Podcasts about magnus v

Pesten har drabbat Stockholm och ett par flyr desperat från huvudstaden för att söka skydd på annat håll i landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Julia Dufvenius läser Magnus Västerbros historiska radionovellDet är en tid när pestepidemin är på väg att bryta ut i landet, kanske peståret 1710. Det flyende paret får plats på en redan överfull båt som tar dem över Mälaren, varifrån deras färd går vidare mot Bergslagen. Julia Dufvenius är skådespelare och gick ut Teaterhögskolan i Göteborg 1999. Hon blev känd för TV-publiken genom sin medverkan i serien Glappet och har sedan dess setts i många roller, t.ex. som Karin i Ingmar Bergmans sista TV-film Saraband, en roll skriven speciellt för henne. Julia Dufvenius har medverkat i en rad föreställningar på Dramaten, som t.ex. Nora i Henrik Ibsens Ett dockhem och titelrollen i Jane Eyre. Magnus Västerbro är författare och journalist. Han har skrivit en rad populärvetenskapliga böcker, bland annat Svälten: hungeråren som formade Sverige som han 2018 tilldelades Augustpriset för. 2022 utkom Magnus Västerbros första skönlitterära roman; Den svarta boken. Små berättelser om död och förvandling. Av: Magnus VästerbroUppläsare: Julia DufveniusTekniker: Maria StillbergProducent: Ludvig Josephson

A 41 move game to introduce yourself to this years Wijk Aan Zee!The Tata Steel Masters 2023 is a 14-player Round-robin tournament, held from the 14th to the 29th of January in Wijk aan Zee, Netherlands.Time control is 100 minutes for 40 moves followed by 50 minutes for 20 moves, then 15 minutes for the rest of the game, with a 30-second increment per move beginning from move one.Support this podcast at — https://redcircle.com/four-knights/donations

This is a game from the Chess.com Speed Chess Championship Final from the 5+1 time control section. There are 48 moves. Good luck and enjoy!Support this podcast at — https://redcircle.com/four-knights/donations

This is a game from the Chess.com Speed Chess Championship Final from the 3+1 time control section. There are 29 moves. Good luck and enjoy!Support this podcast at — https://redcircle.com/four-knights/donations

This is a game from the Chess.com Speed Chess Championship Final from the 3+1 time control section. There are 32 moves. Good luck and enjoy!Support this podcast at — https://redcircle.com/four-knights/donations

Idag, den 30 november, är det Karl XII dödsdag. Hjälte eller tyrann. Vilken är hans status idag? Och vi reder ut varför borttagande av kategorin hiphop från P3 Guld är så känsligt. Karl XII är inte bara omstridd han har också fått ny aktualitet genom en forskningsrapport som visar hur han dog och vem som sköt honom. Författaren Magnus Västerbro, författare till boken Tyrannens tid, kommer till studion. Varför slutar Karl XII inte att fascinera och hur och varför har synen på Karl XII varierat genom tiderna?Thomas fortsätter med spiontemat. Aftonbladet har avslöjat att en av de misstänkte spionbröderna erbjöd en uppgörelse med SÄPO efter att han fått kroppsvisitera utredarna så att ingenting skulle kunna bandas. Och så blir det uppdatering om vitvalen Hvaldimir som ju också varit spionanklagad. Blir det reservat och Netflix-serie?Kultur- och musikjournalisten Tali da Silva kommer till studion för att reda ut varför Jireel bestämde sig för att bojkotta P3 Guld och varför Yasin kastade sina priser när nyheten kom att kategorin hiphop tas bort på nästa års P3 Guld. Det visar sig att det det här med kategorier är en känslig fråga när det gäller musikpriser. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Karsten Thurfjell Producent: Amanda Rydman 

Människors tro på spöken och gengångare har följt oss i världshistorien från stenålderns gravskick till tröstande spiritister efter första världskrigets massdöd i skyttegravarna. Antikens vålnader är förvånansvärt lika nutidens berättelser om spöken och gengångare.Tron på spöken är ett uttryck för hur människan försöker acceptera sin egen dödlighet. Samtidigt har det ända sedan antiken funnits människor som tvivlat på spökenas existens. Den kristna kyrkan har både förnekat och anammat spökena under årtusenden.I reprisen av det nymixade avsnitt 74 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Vålnadernas historia.Det finns tvåtusen år gamla berättelser om spöken som fortfarande är mall för spökhistorier i modern tid. När den stoiske filosofen Athenodorus i början av vår tidräkning trotsade alla varningar och flyttade in i ett hemsökt hus i Aten, bemötte han spöket med ett lugn. Då visade vålnaden platsen där dennes kvarlevor låg begravda med kedjor och allt. Efter en ordentlig begravning fick den avlidne frid. En våldsam död, mord eller bristfälliga begravningsriter är några orsaker som folk trodde kunde leda till att döda gick igen.Samtidigt har tron på spöken har alltid haft sina belackare. Redan kyrkofadern Augustinus på 400-talet tvivlade på spökenas existens. År 421 e Kr skrev Augustinus, ”Spöken var däremot en vidskepelse som människor måste lära sig att sluta tro på.”Senare kom den katolska kyrkan att inkorporera tron på spöken i den kristna tron. Men när de döda återvände var det för att vittna om guds sanning. Reformatorn Martin Luther kom senare att angripa den katolska kyrkan för att lura folket att tro på spöken.Upplysningen bekämpade tron på vidskepelser, spöken och vålnader. Trots detta återvände spöktron med förnyad styrka under det senare 1800-talet och början på 1900-talet. Medium som talade med de döda var i allra högsta grad à la mode.Dagens disneyinfluerade hantering av spöken på halloween importerades så sent på 1990-talet till Sverige från USA, men det ursprungliga halloween firades på Irland på 1500-talet eller ännu tidigare med pumpor och allt.Musik: Scary Horror TV Theme, Soundblock AudioBild: Théodore Chassériau (1819–1856), The Ghost of Banquo 1855 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Magnus Västerbro är författaren till en av förra årets mest hyllade fackböcker Tyrannens tid : om Sverige under Karl XII. Vi pratar med historikern om det som han väljer att kalla tyrannens tid, mannen som blev kung som 15 åring, det stora nordiska kriget och hur den här tiden var för det vanliga folket i allmänhet och kvinnorna i synnerhet.

Linnea har nog hittat årets roligaste meme redan nu, Kodjo Akolor är the captain now och Johannes Cakars pappa har en annorlunda uppfostringsstrategi. Vi pratar med Kalle Berg från P3 Nyheter om den stora protesten mot vaccinpass och om den ökade krigsrädslan i Ukraina. Författaren och historikern Magnus Västerbro berättar om Sverige under Karl XIIs styre. Dessutom pratar vi om ett "land i Afrika". Programledare: Linnea Wikblad, Kodjo Akolor och Johannes Cakar

Vikingamysterier, 60-talsporr och kämpande sjuksystrar samsas i årets julklappsboktips. Kungar och drottningar samsas med vikingar och runstenar i årets traditionsenliga julklappstipsprogram, där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid väljer bland höstens bästa historiska böcker. Och allra gladast blir nog porrälskarna denna jul eftersom det vankas två böcker om den svenska porrens historia!Dessutom testar spelpanelen att förhandla i 1919 års Versailleskongress och att vara rysk viking!Böcker och spel som nämns i programmet:"Sträckande sig uppåt mot ljuset" av Gunilla Grahn-Hinnfors"Fotbollens kuriosakabinett" av Torbjörn Andersson och Edvard Koinberg"En Qvinna läkare" av Eva Blomberg (red)"Lust och nöd" av Gunnela Björk"Syster Gerda" av Anna Götlind"Vardagsskrock" av Fredrik Skott"Såra tukt och sedlighet" av Mariah Larsson, Klara Arnberg, Tommy Gustafsson och Elisabeth Björklund"Frigjorda tider" av Martin Kristensson, Anna-Lena Lodenius och Fredrik af Trampe"Judarnas historia i Sverige" av Carl Henrik Carlsson"Vikingakungens guldskatt" av Sven Rosborn"Rökstenen och världens undergång" av Henrik Williams"Tyrannens tid" av Magnus Västerbro"Sofia - en drottnings liv" av Carin Bergström"Versailles 1919" av Geoff Engelstein och Mark Herman"Rurik - Dawn of Kiev" av Stan Kardonskiy

Ola har tagit del av två mediaprodukter, boken ”Tyrannens tid” av Magnus Västerbro och Viaplay-dokumentären ”The Prize of Silence”, och han försöker binda ihop dessa med en väldigt tunn tråd.   Jonatan har en teori om varför ett julbord i Oslo kunder bli Europas första superspridarevent för nya coronavarianten omikron.

I dagens avsnitt av Beredsam pratar Herman Geijer med Markus Poletti om livsmedelsförsörjning och vilken grad av självförsörjning Sverige egentligen har. I samtalet lyfts också vad du kan göra, ett fossilfritt jordbruk samt hur Sverige och Finland skiljer sig åt i fråga om Beredskap. I boktipset nämns Aktivt hopp av Joanna Macy och Chris Johnston samt Magnus Västerbros bok Svälten. Beredsam stöds av ABF Musik av Häxhammaren

Magnus Västerbro är författare och har skrivit flera verk om tunga perioder i svensk historia. 2018 belönades han med Augustpriset för en bok om 1800-talets svenska hungerkatastrof. I sitt nya arbete, Tyrannens tid, skildrar han livet i Sverige under det stora nordiska kriget 1700 – 1721. Det är Karl XII:s tid, men det är inte kungen utan svenska folket som står i centrum. Hur var det att leva i ett evigt krigstillstånd där ständigt nya kullar soldater skulle rekryteras? Hur klarade sig kvinnorna när männen dog i fjärran land? Hur betalades kriget? Hur stod människor ut?

Hur kan forna fredsfördrag lära oss att lösa dagens konflikter? Fredsforskare och militärhistoriker möts i studion för att diskutera frågan med anledning av Sveriges ödesdigra fred för 300 år sedan. Freden i Nystad 1721 innebar slutet på den svenska stormaktstiden och förvandlade Sverige i grunden. Tobias Svanelid träffar freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen och militärhistorikern Thomas Roth för att undersöka hur fördraget för 300 år sedan gjorde Sveriges omvandling möjlig och vad forna freder kan lära oss om hur dagens konflikter kan biläggas. Dessutom träffar vi författaren Magnus Västerbro, aktuell med Tyrannens tid som beskriver perioden i början av 1700-talet som en naturkatastrof för svenskarna. Och så svarar historieprofessor Dick Harrison på en fråga om utmaningarna med att göra skåningarna svenska.

I veckans sommarspecial zoomar vi in på den kalla sommaren 1867 vilket är upptakten till den stora svälten 1867-1869.    Vill du lyssna på hela avsnittet? Bli patron   Instagram: @kungarochkrig   Twitter: @kungarochkrig   Facebook: Kungar och krig   Litteratur: "Ett satans år" Svälten av Magnus Västerbro

Det är bara 150 år sedan Sverige drabbades av landets sista svältkatastrof. Efter en ovanligt kall vår och sommar 1867 låg snön kvar vid midsommar på många håll i Norrland. Nästa år blev det torka i södra Sverige. Resultat blev missväxt och svält som kulminerade våren 1869.En rad meteorologiska fenomen i en olycklig samverkan gjorde våren och sommaren 1867 mycket kalla. I Stockholm var medeltemperaturen i maj 3,3 grader — sju grader kallare än normalt. I Norrbottens kustland låg temperaturen i maj kring nollstrecket. Och frosten slog till redan i juli och förstörde de magra skördarna.Hösten 1867 gav regeringen nödlån till Norrlandslänen och nödhjälp kunde organiseras. Men den rådande ideologin och synen på fattiga gjorde att hjälpen många gånger gavs motvilligt och med förbehåll, som att bara de som kunde betala tillbaka nödhjälpen fick ta del av den.I fjortonde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro om svältåren 1867 till 1869. Han är aktuell med boken Svälten – Hungeråren som formade Sverige.Vid sidan om den statliga hjälpen genomfördes stora privata insamlingar till de nödlidande norrlänningarna i Sverige och utomlands. Bidrag i form av kontanter och livsmedel kom från Tyskland, Norge och Danmark, England, Italien, Holland, USA, Spanien, Portugal och Ryssland. Nödhjälp som skeppades uppför Norrlandskusten.Till Norrbotten och Västernorrland levererades stora mängder spannmål så att antalet som svalt ihjäl stannade vid några hundra. I Västerbotten däremot dog flera tusen människor. Värst drabbades orter som lilla Robertsfors vid kusten och Bygdeå och Burträsk, där fyra eller fem gånger eller till och med sex gånger så många dog som under normala år.Den stränga kylan följdes av torka år 1868. Men när landshövdingarna i Kronoberg, Gotland och Blekinge län i november 1868 vände sig till regeringen för att be om hjälp blev svaret nej.Den samlade statistiken visar att det 1869 dog så många som 14 000 fler svenskar än under ett normalt år, vilket gjorde detta till det utan tvekan värsta av de tre nödåren.Under åren 1867–69 dog sammanlagt ungefär 27 000 fler människor än det annars skulle ha gjort till följd av nöd och svält. Dessa nödår blev upptakten till en mass-emigration. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur har Magnus fått Nina att bli besatt av en smörad fisk? Var människor verkligen mindre grubblande förr? Och borde vi lite oftare rådfråga historiker istället för psykologer? Magnus Västerbro är författaren och journalisten som genom historiska skildringar väcker liv i de döda och skapar mänskliga band som löper genom flera sekel. Hans texter ger läsaren historisk kunskap som får en att se på sig själv och sin samtid med nya ögon. Därför är han en självklar gäst i Något Slags Känsla.Böcker och texter i avsnittet (i ordningen de nämns):Självmord i ett historiskt perspektiv – Yvonne Maria WernerVålnadernas historia – Magnus VästerbroTyrannens tid – Magnus VästerbroKvinnostaden – Christine de PizanNever let me go – Kazuo IshiguroTrädgården med gångar som förgrenar sig – Jorge Luis Borges See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

What is it like to starve? The scandinavian countries are known to offer a high quality of life - but has that always been the case? And what do you do when you can't feed your children? Swedish people love to brag about our country's wealth, as you can tell, but moving backwards into our past means facing a literal dumpster fire of a society. Today, I'm going to tell you about a time in Nordic history where the rates for crimes such as robbery, murder and theft were sky-high. A time when people were completely at the mercy of nature's whims. A time of hunger and death. This is the story about the hunger years 1867-1869.Instagram: @thelightkeepsusawakeTwitter: @Thelightkeepsu1Sources for this episode:https://shfstor.blob.core.windows.net/bullarens-hembygdsf-rening/uploads/files/e0514143-79a6-41df-9349-1ccbe06d649f.pdfEtt satans år (Hell year) 1977Barnen från Frostmofjället by Laura Fitinghoff 1907https://allmogens.se/backstugusittare-smaland/Slakthistoria.seSvälten (The famine) by Magnus Västerbro 2018SRSVThttps://dellenportalen.se/mord-3/mordet-i-strombacka-1867/ Support the show (https://www.paypal.com/donate?hosted_button_id=Q3XBAHLSS3WU2)

I veckans bästa introducerar vi djuronsdag och lär vi känna Hannas kompis Ted Edlund och hans djur. Vi snackar om den svenska svälten och vad som händer med oss när vi svälter tillsammans med journalisten och författaren Magnus Västerbro. Dessutom kommer Hanna Frelin från P3 Musikdokumentär och berättar om en ny Justin Bieber-dokumentär.

I Vålnadernas historia berättar Magnus Västerbro om människans förhållande till spöken. Ända sedan antiken har åsikterna varit delade. Somliga har varit övertygade om att väsen från andra sidan kan besöka oss. Andra har tyckt att allt tal om spöken är humbug. Ännu har ingen lyckats bevisa att spökena finns, men många fortsätter att tro på dem. Magnus Västerbro intervjuas av PJ Anders Linder.

Hanna och Jörgen gästas av Kajsa Haidl från DN som gjort ett stort reportage om psykoanalysens comeback och att ligga på divanen är det nya svarta bland unga. Vi pratar om "saker som finns på internet" - smalt ämne right? Och dessutom kommer journalisten och författaren Magnus Västerbro och pratar om vad som händer med oss när vi svälter.

Spöken – finns dom? Ja, trots att vissa påstår att vi lever i en gudlös, avförtrollad och sekulariserad värld så tror väldigt många människor att de gör det. Är det bara gammal vidskepelse, eller gläntar spöktron på dörren till en annan verklighet. Läsarpodden diskuterar spöktro genom historien, och frågar sig om man kan tro på sådant som änglar, demoner, spöken och älvor i dag utifrån "Vålnadernas historia" av Magnus Västerbro (Volante).

Människors tro på spöken och gengångare har följt oss i världshistorien från stenålderns gravskick till tröstande spiritister efter första världskrigets massdöd i skyttegravarna. Antikens vålnader är förvånansvärt lika nutidens berättelser om spöken och gengångare.Tron på spöken är ett uttryck för hur människan försöker acceptera sin egen dödlighet. Samtidigt har det ända sedan antiken funnits människor som tvivlat på spökenas existens. Den kristna kyrkan har både förnekat och anammat spökena under årtusenden.I avsnitt 74 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Vålnadernas historia.Det finns tvåtusen år gamla berättelser om spöken som fortfarande är mall för spökhistorier i modern tid. När den stoiske filosofen Athenodorus i början av vår tidräkning trotsade alla varningar och flyttade in i ett hemsökt hus i Aten, bemötte han spöket med ett lugn. Då visade vålnaden platsen där dennes kvarlevor låg begravda med kedjor och allt. Efter en ordentlig begravning fick den avlidne frid. En våldsam död, mord eller bristfälliga begravningsriter är några orsaker som folk trodde kunde leda till att döda gick igen. Samtidigt har tron på spöken har alltid haft sina belackare. Redan kyrkofadern Augustinus på 400-talet tvivlade på spökenas existens. År 421 e Kr skrev Augustinus, ”Spöken var däremot en vidskepelse som människor måste lära sig att sluta tro på.”Senare kom den katolska kyrkan att inkorporera tron på spöken i den kristna tron. Men när de döda återvände var det för att vittna om guds sanning. Reformatorn Martin Luther kom senare att angripa den katolska kyrkan för att lura folket att tro på spöken.Upplysningen bekämpade tron på vidskepelser, spöken och vålnader. Trots detta återvände spöktron med förnyad styrka under det senare 1800-talet och början på 1900-talet. Medium som talade med de döda var i allra högsta grad à la mode.Dagens disneyinfluerade hantering av spöken på halloween importerades så sent på 1990-talet till Sverige från USA, men det ursprungliga halloween firades på Irland på 1500-talet eller ännu tidigare med pumpor och allt.Musik: Scary Horror TV Theme, Soundblock AudioBild: Théodore Chassériau (1819–1856), The Ghost of Banquo 1855See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kan vålnader vara verkliga eller rör det sig bara om fantasier? Idén om att människan har en själ som kan dröja sig kvar i världen när kroppen dör har funnits länge – och tvivlen likaså. Under arbetet med sin nya bok Vålnadernas historia fann Magnus Västerbro att debatten har rötter som sträcker sig ända tillbaka till antiken. Idag ser vi en ny våg av intresse för seanser och spökvandringar, vilket vissa menar hänger ihop med att vi lever i osäkra tider – men Västerbro är inte säker på att den tolkningen stämmer.

Adrian, Sara och Victor får besök av författaren Magnus Västerbro pratar om spöken och vålnader, bråkar om Kungaparets telegram och diskuterar den ryktade romansen mellan Adele och Skepta.

Nytt avsnitt av Pocketpodden! Magnus Västerbros Svälten (Augustprisvinnande fackbok 2018!) är en historielektion som ställer akuta frågor om vår egen tid och samhälle. I dagens avsnitt berättar Magnus om katastrofåren många försökt förtränga, åren då svenskarna blev de rikas ländernas samvete.Ett mörker mitt ibland oss heter Mari Jungstedts pocketaktuella nyhet i Gotlandsserien om Visbypolisen Anders Knutas. I podden berättar Mari varför det utsatta barnet alltid måste få en röst i hennes böcker. Redaktör Cecilia tipsar om "Som pesten" av Hanne Vibeke Holst och "De hemlösa katterna i Homs" av Eva Nour. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Magnus Västerbro fick Augustpriset för fackboken "Svälten". I avsnittet samtalar han med Jönköpings-Postens kulturredaktör Emilia Söelund.

Magnus Västerbro fick Augustpriset för fackboken Svälten. I avsnittet samtalar han med Jönköpings-Postens kulturredaktör Emilia Söelund.

LÄSpodden på Helsingborgs bibliotek tipsar om några favoriter på temat ”Läst i jul och nyår” ”Svälten” av Magnus Västerbro ”En kvinnas övertygelse” av Meg Wolitzer ”Pachinko” av Min Jin Lee ”Malmström: En memoar” av Sigrid Rausing ”Ghachar ghochar” av Vivek Shanbhag ”Jag är, jag är, jag är: ett hjärtslag från döden” av Maggie O´Farrell

Dagen efter den stora dagen! Tara Moshizi samtalar med två av de lyckliga som fick ta emot pris under Augustgalan 26 november 2018: Emma AdBåge och Magnus Västerbro.

I slutet av 1800-talet var Sverige med om en av de VÄRSTA naturkatastroferna i Svensk historia. Författaren och journalisten Magnus Västerbro kommer till Maria, Kodjo och vikarie-Ahmed och berättar om den stora svälten som drabbade Sverige.

Minuterna efter att årets Augustpris-nominerade böcker tillkännagivits intervjuade Daniel Sjölin tre av de nominerade författarna, Jens Liljestrand, Björn Runeborg och Magnus Västerbro om Vilhelm Mobergs författarskap, svältår och skrivmaskiner tunga som tröskverk. Samtalet spelades in den 22 oktober på Södra Teatern i Stockholm.

Följ med Tobias Svanelid till barkbrödens och lavpannkakornas Sverige och hör om hur svälten på 1860-talet avslöjade ett Sverige som vi inte vill kännas vid idag. Nödårens Sverige på 1860-talet kan berätta mycket om hur ett samhälle fungerar i en extrem krissituation. Författaren Magnus Västerbro har undersökt missväxtens och svältens Sverige och hittar flera paralleller mellan det samhället och dagens. - Det är när ett samhälle hamnar under stress som man märker hur det ser på vilka människor som är värda något och vilka som inte är det, säger han. Dessutom om det kvinnoförtryckande systemet med reglementerad prostitution som upphörde för 100 år sedan. Ett system som påstod sig vilja skydda svenskarna från könssjukdomar, men som i praktiken lade all skuld på kvinnorna. Programledare är Tobias Svanelid.

Magnus Västerbro samtalar med Bo Eriksson om nödåren på 1860-talet och synen på fattigdom.

Behöver vi konsumenter lägga om vår livsstil för att klara klimatmålen? Och hur kommer vi märka av partiernas miljösatsningar i våra plånböcker? Hör debatt mellan Lars Tysklind (L) och Martin Kinnunen (SD). Magnus Västerbro berättar om när svälten drabbade Sverige. Och kan musik få oss att shoppa mer?

Dagens avsnitt är en intervju med den aktuelle författaren Magnus Västerbro. Vi samtalar om hungeråren 1867-68, hur de formade Sverige, och om varför Magnus allra helst skriver om katastrofer och mänskliga umbäranden. Avsnittet är extra speciellt eftersom vi tidigare har recenserat Magnus bok "Pesten". Trevlig lyssning! 

Det är bara 150 år Sverige drabbades av vår sista svältkatastrof. Efter en ovanligt kall vår och sommar 1867 låg snön kvar vid midsommar på många håll i Norrland. Nästa år blev det torka i södra Sverige. Resultat blev missväxt och svält som kulminerade våren 1869.En rad meteorologiska fenomen i en olycklig samverkan gjorde våren och sommaren 1867 mycket kalla. I Stockholm var medeltemperaturen i maj 3,3 grader — sju grader kallare än normalt. I Norrbottens kustland låg temperaturen i maj kring nollstrecket. Och frosten slog till redan i juli och förstörde de magra skördarna.Hösten 1867 gav regeringen nödlån till Norrlandslänen och nödhjälp kunder organiseras. Men den rådande ideologin och synen på fattiga gjorde att hjälpen många gånger gavs motvilligt och med förbehåll, som att bara de som kunde betala tillbaka nödhjälpen fick ta del av den. Vid sidan om den statliga hjälpen genomfördes stora privata insamlingar till de nödlidande norrlänningarna i Sverige och utomlands. Bidrag i form av kontanter och livsmedel kom från Tyskland, Norge och Danmark, England, Italien, Holland, USA, Spanien, Portugal och Ryssland. Nödhjälp som skeppades uppför Norrlandskusten.I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro om svältåren 1867 till 1869. Han är aktuell med boken Svälten – Hungeråren som formade Sverige.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Under 1860-talet drabbades Sverige av fruktansvärd svält och tiotusentals människor dog. Men myndigheterna tvekade angående hjälp. Var det olämpligt att de fattigaste svältande blev beroende av statligt bistånd? Skulle svälthjälp göra fattiga människor lata? Det vore kanske bättre om de fick lära sig klara sig själva? Henrik Arnstad och Ola Larsmo får besök av författaren Magnus Västerbro som skrivit boken "Svälten: Hungeråren som formade Sverige". See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 1710 på skeppet Stäkesund från Pärnu på andra sidan Östersjön. Strikt 40 dagars karantän rådde eftersom det ryktades om pesten i Polen, men en skeppare struntade i karantänen och föll död ner under en måltid på Erstavikskrogen. Snart rapporterades fler misstänkta dödsfall.I det längsta ignorerade Stockholms myndigheterna rapporterna om dödsfall i pest. Resultatet blev den värsta katastrof som har drabbat Stockholm. Det var först i september som myndigheterna rapporterade att pesten drabbat huvudstaden och då var redan dödstalen höga.I andra avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens underhållande avsnitt, utan gäst, pratar vi om boken Pestens år och dess författare Magnus Västerbro. Utöver farsoter och smittor kommer vi även in på det närliggande ämnet Svenska akademin.  

Tobias Svanelid letar efter spåren av pestens år 1710, då halva Stockholms befolkning strök med i farsoten. Och så bekantar vi oss med den antike härföraren Pyrrhos - historiens loser. Det var det kanske värsta året i Sveriges historia, menar Magnus Västerbro, som är aktuell med boken Pestens år Döden i Stockholm 1710.Det började med några enstaka dödsfall sensommaren 1710, där de avlidna visade symptom på pest, och slutade med att nära hälften av Stockholms befolkning dukade under i sjukdomen. Vetenskapsradion Historia berättar om denna sista stora pestepidemi i Sverige, som till en början tystades ned av myndigheterna, och som skulle ställa den rämnande stormakten Sverige på svåra prov.Dessutom hör vi om den antika historiens största loser Pyrrhos. Mannen som drömde om att ta över stafettpinnen efter sin släkting Alexander den Store men som idag bara associeras med sina Pyrrhussegrar de alltför kostsamma framgångarna på slagfältet. Antikvetaren Allan Klynne tecknar nu hans porträtt i en aktuell bok, som också blir en berättelse om den antika världens mörkaste år.Programledare är Tobias Svanelid.

Stormaktstiden förknippas med överdådiga banketter och kungar med rejält bukomfång. Samtidigt fanns läkare som varnade för att äta för mycket. Magnus Västerbro, historiejournalist och författare, gästar podden. Musik: Toy Piano Trader by Adam Selzer is licensed under a Attribution-NonCommercial 3.0 International License. Based on a work at needledrop.co/fma

Skumma Kulturs sending 26. november 2012. Skumma Kultur har vært på bokopplesning med Gunnar Staalesen i anledning Varg Veums 70 årsdag i 2012. Studio fikk skuespiller Kirsti Aksnes på besøk for å snakke om Immaturus' nye oppsetning "Ifigeneia". Helena Wik har tatt en prat med grafisk designer Magnus Voll Mathiassen (som blant annet har arbeidet med den norske artisten Susanne Sundfør) og Skumma Kultur har hentet opp igjen Magnus Romslo Lindviks anmeldelse av boken «Flink pike - en seksuell biografi» av Ingrid Marie Treborg. I studio:Karoline Vassenden og Endre Tveit. Intervju med skuespiller fra Ifigeneia Kirsti Aksnes. Innslag: Magnus Romslo Lindvik, Helena Wik og Karoline Vassenden.