Cliopodden

Vad innbar européernas vurm för det japanska i slutet av 1800-talet för Japan? Bo Eriksson samtalar med Monica Braw, fil. dr i japansk historia och under många år Svenska Dagbladets korrespondent i Japan.

Kan framtiden ha en historia? Vilken är mänsklighetens äldsta ”framtid”? När Bo Eriksson samtalar med Henrik Brissman om hans bok Framtidens historia kretsar det kring både människors förhoppningar och fruktan, orakelsvar och teckentydning, utopiska samhällen och nostalgiskt tillbakablickande.

Marcus Ehrenpreis, från Lemberg i Galizien, räknas till en av sin tids största judiska tänkare. Till Stockholm kom han 1914 och verkade fram till 1948 som överrabbin i den stora synagogan. Efter kriget anklagades han och församlingen för att inte ha gjort tillräckligt för att rädda Europas judar, men hur var det egentligen? Göran Rosenberg vet att berätta.

Hur får man in hela världshistorien i ett enda band? Det är en av de frågor som tas upp när Cliopoddens Bo Eriksson samtalar med Carin Franzén och Håkan Möller, som är huvudredaktörer för Natur & Kulturs litteraturhistoria.

De flesta känner Ulla Winblad som en av karaktärerna hos Bellman. Tillsammans med urmakaren Fredman, korpral Mollberg och fader Movitz utgör hon sinnebilden för 1700-talets lättsinne. Men hon var också en historisk person av kött och blod. Rebecka Lennartsson, docent i etnologi och forskningschef vid Stadsmuseet i Stockholm, har följt henne i Stockholms arkiv.

Den andra delen av Henrik Berggrens trilogi om Sverige under andra världskriget tar vid den mörka hösten 1940 och sträcker sig fram till slaget om Stalingrad hösten 1942. Här blandas allmänhistoria och militärhistoria med enskilda människors levnadsöden, och Berggren berättar att hans strävan har varit att skildra alla skeenden utifrån den kunskap som aktörerna hade just då, ovetande om utgången av kriget. Vem skulle gå segrande ur konflikten?

»Trots att sex är något som är helt grundläggande för vår existens och dessutom väldigt omtyckt så går det inte att prata om det hursomhelst«, konstaterar arkeologen Jonathan Lindström i början av sin bok. Här i podden samtalar han och Bo Eriksson seriöst och initierat om sexualitetens historia i Norden, huvudsakligen under forntiden och äldre medeltid.

I boken, som tilldelades Augustpriset för 2020 års svenska fackbok, släpper författaren fram en kör av röster, där många redan tystnat för alltid. Det är inte bara en mörk del av svensk historia, utan även traditionell samisk kultur som Elin Anna Labba och Bo Eriksson tar upp i detta fina samtal om tvångsförflyttningarna av samer, en tragedi som ägde rum för drygt hundra år sedan.

Vad har det inneburit att vara drottning och ständigt befinna sig i blickfånget? När blev drottningen en yrkeskvinna? Lyssna på ett medryckande, engagerat samtal mellan idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen och Cliopoddens Bo Eriksson där de diskuterar hur drottningrollen förändrats under femhundra år.

Då coronapandemin inte släpper sitt tag om oss, presenterar vi ytterligare ett avsnitt inspelat med distans. Denna gång befinner sig vår gäst på andra sidan Atlanten, medan Bo Eriksson sitter hemma hos sig. Samtalet rör en tidigare amerikansk president: Franklin D. Roosevelt, med anledning av den nya biografin som Lennart Pehrson har skrivit.

Det medryckande samtalet mellan Jakob Lind och Cliopoddens Bo Eriksson kretsar kring Svenska brigaden, den frivilligkår som 1918 startades i Sverige av föreningen Finlands vänner för att stödja den vita sidan i det finska inbördeskriget. Hjalmar Frisell, Jakob Linds morfar, blev brigadens chef – och fick sparken …

Annika Sandén, docent i historia, samtalar på kilometerlångt pandemiavstånd med Bo Eriksson (därav den sämre ljudkvalitén), om hur man tog vara på livets glädjeämnen under svenskt 1600-tal. I alla dystra tider tycks det ha funnits utrymme för fester och nöjen.

Sverige och Kina genom tiderna är temat för detta avsnitt där Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet, samtalar med Bo Eriksson om boken Möten i monsunen. Den speglar de långvariga kontakter som funnits mellan de två länderna sedan de första ostindiefararna och som sträcker sig över drygt tre och ett halvt sekel.

Carina Burman, docent vid Uppsala universitet och expert på 1700-talets litteratur, samtalar med Bo Eriksson om Carl Michael Bellman, föremålet för hennes enastående biografi. Samtalet, liksom boken, placerar Bellman i den gustavianska tidens Stockholm och skildrar ingående den firade skaldens liv.

Ingrid Carlberg samtalar med Bo Eriksson om hennes Augustnominerade och kritikerrosade biografi över Alfred Nobel. Boken handlar inte enbart om fredsivraren, dynamitspängaren och donatorn, utan lika mycket om den tid han levde i. Och att Nobel var en fascinerande person som väcker ens nyfikenhet, visar detta livfulla, engagerade samtal.

Cliopoddens Bo Eriksson och Linnéa Bring Larsson, doktorand vid Stockholms universitet, tipsar om läsvärda historieböcker. De diskuterar kring: Margareta Beckmans I skuggan av giljotinen – Svenskarna i franska revolutionen; Harald Mellers & Kai Michels Himmelsskivan från Nebra – Nyckeln till en svunnen kultur i Europas hjärta; Ulrika Flodin Furås Stadsodlingens historia – Kålgårdar, kolonier & asfaltsblommor; Henrik Berggrens Historien om New York; Bengt Petterssons Himlens dotter – Historien om Kinas mäktigaste kvinna och till sist Oliver Hilmes Berlin 1936 – Sexton dagar i augusti.

Lisbeth Håkansson Petré samtalar med Bo Eriksson om boken »Tisdagar med Tolfterna – Nätverkande kvinnor i sekelskiftets Stockholm«, som handlar om den diskussionsklubb, som startades av Ellen Key och Amalia Fahlstedt, där kvinnor skulle mötas över klassgränserna. Organisationen fick namnet »Tolfterna«, och upplägget var att »inbjudarinnor« skulle ordna tedrickning med samtal och föreläsningar för mindre bemedlade kvinnor.

Filosofen Åsa Wikforss, ledamot av Svenska Akademien och författare till boken Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender, och historikern Bo Eriksson möttes för att vända och vrida på antikens lyckade och mindre lyckade försök att nå kunskap. Samtalet spelades in på Medelhavsmuseet i Stockholm den 17 september 2019. Under antiken etablerades frågeställningar som blivit grunden till flera kunskapsfält: fysik, filosofi, retorik, historia och medicin. Över två tusen år senare fortsätter samma frågor att engagera. Forskare, författare och politiker blickar fortfarande tillbaka till antiken för inspiration, visdom och vägledning. Vad var det för tankeströmningar som sattes i rörelse då och som fortfarande är relevanta idag?

Historikern Henric Bagerius samtalar med Bo Eriksson om hur klädmodet och framför allt korsetten begränsade kvinnan. 1885 bildade några av kvinnorörelsens pionjärer Dräktreformföreningen, som tog fram alternativa plagg och ordnade föreläsningar och utställningar för allmänheten. Men det dröjde inte länge förrän debattens vågor gick höga i pressen. Var korsetten verkligen så skadlig? Kunde en kvinna utan snörd midja vara attraktiv på äktenskapsmarknaden?

Historikerna vid Stockholms universitet Joakim Scherp och Charlotta Forss samtalar med Bo Eriksson om den pfalziska ättens sista monark, drottning Ulrika Eleonora och om hur grunderna till det frihetstida statsskicket under hennes korta regeringstid lades. Så hur kom det sig att hon inom loppet av bara tolv månader lät adla 182 personer. Så hur förklaras den »massadling«? Vilka var drottningens adelsmän?

Böckerna som presenteras och diskuteras i Clios inspirerande sommarpodd är: Lotte Möllers Bin och människor; Ingmar Karlssons Det omaka paret; Lennart Hultqvists Knockad av stjärnhimlen; Robert Burtons Melankolins anatomi; Tim Marshalls Geografins makt och Inger Enkvist och Vicente Ribes-Iborras Erövringen av Amerika.

Antikvetaren Allan Klynne samtalar med Bo Eriksson om vad ett underverk är, varför de var sju och hur synen på vilka som skulle räknas till dem ändrades redan under antiken, men också hur dagens forskning ställer sig. Underhållande och spirituellt!

Barbro Santillo Frizell samtalar med Bo Eriksson om etruskerna, det gåtfulla folket som såg dagens ljus i nuvarande Mellanitalien på 700-talet f Kr och som lämnat fantastiska gravar efter sig. Hur har kulturarvet efter och mytbildningen kring etruskerna påverkats av olika aktörer under historiens gång?

Klas-Göran Karlsson samtalar med Bo Eriksson om det fruktbara att se på första och andra världskriget, samt åren däremellan, som en sammanhängande period och därigenom få chansen att ställa nya frågor och dra lärdom av historien.

Julie Lindahl samtalar med Bo Eriksson om hur hon på jakt efter familjens mörka hemlighet tvingas att reflektera över en rad komplexa frågor: Vad är ondska? Varifrån kommer den? Hur växer den? Hur handskas man som anhörig med skam?

Carin Bergström samtalar med Bo Eriksson som sina farföräldrar som utvandrade till Amerika på 1890-talet, helt ovetandes om varandra. De ingick i den stora massan av svenskar som runt sekelskiftet 1900 sökte lyckan på andra sidan Atlanten. Och de tillhörde de omkring 200 000 svenskar som reste hem igen.

Sofia Gustafsson samtalar med Bo Eriksson om kyrkoherde Klints vackra järteckenbok, i vilken han beskrev, uttydde och illustrerade ett otal astronomiska och meteorologiska fenomen. Domedagen tycktes nära …

Henrik Berggren samtalar med Bo Eriksson om hur det första krigsåret påverkade olika människor i vardagens Sverige. Vi möter ledande politiker, men även författare, journalister och arbetare.

Böckerna som diskuteras är: Sveriges första globala århundrade av Leos Müller; Breven som inte kom fram av Peter Ullgren; Polarforskaren som strandade i Kina – Johan Gunnar Andersson & de svenska Asienexpeditionerna av Jan Romgard; Goternas och svearnas historia av Johannes Magnus, Allt är gift – om dödliga ämnen och deras roll i historien av Olle Matsson; Carl Mickael Bellman – En biografi av Leif Landen

Thomas Reinertsen Berg samtalar med Bo Eriksson om kartritandets historia, en historia som lätt kan kopplas till konst, vetenskap, teknologi och religiösa världsbilder – kort sagt vårt klots historia.

Dick Harrison samtalar med Bo Eriksson om England, vars historia är sammanvävd med världshistorien på ett sätt som få andra länders. Från forntida folkvandringar, till blitzen och dagens brexit.

Dominic Ingemark samtalar med Bo Eriksson om romerska barn och vuxna, kvinnor och män, slavar, frigivna och fria som har fått komma till tals – med sina egna ord – i form av graffiti på väggar och inskrifter på gravar över hela det väldiga Romarriket.

Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström om boken Horet i Hälsta – En sann historia från 1600-talet Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström samtalar med Bo Eriksson om en välbeställd bondhustru som 1685 ställdes inför rätta, anklagad för att ha försökt att förgifta sin man.

Magnus Västerbro samtalar med Bo Eriksson om nödåren på 1860-talet och synen på fattigdom.

Förbjuden frukt av Lena Kåreland, Stockholmare av Johan Erséus och Joel Montan, Flickebarnet i Sävlådan av Hjördis Levin, Emot allmänna val av David Van Reybrouck, Mikael Agricola av Simo Heininen samt Svenska borgar och fästningar av Leif Törnquist m.fl. är de böcker som rekommenderas.

Kristina Ekero Eriksson samtalar med Bo Eriksson om upptäckten av ett 1400 år gammalt stolpmonument, som gör att kungshögarna numer förknippas med så mycket mer än en forntida begravningsplats.

Kent Andersson, docent i arkeologi, samtalar med Bo Eriksson om olika järnåldersfynd och de spännande berättelser dessa ruvar på.

Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, samtalar med Bo Eriksson om hur finansiella bubblor och kriser uppstått – från medeltiden till Lehman Brothers.

Svante Nordin, professor em. i idéhistoria, samtalar med Bo Eriksson om hur staden München blev födelseplatsen för den nationalsocialistiska rörelsen.