Podcasts about klas g

För att höra hela avsnittet bli medlem på https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån. OBS! Du som har iPhone se till att köpa medlemskapet direkt på Patreons hemsida och inte i deras app eftersom Apple då tar en extra avgift.Dagens avsnitt är andra och avslutande delen om Rysslands historiekrig. Gäst är fortsatt Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia vid Lunds universitet och författare till den lysande boken ”Ryssland och kriget om historien”. Vladimir Putin använder en förvanskad historieskrivning för att legitimera Rysslands krig mot Ukraina. För att förstå detta historiebruk påbörjade vi i förra avsnittet en baklängesfärd genom historien som ledde oss tillbaka till ryska revolutionen och bildandet av Sovjetunionen. I det här avsnittet går vi hela vägen tillbaka till 800-talet och det så kallade Kievriket, som Putin anser är Rysslands vagga, och tar oss sedan framåt genom de århundraden då Ryssland la under sig nästan en femtedel av jordens yta. Vi samtalar om Rysslands födelse, om hur man växte till ett enormt imperium från 1500-talet till 1800-talet, om rysk och ukrainsk nationalism, och slutligen om anledningarna till att Ryssland anföll Ukraina i februari 2022.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historia är Vladimir Putins favoritämne. Men i hans händer blir historien ett vapen för att legitimera kriget mot Ukraina och för att forma en nationell identitet. Dagens avsnitt är första delen av två om Rysslands historiekrig. Gäst är Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia vid Lunds universitet och aktuell med den mästerliga boken ”Ryssland och kriget om historien”. För att förstå Rysslands nutida politik gör vi en resa baklänges i historien genom tre lager. Vi börjar med vad som hände vid Sovjetunionens fall från 1990-talet, tar oss sedan bakåt till första världskrigets slut och ryska revolutionen, och slutligen tillbaka till det så kallade Kievriket på 800-talet som delvis byggdes av svenska vikingar. I första delen samtalar vi om de kaotiska åren efter Sovjetunionens fall, om Putins maktövertagande, om Ukrainas självständigt och de oroligheter som följde med den, om Putins syn på ryska revolutionen och det kommunistiska Sovjet och om hur han förhärligar och förvanskar historien så att den tjänar hans syften. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra. Om du är iphone-användare betala direkt på Patreons sida, inte i Patreon-appen som laddats ner från app-store, där tar Apple en extra avgift. Det går också bra att stötta podden på SWISH på 0709262541.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det ryska imperiet har varit tsarryskt och bolsjevikiskt. Nu försöker Putin återupprätta imperiet med sina egna förtecken. Den 24 februari 2022 inledde Vladimir Putin det största militära angreppet i Europa sedan andra världskriget med invasionen av Ukraina.Putin ville ”avnazifiera” Ukraina och rätta till det som han såg som ”den största geopolitiska katastrofen under 1900-talet” – splittringen av de östslaviska folken. För den historiebesatte Putin är det mer än en militär operation – det är en kamp om historien.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Ryssland och kriget om historien.Historien är ett vapen i Putins händer. Han har konsekvent använt historiska referenser för att rättfärdiga sina politiska beslut, från annekteringen av Krim 2014 till den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.I den officiella ryska retoriken är Ukraina inte en självständig nation, utan en artificiell skapelse som tillhör Rysslands historiska sfär. Putin beskriver invasionen som en kamp för att bevara den "rättmätiga" ryska civilisationen mot en fientlig västlig konspiration. Denna historieskrivning används inte bara för att mobilisera ryska medborgare, utan också för att legitimera kriget internationellt.Putins historiesyn präglas av kontinuitet och nationalism. Han ser Ryssland som en stat med en tusenårig historia där dagens händelser är en direkt fortsättning på tidigare konflikter. Historien presenteras som en linjär berättelse där Ryssland alltid har varit en stormakt och ett offer för yttre aggression.Ett av de mest framträdande elementen i Putins historiebruk är det så kallade "stora fosterländska kriget", den ryska termen för andra världskriget. Kriget utgör den centrala händelsen i den ryska historiska självbilden och används aktivt för att stärka en patriotisk identitet. I Putins version av historien var Sovjetunionen den främsta kraften som besegrade nazismen, och västmakterna har sedan dess försökt undergräva Rysslands position. Genom att påstå att Ukraina styrs av nazister – en referens till ukrainska nationalistgrupper under andra världskriget – försöker Putin rättfärdiga sin invasion och knyta den till Sovjetunionens kamp mot Nazityskland​.Ett annat viktigt historiskt motiv är bilden av väst som en återkommande angripare. Enligt den ryska historieskrivningen har Ryssland genom århundradena utsatts för invasioner från svenskar, polacker, fransmän och tyskar. Putin använder denna föreställning för att beskriva Natos expansion österut som ett existentiellt hot mot Ryssland. Genom att koppla dagens geopolitiska situation till historiska aggressioner framställs Rysslands invasion av Ukraina som en defensiv åtgärd snarare än en imperialistisk expansion​.Ett centralt argument i Putins retorik är att Ukraina egentligen inte existerar som en självständig nation. Han påstår att landet skapades av Lenin i samband med Sovjetunionens bildande och att dess gränser är en artificiell konstruktion. Detta narrativ förnekar Ukrainas långa historia och dess nationella identitet. I själva verket har Ukraina rötter i Kievriket på 800-talet och man har genomgått en komplex utveckling där både polsk, rysk och österrikisk påverkan har spelat en roll.Bild: Historien är alltid närvarande i den ryska presidenten Vladimir Putins världsbild.Musik: Street Corner Fiddle Czardas. Av SashaBranislav Markovic, Storyblock Audio.Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands historia används av Vladimir Putin som ett vapen. En ny bok kartlägger hur och vad i Rysslands historia som minns och glöms bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klas-Göran Karlsson är aktuell med boken Ryssland och kriget om historien där han visar hur historia alltid använts av ryska tsarer och kommunistledare och nu Vladimir Putin för att rättfärdiga krig och ta på sig en offerroll. Vi tar reda på vad i Rysslands historia som används som slagträ i propagandan, men också vad som förtigs och glöms bort av Putin.Dessutom återvänder vi till platsen för världens första internationella skidtävlingar, de i Stockholm 1892. Historikern Isak Lidström guidar runt bland resterna av sportanläggningen och jämför 1800-talets skidsport med dagens.Och så svarar Isak på en lyssnarfråga om Erik XIV:e och om han verkligen hoppade tresteg på slottet Tre kronor.Programledare är Tobias Svanelid.

Ukraina, som är ett av världens mest bördiga områden, tvingades betala ett högt pris för att bönderna motsatte sig bolsjevikernas hårdhänta tvångskollektivisering av jordbruket enligt den första femårsplanen.Från hösten 1932 till sommaren 1933 drabbades sovjetrepubliken Ukraina av massvält där minst tre miljoner människor svalt ihjäl. Svälten berodde delvis på torka, men Josef Stalin förvärrade medvetet konsekvenserna av torkan. Landsbygden tystande och liken fick ligga obegravda och det finns många fall av kannibalism dokumenterade.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet som bland annat skrivit boken Folkmord.Även om torka spelade in så var svälten i huvudsak orkestrerad av bolsjevikerna i Moskva. Kommunister i Ukraina som försökte mildra svälten straffades hårt. Samtidigt som ukrainare dog i miljontals exporterades spannmål för att ge inkomster för att investera i industrialisering. Dessutom deporterades hundratusentals bönder till Sibirien och Kazakstan där många dog av sina umbäranden. Myndigheterna förbjöd också människor att lämna Ukraina i jakt på mat.Orsakerna till svälten går att finna i bolsjevikernas vilja att krossa det nationella motståndet i Ukraina och utplåna bönderna som klass. Men också kollektiviseringen av jordbruket i sig och tvångsrekvirering av livsmedel orsakade stora störningar på produktionen av livsmedel. En tredje förklaring är torkan som drabbade området.Den första femårsplanen som inleddes 1927 skulle industrialisera Sovjetunionen på tio år. En process som tagit 150 år i Västvärlden. Här blev export av spannmål viktigt för att kunna importera teknik till den tunga industrin. Tanken var att kollektivjordbruk skulle producera överskottet, men bönderna var inte intresserade av att ge upp sin jord som den så sent om i början av 1900-talet fått äganderätt till.Kulaker definierades som rika bönder som anställde jordbruksarbetare, men i kriget mot bönderna kom begreppet att användas på alla som motsatte sig tvångkollektiviseringen av jordbruket som på allvar inleddes vid årsskiftet 1931-32.Enbart år 1930 deporterades omkring 75 000 kulakfamiljer, det vill säga cirka 300 000 individer, från Ukraina. De skickades i överfulla järnvägsvagnar mot Sibirien, Centralasien eller Stillahavskusten. Ofta dumpades människor bara ute på tundran för tvingas klara sig på egen hand.Under våren 1933 åt människorna giftiga svampar, råttor, hundar och katter samt människor. 3,2 miljoner människor dog i Ukraina under svälten, enligt historikern Stanislav Kulchitsky som baserat beräkningen på tillgängliga data från de tidigare hemliga sovjetiska arkiven. Men på grund av osäkert statistiskt underlag väljer Kulchitsky att ange antalet offer till någonstans mellan 3 och 3,5 miljoner.  Arbetarens dotter, Charkiv, 1933. Alexander Weinerberger, Holodomor research and education consortium. Musik: Virgo av Humans Win, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Organisationen Memorial, en av 2022 års fredspristagare, har arbetat sedan 1980-talet med att dokumentera politiskt förtryck i Ryssland – men samma år de fick fredspriset förbjöds deras verksamhet. Varför är historien så farlig för Putins regmin? Historikern Klas-Göran Karlsson berättar om historiens roll i politiken i Ryssland, om hur ryska ledare, från Stalin till Putin, använt och använder historien för sina egna syften – och om hur kunskap om historien bidrog till Sovjetunionens fall. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lessons of history are often referred to in public discourse, but seldom in scholarly discussions. Klas-Göran Karlsson's book Lessons of History: The Holocaust and Soviet Terror as Borderline Events (Academic Studies Press, 2024) seeks to change this by introducing an innovative scholarly, analytical model of historical lessons, starting from the basic three-fold perspective that you simultaneously are history, share history, and make history. Not any history is useful for extracting or using lessons. Here, what are denoted as borderline historical events, demonstrating both time-specific and time-transcending qualities, are suggested as useful materials. Scholarly works on the Holocaust and Soviet terror, from Raul Hilberg's and Robert Conquest's classic works of the 1960s to more recent books by Jan Gross and Timothy Snyder, are analyzed to identify lessons of history, and their change during a full half-century. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://newbooksnetwork.supportingcast.fm/new-books-network

Lessons of history are often referred to in public discourse, but seldom in scholarly discussions. Klas-Göran Karlsson's book Lessons of History: The Holocaust and Soviet Terror as Borderline Events (Academic Studies Press, 2024) seeks to change this by introducing an innovative scholarly, analytical model of historical lessons, starting from the basic three-fold perspective that you simultaneously are history, share history, and make history. Not any history is useful for extracting or using lessons. Here, what are denoted as borderline historical events, demonstrating both time-specific and time-transcending qualities, are suggested as useful materials. Scholarly works on the Holocaust and Soviet terror, from Raul Hilberg's and Robert Conquest's classic works of the 1960s to more recent books by Jan Gross and Timothy Snyder, are analyzed to identify lessons of history, and their change during a full half-century. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://newbooksnetwork.supportingcast.fm/history

Lessons of history are often referred to in public discourse, but seldom in scholarly discussions. Klas-Göran Karlsson's book Lessons of History: The Holocaust and Soviet Terror as Borderline Events (Academic Studies Press, 2024) seeks to change this by introducing an innovative scholarly, analytical model of historical lessons, starting from the basic three-fold perspective that you simultaneously are history, share history, and make history. Not any history is useful for extracting or using lessons. Here, what are denoted as borderline historical events, demonstrating both time-specific and time-transcending qualities, are suggested as useful materials. Scholarly works on the Holocaust and Soviet terror, from Raul Hilberg's and Robert Conquest's classic works of the 1960s to more recent books by Jan Gross and Timothy Snyder, are analyzed to identify lessons of history, and their change during a full half-century. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://newbooksnetwork.supportingcast.fm/german-studies

Lessons of history are often referred to in public discourse, but seldom in scholarly discussions. Klas-Göran Karlsson's book Lessons of History: The Holocaust and Soviet Terror as Borderline Events (Academic Studies Press, 2024) seeks to change this by introducing an innovative scholarly, analytical model of historical lessons, starting from the basic three-fold perspective that you simultaneously are history, share history, and make history. Not any history is useful for extracting or using lessons. Here, what are denoted as borderline historical events, demonstrating both time-specific and time-transcending qualities, are suggested as useful materials. Scholarly works on the Holocaust and Soviet terror, from Raul Hilberg's and Robert Conquest's classic works of the 1960s to more recent books by Jan Gross and Timothy Snyder, are analyzed to identify lessons of history, and their change during a full half-century. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://newbooksnetwork.supportingcast.fm/jewish-studies

Lessons of history are often referred to in public discourse, but seldom in scholarly discussions. Klas-Göran Karlsson's book Lessons of History: The Holocaust and Soviet Terror as Borderline Events (Academic Studies Press, 2024) seeks to change this by introducing an innovative scholarly, analytical model of historical lessons, starting from the basic three-fold perspective that you simultaneously are history, share history, and make history. Not any history is useful for extracting or using lessons. Here, what are denoted as borderline historical events, demonstrating both time-specific and time-transcending qualities, are suggested as useful materials. Scholarly works on the Holocaust and Soviet terror, from Raul Hilberg's and Robert Conquest's classic works of the 1960s to more recent books by Jan Gross and Timothy Snyder, are analyzed to identify lessons of history, and their change during a full half-century. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://newbooksnetwork.supportingcast.fm/genocide-studies

Lessons of history are often referred to in public discourse, but seldom in scholarly discussions. Klas-Göran Karlsson's book Lessons of History: The Holocaust and Soviet Terror as Borderline Events (Academic Studies Press, 2024) seeks to change this by introducing an innovative scholarly, analytical model of historical lessons, starting from the basic three-fold perspective that you simultaneously are history, share history, and make history. Not any history is useful for extracting or using lessons. Here, what are denoted as borderline historical events, demonstrating both time-specific and time-transcending qualities, are suggested as useful materials. Scholarly works on the Holocaust and Soviet terror, from Raul Hilberg's and Robert Conquest's classic works of the 1960s to more recent books by Jan Gross and Timothy Snyder, are analyzed to identify lessons of history, and their change during a full half-century. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://newbooksnetwork.supportingcast.fm/russian-studies

Lessons of history are often referred to in public discourse, but seldom in scholarly discussions. Klas-Göran Karlsson's book Lessons of History: The Holocaust and Soviet Terror as Borderline Events (Academic Studies Press, 2024) seeks to change this by introducing an innovative scholarly, analytical model of historical lessons, starting from the basic three-fold perspective that you simultaneously are history, share history, and make history. Not any history is useful for extracting or using lessons. Here, what are denoted as borderline historical events, demonstrating both time-specific and time-transcending qualities, are suggested as useful materials. Scholarly works on the Holocaust and Soviet terror, from Raul Hilberg's and Robert Conquest's classic works of the 1960s to more recent books by Jan Gross and Timothy Snyder, are analyzed to identify lessons of history, and their change during a full half-century. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices Support our show by becoming a premium member! https://newbooksnetwork.supportingcast.fm/eastern-european-studies

På svenska kallas det ”det glada 20-talet”, på engelska ”the roaring twenties”, på franska ”les années folles” och på tyska ”der goldener Zwanziger”. 1920-talet signalerar ett tygellöst, galet, skränigt decennium med jazz, dans och sexuell frigörelse.1920-talet var ett decennium som präglades av ekonomisk, social, teknisk och kulturell dynamik. Tankar om demokrati och jämställdhet slår igenom, och samtidigt utmanas av starka motkrafter. Vår nutid går att se som en kontinuitet av 1920-talets betydande händelser. Trots att det var närmare hundra år sedan, har decenniets effekter fortsatt att påverka vår värld på många sätt.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, samt Kim Salomon, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. De är aktuella med boken 1920-talet – En spegel för vår tid.1920-talets mode var djärvt och innovativt. Kvinnor bar korta kjolar och klippte sitt hår kort, vilket var en stor förändring från de mer konservativa klädstilarna från tidigare decennier. Stilen var ofta extravagant och färgstark, med en stark betoning på individualitet och självuttryck. Dessa modetrender har fortsatt att påverka modeindustrin till denna dag.Kvinnlig rösträtt infördes i USA 1920 och i Sverige 1921. Årtiondet gav upphov till en ny generation av "moderna kvinnor" som utmanade traditionella sociala normer och kämpade för större jämställdhet. Kvinnor blev mer oberoende och mindre bundna till hemsysslorna.1920-talet var även en tid av stora teknologiska innovationer. Massproduktionen av bilar började på allvar, vilket förändrade människors levnadsvanor samt associerades med frihet och modernitet. Dessutom blev flyget en symbol för framtiden, med Charles Lindberghs flygning över Atlanten 1927. Vi såg starten av radio i Sverige och Danmark 1925, och 1926 visades världens första TV i Storbritannien. Dessa framsteg bidrog till att forma en ny tids- och rumsuppfattning.1920-talet är också känd som "jazzåldern". Jazzmusiken, med dess lekfulla och improviserade stil, blev mycket populär och hade en stor inverkan på kulturen. Det var en tid av fest och firande, och jazzmusiken blev en symbol för denna känsla av frihet och spontanitet. Jazzens inflytande sträckte sig över alla aspekter av kulturen, från musik och dans till mode och konst.Trots all denna framsteg och förändring mötte 1920-talet också betydande motstånd och kritik. Många människor var oroliga för de snabba förändringarna i samhället och det ökande inflytandet av modern teknologi. Dessutom fanns det starka invändningar mot den ökande jämställdheten och kvinnors växande självständighet. Dessa invändningar ledde till en backlash mot modernismen och bidrog till att forma de sociala och politiska konflikterna under de kommande decennierna.1920-talet var en period av ekonomisk tillväxt och välstånd. Massproduktion och ökad konsumtion bidrog till att stimulera ekonomin och skapa jobb. Denna period av ekonomisk tillväxt ledde dock till en börskrasch i USA 1929, vilket markerade slutet på det glada 20-talet och början på den stora depressionen.Bild: Dans, Västergötalands museum, fotograf Per Adolf Larsson, Digitaltmuseum, Public Domain.Musik: Wa-Da-Da (Ev'rybody's Doin' It Now) - Bix Beiderbecke and his Gang, 1927, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi lever enligt många i en tid som liknar 1920-talets, i skuggan av pandemier, storkrig, ekonomiska kriser och influensers. Vad är egentligen skillnaden mellan då och nu och vad kan vi lära? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilket nyår är det egentligen vi firar? 2024 eller 1924? Tobias Svanelid samlar historieprofessorerna Wilhelm Agrell, Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander för att diskutera likheterna och skillnaderna mellan 1924 och 2024. Vad gör det med oss att jämföra med 1920-talet och hur kan vi egentligen lära oss av det som hände då?Dessutom listar Urban Björstadius det gångna årets viktigaste arkeologiska upptäckterna som för oss på en resa ifrån svenska hällristningar till nyupptäckte mayastäder.

Det talas allt mer om att det sker folkmord på Gaza. Kvartal lät folkmordsexperten Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet, reda ut frågan. Inläsare: Johan Rabaeus

Sarit fortsätter samla in era osannolika anekdoter och gastkramande äventyr från vägarna! Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus. Kvällspasset fortsätter samla in berättelser som utspelat sig längs vägen!Lasse Stefanz-sångaren värmde sig i polisbilDansbandsikonen Olle Jönsson är med och avslöjar hur Lasse Stefanz fördriver tiden i turnébussen och delar med sig av minnen från sina många mil längs vägarna. Bland annat om när värmen i bussen gick sönder i Norrlands inland.Vi får också höra om när lyssnaren Klas-Göran råkade inleda ofrivillig biljakt, när Anna blev utslängd från en minibuss på Nya Zeeland och i extramaterialet svarar Sarit, Alexander och Ludde på vilka de är i bilen.

Det första världskriget är den moderna urkatastrofen. Det finns stora likheter mellan år 1914 och dagens situation, skriver Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cicero hyllade historia som livets läromästare. Men har människan förmåga att lära av historien eller måste varje generation göra sina egna misstag, föra sina egna krig? Programmet sändes första gången 5 september 2021. Generationerna som överlevde förintelsen eller som deltog i världskrigen finns snart inte kvar och vi hänvisas  till museer, böcker och föremål för att få del av historien. Men vad kan vi förstå, när inte den egna erfarenheten finns bland oss? Hur relevanta är berättelser om krig och samhällsbyggen för 100 eller 300 år sen för oss idag? Är historien en karta som leder oss vilse eller kan den föra oss förbi hinder och förhindra nya katastrofer? I Filosofiska rummet för att samtala om historia, minne och lärdomar medverkar Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Elisabeth Åsbrink, journalist och författare. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

I resterna av det Osmanska riket mördades över en miljon kristna armenier under perioden 1915 till 1923. Det kallas folkmordet på armenierna, men hundratusentals andra kristna minoriteter som assyrier, syrianer, kaldéer och greker föll offer för en medveten och systematisk utrotningspolitik av kristna inom det Osmanska riket.Folkmordet skedde i skuggan av första världskriget där det Osmanska riket deltog på Tysklands sida. Förövarna var den innersta kretsen av det styrande ungturkiska partiet Kommittén för enhet och framsteg och dess medhjälpare – de flesta morden skedde under några månader från april år 1915 till början av år 1916. Omvärlden var väl informerade om det pågående folkmordet och protesterade hos ungturkarna.I den nymixade reprisen av avsnitt 87 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Maria Karlsson, historiker vid Lunds universitet om folkmordet på armenierna.Folkmordet var en central del i processen där det vidsträckta multietniska Osmanska riket under tryck utifrån omvandlades till den betydligt mindre turkiska nationalstaten. Det skedde under ett århundrade som skulle uppleva upprepade folkmord med en vidd som nästan är obegriplig.Folkmordet inleddes med att några hundra ledande armenier i huvudstaden Konstantinopel arresterades och mördades i april 1915. Men våldsaktioner mot armenierna hade startat långt tidigare. Under år 1915 mördades hundratusentals armeniska män och kvinnor och barn. De deporterades till ökenområden där ingen kunde överleva och dog under dödsmarscherna, de brändes i byggnader och dränktes i floder. Kvinnor våldtogs och tvångskonverterades tillsammans med barn till islam. Tiotusentals armeniska kvinnor och barn blev slavar till turkar och kurder.En viktig orsak till folkmordet var det osmanska krigsnederlag och att flera kristna nationer på Balkan frigjorde sig från det osmanska riket. Det skapade en grund för konspirationstänkande. Landstigningen på Gallipolihalvön och ett uppror i den armeniska staden Van var andra viktiga utlösande faktorer.Samtidigt som det multietniska Osmansk riket föll samman växte ett nationellt turkiskt medvetande fram. När det Osmanska riket skulle bli en turkisk nation fanns det inte plats för några kristna minoriteter. Samtidigt började den diskriminerade armeniska medelklassen ställa krav på politiskt inflytande.När det moderna Turkiet bildades med freden 1923 var folkmordet avslutat. Än idag förnekar representanter för den turkiska staten att något folkmord ägt rum.Musik: Armenian medley (inst), Storyblocks AudioBild: En armenisk kvinna knäböjer vid sitt döda barn vid Aleppo, Wikipedia Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi runder av Olsentember med den siste danske filmen vi må se på en stund (forhåpentligvis) med et par ekstra kupp, Børge, og de endelige poengene! Vil Henning sørge for at Norge vinner? Eller vil danskene ta seieren ærlig og redelig? Umulig å vite! Perler For Svin er en norsk podcast om norsk film! Du finner oss på https://twitter.com/Perler_For_Svin, https://www.facebook.com/perlerforsvinpod eller www.PerlerForSvin.no ! Med lydklipp hentet fra åpne kilder på nett og benyttet i henhold til god skikk for sitering. Disse inkluderer klipp fra Olsenbanden Operasjon Egon, Olsenbanden for full musikk, Olsen Bandens Store Kup, Olsen banden theme, Terminator 2, Är du kär i mig ännu, Klas-Göran? (Lill Babs), Er du gla' i meg ennå Karl Johan? (Nora Brockstedt), Kom tillbaka me'samma Klas-Göran (Lill Babs), Klaus Jørgen (Grethe Sønck), Mambo number five (Lou Bega), I got a girl (Lou Bega), 1+1=2 (Lou Bega), Scatman & Hatman (Lou Bega, Scatman John), Klas Göran återfunnen (Det var jag som tog hand om Klas-Göran) (Margareta Bienert), Just a letter to me won't you send (Lill Babs), Bailando (Paradisio), Bailando (Loona), Sombrero (Smurfene), Olsen bandens sidste stik og Filmmagasinet.

Vi feirer Olsenbanden etter alle kunstens regler, men før vi starter på den danske delen av Olsentember, må vi først en tur innom Øst-Tyskland, og Olsenbandens enorme betydning der! Mang en danske har ofret livet for Olsenbanden, men vil disse to podcasterne overleve?? Frikadellens flugt over plankeværket (Anton): https://www.youtube.com/watch?v=s7LGGA0u0oA Die Olsenbande in der DDR - Nacht die prominenten: https://www.youtube.com/watch?v=8CLwlkJ6lQM Olsen bandens spareplan https://www.youtube.com/watch?v=jlpqPd6aTVE Perler For Svin er en norsk podcast om norsk film! Du finner oss på https://twitter.com/Perler_For_Svin, https://www.facebook.com/perlerforsvinpod eller www.PerlerForSvin.no ! Med lydklipp hentet fra åpne kilder på nett og benyttet i henhold til god skikk for sitering. Disse inkluderer klipp fra Olsenbanden Operasjon Egon, Olsenbanden for full musikk, Olsen Bandens Store Kup, Olsen banden theme, Terminator 2, Är du kär i mig ännu, Klas-Göran? (Lill Babs), Er du gla' i meg ennå Karl Johan? (Nora Brockstedt), Kom tillbaka me'samma Klas-Göran (Lill Babs), Klaus Jørgen (Grethe Sønck), Mambo number five (Lou Bega), I got a girl (Lou Bega), 1+1=2 (Lou Bega), Scatman & Hatman (Lou Bega, Scatman John), Klas Göran återfunnen (Det var jag som tog hand om Klas-Göran) (Margareta Bienert), Just a letter to me won't you send (Lill Babs), Bailando (Paradisio), Bailando (Loona), Sombrero (Smurfene), Olsen bandens sidste stik og Filmmagasinet.

Tänk vad allt förändras snabbt. Eller gör det inte det? Möjligen byter det bara skepnad till en annan ulv i fårakläder som måste avtäckas. Hanna Hellqvist bjuder hem kompisar till gården i Grums och sällar sig till falangen ”de sexuellt aggressiva programledarna på svensk tv”. Mediamissus som skamlöst glider under radarn. Är sexismen den nya feminismen och vågar ingen säga ifrån den här gången heller? Vi lyssnar på historier från förr och önskar att vi aldrig hade hört om båtvåldtäktens high five. Ann har kapitulerat inför Håkan Hellström på Ullevi men undrar över de undangömda rockstarfruarnas valmöjligheter. Jimmie på TikTok. Hötorgskonst på Ntf. Anitha minns sina bröllop och hur hon rökte på dem. Plus sorgen över någon som finns där men ändå inte. Plus: Är ägglossningskär i mig ännu Klas-Göran? Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

I Ryssland genomförs den 9 maj den sedvanliga segerparaden till minne av segern över Nazityskland under andra världskriget. Men hur blir det i år, när kriget i Ukraina knappast ser ut att bli en triumf? Ingen vet, men historieprofessorn Klas-Göran Karlsson är övertygad om att historien spelar en viktig roll i dagens Ryssland. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ukraina, som är ett av världens mest bördiga områden, tvingades betala ett högt pris för att bönderna motsatte sig bolsjevikernas hårdhänta tvångskollektivisering av jordbruket enligt den första femårsplanen.Från hösten 1932 till sommaren 1933 drabbades sovjetrepubliken Ukraina av massvält där minst tre miljoner människor svalt ihjäl. Svälten berodde delvis på torka, men Josef Stalin förvärrade medvetet konsekvenserna av torkan. Landsbygden tystnade och liken fick ligga obegravda och det finns många fall av kannibalism dokumenterade.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet som bland annat skrivit boken Folkmord.Även om torka spelade in så var svälten i huvudsak orkestrerad av bolsjevikerna i Moskva. Kommunister i Ukraina som försökte mildra svälten straffades hårt. Samtidigt som ukrainare dog i miljontals exporterades spannmål för att ge inkomster för att investera i industrialisering. Dessutom deporterades hundratusentals bönder till Sibirien och Kazakstan där många dog av sina umbäranden. Myndigheterna förbjöd också människor att lämna Ukraina i jakt på mat.Orsakerna till svälten går att finna i bolsjevikernas vilja att krossa det nationella motståndet i Ukraina och utplåna bönderna som klass. Men också kollektiviseringen av jordbruket i sig och tvångsrekvirering av livsmedel orsakade stora störningar på produktionen av livsmedel. En tredje förklaring är torkan som drabbade området.Den första femårsplanen som inleddes 1927 skulle industrialisera Sovjetunionen på tio år. En process som tagit 150 år i Västvärlden. Här blev export av spannmål viktigt för att kunna importera teknik till den tunga industrin. Tanken var att kollektivjordbruk skulle producera överskottet, men bönderna var inte intresserade av att ge upp sin jord som den så sent om i början av 1900-talet fått äganderätt till.Kulaker definierades som rika bönder som anställde jordbruksarbetare, men i kriget mot bönderna kom begreppet att användas på alla som motsatte sig tvångkollektiviseringen av jordbruket som på allvar inleddes vid årsskiftet 1931-32.Enbart år 1930 deporterades omkring 75 000 kulakfamiljer, det vill säga cirka 300 000 individer, från Ukraina. De skickades i överfulla järnvägsvagnar mot Sibirien, Centralasien eller Stillahavskusten. Ofta dumpades människor bara ute på tundran för tvingas klara sig på egen hand.Under våren 1933 åt människorna giftiga svampar, råttor, hundar och katter samt människor. 3,2 miljoner människor dog i Ukraina under svälten, enligt historikern Stanislav Kulchitsky som baserat beräkningen på tillgängliga data från de tidigare hemliga sovjetiska arkiven. Men på grund av osäkert statistiskt underlag väljer Kulchitsky att ange antalet offer till någonstans mellan 3 och 3,5 miljoner.Lyssna också på Ukraina – Självständighet med förhinder i Rysslands skugga.Bild: Arbetarens dotter, Charkiv, 1933. Alexander Weinerberger, Holodomor research and education consortium.Musik: Virgo av Humans Win, Storyblocks Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Vilken roll spelar Ukrainas och Rysslands gemensamma historia för dagens krig? För en del ryssar är Ukraina egentligen en del av Ryssland. Samtidigt svetsar det ryska hotet Ukraina samman allt mer. Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet förklarar hur Ukrainas dramatiska historia påverkar dagens krig och Ekots Rysslandskorrespondent Johanna Melén berättar hur ryssar ser på de historiska kopplingarna mellan Ryssland och Ukraina.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Johanna Carell

Cicero hyllade historia som livets läromästare. Men har människan förmåga att lära av historien eller måste varje generation göra sina egna misstag, föra sina egna krig? Generationerna som överlevde förintelsen eller som deltog i världskrigen finns snart inte kvar och vi hänvisas  till museer, böcker och föremål för att få del av historien. Men vad kan vi förstå, när inte den egna erfarenheten finns bland oss? Hur relevanta är berättelser om krig och samhällsbyggen för 100 eller 300 år sen för oss idag? Är historien en karta som leder oss vilse eller kan den föra oss förbi hinder och förhindra nya katastrofer? I Filosofiska rummet för att samtala om historia, minne och lärdomar medverkar Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Elisabeth Åsbrink, journalist och författare. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Idag handlar det om en av de mest fasansfulla saker vi människor har utsatt varandra för. Folkmord. Professor Klas-Göran Karlsson, med mångårig erfarenhet av ämnet guidar oss. Vad definierar ett folkmord? Och finns det gemensamma nämnare mellan de samhällen där folkmord inträffar?Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus BlomgrenSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Klas-Göran Karlsson: Hans Jonsson See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi går mot det nya året och innan vi avslutar det rådande så passar jag på att bjuda er kära lyssnare på ett bonusavsnitt. Professor Klas-Göran Karlsson gästar podden och berättar om holodomor, det Ukrainska folkmordet. Vi avviker också något från ämnet och talar om folkmord i synnerhet, ett område som professorn forskat mycket på. Jag vill även passa på att tipsa om den suveräna boken "Det moderna trettioåriga kriget" som skrivits av dagens gäst. Boken finns där böcker finns och för dig som inte orkar leta så är här en länk direkt till shoppen. https://www.bokus.com/bok/9789127153707/det-moderna-trettioariga-kriget-europa-1914-1945/

Vad händer med vår upplevelse av världskrigen om vi istället för två skilda händelser ser dem som ett trettio år långt krig? I den här inspelningen från bokmässan i Göteborg 2019 diskuterar historikern Klas-Göran Karlsson med Isak Hammar om vilka lärdomar vi kan dra av Europas sammanhållna historia 1914-1945. Lunds universitet var som vanligt på plats på Bokmässan i Göteborg i slutet av september 2019. I vår monter bjöd vi på ett späckat program bestående av ett trettiotal samtal med forskare och författare knutna till universitetet.

Mysteriet med tsardottern som mirakulöst överlevde arkebuseringen har fascinerat oss i hundra år. Tobias Svanelid går till botten med historien om den främsta av alla Anastasiakopior - Anna Andersson. I februari 1920 fiskades en ung kvinna upp ur en kanal i Berlin. På sinnessjukhuset hon hamnade påstod hon att hon var Anastasia, den enda överlevande av den arkebuserade siste ryske tsarens barn. Tobias Svanelid pratar med historieprofessorn Klas-Göran Karlsson för att ta reda på vad som egentligen hände med tsarfamiljen och hur Anna Andersson, den mest kända av alla Anastasiakopior, förde sin kamp för erkännande. Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om Asterix hur trovärdiga är egentligen Asterixalbumen enligt en historiker? Vill du höra hela sändningen från Radiohuset där bland annat Vetenskapsradion Historia firade sitt 20-årsjubileum. Klicka här!

Den vanliga uppfattningen är att 1900-talet inleds med ett världskrig som åtföljd av en fredsperiod och därefter ett till världskrig. Historieprofessorn Klas-Göran Karlsson vänder på det resonemanget: Hela första hälften av 1900-talet var ett enda långt krig. Klas-Göran Karlsson intervjuas av Adam Cwejman.

I resterna av det Osmanska riket mördades över en miljon kristna armenier under perioden 1915 till 1923. Det kallas folkmordet på armenierna, men hundratusentals andra kristna minoriteter som assyrier, syrianer, kaldéer och greker föll offer för en medveten och systematisk utrotningspolitik av kristna inom det Osmanska riket.Folkmordet skedde i skuggan av första världskriget där det Osmanska riket deltog på Tysklands sida. Förövarna var den innersta kretsen av det styrande ungturkiska partiet Kommittén för enhet och framsteg och dess medhjälpare – de flesta morden skedde under några månader från april år 1915 till början av år 1916. Omvärlden var väl informerade om det pågående folkmordet och protesterade hos ungturkarna.I avsnitt 87 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Maria Karlsson, historiker vid Lunds universitet om folkmordet på armenierna.Folkmordet var en central del i processen där det vidsträckta multietniska Osmanska riket under tryck utifrån omvandlades till den betydligt mindre turkiska nationalstaten. Det skedde under ett århundrande som skulle uppleva upprepade folkmord med en vidd som nästan är obegriplig.Folkmordet inleddes med att några hundra ledande armenier i huvudstaden Konstantinopel arresterades och mördades i april 1915. Men våldsaktioner mot armenierna hade startat långt tidigare. Under år 1915 mördades hundratusentals armeniska män och kvinnor och barn. De deporterades till ökenområden där ingen kunde överleva och dog under dödsmarscherna, de brändes i byggnader och dränktes i floder. Kvinnor våldtogs och tvångskonverterades tillsammans med barn till islam. Tiotusentals armeniska kvinnor och barn blev slavar till turkar och kurder.En viktig orsak till folkmordet var det osmanska krigsnederlag och att flera kristna nationer på Balkan frigjorde sig från det osmanska riket. Det skapade en grund för konspirationstänkande. Landstigningen på Gallipolihalvön och ett uppror i den armeniska staden Van var andra viktiga utlösande faktorer.Samtidigt som det multietniska Osmansk riket föll samman växte ett nationellt turkiskt medvetande fram. När det Osmanska riket skulle bli en turkisk nation fanns det inte plats för några kristna minoriteter. Samtidigt började den diskriminerade armeniska medelklassen ställa krav på politiskt inflytande.När det moderna Turkiet bildades med freden 1923 var folkmordet avslutat. Än idag förnekar representanter för den turkiska staten att något folkmord ägt rum. Musik: Armenian medley (inst), Storyblocks AudioBild: En armenisk kvinna knäböjer vid sitt döda barn vid Aleppo, WikipediaSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad händer med vår upplevelse av världskrigen om vi istället för två skilda händelser ser dem som ett trettio år långt krig? I den här inspelningen från bokmässan i Göteborg 2019 diskuterar historikern Klas-Göran Karlsson med Isak Hammar om vilka lärdomar vi kan dra av Europas sammanhållna historia 1914-1945.

Allvarligt talat med Mirja Unge författare och dramatiker Hur gör man om man är rädd för spindlar som inte syns? Klas-Göran Strandberg Hur kan vuxna barn bli upprörda för att man väljer att leva på ett annat sätt? Ingegerd Varför är det svårt att känna sin komfortzon? Tuula Åström Hur ska man orka leva med en person som kränkt en hela livet? Ann Musiken är vald i samarbete med Anton Karis Susanna Einerstam producent Susanna.einerstam@sverigesradio.se

Versaillesfreden var fredsavtalet mellan Tyskland och segrarmakterna efter första världskriget. Ett avtal som kom att få katastrofala följder, inte minst på grund av nazisternas hat mot avtalet. När vapenstilleståndet efter första världskriget proklamerades kl 11.00 den 11/11 1918 var planerna för hur freden skulle organiseras redan i full gång. USA:s president Woodrow Wilson hade presenterat sina 14 punkter som var byggda på försoning och möjlighet till återuppbyggnad av Europa. Men framförallt Frankrike och Georges Clemencau ville något annat: Tyskland skulle tvingas erkänna sig som ensamma ansvariga för kriget och de skulle betala ett skadestånd som skulle omöjliggöra att landet åter kunde komma att hota Frankrike. I programmet får ni träffa professor Klas-Göran Karlsson som skrivit boken Det moderna trettioåriga kriget, om mellankrigstiden och hur de två världskrigen hänger ihop. Lina Sturfelt är lektor i Mänskliga rättigheter och talar om hur Versaillesfreden beskrevs i svenska medier. Hur såg vägen mot Versaillesfreden ut? Var försvann Wilsons fjorton punkter och när blev den oförsonliga, hårda freden ett faktum? Gunnar Bolin gunnar.bolin@sverigesradio.se

Klas-Göran Karlsson samtalar med Bo Eriksson om det fruktbara att se på första och andra världskriget, samt åren däremellan, som en sammanhängande period och därigenom få chansen att ställa nya frågor och dra lärdom av historien.

Precis när du trodde att iaf en del av dina skattepengar skulle räddas från att finansiera det som du... Kanske inte själv hade valt att finansiera - Då kommer godhetsapostlarna in och totalt viftar bort att myndigheten "MUCF" menar på att personer inom organisationen Sveriges Unga Muslimer har kopplingar till våldsbejakande islamistisk extremism. Godhetsapostlarna, även kända som Förvaltningsrätten ger alltså ÄNDÅ dina skattepengar till Sveriges Unga Muslimer - Lyssna på helgens program!PODDEN ÖVERLEVER MED STÖD AV LYSSNARNA:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaVAR AKTIV. LÅT OSS TILLSAMMANS BLÅSA LIV I DISCORDEN IGEN: https://discord.gg/9skcuBdIDAG PRATAR VI OM DET HÄR:* Här är den mest troliga anledningen till att SD tillfälligt lämnar frågan om EU-utträde.* Kan man verkligen lita på politikern som ger hemlösa mat?* Säkerhet för Sverige? Vad är det!?* Varför arg på fallskärmar, men inte massinvandring?* Svårare att avsätta Stefan Löfven.* Muslimerna fick ändå dina skattepengar.* "Skatten måste höjas - annars faller välfärden".* Nu förstärks offerrollen ännu mer.* I backspegeln - Var segregationen bättre?* MP trovärdiga i kampen mot jihadism?MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Elisabeth Engman & Nina DrakforsMejl: VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/gudrun-foell-paa-sitt-feministiska-arsleNÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 9 februariMUSIKTIPSLELLEKhold - Blod og blekhttps://www.youtube.com/watch?v=UejVnQ2IxN8NINASavage Garden - Truly, Madly, Deeplyhttps://www.youtube.com/watch?v=ZkQQU_U48WUELISABETHLill-Babs - Är du kär i mig ännu Klas-Göranhttps://www.youtube.com/watch?v=Y9OYZoVZ1ec

I dagens program kunde lyssnarna ringa in och ställa frågor om 1918. Kloka frågor fick kloka svar. Klokskapen i studion svarade  idéhistorikern Sverker Sörlin, journalisten Ulrika Knutson och Klas-Göran Karlsson, professor i historia, för.  Programledare Gunnar Bolin. Producent Daniel af Klintberg.

Med anledning av Barbro "Lill-Babs" Svenssons bortgång återsänder vi detta avsnitt av "Avgörande ögonblick" från 2016 där Rigmor Ohlsson går igenom "Lill-Babs" karriär, tillsammmans med sångerskan. Säg "Är du kär i mej ännu Klas-Göran" och i princip alla tänker på Lill-Babs stora braksuccé 1959. Hon blev en av Sveriges stora schlagerstjärnor och också en av Tysklands populäraste artister. Lill-Babs skulle också bli en av Sveriges mest omskrivna artist. Hennes män, virkrecept och folkparksturnéer har varit en följetong på såväl veckotidningarnas som kvällspressens löpsedlar. Även i radions programarkiv finns otaliga intervjuer med henne sparade. Som när Lennart Hyland ringer upp 1962 och frågar hur det står till med giftermålsplanerna med den tyske sångaren Peter Kraus. Eller när Mona Krantz följer med i turnebussen 1974 och vill veta vilka framtidsplaner Lill-Babs har när artistkarriären tar slut. Tillsammans med Rigmor Ohlsson som botaniserat i arkivet går Barbro Svensson igenom sin mer än 60 år långa karriär som artist.

Artisten Barbro "Lill-Babs" Svensson har gått bort 80 år gammal. Hennes karriär sträcker sig över sex decennier från Klas-Göran till Bonusfamiljen vars sista avsnitt sändes igår. Thomas och Louise minns den folkkära artisten tillsammans med P4 Plus programledaren Claes-Johan Larsson som kommer till studion. Hur blev vi alla rasister? Ledarskribenterna Ivar Arpi och Adam Cwejman har skrivit en ny bok Så blev vi alla rasister som är mycket kritisk mot hur ras, hudfärg och vithet efter 70 år har återkommit i den offentliga debatten. Arpi och Cwejman kommer till studion. Inga fågelholkar i söderläge Forskare vid Lunds universitet varnar folk för att sätta upp fågelholkar på alldeles för varma ställen. Enligt forskarna blir tillväxten lidande när fåglarna tvingas lägga en stor del av sin energi på att hålla normal kroppstemperatur i en varm fågelholk. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Thella Johnson

Utvecklingen i Turkiet har varit minst sagt intensiv de senaste åren . Den har präglats av ett nedslaget kuppförsök, 20 månaders undantagstillstånd, kringskuren pressfrihet, tiotusentals frihetsberövade och ett rättsväsende som påverkas av politiska intressen . Turkiet glider allt längre ifrån Nato och USA och en lösning av kurdfrågan förefaller vara helt utom räckhåll. Seminarium med: Klas-Göran Karlsson, professor i Historia vid Lunds universitet Bitte Hammargren, ansvarig för UI:s MENA-program Can Dündar, f.d. chefredaktör för Cumhuriyet (i samtal med Bitte Hammargren via Skype, på engelska) Helin Sahin, statsvetare och verksam vid Palmecentrets MENA-program Ali Gharavi, IT-konsult som satt fängslad under flera månader i Turkiet efter ett tillslag mot ett människorättsseminarium i juli. Medverkar gör också hans hustru Larissa Gharavi (på engelska). Seminariet modererades av Arne Jarrick, professor i historia vid Stockholms universitet.

Poeten Bob Hansson svarar på publikens frågor. Vad ska kvinnor prata om i ett jämställt samhälle? Klas-Göran Strandberg Varför blir jag arg när andra använder jagform? Philip Hur passar man in lagom? Mimmi Shröder Varför älskar vi dem vi inte kan få? Kbra Hailesilase   Musikansvarig Anton Karis Susanna Einerstam producent susanna.einerstam@sverigesradio.se

3 april 2018 stannade Sverige upp ett tag. Lill-Babs var död. I mer än sex decennier underhöll hon svenska folket, älskad som få. Hösten 2016 berättade hon för Rigmor Ohlsson om sin långa karriär. I mer än 60 år var Barbro Svensson alias Lill-Babs en av Sveriges mest folkkära artister. Men först efter musikalen Annie Get Your Gun 1974 fann hon också nåd inför kritiska kulturjournalister. Säg "Är du kär i mej ännu Klas-Göran" och i princip alla tänker på Lill-Babs stora braksuccé 1959. Hon blev en av Sveriges stora schlagerstjärnor och också en av Tysklands populäraste artister. Lill-Babs skulle bli Sveriges mest omskrivna artist. Hennes män, virkrecept och folkparksturnéer har varit en följetong på såväl veckotidningarnas som kvällspressens löpsedlar. Även i radions programarkiv finns otaliga intervjuer med henne sparade. Som när Lennart Hyland ringer upp 1962 och frågar hur det står till med giftermålsplanerna med den tyske sångaren Peter Kraus. Eller när Mona Krantz följer med i turnebussen 1974 och vill veta vilka framtidsplaner Lill-Babs har när artistkarriären tar slut. Tillsammans med Rigmor Ohlsson som botaniserat i arkivet ser Barbro Svensson tillbaka på sin mer än 60 år långa karriär som artist.

Vetenskapsradion Historia besöker jihadistlägret utanför Berlin där muslimska krigsfångar skulle skolas om till jihadistiska gudskrigare under Första världskriget. Utanför Berlin utbildades för hundra år sedan tusentals muslimer till att bli jihadistiska gudskrigare. I Första världskrigets Tyskland föddes idén om att skola om muslimska krigsfångar från Frankrike och Storbritannien i syfte att sätta in dessa soldater i striderna i Mellanöstern. Idag grävs fånglägret ut av arkeologer inför byggandet av ett nytt flyktingläger, där människor som flytt, inte minst från dagens jihadister, kommer att hamna. Det är en historisk ironi och en cirkel som sluts på ett sätt så att man nästan blir yr, säger Thomas Kersting, chef för Brandenburgs myndighet för fornminnesvård.Vetenskapsradion Historia besöker utgrävningen av det så kallade Halvmånelägret, där också Tysklands första moské byggdes, och diskuterar också Första världskrigets tankar på jihad och ideologisk omskolning tillsammans med islamologen Rickard Lagervall och historieprofessorn Klas-Göran Karlsson.Programledare är Tobias Svanelid.

IS terror riktas också mot kulturarvet, men i Aleppo pågår nu planerna på att återuppbygga världsarvsstaden efter kriget. Dessutom om historien om det som kunde ha hänt, men aldrig inträffade. Medan inbördeskriget fortfarande rasar i Syrien planerar nu tyska arkeologer för återuppbyggnaden av det förstörda kulturarvet. I världsarvsstaden Aleppo har omkring 80 procent av de historiska byggnaderna förstörts av bränder, raketer och bomber, men den tysk-syriske arkeologen Mahmoun Fansa menar att det är viktigt att redan nu planera för en återuppbyggnad av Aleppo. När freden kommer är det viktigt att förekomma bulldozrarna som vill schakta bort det lilla som återstår av historien på platsen, menar han.Dessutom uppmärksammas den aktuella boken Vad hade hänt om, där svenska journalister och historiker spekulerar kring historier som inte hänt, men hade kunnat hända. Tobias Svanelid träffar författarna Monica Braw, Kristian Gerner och Klas Göran Karlsson för att ta reda på vad det finns för nytta med sådan här kontrafaktisk historia.Programmet är en repris från 30 april 2015.

Tyska arkeologer planerar för återuppbyggnaden av världsarvsstaden Aleppo och svenska historiker spekulerar i historier som aldrig hänt, men som kunde ha inträffat. Medan inbördeskriget fortfarande rasar i Syrien planerar nu tyska arkeologer för återuppbyggnaden av det förstörda kulturavet. I världsarvsstaden Aleppo har omkring 80 procent av de historiska byggnaderna förstörts av bränder, raketer och bomber, men den tysk-syriske arkeologen Mahmoun Fansa menar att det är viktigt att redan nu planera för en återuppbyggnad av Aleppo. När freden kommer är det viktigt att förekomma bulldozrarna som vill schakta bort det lilla som återstår av historien på platsen, menar han. Dessutom uppmärksammas den aktuella boken ”Vad hade hänt om…”, där svenska journalister och historiker spekulerar kring historier som inte hänt, men hade kunnat hända. Tobias Svanelid träffar författarna Monica Braw, Kristian Gerner och Klas Göran Karlsson för att ta reda på vad det finns för nytta med sådan här kontrafaktisk historia.

Dags för Vetenskapsradion Historias traditionsenliga julklappstips, där Urban Björstadius och Tobias Svanelid botaniserar i årets historiska bokhögar bland östersjöpirater, kungliga lejon och renässansens hovastrologer. Dessutom samlas spelpanelen för att drabba samman under kolonialtidens kamp om världens resurser. De böcker och spel som tas upp i programmet är:   Furstinnan och stjärntydaren av Anna Carlstedt Medici av Göran Hägg Barrikaden valde mig av Kristina Lundgren Urkatastrofen av Klas-Göran Karlsson Svenska lejon av Ingvar Svanberg Ett stort lidande har kommit över oss av Dick Harrison Rule Britannia! av Johan Hakelius Det frivolas historia av Sabine Melchior-Bonnet Kapare och pirater av Lars Ericson Wolke Gustaf Tenggren – en biografi av Lars Emanuelsson och Oskar Ekman Colonial – Europe’s Empires Overseas av Christophe Pont/Stratagem Games

Enköping är betydligt äldre än man tidigare trott, det visar en aktuell utgrävning. Och hundraårsjubilerande första världskriget var inget annat än vår tids urkatastrof, menar historieprofessorn i en kommande bok. Vetenskapsradion Historia i P1 den 30 oktober 13.35, repris 1 november 01.02 samt 2 november 18.35 En tusen år gammal och kullerstensgata har markerat gränsen för vikingastaden Enköping. Det menar arkeologen Kenneth Svensson som är med att gräva ut Enköpings allra äldsta historia. – En sån här stenlagd väg som är så här gammal är något helt unikt i Sverige och skriver om Enköpings historia rejält, säger han. Staden, som numer kallas för Sveriges närmaste, håller alltså också på att bli av landets äldsta. Dessutom uppmärksammas kommande boken Urkatastrofen, där historieprofessorn Klas-Göran Karlsson tar ett helhetsgrepp om första världskrigets betydelse för vår egen tid. – Första världskriget var verkligen vår världs urkatastrof, där revs det upp sår som fortfarande är oläkta, i Mellanöstern, i Kaukasus, på Balkan och i Nordirland. Men i skyttegravarna föddes också tankarna på ett annat Europa, ett fredligare och mer sammanlänkat, menar författaren. Programledare är Tobias Svanelid.

Mytomspunna Le Bourget-flygplatsen i Paris berättar en 100-årig historia om påhittade flygaräss och hyllade atlantflygare. Dessutom granskas de senaste rönen om Tysklands folkmord i Namibia i början av förra seklet. Långt innan flygplatsen Charles de Gaulle byggdes var det Le Bourget som var parisarnas luftlänk till omvärlden. Här startade de franska krigsflygarna sina uppdrag mot Röde Baronen, och här landade Charles Lindbergh efter sin historiska atlantflygning. Vetenskapsradion Historia besöker 100-årsjubilerande Le Bourget. – Bland parisare har det alltid hetat att det var flygvapnet som räddade staden under första världskriget, men inget kunde vara mer felaktigt, säger historikern André Bourachot. Dessutom uppmärksammas den aktuella bok som skildrar Tysklands folkmord i Namibia i början av förra seklet. Författarna menar att folkmordet på herero- och namafolken 1904-1907 lade grunden för senare tyska folkmord, medan historieprofessorn Klas-Göran Karlsson menar att den röda tråden mellan Namibia och Förintelsen är mer komplicerad att nysta upp. Programledare är Tobias Svanelid.

I Vetenskapsradion Historias 600:e program ställer programledaren Tobias Svanelid tre historiker mot väggen - vad ska vi egentligen med historiker till? I svallvågorna efter debatten om humanioraämnenas kris börjar historikerna själva diskutera vilken roll de borde ha i samhället, och vilket ansvar de har i samhällsdebatten. – Vi historiker har länge ansett att det är något gott att hålla sig på avstånd från samhällsdebatten, men jag tycker att det är helt fel, och att historiker har en viktig roll att fylla för att sätta vår tids stora frågor i ett längre perspektiv, menar Klas-Göran Karlsson, historieprofessor vid Lunds universitet. Med i debatten är också lundahistorikerna Cecilia Riving och Eva Österberg.

Under årets olympiska spel i Sotji kommer de tävlande att åka skidor och spela ishockey på 150 år gamla massgravar. Det hävdar representanter från folkgruppen tjerkesser, som på 1800-talet utsattes för Rysslands hårdföra kolonisationspolitik i Kaukasus. - Jag skulle inte kalla det för ett folkmord, men en etnisk rensning, menar Klas-Göran Karlsson, historieprofessor i Lund som tillsammans med Turkietkännaren och ex-diplomaten Ingmar Karlsson diskuterar tjerkessernas historia i Vetenskapsradion Historia. Tjerkesserna själva hävdar att ryssarna utrotade omkring en miljon av deras ättlingar, och deporterade lika många ifrån utskeppningshamnen i Sotji till det Osmanska riket. Idag kräver de upprättelse och ett ryskt erkännande av folkmordet. Dessutom inleds i denna veckas program en serie om vår uråldriga fascination för en döendes människas sista ord på dödsbädden. De sista orden ansågs kunna rena en syndares själ, ge livsvisdomar från världen på andra sidan, och bestämma imperiers öden, och än idag grunnar folk på vad IT-gurun Steve Jobs egentligen menade med sina sista Oh wow, oh wow, oh wow!. Journalisten Åke Persson har skrivit en bok om fenomenet. Programledare är Tobias Svanelid.