Podcast appearances and mentions of allan klynne

En 2000-årig rebell som skakade om ett av världshistoriens mäktigaste imperier - och som kämpade ända in i döden för sitt folks frihet. Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play. Redaktionen för detta avsnitt består av:Elina Perdahl – programledare och manusMårten Andersson – manus, research och producentZardasht Rad – scenuppläsareViktor Bergdahl – ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Allan Klynne, författare och doktor i antikens kultur och samhällsliv.Vill du veta mer om Boudicca? Här är några av böckerna som legat till grund för avsnittet:Boudica : warrior woman of Roman Britain av Caitlin C. GillespieBoudica av Vanessa Collingridge

Den romerske kejsaren Konstantin den stores (272–337 e.Kr.) omvändelse till kristendomen är en central händelse i Västerlandets historia. Kristendomen gick från att vara en förföljd minoritet till att bli den dominerande religionen i Romarriket.Konstantins relation till den traditionella romerska religionen var dock pragmatisk. Han tillät fortsatt kult av solguden Sol Invictus och tolererade inledningsvis andra religioner. Trots sitt starka stöd för kyrkan lät han inte döpa sig förrän på sin dödsbädd år 337. Denna balansgång mellan det gamla och det nya var sannolikt avgörande för hans politiska framgång.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikvetaren och författaren Allan Klynne, som är aktuell med boken Konstantin den store – Roms förste kristne kejsare.I början av 300-talet e.Kr. befann sig det romerska imperiet i djup kris. Tetrarkin – ett fyrkejsarsystem skapat för att stabilisera styret – hade kollapsat, och inbördeskrig rasade mellan rivaliserande tronpretendenter. I detta kaos steg Konstantin fram, son till kejsaren Constantius Chlorus. Efter faderns död år 306 utropades han av sina trupper till kejsare i väst.År 312 ställdes Konstantin mot sin främsta konkurrent om makten, Maxentius, i slaget vid Milviska bron. Enligt flera källor såg han inför striden ett kors på himlen, tillsammans med orden "I detta tecken skall du segra", eller drömde om en ängel som visade honom symbolen Chi-Rho – de första bokstäverna i det grekiska ordet för Kristus. Han lät måla symbolen på soldaternas sköldar och vann en avgörande seger. Maxentius drunknade i Tibern, och Konstantin tågade in i Rom som härskare över väst.Året därpå, 313, utfärdade Konstantin tillsammans med kejsar Licinius det så kallade Milanoediktet, som garanterade religionsfrihet i hela riket och avslutade de systematiska förföljelserna av kristna. Även om han själv ännu inte var döpt började han aktivt gynna kyrkan: han donerade mark, gav ekonomiskt stöd och påbörjade bygget av kyrkor som Lateranbasilikan och den första Peterskyrkan.Vid denna tid var kristendomen ännu en minoritetsreligion, men snabbt växande. Dess fokus på själens frälsning, individens värde och evigt liv tilltalade många i ett samhälle präglat av oro och kris. Dess välorganiserade församlingar bidrog till en stark infrastruktur, som snart blev ett viktigt verktyg även för staten.Trots kristendomens pacifistiska ursprung valde Konstantin att knyta den till sin militära och politiska makt. Genom att uppträda som Guds utvalde kejsare – en förening av andlig och världslig auktoritet – skapade han ett nytt sätt att härska.Musik: Saturnalia av bzur, Storyblock Audio.Bild: Konstantins staty i Kapitolinska museerna. Del av statyn av Konstantin den store, bevarad i Kapitolinska museerna i Rom. Skulpturen, ursprungligen uppförd i början av 300-talet e.Kr., föreställer kejsaren i idealiserad stil och symboliserar hans makt och gudomliga auktoritet som både romersk härskare och kristendomens beskyddare. Wikipedia. Public Domain.Lyssna också på Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kleopatras maktbas i sitt klientförhållande till Romarriket förlorade sin grund när hennes tidigare älskare Julius Caesar mördades år 44 f. kr. Men några år senare i förhandlingar med generalen Marcus Antonius slutade med att de blev ett par som med tiden kom att leva tillsammans i Alexandria.Men deras tid tillsammans var utmätt då romarrikets andra starka man Octavius till slut valde att krossa dem. Och det är mångt och mycket deras förhållande och Kleopatras död som gjort att hennes namn fortsatt att leva i tusentals år.Detta är det andra avsnittet av två om Kleopatra av podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Kleopatra – Liv och legend.Kleopatra VII Thea Filopator var det självständiga Egyptens sista farao. Hon tillhörde den ptolemeiska dynastin som grundlades av Alexander den stores general Ptolemais 304 f. kr.Efter Caesars död år 44 f.Kr. tvingades Kleopatra återvända till Egypten. Strax innan hon återvände dog dock hennes medhärskare, tillika yngre bror, under mystiska omständigheter.Senare blev Kleopatra kallad till Tarsos i nuvarande Turkiet för att stå till svars, för att hon inte tillräckligt aktivt stött romarna. Drottningen kunde dock rättfärdiga sig, eftersom hennes hållning mot Caesars mördare alltid varit fientlig. Vid deras första möte kom Kleopatra, smyckad som Afrodite, på ett förgyllt fartyg med segel av purpurtyg och åror av silver och mötte Antonius på floden Cydnus. Liksom Caesar lät Antonius sig förföras av Kleopatra.Kleopatra och Antonius fick tre barn tillsammans och den romerska generalen vistades oftare i Alexandria än i Rom. För att kunna ingå äktenskap med Kleopatra lät Antonius till sist förskjuta sin hustru Octavia, vilken han gift sig med för att bibehålla sämjan med den andre romerska imperatorn, Octavianus.Men Antonius hade, genom sin hängivenhet till Kleopatra och det österländska, minskat sitt intresse för romarna, på samma gång som Octavianus samlade allt mer makt i Rom. Till slut kom en brytning (32 f.Kr.) mellan de båda imperatorerna och krig uppstod mellan Västra Romarriket med Octavianus på den ena sidan och det Östra Romarriket med Antonius och Kleopatra på den andra.I det avgörande sjöslaget vid Aktion (latin Actium) den 2 september 31 f.Kr. förlorade Antonius och Kleopatra sin flotta och på våren 30 f.Kr. kunde segraren Octavianus komma till Egypten. Kleopatra påbörjade i hemlighet förhandlingar med Octavianus, beredd att offra Antonius.Enligt myten skall Antonius falskeligen ha underrättats om att Kleopatra tagit sitt liv. Han skall därefter ha bestämt sig för att ta sitt eget. Vid sitt sista andetag skall han dock ha fått visshet om att underrättelsen om Kleopatras självmord var falsk. Kleopatra försökte få hjälp hos Octavianus, men misslyckades och tilläts inte heller medverka vid hans triumfatoriska intåg i Rom. Fem dagar efter Antonius död begick Kleopatra själv självmord. Enligt två olika legender skall hon antingen ha använt en giftfylld hårnål eller låtit sig bli biten av en giftorm.Lyssna också på Mordet på Caesar och Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet.Bild: Kleopatras död av Reginald Arthur [fr] (1892), Wikipedia, Public DomainMusik: Ambient Background Middle Eastern Atmosphere av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kleopatra VII (69 f.kr- 30 f.kr) blev den sista faraon i Egypten. Hon var en maktspelerska som med intelligens och utstrålning lyckades återvinna makten flera gånger. Hennes dynasti ptoloméerna var präglad av syskonäktenskap och syskonmord. För eftervärlden är hon mest känd genom sina förhållanden med romarrikets två mäktigaste generaler Julius Caesar och Marcus Antonius.Bilden av Kleopatra är starkt påverkad av den romerska propagandan som Octavius, senare kejsare Augustus, spred i kampen om Egyptens rikedomar. Världens mest kända kvinna som pratade tio språk och hade studerat i Alexandrias berömda bibliotek gick därför till eftervärlden som en depraverad hora.Detta är det första avsnittet av två om Kleopatra av podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Kleopatra – Liv och legend.Kleopatra VII Thea Filopator var det självständiga Egyptens sista farao. Hon tillhörde den ptolemeiska dynastin som grundlades av Alexander den stores general Ptolemais 304 f. kr. Den makedoniska dynastin började följa den egyptiska seden med syskonäktenskap för att hålla det ”gudomliga blodet” rent.Detta är en repris.Lyssna också på Mordet på Caesar och Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet.Bild: Marmorbyst av Cleopatra VII av Egypten från ca. 40-30 f.Kr. En forntida romersk byst av den ptolemaiske härskaren Kleopatra VII av Egypten som bär ett kungligt diademband över håret; daterad till mitten av 1:a århundradet f.Kr. (dvs. runt tiden för hennes besök i Rom), upptäcktes den i en villa längs Via Appia. Det ligger nu i Altes Museum, Berlin, Wikipedia, Public Domain.Musik: Ambient Background Middle Eastern Atmosphere av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots att kung Pyrrhos (319–272 f.Kr) betraktades som den största generalen någonsin under sin levnad har han gått till världshistorien som den främsta förloraren eftersom det var romarna som skrev historien -– men hur blir bilden av Pyrrhos om man kritiskt granskar de källor som finns?Historien skrivs av segrarna och Pyrrhos eftermäle har präglats av att han levde i en tid när romarriket formerades. Idag minns vi bara Pyrrhos för citatet ”En sådan seger till och jag är förlorad” som ska ha yttrats efter en blodig seger mot romarna. Men Pyrrhos vann under sin långa regenttid mer segrar genom diplomati än krig.I den nymixade reprisen av avsnitt 116 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Pyrrhos – Segraren som förlorade.Pyrrhos namn bar med sig mytisk kraft eftersom han var släkt med Alexander den store, som dött som 33-åring efter att ha erövrat områden ända till Indien.Pyrrhos liv började dramatiskt när han som tvååring tvingades fly från faderns kungadöme Epyros till Illyrien. Men vid tolv år ålder återfick Pyrrhos den mördade faderns kungarike bara för att förlora det några år senare igen.Pyrrhos var en skicklig fältherre som tillfogade romarna allvarliga nederlag och de romerska förlusterna var större än Pyrrhos förluster, men romarna kunde hela tiden få förstärkningar som gjorde det möjligt för dem att sätta upp nya arméer. Därför kunde inte Pyrrhos vinna kriget trots att han vann de flesta slagen. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 73 f.Kr ledde han ett slavuppror i romarriket som skulle ta nästan två år för övermakten att slå tillbaka. Dagens avsnitt handlar om gladiatorn Spartacus och gäst är på nytt Allan Klynne, fil.dr i antikens kultur och samhällsliv och författare till den enda svenska biografin över Spartacus. Vi samtalar om gladiatorernas liv i romarriket, bakgrunden till slavupproret och hur bilden av Spartacus använts i politiska syften ända fram till våra dagar.Allan Klynnes biografi över Spartacus:  https://www.adlibris.com/se/bok/spartacus-och-slavkriget-som-skakade-rom-9789180500173Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Avsnittet idag handlar om antikens sju underverk och gäst är Allan Klynne, fil.dr i antikens kultur och samhällsliv och författare till den briljanta boken ”Antikens sju underverk”. Att pyramiderna i Egypten och kolossen på Rhodos är med på listan känner många till, men vilka är de andra underverken? Varför byggdes de och hur försvann de? Och varför togs ett verk bort från listan på medeltiden och ersattes med ett annat? Allt det här får vi svar på i dagens avsnitt.Allan Klynnes bok "Antikens sju underverk":  https://www.adlibris.com/se/bok/antikens-sju-underverk-9789127166622Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Kleopatras maktbas i sitt klientförhållande till Romarriket förlorade sin grund när hennes tidigare älskare Julius Caesar mördades år 44 f. kr. Men några år senare i förhandlingar med generalen Marcus Antonius slutade med att de blev ett par som med tiden kom att leva tillsammans i Alexandria.Men deras tid tillsammans var utmätt då romarrikets andra starka man Octavius till slut valde att krossa dem. Och det är mångt och mycket deras förhållande och Kleopatras död som gjort att hennes namn fortsatt att leva i tusentals år.Detta är det andra avsnittet av två om Kleopatra av podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Kleopatra – Liv och legend.Kleopatra VII Thea Filopator var det självständiga Egyptens sista farao. Hon tillhörde den ptolemeiska dynastin som grundlades av Alexander den stores general Ptolemais 304 f. kr.Efter Caesars död år 44 f.Kr. tvingades Kleopatra återvända till Egypten. Strax innan hon återvände dog dock hennes medhärskare, tillika yngre bror, under mystiska omständigheter.Senare blev Kleopatra kallad till Tarsos i nuvarande Turkiet för att stå till svars, för att hon inte tillräckligt aktivt stött romarna. Drottningen kunde dock rättfärdiga sig, eftersom hennes hållning mot Caesars mördare alltid varit fientlig. Vid deras första möte kom Kleopatra, smyckad som Afrodite, på ett förgyllt fartyg med segel av purpurtyg och åror av silver och mötte Antonius på floden Cydnus. Liksom Caesar lät Antonius sig förföras av Kleopatra.Kleopatra och Antonius fick tre barn tillsammans och den romerska generalen vistades oftare i Alexandria än i Rom. För att kunna ingå äktenskap med Kleopatra lät Antonius till sist förskjuta sin hustru Octavia, vilken han gift sig med för att bibehålla sämjan med den andre romerska imperatorn, Octavianus.Men Antonius hade, genom sin hängivenhet till Kleopatra och det österländska, minskat sitt intresse för romarna, på samma gång som Octavianus samlade allt mer makt i Rom. Till slut kom en brytning (32 f.Kr.) mellan de båda imperatorerna och krig uppstod mellan Västra Romarriket med Octavianus på den ena sidan och det Östra Romarriket med Antonius och Kleopatra på den andra.I det avgörande sjöslaget vid Aktion (latin Actium) den 2 september 31 f.Kr. förlorade Antonius och Kleopatra sin flotta och på våren 30 f.Kr. kunde segraren Octavianus komma till Egypten. Kleopatra påbörjade i hemlighet förhandlingar med Octavianus, beredd att offra Antonius.Enligt myten skall Antonius falskeligen ha underrättats om att Kleopatra tagit sitt liv. Han skall därefter ha bestämt sig för att ta sitt eget. Vid sitt sista andetag skall han dock ha fått visshet om att underrättelsen om Kleopatras självmord var falsk. Kleopatra försökte få hjälp hos Octavianus, men misslyckades och tilläts inte heller medverka vid hans triumfatoriska intåg i Rom. Fem dagar efter Antonius död begick Kleopatra själv självmord. Enligt två olika legender skall hon antingen ha använt en giftfylld hårnål eller låtit sig bli biten av en giftorm.Lyssna också på Mordet på Caesar och Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet.Bild: Kleopatras död av Reginald Arthur [fr] (1892), Wikipedia, Public DomainMusik: Ambient Background Middle Eastern Atmosphere av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Kleopatra VII (69 f.kr- 30 f.kr) blev den sista faraon i Egypten. Hon var en maktspelerska som med intelligens och utstrålning lyckades återvinna makten flera gånger. Hennes dynasti ptoloméerna var präglad av syskonäktenskap och syskonmord. För eftervärlden är hon mest känd genom sina förhållanden med romarrikets två mäktigaste generaler Julius Caesar och Marcus Antonius.Bilden av Kleopatra är starkt påverkad av den romerska propagandan som Octavius, senare kejsare Augustus, spred i kampen om Egyptens rikedomar. Världens mest kända kvinna som pratade tio språk och hade studerat i Alexandrias berömda bibliotek gick därför till eftervärlden som en depraverad hora.Detta är det första avsnittet av två om Kleopatra av podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Kleopatra – Liv och legend.Kleopatra VII Thea Filopator var det självständiga Egyptens sista farao. Hon tillhörde den ptolemeiska dynastin som grundlades av Alexander den stores general Ptolemais 304 f. kr. Den makedoniska dynastin började följa den egyptiska seden med syskonäktenskap för att hålla det ”gudomliga blodet” rent.Lyssna också på Mordet på Caesar och Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet.Bild: Marmorbyst av Cleopatra VII av Egypten från ca. 40-30 f.Kr. En forntida romersk byst av den ptolemaiske härskaren Kleopatra VII av Egypten som bär ett kungligt diademband över håret; daterad till mitten av 1:a århundradet f.Kr. (dvs. runt tiden för hennes besök i Rom), upptäcktes den i en villa längs Via Appia. Det ligger nu i Altes Museum, Berlin, Wikipedia, Public Domain.Musik: Ambient Background Middle Eastern Atmosphere av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Alla har hört talas om antikens sju underverk, men få kan rabbla upp dem. Förteckningen över de märkvärdiga sevärdheterna kan närmast beskrivas som en uråldrig bucket-list, som man borde ha besökt. Men fanns antikens sju underverk på riktigt?I dag återstår enbart det äldsta av de sju underverken – Cheopspyramiden. Listan över antikens sju underverk är först känd från ett epigram av diktaren Antipatros från Sidon från 100-talet f.Kr som innehåller: Babylons murar, skulptören Fidias' Zeusstaty i templet i Olympia, kolossen på Rhodos, de hängande trädgårdarna i Babylon, pyramiderna vid Giza, Mausoleet i Halikarnassos och Artemistemplet i Efesos.I reprisen av det nymixade avsnitt 56 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen och författaren Allan Klynne, som precis kommit ut med boken Antikens sju underverk.Vi lever närmare i tid till de gamla grekerna än de levde nära det antika Egypten. Därför visste det antika grekerna mindre om de 4500 år gamla pyramiderna i Giza än vi gör idag. Pyramiderna, som en gång lyste bländande vita i hettan, är den överlägset äldsta av de antika underverken.Och kolossen på Rhodos, det vill säga en bronsstaty föreställande solguden Helios som var så enorm att den sades ha ett ben på vardera sida om öns hamninlopp får oss att ifrågasätta sanningshalten i de antika listorna. Men frågan är vilken lista som är korrekt och har alla underverk verkligen funnits?Skönast av alla underverk var Zeusstatyn i den grekiska helgedomen Olympia, hemort för de olympiska spelen. Här satt gudarnas kung på en tron inne i ett tempel, framför en bassäng fylld av olivolja. Statyn var över tretton meter hög och tillverkad av marmor, guld och elfenben. Hur kunde grekerna finansiera detta storverk för 2500 år sedan? Och vad vet vi om konstnären Fidias som skapade den? I Babylon påstås det att det fanns paradisiska trädgårdar, men på vilket sätt var de ”hängande”?An Appreciation by The Music of Ancient Greece is licensed under a Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 International License.I Maerten van Heemskercks målning från 1535 är antikens sju underverk bakgrunden till Paris bortförandet av Helena, från The Walters Museum. Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Kath, Kodjo och David får besök av padelhataren Nisse som får utveckla sitt resonemang han skickade in i våra DM förra veckan. Allan Klynne, arkeolog och författare med fokus på antiken hjälper oss reda ut allt om Kleopatras liv och om Hollywood verkligen kan gestalta det rätt. Kath har fyllt år och köpt födelsedagspresent till sig själv men glömt berätta det för någon.

Diskussioner om whitewashing i Hollywood har varit på tapeten i och med den kommande Kleopatra-filmen. För att reda i detta har vi bjudit in arkeologen Allan Klynne som är expert på antiken och som skrivit en bok om Kleopatra. Hur mycket är egentligen mytbildning som skapats av populärkulturen och hur mycket är fakta? Hur var hon egentligen som politiker och person?

Trots att kung Pyrrhos (319–272 f.Kr) betraktades som den största generalen någonsin under sin levnad har han gått till världshistorien som den främsta förloraren eftersom det var romarna som skrev historien -– men hur blir bilden av Pyrrhos om man kritiskt granskar de källor som finns?Historien skrivs av segrarna och Pyrrhos eftermäle har präglats av att han levde i en tid när romarriket formerades. Idag minns vi bara Pyrrhos för citatet ”En sådan seger till och jag är förlorad” som ska ha yttrats efter en blodig seger mot romarna. Men Pyrrhos vann under sin långa regenttid mer segrar genom diplomati än krig.I avsnitt 116 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Pyrrhos – Segraren som förlorade.Pyrrhos namn bar med sig mytisk kraft eftersom han var släkt med Alexander den store, som dött som 33-åring efter att ha erövrat områden ända till Indien.Pyrrhos liv började dramatiskt när han som tvååring tvingades fly från faderns kungadöme Epyros till Illyrien. Men vid tolv år ålder återfick Pyrrhos den mördade faderns kungarike bara för att förlora det några år senare igen.Pyrrhos var en skicklig fältherre som tillfogade romarna allvarliga nederlag och de romerska förlusterna var större än Pyrrhos förluster, men romarna kunde hela tiden få förstärkningar som gjorde det möjligt för dem att sätta upp nya arméer. Därför kunde inte Pyrrhos vinna kriget trots att han vann de flesta slagen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hon har gått till historien för sin påstådda skönhet och sina kärleksaffärer med mäktiga romare. Även i de antika källorna förekommer hon främst som en bifigur i de mäktiga männens livshistorier. Men Kleopatra VII av Egypten var i själva verket en av sin tids mest inflytelserika politiker och djärvaste härförare. Som den sista faraon och härskaren i den ptolemeiska dynastin är hennes livshistoria också en viktig pusselbit i Egyptens historia. Veckans gäster är Ida Östenberg, docent i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet och forskare vid Kungl. Vitterhetsakademien, och Allan Klynne, fil. dr i antikens kultur och samhällsliv, författare och översättare. Samtalsledare: Magnus Bremmer. Avsnittet spelades in live på Bokmässan i Göteborg, september 2016. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Rebellen från Palmyra som utmanande romarriket, tidens mäktigaste imperium om herraväldet. Ett djärvt drag som tvingade henne att möta antikens största krigskoloss och riskera att förlora allt. Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer - programledare och manus Emilia Mellberg - manus och research Mårten Andersson - producent Navid Bavey - scenuppläsare Peter Jonason ljuddesign och slutmix Medverkar i avsnittet gör även Allan Klynne, filosofie doktor i antikens kultur och samhällsliv. Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Yasmine Zahran: Zenobia - Between Reality and Legend Nathanel J Andrade: Zenobia- Shooting Star of Palmyra Stefan Högberg: Kvinnorna historien gl Richard Stoneman: Palmyra and its Empire

Segrarna skriver historien. Antikens sju underverk kom till när grekerna förvandlade sitt imperiums mest framstående monument till historiska ikoner. Mattias Berg reflekterar över deras betydelse. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Man säger att segraren skriver historien. Men varje sådan segrare har hittills visat sig vara tillfällig. Bygger sina väldiga triumfbågar och krigsminnen innan någon annan segrare kommer och skriver över den historien. Raserar monument, ibland hela kulturer. Så där får vi sitta bland ruinerna. Tyda spår och tecken efter allt som försvunnit, gått i bitar, bränts eller rövats. Av det grekiska dramat återstår till exempel hela verk av inte fler än tre författare: Aischylos, Sofokles och Euripides. Men även här finns bara en bråkdel kvar vad gäller Sofokles sju av 120 dramer. Allt det andra, hela det litterära myller vi kan ana i andrahandskällorna, är mer eller mindre borta. Trots det bildar vi oss uppfattningar om det grekiska dramat som sådant, påstår ett eller annat, om hur det var och inte var. Och vi måste väl förhålla oss till sakernas tillstånd: att allt som finns kvar är några korn i sanden, en droppe i havet. Måste försöka tolka, begripa, mot alla odds. Med insikten om att helheten alltid kommer att vara undflyende och instabil. Att summan av alla dessa segrar blir en sorts förlust, av minne och monument. För inte ens underverken blev kvar. Av mänsklighetens allra mest omsusade skapelser kan vi i dag bara se Egyptens pyramider med egna ögon. I boken "Antikens sju underverk" från 2019 försöker antikvetaren Allan Klynne ändå rekonstruera dem med en detektivs noggrannhet. Tillkomsten, konstruktionssättet, sönderfallet genom jordbävning eller belägring och så det utdragna sökandet efter spåren efteråt. Frågan är också om vissa av underverken ens funnits, eller snarare varit ett slags legering av legender: sammansmälta beskrivningar som ofta motsäger varandra. Inte minst gör Klynne sitt bästa för att reda ut Babylons hängande trädgårdar, som ändå inte tycks gå ihop på någon ledd. Vare sig hängande eller klättrande. Något liknande verkar gälla Kolossen på Rhodos, som sägs ha poserat bredbent över hamninloppet vilket tillät även de största fartyg att passera därigenom. Men enligt Allan Klynne kunde den knappast ha stått på det sättet, rent tekniskt. Och inte heller varit fullt så kolossal som myten menar. Med Mausoleet i Halikarnassos, en enorm överbyggnad av Kung Mausollos grav på 300-talet före Kristus i nuvarande turkiska Bodrum, är efterspelet minst lika intressant som tillkomsten. Det var romarna som först använde termen mausoleum när de lät Kejsar Augustus grav bli nästan lika väldig som den i Halikarnassos och begreppet har sedan dess använts för bland annat Lenins och Maos gigantiska gravbyggnader. Men trots att monumentet över Mausollos, som sades vara minst 40 meter högt, stod sig ända fram till 1100-talet efter Kristus: alltså i nästan ett och ett halvt millennium, blev den ett mysterium för den modernare människan. Hur graven egentligen såg ut, exakt var den hade legat, vilka av dåtidens mest berömda skulptörer som gjorde utsmyckningarna. Romaren Plinius den äldre gav Mausollos grav dess mest utförliga beskrivning, som dock så isande tydligt illustrerar det närmast hopplösa i att försöka tolka äldre tider korrekt. Enbart av Plinius inledande mening finns det i dag enligt Allan Klynne 58 olika versioner. Främst på grund av att romaren, som brukligt var, skrev utan mellanslag och texten därmed kunde tolkas olika i de senare avskrifter som utgör våra källor. Sökandet efter själva mausoleet, vilket så småningom torde ha raserats av en jordbävning, är också en historia i sig. En flera hundra år lång skattjakt, som vid mitten av 1800-talet ledde till att 799 bitar från underverket kunde skeppas till England av brittiska arkeologer. Sedan pågick det fruktlösa pusslandet i ytterligare ett drygt sekel, innan en dansk expedition först på 1970-talet hittade de bitar som behövdes för att begripa helheten. Det var de gamla grekerna som skapade föreställningen om Världens sju underverk, som de hette när det begav sig, Den äldsta ännu existerande topplistan formulerades av Antipatros från Sidon på 100-talet före Kristus med fem av sju underverk placerade just i det grekiska imperiets hjärta, inom en liten cirkel av hela jordklotet, eftersom segrarna skrev historien redan då. Och det är inte enbart underverken i sig som försvunnit, utan även definitionerna av dem. Antipatros uppräkning kan enligt Allan Klynne bygga på poeten Kallimachos försvunna bok "Förteckning över sevärdheter från världens alla hörn", skriven halvtannat sekel tidigare, eller från en lista som återfanns på ett mumie-emballage i Berlin i början av 1900-talet. Men den papyrusen var så skadad att bara tre av vad som sades vara sju sevärdheter gick att tyda: Pyramiderna, Mausollos grav och Artemis-templet i Efesos i nuvarande Turkiet. Självklart har den här topplistan sedan diskuterats och ifrågasatts genom historien. Redan romarna nästa segrare i ordningen tyckte till exempel att deras egna skapelser måste uppmärksammas mer. Inte minst akvedukterna, som Plinius den äldre kallade "den största tekniska triumfen i världshistorien". Och så har det fortsatt, in i vår tid. Jag läser om det senaste grandiosa försöket att skapa världens nya sju underverk. Från och med millennieskiftet sägs 100 miljoner människor ha deltagit i en global digital omröstning, där man fick välja mellan ett antal existerande byggnadsverk och som passande nog pågick i sju år med slutpunkt 2007. Resultatet blev väl inte särskilt oväntat. Här finns romarnas Colosseum och en betydligt vidare geografisk spridning, med bland annat Chichén Itzá i Mexiko, Kinesiska Muren och indiska mausoleet Taj Mahal. Det i vår tid så uppmärksammade begreppet "Världsarv" är ju ett annat försök att lyfta fram det bästa som mänskligheten åstadkommit. Att underverken inte längre är sju, utan närmare 900 byggnader eller stadsmiljöer på Unescos lista, visar på både fördelen och nackdelen av att göra den bredare och mer representativ. Risken är att listan samtidigt blir allt mer svåröverskådlig och till sist tappar sin pedagogiska poäng. Fortfarande ligger dock ungefär hälften av de kulturella världsarven i Europa och Nordamerika, det vill säga jordklotets härskare under nu snart tre sekel, efter Kinas senaste storhetstid under 1700-talet. Så den övergripande tendensen tycks stå sig relativt väl sedan de gamla grekerna. Just nu är det vi själva som skriver historien, innan Kina kanske tar över igen. Hur tidstypiska sådana här topplistor över mänsklighetens mäktigaste byggnadsverk än är, hur ytliga eller fåfänga, ser jag dock ändå deras värde. I bästa fall kan de fungera som en lättfattlig guide till kulturhistorien. Någonting som väcker vår fantasi och kunskapstörst, liksom respekten för andra kulturer. I värsta fall kan de snarast fungera tvärtom och lättfattligheten slå tillbaka. Världsarven förvandlas då till självklara mål för dem som vill rasera monument, än en gång skriva över historien, statuera exempel. Vilket IS nutida härjningar i bland annat Palmyra och Mosul bara alltför tydligt illustrerar. Men just den ursinniga viljan visar samtidigt på minnesmärkenas symboliska tyngd och därmed också vikten av att ha dem kvar på våra kom ihåg-listor för framtiden. Inte minst om själva byggnadsverken förvandlas till grus och aska. Som en sorts arkeologiska ledtrådar, på samma sätt som antikens sju underverk varit för oss under tvåtusen år. Ett trotsigt "Låt stå!" på historiens svarta tavla. Mattias Berg mattias.berg@sr.se

Britterna älskar och hatar sin mur. En symbol för imperiet, men också för förtrycket av kelter och det urbrittiska. Följ med Tobias Svanelid på hans fortsatta vandringar längs Hadrianus mur. Tobias Svanelid och antikvetaren Allan Klynne reser vidare längs tvåtusenåriga Hadrianus mur för att ta reda på hur den romerska muren än idag påverkar britterna. Idag är muren ett av landets främsta turistmål där kylskåpsmagneter och gosedjur ska öka förståelsen för Storbritanniens romerska arv. Men muren har också alltid varit en mäktig symbol som nu i Brexittider börjar omtolkas, från att ha symboliserat britternas imperium som arvtagare till det romerska till att idag handla om de underkuvade kelternas obändiga strävan efter frihet.

Samtidigt som Berlin firar murens fall och Trump reser nya murar mot Mexico reser Tobias Svanelid till murarnas mur - Hadrianus romerska gränsmur mot barbarerna i Skottland. Följ med Tobias Svanelid och antikvetaren Allan Klynne till Hadrianus mur i norra England. Tvåtusen år efter att den byggdes är den fortfarande Storbritanniens största byggnadsverk som idag kan berätta om livet vid Romarrikets yttersta utpost, om mångkulturella möten, om kalasinbjudningar och om soldatliv, men också om vad muren kan berätta om vår egen tids syn på vad som är England och vad en mur gör med vår syn på gränser och kulturer.

Antikens sju underverk: Pyramiderna, kolossen på Rhodos och... ja, vilka är nu de andra? Lär dig vilka de är och få en hel del fantastiska berättelser från antiken på köpet när historikern Allan Klynne berättar.Lyssnar du i Acastappen får du upp bilder på de olika underverken. Bilderna är i de flesta fall skisser på hur underverken skulle kunna ha sett ut.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Gustav WulffSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzson See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Alla har hört talas om antikens sju underverk, men få kan rabbla upp dem. Förteckningen över de märkvärdiga sevärdheterna kan närmast beskrivas som en uråldrig bucket-list, som man borde ha besökt. Men fanns antikens sju underverk på riktigt? I dag återstår enbart det äldsta av de sju underverken - Cheopspyramiden. Listan över antikens sju underverk är först känd från ett epigram av diktaren Antipatros från Sidon från 100-talet f.Kr som innehåller: Babylons murar, skulptören Fidias' Zeusstaty i templet i Olympia, kolossen på Rhodos, de hängande trädgårdarna i Babylon, pyramiderna vid Giza, Mausoleet i Halikarnassos och Artemistemplet i Efesos. I avsnitt 56 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen och författaren Allan Klynne, som precis kommit ut med boken Antikens sju underverk.Vi lever närmare i tid till de gamla grekerna än de levde nära det antika Egypten. Därför visste det antika grekerna mindre om de 4500 år gamla pyramiderna i Giza än vi gör idag. Pyramiderna, som en gång lyste bländande vita i hettan, är den överlägset äldsta av de antika underverken. Och kolossen på Rhodos, det vill säga en bronsstaty föreställande solguden Helios som var så enorm att den sades ha ett ben på vardera sida om öns hamninlopp får oss att ifrågasätta sanningshalten i de antika listorna. Men frågan är vilken lista som är korrekt och har alla underverk verkligen funnits?Skönast av alla underverk var Zeusstatyn i den grekiska helgedomen Olympia, hemort för de olympiska spelen. Här satt gudarnas kung på en tron inne i ett tempel, framför en bassäng fylld av olivolja. Statyn var över tretton meter hög och tillverkad av marmor, guld och elfenben. Hur kunde grekerna finansiera detta storverk för 2500 år sedan? Och vad vet vi om konstnären Fidias som skapade den?I Babylon påstås det att det fanns paradisiska trädgårdar, men på vilket sätt var de ”hängandeAn Appreciation by The Music of Ancient Greece is licensed under a Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 International License.I Maerten van Heemskercks målning från 1535 är antikens sju underverk bakgrunden till Paris bortförandet av Helena, från The Walters Museum. Public Domain.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Antikvetaren Allan Klynne samtalar med Bo Eriksson om vad ett underverk är, varför de var sju och hur synen på vilka som skulle räknas till dem ändrades redan under antiken, men också hur dagens forskning ställer sig. Underhållande och spirituellt!

Vad vet forskningen idag om antikens sju underverk. Tobias Svanelid träffar antikvetaren Allan Klynne som undersökt underverkens historia för att reda ut bland pyramider, kolosser och fyrtorn. Den äldsta listan över världens sju underverk härstammar från 200-talet före vår tideräknings början. Men vilka underverk som fick vara med på listan och om alla över huvud taget ens har existerat råder det delade meningar om. Tobias Svanelid träffar antikvetaren Allan Klynne, aktuell med boken Antikens sju underverk för att reda ut bland pyramider, hängande trädgårdar och fyrtorn och om man eventuellt kunde segla mitt emellan Rhodoskolossens ben. Dessutom om Robinson Kruse som nu firar 300 år och genom seklen kommit att etablera en helt egen genre robinsonaden. Anna Rask har utforskat fenomenet. Och så svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga som handlar om vem som egentligen pratade grekiska och latin i det romerska imperiet.

Hon har gått till historien för sin påstådda skönhet och sina kärleksaffärer med mäktiga romare. Även i de antika källorna förekommer hon främst som en bifigur i de mäktiga männens livshistorier. Men Kleopatra VII av Egypten var i själva verket en av sin tids mest inflytelserika politiker och djärvaste härförare. Som den sista faraon och härskaren i den ptolemeiska dynastin är hennes livshistoria också en viktig pusselbit i Egyptens historia. Avsnittet spelades in live under helgens bokmässa i Göteborg. Gäster på scen var Ida Östenberg, docent i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet och forskare vid Kungl. Vitterhetsakademien, och Allan Klynne, fil. dr i antikens kultur och samhällsliv, författare och översättare. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga - produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Ben Hur är återigen aktuell på bioduken och Tobias Svanelid granskar filmen och dess föregångare. Dessutom om den romerska vattenorgeln, vars ljud nu återigen går att uppleva. Ben Hur är ett mediefenomen som fascinerat oss i mer än hundra år. Nu är en ny film aktuell, och Vetenskapsradion Historia granskar den senaste versionen av berättelsen om den judiske prinsen Judah Ben Hur som sätter sig upp mot det Romerska imperiet. Förutom några stigbyglar och alltför pampiga arenor så är det inte så mycket att invända mot när det gäller det historiska, men berättelsens ursprungstema tycks ha gått förlorad, menar antikvetaren Allan Klynne.Idag är det 3D-glasögon som gäller när ny Ben Hur-historia skall skapas. Men det mesta tyder på att den senaste filmen inte blir samma mediehistoriska milstolpe som mastodontfilmen från 1959, superdyra stumfilmen från 1925, teaterversionen från 1899 som fick 20 miljoner amerikaner att köpa biljett och ursprungsboken från 1880 som låg på bästsäljarlistorna i femtio år.Dessutom om den romerska vattenorgeln, som kanske kan ha varit Ben Hurs favoritinstrument. Nyligen gästades Sverige av en av världens få vattenorganister, Justus Willberg, som med sin rekonstruktion av en orgel från 200-talet hoppas kunna återskapa det romerska soundet.Programledare är Tobias Svanelid.

Vetenskapsradion Historia uppmärksammar jakten på stenåldersmänniskornas gener och frågar antikvetaren hur det kom sig att de romerska kejsarna blev gudar. Programledare är Tobias Svanelid. Dagens européer bär spår av stenåldern i sitt DNA, och den senaste studien som undersöker hur européernas släktträd ser ut föreslår att åtminstone tre olika folkgrupper blandats här under stenåldern. – Förutom spåren från de tidiga jordbrukarna från Mellanöstern och de ursprungliga europeiska jägar-samlarna finns spår av en tredje grupp som kopplar ihop européerna med Sibirien och Nordamerikas indianer, berättar Fredrik Hallgren, en av forskarna bakom studien som presenteras i Nature. Dessutom uppmärksammas den nu 2000-åriga händelse då den nyss avlidne kejsaren Augustus förklarades vara gudomlig. Den romerska kejsarvärdighetens koppling till gudarna kom att påverka Romarrikets vidare utveckling, och präglade världen långt in i vår egen tid. – På krokiga vägar var ju vår svenska kungar ”av Guds nåde” ett arv ifrån Roms tankar om gudomliga kejsare, som slog rot för 2000 år sedan, berättar antikvetaren Allan Klynne.

Del 4: Myter och dispyter Är historiekunskap alltid något gott? Vilka var germanerna? Och vad har egentligen romerska historikern Tacitus att göra med antisemitismen? Vi besökte Augustnominerade Tore Janson på Östermalm i Stockholm och pratade historieförfalskning och mytens makt över vår historia och nutid. Tore Janson är nominerad till Årets Svenska Fackbok för boken ”Germanerna”. Medverkar gör också Allan Klynne, som är författare och fil dr. i antikens kultur- och samhällsliv. Augustpodden produceras av Isa Andersson och Inga Ramsten på produktionsbolaget Fascinera.  Augustpriset presenteras i samarbete med Posten som är en del av PostNordkoncernen.

Slaget vid Lützen 1632 har blivit ikoniskt i svensk historieskrivning. Det var då som kung Gustav II Adolf stupade men Sverige ändå vann en stor seger i det trettioåriga kriget. Men Gustav II Adolf var inte den ende som miste livet i lützendimman, bortåt 10 000 soldater stupade vid slaget och nu undersöker för första gången tyska arkeologer en massgrav ifrån slaget för att ta reda på vilka dessa namnlösa stupade egentligen var. - Bland annat har man hittat kvarlevorna efter två små barn, vilket minst sagt förvånat oss, berättar Ann Grönhammar från Livrustkammaren som var på plats när fyndet presenterades. Vetenskapsradion Historia berättar också de svenska guldgrävarnas okända historia som nu uppmärksammas i en utställning på Sverige Amerika Centret i Karlstad. I slutet av 1800-talet hittades guld i Klondike i Yukonterritoriet i nordvästra Kanada, vilket ledde till en galen rush till denna förlovade vildmark. - Omkring 400 svenskar lockades också av guldet, en av dem östgöten Wally Nelson, som lämnade fru och barn för att söka lyckan i Klondike, berättar historikern Kristin Mikalsen. Dessutom granskas bioaktuella Wrath of the Titans med hjälp av antikvetaren Allan Klynne. I filmen är den antike hjälten Perseus den ende som kan rädda världen och Olympens gudar mot de fruktansvärda titanerna, men hur väl stämmer Hollywoods aktionäventyr överens med antikens epos? Programledare är Tobias Svanelid.

Idag är det exakt 60 år sen drottning Elisabeth klev upp på tronen i Storbritannien, ett diamantjubileum som kommer att firas ordentligt. Hör Alison Thorpe vice ambassadör på brittiska ambassaden om hur det ska gå till och hur populär regenten verkligen är. Hör också om att det finns en republikansk förening som förväntas höra talas om sig under året. Sveriges Radios korrespondent i London Patrik Holmström medverkar. Kleopatra träffar Julius Caesar på en operascen med en musik signerad Händel. Hör om relation och politk apropå en föreställning som har premiär på Folkoperan inom kort. Dirigenten Joakim Unander och Maria Sanner som spelar Julius Caesar kommer till studion. Vem var egentligen Kleopatra och vad är det som aldrig upphör att fascinera kring hennes person? Hör Allan Klynne som har skrivit en bok om henne. Bisittare: Louise Epstein Producent: Anders Diamant anders.diamant@sverigesradio.se

Med slaget vid Marathon för exakt 2 500 år sedan räddades Grekland undan en persisk invasion. Men bara tillfälligt. Tio år senare skulle Perserna, med kung Xerxes i spetsen, komma tillbaka, och i betydligt större antal. Vetenskapsradion Historia följer grekernas desperata kamp för frihet, från det inledande blodbadet vid Thermopylae till de avgörande segrarna vid Salamis och Plateae. - Marathon har fått en ikonstatus i historieskrivningen, men egentligen var de följande slagen vid Thermolyae och Plateae långt mer betydelsefulla, menar antikvetaren Allan Klynne, som guidar runt vid de antika slagfälten. Möt de krigsfixerade spartanernaoch Xerxes odödliga elitsoldater, vandra runt på ruinerna till staden Plateae och blicka ut över Salamissundet, där grekisk krigslist slutligen krossade den persiska flottan. Programledare är Tobias Svanelid.

Det har gått 2 500 år sedan det mytomspunna slaget vid Marathon. Vetenskapsradion Historia tar med antikvetaren Allan Klynne till platsen för att ta reda på vad som egentligen hände - och vem som faktiskt sprang det allra första Marathonloppet... Programledare är Tobias Svanelid.

Mer än hundra år före OS i Vancouver sökte sig svenskar till den kanadensiska staden för att söka lyckan. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Vancouvers första svenskar, och deras kamp för att överleva i dåtidens vilda British Columbia. - Många av svenskarna var norrländska män som lockades av det välbetalda arbetet i skogen, berättar historikern John Stuart. Men jobbet som high-rigger var riskfyllt och många av de tusentals svenska timmerhuggarna i Vancouvertrakten omkom i arbetet. I själva staden Vancouver fanns tills också helt nyligen en livskraftig svenskkoloni med insuttna ställen som Café Hembygden och Restaurant Skandia. Vetenskapsradion Historia vandrar runt i det svenska Vancouver och besöker också den lilla orten Lund, några timmars bilfärd norr om OS-staden, som grundades av två bröder Thulin från trakterna av Valdemarsvik. Dessutom granskar antikvetaren Allan Klynne den bioaktuella filmen Agoras historiska sanningshalt. Filmen, där Rachel Weisz spelar rollen som den kvinnliga filosofen Hypatia, utspelar sig i 300-talets Alexandria, under det romerska imperiets sista självande år. Men hur väl stämmer filmen överens med historieforskningen, och hur var det egentligen att vara kvinnlig filosof under antiken? Programledare är Tobias Svanelid.

Hon är en av världshistoriens mest kända kvinnor och den antika världens femme fatale. I två tusen år har konstnärer och författare facinerats av hennes utseende och öde, men vem var hon egentligen? Antikvetaren Allan Klynne är aktuell med en ny bok om Kleopatra.- Hon har oftast porträtterats som en erotisk ikon i lyxförpackning, men sanningen är att vi vet mycket litet om henne, berättar han. Att se Kleopatra enbart som ett bortskämt sexmonster är grovt felaktigt, menar Allan Klynne, uppenbarligen hade hon enastående förmågor inom diplomati och politik och hon kom att på många sätt forma Romarrikets öde.Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia den försvunna byn i New Yorks Central Park. I mitten av 1800-talet låg där, mitt på Manhattan, byn Seneca Village – en mångkulturell smältdegel helt skild från det egentliga New York City. Men när man började anlägga Central Park fick byborna avlägsnas, och idag söker arkeologerna efter resterna av den försvunna byn i Central Park.Läs mer om projektet .Programledare är Tobias Svanelid.