Podcasts about inger enkvist

15 april. Den peruanske författaren och Nobelpristagaren Mario Vargas Llosa har avlidit. Vad utmärkte hans liberala politiska engagemang? Och vilken av hans romaner ska man börja med? Andreas Ericson gästas av Inger Enkvist, professor emerita i spanska, och Klara Klingspor, kulturskribent.

19 mars. Hur ser en bra läroplan ut? Vilka är de bästa internationella förebilderna? Paulina Neuding talar med Inger Enkvist, professor och författare till många böcker om skolan, om läroplanerna i bland annat England och Singapore.

9 december. Hur står det egentligen till med svenska elevers läsförmåga? Är det rätt att tala om en kris? Och behöver pedagogiken i skolan förändras? Ledarsidans kolumnist Inger Enkvist, professor emerita i spanska, diskuterar med Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Andreas Ericson leder samtalet.

Vi har kommit hem, efter att ha dragit nytta av er lyssnares tips om parmesan. Den bästa fanns en gång på Coop, men inte längre. Tack till Cartech i Ystad, som såg till att bilen pallade. Hotel Locarno i Rom var härligt, liksom det myt- och historieomspunna Schlosshotel Kronberg utanför Frankfurt. Baren i det gamla slottet lät Eisenhower bygga som officersmäss, Elvis sägs ha hängt där. I Rom gladdes vi åt att se Livias hus, alldeles nyöppnat. Men det finns fina grejer hemma också, som Robert Axners Missionshonung från Ljugarn. Jimmie Åkesson ställer till det för sina bröllopsgäster genom att inte ge dem en klädkod. Och så Estonia: 30 år efter förlisningen har den omutlige Bengt Schager fått rätt. Läs om det i Fokus. Erik Ridderstolpe rotar också i saken i P1. Hur kunde det gå så tokigt för Anna Kinberg Batra? Nu har hon satt Ulf Kristersson i klistret. Inger Enkvist skriver i Svenskan om lärare som inte ens kan tala svenska. Vi saknar de klara språkreglerna som till exempel vår mycket saknade chef på Svenskan, Håkan Hagwall, stod för. Lotta Lundberg skriver kul i Svenskan - en DN för vuxna. Tack vare fåfängan får vi dokumentären Hollywoodgate om talibanernas maktövertagande. Susanna berättar hur hon tänker om intervjuer och vi minns ett par av hennes bästa ur Metro. Och missa inte Barry Lyndon på Bio Fågel blå på Östermalm den 9 oktober - Johan visar och diskuterar filmen. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lapo Lappin, Inger Enkvist och Ola Wong dricker mezcal margarita och samtalar om Mexikos viktigaste roman. Pedro Páramo har kallats för ett surrealistiskt mästerverk och inspirerade Gabriel Garcia Marquez till att skriva Hundra år av ensamhet. Men Juan Rolfos bok är trots det inte särskilt känd utanför de litterära finsmakarnas kretsar. Nu finns en nyöversättning, och professorn i spanska, Inger Enkvist, ger lästips för den som är nyfiken på Latinamerika.

Profundizaremos en las hipotecas con Fernando Trías, analizaremos el plan educativo de Pedro Sánchez y conoceremos las últimas noticias del crimen de Morata de Tajuña¡Gente, Gente! Vamos a continuar en “La Tarde de COPE” y seguimos con más temas... ¡Escúchalos!Economía de Bolsillo. Nuestro economista Fernando Trías de Bes nos analiza un tema de actualidad. Hoy analizaremos las hipotecas y su cambio de tercio. ¿Están los bancos abaratándolas antes de una posible bajada de tipos este veranoSánchez promete un nuevo plan educativo. El plan inicial son clases de refuerzo, menos alumnos por aulas y formación para el profesorado con el claro objetivo de revertir los malos datos en matemáticas y comprensión lectora. Para analizarlo hablaremos con Sonia García, maestra y vicepresidenta del sindicato independiente del profesora de la enseñanza pública (ANPE) y con Inger Enkvist, hispanista y pedagoga sueca.Triple crimen de Morata de Tajuña. Detenido un hombre pakistaní de 43 años que se entregó en la noche de este domingo. Para conocer todos los detalles estaremos con el Jefe de Interior de COPE, Juan Baño.Escucha ahora 'La Tarde', de 17 a 18 horas. 'La Tarde' es un programa presentado por Pilar Cisneros y Fernando de Haro que se emite en COPE, de lunes a viernes, de 16 a 19 horas, con 498.000 oyentes diarios, según el último EGM. A lo largo de sus tres horas...

15 januari. Harvards rektor Claudine Gay lämnade nyligen sin post efter kritik mot hennes svar i ett kongressförhör. Vad var det som hände? Andreas Ericson gästas av Inger Enkvist, professor emerita i spanska, och Johanna Möllerström, professor i nationalekonomi vid George Mason University.

Regresan las clases, ¿cuántas extraescolares son necesarias? Conocemos el caso de China; libro "El corazón del presente"; y sin nieve en las pistas de esquí.¡Buenas tardes Gente, gente! En esta segunda hora de programa has escuchado: Vuelta a las aulas: ¿Son aconsejables muchas horas de estudio y de clases extraescolares? Es lo que ocurre en China. Entrevista a Sofía Caruncho, periodista en China, autora del artículo “Las infancias robadas de China”, y a Inger Enkvist, hispanista y pedagoga suecaLa sociedad del presente: Entrevista a Esteban Hernández, autor de “El corazón del Presente. Mapa de la sociedad desconocida”.No hay casi nieve en las pistas de esquí: La falta de nevadas en la últimas temporadas prevé que decenas de estaciones terminen cerrando en los próximos años. Nos lo ha contado Héctor Sánchez, trabajador desde hace 28 años de Venta Marcelino de Cotos (Madrid), Fernando Romero, instructor de la escuela XL Ski de Sierra Nevada (Granada) y Marta Viver, directora Comercial de la estación de esquí de La Molina (Pirineos).Escucha ahora 'La Tarde', de 17 a 18 horas. 'La Tarde' es un programa presentado por Pilar Cisneros y Fernando de Haro que se emite en COPE, de lunes a viernes, de 16 a 19 horas, con 498.000 oyentes diarios, según el último EGM. A lo largo de sus tres horas de duración, "La Tarde" ofrece otra visión,...

Varför har den amerikanska filosofen John Dewey haft så stort inflytande på den svenska skolan? Har värdegrundsbegreppet blivit urvattnat? Och vad kan vi göra för att höja läraryrkets status? Det är några av frågorna som kommer upp i veckans Hotspot som gästas av Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur och specialiserad på utbildningsfrågor. Programledare är Per Ewert. Boktips: Kunskap i kris, Inger Enkvist (Gidlunds förlag), Ny lärarutbildning nu!, Inger Enkvist (Dialogos förlag), De svenska skolreformerna 1962-1985 och personerna bakom dem, Inger Enkvist (Gidlunds förlag) och God utbildning och dålig – internationella exempel, Inger Enkvist (Gidlunds förlag) Se programmet på Youtube: https://www.youtube.com/@varldenidagplay Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: https://prova.varldenidag.se

Spanska inbördeskriget inleddes år 1936 genom att en grupp officerare gjorde revolt mot den sittande republikanska regeringen. Revolten misslyckades överallt utom i det koloniala Marocko som sedan blev utgångspunkten för nationalisterna invasion av själva Spanien.Det spanska inbördeskriget blev en mycket blodig konflikt där brutala övergrepp skedde på bägge sidor. Tragedin blir så mycket större då en stor del av de som slogs i konflikten var tvångsrekryterade, men ändå kunde förföljas och avrättas av motståndarsidan.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt om spanska inbördeskriget. Redan i avsnitt 133 har Historia Nu avhandlat den kaotiska upptakten till spanska inbördeskriget med professor Inger Enkvist. Nu går vi vidare och fördjupar oss i själva kriget och dess följder.Västmakterna kom att hålla sig utanför konflikten genom ett icke-inblandningsfördrag. Sovjetunionen hjälpte nationalisterna med stridsvagnar, flyg och artilleripjäser, något som republiken tvingades betala för med sin guldreserv. Nationalisterna fick ett avgörande stöd av Nazityskland och det fascistiska Italien med både ”frivilliga”, flygtransporter och flygunderstöd. 45 000 italienare och 10 000 tyskar deltog i inbördeskriget.Många internationella frivilliga kom att delta i inbördeskriget på republikens sida – allt organiserat att det sovjetiska Komintern. Runt 600 svenskar trots att deltagit i den internationella styrkan – merparten kommunister eller anarkister.Bild: Republikanska soldater kapitulerar i Somosierra området, 1936, Public Domain, Wikipedia.Musik: Los cuatros generalses, public domain Lyssna också på Spanska inbördeskriget som en förövning för andra världskriget. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

19 juni. En postmodern syn på kunskap och lärande, och fokus på politiska idéer som syftar till att forma en ny människa. Så kan man sammanfatta den svenska skolans problem. Men situationen går att vända om vi bryter med de radikala idéerna. Det menar Inger Enkvist, professor emerita i spanska, i samtal med Paulina Neuding.

Under några årtionden på 1500-talet erövrade en handfull spanjorer välorganiserade riken med miljontals invånare i dagens Mexiko och Peru. Spanjorerna var teknologiskt överlägsna, men viktigare var att både aztekerna i Mexiko och Inkariket i Peru var dysfunktionella samhällen som gärna offrade förtryckta grannfolk i stora massriter.Erövrarna förde också med sig sjukdomar som urinvånarna saknade motståndskraft mot och som kan ha dödat 80 procent av urbefolkningen.I den nymixade reprisen av avsnitt 119 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Inger Enkvist, professor emeritus i spanska vid Lunds universitet. Hon är aktuell med boken Erövringen av Amerika – Spanien och Nya världen 1492-1580 som hon skrivit tillsammans med historikern Vincente Ribes-IborraNär Christoffer Columbo upptäckte Amerika hösten 1492, sponsrad av spanska kronan, fanns en stor hunger efter rikedomar. Spanjorerna möte allt ifrån små stammar som levde på samlarstadiet till avancerade samhällen med stora städer och komplexa samhällen.Idag är det svårt att förstå hur små grupper om några hundra män kunde erövra enorma territorier. Hernán Cortés första expedition till Mexiko bestod knappt av 600 soldater. Men han kunde liera sig med tlaxcalaborna mot de blodtörstiga aztekerna. Och med list och hänsynslöshet kunde Fransisco Pizarro med bara 62 män och några kanoner besegra en armé med 20 000 män i Peru.Urbefolkningen drabbades hårt av de sjukdomar som erövrarna omedvetet tog med sig. Men det handlade inte om blodtörstiga män som besegrade fredliga urinvånare. Aztekernas samhälle var ett i grunden dysfunktionell högkultur som gjort människooffer av besegrade stammar till motorn i deras teokrati där tiotusentals människor kunde offras vid ett och samma tillfälle. Fiender till aztekerna lierade sig gärna med spanjorerna.Även i Inkariket var människooffer en viktig del av religionen. Inkariket var extremt hierarkiskt och när spanjorerna avrättade inkan verkade få villa hålla fast vid den gamla samhällsordningen.Erövringen av Spanskaamerika sker i flera faser:Under de första decennierna efter upptäckten år 1492 utforskas och erövras Karibien och en del av Mellanamerika.Den andra fasen inleds 1519-21 när Hernán Cortés upptäcker och erövrar dagens Mexiko.Den tredje fasen handlar om Francisco Pizarros upptäckt och eröveringen av Peru 1532-1534Bild: Erövringen av Tenochtitlán, okänd konstnär, Library of Congress. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lecturas de verano ¿Leemos los españoles en vacaciones?; Cada vez más países recurren a la instalación de cámaras en la vía pública. ¿Es el nuevo Gran Hermano?Lecturas de verano ¿Leemos los españoles en vacaciones? Antonio María Ávila, director de la Federación de Gremios de Editores Españoles. Recomendaciones de Pedro García Cuartango, periodista y escritor sobre novela policíaca. José Ángel González Sáinz, escritor y traductor, sobre ensayo. Inger Enkvist, hispanista y pedagoga sueca sobre novelas latinoamericanas. Gregorio Luri, filósofo y pedagogo, sobre clásicos de ficción. Cada vez más países recurren a la instalación de cámaras en la vía pública. China es el país más videovigilado, pero en España hay una cámara por cada 52 habitantes. Madrid y Barcelona están dentro de las 75 ciudades del mundo con más cámaras por habitante. ¿Es el nuevo Gran Hermano? Juan Miguel Velasco, director general de Aiuken Cybersecurity, empresa dedicada a la ciberseguridad.Escucha ahora 'La Tarde', de 16 a 17 horas. 'La Tarde' es un programa presentado por Pilar Cisneros y Fernando de Haro que se emite en COPE, de lunes a viernes, de 16 a 19 horas con más de 470.000 oyentes diarios según el último EGM. A lo largo de sus tres horas de duración, "La Tarde" ofrece otra visión, más humana y reposada, de la actualidad, en busca de historias cercanas, de la cara real de las noticias;...

I den officiella historieskrivningen mördades poeten Federico Garcia Lorca för sitt engagemang för vänstersidan i det spanska inbördeskriget. Författaren Manuel Ayllón Campillo har nu lagt ett pussel som en detektiv och kommer fram till att mordmotivet snarare troligen var gammalt familjegroll. Men det offentliga Spanien vill hålla fast vid historien om Lorca som vänstermartyr, skriver professorn i spanska Inger Enkvist.Inläst av Johan Rabaeus. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

25 mars. Maria Ludvigsson diskuterar med Anders Sundell och Inger Enkvist

Spanska inbördeskriget inleddes år 1936 genom att en grupp officerare gjorde revolt mot den sittande republikanska regeringen. Revolten misslyckades överallt utom i det koloniala Marocko som sedan blev utgångspunkten för nationalisterna invasion av själva Spanien.Det spanska inbördeskriget blev en mycket blodig konflikt där brutala övergrepp skedde på bägge sidor. Tragedin blir så mycket större då en stor del av de som slogs i konflikten var tvångsrekryterade, men ändå kunde förföljas och avrättas av motståndarsidan.I avsnitt 143 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt om spanska inbördeskriget. Redan i avsnitt 133 har Historia Nu avhandlat den kaotiska upptakten till spanska inbördeskriget med professor Inger Enkvist. Nu går vi vidare och fördjupar oss i själva kriget och dess följder.Västmakterna kom att hålla sig utanför konflikten genom ett icke-inblandningsfördrag. Sovjetunionen hjälpte nationalisterna med stridsvagnar, flyg och artilleripjäser, något som republiken tvingades betala för med sin guldreserv. Nationalisterna fick ett avgörande stöd av Nazityskland och det fascistiska Italien med både ”frivilliga”, flygtransporter och flygunderstöd. 45 000 italienare och 10 000 tyskar deltog i inbördeskriget.Många internationella frivilliga kom att delta i inbördeskriget på republikens sida – allt organiserat att det sovjetiska Komintern. Runt 600 svenskar trots att deltagit i den internationella styrkan – merparten kommunister eller anarkister.Bild: Republikanska soldater kapitulerar i Somosierra området, 1936, Public Domain, Wikipedia.Musik: Los cuatros generalses, public domain Lyssna också på Spanska inbördeskriget som en förövning för andra världskriget. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Slavflickan som blev de spanska conquistadorernas officiella tolk. Hennes kunskaper och begåvning förändrade hennes liv i grunden och bidrog till det brutala kuvandet av en hel civilisation. Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer programledare och manus Elina Perdahl producent, manus och research Pablo Leiva Wenger scenuppläsare Elias Klenell ljuddesign och slutmix Medverkar gör också Inger Enkvist, professor emerita i spanska och författare till boken Erövringen av Amerika: Spanien och Nya världen 14921600. Vill du veta mer om Malinche? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: Malintzin's Choices: An Indian Woman in the Conquest of Mexico av Camilla Townsend Between Worlds: Interpreters, Guides, and Survivors av Frances Karttunen Cortés och Montezuma: Mexikos erövring av Maurice Collis Latinamerikas historia av John Charles Chasteen.

Slavflickan som blev de spanska conquistadorernas officiella tolk. Hennes kunskaper och begåvning förändrade hennes liv i grunden och bidrog till det brutala kuvandet av en hel civilisation. Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer programledare och manus Elina Perdahl producent, manus och research Pablo Leiva Wenger scenuppläsare Elias Klenell ljuddesign och slutmix Medverkar gör också Inger Enkvist, professor emerita i spanska och författare till boken Erövringen av Amerika: Spanien och Nya världen 14921600. Vill du veta mer om Malinche? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: Malintzin's Choices: An Indian Woman in the Conquest of Mexico av Camilla Townsend Between Worlds: Interpreters, Guides, and Survivors av Frances Karttunen Cortés och Montezuma: Mexikos erövring av Maurice Collis Latinamerikas historia av John Charles Chasteen.

En el episodio de hoy tenemos como invitada a Inger Enkvist, catedrática de lengua y literatura española en la Universidad de Lund, en Suecia, y una de las mayores expertas mundiales en el campo de la educación.  Recientemente se ha publicado en España su libro “Controversias educativas”, que recoge sus conversaciones con Olga Sanmartín, periodista especializada en educación. En nuestra charla hablamos de disciplina y autoritarismo, del significado de la palabra facha, de la ceguera política, de las parejas formadas por carpinteros de buen ver y arquitectas inteligentes, de la forma en que la pedagogía discrimina a los chicos, de nacionalismo y victimismo y, por supuesto, de la Ley Celaá.  Notas del episodio en https://pacobeltran.com Escucha el programa en tu app de podcasts habitual y suscríbete en https://www.youtube.com/channel/UCUnbHZm_mH5HNahpqJNs8FA? https://pacobeltran.com https://twitter.com/pacobelt Grabado el 31 de diciembre de 2020.

Spanska inbördeskriget, som startade år 1936, föregicks av en misslyckad militärkupp, politiska mord, vänsterterror mot kyrkan och riggade val. Lägg till att de ledande politikerna var inkompetenta och att konstitutionen led av allvarliga brister.Därför är det ingen självklarhet att den valda republikanska regeringen, som utmanades av Francos professionella trupper, var legitim. Men på inbördeskriget följde Francos diktatur i fyra decennier, som gav förlorarna en möjlighet att skriva historien.I avsnitt 133 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Inger Enkvist, professor emeritus i spanska vid Lunds universitet.Att spanska inbördeskriget också kom att ses som en förövning på andra världskriget har också påverkat vår syn på inbördeskriget som resulterade i en halv miljon döda.Professor Inger Enkvist nämner Manuel Álvarez Tardío och Roberto Villa García 600-sidiga volymen 1936. Fraude y violencia en las elecciones del Frente Popular (1936. Valfusk och våld i folkfrontsvalet) som underlag för att den republikanska regeringen inte var legitim. Författarna beskriver hur anarkister, kommunister och radikala socialister, som gjorde uppror mot staten 1934, mobiliserar i samband med valet 1936 för att ta makten och skapar en situation av hot och våld. Det är svårt att genomföra rättvisa val när politiker mördas och kyrkor bränns ned.Musik: Los cuatro generales, baserad på Los cuatro muleros av Federico García Lorca, text av Ernst Busch, Wikipedia.Bild: Massakern av Casas Viejas betecknar händelserna som ägde rum mellan 10 och 12 januari 1933 i den lilla staden Casas Viejas (provinsen Cadix) i Spanien. Wikipedia. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I många år har Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, varit engagerad i skolfrågor. Föga förvånande har han blivit ifrågasatt av det pedagogiska etablissemanget, medan andra som också förfärats över svensk skolas nedgång intresserat undrat vad Magnus Henrekson tycker är fel. I debattartiklar och inom media har Henrekson gång på gång lyft fram diverse svårigheter som skolan står i och givit förslag på ett förändrat fokus på skolans innehåll. I en uppgörelse med det pedagogiska etablissemanget kom Magnus Henrekson ut med en bok tillsammans med Martin Ingvar, Inger Enkvist och Ingrid Wållgren. Kunskapssynen och pedagogiken gav eko i den pedagogiska världen och jag skrev några blogginlägg om boken och Magnus gästbloggade hos mig. I det här samtalet tar jag upp Magnus skolengagemang och till viss det innehållet i boken. Trevlig lyssning!

Under några årtionden på 1500-talet erövrade en handfull spanjorer välorganiserade riken med miljontals invånare i dagens Mexiko och Peru. Spanjorerna var teknologiskt överlägsna, men viktigare var att både aztekerna i Mexiko och Inkariket i Peru var dysfunktionella samhällen som gärna offrade förtryckta grannfolk i stora massriter.Erövrarna förde också med sig sjukdomar som urinvånarna saknade motståndskraft mot och som kan ha dödat 80 procent av urbefolkningen.I avsnitt 119 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Inger Enkvist, professor emeritus i spanska vid Lunds universitet. Hon är aktuell med boken Erövringen av Amerika – Spanien och Nya världen 1492-1580 som hon skrivit tillsammans med historikern Vincente Ribes-IborraNär Christoffer Columbo upptäckte Amerika hösten 1492, sponsrad av spanska kronan, fanns en stor hunger efter rikedomar. Spanjorerna möte allt ifrån små stammar som levde på samlarstadiet till avancerade samhällen med stora städer och komplexa samhällen.Idag är det svårt att förstå hur små grupper om några hundra män kunde erövra enorma territorier. Hernán Cortés första expedition till Mexiko bestod knappt av 600 soldater. Men han kunde liera sig med tlaxcalaborna mot de blodtörstiga aztekerna. Och med list och hänsynslöshet kunde Fransisco Pizarro med bara 62 män och några kanoner besegra en armé med 20 000 män i Peru.Urbefolkningen drabbades hårt av de sjukdomar som erövrarna omedvetet tog med sig. Men det handlade inte om blodtörstiga män som besegrade fredliga urinvånare. Aztekernas samhälle var ett i grunden dysfunktionell högkultur som gjort människooffer av besegrade stammar till motorn i deras teokrati där tiotusentals människor kunde offras vid ett och samma tillfälle. Fiender till aztekerna lierade sig gärna med spanjorerna.Även i Inkariket var människooffer en viktig del av religionen. Inkariket var extremt hierarkiskt och när spanjorerna avrättade inkan verkade få villa hålla fast vid den gamla samhällsordningen.Erövringen av Spanskaamerika sker i flera faser:Under de första decennierna efter upptäckten år 1492 utforskas och erövras Karibien och en del av Mellanamerika.Den andra fasen inleds 1519-21 när Hernán Cortés upptäcker och erövrar dagens Mexiko.Den tredje fasen handlar om Francisco Pizarros upptäckt och eröveringen av Peru 1532-1534Bild: Erövringen av Tenochtitlán, okänd konstnär, Library of Congress. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En el episodio de hoy conversamos con Inger Enkvist, ella es pedagoga, Profesora emérita de la Universidad de Lund en Suecia, cuenta con un doctorado en literatura española y latinoamericana por la Universidad de Gotemburgo, En el periodo de 2002-2006 fue miembro del Consejo sueco de educación superior, posee amplia experiencia en educación primaria, secundaria y superior, y es experta en sistemas educativos del mundo. -Miembro de la Academia de las ciencias políticas y morales en Argentina. -Medalla española al mérito civil: Condecoración al mérito civil. -Participa permanentemente en debates públicos sobre educación. -Áreas de especialización: la obra de Mario Vargas Llosa y de Juan Goytisolo, políticas educativas y la comparación de sistemas educativos en diferentes países. -Últimas publicaciones en español: Educación. Guía para perplejos (Madrid 2014); Reflexiones heterodoxas (Valencia 2015); Aprender a escribir con Jane Austen y Maud Montgomery (Madrid 2015), Lección de pedagogía (México 2015). El último título también publicado bajo el título El complejo oficio del profesor (Madrid 2016). Música en podcast Chill Tune Nicolai Heidlas Music --- Send in a voice message: https://anchor.fm/desdelaazoteapodcastcr/message

Innan vi sätter slutgiltigt betyg på den svenska skolan bör vi kanske fråga oss i vilket ämne. Eller annorlunda uttryckt: Vad är det som skolan ska vara bra på? Skollagen slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskap och värden. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och - bla bla bla Många stora och fina ord blir det. I veckans program försöker vi definiera dem. Vad är kunskap? Vilka kunskaper och värden är viktiga för skolan, och hur förmedlas de på bästa sätt? (Den underliggande frågan är såklart: Hur tar vi oss ur den svenska skolans förmenta kris?!) Samtal mellan Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur och specialiserad på skolfrågor, Johan Wickström, lärarutbildare vid Uppsala universitet och Jenny Maria Nilsson, kulturjournalist och skoldebattör. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Böckerna som presenteras och diskuteras i Clios inspirerande sommarpodd är: Lotte Möllers Bin och människor; Ingmar Karlssons Det omaka paret; Lennart Hultqvists Knockad av stjärnhimlen; Robert Burtons Melankolins anatomi; Tim Marshalls Geografins makt och Inger Enkvist och Vicente Ribes-Iborras Erövringen av Amerika.

Torbjörn Elensky, Inger Enkvist och Kjell A Nordström samtalar om bostadskrisen för unga, kritiken mot digitaliseringen av skolan och Moderaternas kräftgång i opinionen. Programledare: Erik Thyselius.

Inger Enkvist y su visión de la nueva educación, y la tecnología en las aulas.

Tres barbas en un roadmovie sin final hablando de open source y educación.

Den katolska nunnan Sor Juana Ines de la Cruz, från det vi idag kallar Mexiko, var beredd att göra allt för att få ägna sig åt kunskap och studier. 1600-talets förväntningar på kvinnor gjorde att klosterlivet i så fall var det enda tänkbara. I det välbeställda San Geronimo-klostret kunde hon förfoga över såväl vetenskapliga instrument som tusentals böcker. Sor Juana var en osannolik person för sin tid eftersom hon också tog upp frågor om kvinnoförtryck och inte ville låta sig begränsas av tidens uppfattning. Hennes skrifter omfattar dikter och pjäser, men också ämnen som språk, vetenskap och filosofi. Samtal med litteraturprofessor Anders Cullhed, Anthony Lappin, professor i spanska och Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur.

Den katolska nunnan Sor Juana Ines de la Cruz, från det vi idag kallar Mexiko, var beredd att göra allt för att få ägna sig åt kunskap och studier. 1600-talets förväntningar på kvinnor gjorde att klosterlivet i så fall var det enda tänkbara. I det välbeställda San Geronimo-klostret kunde hon förfoga över såväl vetenskapliga instrument som tusentals böcker. Sor Juana var en osannolik person för sin tid eftersom hon också tog upp frågor om kvinnoförtryck och inte ville låta sig begränsas av tidens uppfattning. Hennes skrifter omfattar dikter och pjäser, men också ämnen som språk, vetenskap och filosofi. Samtal med litteraturprofessor Anders Cullhed, Anthony Lappin, professor i spanska och Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur.

Inger Enkvist har i flera decennier varit en envis och kompromisslös kritiker av tillståndet i den svenska skolan. De snabbt fallande resultaten i internationella undersökningar förklarar hon framför allt av läroplaner och skolpolitik som i 50 år premierat jämlikhet framför kunskapskrav. Det har lett till en utarmning av lärarkåren och en uppluckring av ordningen i skolan som varit förödande för inlärningen. ”Den som hävdar något annat talar helt enkelt mot bättre vetande”. Paradoxen, menar Inger Enkvist, är att det är alla de lågpresterande elever som ska skyddas i den svenska skolan som i själva verket lider mest av bristen på ordning och struktur. Hon kommenterar i samtalet med Fjärde Uppgiften att pedagogik som forskningsområde har stora problem. "Staten har satsat enorma resurser på forskningsbidrag och professorstjänster och ändå sjunker Sveriges resultat. Trots att pedagogerna är så många så har de låtit katastrofen fortgå i alla år utan att alarmera”. Inger Enkvist Professor spanska med... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den 24 maj är det avgörande regional- och lokalval i Spanien och de traditionella partierna utmanas av helt nya krafter som en följd av sociala rörelser och finanskrisen. Inger Enkvist, professor i spanska, och Mårten Björk, en av författarna till boken Utan framtid - protester i den globala krisens spår, samtalar utifrån möten med några spanska tänkare. Den spanska ungdomsgenerationen räknar med att få det sämre ställt än sina föräldrar. Hur påverkar en ekonomisk kris politiken och solidariteten i ett land? Podemos och Ciudadanos är helt nya partier som kanaliserar människors längtan efter fördjupad demokrati och mindre korruption. Inger Enkvist, professor i spanska, och Mårten Björk, en av författarna till boken Utan framtid – protester i den globala krisens spår, samtalar utifrån möten med några spanska tänkare. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Peter Landelius, översättare av spanskspråkig litteratur och tidigare ambassadör, Carlos Vidales, historiker och Inger Enkvist, professor i spanska samtalar om det latinamerikanska frihetskriget och dess ledare Simón Bolívar. Serien om revolutioner avslutas med det latinamerikanska frihetskriget i början av 1800-talet, som leddes av den karismatiske och mytomspunne Simón Bolívar. Kriget lade grunden för dagens Venezuela, Colombia, Ecuador, Peru och Bolivia. Kampen mot spanjorerna varade i 20 år och präglades av äventyrliga hjältedåd, blodiga slag, konspirationer, diktatur och upplysningsideal. Programmet sänds till minne av Carlos Vidales, en av gästerna i programmet, som gick bort efter att programmet spelades in. Gäster är Peter Landelius, översättare av spanskspråkig litteratur och tidigare ambassadör, Carlos Vidales, historiker och  Inger Enkvist, professor i spanska. Programledare och producent Peter Sandberg