Podcasts about klints

Striden om Hilma af Klints verk rasar vidare ska verken bara visas för andliga sökare eller vem som helst? Möt Johan af Klint som skrivit en ny bok om Hilmas livsfilosofi. Finns svaret där? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har stormat kring arvet efter konstnären Hilma af Klint. Ska verken alls visas för allmänheten - eller ska de vara strikt förbehållna de ”andliga sökare” som nämns i stadgarna för den stiftelse som äger verken?Men hur ska det tolkas, i så fall? Vem är andlig sökare och vem är det inte?Johan af Klint är nuvarande stiftelseordföranden Erik af Klints farbror och utkom härom veckan med en skrift som försöker reda ut vilken sorts andlig sökare Hilma af Klint själv var.Den är skriven på engelska och heter "Hilma af Klint's Philosophy of Life".P1 Kulturs Mårten Arndtzén gick på besök hos Johan af Klint.

En färsk serieroman (Ett år av apokalyptiskt tänkande) och en hyllad tv-serie (Dying for sex) skildrar både livets slutskede med såväl allvar som en stor skopa humor. Lagom till påsken tar sig P1 Kultur an döden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. LINDA SPÅMAN SKILDRAR DET SISTA ÅRET I SIN FARS LIV2020 diagnosticeras konstnären och serieskaparen Linda Spåmans pappa Walter med sjukdomen ALS. Hon bestämmer sig för att vara med honom varje dag det sista året. Resultatet är serieromanen ”Ett år av apokalyptiskt tänkande” – en tragikomisk feelbad om döden, livet, kärlek och såriga relationer. Linda Spåman är gäst i P1 Kultur.EN DÖENDE MICHELLE WILLIAMS HITTAR SEXLUSTEN I ”DYING FOR SEX”Kritikerhyllade tv-serien ”Dying for sex” på Disney+ är baserad på en podcast med samma namn. Det är den verkliga historien om Molly Kochan, som diagnoseras med steg IV metastaserad bröstcancer. Hon bestämmer sig för att lämna sin man och tillbringar den sista tiden nära sin bästa vän istället, medan hon börjar utforska sina sexuella begär. Hör filmkritikerna Wanda Bendjelloul (DN) och Emma Engström (SR) om ”Dying for sex”.JOHAN AF KLINT OM HILMAS ANDLIGA VÄRLDStriden om Hilma af Klints verk rasar vidare, och gäller nu om verken alls kan visas för allmänheten - eller om de ska vara strikt förbehållna de "andliga sökare" som nämns i stadgarna för den stiftelse som äger verken. Men hur ska det tolkas, i så fall? Vem är andlig sökare och vem är det inte? Stiftelseordföranden Erik af Klints farbror Johan utkom härom veckan med en skrift som försöker reda ut vilken sorts andlig sökare Hilma af Klint själv var. Den är skriven på engelska och heter "Hilma af Klint's Philosophy of Life". P1 Kulturs Mårten Arndtzén gick på besök hos Johan af Klint.ESSÄ: NER MED DÖDEN! MÄNNISKANS FIENDE!I essäserien ”Ska man älska eller hata döden?” får vi höra många kloka ord om döden som en lärare som ger livet mening. Men Elisabeth Hjorth, författare och professor i litterär gestaltning, tänker inte följa historiens vise män. Hon betraktar döden enbart som en fiende.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Sedan förra helgen sitter frilansjournalisten Joakim Medin i Silivrifängelset utanför Istanbul i Turkiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han skulle vara tre dagar i landet för att bevaka dom stora demonstrationerna som följde efter att Istanbuls borgmästare blivit avsatt och fängslad. Nu sitter ironiskt nog både borgmästaren och Medin i samma avdelning i fängelset. Och båda anklagas i vaga termer för terrorbrott.Reporter: Lasse Truedson Chat-botar som kan svara på publikens egna frågor håller på att bli en ny standard på redaktioner. Det är snart snudd på lika självklart som pushnotiser, sökfunktioner och egna poddar. Nyligen lanserade Sveriges Radio sin egna chatbot, och i samband med Allsvenskanpremiären för en vecka sen släppte Expressen sin fotbolls-chatbot. Men hur säkert är det att lämna ifrån sig en del av det journalistiska uppdraget till en chatbot som saknar såväl medieetisk kompass som grundläggande förståelse för vad som är fakta och vad som är fiktion. Det kanske är framtiden, men det kan också bli riktigt tokigt. Som i fallet Arve Hjalmar Holmen. Reporter: Martina Pierrou Det pågår just nu en infekterad konflikt inom stiftelsen som förvaltar Hilma af Klints konst. Majoriteten i styrelsen, ledamöter som är medlemmar i Antroposofiska sällskapet, vill att verken som stiftelsen äger ska visas för alla. Medan stiftelsens ordförande, Erik af Klint, vill att världsberömda målningar ska förvaras i ett tempel och att bara dom som är andligt sökande ska få ta del av konsten - eftersom det var så konstnären själv ville ha det, menar han. Erik af Klint har velat avsätta den övriga styrelsen men i veckan fick han avslag från Stockholms tingsrätt.Ja, det är en häftig strid som rasar inom styrelsen i Hilma af Klint-stiftelsen. En strid som nådde allmänhetens ljus i mars genom Dagens Nyheters långa och granskande reportage om det. Man kan ju tycka att var inte så lite dålig tajming när en sidenscarf med just ett Hilma af Klint-tryck på, plötsligt dök upp som ett lockande medlemserbjudande på tidningens sajt. Reporter: Alexandra Sannemalm

När den gåtfulla Hilma af Klint blir Sveriges största konstnär, långt efter sin död, börjar en maktkamp – som idag har urartat. En man dömd för dråp har kommit in i bilden. En av Sveriges rikaste finansfamiljer, Ax:son Johnson, känner sig hotad och utpressad. Och nu vill Hilmastiftelsens ordförande, Erik Af Klint, stoppa målningarna från att visas för allmänheten. Programledare och producent: Elinor Ahlborn. Med Josefin Sköld, granskande reporter på DN.

Kalle Berg pratar om den kommande bojkotten mot matjättarna, som arrangeras nästa vecka. Samtidigt som regeringen kallar representanter från branschen till möte så ropar oppistionen att det inte görs tillräckligt för att sänka matpriserna. Alice Dadgostar berättar om Trumps senaste uttalande om Grönland, där det faktiskt verkar som han fortfarande vill ta över Grönland. Även om hans uttalande inte är helt lätta att tyda. Och så pratar vi om konflikten kring den populära konstnären Hilma af Klints verk. Det är splittringar inom stiftelsen som förvaltar konsten, och enbart andligt sökande som ska ha tillgång till verk.Dessutom: Naturen för första gånget ett brottsoffer och nostalgi i studion efter One Tree Hill-nyhet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alice Dadgostar berättar om Trumps senaste uttalande om Grönland, där det faktiskt verkar som han fortfarande vill ta över Grönland. Kalle Berg pratar om konflikten runt den populära konstnären Hilma af Klints verk. Det är splittringar i den stiftelse som förvaltar konsten och där ordförande Erik af Klint vill se till att den aldrig mer ställs ut. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kristofer är tillbaka från Japan utan gåvor, men med analys av mello-förlorarna, om kriget kring Hilma af Klints konstnärskap och kravet på andlighet, och Nanna sätts i trans av Mats Eks dans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har stormat ganska rejält kring konstnären Hilma af Klint de senaste åren. Men vad kan stridigheterna få för konsekvenser för konstpubliken? Kulturredaktionens Mårten Arndtzén kommenterar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikterna kring arvet efter den svenska världsberömda konstnären Hilma af Klint har avlöst varandra. Nu har Erik af Klint, styrelseordförande i stiftelsen Hilma af Klints verk, ansökt till rätten om att hans fyra styrelsekollegor ska entledigas.Han menar att stiftelsens stadgar inte medger att Hilma af Klints konst visas publikt, utan enbart för ”andligt sökande” – en ståndpunkt som mött starkt motstånd i styrelsen.Vad är det som står på spel för konstpubliken?

Det är ovanligt med svenska filmer på SXSW, en av världens ledande festivaler i Austin Texas, men nu har Hemmet visats för publik för första gången! Hur togs den emot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson är på plats i Austin, Texas, och rapporterar från festivalen. Den svenska filmen "Hemmet", som bygger på Mats Strandbergs bok, är ett slags skräckfilm som utspelar sig på ett demensboende och Roger Wilson har bland annat träffat regissören Mattias J. Skoglund och huvudrollsinnehavare Philip Oros och Gizem Erdogan. Vad har det för betydelse för en film att ha världspremiär på SXSW? I Austin tävlar också Sarah Klangs musikvideo "Other girls" och i Global – sektionen för konstnärliga internationella filmer – visas Victoria Verseaus "Trans memoria" om vad det innebär att vara transkvinna.VALERIA MONTTI COLQUE – ”EN CARL LARSSON FÖR VÅR TID”Just nu pågår den hyllade utställningen Cosmonación – Modersberget på Bonniers konsthall i Stockholm med verk av den svensk- chilenska konstnären Valeria Montti Colque. Delar av utställningen visades på den chilenska paviljongen på Venedigbiennalen 2024 och tar upp teman som migration, diasporan och tillhörighet. Kulturredaktionens kritiker Mårten Arndtzén har varit där.STRIDEN OM HILMA AF KLINTS KONSTDet har stormat ganska rejält kring den svenska världsberömda konstnären Hilma af Klint de senaste åren. Konflikterna har avlöst varandra och nu har Erik af Klint, styrelseordförande i stiftelsen Hilma af Klints verk, ansökt till rätten om att hans fyra styrelsekollegor ska entledigas. Han menar att stiftelsens stadgar inte medger att Hilma af Klints konst visas publikt, utan enbart för "andligt sökande" – en ståndpunkt som mött starkt motstånd i styrelsen. Mårten Arndtzén har följt kontroverserna och drar upp konfliktlinjerna i dagens P1 Kultur. Vad kan stridigheterna få för konsekvenser för konstpubliken? STOR CARAVAGGIO-UTSTÄLLNING I JUBELÅRETS ROMCaravaggio 2025 - så heter den stora utställningen som precis öppnat i Rom och som ger plats åt en av konsthistoriens stjärnor från barocken. Man får följa konstnären från genombrottet till de allt mörkare målningarna mot slutet hans liv. Med på utställningen är också ett par nyupptäckta målningar. Radions Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg har sett utställningen tillsammans med konstvetaren och kritikern Linda Fagerström.OBS-ESSÄN: KATARINA WIKARS OM EN ARMÉ AV TRASIGA LEKSAKEREn planet av plast heter OBS serie den här veckan och i dag ska det handla om leksaker. Leksaker speglar inte sällan en vuxenvärld som kommer paketerad och klar. Katarina Wikars får kontakt med en gammal marsian i plast och påbörjar en undersökning av leksakernas hemliga liv.Programledare Lisa BergströmProducent Maria Götselius

Radio Marija ir klausītāju veidots radio, kas nes Dieva Vārdu pasaulē. Radio Marija balss skan 24 stundas diennaktī. Šajos raidījumos klausītājiem kā saviem draugiem neatkarīgi no viņu reliģiskās pārliecības cenšamies sniegt Kristus Labo Vēsti – Evaņģēliju, skaidru katoliskās Baznīcas mācību. Cenšamies vairot lūgšanas pieredzi un sniegt iespēju ielūkoties visas cilvēces kultūras daudzveidībā. Radio Marija visā pasaulē darbojas uz brīvprātīgo kalpošanas pamata. Labprātīga savu talantu un laika ziedošana Dieva godam un jaunās evaņģelizācijas labā ir daļa no Radio Marija harizmas. Tā ir lieliska iespēja ikvienam īstenot savus talantus Evaņģēlija pasludināšanas darbā, piedzīvojot kalpošanas prieku. Ticam, ka Dievs īpaši lietos ikvienu cilvēku, kurš atsauksies šai kalpošanai, lai ar Radio Marija starpniecību paveiktu Latvijā lielas lietas. Radio Marija ir arī ģimene, kas vieno dažādu vecumu, dažādu konfesiju, dažādu sociālo slāņu cilvēkus, ļaujot katram būt iederīgam un sniegt savu pienesumu Dieva Vārda pasludināšanā, kā arī kopīgā lūgšanas pieredzē. "Patvērums Dievā 24 stundas diennaktī", - tā ir Radio Marija Latvija devīze. RML var uztvert Rīgā 97.3, Liepājā 97.1, Krāslavā 97.0, Valkā 93.2, kā arī ar [satelītuztvērēja palīdzību un interneta aplikācijās](http://www.rml.lv/klausies/).

Mediet Benny Rosenqvist och Camilla snackar fysiska fenomen som även Benny varit med om. Och han talar med Hilma af Klints ande. Om detta liksom om branschen då och nu avhandlas. Vad är viktigast inom personlig utveckling? Och så tidningen Näras kryssning i höst. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen är det dags för ett helt nytt poddavsnitt! Ja, det var väldigt länge sedan vi publicerade ett nytt avsnitt, det tycker vi också. Desto gladare är vi att kunna presentera ett nytt avsnitt om en konstnär som väldigt många av er önskade sig.I detta avsnitt ska vi fördjupa oss i Hilma af Klints verk ”Svanen, nr 1” från 1915, som ägs av Stiftelsen Hilma af Klints verk. Vi ska berätta om konstnären och hennes antroposofiska bakgrund som öppnar upp för tolkningsmöjligheter av detta verk vars komposition bygger på tydliga motsatser i färg och form. Och vad symboliserar svanarna?Avsnittet handlar om en grupp väninnor, ”De Fem”, och deras seanser där de talade med ”De Höga”, ett kosmiskt brödraskap som ska ha funnits sedan tidens gryning och som ska ha gett kvinnorna i uppdrag att måla verk till deras tempel. I avsnittet fokuserar vi också på återupptäckten och mytbildningen kring Hilma af Klint och hennes verk, som sedan utställningen ”The Spiritual in Art - Abstract Painting 1890-1985” på Los Angeles County Museum (1986-87) har exploderat i popularitet.Varmt välkomna att lyssna på det senaste avsnittet av Konsthistoriepodden!Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mezozojs, Paleozojs, Devons... Kā un kurš atklāja šādus Zemes vēstures ēras un periodus un kā, aplūkojot ģeoloģiskus atsegumus, var spriest par šo periodu ilgumu, apstākļiem, dzīvības formām un pa dabas katastrofām? Paleontoloģija ir tiešām apbrīnojama zinātnes nozare - no viena klints atseguma vai fosilijas fragmenta paleontologs var stāstīt miljoniem gadu senu stāstu. Par to, kādi ir bijuši klimatiskie un atmosfēras apstākļi, ko kāds dzīvais organisms ir ēdis un kā gājis bojā. Tāpat ir iespējams uzzināt, kas reiz atradies konkrētā vietā un kā viens vai otrs akmeņogļu gabals savulaik ir bijis dzīvs augs. Bet kurš galu galā nolēma, kad ir sācies un kad beidzies kāds Zemes vēstures posms un kā nosaka to senumu, raidījumā Zināmais nezināmajā skaidro Latvijas Universitātes profesors, paleontologs Ervīns Lukševičs. Kurš pulkstenis precīzāks - kvarca vai mehāniskais? Angļu literāts Džozefs Adinons ir teicis, ka pat apstājies pulkstenis divreiz diennaktī rāda pareizu laiku, bet kurš laikrādis un kāpēc ir precīzāks, ja runa ir par kvarca un par mehāniskajiem rokas pulksteņiem, skaidro pulksteņmeistars Kaspars Brokāns darbnīcu. Viņš stāsta par minēto pulksteņu mehānismiem un to, kāpēc prestiži laikrāži maksā tikpat, cik jauna automašīna. Tikšķi un pulksteņu zvanu skaņas ir nemitīgs fons pulksteņmeistara Kaspara Brokāna darbnīcā, kur mēģinām izprast, kādā veidā darbojas kvarca un mehāniskie rokas pulksteņi. Atbilde skan pavisam īsi un vienkārši – mehāniskie tiek uzvilkti ar atsperi, savukārt kvarca pulksteņi darbojas ar bateriju. Bet ielūkosimies nedaudz dziļāk katra pulksteņa darbībā, lai uzzinātu, kurš no tiem ir precīzāks un prestižāks. Neraugoties uz to, ka mūsdienās cilvēki precīzu laiku visbiežāk nosaka, ielūkojoties viedtālrunī vai viedpulksteņos, aizvien vēl prestižu priekšmetu sarakstā ir rokas pulksteņi ar uzvelkamu mehānismu un šajā kategorijā, kā teic pulksteņmeistars Kaspars Brokāns, šie laikrāži ierindojas gluži kā automašīnas. Ir luksus klases pulksteņi un ir zemākas kategorijas.

Radio Marija ir klausītāju veidots radio, kas nes Dieva Vārdu pasaulē. Radio Marija balss skan 24 stundas diennaktī. Šajos raidījumos klausītājiem kā saviem draugiem neatkarīgi no viņu reliģiskās pārliecības cenšamies sniegt Kristus Labo Vēsti – Evaņģēliju, skaidru katoliskās Baznīcas mācību. Cenšamies vairot lūgšanas pieredzi un sniegt iespēju ielūkoties visas cilvēces kultūras daudzveidībā. Radio Marija visā pasaulē darbojas uz brīvprātīgo kalpošanas pamata. Labprātīga savu talantu un laika ziedošana Dieva godam un jaunās evaņģelizācijas labā ir daļa no Radio Marija harizmas. Tā ir lieliska iespēja ikvienam īstenot savus talantus Evaņģēlija pasludināšanas darbā, piedzīvojot kalpošanas prieku. Ticam, ka Dievs īpaši lietos ikvienu cilvēku, kurš atsauksies šai kalpošanai, lai ar Radio Marija starpniecību paveiktu Latvijā lielas lietas. Radio Marija ir arī ģimene, kas vieno dažādu vecumu, dažādu konfesiju, dažādu sociālo slāņu cilvēkus, ļaujot katram būt iederīgam un sniegt savu pienesumu Dieva Vārda pasludināšanā, kā arī kopīgā lūgšanas pieredzē. "Patvērums Dievā 24 stundas diennaktī", - tā ir Radio Marija Latvija devīze. RML var uztvert Rīgā 97.3, Liepājā 97.1, Krāslavā 97.0, Valkā 93.2, kā arī ar [satelītuztvērēja palīdzību un interneta aplikācijās](http://www.rml.lv/klausies/).

Radio Marija ir klausītāju veidots radio, kas nes Dieva Vārdu pasaulē. Radio Marija balss skan 24 stundas diennaktī. Šajos raidījumos klausītājiem kā saviem draugiem neatkarīgi no viņu reliģiskās pārliecības cenšamies sniegt Kristus Labo Vēsti – Evaņģēliju, skaidru katoliskās Baznīcas mācību. Cenšamies vairot lūgšanas pieredzi un sniegt iespēju ielūkoties visas cilvēces kultūras daudzveidībā. Radio Marija visā pasaulē darbojas uz brīvprātīgo kalpošanas pamata. Labprātīga savu talantu un laika ziedošana Dieva godam un jaunās evaņģelizācijas labā ir daļa no Radio Marija harizmas. Tā ir lieliska iespēja ikvienam īstenot savus talantus Evaņģēlija pasludināšanas darbā, piedzīvojot kalpošanas prieku. Ticam, ka Dievs īpaši lietos ikvienu cilvēku, kurš atsauksies šai kalpošanai, lai ar Radio Marija starpniecību paveiktu Latvijā lielas lietas. Radio Marija ir arī ģimene, kas vieno dažādu vecumu, dažādu konfesiju, dažādu sociālo slāņu cilvēkus, ļaujot katram būt iederīgam un sniegt savu pienesumu Dieva Vārda pasludināšanā, kā arī kopīgā lūgšanas pieredzē. "Patvērums Dievā 24 stundas diennaktī", - tā ir Radio Marija Latvija devīze. RML var uztvert Rīgā 97.3, Liepājā 97.1, Krāslavā 97.0, Valkā 93.2, kā arī ar [satelītuztvērēja palīdzību un interneta aplikācijās](http://www.rml.lv/klausies/).

Hvis du er heldig at finde et stykke rav på stranden, kan du takke harpiks-blødende træer i en gigantisk urskov for millioner af år siden. Det størknede materiale har bevaret uddøde insekter, planterester og sågar fjer fra dinosaurer som perfekt indkapslede øjebliksbilleder i 3D. Men videnskaben konkurrerer med mellemhandlere, smykkeindustrien og private samlere om de værdifulde tidskapsler fra fortiden. Hvordan er ravet blevet til? Hvor store kan ravstykker blive? Hvad er forskellen på rav fra hjemlige breddegrader og Fjernøsten? Kan det holde sig for evigt? Og er Vickys bedste rav-fund bare brun plastik...? Gæst: Anders Leth Damgaard ("Rav-Anders"). Formand for Den Danske Ravklub, projektleder & kurator på GeoCenter Møns Klints ravudstilling samt forfatter til den nye bog "RAV - Et vindue til fortiden". Værter: Biologerne Johan Olsen & Vicky Knudsen. Radiohund: Gunnar. Voksenven: Carsten Nielsen. vildtnaturligt@dr.dk

"Es esu Kungs tavs Dievs, kas satver tavu roku un saka tev: "Nebīsties, es tev palīdzēšu"". /Is 41:13/ Atkārtosim šos lūgšanas vārdus "Dievs,Debesu Tēvs, tu esi mans Patvērums, mana stiprā Klints uz kuru es varu paļauties un zinu, ka Tu mani mīli.

Som Medium kan man jobba så brett och obegränsat, säger dagens gäst Benny Rosenkvist. Han är profil för tidningen Nära, har givit ut många böcker och driver podcasten Inre och Yttre resor tillsammans med Helena-Magdalena Ivekrans Nätt. Vi pratar om allt från andlighet och mediumskap till filmen Hilma, om Hilma af Klint, gjord av Hallström/Olin. Vi pratar även om mediumförbundet, om nolltolerans mot nättroll och att vi har kärleken som religion. Detta och mer i denna magiska episod.Trevlig lyssning önskarVivi och Camilla Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trögt för NFT-auktion med Hilma af Klints konst, biljettsajt kraschade när Taylor Swift-biljetter släpptes. Programledare: Nina Sjöman Producent: Andrea Valderrama

Här gör jag en sammanfattning efter att ha sett filmen Hilma af Klint på Viaplay. Det är ett spännande skifte runt 1800-1900 talet för många av de influenser som då blev synliga bland andliga lärare och inspiratörer till nutidens andlighet. Här började new age den nya tidsålderns tänkande när man gick ifrån de religiösa dogmerna och blandade mystiker och religion för att få nya idéer och uppenbarelser. Du kan läsa det som blogginlägg på min hemsida eller lyssna när jag delar det i min podcast. Jag summerar kan man säga Hilma af Klints fantastiska konst, med Rudolf Steiner grundare av antroposofin, Madame Blavatsky känd som grundare av teosofin samt den heliga Birgitta med sina vackra uppenbarelser ( kanaliseringar ) på 1300-talet. Se utställningen med Hilma den kommer att bli ett oförglömligt ögonblick i ditt liv.Den finns också som blogg på min hemsida https://www.solkarina.se/acast/hilma-av-klint/Här lägger jag länkar till olika saker jag talar om i poddenFilmen Hilma af Klint https://www.imdb.com/title/tt14620236/Ett spiritualistiskt medium kanaliserar Ted Gärdestad https://www.youtube.com/watch?v=PKVhTToqFoAFilmen Coco https://www.filmtopp.se/recension/coco-2017-mexikanskt-aventyr-om-familj-drommar-och-musikRudolf Steiner antroposofin https://sv.wikipedia.org/wiki/AntroposofiBlavatsky teosofi https://blavatsky.se/Heliga Birgitta https://sv.wikipedia.org/wiki/Himmelska_uppenbarelserModerna museet butik https://webshop.modernamuseet.se/sv/Utbildningen till dimensionell rådgivare https://www.solkarina.se/produkt/esoterisk-radgivare-medium-anglamedium/Min bok om andra sidan https://www.solkarina.se/produkt/andrasidan-nara-och-kara-i-vara-hjartan/Vill du sponsra Solkarinas podcast och den kunskap hon förmedlar gör du det genom att Swisha 1230079061 ( Sinnligkunskap AB) skriv Solkarina i Swishenhttp://www.medireiki.sehttp://www.solkarina.sehttp://www.sannessens.seInstagram: http://www.instagram.com/solkarina.seFacebook: http://www.facebook.com/SinnligkunskapYoutube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskap/videosMin varmaste innerligaste kärlek till er allaSolkarina Sinnligkunskap® // Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt får vi lyssna på när Benny Rosenqvist berättar om filmprojektet Hilma af Klint. Benny berättar om den fantastiska film som skapats av Lasse Hallström, Lena Olin och deras dotter Tora Hallström. Hilma af Klints verk fick tas fram först 20 år efter hennes död, då skulle mänskligheten vara mogen. I veckans avsnitt får du höra Benny berätta om kontakten med Hilma i andevärlden och det gemensamma mediala arbete som ligger bakom filmen. det är en vacker historia om hur Benny blev kontaktad av Lasse Hallström för lite mer än ett år sedan. Producerat av Silverdrake FörlagRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.sewww.silverdrakeförlag.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör Sveriges största filmskapare berätta hur han lärt sig att inte synas och om sin nyvunna kontakt med andevärlden. Leonardo DiCaprio säger att han har Lasse Hallström att tacka för allt, Johnny Depp säger att han gör vad som helst för honom. I veckans Söndagsintervjun berättar Sveriges störste kommersielle filmskapare hur han lyckades i Hollywood.Lasse Hallström har gjort flera filmer som producerats av den ökände och sexbrottsdömde Harvey Weinstein. I Söndagsintervjun berättar han hur det var att arbeta med Weinstein och hur han fick honom att fatta ett beslut som påverkar hans karriär än idag.Hilma af Klints och Brasses andar som filmkonsulterGenom UFO-research för en framtida film hittade Lasse Hallström Hilma af Klint och blev fascinerad av andliga ting. I Söndagsintervjun berättar han hur ett medium hjälpt honom att kommunicera med den döda konstnärens ande. Nu beskriver han sig själv som "helomvänd" och berättar att han också fått kontakt med Magnus och Brasse på andra sidan. Han säger att deras och flera andras andar har hjälpt honom i filmskapandet.Programledare: Martin Wicklin.Producent: Ulrika Stenström.Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Tillsammans med hennes man Lasse Hallström och dottern Tora gick de till ett medium för att få kontakt med Hilma af Klint, hur det gick hör du i P4 Extra gästen. Hilma af Klints liv har nu blivit film med Lena i huvudrollen.

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag? I det tredje avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med konstnären Hilma af Klint. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.Hilma af Klint - bakgrund och historiaHilma av Klint föddes 1862 på Karlbergs slott i Solna. Under perioden 18821887 studerade hon vid Konstakademien i Stockholm. Hon var starkt inspirerad av det andliga och sökte sig tidigt till spiritistiska rörelser som teosofin, antroposofin, Rosenkreutzarna och Edelweissförbundet. 1906 målade hon sin första abstrakta serie med 26 målningar. Hilma af Klints tavlor är inte bara estetiska konstverk, utan fyllda av symboler. Verken kan betraktas som blickar ut mot andra dimensioner eller som budskap från andevärlden. Bland återkommande motiv finns snäckan och spiralen, som står för evolution och utveckling. 1986, visades några av hennes abstrakta verk för första gången i en utställning i Los Angeles. Utställningen kom att bli Hilma af Klints internationella genombrott. Hilma av Klint dog 1944 och efterlämnade omkring 1200 konstnärliga verk och 124 anteckningsböcker på runt 26.000 sidor. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl

Podden träffar konstnären och konsthistorikern Ulf Wagner som varit med under hela resan när Hilma af Klints konstnärskap först upptäcktes och sedan snabbt kom att spridas och fascinera konstvärlden. Det blir ett samtal om det, om egenupplevd andlighet och annat. Övriga medverkande: Erland Kornfeld Horst-Henrik Liljeström (teknik) Mejla oss! Skriv till kyriotetespodden@gmail.com!

Radio Marija ir klausītāju veidots radio, kas nes Dieva Vārdu pasaulē. Radio Marija balss skan 24 stundas diennaktī. Šajos raidījumos klausītājiem kā saviem draugiem neatkarīgi no viņu reliģiskās pārliecības cenšamies sniegt Kristus Labo Vēsti – Evaņģēliju, skaidru katoliskās Baznīcas mācību. Cenšamies vairot lūgšanas pieredzi un sniegt iespēju ielūkoties visas cilvēces kultūras daudzveidībā. Radio Marija visā pasaulē darbojas uz brīvprātīgo kalpošanas pamata. Labprātīga savu talantu un laika ziedošana Dieva godam un jaunās evaņģelizācijas labā ir daļa no Radio Marija harizmas. Tā ir lieliska iespēja ikvienam īstenot savus talantus Evaņģēlija pasludināšanas darbā, piedzīvojot kalpošanas prieku. Ticam, ka Dievs īpaši lietos ikvienu cilvēku, kurš atsauksies šai kalpošanai, lai ar Radio Marija starpniecību paveiktu Latvijā lielas lietas. Radio Marija ir arī ģimene, kas vieno dažādu vecumu, dažādu konfesiju, dažādu sociālo slāņu cilvēkus, ļaujot katram būt iederīgam un sniegt savu pienesumu Dieva Vārda pasludināšanā, kā arī kopīgā lūgšanas pieredzē. "Patvērums Dievā 24 stundas diennaktī", - tā ir Radio Marija Latvija devīze. RML var uztvert Rīgā 97.3, Liepājā 97.1, Krāslavā 97.0, Valkā 93.2, kā arī ar [satelītuztvērēja palīdzību un interneta aplikācijās](http://www.rml.lv/klausies/).

Radio Marija ir klausītāju veidots radio, kas nes Dieva Vārdu pasaulē. Radio Marija balss skan 24 stundas diennaktī. Šajos raidījumos klausītājiem kā saviem draugiem neatkarīgi no viņu reliģiskās pārliecības cenšamies sniegt Kristus Labo Vēsti – Evaņģēliju, skaidru katoliskās Baznīcas mācību. Cenšamies vairot lūgšanas pieredzi un sniegt iespēju ielūkoties visas cilvēces kultūras daudzveidībā. Radio Marija visā pasaulē darbojas uz brīvprātīgo kalpošanas pamata. Labprātīga savu talantu un laika ziedošana Dieva godam un jaunās evaņģelizācijas labā ir daļa no Radio Marija harizmas. Tā ir lieliska iespēja ikvienam īstenot savus talantus Evaņģēlija pasludināšanas darbā, piedzīvojot kalpošanas prieku. Ticam, ka Dievs īpaši lietos ikvienu cilvēku, kurš atsauksies šai kalpošanai, lai ar Radio Marija starpniecību paveiktu Latvijā lielas lietas. Radio Marija ir arī ģimene, kas vieno dažādu vecumu, dažādu konfesiju, dažādu sociālo slāņu cilvēkus, ļaujot katram būt iederīgam un sniegt savu pienesumu Dieva Vārda pasludināšanā, kā arī kopīgā lūgšanas pieredzē. "Patvērums Dievā 24 stundas diennaktī", - tā ir Radio Marija Latvija devīze. RML var uztvert Rīgā 97.3, Liepājā 97.1, Krāslavā 97.0, Valkā 93.2, kā arī ar [satelītuztvērēja palīdzību un interneta aplikācijās](http://www.rml.lv/klausies/).

Liturģija piedāvā lasīt pravieša Isaja grāmatas fragmentu (26: 1 - 6), kurā aprakstīta Debesu Valstība. Tā atklājas kā pilsēta, kas stāv uz Kunga kā uz klints, kuru nekas nevar satricināt. Tāpat Jēzus Mateja evaņģēlijā 7. nodaļas beigās norāda, ka klints, uz kuras balstīt savu dzīvi ir ievērot Viņa teiktos vārdus un tos izpildīt dzīvē. Jēzus šeit atsaucas uz Kalna sprediķi, kuru noslēdz ar līdzību par abiem vīriem, kas ceļ mājas, viens uz klints, otrs uz smiltīm. Adventa laiks ir piemērots brīdis pārlasīt Kalna sprediķi (Mt 5 - 7) un lūgšanā ieklausīties, kā to īstenot savā dzīvē.

Liturģija piedāvā lasīt pravieša Isaja grāmatas fragmentu (26: 1 - 6), kurā aprakstīta Debesu Valstība. Tā atklājas kā pilsēta, kas stāv uz Kunga kā uz klints, kuru nekas nevar satricināt. Tāpat Jēzus Mateja evaņģēlijā 7. nodaļas beigās norāda, ka klints, uz kuras balstīt savu dzīvi ir ievērot Viņa teiktos vārdus un tos izpildīt dzīvē. Jēzus šeit atsaucas uz Kalna sprediķi, kuru noslēdz ar līdzību par abiem vīriem, kas ceļ mājas, viens uz klints, otrs uz smiltīm. Adventa laiks ir piemērots brīdis pārlasīt Kalna sprediķi (Mt 5 - 7) un lūgšanā ieklausīties, kā to īstenot savā dzīvē.

Bokspanarna kan konstatera om man väljer att prata om abstrakta böcker så finns inte någon riktigt tydlig riktlinje. Kan Hilma af Klints himmelska visioner kasta ett ljus över det hela eller handlar det mer om något så jordiskt som amerikanska Performance artisters komplicerade kärleksliv. Men det är kanske så enkelt att det rör sig som relationen mellan fladdermöss, nattens mörker och tatueringar. 02.19 Mörkermanifestet av Johan Eklöf 10.52 I Love Dick - Chris Kraus 19.16 Hilma – en roman om gåtan Hilma af Klint av Anna Leastadius Larsson 21.12 Hilma af Klint –Kartor över osynligheten av Ylva Hillström 22.21 Det ockulta sekelskiftet: esoteriska strömningar i Hilma af Klints tid av Per Faxneld

Meklē atbildes kopā ar pr. Valdi Raidījuma vadītājs: Pr. Valdis Drīksna

Cilvēka un dabas attiecības. Vispirms stāsts par to, kā pēdējos gados arī cilvēka darbības rezultātā mainījusies pavasara plūdu norise. Aizvadītajā nedēļā Gaujā pie Carnikavas novērots otrais augstākais ūdens līmenis pavasara palos kopš 1934.gada. Bez plūdu radītā posta cilvēku īpašumiem, tie ir īpaši būtiski dabai kopumā – upēm, jūrai, palieņu pļavām un tur mītošām augu, putnu un zivju sugām. Taču pavasaru palu izraisīti plūdi pēdējās desmitgadēs kļuvuši arvien retāki. Plašāk par tematu stāstīs botāniķe Agnese Priede, zinātniskā institūta BIOR pētnieks, ihtiologs Ivars Putnis un hidroloģe Līga Klints. Un saruna par bioloģiskās daudzveidības ekonomiku un to, vai tā var būt pamats gan ekonomisko, gan dabas interešu līdzāspastāvēšanai. Kas ir bioloģiskās daudzveidības ekonomika un vai tāda, ņemot vērā, ka bieži domājam par dabu un ekonomiku kā pretnostatītiem jēdzieniem, maz ir iespējama? Nesen Londonā publicēts Kembridžas Universitātes  profesora Parta Dasgupta ziņojums par bioloģiskās daudzveidības ekonomikas ideju. Par kompromisiem un līdzāspastāvēšanu arī runājam raidījuma Zināmais nezināmajā. Skaidro Latvijas Bankas padomes padomnies, ilgtspējas virziena vadītājs Edvards Kušners un Latvijas Dabas fonda padomes locekle Inga Račinska.  

Keramikpodden spelar in på distans med keramik- och textilkonstnären Emma Rissanen som har sin ateljé i östra Göteborg. Hon är examinerad från HDK och har bland annat tolkat Hilma af Klints serie ”Kunskapens träd” i keramik. Under processen fick hon jobba med några av de saker som hon tycker mest om - tekniska lösningar och former som går i och ur varandra.

Maleren Hilma af Klint er en bombe under kunsthistorien. Hendes billeder, der ikke måtte vises før 20 år efter hendes død, viser sig at introducere den abstrakte kunst længe før de store modernistiske ikoner. Men de er meget andet end dét. De er fyldte med okkulte budskaber. Hilma af Klint arbejdede som medie for åndelige væsner, og skabte sine monumentale malerier efter diktat fra den åndelige verden. Selvom hun døde i 1944, er det først i 1980'erne, at verden var klar til hendes overrumplende kunst, og nu sætter de publikumsrekord overalt i verden. Hun forsagede alt andet i livet for at stå i det åndeliges tjeneste, og forklare hele universets sammenhæng gennem farver og former. Hilma af Klint havde én stor vision, som stadig ikke er blevet realiseret: Et vidunderligt tempel, omgivet af Mysteriernes Have, der skal rumme alle hendes billeder og være et helligt sted for spirituel fordybelse. Templet skal ifølge Hilmas efterladte skrifter ligge på Øen Hven i Øresund mellem Danmark og Sverige, og udformningen er nøje beskrevet af åndelige væsner. I denne udsendelse rejser Katarina Lewkovitch ind i Hilma af Klints visioner og religiøse univers, og ind i visionen om hendes spiralformede Tempel på Hven. For er tiden inde til at Hilmas værker nu skal finde hjem til det sted, det var tænkt for? Medvirkende: Kunstkritiker, Henrik Wivel, Spirituel lærer, Anne-Sophie Jørgensen, arkitekt, Åsa Landahl, direktør for Moderna Museet i Malmø, Iris Müller-Westermann. Tilrettelæggelse, Katarina Lewkovitch.

Madame Blavatsky, som hon kallades av sina fans, var en sorts superstjärna vid förra sekelskiftet. Och det i en speciell genre ockultism. Helena Petrovna Blavatsky var en bastanta kvinna, som drog grova skämt, skrattade högt och kedjerökte 200 eller fler cigaretter om dagen. Men framför allt var hon en av förgrundsfigurerna inom den västerländska esoteriska  rörelsen som växte fram på slutet av 1800-talet och som kom att påverka en mängd konstnärer och författare. 1875 var Helena Blavaysky med och grundade det Internationella Teosofiska samfundet och blev dess chefsideolog. Vid den här tiden hade naturvetenskapen vunnit allt mer mark och Charles Darwins utvecklingslära fått den gamla kristna världsbilden i gungning. Det skapade ett enormt intresse för spiritualism och mysticism, i ett sätt att bibehålla en tro på något oförklarligt, och större. Seanser för att få kontakt med avlidna släktingar och vänner i andevärlden blev trendigt. I den världen verkade Madame Blavatsky, som sedan barnsben varit intresserad av andevärlden. Hon har anklagats för lurendrejeri, men på senare år blivit ett namn som omtalas med vördnad. Hennes största avtryck gjorde med sin roll inom teosofin. Hon skrev den massiva boken Isis Unveiled där samfundets filosofi förklaras. Eller, hon sade sig bara ha skrivit ner de kunskaper hennes andliga lärare förmedlade till henne på trådlös, andlig, väg. En av konstnärerna som starkt influerades av teosofin är Tyra Kleen. Under sitt liv var hon välkänd och framgångsrik som konstnär, författare och äventyrsresande. Men efter sin död föll hon delvis i glömska, för att under senare år få stor uppmärksamhet igen, som en av Sveriges främsta symbolister. Vi pratar om henne med konsthistorikern Niclas Franzén. Vi ringer upp fotografen Elin Berge, som nyligen belönades med Lars Tunbjörkpriset för sin samlade fotokonst. I hennes senaste projekt ville hon undersöka svensk nyandlighet och hittade en grupp kvinnor som hyllar och uppvärderar femininiteten - i vad som kallats ett "kvinnligt uppvaknande". I fotoboken Awakening skildras hur utövarna genom andliga ritualer undersöker vad är att vara kvinna. Kristaller har varit viktiga i många spiritualistiska kretsar sedan flera hundra år tillbaka. De sägs ha välgörande, mystiska egenskaper och har återigen ökat i popularitet. De säljs som smycken, prydnader och finns som massageverktyg. De dyker till och med upp i pulvriserad form, i smink och hudkrämer. Men kristallerna utvinns oftast helt oreglerat i fattiga länder och barnarbete är inte ovanligt. Om det här pratar vi med journalisten Caroline Hainer. Veckans gäst är Per Faxneld, docent i religionshistoria, aktuell med boken Det ockulta sekelskiftet: esoteriska strömningar i Hilma af Klints tid. 

Iedvesmojošā Baiba Klints - pavisam atklāti! Daļa podkāsta ir angļu valodā, jo Baiba lielāko daļu pavada ārpus Latvijas, bet ceru, ka tev tas netraucēs iedvesmoties jaunajiem mērķiem!

  Latgolā pi zineibu dīnys i Storptautyskuos školuotuoju dīnys ir vēļ kaida eipaša, školuotuojim veļteita dīna – Nikodema Rancāna bolvys školuotuojim padūšonys dīna. Itūgod Rēzeknis Tehnologeju akademejis telpuos tei Latgolys izcyluokajim pedagogim tyka padūta jau pīktū reizi. Nu kūpumā dasaceitūs vaira nikai treisdesmit nominantu, golvonuos bolvys vysaiduos kategorejuos sajieme seši školuotuoji, taipoš vēļ pīcim pedagogim tyka padūtys eipašuos Izgleiteibys i zynuotnis ministrejis pateiceibys. Izgleiteibys i zynuotnis ministre, vīna nu Nikodema Rancāna bolvys organizatoru Ilga Šuplinska: „Nasaverit, ka jums ir tikai atzineiba i natykot da bolvai, bet tys zeimoj, ka cylvāki par jums dūmoj, guodoj i nūteiktai kūpai jius asat na tikai pīmārs, bet lobuokais kas ir... Maņ redzīs, ka var drūši saceit, ka mums itymā briedī ir īsadevs īdybynuot latgalīšu školuotuoju dīnu.” Bolvu, kas teik padūta par latgaliskuos vidis veicynuošonu školā, itūgod sajieme Daugovpiļs Vīneibys pamatškolys školuotuoja Lūcija Vaivode. Latgaliskū bārnim i jaunīšim Lūcija vuica caur tautysdzīsmem i folkloru. Kai atkluoj poša školuotuoja, ar folkloru jei struodoj jau 30 godu. Atguodoj Lūcija: „Nazkod, ka es suoku vuiceitīs pi Terēzejis Brokys, jei ari caur tautysdzīsmi myus īvede latgaliskajā kulturā i caur itū ari es niu raugu īsēt sovūs bārnūs tū siekleņu, kura augs i zeļs tuoļuok...” Konkursa reikuotuoju atzineibu par veiksmeiguokū jaunuo pedagoga debeju i radūšu pīīšonu školānu dorba tykuma audzynuošonā i omotu apvuiceibā tyka padūta Viļānu Muzykys i muokslys školys školuotuojam Mārtiņam Dzindzukam. Puordūmuos par školuotuoja profeseju i tū, kas jaunīti pošu pamudynuojs tai pīsavērst doluos pats Mārtiņš.  „Asu saprats, ka vys tik, struodojūt školā, pats golvonais ir apsazynuot, ka apliek ir cylvāki, kuri tevi vysod atbolsta i struodoj ar tevi, nūviertej, jo tod tu saprūti, ka tū, kū tu dori, vajag ari cytim... Es redzieju, kaids ir muns školuotuojs, saksofona specialitatis školuotuojs, i es vīnkuorši gribieju byut taids pats kai jis. Jis bejai orkestra dirigents, clvāks kurš jādz spieļuot. Ir gryušuoki, bet ir ari vīgļuoki dorbi, bet itys ir pats pateikamuokais, kod piec īskaitis ci vuiceibu goda beiguos pi teve atīt pats školāns i pasoka: „Paļdis, školuotuoj!” I navajag ni pučis, nikuo, tikai vīnu ļelu paļdis.” Nikodema Rancāna bolvu pyrma pīcu godu īdybynuoja Latgalīšu kulturys bīdreiba. Taipat kai tūlaik, ari šudiņ svineiguo nūtykšona tyka reikuota Rēzeknis Tehnologeju akademejā. Vīna nu organizatoru, niu ari Izgleiteibys i zynuotnis ministre Ilga Šuplinska pīzeist, ka suokūtnejī bolvys padūšonys mierki, pryncypā, asūt sasnēgti. Turpynoj Ilga. „Eistineibā tys pīteikumu skaits, kas ir ap 30, ir gona lobs, vaira ari varbyut navajadzātu, jo tod, kod tu losi pīteikumus, tu redzi, ka nu tūs 30 vysmoz desmit pat pīcpadsmit ir taidu, kas ir ituos bolvys cīneigs. Nav jau tai, ka tī cyti nav cīneigi, bet vystik bolvu sajiemieji, verūtīs piec jūs darbeibys amplitudys, īt plošuok. Vīns nu svareiguokūs īgivumu, ka itys konkurss ir kai stimuls. Es doru na jau deļ bolvys, bet vys tik, vysim ir pateikami, ka jūs pamona i tod jim ir cyti apgrīzīni, ūtrei elpa, saucit kai gribit. Teišom itūgod beja daudzi školuotuoju, kurus es redzieju pyrmū reizi. Tys stimuls, kas jim ir, dareit i dareit nu sirds ari ir bolvys pamataizdavums.” Taipat organizatori atkluoja, ka jau nu pyrmsuokumu ir vairuokys regiona pošvaldeibys, kas vysod atbolsta svineigū nūtikšonu, itūgod atbaļsteituoju ryndai pīsavīnuojs ari Latgolys planavuošonys regions, kū organizatori viertej kai svareigu i lobu zeimi laikim iz prīšku. Turpynoj vīns nu bolvys organizatoru Jurs Viļums.  „Tys ir cīši svareigi i zeimoj, ka itei bolva nav tikai vīnys bīdreibys iniciativa, ka tei ir kūpeiga Latgolys nūtikšona. Tod tai ir ari leluoks svors pošu školuotuoju acīs. Ūtra līta, kū es grybu pasceit, ka pasuokumam, kurš ir na vīnys pošvaldeibys, bet gon vysys Latgolys, tod byutu labi, ka byutu koč kaids kūpejs budžets, kurš ir voi nu pi Latgolys planavuošonys regiona, voi koč kur cytur... Latgaliskom lītom juobyut planavuotom i finansātom.” {module widgetid="4" id="media" action="galleryitem" galleryid="598" layoutid="49" layout="singlegallery" static=""} *** Viesturis rubrikā Kaspars Strods, turpynojūt izgleiteibys tematu, pīduovoj īsavērt vīnys nu pyrmūs augstuokuos izgleiteibys īstuožu Latgolā viesturis puslopuos – Rēzeknis Vaļsts školuotuoju instituta viesturē. „Augstuokuos izgleiteibys pyrmsuokumi Rēzeknē vaicojami jau Pyrmuo Pasauļa kara laikā, kod 1917. godā ite nūtyka pyrmī latgalīšu školuotuoju sagataveišonys kursi. Taidi kursi Rēzeknē nūtyka ari cytus godus i pi tūs organiziešonys pīsadaleja pazeistamuo kulturys i piečuok ari izgleiteibys  darbineica Valērija Seile.” Izgleiteibys ministreja 1925. godā apstyprynuoja jaunū Rēzeknis Vaļsts školuotuoju institutu, kuram dreiži viņ tyka izbyuvāta ari jauna sāta. Jau 1927. godā vuiceibspāki puorsacēle iz jaunom ākom. „Tūpūši pedagogi ite studieja vysaidus prīkšmatus, tūs vydā ari latgalīšu volūdu, kas kūpejā studeju  planā beja īkļauta zam nūsaukuma „Latgalīšu izlūksne”. Suokumā tū pasnīdze Benidikts Tučs, piečuok juo sīva Antonina Tuča. Kursi nūtyka leidz pat 1934. godam, kod piec Kārļa Ulmana apvārsuma jū izjieme nu studeju plana i tī tys vaira nikod ari naatsagrīze. Beja ari vysaidi uorpusstuņžu puļceni, kurūs vydā pretalkohola kusteibys puļceņš „Klints”.” Rēzeknis Vaļsts školuotuoju instituts beidze pastuovēt 1944. godā. „Tuo darbeibys laikā tū pabeidze vairuoki Latgolā pazeistami cylvāki, tūs vydā dzejneica Marija Andžāne, literaturzynuotnīks Stepons Seiļs, rakstnīks Ontons Rupaiņs i daudzi cyti. Pryncypā tys beja jaunū pedagogu i izgleituotūs cylvāku kaļve, kuri piec tom veiksmeigi īsakļuove vysaiduos izgleiteibys institucejuos, lela daļa – vysaiduos Latgolys školuos. Institutu deveņpadsmit darbeibys godūs absolvieja 589 jaunī pedagogi. Piec kara vacajā instituta ākā izveiduoja pedagogiskū školu, tod internatškolu, sovpus piec Latvejis vaļsts naatkereibys atjunuošonys tei kliva par muojvītu niulinejai Rēzeknis Tehnologeju akademejai, sovulaik Rēzeknis augstškolai.”

Jordan & Leah share how they started their lives together with a live-in flip when Jordan was just 19, and how 15 rental properties and 5 kids later - they've achieved Financial Freedom at the age of 36. The Klints have made real estate investing a fun and integral part of their lives, and through it are teaching their kids real-world life skills that will equip them in the future. https://www.famvestor.com/podcast/   The Klint's Tenant Criteria: 600 Credit Score or more 3x Gross Rent in Income 2 People per Bedroom Books Richest Man in Babylon (free): http://www.ccsales.com/the_richest_man_in_babylon.pdf Millionarie Next Door: https://amzn.to/2NNhQqG Baby Wise: https://amzn.to/2zPH9zT Thou Shall Prosper: https://amzn.to/2HClgIM Les Miserables: https://amzn.to/2LeEZ3r Malcolm Gladwell: https://amzn.to/2HF66CF Jordan's Facebook Page https://www.facebook.com/injammd/

Konst får vara hur obegriplig som helst, bara man begriper att man ser det man ser känner tillit. Det menar författaren Lars Hermansson efter ett möte med tiotusen blyertsstreck och kinesisk poesi. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. På Museo madre i Neapel såg jag nyligen en av den amerikanske konstnären Sol LeWitts många väggtäckningar med titeln 10 000 lines, som är just det, 10 000 linjer eller blyertsstreck av cirka en decimeters längd, kors och tvärs dragna på en, i det här fallet, cirkelformad vit väggyta cirka 1,5 meter i diameter. Jag plockade upp mobilen och tog ett foto av en detalj av målningen (som för ögat inte skulle gå att skilja från vilken som helst annan detalj) och bilden i displayen såg ut precis som en Perstorpsplatta, av typen virrvarr. En Perstorpsplatta betyder ingenting skulle många säga, den är ett bruksföremål. Den går inte att se som tecken i ett teckensystem, avläsas som en bokstav i ett språk. Material och utförande berättar kanske något om vår tid, precis som all design av bilar, gitarrer och postlådor, men vi ser sällan designern som en konstnär och letar därför inte efter några djupare budskap i de formgivna objekten. Vi är nöjda om de funkar och är hyfsat snygga. Vi kanske till och med har mycket bestämda åsikter om vad som är snyggt, men det snygga behöver inte förstås. att strecken är exakt 10 000 till antalet. Spelar det någon roll? Ja, det gör det, jag känner det, till och med starkt Sol LeWitts 10 000 lines behöver inte heller förstås. Det är vad det är, 10 000 blyertsstreck mot en vit cirkelformad bakgrund, inte 9 999 eller 10 001. Det utgår jag ifrån. Jag skulle känna mig lurad annars. Jag ser ju när jag tittar noga, och jag har också läst det, att strecken inte är slumpvis ditritade, utan att det finns ett mönster. Jag ser också att alla streck är lika långa. Kanske är det denna stränga regelbundenhet som gör att jag tolkar verkets titel bokstavligt, att strecken är exakt 10 000 till antalet. Spelar det någon roll? Ja, det gör det, jag känner det, till och med starkt, men vad det betyder vet jag inte. Det skulle inte gå att räkna de där strecken, man skulle förlora sig efter bara några hundra. Man måste helt enkelt lita på att skylten säger som det är. All tillägnelse av konst och litteratur förutsätter ju någon form av förförståelse av fenomenet. Ju längre från förförståelsen konstverket eller texten befinner sig, desto större risk att det framstår som obegripligt, banalt, dumt. Eller gåtfullt, dunkelt, spännande, beroende på läsarens eller betraktarens välvilja och humör. Sol LeWitts 10 000 lines kan möjligen framstå som banalt för den som inte har rätt förförståelse eller är på fel humör. 10 000 blyertsstreck, jaha, och? Ser ju ut som en vanlig Perstorpsplatta. Jag läser den kinesiske poeten Yang Lian i svensk översättning av Erling Hoh i en bok med den lockande titeln Ett lyckligt spökes anteckningar, och blir förbryllad. Jag väljer ordet förbryllad framför provocerad, kanske eftersom jag vill framstå som öppen till sinnet. En författare och litteraturkritiker som jag, ska helst inte låta sig provoceras av litteratur för att den är svårbegriplig. Det vore att ertappas med byxorna nere. Första dikten heter Himmelsbegravning och börjar så här: När stenen drömmer om dessa namn dör jag ännu en gång stiger in i ett tyst rum till den där snarkningen en fågel utanför fönstret        annorstädes rop och morgonen som skyndar över marken med en röd svallvåg i släp Det kanske låter gåtfullt med en drömmande sten, men i poesisammanhang är det inte särskilt konstigt. En snarkande sten däremot, är så oväntat att det blir lustigt. De tvära kasten mellan gåtfullt och komiskt och högstämt uttrycket annorstädes rop till exempel gör mig osäker och orolig. Och när morgonen sägs skynda över marken med en röd svallvåg i släp blir jag irriterad. Jag fattar inte varför morgonen ska skynda och släpa sig fram i samma metafor. Det är ologiskt på ett sätt som inte känns genomtänkt. Jag litar inte på dikten. Vem som ska klandras för det kan förstås diskuteras. Det kan vara poeten som har slarvat, det kan vara översättaren eller så är det jag som brustit i uppmärksamhet. Det kan också vara en kombination. Jag litar på att de där cirklarna, sfärerna, antydda blommorna och inskriptionerna är precis som de måste vara. Men risken att kommunikationen störs är förstås större om man skriver eller gör konst i en tradition som jobbar mycket med dolda innebörder, yta och djup, symbolspråk. En rakt motsatt strategi alltså mot Sol LeWitts 10 000 lines där ingenting är dolt, ett verk som inte har någonting att säga, men säger det med en oändlig omsorg om hur strecken anbringas mot väggytan, deras längd, tjocklek, placering och så vidare. Jag kan inte låta bli att tänka på ett citat av Oscar Wilde som på svenska lyder: Det är bara ytliga människor som inte dömer efter utseendet. Tillvarons mysterium är det synliga, inte det osynliga. Ett citat som tjänar som motto till Susan Sontags berömda essä Against interpretation där hon tar parti för den synliga formen framför det dolda innehållet, och raljerar över uttolkare av konst som låter så här: Men ser du inte att X egentligen betyder A, och att Y egentligen är B, och Z C? Hilma af Klints numera världsberömda abstrakta målningar är vad jag förstår ett slags synliga meddelanden från en osynlig andevärld. Trots att man kan argumentera för att budskapet därmed ligger under ytan, så uppskattar jag dem mycket  eftersom det synliga i bilderna är så ovedersägligt och precist formulerat. Jag litar på att de där cirklarna, sfärerna, antydda blommorna och inskriptionerna är precis som de måste vara. Jag förstår kanske inte mer än vad jag förstår av Sol LeWitts tiotusen streck. Jag förstår kanske ingenting. Men jag förstår att jag ser det jag ser. Och att det känns bra. Det låter kanske som jag förespråkar något slags feel-good konst, och på ett plan gör jag nog det, nämligen vad gäller känslan av tillit. Utan den är det svårt att motivera sig att stanna kvar framför ett verk och lyssna efter dess egenart och eventuellt dolda djup. Men om konstverkets form däremot inger förtroende, det vill säga är konsistent i förhållande till sitt väsen, utan att för den skull pråla med sin konstnärliga eller litterära metod, om den inte utger sig för att vara något den inte är, och om den ger alla en chans att närma sig verket, även den som kanske inte har rätt förförståelse, då kan innehållet få vara hur obegripligt, obehagligt eller rentav tråkigt som helst. Det finns ändå något rejält att hålla sig i. Jag tänker att de två konstnärliga praktiker jag talat om här, den som jobbar med dolda innebörder och den som försöker undvika sådana, kan liknas vid två andra mänskliga praktiker nämligen meditation och drömmande. Den som någon gång mediterat vet att det handlar om att skala bort mening, tankar, reflexion, och bara sitta och andas. Medan drömmarna och tolkningarna av dem tvärtom ständigt alstrar ny mening, nya tolkningar, nya drömmar. Men jämförelsen haltar, vare sig drömmar eller meditation avsätter några synliga spår. De har ingen yttre form, bara innehåll. Raka motsatsen alltså till en Perstorpsplatta. Lars Hermansson, författare och kritiker   Litteratur Yan Lian: Ett lyckligt spökes anteckningar. Översättning Erling Hoe. Rámus förlag, 2019.

Konstnären Hilma af Klints liv och konst fascinerar, och inspirerar. Nyligen blev hennes liv en ny kammaropera. P1 Kultur var med på den amerikanska premiären. På senare år har berättelsen om den svenska konstnären Hilma af Klint fascinerat - den spirituella pionjären inom det abstrakta måleriet som var före så väl Kandinsky som Mondrian och Malevitj och som sedan under lång tid glömdes bort av konsthistorian - för att i vår tid få ett enormt genombrott på den globala konstscenen. Och utställningen "Hilma af Klint - paintings for the future" har i snart ett halvår lockat storpublik till Guggenheim Museum i New York - och nu även tagit ton på museet. Efter att ha visats på Moderna i Stockholm hade i veckan Benjamin Staerns och Mira Bartovs kammaropera "Hilma" amerikansk premiär på Guggenheim. Och P1 Kulturs Kerstin Berggren var där. P1 Kultur p1kultur@sverigesradio.se

Sofia Gustafsson samtalar med Bo Eriksson om kyrkoherde Klints vackra järteckenbok, i vilken han beskrev, uttydde och illustrerade ett otal astronomiska och meteorologiska fenomen. Domedagen tycktes nära …

Annika Estassy Lovén möter författaren Anna Laestadius Larsson. Anna har lång erfarenhet som journalist och debuterade som författare 2013 med Barnbruden, en berättelse om vänskap, svek, maktlystnad och frihetstörst som för läsaren tillbaka till den gustavianska tiden, skildrad ur kvinnornas perspektiv. Sommaren 2017 kom hennes fjärde bok ut, Hilma, en roman om människan, konstnären och gåtan Hilma af Klint. I över fyrtio år efter Hilma af Klints död låg hennes tavlor gömda och samlade damm. Romanen handlar om att följa sin inre röst och försöka utföra det omöjliga.

Par aktrisi Antu Klinti ir sacīts: „…viņas valoda bij' tik bagāta balss modulācijām – no viszemākiem toņiem līdz augstākiem, –  ka prieks bijis klausīties.” Viņa ir bijusi ne tikai izcila aktrise uz teātra skatuves, bet arī atstājusi bagātīgu ierakstu klāstu radio fonotēkā: raidlugas, raidījumus un lasījumus. Gan Antas Klints balsi no arhīva materiāliem, gan radiocilvēku atmiņas par viņu klausieties šajā radio vēstures raidījumā.  Aktrise Anta Klints latviešu teātra vēsturē ir iegājusi ar daudz spilgtām lomām uz Nacionālā teātra skatuves, bet līdzās tam radio fonotēka glabā teju 300 ierakstu, kur lasījumos, lugās un raidījumos skan Antas Klints balss. Viens no viņas radio mazbērniem un vēlāk arī teātra kolēģis Nacionālā teātra aktieris un režisors Edmunds Freibergs atminas, ka bērnībā, klausoties pa radio šo aktrisi, viņš iedomājies, cik labi būtu reiz satikt viņu un drusku parunāties. Vēlāk sapnis piepildījās: 1963. gadā sāka skanēt viens no tolaik populārākajiem bērnu raidījumiem „Aikāsāp”, kurā rosījās dakteris Aikāsāp - Miervaldis Ozoliņš, Adatiņa- Tamāra Soboļeva, vecmāmiņa- Anta Klints un draiskais puika- Pipariņš - Edmunds Freibergs. Toreizējiem radiobērniem – bērnu raidījumu dalībniekiem labā atmiņā ir aktrises allaž nestās konfektes un viņas neiztrūkstošais pavadonis mazizmēra suns - Miķelītis.

Ungefär hundra år efter att de målades och 70 år efter konstnärens död börjar Hilma af Klints gåtfulla verk upptäckas på allvar av konstvärlden. I Sverige har det skett i tre steg, med en liten utställning på Moderna Museet 1989, därefter en större och mycket uppmärksammad show på Liljevalchs 1999, och nu ett försök till helhelhetsbild av henne som abstrakt pionjär på Moderna Museet, en utställning som håller på att bli en av museets största publikdragare genom tiderna. Vid 1900-talets början var Hilma af Klint en etablerad konstnär, men i det här sammanhanget bara ett medium som följde de anvisningar hon fick vid de seanser hon var med och genomförde som en av ”De Fem”. Denna spiritistiska kvinnogrupp drev som många kring förra sekelskiftet idén att det ockulta var en lika gångbar metod att finna ut den osynliga delen av verkligheten som de nya vetenskaper som just upptäckt röntgenstrålar och radiovågor. Sådana radikala upptäckter visade hur meningslöst det var att bara hålla sig till det man redan visste. Och efter en tio år lång lärlingstid tog sig Hilma af Klint an uppdraget att som medium, ur sin automatiska skrift, skapa ”Målningarna till templet”. Under åren 1906-1915 producerade hon i sin ateljé, metodiskt, målmedvetet, utan galenskap, en serie på 193 bilder som inte liknar något annat, i någon konsthistoria. Visst går det att se effekterna av att Hilma 1908 träffade den blivande antroposofen Rudolf Steiner, och därefter inriktade en del av arbetet mot esoteriskt kristna motiv, men på det hela taget är det som att kliva in i en värld som förblivit sluten – just för att Hilma af Klint inte ville ge offentlighet åt den här delen av sin produktion. Så när hon dog 1944, testamenterade hon hela klabbet, 1500 bilder, till sin brorson, på villkor att inget skulle visas på 20 år, för världen var inte redo. Och sedan tog det ytterligare 25 år innan familjen i sin tur fick gehör i etablerade konstkretsar, och det blev en första visning på Moderna. Och nu är äntligen alltihopa genomgånget, iordninggjort för visning och digitaliserat, inte minst Hilmas egna text ”Studier över själslivet” på 1200 sidor, där hon analyserar och försöker förstå vad hon gjort. I Kulturdokumentären har Karsten Thurfjell intervjuat Hilmaexperter från olika hörn av världen som samlats på ett seminarium på Engelsbergs bruksherrgård i Bergslagen.