Feeding Your Mind

Det började med en boskapspest på 1700-talet som bara måste stoppas. År 2025, när svensk veterinärmedicin firar sitt 250-årsjubileum, är den kanske största utmaningen den obevekligt växande antibiotikaresistensen - i en tid då nya smittor och andra utmaningar när som helst kan dyka upp inom animalieproduktionen. Medverkande: Susanna Sternberg Lewerin, Marianne Elvander, Stefan Gunnarsson, Lotta Berg, Sofia Boqvist, Ann Albihn, Johanna Lindahl och Renée Båge.

Baljväxter är klimatsmarta, näringsrika och kan förvaras länge. Med allt mer fokus på hållbarhet, självförsörjning och beredskap är baljväxter i fokus både för forskning och de gröna näringarna. Hör SLU-forskarna Georg Carlsson och Åsa Grimberg, tillsammans med Cecilia Tullberg från Center för livsmedelsresiliens och konkurrenskraft vid Lunds tekniska högskola, Lars Franzén och Tobias Wejde från Lantmännen Biorefineries och Veronica Öhrvik från Axfoundation.

Markhälsa är en viktig pusselbit för hållbarhet, klimatanpassning och matproduktion. Kvaliteten avgör vad vi kan använda marken till. Men mark är en ändlig resurs, som vi länge och ofta har tagit för given. Så, hur nyttjar vi mark bäst? Och hur ska vi mäta markhälsa? Hör om ett hett forskningsämne i avsnittet med SLU-forskarna Johanna Wetterlind, Anke Herrmann och Nina Vogel, Roy Neilson från James Hutton-institutet i Skottland och Leòn Biundo från Alnarps agroekologiska gård.

Hur går det att vara forskare och entreprenör samtidigt; att å ena sidan söka vetenskaplig kunskap och å andra sidan kanske tjäna pengar på denna kunskap som företagare? Samhället väntar ständigt på fler och bättre innovationer som resultat från forskning – samtidigt som forskaren har sitt oberoende och sin trovärdighet att värna om. Hör innovationsrådgivaren Mats Wictorsson på SLU Holding, SLU-forskarna Torgny Näsholm och Mariette Andersson och KTH-forskaren Fredrik Gröndahl – samtliga också entreprenörer.

Våra matval lämnar stora miljö-, klimat- och hälsospår. Priset och utbudet spelar stor roll för vilken mat vi köper; men också sådant som veckodag, humör och personlighet. Vi är ofta vanedjur som följer normer och traditioner – och det gäller också i mataffären. Så hur går det att växla över till mer hållbara matvanor än vi har idag – på vägen mot en hållbar framtid? Och var ligger ansvaret? Hör SLU-forskarna Fredrik Fernqvist och Sara Spendrup och SLU Future Foods expert Richard Tellström om deras studie om konsumenters matval.

De pågående klimatförändringarna visar hur extremt sårbart vårt jordbruk är för både för lite och för mycket vatten. Sommaren 2023 ruttnade skördar bort på åkrar som blivit sjöar, medan 2018 års låga skörd berodde på hetta och torka. I Sverige satsades stort på dränering för 100-150 år sedan, men sedan dess har inga motsvarande storsatsningar gjort på vatteninfrastrukturen. Hur ser det ut, och vad behöver göras? Hör Jennie Barron, SLU-professor i jordbrukets vattenhushållning, Tomas Olsson från LRF Mälardalen, Christina Huhtasaari, konsult i växtodlingsagronomi och Sarah Säll, forskare i hållbar livsmedelskonsumtion och ekonomiska styrmedel vid SLU.

Vi vill både bli mer självförsörjande med mat och producera mer fossilfri el - samtidigt. Agrivoltaiska system kombinerar skörd av grödor och solel från samma jordbruksmark - men är det rätt väg att använda jordbruksmark för elproduktion? Vad talar för, och vad talar emot? Hör forskarna Marika Edoff, Uppsala universitet, Bengt Stridh, Mälardalens universitet, och Daniel Nilsson och Torsten Hörndahl från SLU. Olof Liungman från Länsstyrelsen i Skåne och juristen Anna Månsson från RISE medverkar också.

Vilken fråga inom ämnet jordbruk och livsmedel tycker du är viktigast för EU att arbeta med? Vad är bäst och vad är sämst med EU:s jordbrukspolitik? Vilken vore den för dig viktigaste, enskilda reformen i EU:s jordbrukspolitik? Inför Europaparlamentsvalet har vi ställt frågor till toppkandidaterna från de åtta riksdagspartierna, och deras svar kommenteras av forskare och experter.

Vem vill bli framtidens bonde? Frågan är värd att ställas, eftersom branschen har låg lönsamhet och hindren för att kunna bli egenföretagare är många och stora. Men framtidens bönder är också nyckelspelare i viktiga hållbarhetsammanhang kring klimat och miljö. I avsnittet hör du Emilia Astrenius på Lövåsa gård, som stegvis tar över mjölk- och grisproduktion från Dag Arvidsson, Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen, Landshypotek Banks VD Per Lindblad, universitetsadjunkten Mona Geprägs på Skogsmästarskolan och Helena Hansson, SLU-professor i nationalekonomi.

Matsvinn, livsmedelsförluster och sidoströmmar… det finns olika ord för mat som aldrig blir mat, och olika orsaker till att det blir så. Matsvinn finns i alla delar av livsmedelkedjan, också alldeles i början – på åkern eller på gården. Varför går så mycket ätbart till spillo – och vad kan vi göra för att minska det? Vi besöker Nordic Food Waste Summit 2023 och diskuterar med Jordbruksverket och forskare på SLU.

Genom evolutionen har vi människor ätit kött. Vi är allätare, och kött är näringsrik mat. Men betyder det att vi alltid kommer att fortsätta att äta kött? Den globala köttproduktionen spelar idag en påtaglig roll i klimatfrågor, miljöfrågor och djuretiska frågor – bland annat. I avsnittet presenteras projektet Meat: the four futures, ett samarbete mellan SLU, Oxfords universitet och Wageningens universitet. Fyra tänkbara framtidsscenarier för kött utforskas; ett där världen fortsätter att äta kött ungefär som idag och från storskalig produktion. Ett andra scenario där vi producerar och konsumerar mindre kött än nu; ett tredje scenario med alternativt protein från odlat kött från djurceller eller "kött" från svamp- eller växtriket, och ett fjärde scenario där vi går över till en helt vegetarisk eller vegansk livsstil. Medverkar gör bland annat forskare och entreprenörer från flera olika länder runtom i världen.

Akvakultur – odling i vatten av djur och växter - har stor potential som framtidens mat. 71% av vår planet täcks av vatten, och Sverige har gott om sjöar, älvar och havskust. Ändå är svensk akvakulturs produktion bara en procent av Norges. Varför då? Akvakultur kan både vara väldigt energikrävande och skapa problem med övergödning; men rätt produktion på rätt plats skapar ett vinn-vinn-läge menar Anders Kiessling, professor i akvakultur vid SLU. Hör honom och professor Øystein Evensen, gästprofessor i fiskhälsa vid SLU, Wenche Hansen, VD för Matfiskodlarna och Albin Gräns, SLU-docent i biologi som forskar kring fiskars välfärd.

Klimatsmart mat har vi pratat om länge. Men i dagens verklighet, med elpriser som oroar de flesta för det mesta, funderar nog många också på vilken mat som är elsmart. Är klimatsmart mat och elsmart mat samma sak? Och om höga elpriser är här för att stanna – påverkar det våra matvanor framåt? Hör Cecilia Sassa Corin från Hushållningssällskapet Västra, Karl-Johan Bergstrand, Stefan Gunnarsson och Sebastian Remvig från SLU och Mattias Vesterberg från Umeå Universitet.

Vilken matfråga är viktigast? Är mat för billig, för dyr, eller kostar den lagom mycket? Ska vi ha klimatskatt på mat? Är dagens kriser skäl att pausa eller satsa mer på omställning till ett hållbart livsmedelssystem? Hur hjälper politiken bäst människor att äta hälsosamt och hållbart? Mitt i valspurten har de åtta riksdagspartierna svarat på SLU Future Foods enkät med fem matfrågor. Hör deras svar - och också forskares vetenskapligt grundade svar och kommentarer kring frågorna.

Den 2-3 juni 2022 samlas internationella representanter till konferensen Stockholm +50. Det handlar om att högtidlighålla och uppmärksamma att ett halvt sekel gått sedan FN:s första miljökonferens 1972. Medvetenheten om kriser kring klimat, miljö och biodiversitet har visserligen ökat - men det har också själva problemen. Så det handlar också i allra högsta grad om att nu öka takten på stegen på vägen mot en hållbar planet. Det går för långsamt! konstaterar konferensens ambassadör Johanna Lissinger Peitz, SLU:s rektor Maria Knutson Wedel, ungdomsrepresentanten Amanda Björksell och kulturgeografiprofessorn Anders Wästfelt på Stockholms universitet.

Vem funderar inte över framtiden och framtidens mat idag? Nu stiger bränslepriserna, matpriserna och inflationen till följd av global pandemi och krig i Ukraina. Är alla kriser nu något som snabbar på eller bromsar den så nödvändiga omställningen mot hållbara livsmedelssystem? Hör SLU-forskarna Helena Hansson, Riccardo Bommarco och Pernilla Tidåker om hur nuets momentum förvaltas.

Som vetenskap är agroekologi ”studien av hela livsmedelssystemets ekologi”. Som social rörelse är det en motrörelse mot det storskaliga konventionella lantbruket som kräver konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Agroekologi beskrivs som ett lokalt förankrat, ofta småskaligt sätt att bedriva lantbruk, i samklang och i samarbete med själva naturen, med kretsloppstänkande, biologisk mångfald och hållbarhet som ledstjärnor. Men kan vi mätta världens alla munnar med ett sådant lantbruk? Hör SLU-forskarna Georg Carlsson och Christina Lunner Kolstrup, SLU-studenten Joar Löfberg och Robin Meijer, doktorand på Chalmers.

Har du också stått i en mataffär nå'n gång med en matvara i handen som har rest långt och tagit tid, arbete och energi att producera, och tänkt ”Hur kan den här vara så billig?” Men världen står i ett skeende just nu och framåt som sannolikt kommer att påverka livsmedelspriserna uppåt, menar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, Rob Hart, professor i miljö- och naturresursekonomi på SLU och Helena Hansson, professor i jordbrukssektorns ekonomi på SLU. Är vi rentav i ett paradigmskifte?

Idag är var tionde människa i världen undernärd, samtidigt som var fjärde är överviktig. Det är långt kvar till att nå de globala Agenda 2030-målen som "ingen hunger" och "ingen fattigdom" - men tiden är knapp. Den 23 september 2021 samlas världens ledare till det digitala FN-toppmötet Food Systems Summit. Vad kan ett sådant toppmöte åstadkomma? Möt Lisa Sennerby Forsse, Sveriges enda representant i toppmötets vetenskapliga expertgrupp, kanslirådet Peter af Wetterstedt på Näringsdepartementet som inte ser toppmötet som ett slut utan som en början - och Carolina Rodriguez Gonzalez, en av de forskare i världen som väljer att bojkotta Food Systems Summit.

Framtidens mat måste vara hållbar, men för att nå dit behövs många fler innovationer. Vad finns för potential i hållbart nytänk från krafter på väg in i livsmedelsbranschen? Kan studenter som lämnar akademins teorier och går vidare ut i verklighetens praktik bli dom game changers som behövs för att nå en hållbar livsmedelsproduktion? Hör Fredrik Fernqvist, forskare och lärare på SLU, Håkan Johnsson, VD Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter, Rickard Albin, innovationsansvarig på Culinar och studenterna Dominique Vos och Oscar Abelin.

Det svenska lantbruket är fullt av utmaningar. Lantbruket ska ge oss hållbar, närproducerad mat - och helst mer mat också, och utan alltför mycket miljö- och klimatpåverkan. Det ska försöka vara en del av lösningen istället för problemet när man pratar om hot mot biologisk mångfald och klimatförändringarna. Vem vill, vågar och orkar satsa på en bransch som är i händerna på klimatförändringar, politiska beslut och konsumenternas val? SLU-forskarna Kristina Marquardt och Brian Kuns och Camilla Eriksson från FOI har frågat bönderna själva, i en studie om lantbrukets logik. De fann att lantbrukarna ofta ligger steget före i framtidstänket, med en stark känsla och passion för lantbruket oavsett produktionsinriktning.

Mjölk har gått från att vara ett självklart, omhuldat och subventionerat livsmedel, till att diskuteras och ifrågasättas både vad gäller hållbarhet, hälsoaspekter och djurvälfärd. Vad har mjölk för plats på framtidens bord? Det diskuterar projektkoordinatorn Ola Thomsson och post doc Nathan Clay från SLU med Håkan Jönsson, etnolog från Lunds universitet och nutritionisten Åsa Brugård Konde från Livsmedelsverket.

Krig, naturkatastrofer, klimatförändringar – och ovanpå det den globala coronapandemin. När hungern i världen ökar står FN:s World Food Programme som 2020 års mottagare av Nobels fredspris. WFP når i år omkring 19 miljoner människor i akut behov av mat, och organisationens verksamhet ligger nära centrala forskningsfrågor på SLU. Hör chefsnutritionisten Allison Oman från FN:s World Food Programme, SLU-forskarna Jennie Barron och Sara Gräslund och forskaren Matilda Baraibar från Stockholms universitet.

I skuggan av coronapandemin är 2020 också International Year of Plant Health – det internationella växtskyddsåret. Uppskattningsvis 40% av planetens skördar går årligen till spillo. Hoten är många och skiftande; växtsjukdomar, skadedjursangrepp, monokulturer som driver resistens, klimatförändringarna och global handel med trä- och växtprodukter. Vad gör vi för att få och behålla växthälsa? Hör Jan Stenlid, professor i skogspatologi, Johanna Boberg, analytiker växtskadegörare, Katja Fedrowitz, koordinator SLU:s Plattform Växtskydd och Göran Bergkvist, lektor i växtodlingslära.

Hur påverkar coronapandemin framtidens mat? Vi är ännu mitt i krisen, och inga vetenskapliga studier har ännu hunnit sammanfatta och analysera läget – men mycket pekar mot förändringar kring såväl matproduktion som matkonsumtion. De fyra SLU-forskarna Richard Tellström, Mattias Eriksson, Elisabeth von Essen och Kristina Marquardt ger sina perspektiv på bland annat hur pandemin påverkar framtidens mat ur matkulturellt perspektiv, apropå matsvinn, hur ungas funderingar kring mat påverkas och hur coronapandemins verkningar kan vara skillnaden mellan mat eller inte mat på tallriken i Nepal.

Vem vill inte äta klimatsmart? Jordbruksmark är en stor potentiell kolsänka, men hur brukar man marken bäst, ur klimatsynpunkt? SLU-professorn Thomas Kätterer menar att regenerativt lantbruk är en väg att gå – och lantbrukarna Josef Appell, Martin Krokstorp, Svante Kaijser och Sarah Singla berättar hur de arbetar så för att inte ”bara” vara matproducenter utan också ”planetskötare”. Och hur påverkar kor egentligen klimatet? SLU-forskarna Elin Röös och Mikaela Lindberg ger sina svar.

Viltkött är nyttigt, djuren har levt fria fram till skottet, köttet är antibiotikafritt och relativt sett ett mycket klimatsmartare val än till exempel nötkött. Men viltkött står för bara några procent av Sveriges köttkonsumtion – och det mesta av viltköttet stannar hos jägarna själva. Följ med Louise Lidholm och Martin på vildsvinsjakt i Västergötland, och hör SLU-forskarna Fredrik Widemo och Anna Hessle om viltkött som framtidens mat. Du träffar också Annelie Sjölander Lindqvist, lektor i humanekologi och docent i socialantropologi vid Göteborgs universitet och Kristina Yngwe, ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.

Framtidens grönsaksdisk – med strimlat och hackat, bekvämt och portionsförpackat (?) Vi äter allt mer grönsaker och rotfrukter i Sverige. Men hur ser framtidens grönsaksdisk ut? Vi går på trendspaning med Fredrik Fernqvist, forskare på SLU i Alnarp som tillsammans med Caroline Göransson från LRF Konsult skrivit rapporten Framtidens grönsaksdisk. Där händer det mycket – medan de välbekanta isbergssalladshuvudena kämpar för sin överlevnad bland alla nya, intressanta och bekväma alternativ, verkar färdigsköljda salladsmixer och lagom små kålhuvuden vara bland grönsakerna som har framtiden för sig. Framtidens konsument köper för att äta direkt, inte för att bevara mat, säger Fredrik Fernqvist. Men hur klimatsmart, beredskapssmart och hållbart är det? Svaren är inte alltid självklara... Du hör också Ola Rosling från Gapminder och konsumenterna Marianne Lidén och Agneta Claesson.

Majoriteten av världens befolkning lever i städer, och andelen fortsätter att öka. I många länder är odling av mat inne i städerna sedan länge en livsnödvändighet, medan det i Sverige är en växande trend som passar in i allt fler människors medvetenhet om att vi behöver hållbara cirkulära matsystem. Vilka hinder och möjligheter finns för stadsodling? Hur självförsörjande kan vi bli? Handlar framtidens stadsodling om hi-tech eller något helt annat? Hör SLU-forskaren Daniel Bergquist, projektledare för SLU-projektet Mat och Stad som startar hösten 2019, och hans forskarkollega Cecilia Mark-Herbert - och så hälsar vi på stadsodlaren Bella Linde bland squash och rabarber i Stockholm. SLU Urban Futures biträdande programchef Josefin Wangel medverkar också.

Det finns tusentals olika ämnen i vårt dricksvatten, varav ett okänt antal är giftiga föroreningar. Letar vi efter rätt saker i vattnet - och hittar vi dem? Har vi nått "peak kemikalier" i vattnet än - och hur ser försörjningen av rent dricksvatten ut om femtio år? Behöver vi ett uppgraderat kvalitetssäkringssystem för vatten? Hör Livsmedelsverkets generaldirektör Annika Sohlström, Miljöpartiets Maria Gardfjell och SLU-forskaren Johan Lundqvist i en livepodd-inspelning från Almedalen den 2 juli 2019.

Miljarder fiskar föds upp och slaktas varje år i världen. Fiskar är känsliga och mer lika andra ryggradsdjur än vad många tror. Forskning visar att de kan känna smärta, rädsla, må dåligt av stress och visa kognitiv förmåga. Men inte ens Sverige som föregångsland kring djurskydd har något regelverk för fiskslakt - och metoden som oftast används här fungerar inte bra. Hör Lotta Berg, professor i husdjurens miljö och hälsa och Jenny Lundström från Miljöpartiet diskutera välfärd och slakt av odlad fisk i denna livepodd- inspelning från Almedalen den 2 juli 2019.

Vi strävar efter ett hållbart svensk lantbruk med högre självförsörjningsgrad än idag. Samtidigt står jordbruket inför stora klimatutmaningar som kräver mycket stora ekonomiska investeringar för dränering och vattenmagasinering. Vem betalar det? Finns framtidstron att storsatsa på ett klimatanpassat jordbruk? Hör Harald Svensson, tidigare chefsekonom på Jordbruksverket, Kristina Yngwe, (c), ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott och Abraham Joel, forskare på SLU, i en livepoddinsplening från Almedalen den 1 juli 2019.

Varför är det coolt att äta torsk men inte skrubbskädda? Mört, eller varför inte smörbult i fiskburgaren? Vi behöver använda havets begränsade resurser mycket klokare och mer innovativt än idag för att inte rubba ekosystembalansen. Hör SLU-forskaren Jonas Hentati Sundberg och Livsmedelsverkets generaldirektör Annika Sohlström diskutera smart sjömat i denna live-inspelning från Almedalen den 1 juli 2019.

Visst får man ont i magen av att slänga mat, för alla vet vi att det är fel och ett ohållbart resursslöseri. Men totalt sett i kedjan från producent till konsument slängs mellan en tredjedel och hälften av all mat som produceras i vår del av världen. Vårt mönster för matkonsumtion måste brytas; för att nå framtidens hållbara matsystem måste vi bort från den överproduktion som ger överkonsumtion som ger svinn, menar forskaren Carl Yngfalk från Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, SCORE, vid Stockholms universitet. Du hör också Elisabeth von Essen, SLU-forskare, som tror att kommande generationer blir bättre på att producera och konsumera lagom. Hur bra är SLU:s egna restauranger på att ta vara på maten som blir över? Platsansvarige Sandor Abraham och köksmästare Sophia Gustavsson på restaurangen på SLU:s campus i Alnarp svarar.

Mat ska vara kul, och mat ska vara gott! Mat är status och en markör av vem du är. När maten förändras och utvecklas gäller detsamma också vår uppfattning om vad som är gott. Hur pratar vi bäst om smaker? Behöver vi utveckla ett smakspråk, långt bortom ”jättegott” och ”skitäckligt”? Intervjuare: Ylva Carlqvist Warnborg. Medverkande: Viktoria Olsson, universitetslektor i mat- och måltidsvetenskap Högskolan i Kristianstad Johan Swahn, doktor i sensorik och marknadsföring och måltidskunskap Universitetet i Örebro (Sense Lab, Grythyttan) Ingela Stenson, omvärldsanalytiker United Minds Dan Jacobson, vd Urban Deli Åse Lundh, mjölkforskare på SLU

I de flesta andra världsdelar är det lika självklart att äta insekter som för oss i Sverige att servera skaldjur. Blir det framtidens mat även här? Varför, eller varför inte? Hur känns det när man smakar första gången? Och är det verkligen säker mat eller kan man bli sjuk? I detta avsnitt intervjuas forskare, kockar, matbloggare och entreprenörer, om bland annat hållbarhet, uppfödning, etik, matkultur och livsmedelssäkerhet. Det blir förstås prat om nyfikenhet, gränser och äckel. Intervjuare: Ylva Carlqvist Warnborg Medverkande: Elin Röös, Per Sandin, Richard Tellström, Merko Vaga, Anna Jansson, Ola Albrektsson, Mia Peterson, Sofia Boqvist, Anders Kiessling, Annika Åhnberg.

Vi går in en säsong som firas med överdåd av mat och godsaker. I centrum på julbordet brukar det stå kött, massor av kött. Traditionerna bygger på att vi ska få frossa i det som annars är sällsynt på menyn. Hur kan vi fira hållbart nu när köttet är vardagsmat, måste vi välja bort skinka, korv och pastejer? Vilka fördelar och nackdelar finns med att äta kött, och hur kan man tänka när man bestämmer vad man vill äta? Vad lägger forskarna själva på tallriken? I podden intervjuas SLU:s Anders Karlsson, professor i köttvetenskap och Elin Röös, forskare kring hållbar matproduktion och hållbar markanvändning, Lena Åsheim, nötköttsproducent från Skåne, Theres Strand från Svenska Köttföretagen och Nicklas Neuman, post doc på Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet. Det här är det fjärde avsnittet av "Feeding Your Mind", en podcast från forskningsplattformen SLU Future Food vid Sveriges lantbruksuniversitet. Intervjuare: Ylva Carlqvist Warnborg. Musik: Feeding Your Mind, av SLU.

En tredjedel av all mat slängs, trots att den hade gått att äta. Vems är ansvaret att göra något åt det? Och hur bär man sig åt? Kan vi äta oss ur problemet, eller är det något annat som måste till? I podden intervjuas bland andra SLU-forskaren Ingrid Strid och kocken Paul Svensson, båda aktuella i SVT:s programserie Maträddarna. Det handlar om kaffe och kött, kreativitet och konsumentmakt. Men också om vilken roll Sverige kan ha i det globala arbetet att minska matsvinnet. FN:s mål är att matsvinnet ska halveras till 2030. Enligt en ny forskningsrapport publicerad i Nature behöver matsvinn och förluster minskas med 75 procent till 2050 för att vi ska kunna mätta jordens befolkning och samtidigt klara klimatet. Det är med andra ord hög tid att sätta fart. Det här är det tredje avsnittet av "Feeding Your Mind", en podcast från forskningsplattformen SLU Future Food vid Sveriges lantbruksuniversitet. Intervjuare: Ylva Carlqvist Warnborg. Musik: Feeding Your Mind, av SLU. Läs mer på www.slu.se/futurefood.

Hur står det till med Sveriges livsmedelsberedskap? Hur kan livsmedelssystemet anpassas för att bli mindre sårbart för störningar, inte bara i händelse av krig eller kris, utan även extremväder och klimatförändringar. Det här är det andra avsnittet av "Feeding Your Mind", en podcast från forskningsplattformen SLU Future Food vid Sveriges lantbruksuniversitet. Intervjuare: Ylva Carlqvist Warnborg. Musik: Feeding Your Mind, av SLU. Läs mer på www.slu.se/futurefood.

Vad blir framtidens mat? Hör forskare, politiker, branschfolk och helt vanliga människor prata om vad de tror och vad de vet. Det här är det första avsnittet av "Feeding Your Mind", en podcast från forskningsplattformen SLU Future Food vid Sveriges lantbruksuniversitet. Intervjuare: Ylva Carlqvist Warnborg. Musik: Feeding Your Mind, av SLU. Läs mer på www.slu.se/futurefood.