Podcasts about kunskapens

I den här podden pratar Anna Zingmark med Maria Grafström och Anna Jonsson, organisationsforskare, om samverkan som praktik. Vi pratar om vikten av själva ”görandet” i samverkan och om deras fina bok ”Kunskapens nyanser. Berättelser om samverkan” där intressanta personer från akademin, näringslivet och offentligheten delar med sig av sitt viktiga samverkansarbete och ”hur” de samverkar. Anna och Maria delar med sig av principer och lärdomar kopplat till görandet. I podden pratar vi bland annat om: - det viktiga kunskapandet i samverkan - vikten av att ge tid för att aktörer ska kunna mötas - friktionens betydelse, att kunna hålla i konflikten och att respektera våra olikheter - "institutional knotting"- att knyta ihop och lösa upp knutar - nyfikenhet, ödmjukhet och förmågan att lyssna som grundläggande förhållningssätt - samverkan som görandet i vardagen - vikten av ömsesidighet i samverkan mellan akademin och det omgivande samhället Och mycket mer... trevlig lyssning!

Man vet allt som är rätt och fel men man har inte liv, eftersom det inte är kunskap som öppnar vägen till Gud. Evangelium handlar inte om teorier från huvud till huvud utan om liv från hjärta till hjärta. Per-Arne Imsen predikar om de två träden i Edens lustgård. Frågan är: Vilket träd äter du frukten ifrån?Stöd Predikopodden:Swish 123 230 85 83BG 5303-8048Ta kontakt:info@pilgrim.mediawww.pilgrim.mediaVill du upptäcka mer om Jesus:Besök www.befriad.nu Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Njärd borde hennes namn varit i våra trakter. Tacitus kallar henne Nerthus i den enda källan som nämner hennes kult. Nils Markus Karlsson beger sig ut på jakt efter gudinnan i vetandets tassemarker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det här ska handla om den för oss nordbor enskilt viktigaste guden genom historien. Och här kunde man ta en paus och låta en lyssnare grubbla i tystnaden, och gissa... Vem talar han om? Är det Oden, gudarnas konung? Eller Tor, dundraren? Eller den där Marias son? Nej, nej, nej.Det finns ämnen som ligger i Kunskapens gränsland – som vetter åt det stora okända. Där finns saker att uträtta för den äregirige. Man kan skumma igenom allt som är känt på en förmiddag. Därpå tar ett vilt sökande vid, och tolkningar, gissningar och öppningar framträder, kanske... Det är eggande. Gudomen som är ämnet för denna essä är känd som Nerthus. Och ja, det är tveksamt att kalla henne den viktigaste genom historien. Det är spekulativt – för att uttrycka sig milt. Men det är ändå en möjlighet. En enda källa skvallrar om henne: Tacitus, romaren som skrev sin Germania år 98 efter Kristus – och som lämnade ovärderliga uppgifter om nordeuropa vid den här tiden. Om vi räknar med ortsnamn blir dock indicierna fler. Bland dessa fåstaviga länkar med rötter djupt ner i en förflutenhet bortom skriftliga källor finns Mjärdevi, Nalavi, Nälsta, Närtuna, Närlunda. Ortsnamnsforskare menar att dessa platser minner om henne. Alltså om Nerthus – eller Njärd som hon bör ha kallats av folket här.Men så, vem var hon?I Germania radar Tacitus upp ett antal nordgermanska stammar som har en sak gemensam: kulten av en jordgudinna vid namn Nerthus. Han skriver: ”På en ö i oceanen finns en obesmittad lund och i denna en helgad vagn, som täckes av ett kläde. Denna vagn har endast prästen tillåtelse att vidröra. Han är den som märker, när gudinnan är tillstädes i sitt allraheligaste, och som med djup vördnad ledsagar henne, när hon kommer åkande, dragen av kor.” Tacitus säger att dit gudinnan kommer infaller fest och högtid. Då får ingen dra ut i krig, inga vapen bäras, allt järn är inlåst. Denna heliga fred råder tills prästen för gudomen tillbaka till dennes ö. Vid resans slut tvättas vagnen, förhängena och gudinnan själv i en enslig och undangömd sjö. Tjänarna som utför denna tvagning uppslukas efteråt av sjön. De dränks alltså – för ingen levande får se henne.Detta är allt som finns i skrift. Magert, men lockande. Frågan som inställer sig hos den obotligt nyfikne är: Vad ska man göra av det här? Kan man komma närmare Njärd? Detta är vad jag försökt en tid.Religioner utvecklas enligt vissa mönster. Om ett nytt inflytande kommer nånstans ifrån så finns alltid spår av det gamla kvar, inunder, i någon form. Så när kristendomen blev religionen runt Medelhavet överlevde sedvänjor och ritualer från en äldre tid och inkorporerades i den nya tron. Helgonen, exempelvis, blev ett sätt att ersätta den mångfald av gudar som tidigare funnits och svarade mot folks invanda ömhet inför en lokal gudom. Så har alla städer ett eget skyddshelgon, liksom vissa helgon är knutna till vissa yrken.Då den nya religionen helt saknade kvinnliga inslag medgavs på 400-talet en Maria-kult som lugnade dem som tidigare haft Afrodite eller Artemis eller Astarte eller Venus eller någon tung jordgudinna i centrum för sina riter och sin världsbild. Helgonen och Maria har knuffat bort gamla gudomar från sina positioner – men själva positionerna finns kvar, eller går att spåra om man bara förstår hur.Även i Norden fanns en utbredd Maria-kult under tidig kristendom. Dess nödvändighet (för att folket skulle acceptera den nya religionen) har antagits bero på den förutvarande djupa Freja-kulten. Någon måste ersätta Freja, och det kunde bara bli Maria.Men förstås: Även Freja hade föregångare... Det är här det börjar brännas.För den som likt undertecknad hyser en gammal lustfylld fascination för de fornnordiska myterna öppnas hela det fältet, det kastas om som efter ett väldigt ragnarök och vad som varit nedfruset i fimbulvinter tinar upp och under de gamla välkända dragen hos Freja och Frej framträder något helt annat. I detaljer och märkligheter syns spår. Jag tror det. Men då är jag ute på djupt vatten.För den som är obekant med asatron kan nämnas förekomsten av flera gudasläkten. De två mest prominenta är asarna och vanerna. Bland asarna finns Oden, Tor och Balder med flera. Intill dem står de likvärdiga men underordnade vanerna. I en tidig fejd släktena emellan tycks vanerna ha dragit det kortaste strået, men inte värre än att de överlever. Vissa flyttar till och med till Asgård. De mest kända är syskonen Frej och Freja samt deras far Njord. Och Njord – ja – låter inte det väldigt mycket som Njärd? Tacitus kallar Njärd, eller Nerthus, för Terra Mater, en jordens moder, och ”Nerthus”, själva namnet, kan kopplas till engelskans ”earth”; liksom ”Njord” ligger nära ”jord”. Så Njärd och Njord tycks intimt sammankopplade. Jag stirrar ner i mörkret och ser virvlar av korrespondenser och antydningar. Hos Snorre kallas Njord för ”vagna-gud” – vilket är svårt att förstå. Men tänk då att Nerthus drogs i en vagn! Och tänk på att enligt ett rykte ska Njord ha fått barnen Frej och Freja med sin syster. Vad kan denna syster ha hetat?Det vet jag inte. Ingen vet. Men det har formulerats gissningar, som pekar åt ett visst håll.För den som skärskådar och närläser de norröna myterna med Njärd i åtanke kan hon anas som ett rudiment. Där finns skärvor av uråldriga ting – från en världsbild och mytologi före det att Oden och hans asar satte sig i högsätet. I början av Völuspa, i den äldre Eddan, finns några mystiska rader om vad som fanns före asarna – och tar man dessa brottsstycken och kombinerar med nyare dna-forskning och äldre arkeologi verkar det som att det i Norden en gång fanns en kultur i vilken jordbruk, fruktbarhet och livets spirande stod i centrum. I denna var vanernas gudasläkte dominerande och mitt i detta fanns Njärd. Och här måste jag stilla mig och tillägga: Måhända! Men vänder man åter till ortsnamnen kan man konstatera att de vanligaste gudanamnen i svenska orter bredvid Tor är Frej och Freja, eller Frö, och fröet sår man i jorden... Idag finns många blommor med namnet Maria i sig. För tusen år sedan hette de andra saker – något med Freja.Jag vet ingenting, och ingenting går heller att veta säkert, men ett vet jag, och det är att när jag anar att inunder Maria finns Freja och inunder henne finns Njärd – den gudinna som Tacitus menar att flera germanska stammar dyrkade – då ryser jag av ett alldeles särskilt välbehag. Det må vara förbjudet att röra gudinnan, att se henne, men min blick förlorar sig ner i och genom det gränssnitt mot mörkret som okunskapen och det förflutna höljt henne i.Och jag känner ett lock för öronen. Jag är under vatten.Nils Markus KarlssonkulturarbetareLitteraturCornelius Tacitus: Germania. Latinska originalets text med svensk tolkning jämte inledning och kommentar av Alf Önnerfors, Natur och kultur, 1960.Webbsida med olika översättningar av Germania med fotnoter: http://cornelius.tacitus.nu/rom/germania/01.htmJohanna Maria Kure: Relationen mellan asar och vaner : förkristna myter i norrön litteratur. Avhandling på Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Oslo, 2010.Britt-Mari Näsström: Nordiska gudinnor : nytolkningar av den förkristna mytologin, Scandbook, 2009.Göta Johansson: Den nordiska gudinnan Nerthus' ursprung: En fördjupad resumé utifrån bronsålderns globaliserade värld. I boken Afrodite, en gudinna blir till: historia, kult och konst, Lotten Peterson (redaktör), Palmkrons förlag, 2010.

Många själar har gått vilse i jakten på sanningen om Palmemordet. Kulturredaktionens Olof Åkerlund reflekterar över teorier som alltid saknar minst en pusselbit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.1963 presenterade en trettiofemårig filosof vid namn Edmund Gettier ett par tankeexperiment som fick de akademiska korridorerna att skälva. Ett av dem löd ungefär så här: Personerna Mario och Luigi har båda sökt en tjänst som rörmokare. Mario har av skäl vi inte behöver gå in på mycket starka belägg för två saker:1) Det är inte han själv, utan Luigi, som kommer att få jobbetoch2) Luigi har tio mynt i sin ficka.Mario tror alltså, på goda grunder, att följande påstående är sant ”den som får jobbet har tio mynt i sin ficka”. Men så händer det, mot alla odds blir det ändå Mario som får tjänsten och även han råkar, utan att veta om det, ha exakt tio mynt i sin ficka. För den som är ovan vid den analytiska filosofins ibland lite krystade exempel är det kanske inte uppenbart varför Gettiers artikel väckte så starka reaktioner. Det beror på att den tycktes motbevisa en populär definition av begreppet kunskap som sann, grundad tro. Det var ju sant att personen som fick jobbet hade tio mynt i fickan. Mario trodde också att en person med tio mynt i fickan skulle få jobbet och han hade därtill en god grund, rent av bevis, för att så skulle ske. Ändå tar det emot att kalla hans sanna, grundade tro för kunskap. Den liknar mer en tillfällighet. Och filosofin tycktes, som så ofta, vara tillbaka på startpunkten: Trots 2400 år av grubblerier fanns det ännu ingen definition av något så grundläggande som kunskap att enas kring.Samma år som Gettiers artikel publicerades inträffade något som skulle påverka offentligheten betydligt mer än detta filosofiska dilemma: mordet på USA:s president John F Kennedy. Ett attentat som genererat undersökande och spekulativ litteratur av ett omfång som vida överstiger det om Gettierproblemet, bland annat en kritiserad rapport från 1979 där en undersökningskommitté i representanthuset menade att det troligen låg en konspiration bakom mordet. En åsikt som delas av en majoritet av USA:s invånare, medan minoriteten nöjer sig med den ensamme gärningsmannen Lee Harvey Oswald. I dessa poler gömmer sig två av människans djupa och motstridiga önskningar: Längtan efter mening och längtan efter avslut. En instabil ensamvarg utan klara motiv ger inte mening, diffusa sammansvärjningar utan bevisad koppling till brottsplatsen ger ingen känsla av avslut. Många själar har gått vilse i jakt på det ena eller andra.I konkurrens med dessa drivkrafter står vår längtan efter sanning och kunskap sig slätt, befarar jag. Det vi uppfattar som den bästa storyn vinner oftast. Det gäller för övrigt även inom filosofin, en disciplin som så gott som aldrig erbjuder avslut. Till exempel var Gettier var egentligen inte först med sitt dilemma. Det hade presenterats i olika varianter sedan medeltiden, men tajming och slagkraftighet gjorde att problemet sedan 1963 bär hans namn.Kanske var det längtan efter avslut som fick Stefan Löfven att 2016 offentligt torgföra sin med största sannolikhet felaktiga tro att den ensamme gärningsmannen Christer Pettersson var skyldig till mordet på Olof Palme. Storyn om det som kallats vår motsvarighet till Kennedymordet hade satt sig, det vore på många sätt besvärligt att hitta en ny.Inom kort kom dock en sådan. Och det var en i vissa avseenden så pass bra story att Löfven verkade beredd att ändra sig, lite grann åtminstone. Den handlade om Skandiamannen Stig Engström, som verkade ha trasslat in sig i vittnesutsagor som överdriver hans roll minuterna efter mordet. Det är väl åtminstone så de luttrade ser på saken, de som sett PKK-spår och Christer Pettersson-rättegångar komma och gå medan mer suspekta omständigheter och individer aldrig tycks ha blivit ordentligt utredda. Andra tycker att indicierna som förtjänstfullt togs fram i Lars Larssons och Thomas Petterssons böcker – och sedan adopterades av åklagaren – räcker för att tron på Stig Engström som gärningsman ska ha en grund.Sann, grundad tro. Definitionen av kunskap som Gettier problematiserade kan spåras tillbaka till Platon och särskilt hans dialog Theaitetos. Där det egentligen heter “Sann åsikt förenat med förklaring”. Men redan där inser huvudpersonen Sokrates att det inte riktigt håller. Kan man ha en riktigt pålitlig förklaring utan att förutsätta åtminstone någon gnutta kunskap? Och sanningen, kan vi lägga till, är inte det kriteriet nog så problematisk? I det svenska språket används sanning ofta som en ungefärlig synonym till ärlighet, motsatsen till lögn och förljugenhet, medan det i mer tekniska definitioner lätt blir en tårta ovanpå en annan: Att något är sant betyder att det liksom, tja, ligger till på det sättet. Platons ord för sanning – aletheia – har däremot mytiska proportioner. Det leder ner i underjorden till glömskans flod Lethe, men den lilla inledande bokstaven alfa gör ordet till en negation. Odoldhet eller icke-glömska skulle man kunna översätta det. Eller om man, likt filosofen Martin Heidegger, har en dragning till det omständliga: Oförborgadhet. För Platon är de sanningar som är värda att ta på riktigt allvar eviga och något våra odödliga själar en gång stått i förbindelse med. Våra kroppar, vår kultur och våra oprecisa sinnesförnimmelser bedrar oss däremot hela tiden, får oss att glömma det vi egentligen vet. Det gör det som vi vanligtvis kallar verkligheten till en dimmig plats fylld av glömska. Och vårt uppdrag: Att med stor möda återskapa det som glömts. Då blir sanningen inte något som slås fast med hjälp av opålitliga vittnesutsagor, utan något tidigare dolt som plötsligt visar sig och som mycket väl kan ha funnits framför våra ögon hela tiden. Lite som Stig Engström, som hela tiden fanns där: i tidningarna, på kvällsnyheterna – och på mordplatsen. Frågan är bara när och i vilken roll.Och det är väl så att sanningens betydelse är helt avhängig vad man frågar efter. Den polisiära och juridiska frågan om vem som höll i vapnet är kanske inte ointressant, men ändå bara en öppning för vidare frågor: Varför? Ensam eller i konspiration med någon?För även om det är intressant att som Gettier fundera över vad kunskap om ett faktum egentligen är, så är det ju hur allting hänger ihop vi verkligen vill veta. Vi, som törstar efter både mening och avslut.Så om vi någon gång får ett riktigt välgrundat svar på frågan om vem som mördade Olof Palme så kommer vi att ha en sanning men ingen kunskap. Eller kanske tvärtom: viss kunskap, men inte hela sanningen? Ja, vi kommer aldrig riktigt hela vägen fram tycks det – varken med sanningen eller med Palmemordet. Återstår alltså lögnen – och Palmeutredningen. För medan mordgåtan på många sätt står och stampar på samma plats den gjorde strax före halv tolv på kvällen den 28 februari 1986, så har envetna granskningar gjorda av personer som Stieg Larsson, Lars Borgnäs och Gunnar Wall satt ljuset på allt från misstag till lögner och nätverk inom polisen, högerextremismen, näringslivet och statens mer dolda sidor. Och så har det olösta mordet, som enligt vissa förändrade Sverige i grunden, blivit inte bara ett slukhål för vilsna själar utan också en skola för dem som likt Platons Sokrates är beredda att misstro de föregivna sanningarna och söka vidare under ytan. Lite icke-doldhet trots allt, i den bottenlösa glömskan.Olof Åkerlund, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturPlaton: Theaitetos ur Skrifter, band 4. Översättning Jan Stolpe. Atlantis, 2006.Gunnar Wall: Mörkläggning – statsmakten och Palmemordet. Bokförlaget Kärret, 2020.Om Stig Engström:Lars Larsson: Nationens fiende – Om mordet på Olof Palme. Books on demand, 2016.Thomas Pettersson: Den osannolika mördaren – hela berättelsen om Skandiamannen. Offside press, 2021.Lars Olof Lampers: Palmemordet – tillbaka till Sveavägen. Storytel publsihing, 2021.

In this new podcast, Mikaella talks with various guests about sex in The Local Sex Shop. Interviewees who draw from personal experience, as well as academic knowledge, will take turns on many of the subjects that human sexuality entail. But before delving into it any further, have we stopped to think what is sex, actually? Is it only a physical act? In the first episode, Mikaella and Carla (Bachelor Liberal Arts and Sciences; major in History, Master in Euroculture) go through the different angles that influence our perspectives; from culture, law, spirituality to Freud and mainstream media. Recommendations: Liv Strömquist. Kunskapens frukt. Ordfront/Galago 2014. (Engl. transl. Fruit of Knowledge, Virago Press 2018.) Katja Lewina. Sie hat Bock.[German] Dumont 2020. Podcast: The History of Sex: Gender and Sex Across World History If you have any comments, feedback or suggestions they are very much appreciated! To reach Mikaella, please send an email to hanzemag@org.hanze.nl with “The Local Sex Shop comment/feedback…” etc as a subject! About the hostess: Mikaella (she/her) comes from Cyprus. She is studying Psychology with a clinical direction as a Major and has Minor courses in English Language and Culture at the University of Groningen. She has been the Activity Coordinator of Let's Talk About Seks Groningen (LTAS) since 2021. Her passion for sex education stems from the realization of how little proper [sex] education is provided by our physical environments and how much shame is ingrained into us for our sexuality and sexual expression. With this podcast, she aims to give voices to local students and experts to fight this reality and start meaningful conversations!

Jessica samtalar med David Wellstam och Jakob Sundling om kunskapens ord

Fredrik och Ulf pratar om var får vi vår information ifrån idag.  I en era då minipedaler blir vanligare funderar Fölster över storlek på pedaler. I veckans pryl pratar vi om Mini Tremolo från Mr Black. I detta avsnitt: Mooer, Nordland, Chase Bliss, Mr Black, Fender, TC Electronic, Jackson, Vertex, Psionic, Nobels, Analogman, Cornish, Sonic Research, Boss, MXR. 

Tillsammans kan vi göra skillnad! Det får du veta i det här avsnittet där Kyrkpodden gästas av Thomas Lindqvist som är stadsdelsutvecklare på Hyresbostäder i Norrköping. I sitt uppdrag jobbar han, likt oss i Svenska kyrkan i Norrköping, med att skapa ett gott liv för alla. Speciellt i de delar av staden som har mycket sociala utmaningar. Bland annat i samarbeten som Portalen i Navestad och Kunskapens hus i Klockaretorpet. Svenska kyrkan i Norrköping är, precis som Hyresbostäder, en av flera aktörer i dessa. Hör hur vi tillsammans verkar för en bättre stad, vad vi har lyckats med och vilka utmaningar som finns framåt.  Du får även veta mer om idésprutan Thomas, vad som driver honom och hans tankar om framtiden. Hur håller han engagemanget igång och hoppet uppe? Han menar att allt går att lösa - men hur?

Per Johansson är idéhistoriker i humanekologi och har medverkat i  tankesmedjor som behandlar sakfrågor med en humanistisk profil med fokus på att debattera och analysera teknikens och digitaliseringens påverkan på samhälle och kultur. Det här har resulterat i att Per har gjort poddarna Människan och maskinen, Kunskapens träd samt Myter och mysterier. Anmäl dig till Arash nyhetsbrev https://bit.ly/3v0RbJy och få koll på det senaste inom ledarskap, tech och marknadsföring.

I dagens avsnitt tar vi med er på en liten stadsvandring i den en gång i tiden splitternya staden Alexandria! Det bjuds på både lögner och mysterium. Hoppas det smakar!Följ oss på Instagramkontakt: historiaforidioterpodcast@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Många själar har gått vilse i jakten på sanningen om Palmemordet. Kulturredaktionens Olof Åkerlund reflekterar över teorier som alltid saknar minst en pusselbit. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.1963 presenterade en trettiofemårig filosof vid namn Edmund Gettier ett par tankeexperiment som fick de akademiska korridorerna att skälva. Ett av dem löd ungefär så här: Personerna Mario och Luigi har båda sökt en tjänst som rörmokare. Mario har av skäl vi inte behöver gå in på mycket starka belägg för två saker:1) Det är inte han själv, utan Luigi, som kommer att få jobbetoch2) Luigi har tio mynt i sin ficka.Mario tror alltså, på goda grunder, att följande påstående är sant den som får jobbet har tio mynt i sin ficka. Men så händer det, mot alla odds blir det ändå Mario som får tjänsten och även han råkar, utan att veta om det, ha exakt tio mynt i sin ficka. För den som är ovan vid den analytiska filosofins ibland lite krystade exempel är det kanske inte uppenbart varför Gettiers artikel väckte så starka reaktioner. Det beror på att den tycktes motbevisa en populär definition av begreppet kunskap som sann, grundad tro. Det var ju sant att personen som fick jobbet hade tio mynt i fickan. Mario trodde också att en person med tio mynt i fickan skulle få jobbet och han hade därtill en god grund, rent av bevis, för att så skulle ske. Ändå tar det emot att kalla hans sanna, grundade tro för kunskap. Den liknar mer en tillfällighet. Och filosofin tycktes, som så ofta, vara tillbaka på startpunkten: Trots 2400 år av grubblerier fanns det ännu ingen definition av något så grundläggande som kunskap att enas kring.Samma år som Gettiers artikel publicerades inträffade något som skulle påverka offentligheten betydligt mer än detta filosofiska dilemma: mordet på USA:s president John F Kennedy. Ett attentat som genererat undersökande och spekulativ litteratur av ett omfång som vida överstiger det om Gettierproblemet, bland annat en kritiserad rapport från 1979 där en undersökningskommitté i representanthuset menade att det troligen låg en konspiration bakom mordet. En åsikt som delas av en majoritet av USA:s invånare, medan minoriteten nöjer sig med den ensamme gärningsmannen Lee Harvey Oswald. I dessa poler gömmer sig två av människans djupa och motstridiga önskningar: Längtan efter mening och längtan efter avslut. En instabil ensamvarg utan klara motiv ger inte mening, diffusa sammansvärjningar utan bevisad koppling till brottsplatsen ger ingen känsla av avslut. Många själar har gått vilse i jakt på det ena eller andra.I konkurrens med dessa drivkrafter står vår längtan efter sanning och kunskap sig slätt, befarar jag. Det vi uppfattar som den bästa storyn vinner oftast. Det gäller för övrigt även inom filosofin, en disciplin som så gott som aldrig erbjuder avslut. Till exempel var Gettier var egentligen inte först med sitt dilemma. Det hade presenterats i olika varianter sedan medeltiden, men tajming och slagkraftighet gjorde att problemet sedan 1963 bär hans namn.Kanske var det längtan efter avslut som fick Stefan Löfven att 2016 offentligt torgföra sin med största sannolikhet felaktiga tro att den ensamme gärningsmannen Christer Pettersson var skyldig till mordet på Olof Palme. Storyn om det som kallats vår motsvarighet till Kennedymordet hade satt sig, det vore på många sätt besvärligt att hitta en ny.Inom kort kom dock en sådan. Och det var en i vissa avseenden så pass bra story att Löfven verkade beredd att ändra sig, lite grann åtminstone. Den handlade om Skandiamannen Stig Engström, som verkade ha trasslat in sig i vittnesutsagor som överdriver hans roll minuterna efter mordet. Det är väl åtminstone så de luttrade ser på saken, de som sett PKK-spår och Christer Pettersson-rättegångar komma och gå medan mer suspekta omständigheter och individer aldrig tycks ha blivit ordentligt utredda. Andra tycker att indicierna som förtjänstfullt togs fram i Lars Larssons och Thomas Petterssons böcker  och sedan adopterades av åklagaren räcker för att tron på Stig Engström som gärningsman ska ha en grund.Sann, grundad tro. Definitionen av kunskap som Gettier problematiserade kan spåras tillbaka till Platon och särskilt hans dialog Theaitetos. Där det egentligen heter Sann åsikt förenat med förklaring. Men redan där inser huvudpersonen Sokrates att det inte riktigt håller. Kan man ha en riktigt pålitlig förklaring utan att förutsätta åtminstone någon gnutta kunskap? Och sanningen, kan vi lägga till, är inte det kriteriet nog så problematisk? I det svenska språket används sanning ofta som en ungefärlig synonym till ärlighet, motsatsen till lögn och förljugenhet, medan det i mer tekniska definitioner lätt blir en tårta ovanpå en annan: Att något är sant betyder att det liksom, tja, ligger till på det sättet. Platons ord för sanning aletheia  har däremot mytiska proportioner. Det leder ner i underjorden till glömskans flod Lethe, men den lilla inledande bokstaven alfa gör ordet till en negation. Odoldhet eller icke-glömska skulle man kunna översätta det. Eller om man, likt filosofen Martin Heidegger, har en dragning till det omständliga: Oförborgadhet. För Platon är de sanningar som är värda att ta på riktigt allvar eviga och något våra odödliga själar en gång stått i förbindelse med. Våra kroppar, vår kultur och våra oprecisa sinnesförnimmelser bedrar oss däremot hela tiden, får oss att glömma det vi egentligen vet. Det gör det som vi vanligtvis kallar verkligheten till en dimmig plats fylld av glömska. Och vårt uppdrag: Att med stor möda återskapa det som glömts. Då blir sanningen inte något som slås fast med hjälp av opålitliga vittnesutsagor, utan något tidigare dolt som plötsligt visar sig och som mycket väl kan ha funnits framför våra ögon hela tiden. Lite som Stig Engström, som hela tiden fanns där: i tidningarna, på kvällsnyheterna och på mordplatsen. Frågan är bara när och i vilken roll.Och det är väl så att sanningens betydelse är helt avhängig vad man frågar efter. Den polisiära och juridiska frågan om vem som höll i vapnet är kanske inte ointressant, men ändå bara en öppning för vidare frågor: Varför? Ensam eller i konspiration med någon?För även om det är intressant att som Gettier fundera över vad kunskap om ett faktum egentligen är, så är det ju hur allting hänger ihop vi verkligen vill veta. Vi, som törstar efter både mening och avslut.Så om vi någon gång får ett riktigt välgrundat svar på frågan om vem som mördade Olof Palme så kommer vi att ha en sanning men ingen kunskap. Eller kanske tvärtom: viss kunskap, men inte hela sanningen? Ja, vi kommer aldrig riktigt hela vägen fram tycks det varken med sanningen eller med Palmemordet. Återstår alltså lögnen och Palmeutredningen. För medan mordgåtan på många sätt står och stampar på samma plats den gjorde strax före halv tolv på kvällen den 28 februari 1986, så har envetna granskningar gjorda av personer som Stieg Larsson, Lars Borgnäs och Gunnar Wall satt ljuset på allt från misstag till lögner och nätverk inom polisen, högerextremismen, näringslivet och statens mer dolda sidor. Och så har det olösta mordet, som enligt vissa förändrade Sverige i grunden, blivit inte bara ett slukhål för vilsna själar utan också en skola för dem som likt Platons Sokrates är beredda att misstro de föregivna sanningarna och söka vidare under ytan. Lite icke-doldhet trots allt, i den bottenlösa glömskan.Olof Åkerlund, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturPlaton: Theaitetos ur Skrifter, band 4. Översättning Jan Stolpe. Atlantis, 2006.Gunnar Wall: Mörkläggning  statsmakten och Palmemordet. Bokförlaget Kärret, 2020. Om Stig Engström:Lars Larsson: Nationens fiende   Om mordet på Olof Palme. Books on demand, 2016.Thomas Pettersson: Den osannolika mördaren  hela berättelsen om Skandiamannen. Offside press, 2021.Lars Olof Lampers: Palmemordet    tillbaka till Sveavägen. Storytel publsihing, 2021.

Keramikpodden spelar in på distans med keramik- och textilkonstnären Emma Rissanen som har sin ateljé i östra Göteborg. Hon är examinerad från HDK och har bland annat tolkat Hilma af Klints serie ”Kunskapens träd” i keramik. Under processen fick hon jobba med några av de saker som hon tycker mest om - tekniska lösningar och former som går i och ur varandra.

What is this this mysterious thing we call “an idea”? What is its nature and power? We posed these questions to human ecologist and historian of ideas Per Johansson, who had some unexpected and intriguing answers. Join us in our latest adventure into the Forest of Thought! Per has a PhD in human ecology, and a BA in the history of science and ideas. In 2007 he left his post as senior lecturer at Lund university and has since then been active as a speaker, analyst, writer, consultant, and maker of podcast shows. His podcast series with prize-winning radio and culture journalist Eric Schüldt have reached something of a cult status in Sweden: Människan och maskinen (for Swedish national radio), Kunskapens träd and Myter & Mysterier (independent). His main concern is to turn our Western mentality around and base our both personal and advanced forms of understanding on actual experiences and sensations, rather than on conceptual representations. LINKS: Per's website: diakrino-perjohansson.blogspot.com Människan och maskinen (Swedish): sverigesradio.se/manniskanochmaskinen Kunskapens träd, Myter och mysterier (Swedish): myterochmysterier.se SUGGESTED READINGS FROM PER: Randall Collins, The Sociology of Philosophies: A Global Theory of Intellectual Change. Alfred Gell, Art and Agency: An Anthropological Theory. Siegfried Zielinski, Deep Time of the Media: Toward an Archaeology of Hearing and Seeing by Technical Means. Henri Bergson, Creative Evolution. Per Johansson, The Lure of Origins: https://portal.research.lu.se/ws/files/4580518/912853.pdf . It's now possible to support us on Patreon! Visit patreon.com/forestofthought Share and subscribe. We're available on most podcast apps, including: Spotify: https://open.spotify.com/show/2ue3XA6IQQLC05FQMINuy1 Apple Podcasts: https://podcasts.apple.com/…/podcast/forest-of…/id1508610729 Links to all platforms: https://anchor.fm/forestofthought

Ett samtal om att passera gränser och förstå vem man är med fokus på det komplexa i personcentrering och nära vård. Om vårdens förmåga att gå över gränsen och gå i patientens skor - att ta på allvar att det är en person som blir patient. Om att mötas som människor med olika kunskap och kompetens. Samtalet spelades in i början av februari 2020. Medverkande: Sara Riggare, doktorand och spetspatient, grundare till Forum Spetspatient Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Finlands svenska universitet Åbo Akademi Programledare: Lisbeth Löpare Johansson, samordnare Nära vård, SKR

I månadens avsnitt tipsar Amina och Martin om feministiska böcker. Böcker som kan inspirera och väcka de där känslorna av vrede som ibland kan behövas. Böcker vi tipsar om i detta avsnitt är: "Flickornas Historia" av Kristina Lindström "Godnattsagor för rebelltjejer" av Elena Favilli "Har du ingen humor?" av Katarina Wennstam "Moxie" av Jennifer Mathieu "Kunskapens frukt" av Liv Strömquist

Välkommen till en dialogkväll och ett djupt samtal om vår samtid. Vi gästas av Mikael Kurkiala och Per Johansson. Mikael kommer inleda med en föreläsning med utgångspunkt i sin nya bok "När själen går i exil". Därefter kommer Per Johansson att i ett samtal med Mikael fördjupa en del av de frågeställningar som föreläsningen kretsat kring. Publiken kommer ges tillfälle att reflektera och involveras i samtalet Mikael Kurkiala är docent i kulturantropologi, författare och föreläsare. Han är idag anställd som forskare vid kyrkokansliet i Uppsala. Förutom boken I varje trumslag jordens puls: om vår tids rädsla för skillnader (Ordfront) har han medverkat i ett antal antologier om de existentiella frågornas plats i vår samtid. Sedan 2016 är han redaktör för skriftserien Tidens tecken och är nu aktuell med boken När själen går i exil: modernitet, teknologi och det heliga. (Verbum). Per Johansson är Idehistoriker, humanekolog , talare, författare och visionär konsult Per är involverad i många olika processer och samtal relaterade till mänskliga ekologiska frågor, intellektuella och existentiella förhållanden och om inverkan av digital teknik på samhället och kulturen. Han är medgrundare av tankesmedjan Infontology - Imagination and Realization. Han har gjort flera radioprogram och pod-serier med den prisbelönta svenska radiojournalisten Eric Schüldt, både för svensk nationell radio och självständigt (Människan och Maskinen, Kunskapens träd, Myter & Mysterier). Han är också en oberoende expert för Europeiska kommissionen.

Välkommen till en dialogkväll och ett djupt samtal om vår samtid. Vi gästas av Mikael Kurkiala och Per Johansson. Mikael kommer inleda med en föreläsning med utgångspunkt i sin nya bok "När själen går i exil". Därefter kommer Per Johansson att i ett samtal med Mikael fördjupa en del av de frågeställningar som föreläsningen kretsat kring. Publiken kommer ges tillfälle att reflektera och involveras i samtalet Mikael Kurkiala är docent i kulturantropologi, författare och föreläsare. Han är idag anställd som forskare vid kyrkokansliet i Uppsala. Förutom boken I varje trumslag jordens puls: om vår tids rädsla för skillnader (Ordfront) har han medverkat i ett antal antologier om de existentiella frågornas plats i vår samtid. Sedan 2016 är han redaktör för skriftserien Tidens tecken och är nu aktuell med boken När själen går i exil: modernitet, teknologi och det heliga. (Verbum). Per Johansson är Idehistoriker, humanekolog , talare, författare och visionär konsult Per är involverad i många olika processer och samtal relaterade till mänskliga ekologiska frågor, intellektuella och existentiella förhållanden och om inverkan av digital teknik på samhället och kulturen. Han är medgrundare av tankesmedjan Infontology - Imagination and Realization. Han har gjort flera radioprogram och pod-serier med den prisbelönta svenska radiojournalisten Eric Schüldt, både för svensk nationell radio och självständigt (Människan och Maskinen, Kunskapens träd, Myter & Mysterier). Han är också en oberoende expert för Europeiska kommissionen.

Karin och Elin slumpar vidare.

Predikan från Pingstkyrkan Eskilstuna

Släktträd är idag så självklar som modell för att beskriva evolutionär utveckling eller evolutionära släktskap, att vi inte ens tänker på det längre. Men var kommer metaforen ifrån? Petter Hellström disputerade nyligen med sin avhandling "Trees of Knowledge. Science and the Shape of Genealogy" på Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Han berättar om släktträdsmetaforens rötter och hur bildspråket formar våra tankar. 

Filosofen Åsa Wikforss, ledamot av Svenska Akademien och författare till boken Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender, och historikern Bo Eriksson möttes för att vända och vrida på antikens lyckade och mindre lyckade försök att nå kunskap. Samtalet spelades in på Medelhavsmuseet i Stockholm den 17 september 2019. Under antiken etablerades frågeställningar som blivit grunden till flera kunskapsfält: fysik, filosofi, retorik, historia och medicin. Över två tusen år senare fortsätter samma frågor att engagera. Forskare, författare och politiker blickar fortfarande tillbaka till antiken för inspiration, visdom och vägledning. Vad var det för tankeströmningar som sattes i rörelse då och som fortfarande är relevanta idag?

Vatten och religion har alltid hört ihop och spelar en viktig roll i riter och ceremonier. Men kan religioner hjälpa till eller stjälpa i vattenfrågorna som på vissa ställen är akuta? Det talas ofta om heligt vatten. Men vad kommer att hända när vattnet blir en allt mer efterfrågad resurs och vattnet sinar?  Vi besöker Yardenit där Jordanfloden möter Genesarets sjön i Israel och som sägs vara där Jesus blev döpt av Johannes döparen. Hit vallfärdar tusentals människor varje vecka för att låta sig döpas. I Dalby i Skåne finns Kunskapens hus eller Mandéernas kyrka, en trossamfund som värderar vatten som det viktigaste i livet. I studion finns Tora Wall folklorist från Nordiska muséet som berättar om heliga källor och vattendrag i Sverige och Jens Berggren talesperson för SIWI, Stockholm International Water Institute som bland annat delar ut Vattenpriset, som talar om vatten som både konfliktskapande och fredsskapande. Från Moskva rapporterar Sveriges Radios korrespondent hur ortodoxa präster vattenplanerar vigvattnet. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer, Sharon Jåma Producent: Antonio de la Cruz

I Radio Medvetna val undersöker vi vad som sker när vi tillkännager och värderar den inre kraften och gör medvetna val på alla plan. /Stellan Nordahl & Martin Hansson www.medvetnaval.nu/radio/ I vårt premiäravsnitt av Radio Medvetna Val pratar vi med Per Johannson om medvetna val i vår världsbild. Hur väljer vi se på världen? Och vad innebär det? Är vi medvetna om att vår världsbild är ett val? Vad innebär i så fall den fria viljan? Hur kan vi forma framtiden baserat på den världsbild vi väljer? Pers intresseområden ansluter precis till just detta tema. ”Jag skulle vilja se ett samhälle som växer fram i öppna förutsättningslösa samtal som äger rum överallt i samhället, och framför allt mellan de gamla vanliga ställena”. ”Framtiden formar vi tillsammans genom att lyssna på varandra och prata med varandra på lite andra sätt än vi är vana vid.” ”Framtiden handlar om oss som personer och vad vi nu kan och förmår åstadkomma”. ”När det gäller de gemensamma ödesfrågorna så måste vi mötas som personer”. Per Johansson har en bakgrund som idéhistoriker och doktor i humanekologi. Per driver bland annat tankesmedjan Infontology, samt föreläser och bedriver oberoende forskning. Periodvis är Per även oberoende expert åt bland andra EU-kommissionen. Han och har också gjort sig känd genom en hel rad spännande radio- och poddprogram tillsammans med sin kollega Eric Schüldt. Tillsammans har de även gjort tv-filmen Sök och du skall finna som handlar om mellanrummet mellan fantasi och verklighet och om hur vi människor väljer vår verklighet. ”Försäkringskassan är lika mycket en fiktiv idé som Lothlorién, och det är upp till oss alla att bestämma vilken idé som ska räknas som mer väsentlig än den andra.” Kolla gärna vidare på Människan och maskinen, Kunskapens träd och Myter och mysterier. Det senaste i raden av duons projekt sänds just nu och är en hel serie program om Bibeln.

2018-03-01 Andrew Thompson - Kunskapens gåva by Linneakyrkan

Liv Strömquist är aktuell med sitt sjätte seriealbum Uppgång & fall. I P1 Kultur berättar hon om längtan efter att diskutera ödesfrågor och om hur hon tänker kring att vara folkkär kulturprofil. Lyssna på hela torsdagens P1 Kultur med Mona MasriLiv Strömquist är serietecknare och debuterade med seriealbumet Hundra procent fett för tio år sedan, ett album med feministiska skämtteckningar och korta serier om allt från Jean Paul Sartre till Sex and the City och som följdes upp av den feministiska sexberättelsen Drift 2007.2008 kom seriealbumet Einsteins fru som problematiserade idén om den romantiska kärleken och kärnfamiljen, och i nästa album Prins Charles känsla fortsatte Livs Strömquist på temat kärlek. Den inleds med frågan om vad kärlek egentligen är och mynnar ut i en sociologisk och historisk studie av den heterosexuella parrelationen.Och här någonstans slog Liv Strömquist igenom stort i den bredare kulturen; förutom att släppa ytterligare ett album, Kunskapens frukt om det som brukar kallas för det kvinnliga könsorganet, har flera av hennes album dramatiserats för teatern, och Dramaten har satt upp föreställningen Liv Strömquist tänker på dig ett flertal gånger. Hon har också sommarpratat i P1, utsetts till hedersdoktor vid Malmö Högskola och gjort tv-program om bildning med akademiledamoten Horace Engdahl.Nu är hon tillbaka i sin ursprungliga form med sitt sjätte seriealbum Uppgång & fall, med serier om allt från global kapitalism, miljöförstöring och Chris O'Neill till vänsterns problem och näringslivstoppars förmåga till mindfulness.Programledare: Mona Masri Producent: Eskil Larsson

Adam är lika svår att besegra.

Vad händer när två manliga teologer diskuterar en bok om det kvinnliga könsorganet? Det blir ett samtal om feminismens olika former, om kristendomens betydelse för kvinnor genom historien och om allt som gick fel på 1800-talet. Patrik och Joel diskuterar Liv Strömquists seriebok "Kunskapens frukt".

Att få träffa en eldsjäl är mycket inspirerande. Att få träffa en ung tjej, som tog studenten förra året och har hunnit instifta ett pris för lärare är en annan sak. Beata är till synes en vanlig ung tjej, som studerat, rest till USA, spelat tennis och jobbar. Men förutom det vanliga har Beata gjort något anmärkningsvärt tycker vi. Kunskalens väg är initiativet som Beata instiftade för att belysa duktiga pedagoger. På hemsidan kan vi läsa: http://kunskapensvag.se " Svenska skolor vimlar av kompetenta, energiska, kreativa och inspirerande lärare som varje dag gör skillnad för sina elever. Hyllningen, Kunskapens väg, vill uppmärksamma dessa duktiga personer för att på så vis göra yrket mer attraktivt och även belysa dess viktiga roll i samhället. Men framförallt påvisa att kunskap är makt" Denna vecka får vi lyssna till Beatas historia och var idéen kom från, vi får lyssna till hur man får priset men även till en rafflande final.... Det visade sig att Beata och Anna har en sak gemensamt...

DEN KVINNLIGA PORRKONSUMENTEN I det här avsnittet pratar vi om porr! Eller i varje fall om att titta på porr. Avsnittet gästas av etnologen Frida Karlsson som har skrivit uppsatsen ”Är det verkligen något jag ska njuta av?. Den handlar alltså om kvinnlig porrkonsumtion och känslorna den väcker. Begrepp som skuld och skam återkommer frekvent bland informanterna som Frida har intervjuat och ambivalensen gentemot porr är ett ämne som vi inte kommer ifrån i vårt samtal. Varför är det så? Lyssna och tyck gärna till!! cassochkrass@gmail.com är vår adress. Det blir såklart även tips! Frida tipsar om böckerna ”Den mörka kontinenten” av Karin Johannisson och ”Porr, horor och feminister” av Petra Östergren. Två böcker som hon har använt sig av i uppsatsen. Ida tipsar om Vasas flora och faunas debutalbum ”Släkt med Lotta Svärd”, i synnerhet spår fyra, ”Leevi & The Leavings” och även Liv Strömquist senaste seriealbum ”Kunskapens frukt”.Cassandra tipsar om Jaakko Eino Kalevis självbetitlade album och vurmar lite extra för låten ”Deeper Shadows”. Hennes andra tips är Hugo Lavetts femdelade P3 dokumentär som heter ”Mordet på Therese Johansson Rojo”. 

Du tror att du vet vem som bestämmer i skolan. Du tänker att det är läraren, tänker du. --FEL! - Men Gustav Fridolin då, han är ju skolminister, HAN bestämmer väl? - FEL! - Men då måste det ju finnas någon högre makt. Någon slags skolgud med en allsmäktig pekpinne? - Ja, låt oss presentera PISA-provets grundare: Andreas Schleicher

Från bokmässan 2014. Liv Strömqvist diskuterar fittor ur alla vinklar med Åsa och Amanda Linderborg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Söndag 30 maj 17.00 i P1 (med repris 4 juni 21.03) Jag vet att jag är, men var dras gränsen mellan det egna och det främmande? Denna gränsdragning är en central fråga inom den filosofiska traditionen fenomenologi. Genom att studera religiösa mystikers upplevelser kan man få en bild av ett jagöverskridande mot det främmande som också är starkt förbundet med vår kroppslighet. Ett exempel är den medeltida mystikern Mechthild von Magdeburg som upplevde en erotisk relation med Gud. Gäster: Jonna Bornemark, filosofie doktor vid Södertörns högskola och Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap vid stockholms universitet och ledamot i Svenska akademin. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Kunskapens gräns, gränsens vetande av Jonna Bornemark

I veckans Kino gläntar vi på dörren till slutna rum som få får tillträde till, men som vi gärna fantiserar kring. Vi möter även de som valt att öppna dörren till sitt innersta och visa upp sina liv för biopubliken. I veckan går kritikerhyllade "En profet" upp på de svenska biograferna. Kino tittar närmre på fängelsefilmen som genre. En brutal, våldsam och mycket manlig värld som verkar vara oemotståndlig för filmskapare. Bland annat träffar vi X-cons förening Fängslande kultur för att försöka reda ut vad som är fängelsedramats oemotoståndliga charm. Den danske regissören Nils Malmros saknar aldrig idéer till sina filmer. Sedan början av 70-talet har han gång på gång hämtat inspiration från sin barndom och uppväxt till sina långfilmer. Till exempel Kunskapens träd från 1981, som till och med räknas som dansk kulturkanon på filmområdet. I sin senaste film Kærestesorger skildrar han sin gymnasietid, och den olyckliga kärlekens våndor. Att berätta om sig själv och sitt liv är inte ett grepp som dokumentärfilmaren Frederick Wiseman gillar. Följ med den legendariske regissören in på Parisoperans balettrepetitioner. Där är Wiseman en tyst iakttagare som med kameran visar hierarkierna, perfektionen och dansens verkliga pris. Programledare: Roger Wilson