Podcast appearances and mentions of kristina ekero eriksson

När Axel von Fersen anlände till Paris den 13 februari 1792 var staden i uppror. De franska revolutionärerna hade fängslat kungafamiljen, och den svenske greven satte sitt liv på spel för att rädda drottningen han älskade – Marie-Antoinette.Förklädd och med ett falskt pass smög han genom revolutionens epicentrum för att återigen få vara nära henne. Deras kärlek, som präglats av passionerade brev och hemliga möten, hade varat i nästan tjugo år. Men nu var de omgivna av hat, förräderi och en blodtörstig pöbel.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristina Ekero Eriksson, journalist och författare till boken Förbindelsen: Marie-Antoinette och Axel von Fersen.Den franska revolutionen (1789–1799) ledde till monarkins fall, införandet av en republik och stora samhällsförändringar. Den utlöstes av sociala, ekonomiska och politiska kriser, inklusive statsskuld, livsmedelsbrist och missnöje med det feodala systemet. Revolutionen inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli 1789 och kulminerade i avskaffandet av kungadömet samt avrättningen av kung Ludvig XVI och drottning Marie-Antoinette 1793.Marie-Antoinette hade en gång varit den strålande stjärnan i Versailles, där hon som ung brud från Österrike vigdes med den franske kronprinsen Ludvig XVI. Hon var omtalad för sin livliga personlighet, sin skönhet och sina utsvävningar, vilket skapade både beundran och avund. Hennes liv vid hovet präglades av prakt och nöjen men också av politiska intriger och strikta etikettsregler.Axel von Fersen, som tillhörde en av Sveriges mäktigaste adelsfamiljer, mötte henne redan i ung ålder och förblev en lojal vän och älskare. Den unge Axel besökte Europas hov för att fullända sin aristokratiska uppfostran innan han trädde i tjänst hos Gustav III.Axel von Fersen skulle komma att spela en direkt roll i en av den franska revolutionens mest dramatiska händelser – kungafamiljens misslyckade flykt från Paris i juni 1791. Han organiserade planen, skaffade falska dokument och körde personligen en del av den lyxiga vagnen som skulle föra dem till säkerhet i öst. Men flykten slutade i katastrof i Varennes, där kungafamiljen identifierades och arresterades.Den sista resten av kungens auktoritet krossades, och både Ludvig XVI och Marie-Antoinette kom att avrättas i giljotinen. Axel von Fersen, förkrossad över sin älskades öde, fortsatte sin politiska bana i Sverige men drabbades själv av en brutal död. År 1810 lynchades han av en uppretad folkmassa i Stockholm i en händelse som fortfarande är ett av de blodigaste och mest uppseendeväckande morden i svensk historia.Bildtext: Den kungliga familjen arresteras i Varennes den 21 juni 1791. Axel von Fersen organiserade flykten, men den slutade i katastrof och ledde till monarkins fall. Arresteringen av Louis Capet i Varennes den 22 juni 1791, gravyr av Jean-Louis Prieur (Museet för Franska Revolutionen). Wikipedia. Public Domain.Musik: Elegant Arguments av Boris Skalsky. Storyblock Audio.Lyssna också på Gustav III:s statsvälvning 1772 satte stopp för frihetstiden.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kristina Ekero Eriksson har skrivit en bok om 1700-talets kanske mest dramatiska kärleksaffär, den mellan den svenska greven Axel von Fersen och den franska drottningen Marie-Antoinette. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Lundströms Bokradio gör vi en resa i tiden. Tillbaka till 1700-talets hovliv och kärleksrelationen mellan greve Axel von Fersen och drottning Marie-Antoinette, maka till kung Ludvig XVI av Frankrike. Marie Lundström samtalar med vetenskapsjournalisten Kristina Ekero Eriksson som skrivit den historiska fackboken Förbindelsen.Boken skildrar den hemliga kärleksaffären mellen greven och drottningen men även 1700-talets politiska omvälvande rörelser i Europa, åren mellan 1770 och 1810. Med ny teknik har forskare lyckats dechiffrera det Axel von Fersen ville hålla hemligt i deras brevväxling, bland annat intima detaljer om sin relation till drottning Marie-Antoinette.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell

Det är en av historiens mest kända kärlekshistorier, den mellan den franska drottningen Marie-Antoinette och svenske greven Axel von Fersen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid dyker ner bland peruker, puder, solfjädrar och hovdamerna på Versailles med hjälp av Kristina Ekero Eriksson, författare till aktuella boken Förbindelsen som skildrar relationen mellan Marie-Antoinette och Axel von Fersen. Kärleken mellan dem är världsberömd, men detaljerna i den har fram tills helt nyligen varit okända. Genom att dechiffrera kärleksparets korrespondens får vi nu en fördjupad bild av hur relationen växte och fördjupades. Innan den fick sitt tragiska slut i och med Franska revolutionen.Och så uppmärksammar vi det europeiska byggnadsvårdsåret som fyller 50 år i år och vill rikta uppmärksamheten mot behovet att värna om våra byggnader. Svenska byggnadsvårdsföreningens Helena Hammarskiöld och Stephan Fickler berättar om byggnadsvårdens historia och ställning idag.

Hör våra tips på höstens bästa historieböcker så kanske du hittar nått att lägga under granen åt historienörden! Och för brädspelsälskaren tipsar vi om två romerska guldklimpar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid samlas traditionsenligt för att tipsa om sina favoriter ur höstens historiska bokskörd. Och så samlas spelpanelen för att testa två spel om Romarriket.De böcker och spel som vi tipsar om är:Den sista idealisten. Viktor Rydberg och hans tid av Anders Burman.Världens äldsta historia av Jonathan Lindström.Historien om Norrland. Dimmans land: Från istid till hungerår av Robin Olovsson.Tant Valborg bar alltid turban när hon gick bort. En berättelse om en by av Gustav Bergström.Stockholmsdrömmar. Staden som aldrig byggdes av Karl Kadhammar.Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia av Neil Price.Hästen och människan. En fyratusenårig historia av Charlotte Borgerud.Barnavård till salu. Förlossningshem och barnpensionat 1900-1975 av Johanna Sköld och Johanna Sjöberg.Hansan. Ett handelsimperiums uppgång och fall av Dick Harrison.Fängslade öden. Tjuvar och bedragare i 1800-talets Sverige av Bonnie Clementsson.Skogen. I folktro, sägner och sagor av Tora Wall.Varje tugga är en tanke. Svensk matkultur under 800 år av Richard Tellström.Flitiga och sysslolösa. Essäer om 1700-talets Europa av Johanna Ilmakunnas.Concordia av Mac GerdtsAve Caesar av Wolfgang Riedesser

Vem var mördaren i fallet med grevinnan Fredrique 1815? Skippa deckarna i sommar och dyk in i en historisk mordgåta! Vi tipsar om historiska böcker och brädspel inför sommaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historias boktipsare Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius om vårens bästa historiska böcker tillsammans med Tobias Svanelid. Och spelpanelen återsamlas för att plundra och kolonisera i vikingarnas Europa och ge sig ut på upptäcktsfärd i Afrika!Böckerna och spelen som nämns i programmet är:Grevinnan Fredrique - morddramat i Falun 1815 av Anna-Lena BergLady Sapiens - forntidens kvinna bortom stereotyperna av Thomas Cirotteau, Jennifer Kerner och Éric PincasHällristningarnas värld av Johan LingPå besök i stormaktstidens Sverige av Ingemar OscarssonEn tid för krig - Europas väg mot storkonflikt 1939 och 2022 av Wilhelm AgrellDe finska krigsbarnen - ett nordiskt familjedrama av Ann NehlinMinnen av kriget av Nikolaj NikulinTerranauterna - om människans dröm att upptäcka och kartlägga världen av Staffan BergwikDixit. Gustav III med egna ordDäggdjurens nykomlingar. Hur kom de hit och hur gick det? av Kjell DanellPax Viking av Jon MankerHeart of Darkness - an Adventure Game of African Exploration av Kim Kanger

När vi talar om vikingatiden tänker många på Oden, Freja, Idun, Tor och andra gudar och gudinnor. Men nordborna kom tidigt i kontakt med kristendomen vid resor till romarriket där kristendomen blev statsreligion redan i slutet på 300-talet. Kyrkor byggs under hela vikingatiden. Munken Ansgar kom till Sverige på 800-talet och grundade en kristen församling i staden Birka. Kristnandet är en process som tar många hundra år men det finns få skriftliga källor som berättar om hur det gick till i Sverige. Det är på kyrkogårdarna vi får leta efter spåren av den nya religionen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är fjärde och sista delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledare är Kristina Ekero Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Vikingen uppstår i skuggan av det kristna Europa och försvinner på sätt och vis när kristendomen når norrut. Och det är för att kristendomen medförde helt nya sätt att organisera samhället, ersatte gamla kulturella riter med helt andra och skapade nya relationer till resten av Europa. Under tusentals år hade nordborna begravt sina döda intill sina gårdar, och så fortsatte de nyfrälsta vikingarna att göra. Brandgravar och skelettgravar finns intill varandra på gårdsgravfälten. Men så småningom började man begrava de döda på kyrkogårdar. Ett annat tecken på att vikingar är kristna är runstenarna, som började resas i massor under slutet av vikingatiden. Runstenar finns i de flesta landskap, men särskilt i Uppland där vi räknar 2500 runristningar och Södermanland där det finns 400 runstenar. Ofta är de prydda med kors eller försedda med en kristen bön, som kan avlutas med orden ”Gud hjälpe hans ande och själ”, eller ”Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtjänade”. Prästerskapet organiserades för att sprida och upprätthålla den kristna tron. Socknar och församlingar bildades runt om i landet och kyrkorna blev centrum för religiöst liv och sociala aktiviteter. Med kristendomen kom en europeisk medeltida kultur till Norden och vi blev en integrerad del av Europa. Då var vikingens tid över. Bild hemsida: Lingbergs runsten, U240, Vallentuna 257:1 in the RAÄ Fornsök database. CC 2.5 Medverkade gjorde Alexandra Sanmark, Anne-Sofie Gräslund och Klas Wikholm af Edström. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Den här dokumentärserien gjordes av Urban Lindstedt och Kristina Ekero Eriksson.  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under vikingatiden kunde människor ägas som egendom. Vikingarna offrade ofria människor som man offrade dyra svärd och djur. Under en period av 5000 år har människooffer existerat i vårt land. Och vikingarna offrade människor för religiös vinning. Krigsoffer ägde rum i krigarnas slutna krets, medan böndernas offerceremonier var stora folkfester. Bönderna passade på att ha marknad, skipa rättvisa och festa på samma gång. De träffades vid fullmåne, gärna när en ny årstid gjorde entré – därav namnet kalendariska offerfester. Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. Detta är tredje delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledare är Kristina Ekero Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar de reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också kristnandet och slutet på vikingatiden. Vid Orkneyöarna i slutet av 800-talet pågick ett sjöslag mellan två vikingar: norrmannen Einar, som är jarl över ögruppen, och Halfdan som vill ta ifrån honom makten. När Halfdan förstår att han inte kan vinna kampen, hoppar han överbord och försvinner bland vågorna. Dagen därpå seglar Einar och hans män ut till skär och holmar för att leta rätt på utmanaren. För han ska dö och offras till Oden! Till slut finner de Halfdan och Einar får ner honom på mage, tar fram sitt svärd och låter rista blodörn. Ett plågsamt sätt att offra någon till gudarna. Medverkade gjorde Klas Wikström af Edholm och Robin Lucas   Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vikingarna for öster ut från Mälaren ända bort till Kaspiska havet och Bagdad. Handelsplatsen Birka på Björkön i Mälaren var en del i ett handelsnätverk som sträckte sig långt österut i det nutida Ryssland, Ukraina och ännu längre bort. Handeln sätter spår. Boplatser runt Östersjön får en tydlig närvaro av skandinaver från den polska kusten till dagens Ryssland, Finland och Sverige. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är andra delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekero Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också kristnande och slutet på vikingatiden. Det var handeln som skapade rikedomar, att ha kontroll över handelsvaror, handelsrutter och handelsplatser. Det var där de stora förtjänsterna fanns. I de arkeologiska lagerna av Starja Ladoga i dagens Ryssland ser man att skandinaver varit på plats redan från början. Under vikingatid flyttade vikingarna ut egna positioner, skippa mellanhänder och gör resor hela vägen till Kaspiska havet och Bagdad. Foto: Bengt A. Lundberg/SHM, CC BY 2.5 se. Medverkade gjorde Charlotte Hedenstierna Jonsson  Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är den 8 juni år 793 och munkarna på den lilla ön Lindisfarne på Englands östkust tror att denna dag ska bli som alla andra dagar: timme efter timme fyllda av bön, missionsarbete och att kopiera de heliga skrifterna för hand.Men det är ingen vanlig dag. Många av de bröder som vaknar upp i klostret kommer inte att leva när solen går ned. För den 8 juni år 793 är dagen då vikingatiden börjar. Allt motstånd mejades ner, som man kan läsa om i den engelska historiekrönikan Historia Regum:”Och de kom till kyrkan på Lindisfarne och ödelade allting med jämmerlig plundring, trampade ner de heliga platserna med orena steg, grävde upp altarna och tog alla den heliga kyrkans skatter. De dödade en del av bröderna, tog med sig andra i kedjor, många fördrev de, nakna och överlastade med kränkningar, några dränkte de i havet...”Varför uppstod vikingen, vad gjorde han och vart tog han egentligen vägen?Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är första delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekero Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer, läkeörter och arrangerade äktenskap.Det var som att nordborna blivit galna, för det slutade inte här. Åren som följer attackerades flera andra kloster på de brittiska öarna. På den skotska ön Iona dödade vikingarna 68 munkar på stranden och deras kloster brändes ner. Som man kan läsa i en nedteckning: ”De åstadkom att det som tidigare varit så rikt nu var som ingenting”. England kom att attackeras i flera vågor, från år 865 invaderades landet av den stora hedniska armén, vikingafamiljer som rest dit i stora flottor och som så småningom bosatte sig i det som kom att kallas Danelagen – det området där dansk lag gällde. Drygt två hundra år efter anfallet på Lindiafarne satt den danske vikingen Sven Tveskägg på Englands tron.Det mäktiga Frankerriket, en stormakt som ungefär motsvarade dagens Frankrike och Tyskland, skonades inte heller. Några år efter Lindisfarne 793 började Frankerrikets kuster att attackeras och det intensifierades på 830-talet. Den åtråvärda handelsstaden Dorestad, i dagens Nederländerna, plundrades av vikingarna varje år mellan 834 och 837.Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media.Medverkade gjorde Andreas Hennius.Programledare: Kristina Ekero ErikssonRedaktör: Aron SchuurmanProducent: Urban LindstedtLjuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Önskar du dig vikingar, häxor eller stor skopa blöt torv i julklapp? Vi har tipsen om historiska julklappsböcker för dig, och dessutom tips på två historiska sällskapsspel - årets julklapp! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Boktipsarpanelen med Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om höstens bästa och mest läsvärda historiska böcker som kunde passa att lägga under granen åt historienörden.De böcker och spel vi tipsar om i programmet är:Joséphine - avlägsen i tid men nära mig av Prinsessan Kristina Fru Magnusson och Carl Otto WerkelidI tjänst hos prins Eurgén av Inga MalmqvistMåtte alla häxor förgöras av Malcolm GaskillJag en olycklig spåman av Annika SandénGrand Tour - en svensk students möte med franska revolutionen av Anna-Lena BergVikingatider av Anna Lihammer och Ted HesselbomMakten och heligheten - en berättelse om Europas medeltid av Dan JonesTrädgårdsmästarens orangeri - om växternas övervintringshus av Maria LöfgrenEn förvandlad stad av Karl KadhammarLandet utanför av Henrik BerggrenSvenska armén historia av Lars Erivcson Wolke m flTorv av Erik AnderssonShopping - sociala praktiker på gatunivå 1700-1850 av My Hellsing och Johanna Ilmakunnas (red)Rajas of the Ganges av Inka Brand och Markus BrandEast India Companies av Pascal Ribrault

Vill du ha sällskap av en nedsupen björn i hängmattan? Hör Vetenskapsradion Historia bläddra bland 1700-talsfiskar, Edith Södergrans fotografier och ryska krigsplaner i sommarens boktipsprogram! Luta dig tillbaka i solstolen och låt Vetenskapsradion Historia tipsa dig om sommarens bästa historiska böcker. Historienördarna Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid bläddrar bland drottningar, runristare och nedsupna björnar för att vaska fram guldkornen i vårens historieboksutgivning. Böckerna som tipsas om är:Hedvig Eleonora och hennes tid av Eva Helen UlvrosHotet från Ryssland av Oscar JonssonFienden av Dick HarrisonEn annan Edith av Nina UlmajaKvinnorna, makten, religionen av Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel SöderholmBaltikums befrielse av Tobias Berglund och Niclas SennertegFinlands svenska historia av Martin HårdstedtGunila Axén av Jelena ZetterströmPetrus Artedi Ichtyologia av Jakob ChristenssonNationens avskum, militärens elit av Lars Ericson WolkeTyde den som kan av Torun Zachrisson och Magnus KällströmPromenerandets historia av Kekke Stadin

Ödlepungar, götiska dryckesoffer och yxmördade fornmänniskor samsas i Vetenskapsradion Historias 1000:e program, som sänds inför publik där Tobias Svanelid samlas tre namnkunniga historiker på scenen. Tobias Svanelid firar Vetenskapsradion Historias 1000:e program med en sändning inför publik, där en historikerpanel bland annat diskuterar Sveriges födelse, vikingarnas symbolvärde och vad historieintresse gör med oss människor.Ifrån scenen på Ekermanska malmgården på Södermalm i Stockholm sänds alltså den tusende upplagan av Vetenskapsradion Historia. Ett program som drog igång i januari 2000 och som programletts av Tobias Svanelid.På scenen diskuterar historikern Bo Eriksson och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström Sveriges potentiella födelsedagar och historia, Gustav Vasas despotism och vikingarnas attraktionsvärde och svenskhet. Dessutom hör vi om ödlepungar, götiska dryckesoffer och värdet av historia i en föränderlig tid.

Glimrande hovliv, smarriga kolbullar, kloka korpar och fjälliga sjömänniskor samsas i Vetenskapsradion Historias julklappsboktips! Och så testar vi brädspelet i Jane Austens herrgårds-England! Missa inte Vetenskapsradion Historias julklappstips där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om böcker om glimrande hovliv och kungligheter, om kolning, saffran, korpar och mycket, mycket annat. Och så testar Spelpanelen att navigera i Englands Downton Abbey-miljö i spelet Obsession och att överleva Första världskriget i The Grizzled.Böckerna och spelen som nämnts i programmet:Sagan om Saffran av Gunnel CarlssonKarl XV av Thorsten SandbergFrån Savolaxbrigden till Särskilda skyddsgruppen av Fredrik Eriksson, Lars Ericson Wolke och Gunnar ÅseliusAnfallskrigens argument av Ove BringTill eftervärlden av Marianne Molander BeyerDödens idéhistoria av Karin Dirke, Andreas Hellerstedt och Martin Wiklund (red)Mumier av Sofia HäggmanDe utomordentliga av Maja BondestamHovet av Björn AskerKolning av Gunnar NygrenKorpen av Bengt-Erik Engholm och Lina BlixtEuropas mödrar av Karin BojsJärnålderns symboler och dolda budskap av Kent AnderssonObsession av Dan HallagenThe Grizzled av Fabien Riffaud och Juan Rodriguez

Han var en av Egyptens kortast regerande faraoner och dog knappt 20 år gammal. Ändå skulle upptäckten av hans grav ta världen med storm och orsaka faraos förbannelse. Jag ser underbara ting rapporterade Howard Carter när han som första människa på mer än 3000 år kikade in i Tutanchamons grav för exakt 100 år sedan. Vetenskapsradion Historia berättar om upptäckten som tog världen med storm och födde en Egyptenfeber utan like. Och som dessutom följdes av flertalet mystiska dödsfall men vad ligger det egentligen för sanning i påståendena om mumiens förbannelse?Panelen med Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson återsamlas också för att diskutera andra banbrytande upptäckter i skuggan av Tutanchamon, och om de själva känt av förhistoriska förbannelser under sina egna arkeologiska utgrävningar.Programledare är Tobias Svanelid.

Hör Vetenskapsradion Historia live från Tantolunden där Panelen och Tobias Svanelid diskuterar historiska val och forntida demokrati, men också sjunger om Tantobommen och diskuterar mammutrumpor. Vetenskapsradion Historia sänder live ifrån Ekermanska malmgården på Södermalm i Stockholm och bjuder in Historiepanelen med Kristina Ekero Eriksson, Jonathan Lindström och Annika Sandén för att diskutera historiska val och stockholmshistorier med Södermalmskoppling.Hör om vikingatida tingsplatser, om Torgny Lagman, om demokratiska säljägare och crossdressande 1600-talstjejer, och lyssna på musikalisk underhållning av The Apricots som spelar låtar med demokratihistorisk anknytning.Programledare är Tobias Svanelid.

Som femtonåring blev den enkla flickan Karin Månsdotter en av Erik XIV många älskarinnor. Men osannolikt nog lyckades hon svinga sig upp i de sociala sfärerna, hon gifte sig med kungen och blev Sveriges drottning.Fast var Erik verkligen ett kap? Visserligen kunde han spela luta och var intresserad av allt som rörde vetenskap och konst. Men han led av psykiskt ohälsa som bland annat ledde till Sturemorden.I reprisen av det nymixade avsnitt 69 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Kristina Ekero Eriksson med historikern David Lindén som är aktuell med boken Karin Månsdotter – Drottningens revansch.Karin Månsdotter var dotter till en soldat och blev kammarjungfru hos Erik XIV: syster. Hon födde hans dotter Sigrid 1566 och vigdes i hemlighet med Erik XIV året efter. När Erik XIV gifte sig med Karin Månsdotter utmanade han hela den sociala ordningen. Giftermålet bidrog till att han störtades från tronen och Karin Månsdotter fick bara vara drottning i 87 dagar.Karin Månsdotter kom att dela mannens fängelse till år 1573 innan makarna skildes åt och Karin tvingades bosätta sig på Åbo slott. Hennes fångenskap upphörde efter makens död 1577.Musik: J.S. Bach, Pastorale In F Major (Bwv 590), Soundblock Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Ta med dig en historiebok i hängmattan så blir sommaren både spännande och lärorik. Och om det regnar kanske ett historiskt brädspel kan funka som underhållning? Skandaler i societeten, mumiens förbannelse eller kolgruvor i Storbritannien kanske kan underhålla i hängmattan i sommar? Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid sammankallar Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius för att tipsa om historiska böcker inför semestern, och så testar Spelpanelen två historiska brädspel med industrihistoriskt tema och delar ut betyg.Böcker och spel som nämns i programmet:Historiska kärlekspar av Sara GribergSveriges historia för släktforskare av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia LingDe kommer att vara annorlunda svenskar av Simon Sorgenfrei Jaquette Gyldenstolpe av Anna-Lena BergSvarta St Barthelemy av Fredrik ThomassonSveriges långa historia av Jonathan LindströmTusen år i Uppåkra av Dick HarrisonKlart skepp av Ann Pålsson (redaktör)Ruths garderob av Ingela BendtExtas i folkhemmet av Leonidas AretakisJakten på Tutankhamon av Bengt Fredriksson och Andreas PalmaerFurnace av Ivan LashinBrass Birmingham av Gavan Brown, Matt Tolman och Martin Wallace

Utan sina skepp hade vikingarna inte kommit långt. Med hjälp av dem tog man sig längre ut i världen än några andra nordbor gjort tidigare. De koloniserade Island, bosatte sig på Grönland och fortsatte mot Amerika. Via Seine nådde man Paris, som vikingarna passade på att belägra.De rundade Iberiska halvön, for genom Medelhavet och härjade Marockos kuster. Och tog sig på floder och forsar genom Ryssland till Konstantinopel – dagens Istanbul.Men ingenting av detta hade alltså varit möjligt utan deras båtar – och inte minst segel. Hur kunde de bygga sådana tekniska mästerverk? Har man hittat något vikingaskepp i Sverige? Vem vävde seglen, och var de verkligen randiga? Försök har gjorts att segla på ryska floder med rekonstruerade båtar, men hur lätt är det egentligen?I reprisen av det nymixade avsnitt 65 av podden Historia Nu samtalar Kristina Ekero Eriksson med marinarkeologen Jim Hansson, som bland annat gjort undersökningar i en av Birkas hamnar, och textilexperten Amica Sundström som tittat närmare på vikingatida textilier. Båda är medförfattare till den nyutkomna boken Birkas skepp. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Kanonmatssoldater, stelbent strategi och lyckokalkyler har präglat Rysslands krigserfarenheter det senaste seklet, och med invasionen av Ukraina tycks historien upprepa sig igen. Vetenskapsradion Historia tar tempen på Rysslands taktik under invasionen i Ukraina och diskuterar rysk krigshistoria med försvarshistorikern Lars Ericson Wolke på Försvarshögskolan.- Den ryska krigföringen har djupa rötter i andra världskriget och kalla kriget, men det har inte fungerat i Ukraina, säger han.Erfarenheterna från Groznyj på 1990-talet, i Afghanistan på 80-talet, i Prag 1968 och under Vinterkriget i Finland har paralleller i dagens invasion där Ryssland tycks göra om samma strategiska och taktiska misstag som tidigare, med katastrofala förluster i människoliv som konsekvens.Dessutom återsamlas Panelen med Jonathan Lindström, Annika Sandén och Kristina Ekero Eriksson för att diskutera situationen i Ukraina och årets internationella kvinnodag med historiska glasögon.Programledare är Tobias Svanelid.

Alla har hört talas om antikens sju underverk, men få kan rabbla upp dem. Förteckningen över de märkvärdiga sevärdheterna kan närmast beskrivas som en uråldrig bucket-list, som man borde ha besökt. Men fanns antikens sju underverk på riktigt?I dag återstår enbart det äldsta av de sju underverken – Cheopspyramiden. Listan över antikens sju underverk är först känd från ett epigram av diktaren Antipatros från Sidon från 100-talet f.Kr som innehåller: Babylons murar, skulptören Fidias' Zeusstaty i templet i Olympia, kolossen på Rhodos, de hängande trädgårdarna i Babylon, pyramiderna vid Giza, Mausoleet i Halikarnassos och Artemistemplet i Efesos.I reprisen av det nymixade avsnitt 56 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen och författaren Allan Klynne, som precis kommit ut med boken Antikens sju underverk.Vi lever närmare i tid till de gamla grekerna än de levde nära det antika Egypten. Därför visste det antika grekerna mindre om de 4500 år gamla pyramiderna i Giza än vi gör idag. Pyramiderna, som en gång lyste bländande vita i hettan, är den överlägset äldsta av de antika underverken.Och kolossen på Rhodos, det vill säga en bronsstaty föreställande solguden Helios som var så enorm att den sades ha ett ben på vardera sida om öns hamninlopp får oss att ifrågasätta sanningshalten i de antika listorna. Men frågan är vilken lista som är korrekt och har alla underverk verkligen funnits?Skönast av alla underverk var Zeusstatyn i den grekiska helgedomen Olympia, hemort för de olympiska spelen. Här satt gudarnas kung på en tron inne i ett tempel, framför en bassäng fylld av olivolja. Statyn var över tretton meter hög och tillverkad av marmor, guld och elfenben. Hur kunde grekerna finansiera detta storverk för 2500 år sedan? Och vad vet vi om konstnären Fidias som skapade den? I Babylon påstås det att det fanns paradisiska trädgårdar, men på vilket sätt var de ”hängande”?An Appreciation by The Music of Ancient Greece is licensed under a Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 International License.I Maerten van Heemskercks målning från 1535 är antikens sju underverk bakgrunden till Paris bortförandet av Helena, från The Walters Museum. Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Tobias Svanelid sammankallar Panelen för att julmysa och diskutera forna tiders jular, och så granskar vi bioaktuella Utvandrarnas historiska kvalitéer. På 1600-talet kunde det ha gått riktigt illa för småflickorna som dansade nakna runt snögubbar. Historikern Annika Sandén berättar om stormaktstidens galna julfester och arkeologerna Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson reder ut hur och när vi firade forntida jular. Allt detta och mer när Tobias Svanelid samlar ihop Panelen för att julmysa.Och så gråter vi floder till bioaktuella Utvandrarna tillsammans med Mobergexperten Jens Liljestrand, och frågar oss varför just Utvandrarna kommit att bli ett svenskt nationalepos.

Vikingamysterier, 60-talsporr och kämpande sjuksystrar samsas i årets julklappsboktips. Kungar och drottningar samsas med vikingar och runstenar i årets traditionsenliga julklappstipsprogram, där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid väljer bland höstens bästa historiska böcker. Och allra gladast blir nog porrälskarna denna jul eftersom det vankas två böcker om den svenska porrens historia!Dessutom testar spelpanelen att förhandla i 1919 års Versailleskongress och att vara rysk viking!Böcker och spel som nämns i programmet:"Sträckande sig uppåt mot ljuset" av Gunilla Grahn-Hinnfors"Fotbollens kuriosakabinett" av Torbjörn Andersson och Edvard Koinberg"En Qvinna läkare" av Eva Blomberg (red)"Lust och nöd" av Gunnela Björk"Syster Gerda" av Anna Götlind"Vardagsskrock" av Fredrik Skott"Såra tukt och sedlighet" av Mariah Larsson, Klara Arnberg, Tommy Gustafsson och Elisabeth Björklund"Frigjorda tider" av Martin Kristensson, Anna-Lena Lodenius och Fredrik af Trampe"Judarnas historia i Sverige" av Carl Henrik Carlsson"Vikingakungens guldskatt" av Sven Rosborn"Rökstenen och världens undergång" av Henrik Williams"Tyrannens tid" av Magnus Västerbro"Sofia - en drottnings liv" av Carin Bergström"Versailles 1919" av Geoff Engelstein och Mark Herman"Rurik - Dawn of Kiev" av Stan Kardonskiy

När organiserades vikingatidens samhälle? Lotta Gröning samtalar med Kristina Ekero Eriksson som är vetenskapsjournalist och arkeolog. I sin bok Vikingatidens vagga berättar hon om handelsvägar, segelfartyg och utveckling av järnsmide och vapen, och om hur krigarna rustades med raseriet som grund och stridstekniken som vapen.

Vendeltiden (år 550-800 e kr) inleddes med en klimatkatastrof i mörker i de isländska sagorna känd som fimbulvintern. Samtidigt lades grunden för det mesta vi förknippar med vikingatiden: som långväga handelsrutter österut, segelskepp, tidiga städer som Birka, samt en storskalig exploatering av norra Skandinaviens resurser.Varken vendeltiden eller vikingatiden var kaos. Istället träder ett organiserat samhälle fram där storskalig jakt organiserades, tjära tillverkades i nästan industriell skala och långväga handelsförbindelser etablerades över väldiga områden.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och arkeologen Kristina Ekero Eriksson om vendeltiden. Hon är aktuell med boken Vikingatidens vagga.Vikingarna som plundrade Europa skilde sig inte särskilt mycket från folken de hemsökte.Germanfolken kring Nordsjön och Östersjön delade samma kultur sedan århundraden. Den största skillnaden var att vendeltidens och vikingatidens nordbor var hedningar, medan germanerna på kontinenten och Britannien var kristna. Språkligt förstod de varandra.Redan före vikingatiden bedrev nordborna egen handel som gjorde det möjligt med ett liv i lyx för eliten. Skandinaverna byggde allt bättre båtar och kom med tiden att börja utnyttja segel när resorna blev allt längre för att sälja pälsar och tjära.Vikingatiden inleds med anfallet på klostret Lindisfarne år 793 i Britannien. Men vikingarnas härjningståg är, enligt Vikingatidens vagga, troligen resultatet av en allt starkare kungamakt i Norden än kaos. De nordiska kungarna och hövdingarna kunde kontrollera handeln och gjorde det svårare för att plundra den lokala handeln i Norden. Därför vändes blickarna ut mot Britannien och kontinenten för rikedom.Lyssna också på Gamla Uppsalas hemligheter avkodade och Vikingarnas episka världsresor.Bild: Rekonstruktion av en hjälm från Vendel. Här syns motiven på blecken. Lägg även märke till den rovfågel med röda ögon som täcker fronten av hjälmen. Ögonbrynen är fågelns vingar. Foto: Matt BunkerMusik: Voyage To America av Humans Win (formerly Lance Conrad), Soundblock Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Vendeltiden. En epok som vi vet betydligt mindre om än dess efterkommande kusin vikingatiden. Men minst lika fascinerande och äventyrlig! Dagens gäst är vetenskapsjournalisten Kristina Ekero Eriksson, som är aktuell med boken ”Vikingatidens vagga: I Vendeltidens värld”.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus BlomgrenSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Kristina Ekero Eriksson: Linda Gabor See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Under våra fötter finns spåren efter ett mångtusenårigt odlingslandskap. Pär Connelid är expert på att upptäcka det med hjälp av fossila åkrar och stenrösen från bronsåldern. I Äskhult i Halland finns ett av Sveriges kulturreservat där 1700-talets åkrar har återskapats. Tobias Svanelid och historiegeografen Pär Connelid vandrar runt med 200-åriga kartor bland Äskhults historiska åkrar och utmarker, men går också på jakt efter ett ännu äldre kulturlandskap som avslöjar mänsklig aktivitet i bortåt 4000 år. Dessutom återsamlas panelen där historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström sätter dagsaktuella frågor i ett historiskt ljus. Dagens ämnen handlar bland annat om historiska skadedjur och om vem man skulle vilja dejta i historien.

Vikingatiden får smak och färg när arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl skriver sina historiska romaner. Kanske behöver forntiden en skopa fantasi för att väckas till liv? Arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl använder vetenskapliga fakta och aktuella utgrävningar för att måla upp sin bild av vikingatiden. Den tredje delen i hennes Vikingaserie, Offergudar, är nu aktuell och Tobias Svanelid möter henne på Torsburgen på Gotland för att ta reda på hur skönlitteratur kan göra historien mer levande. Dessutom jämförs vikingaön Gotland med Bornholm, två östersjööar som präglade vårt område för mer än tusen år sedan. Länge har vendeltiden fått stå i skuggan av sin världskända lillasyster vikingatiden, men författaren Kristina Ekero Eriksson vill ändra på det med sin aktuella bok Vikingatidens vagga där hon målar upp vendeltidens dynamiska period som började med en fimbulvinter och la grunden till allt vikingarna senare kom att bli kända för.

Följ med till Hunehals - Hallands egen Ivanhoe-borg som nu grävs ut av arkeologer. Och möt Panelen för första gången, som diskuterar ABBA-låtar och arier. Hunehals borg tornade en gång majestätiskt över Kungsbackafjorden. Nu grävs resterna av borgen ut och Tobias Svanelid besöker utgrävningen som berättar om en mäktig stenborg, inte olik de från Ivanhoefilmen, som var hem åt Hallands forna herrar. Det var vid Hunehals som striderna mellan danska rövarbaroner, norska kungar och svenska hertigar fördes under 1300-talet. Dessutom drar Panelen igång sitt arbete. En gång i månaden sammanträder historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström för att kommentera samtidsfenomen med historien som backspegel.

De stora guldskatterna från folkvandringstiden som hittats i Sverige ruvar på hemligheter om tribut, rov, krigstjänst och trafficking. Vem har inte drömt om att hitta en stenyxa, en gammal guldring eller kanske rentav en silverskatt från vikingatiden? Tureholmsskatten (12 kilo guld), Timboholmsskatten (sju kilo guld), Vitteneskatten (1,9 kilo guld) och Havorringen (800 gram guld) är några guldskatter som döpts efter platserna de hittats på. Det är inte bara arkeologer som gör sådana upptäckter. För många bönder har detta blivit verklighet när de plöjt sina åkrar, brutit sten och grävt diken. I en nymixad version av sjätte avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen Kent Andersson om de mest spännande guldskatterna vi hittat i Sverige. Guldet kan ha varit lön till nordiska soldater som arbetade för Rom, tribut till germanska stammar eller förtjänsten från trafficking av slavar. En menig soldat i romerska armén fick fem solidusmynt per tjänstgöringsår. Ett solidusmynt skulle vara av rent guld och väga 4,54 gram. Det krävs minst 1 500 solidi för att uppnå en vikt på cirka sju kilo. Hunnernas kung Attila, däremot, fick vid mitten av 400-talet en årlig utbetalning från den östromerske kejsaren Theodosius II på över 150 000 solidi, samt en engångssumma på 432 000 solidi. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Johan Skytte (1577-1645) är 1600-talets mest bortglömda megakändis som får självaste Gustav II Adolf att blekna i jämförelse. Denne skräddarson från Nyköping var nämligen den som fick hela stormaktstiden att fungera.Som tonåring begav sig Skytte till Tyskland för att studera, och det handlade naturligtvis inte om något så simpelt som att förverkliga sig själv. Nej, han hade bara ett för ögonen; att med sin utbildning kunna tjäna staten.I en nymixad version av avsnitt 16 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Kristina Ekero Eriksson med historikern David Lindén som dragit fram Skytte ur historiens kulisser och förärat honom biografin Johan Skytte – stormaktstidens läromästare.När han väl trädde i kunglig tjänst satte han igång med det han föresatt sig: han drev in skatter, fixade krigsfinansiering, återuppväckte Uppsala universitet och tjänstgjorde som generalguvernör i nyerövrade områden. Bland mycket annat.Men den framgångsrika banan var inte fri från fallgropar, och Skytte hann dö precis innan hans stora dröm gick i uppfyllelse. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tobias Svanelid låter som en storlom, Kristina Ekero Eriksson utser drottningen bland vikingaböcker och Urban Björstadius hyllar Göteborgs jubileumsbok i vårt sommarboktipsprogram. Vi rider med skyter, pratar om bronsålderspenisar och om nazistfruar när vi traditionsenligt tipsar om böcker och brädspel på historiska teman. Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Valkyria - vikingatidens kvinnor av Jóhanna Katrín Friðriksdóttir Nordiska gudasagor av Katarina Harrison Lindbergh Nazisternas fruar av James Wyllie Legenderna om förbundsarken av Jan Retsö U137 och ubåtskrisen av Wilhelm Agrell Ulla Winblad - liv och legend av Rebecka Lennartsson Alla tiders sex av Jonathan Lindström Nötkreatur i Sverige av Katharina Leibring och Ingvar Svanberg (red) Fågelröster av Ingvar Svanberg Var vid gott mod. En bok om konstnären fröken Märta Måås-Fjätterström av Annika Persson Göteborg genom tiderna av Jan Christensen, Perconell, Johannes Daun och Martin Linde (red) Raiders of Scythia av Shem Phillips World of Tanks Miniature Game av Casey Davies, Andrew Haught, Victor Pesch, Chris Townley och Phil Yates

Vikingaprinsen som lämnade sitt hedniska arv bakom sig och blev en kultiverad statsman kung över tre riken. Med honom tog Skandinavien klivet ut ur förhistorien och in i nästa tidevarv. Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer programledare, manus och research  Tove Palén producent Navid Bavey scenuppläsare Julia Öjbrandt ljuddesign och slutmix Medverkade gjorde också Thomas Lindqvist professor emeritus i historia vid Göteborgs universitet. Vill du veta mer om Knut och 1000-talets fascinerande värld? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: Cnut the great av Timothy Bolton Tre gälder i England av Mats G. Larsson Vikingatidens härskare av Anna Lihammer Vikingaliv av Kristina Ekero Eriksson och Dick Harrison Det svenska samhället 800-1720: klerkernas tid av Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg

Är du rädd för en tråkig corona-jul? Vetenskapsradion Historia har räddningen för dig med sina traditionsenliga tips på julklappsböcker och historiska brädspel som passar att spela i litet sällskap! Bygg ditt eget Eiffeltorn eller erövra England som Sir Galahad i Vetenskapsradion Historia testar spelpanelen historiska brädspel som kan förnöja julhelgen under coronapandemin. Dessutom tipsar Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid om historiska böcker om allt från Jack the Rippers offer till fabler och indoeuropeiska hästoffer. Böcker och spel som nämns i programmet: Växternas Stockholm fossila växtrester och skriftliga källor berättar av Ann-Marie Hansson (red) Fem kvinnor den aldrig återgivna historien om Jack the Rippers offer av Hallie Rubenhold Kvinnosaker ett sekel av kvinnohistoria genom 50 föremål av Karin Carlsson Augusta Lundin haute couture på svenska av Lotta Lewenhaupt (red) Att forma en ny tid kvinnor som samhällspedagoger runt 1900 av Boel Englund (red) Ghost Ships Östersjöns okända historia av Carl Douglas och Jonas Tham De små båtarna och den stora flykten arkeologi i spåren av andra världskrigets baltiska flyktingbåtar av Mirja Arnshav Skulpturerna på Vasa en berättelse om makt av Anna Maria Forssberg (red) Den bekväma vardagen kvinnor kring bord på 1700-talets Näs av Carolina Brown Sverige genom konstnärens öga av Nils-Olof Olsson Fabelbruk i svensk tidigmodernitet av Erik Zillén Bortrivna sidor ur historien från Albigenskorståget till bombningarna av Korea av Christer Bergström The Great Indo-European Horse Sacrifice av Anders Kaliff och Terje Östigård Paris av Michael Kiesling och Wolfgang Kramer The King is Dead av Peer Sylvester

Kristina har en crush på Felix Mendelssohn, precis som Jenny Lind hade. Om det och mycket mer när Vetenskapsradion Historia läser och spelar sig igenom coronasommaren! Lägg dig i hängmattan med eller utan munskydd och njut av en god historiebok i väntan på att världen öppnas upp igen. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid pratar sommarens bästa historieböcker med Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius och testar två historiska brädspel som kan förgylla regniga sommardagar. Böckerna och spelen vi tipsar om är: Hon kallades Daisy av Prinsessan Christina Fru Magnusson Vi människor av Frank Westerman Frödjelekar av Annika Sandén Komikerns historia av Peter K Andersson Kungar av Erik Petersson Näktergalen av Ingela Tägil Jag stannade kvar i Auschwitz av Eddy de Wind Människor i rörelse av Henrik Höijer Guide till det medeltida Rom av Anna Blennow 200 svenska sevärdheter från andra världskriget av Lars Gyllenhaal Från det inre av Västergötland av Egil och Anders Josefson Den bråkiga staden av Andrés Brink Pinto och Martin Ericsson Hundra år i Göteborg (del 9 och 10) av redaktör Gudrun Nyberg Nybyggarnas liv av Rolf Kjellström Ovan valven av Robin Gullbrandsson Det ockulta sekelskiftet av Per Faxneld Historiens ansikten av Kent Andersson Crusader Kings av Fria Ligan Sails of Glory av Ares Games

Fira med Tobias Svanelid att Vetenskapsradion Historia nu fyller 20 år! Hör ett program späckat av nostalgi men också diskussioner om historieforsknings framsteg sedan programstarten år 2000. I januari år 2000 sändes det allra första avsnittet av Vetenskapsradion Historia. Två decennier och nära 900 program senare firar programledaren Tobias Svanelid att hans program fyller 20 år. Häng med på en nostalgikavalkad och få reda på vilka stora genombrott den svenska historiska och arkeologiska forskningen har gjort de senaste tjugo åren. Sveriges historikers Brangelina-par: Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson guidar i den aktuella forskningen och diskuterar hur historiens roll förändrats i Sverige från år 2000 till idag.

Ta hjälp av Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid och hans bokpratare Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius för att hitta den rätta historiska julklappen att lägga under granen i år! Det har varit en biografitung höst och det smittar av sig på Vetenskapsradion Historias julklappstips. Hör Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsa om läsning om maktgalna drottningar, grötrimmande nobelpristagare, liderliga 17-åringar och en ständigt fascinerande Bellman. Dessutom om tomteblossindustrier, den mystiska bronsåldern och ständigt bortglömda Korea. Och så testar Spelpanelen två 1800-talssimuleringar, dels kring stormaktsstridernas Afghanistan och slaverimotståndets USA. Böcker och spel som du hör om i programmet: "Jag vill sätta världen i rörelse" av Anna-Karin Palm "Bellman. Biografin" av Carina Burman "Mamsell Bohmans fall" av Rebecka Lennartsson "Historien om New York" av Henrik Berggren "Små industrier - hundra år i Göteborg" av Gudrun Nyberg, Wanda Klintberg och Johannes Daun "Himmelsskivan från Nebra" av Harald Meller och Kai Michel "Tisdagar med tolfterna" av Lisbeth Håkansson Petré "Winston Churchill - de tvåhundra bästa citaten" red Andreas Nyberg "Andra Världskriget i Sverige" av Lars Gyllenhaal "Koreakriget" av Artur Szulc "Korea - en civilisation i kläm" av Lars Vargö "Lovisa Ulrika - konst och kuppförsök" av Claes Rainer "Trogen in i döden" av Catarina Lundegårdh "Pax Pamir" av Cole Wehrle "Freedom" av Brian Mayer

Som femtonåring blev den enkla flickan Karin Månsdotter en av Erik XIV många älskarinnor. Men osannolikt nog lyckades hon svinga sig upp i de sociala sfärerna, hon gifte sig med kungen och blev Sveriges drottning. Fast var Erik verkligen ett kap? Visserligen kunde han spela luta och var intresserad av allt som rörde vetenskap och konst. Men han led av psykiskt ohälsa som bland annat ledde till Sturemorden. I avsnitt 69 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Kristina Ekero Eriksson med historikern David Lindén som är aktuell med boken Karin Månsdotter – Drottningens revansch.Karin Månsdotter var dotter till en soldat och blev kammarjungfru hos Erik XIV: syster. Hon födde hans dotter Sigrid 1566 och vigdes i hemlighet med Erik XIV året efter. När Erik XIV gifte sig med Karin Månsdotter utmanade han hela den sociala ordningen. Giftermålet bidrog till att han störtades från tronen och Karin Månsdotter fick bara vara drottning i 87 dagar.Karin Månsdotter kom att dela mannens fängelse till år 1573 innan makarna skildes åt och Karin tvingades bosätta sig på Åbo slott. Hennes fångenskap upphörde efter makens död 1577.Musik: J.S. Bach, Pastorale In F Major (Bwv 590), Soundblock AudioSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Utan sina skepp hade vikingarna inte kommit långt. Med hjälp av dem tog man sig längre ut i världen än några andra nordbor gjort tidigare. De koloniserade Island, bosatte sig på Grönland och fortsatte mot Amerika. Via Seine nådde man Paris, som vikingarna passade på att belägra.De rundade Iberiska halvön, for genom Medelhavet och härjade Marockos kuster. Och tog sig på floder och forsar genom Ryssland till Konstantinopel – dagens Istanbul.Men ingenting av detta hade alltså varit möjligt utan deras båtar – och inte minst segel. Hur kunde de bygga sådana tekniska mästerverk? Har man hittat något vikingaskepp i Sverige? Vem vävde seglen, och var de verkligen randiga? Försök har gjorts att segla på ryska floder med rekonstruerade båtar, men hur lätt är det egentligen?I avsnitt 65 av podden Historia Nu samtalar Kristina Ekero Eriksson med marinarkeologen Jim Hansson, som bland annat gjort undersökningar i en av Birkas hamnar, och textilexperten Amica Sundström som tittat närmare på vikingatida textilier. Båda är medförfattare till den nyutkomna boken ”Birkas skepp”.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Alla har hört talas om antikens sju underverk, men få kan rabbla upp dem. Förteckningen över de märkvärdiga sevärdheterna kan närmast beskrivas som en uråldrig bucket-list, som man borde ha besökt. Men fanns antikens sju underverk på riktigt? I dag återstår enbart det äldsta av de sju underverken - Cheopspyramiden. Listan över antikens sju underverk är först känd från ett epigram av diktaren Antipatros från Sidon från 100-talet f.Kr som innehåller: Babylons murar, skulptören Fidias' Zeusstaty i templet i Olympia, kolossen på Rhodos, de hängande trädgårdarna i Babylon, pyramiderna vid Giza, Mausoleet i Halikarnassos och Artemistemplet i Efesos. I avsnitt 56 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen och författaren Allan Klynne, som precis kommit ut med boken Antikens sju underverk.Vi lever närmare i tid till de gamla grekerna än de levde nära det antika Egypten. Därför visste det antika grekerna mindre om de 4500 år gamla pyramiderna i Giza än vi gör idag. Pyramiderna, som en gång lyste bländande vita i hettan, är den överlägset äldsta av de antika underverken. Och kolossen på Rhodos, det vill säga en bronsstaty föreställande solguden Helios som var så enorm att den sades ha ett ben på vardera sida om öns hamninlopp får oss att ifrågasätta sanningshalten i de antika listorna. Men frågan är vilken lista som är korrekt och har alla underverk verkligen funnits?Skönast av alla underverk var Zeusstatyn i den grekiska helgedomen Olympia, hemort för de olympiska spelen. Här satt gudarnas kung på en tron inne i ett tempel, framför en bassäng fylld av olivolja. Statyn var över tretton meter hög och tillverkad av marmor, guld och elfenben. Hur kunde grekerna finansiera detta storverk för 2500 år sedan? Och vad vet vi om konstnären Fidias som skapade den?I Babylon påstås det att det fanns paradisiska trädgårdar, men på vilket sätt var de ”hängandeAn Appreciation by The Music of Ancient Greece is licensed under a Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 International License.I Maerten van Heemskercks målning från 1535 är antikens sju underverk bakgrunden till Paris bortförandet av Helena, från The Walters Museum. Public Domain.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Historiska brädspel och dussintalet böcker är några av tipsen från Vetenskapsradion Historias traditionsenliga julklappsprogram. Hör om Beowulf, sabeltandade tigrar och gäckande indoeuropéer! Nya rön om hjälten Beowulf, livsfarliga istidsutmaningar och ett 400-årigt giftmord har alla en självklar plats under årets julgranar. Allt enligt Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid som samlar boktipsarna Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius samt spelpanelen i denna 800:e upplaga av programmet. Hör om Dalslands historia, om historiska kartor, om 200-årsjubilerande Stilla Natt och få tips om vad du ska ge historienörden i julklapp i år. De böcker och spel som nämns i programmet är: Horet i Hälsta av Jonas Lindström och Karin Hassan Jansson Allt är gift, om dödliga ämnen och deras roll i historien av Olle Matsson Människan har alltid vandrat av Jeanette Varberg Källan på botten av tidens brunn av Anders Kaliff Dalslands historia av Dick Harrison Geografins makt, tio kartor som förklarar världen av Tim Marshall Kartornas historia av Thomas Reinertsen Berg Lydia Wahlström av Ingrid Pärletun Den kvinnliga tvåsamhetens frirum med redaktörerna Eva Borgström och Hanna Markusson Winkvist Träd, en vandring i den svenska skogen av Gunnar Wetterberg Väggarnas vittnesbörd av Dominic Ingemark Det dunkla pusslet, spionagets historia från Faraos ögon och öron till global nätspaning av Wilhelm Agrell Beowulf - den nordiska bakgrunden av Bo Gräslund Gott nytt år! Drakar, eldar och champagne av Lena Kättström Höök Neanderthal av Phil Eklund, Sierra Madre Games History of the World av Gary Dicken, Steve Kendall och Phil Kendall, Z-Man Games

Vad är historisk rättvisa och vem är offer och förövare i kolonialismens och slaveriets historia? Tobias Svanelid debatterar frågan med två aktuella författare. De senaste decennierna har offer för västvärldens kolonialism och slaveri rest till Europa för att få upprättelse, ursäkt och ersättning. Men hur utmäter man en historisk rättvisa, vem är offer och vem ska be om ursäkt? I Vetenskapsradion Historia diskuterar Tobias Svanelid frågorna med etikprofessorn Göran Collste, aktuell med boken Historisk rättvisa, och Fredrik Segerfeldt, författare till Den svarte mannens börda som vill vända på begreppen kolonialism och  slaveri och se dem i ett världshistoriskt perspektiv. Dessutom granskar vi bioaktuella Halvdan Viking, baserad på Martin Widmarks bästsäljande barnböcker om vikingapojken Halvdan. Lite för mycket Ronja och lite för lite vikingatid tycker arkeologen Kristina Ekero Eriksson.

Johan Skytte (1577-1645) är 1600-talets mest bortglömda megakändis som får självaste Gustav II Adolf att blekna i jämförelse. Denne skräddarson från Nyköping var nämligen den som fick hela stormaktstiden att fungera. Som tonåring begav sig Skytte till Tyskland för att studera, och det handlade naturligtvis inte om något så simpelt som att förverkliga sig själv. Nej, han hade bara ett för ögonen; att med sin utbildning kunna tjäna staten. När han väl trädde i kunglig tjänst satte han igång med det han föresatt sig: han drev in skatter, fixade krigsfinansiering, återuppväckte Uppsala universitet och tjänstgjorde som generalguvernör i nyerövrade områden. Bland mycket annat.Men den framgångsrika banan var inte fri från fallgropar, och Skytte hann dö precis innan hans stora dröm gick i uppfyllelse.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Kristina Ekero Eriksson med historikern David Lindén som dragit fram Skytte ur historiens kulisser och förärat honom biografin ”Johan Skytte – stormaktstidens läromästare”.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De stora guldskatterna från folkvandringstiden som hittats i Sverige ruvar på hemligheter om tribut, rov, krigstjänst och trafficking.Vem har inte drömt om att hitta en stenyxa, en gammal guldring eller kanske rentav en silverskatt från vikingatiden? Tureholmsskatten (12 kilo guld), Timboholmsskatten (sju kilo guld), Vitteneskatten (1,9 kilo guld) och Havorringen (800 gram guld) är några guldskatter som döpts efter platserna de hittats på. Det är inte bara arkeologer som gör sådana upptäckter. För många bönder har detta blivit verklighet när de plöjt sina åkrar, brutit sten och grävt diken.I en nymixad version av sjätte avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen Kent Andersson om de mest spännande guldskatterna vi hittat i Sverige. Guldet kan ha varit lön till nordiska soldater som arbetade för Rom, tribut till germanska stammar eller förtjänsten från trafficking av slavar. En menig soldat i romerska armén fick fem solidusmynt per tjänstgöringsår. Ett solidusmynt skulle vara av rent guld och väga 4,54 gram. Det krävs minst 1 500 solidi för att uppnå en vikt på cirka sju kilo. Hunnernas kung Attila, däremot, fick vid mitten av 400-talet en årlig utbetalning från den östromerske kejsaren Theodosius II på över 150 000 solidi, samt en engångssumma på 432 000 solidi.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hör Tobias Svanelid och hans bok- och spelpaneler tipsa om de bästa historiska böckerna och spelen att njuta av i sommar! Hör Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid tipsa tillsammans med Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius om de bästa böckerna att ta med till hängmattan i sommar. Något för alla utlovas såsom stormande 1700-talskärlek, seglivade småfolk och kvinnliga bågskyttar under korstågen. Dessutom tipsas om två historiska brädspel, där spelarna i det ena förflyttas till medeltidens Orléans, i det andra ska överleva på Robinson Kruses öde ö, bland annat genom att tillaga tigerstek! De böcker som nämns i programmet är: Völvor, krigare och vanligt folk av Kent Andersson Kvinnliga krigare av Stefan Högberg De små folkens historia av Ingmar Karlsson Jugoslaviens undergång av Sanimir Resic Venedig: En vägvisare i tid och rum av Carin Norberg och Carl Tham Samlare, jägare och andra fågelskådare av Susanne Nylund Skog Ebba Hochschild: Att leva efter döden av Caroline Ranby 68 av Henrik Berggren Förnuft eller känsla av Brita Planck Finanskrascher av Lars Magnusson   Spelen som testas är: Orléans av Reiner Stockhausen Robinson Crusoe - Adventures on the Cursed Island av Ignazy Trzewiczek

Kristina Ekero Eriksson samtalar med Bo Eriksson om upptäckten av ett 1400 år gammalt stolpmonument, som gör att kungshögarna numer förknippas med så mycket mer än en forntida begravningsplats.

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Följ med Tobias Svanelid till Gamla Uppsala och hör om platsens sju underverk som arkeologerna vet betydligt mer om efter de senaste årens utgrävningar. Dessutom om barbarhistoria och vikingasvenska. I Gamla Uppsala finns sju underverk, enligt författaren Kristina Ekero Eriksson som nu tecknar platsens historia i en ny bok. Vetenskapsradion Historia följer henne bland kungshögar, stolprader och gästabudshallar men också till de nya fynden av den märkliga byn vid högarnas fot och dess närmast religiösa besatthet av hästar. Dessutom om barbarfolkens historieskrivning en berättelse som 1800-talets romantiker förvandlade till mytologiskt stoff för nationalister och nazister, men som enligt historikern Shami Ghosh tecknar en helt annan bild av hur germanerna förhöll sig till sin egen historia. Dick Harrison reden också ut hur långt tillbaka i historien vi skulle kunna resa och fortfarande förstå vad en person i Sverige sa. Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid samlar boktipsarna Urban Björstadius och Kristina Ekero Eriksson för att tipsa om årets bästa historiska böcker, och låter spelpanelen jaga mördare och erövra England som vikingar. Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historia om årets bästa historiska böcker och spel. Tobias Svanelid har samlat Urban Björstadius och Kristina Ekero Eriksson för att vaska fram guldkornen i årets massiva historiska bokproduktion och spelpanelen biter på naglarna i spelet Whitehall Mystery där tre detektiver är på jakt efter Jack the Ripper.   Böckerna och spelen som nämns är: Lucia av Håkan Strömberg Vi ses på Freden! av Gösta Arvidsson och Lars Melander I världsutställningarnas tid av Anders Houltz (red) Svenskarna och deras kyrkor av Hanna Enefalk Kyrkornas hemligheter - Stockholm Stockholm då och nu av Johan Lindberg På stadens skuggsida av Peter K Andersson Lasse Maja av Lars Ericson Wolke Carl Johan Cronstedt av Linnea Rollenhagen Tilly Jaktens historia i Sverige Antiken - från faraonernas Egypten till romarrikets fall 1918 av Per T Ohlsson Tidsresan av Peter Goes Sverige och första världskriget - maritima perspektiv Whitehall Mystery av Gabriele Mari och Gianluca Santopietro 878 Vikings - Invasions of England av Beau Beckett, Dave Kimmel och Jeph Stahl

Vilken historiebok ska du ta med dig till hängmattan i sommar och vilket historiskt spel dukar du fram när sommarregnet öser ner? Tobias Svanelid tipsar om årets bästa böcker och spel. Det här är som när antiken får liv, när marmorstatyn spricker upp i ett leende och börjar dansa, säger Kristina Ekero Eriksson, om en av årets böcker. Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut hur svensk den svenska midsommaren egentligen är i säsongens sista lyssnarfråga.   Årets böcker och spel: När allt gick under av Marcus Tullius Cicero Krigarna från Valsgärde av Kent Andersson Tempel och kultuhus i det forna Skandinavien av Anders Kaliff och Julia Mattes Vad hände med barnen? av Eva F Dahlgren Halshuggning och andra svenska straff av Lars-Erik Holländer Världens upptäckare av Huw Lewis-Jones och Kari Herbert Se på mig av Beata Arnborg Kvinna i avantgardet Sigrid Hjertén Liv och verk av Gören Cavalli-Björkman En annan historia av Lina Thomsgård (red) Fåglar i staden av Roger Gyllin och Ingvar Svanberg Historiska hundar av Mats Carlbom Escape from Colditz utgiven av Osprey Games The Fog of War utgiven av Stronghold Games

Tobias Svanelid besöker nyöppnade Vikingaliv för att undersöka vilken bild stockholmsturisten kommer att få av våra mest kända förfäder. Dessutom om Karl XI:s älgkavalleri. I helgen öppnar nya museet Vikingaliv på Djurgården i Stockholm som vill locka kryssningsturister och andra med en sagolik tågresa till vikingatiden. Den vanligaste frågan som Stockholmsturisten frågar är var man kan hitta vikingarna, och det här museet är ett sätt att svara mot det behovet, berättar arkeologen Mats Vänehem som varit med och utarbetat utställningen. Vetenskapsradion Historia besöker Vikingaliv och diskuterar tillsammans med arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Gunnar Andersson kring vårt omättliga behov av vikingar och de myter vi fortfarande dras med när det gäller våra kändaste historiska förfäder. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om hur det egentligen stod till med Karl XI:s mytomspunna älgkavalleri.

Hon festade med Bellman och hatade Gustav III. Hon älskade påfåglar och fyllde pigornas brännvinsflaskor med urin. Sveriges mest kända dagbokskriverska, Märta Helena Reenstierna, mer känd som Årstafrun, porträtteras nu i en ny bok, och Vetenskapsradion Historia träffar författaren Kristina Ekero Eriksson. - Märta Helena Reenstierna överlevde alla sina åtta barn, men lyckades ändå behålla en enorm livslust och en stark gudstro, berättar Kristina Ekero Eriksson. Och i den aktuella boken lyfts också Årstafruns mer dolda sidor fram. - Tidigare skildringar av henne har ofta utelämnat mer känsliga sidor av hennes liv, berättar författaren, men jag kan till exempel visa hur intima förbindelser hennes son Hans Abraham egentligen hade med gårdens pigor. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också den stundande rättegången mot några av Sveriges värsta skattplundrare. Genom ett unikt nätverk avslöjades fornlämningsrövarna på Gotland och nu riskerar de upp till fyra års fängelse. - Det skall bli väldigt intressant att följa rättegången, berättar arkeologen Majvor Östergren vid Länsstyrelsen på Gotland. Förhoppningsvis kan den lära oss mer om hur vi skall kunna stävja problemen med plundring av vikingatida skatter. Programledare är Tobias Svanelid.