annorlunda livsforms vänskapligt lekfulla nyfikenhet.Men för att få syn på den nyfikenheten måste man ha ett annat förhållningssätt till det främmande och avlägsna. Man måste närma sig andra varelser utan att hela tiden söka likheter och jämförelser med sig själv, och i stället med vänlighet och respekt försöka möta det som verkligen är fundamentalt främmande hos dem.Hur går ett sådant möte till?Det kanske bläckfisken kan lära oss, om den inte först fastnar i halsen och kväver oss när vi försöker äta upp den.Kristoffer Leandoer, författare

Christoffer Nordenrot är skådespelare och Albin Pettersson en av filmskaparna i det hyllade produktionsbolaget och filmkollektivet Crazy Pictures. Crazy Pictures är aktuella med guldbaggenominerade storfilmen UFO Sweden som har biopremiär på juldagen! Crazy Pictures och Christoffer har samarbetat i många år och gjort titlar som "Den blomstertid nu kommer" som också blev guldbaggenominerad och har sålts till över 100 länder. Christoffer har också en mindre roll i nya UFO Sweden. Men alltiing började för över 10 år sedan när filmkollektivet, Christoffer och skådiskollegan Magnus Sundberg gick ihop för att skapa Kortfilms-serien "Poesi för fiskar" med klassiker som Vaskkampen, Nakenlekar, Övertidskrig och De Arbetslösa. Serien blev snabbt internetkultur som inspirerar unga Youtubers än idag. Christoffer är dessutom aktuell i årets Julkalender och årets stora Netflixserie Clark. De två talangfulla kreatörerna gästar loungen för att prata om hur man googlar sig till kunskap om skådespeleri och specialeffekter, processen bakom UFO Sweden, humor och drama, entreprenörskapet bakom filmskapande, att skapa konst som man själv älskar och att dö innan man når en slutsats. Årets juligaste avsnitt med superhärliga Christoffer Nordenrot och Crazy Pictures Albin Pettersson! Posei För Fiskar: https://www.youtube.com/playlist?list=PL62C21479578B2939 Gillar du LoungePodden? Stötta gärna på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz Swish: 0761 401 401 ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A

I veckans avsnitt tävlar SVT-stjärnorna Fouad Youcefi och Ida Linde mot SvD-stjärnorna Erik Nilsson och Henrik Torehammar! Äntligen fredag och bakom mikrofonerna hittar vi Sveriges Televisions strålande stjärnor Fouad Youcefi och Ida Linde som möter Svenska Dagbladets lika strålande stjärnor Erik Nilsson och Henrik Torehammar!För VILKEN vecka vi har haft!Magdalena Andersson säger aldrig förlåt! Ulf Kristersson säger aldrig medelålders! Johan Pehrson har väldigt svårt att säga en viss programledares förnamn!Det blir underbara ronder som "Stämmer Påan" och "Glosförhör"! Skrockfulla partiledare! Plate spotting! Fiskar i MÄNGDER (Både kristna och simsvaga)! Dessutom: återkomst för förra veckans succé... ENKÄTEN!Varmt välkomna att avsluta vecka 49 med Lantzkampen!Lantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering.Programledare är som alltid Annika Lantz och vår vikarierande domare heter självklart Johar Bendjelloul !Hör du något lustigt i nyheterna som du tycker skulle passa i Lantzkampen - hör av dig till oss! Mejl: lantzkampen@sverigesradio.se

Att dejta en kille med en BMW. The Olsson Retreat och Mathildas kristna julafton med hennes 12 fiskar. The Olsson Sisters produceras av Digital Icon Agency

GAFFA-podden lanserar en högst vetenskaplig undersökning och går till botten med musikbranschens skitstövlar Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fikon, Mensfest & Snabba fiskar! by Lena & Susann Algeskär

Avsnitt 83 är ett faktum!Ingen kan ju undgått att PDGA-Rodman jobbar på övertid, aldrig har skvallerpressen jobbat så hårt...Vi ger er vår tolkning kring all uppståndelse, vi pratar även som vanligt igenom helgens slagfält på discgolfbanan och ger er guidning i det som komma skall!Vi har även. med oss Latitude 65 som ger oss en historia kring varför alla springer omkring som speedade Gamers på Jolt-kola.Häng med!Anders, Viktor & Ted

Tusentals döda fiskar har hittats i floden Oder. Så är det för barnen som lever kvar i krigets Ukraina. Svenskt EM-brons blev istället silver. Forskare ska försöka återskapa ett utdött djur, pungvargen.

Överförfriskade hamnar vi i en samtals-tromb om evolutionen. Det går så där. Men vi kunde uppenbarligen inte låta bli. Här är vi igen. Varken bättre eller sämre. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Doc, Keli og Sigurður fóru um heiminn

Þungunarrof hefur verið mikið í umræðunni undanfarna daga vegna dóms hæstaréttar Bandaríkjanna. Ragnheiður Ingibjörg Bjarnadóttir kvensjúkdóma- og fæðingalæknir ræddi þessi mál við okkur. Leiðtogar G7 ríkjanna funda nú í Þýskalandi og augu heimsmiðla beinast þangað. Arthúr Björgvin Bollason segir okkur frá ýmsu er varðar fundinn í Berlínarspjalli dagsins, en hann ræðir líka um þýsk stjórnmál og um afmæli einnar frægustu sinfóníuhljómsveitar heims - Berlínarfílharmoníunnar. Lyfjaþróunarfyrirtækið 3Z rannsakar tilraunalyf við ADHD og svefnleysi og tryggði sér nýverið 265 milljóna króna fjármögnun. Fiskar og nagdýr koma við sögu við lyfjaprófanir fyrirtækisins en Karl Ægir Karlsson, framkvæmdastjóri og prófessor við Háskólann í Reykjavík sagði frá þessu. Umsjónarmenn Morgunvaktarinnar eru Guðrún Hálfdánardóttir og Þórunn Elísabet Bogadóttir. Tónlist: Famous blue raincoat - Leonard Cohen Suzanne - Nina Simone Vaki vaki vinur minn - Erla Þorsteinsdóttir Babooshka - Kate Bush

Þungunarrof hefur verið mikið í umræðunni undanfarna daga vegna dóms hæstaréttar Bandaríkjanna. Ragnheiður Ingibjörg Bjarnadóttir kvensjúkdóma- og fæðingalæknir ræddi þessi mál við okkur. Leiðtogar G7 ríkjanna funda nú í Þýskalandi og augu heimsmiðla beinast þangað. Arthúr Björgvin Bollason segir okkur frá ýmsu er varðar fundinn í Berlínarspjalli dagsins, en hann ræðir líka um þýsk stjórnmál og um afmæli einnar frægustu sinfóníuhljómsveitar heims - Berlínarfílharmoníunnar. Lyfjaþróunarfyrirtækið 3Z rannsakar tilraunalyf við ADHD og svefnleysi og tryggði sér nýverið 265 milljóna króna fjármögnun. Fiskar og nagdýr koma við sögu við lyfjaprófanir fyrirtækisins en Karl Ægir Karlsson, framkvæmdastjóri og prófessor við Háskólann í Reykjavík sagði frá þessu. Umsjónarmenn Morgunvaktarinnar eru Guðrún Hálfdánardóttir og Þórunn Elísabet Bogadóttir. Tónlist: Famous blue raincoat - Leonard Cohen Suzanne - Nina Simone Vaki vaki vinur minn - Erla Þorsteinsdóttir Babooshka - Kate Bush

Þungunarrof hefur verið mikið í umræðunni undanfarna daga vegna dóms hæstaréttar Bandaríkjanna. Ragnheiður Ingibjörg Bjarnadóttir kvensjúkdóma- og fæðingalæknir ræddi þessi mál við okkur. Leiðtogar G7 ríkjanna funda nú í Þýskalandi og augu heimsmiðla beinast þangað. Arthúr Björgvin Bollason segir okkur frá ýmsu er varðar fundinn í Berlínarspjalli dagsins, en hann ræðir líka um þýsk stjórnmál og um afmæli einnar frægustu sinfóníuhljómsveitar heims - Berlínarfílharmoníunnar. Lyfjaþróunarfyrirtækið 3Z rannsakar tilraunalyf við ADHD og svefnleysi og tryggði sér nýverið 265 milljóna króna fjármögnun. Fiskar og nagdýr koma við sögu við lyfjaprófanir fyrirtækisins en Karl Ægir Karlsson, framkvæmdastjóri og prófessor við Háskólann í Reykjavík sagði frá þessu. Umsjónarmenn Morgunvaktarinnar eru Guðrún Hálfdánardóttir og Þórunn Elísabet Bogadóttir. Tónlist: Famous blue raincoat - Leonard Cohen Suzanne - Nina Simone Vaki vaki vinur minn - Erla Þorsteinsdóttir Babooshka - Kate Bush

I avsnitt nio är det Vicktor Hallensjö och Martin Bengtsson som nördar ned sig i fiskeprylar! Det snackas, spön, rullar, krokar, larm och mycket, mycket mer! För man kan väl inte ha för många prylar? Eller vilket är det bästa larmet? Gillar du vår podcast? Stötta oss gärna med ett bidrag i så fall, det hade varit väldigt uppskattat! Du kan swisha till: 123 626 85 02Eller läsa mer här på länken ->https://swedishanglers.com/stotta-oss-garna-med-ett-bidrag/

Bläckfisken är det närmaste en utomjording vi kan komma. Men just därför erbjuder mötet med bläckfisken oss en möjlighet att öva upp vår medkänsla inför det främmande, menar Kristoffer Leandoer. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Som mycket ung såg jag i den grekiska övärlden hur fiskare tog hand om nyfångad bläckfisk: de stod på kajen och dunkade sin fångst i stenläggningen, gång på gång. Det var en skrämmande och obegriplig syn, hur kunde en så liten varelse väcka ett sådant ursinne hos stora starka karlar? Långt senare fick beteendet sin förklaring när jag lärde mig om bläckfiskens nervsystem. Bara en tredjedel av dess nervceller sitter i hjärnan, resten är fördelade över hela kroppen. Bläckfisken ser, känner och tänker alltså med hela sin kropp. Den är decentraliserad, dess jag finns överallt. Den ser med huden, tänker med armarna. Dess blod är blågrönt och inte rött, vilket beror på att den syretransporterande molekylen innehåller koppar och inte järn. Dessutom har den inte ett hjärta som vi, utan tre. Vill man ha ihjäl en bläckfisk får man alltså vackert ha ihjäl hela den, det finns ingen centralt placerad strömbrytare där man kan släcka en bläckfisks medvetande.I Korea betraktas levande bläckfisk som en särskild läckerhet, och varje år dör några koreaner för att de inte tuggat ordentligt. Så länge bläckfisken inte är fullständigt söndertuggad lever den ju i varje enskild del, och kämpar frenetiskt för sin överlevnad. Råkar någon svälja en tillräckligt stor del av en bläckfiskarm kan armen på egen hand sätta sig till motvärn och hålla sig fast i strupen tills middagsätaren helt enkelt kvävs.Bläckfisken tycks ha något viktigt att berätta. Freud talade om den minimala skillnadens narcissism som en anledning till att krig mellan grannfolk ofta blir extra hänsynslösa. I fallet med bläckfisken tycks det tvärtom vara just det radikalt annorlunda i dess livsform som uppmuntrar till grymhet bläckfisken tycks så olik oss att den inte uppfattas ha förmågan att bli rädd eller känna smärta. Låt mig påminna om andra kategorier som tidigare i historien ansetts oförmögna att känna smärta och därför fått genomgå kirurgiska ingrepp utan bedövning: barn, kvinnor, utomeuropeiska folkslag.På senare år har denna känslofattiga antropocentrism utmanats av vetenskapen. Livsform efter livsform har visat sig social, intelligent, och definitivt förmögen att känna smärta. Fiskar, träd, blommor, mycel På så vis har vetenskapen belagt det som länge varit känt inom poesin: Allt känner! Och allt påverkar din existens! som den franske romantikern Gérard de Nerval konstaterade i en av sina sonetter: Ofta minsta varelse en gudom dölja kan, / Och som ett spirande öga bak slutna lock / Växer en själ under ytan på stenarnas block.Och det gäller alltså i högsta grad även vår åtta- eller tioarmade vän. Trots att det var ganska länge sen vi skildes åt. Evolutionärt gick bläckfisken och människan skilda vägar för flera hundra miljoner år sedan. Det som så småningom utvecklades till ryggradsdjuren gick åt sitt håll, och bläckfisken åt ett annat redan för 600 miljoner år sedan. Bläckfisken lever som bekant kvar i havet. Men inte heller människan lämnade helt och hållet havet. Att vi överhuvudtaget överlever uppe på land beror på att vi bär med oss mängder av saltvatten i våra kroppar. Människan bär havet med sig vart hon än går, inombords.Vetenskapshistorikern, filosofen och fritidsdykaren Peter Godfrey-Smith skriver i sin bok Djupsinne att bläckfisken lever vid sidan om den vanliga skiljelinjen mellan kropp och hjärna.Bläckfisken är sannolikt den varelse vi kan möta som är mest olik oss och samtidigt har så hög intelligens och kommunikationsförmåga: Godfrey-Smith formulerar det som att bläckfisken är det närmaste vi kan komma ett möte med en utomjording. Den är det enda exemplet på stora hjärnor hos andra varelser än ryggradsdjuren. Den har nästan lika många nervceller som en hund fast den är ett blötdjur. Evolutionen tog fart när vissa celler undertryckte sin individualitet och kom att delta i stora samarbetsprojekt. De flesta av oss är centralstyrda. Hjärnor är extremt energikrävande. En fjärdedel av människans födointag går åt till att driva våra hjärnor. Men vad använder bläckfisken sin relativt jättelika hjärna till? För att kunna hantera sin komplicerade kropp, som kan anta i stort sett vilka former som helst, och koordinera dess rörelser har den utvecklat en kombination av centralstyre och lokalt självstyre, vilket gör att den får ett stort mentalt överskott.Bläckfisken är en 170 miljoner år gammal livsform som under evolutionens gång gjort sig av med sitt skal och förlitar sig helt på sin intelligens och kreativitet som försvar mot fiender. Den leker, den är nyfiken och påhittig, den förändrar färg och form efter sinnesstämning. Den sover, sannolikt drömmer den också.Bläckfisken kastar ett obönhörligt ljus över vårt beteende mot det vi uppfattar som alltför främmande. Godfrey-Smith återger experiment från femtiotalet som får människan att verka fantasi- och empatilös. Bläckfiskar stängdes in i akvarier och lärdes att 1) dra i en spak för att 2) tända en lampa så att de 3) skulle få en sardinbit. Deras intelligens och problemlösningsförmåga befanns mediokra eftersom de var mer intresserade av att rycka loss spaken, spruta vatten på försöksledaren eller dra ner lampan i akvariet. Bläckfisken är nyfiken, lekfull och inte särskilt förtjust i att äta gamla sardiner: belöningen uppfattades inte som sådan. Man får de svar man har vett att fråga efter, helt enkelt.Som individer lever de bläckfiskar vi känner till påtagligt korta liv. De blir ett, högst två år gamla. Det tycks som ett extravagant beteende från naturens sida: all denna intelligens, leklust och nyfikenhet som slår ut som en blomma för en enda säsong, som inte kan bygga vidare och ackumuleras i kontinuerliga projekt. Se där, så tänker en människa - Saker och ting ska föras vidare, utvecklas, leda någonstans. Men tänk om det är vårt sätt att värdera som är det verkligt primitiva?Vi har våra sinnen främst för att hålla reda på faror och möjligheter. Den avsiktslösa nyfikenheten kräver ett överskott av energi och tid som traditionellt bara tillskrivs organismer allra högst på evolutionsstegen. Ändå vittnar Peter Godfrey-Smith och andra, som den sydafrikanske dokumentärfilmaren Craig Foster i Bläckfisken och jag, om svindlande och livsförändrande möten med en annorlunda livsforms vänskapligt lekfulla nyfikenhet.Men för att få syn på den nyfikenheten måste man ha ett annat förhållningssätt till det främmande och avlägsna. Man måste närma sig andra varelser utan att hela tiden söka likheter och jämförelser med sig själv, och i stället med vänlighet och respekt försöka möta det som verkligen är fundamentalt främmande hos dem.Hur går ett sådant möte till?Det kanske bläckfisken kan lära oss, om den inte först fastnar i halsen och kväver oss när vi försöker äta upp den.Kristoffer Leandoer, författare

Staffan de Mistura är diplomaten som mött bland andra Putin, al-Assad och Erdoğan, samt medlat i flera av världens värsta konflikter. I den nya boken Armbrytning med ondskan får vi följa med bakom kulisserna i ett flertal viktiga medlingsuppdrag och … Continue reading →

I avsnitt åtta är det Christian & Palle som är iväg och metar sik en helg, så du som lyssnare får följa med på fiskepasset. Vi snackar historia kring siken, vi snackar om det som är framför oss, vad vi gör osv. Vi går, vi fiskar, vi kastar om osv. Vi fiskar och snackar helt enkelt! Vill du se bilder från några av sikarna som nämns i avsnittet hittar du det på vår hemsida. https://swedishanglers.com/Vi gjorde även en film som du kan se på vår Youtubekanal! https://youtu.be/Oas6jFkfUTEGillar du vår podcast? Stötta oss gärna med ett bidrag i så fall, det hade varit väldigt uppskattat! Du kan swisha till: 123 626 85 02Eller läsa mer här på länken ->https://swedishanglers.com/stotta-oss-garna-med-ett-bidrag/

I avsnitt sju är det Palle & Tomba som snackar om gamla fiskegubbar... Det blir helt enkelt en nördig historielektion i det svenska metet! Vill du se bilder från några av herrarna som nämns i avsnittet hittar du det på vår hemsida. https://swedishanglers.com/ Gillar du vår podcast? Stötta oss gärna med ett bidrag i så fall, det hade varit väldigt uppskattat! Du kan swisha till: 123 626 85 02Eller läsa mer här på länken ->https://swedishanglers.com/stotta-oss-garna-med-ett-bidrag/

I detta avsnittet berättar Markus fakta om fiskar! Det blir som vanligt kluriga gåtor och så har Eli Jack skickat in en idé om en saga om krokodilen Per Andersson och T-Rex Per Eriksson, en dag är de på tebjudning hos deras vän bananen Gustav. Plötsligt hörs det något utanför fönstret. Lyssna på podden för att höra hur det går för våra tre vänner.I slutet av podden har vi lagt en avslappnande låt man kan varva ned till. Sökord: saga, godnattsaga, berättelse för barn

Får man använda sin kompis deodorant, hur lär människan sig språk och dricker fiskar vatten? Ha nu en Baila Chiki Chiki-vecka och ställ dina frågor på fragaratenkompis@gmail.com och @thefragaratenkompisofficial

Chaque matin, Commandeur News reçoit les personnalités un peu décalées qui font l'actualité.