Podcasts about Svante Nordin

Få känner till att Hitler inspirerades av en svensk statsvetares teori när han drömde om ”Lebensraum” för Tyskland. Men idag har ”geopolitik” blivit rumsrent och ett avgörande begrepp för att förstå världen. Idéhistorikern Svante Nordin skriver i denna del av artikelserien Idéerna som skakar världen om teorin att internationell politik betingas av geografin. Inläsare: Staffan Dopping

Kan författare och filosofer som stod den nazityska regimen nära någonsin bli relevanta igen? Den frågan försöker idéhistorikern Svante Nordin besvara i Världsandens partisaner: Filosoferna, tredje riket och den liberala demokratin. Han beskriver hur tre kritiker av den liberala demokratin – Martin Heidegger, Ernst Jünger och Carl Schmitt – lyckades överkomma sina kopplingar till den nazityska regimen. I samtal med Adam Cwejman förklarar Svante Nordin en av 1900-talets mest intressanta idéhistoriska metamorfoser.

I "Filosoferna: Vetenskaplig revolution och upplysning" får läsaren stifta bekantskap med portalfigurer som Descartes och Spinoza och hur de bröt med det förflutna. Professor Svante Nordin är en av Sveriges främsta idéhistoriker och har skrivit åtskilliga verk om filosofins historia. Han samtalar med Adam Cwejman om hur hela den moderna världens tänkande uppstod.

I antologin "Radikalism och avantgarde. Sverige 1947–1967" samlas olika röster, som Yvonne Hirdman, Tobias Hübinette, Kalle Lind, Edward Blom och Svante Nordin. Syftet är att försöka förstå hur svenskarna uppfattade eldens återsken från andra världskrigets Europa och inte minst hur de såg på sig själva. Redaktörerna Christian Abrahamsson och Torbjörn Elensky samtalar med Erik Jersenius om ett verk i svensk självrannsakan.

Ideologin ska vara partiets kompass. Hur mycket styr ideologin svensk politik? Har pragmatismen fått en allt större roll? Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet. Alla partier bekänner sig till någon ism när de presenterar sig: socialism, liberalism, grön ideologi, kristdemokrati, nationalism, konservatism och feminism i olika kombinationer. Hur ser balansen ut mellan ideologi och pragmatism i svensk politik?Ideologins historia och plats i svensk politikDe klassiska politiska ideologierna har flera hundra år på nacken. Är de fortfarande applicerbara på dagens moderna samhälle? Redan på 50-talet sa den tongivande statsvetaren och publicisten Herbert Tingsten att ideologierna var döda och demokratin istället tagit över som en slags överideologi. Idag är det få som skulle skriva under på detta, men frågan är vilken plats ideologierna har i dagens svenska politiska landskap. Ser vi stora skillnader mellan partierna? Är det lättare att vara ideologisk när man befinner sig i opposition? Och är det rakryggat att vara ideologisk eller kan man bli dum av ideologi? Medverkande: Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria i praktisk filosofi och Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl

Gäst i veckans podd är författaren och idéhistorikern Svante Nordin. I det tredje bandet av Filosoferna som nyligen utkommit på Fri Tanke, presenterar Nordin de filosofer som under 1600-talet ställde naturfilosofin på ny grund. Dessutom de upplysningsfilosofer som nästföljande sekel skapade ett nytt begreppssystem för samhället, moralen och religionen, och därmed öppnade dörren till den moderna världen. Vad markerar startskottet för den vetenskapliga revolutionen? Hur förändras filosofibegreppet under den nya tiden? Och hur förhåller sig egentligen upplysningens omstöpning av samhället till den vetenskapliga utvecklingen?  

Konservatismen har plötsligt medvind efter att länge ha fört en slumrande tillvaro i svensk politik. Men vad är det att vara konservativ? Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet. Förändra med försiktighet, förvalta och förädla skulle kunna definiera konservatismen. Konservatismen är inte en ideologi som ser likadan ut i hela världen utan den utgår ifrån de lokala sammanhangen där historien, traditioner, nationen och familj och andra gemenskaper är viktiga kärnvärden. Det talas om ett konservativt block och en konservativ våg. Vad är svensk konservatism och var hittar vi den idag?Konservatismens historia och plats i svensk politikPolitiska rummet lyfter fram konservatismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter konservatismen hos dagens riksdagspartier och lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom konservatismen. Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är konservativ?Sven-Eric Liedman, svensk nestor i politikens idéhistoria, ger oss konservatismens historia och kärnvärden. Katarina Barrling, docent i statsvetenskap och Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria tar konservatismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta konservativa idéer. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie LiljedahlLitteraturtips:Reflektioner om franska revolutionen - Edmund Burke A Political Philosophy: Arguments for Conservatism - Roger Scruton The meaning of conservatism - Roger Scruton De konservativa idéerna - Herbert Tingsten The conservative mind - Russell Kirk Det politiska tänkandes historia - Svante Nordin Från Platon till demokratins kris: De politiska idéernas historia Sven-Eric Liedman 

Författaren Winston Churchill – med Svante Nordin "History will be kind to me, for I intend to write it". Som politiker och talare gjorde Churchill historia, och som författare skrev han den – så väl att han fick Nobelpriset i litteratur. Idéhistorikern Svante Nordin berättar här om Churchills författarskap – från ungdomens äventyrliga krigsreportage till statsmannens memoarer och skildring av andra världskriget inifrån. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Svante Nordin är idéhistoriker och professor emeritus. I sin senaste bok, Tanke och dröm - Svensk idéhistoria från 1900 beskriver han ett århundrade av debatter och konflikter i svensk offentlighet, från Strindbergfejden till 1990-talets diskussioner om globalisering.

Det var i kulturstaden München i Bayern som Adolf Hitler gick från att vara misslyckad högtorgskonstnär till obestridlig ledare för ett nazistparti som styrde Tyskland under tolv år och skapade en världsbrand. Det var i München som Hitler radikaliserades och blev glödande antisemit, enligt idéhistorikern Svante Nordin. Den 25 maj 1913 steg den 24-åriga Adolf Hitler av tåget i München. Bakom sig hade han några eländiga år i Wien där han misslyckats med att komma in på konsthögskolan vid två tillfällen. Framför sig hade han första världskriget där han på västfronten skulle delta som ordonnans vid ett bayerskt regemente och dekoreras flera gånger. Första världskriget blev ett krig som mångt och mycket skapade den Hitler som världen skulle lära känna. I det nymixade fjärde avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Svante Nordin, professor i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet om Hitlers München. En stad med ett flödande kulturliv, som efter första världskriget slits sönder av politiska konflikter och blev födelseplatsen för den mest destruktiva politiska rörelse världen har skådat. När den 24-åriga Adolf Hitler flyttade från det österrikiska Wien till München i Sydtyska Bayern hade han misslyckats med allt. Efter år av halvsvält på härbärgen i Wien ville starta på nytt i den bayerska huvudstaden som hade ett levande och rikt kulturliv med många konstnärer och kända författare som Tomas Mann som invånare. Vid denna tid var antisemitismen en udda perifer rörelse i Bayern. ”München var platsen där allt blev möjligt, där fredliga konstnärer och litteratörer plötsligt sattes i stånd att förverkliga sina fantastiska visioner om en bättre värld, vilken skulle uppstå likt fågel Fenix ur den brand som förtärt den gamla”, skriver Svante Nordin i sin bok Hitlers München. Den 24-åriga Hitler, som hade lyckats undvika att bli inkallad i den österrikiska armén som han föraktade, var helt opolitisk. Trots sin intelligens hade han misslyckats i skolan och tog aldrig någon studentexamen. Han betraktade sig som konstnär och funderade på att bli arkitekt. Hans första tid i München var som i Wien präglad av fattigdom och ensamhet. Det var först efter första världskriget utbrott 1914 när han anmälde sig som frivillig till det Andra bayerska infanteriregementet som hans liv fick en riktning. Trots enorma umbäranden trivdes särlingen Hitler vid fronten med sina nya kamrater. Vid fronten visade han inga tecken på antisemitism – han blev också vid ett tillfälle dekorerad efter rekommendation av ett judiskt befäl. Hitler trivdes med kamraterna vid fronten och han fick rykte om sig om att föra tur med sig eftersom han överlevde många slag där större delen av hans regemente utplånades. Det var den tyska kapitulationen som skapade politikern Hitler. Även om hans första aktioner som politiker skedde som förtroendevald i vänsterrevolutionära soldatråd. Hitler har bland annat identifierats med en röd revolutionär armbindel på en filmsekvens från begravningen av den judiska revolutionärledaren Kurt Eisner den 26 februari 1919. Men efter att det kommunistiska maktövertagande 1919 i München slagits ner med hjälp av trupper skickade av den socialdemokratiska regeringen i Berlin och med hjälp av frikårer bytte Hitler ideologisk hemvist. Hitler rekryterades av armén som propagandist för att göra vänstersoldater nationellt sinnade. Det var under utbildningen till propagandist som Hitlers förmåga som folktalare upptäcktes. Det var under samma utbildning som Hitler blev en glödande antisemit, enligt Svante Nordin. Antisemitism frodades i München och stärktes av den kommunistiska kuppen 1919 där flera av ledarna var judar. Den socialistiska rådskuppen var ett kortvarigt skräckvälde där revolutionärerna terroriserade befolkningen, avrättade gisslan och beslagtog egendom. I september 1919 deltog han ett möte i Deutsche Arbeiterpartei, DAP, och han gick därefter med i partiet som medlem 55 samt blev invald i dess ledning med ansvar för offentlighetsarbete och propaganda. I DAP gjorde Hitler tack vare sina talegåvor och sin agitationsform snabbt politisk karriär. Hitler var i allra högsta grad en revolutionär som betonade sin enkla bakgrund. Hans antisemitism var glödande. Han gjorde likhetstecken med mellan judarna, världskapitalismen och bolsjevismen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" har vi plockat fram 1600-tals filosofen Blaise Pascal - matematiker och fysiker som också formulerade sig kärnfullt om grundvalarna för människans existens. Pascals bok  "Tankar" är av det eviga slaget - alltså fortfarande tänkvärda. Många av hans tankar ryms dessutom i en tweet. I Filosofiska rummet från 2010 presenteras Blaise Pascal och Twitter diskuteras. Kan man säga att Pascal var en tidig twittrare? Gäster är idéhistorikern Svante Nordin, filosofen Jeanette Emt och frilansjournalisten och medieanalytikern Anders Mildner. Programledare: Lars Mogensen Producent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 2 maj 2010

Varför ville grannarna bjuda på fika och klasskamraterna veta vem Adelina var när hon kom till Sverige 1992. Och varför är de nyanlända som hon idag lär svenska nästan helt utan sociala kontakter? Linda har träffat tvåbarnsmamman som mer än något annat vill lära sina döttrar att de kan bli vad de vill. Hennes jämförelse mellan flyktingmottagandet idag och för 30 år sedan väcker frågan om vad som har hänt under dessa åren och varför. Idéhistorikern Svante Nordin ger insiktsfulla och ganska hoppfulla svar, medan Linda och Benke undrar varför dagens politiska debatt inte handlar mer om visioner och de stora penseldragen.

"Efter Revolutionen" och "Sveriges moderna historia" gås igenom av Anton Stigermark. Författaren är Svante Nordin. ✅Stöd vår kanal✅ Dela, gilla, kommentera och donera: ▶️SWISH: 123 0265 298▶️BankGiro: 743-9433▶️Kontonummer SEB: 5403 10 554 55 ▶️ IBAN: SE3550000000054031055455▶️PATREON: https://www.patreon.com/palaestramedia ▶️Paypal: paypal.me/palaestra

Bertrand Russell ses som en av 1900-talets främsta tänkare. Han föds 1872 i ett viktorianskt England och dör 1970, 97 år gammal. Vid seklets början är han med och introducerar den analytiska filosofin vid universitetet i Cambridge och blir inflytelserik både inom den akademiska världen och i samhällsdebatten. Under sin levnad skriver han ett 70-tal böcker och flera tusen artiklar och för en omfattande korrespondens med både tongivande ledare i världen och med allmänheten. Han pacifistiska övertygelse gör att hamnar i fängelse vid flera tillfällen, men lägger också grund till FN:s krigsförbrytardomstol. För 70 år sedan tog han emot Nobelpriset i litteratur. Vilka spår har han lämnat efter sig idag? Gäster i dagens Filosofiska rummet är Svante Nordin, professor i ide och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Anna Sofia Maurin, professor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet och Fredrik Stjernberg, professor i filosofi vid Linköpings universitet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl

Av Tacitus skrifter har åtskilligt gott förlorat men tillräckligt mycket blivit bevarat för att hålla latinstudenter sysselsatta i århundraden. I Annaler uppehåller han sig vid kejsarna Tiberius, Claudius och Nero och deras tid, medan han i Maktspelet i Rom berättar om de många dramatiska omkastningarna år 69, ett år som såg inte mindre än fyra kejsare avlösa varandra. Svante Nordin, professor emeritus vid Lunds universitet och gammal latinstudent, samtalar med Peter Luthersson.

Edward Gibbon (1737-1794) hör till de stora brittiska icke-akademiska historieskrivarna, en föregångare till 1800-talets Thomas B. Macaulay och 1900-talets Winston S. Churchill. Gibbons ryktbarhet bygger på ett enda verk, förvisso i sex band: Romerska rikets nedgång och fall (1776-1788) Hans ryktbarhet blev ögonblicklig så snart verket hade börjat utkomma. Vad var det som gjorde att Romarriket inte förmådde att upprätthålla sin storhet och till sist gick under? Commodus makttillträde år 180 utgör enligt Gibbon förfallsprocessens startpunkt och Konstantinopels fall år 1453 dess slutpunkt. Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, talar med Peter Luthersson.

Kan det konstnärliga språket bidra till filosofin? Det är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet. Skönlitteratur läser vi av många skäl: för att fly vardagen, fördriva tiden eller för att försöka förstå något om livet. Men kan en dikt eller roman också fungera som ett redskap i en filosofisk undersökning? Och vad kan litteraturen i så fall bidra med, som filosofin inte klarar på egen hand? Eller är det tvärtom poeterna som behöver filosofin att hålla i handen? Frågorna väcks av två aktuella skrifter av den berömde, franske författaren Michel Houellebecq en poetik och en essä tillägnad lidandets store filosof Arthur Schopenhauer (1788-1860). I Filosofiska rummet samtalar författaren Helena Granström med Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria i Lund, om romankonstens filosofiska traditioner och möjligheter. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

Vilar svaret på framtidens frågor i vårt förflutna? Filosofiska rummet minns den konservative tänkaren Roger Scruton. I mitten av januari avled den brittiske filosofen Roger Scruton vid 75 års ålder efter en kort tids sjukdom. Han skrev över 50 böcker om allt ifrån konst, musik och estetik till sexualitet och rävjakt; grundade den konservativa tidskriften The Salisbury Review, adlades och fick medalj av Vaclav Havel för sitt stöd till oppositionen bakom järnridån. Men han var också omstridd, bland annat för sin kritik av det han kallade oikofobi: en avsky mot den egna kulturen som han fann inom det intellektuella livet i väst. Vad menade Scruton och är han värd att läsas, även nu när den stridbare debattören lämnat oss? Representerar han konservatismens sista suck, eller tvärtom dess återkomst som filosofiskt och politiskt alternativ? Filosofiska rummet gästas av scrutonkännarna Guy Dammann, musikkritiker och lektor i estetik vid Uppsala universitet; Erik Jersenius, kulturredaktör på VLT och Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

Vilken är det svenska folkhemmets idéhistoria? Och vart är det på väg nu? Svante Nordin är en av Sveriges främsta idéhistoriker, numera professor emeritus i Idé- och lärdomshistoria vid Lunds Universitet. I detta avsnitt av podden berättar Nordin bland annat om varför han bytte akademisk inriktning från filosofi till Idéhistoria, det svenska folkhemmet och om sitt stora intresse för Ingemar Hedenius.

Att leva är att lida, resonerade 1800-talstänkaren Arthur Schopenhauer. Lars Mogensen samtalar med idéhistorikern Svante Nordin om Schopenhauers pessimism eller om man så vill klarsyn. Alla vet vi nog innerst inne att vi blir inte särskilt mycket lyckligare av de ting och upplevelser vi trängtar efter: soffan, cykeln, semestern, slutbetyget eller den nya partnern. Livet kommer i kapp och på andra sidan stängslet är gräset lite grönare. I sin centrala bok Världen som vilja och föreställning (Die Welt als Wille und Vorstellung, 1818) formulerar Arthur Schopenhauer (1788 1860) sina idéer om viljan till liv motsvarigheten till Kants tinget i sig. Inspirerad av buddhism och österländsk filosofi utvecklar han sina idéer och metafysik där mycket handlar om livet som lidande, men där musiken och konsten kan fungera som befrielse. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Thomas Carlyle (1795–1881) var en av 1800-talets mest beundrade författare, en av dess ledande intellektuella. Framför allt var han historieskrivare. Och i centrum för all förändring eller utveckling satte han enskilda individer. Historien är liktydig med hjältarnas historia, de förebildliga föregångsgestalternas historia. Hjältar driver skeendet i kamp mot slemma, ondskefulla antagonister. Carlyles största triumf var ett verk i tre band, Den franska revolutionen. Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Klimatets idéhistoriska betydelse, Ryssland som idé och varför vi ska bry oss om främmande generationer: Ämnen för tre av boktipsen från Marta Johansson, Farshid Jalalvand och Svante Nordin. Sommarledigheten erbjuder för den som vill möjlighet till läsning och förkovran. Men vad läsa? Det finns ju så många böcker! Filosofiska rummet låter tre kloka och vana läsare, Marta Johansson, filosof, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och Svante Nordin, idéhistoriker tipsa om och diskutera några som de tycker läsvärda tankeböcker: Roms öde: Klimatet, sjukdomarna och imperiets undergång, av Kyle Harper. Vi och dom. Ryssland som idé, av Bengt Jangfeldt. Aednan, av Linnea Axelsson. Why worry about future generations, av Samuel Scheffler. Brave Genius: A Scientist, a Philosopher, and Their Daring Adventures from the French Resistance to the Nobel Prize, av Sean Carroll Etikprofessorn, av Torbjörn Tännsjö. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Den svenska vänstern förlorade kampen om ekonomin men vann kulturen. Med utgångspunkt från boken "Efter revolutionen" av professor Svante Nordin och Lennart Berntson.Filmfestivalen - mer information och biljetter på: https://logik.se/Produkt/palaestra-filmfestival-2019/✅Stöd vår kanal✅ Dela, gilla, kommentera och donera: ▶️SWISH: 076 58 04 607▶️PATREON: https://www.patreon.com/palaestramedia ▶️Bitcoin: 3LyviHpEvvg6fZ2XuC8xyRPUi2JE8pH1Gm▶️Paypal: paypal.me/jonasnilsson38

#22 Om Sveriges filosofihistoria med Svante Nordin - Del 3/3 - Den analytiska filosofins genombrott by Om filosofers liv och tankar

I denna del får vi stifta närmare bekantskap med 1800-talets stora svenska filosofiströmning, Boströmianismen.

Sveriges filosofihistoria från dess början på 1400-talet via Drottning Kristina, Descartes till Kantianismens inträde i Sverige. Mer av Svante Nordin om Sveriges filosofihistoria: https://libris.kb.se/hitlist?q=svante+nordin&r=;tree:D&f=simp&g=&m=10&p=1&d=libris&s=r&t=v

Lever vi i den sämsta eller bästa av världar? Filosofiska rummet funderar på synen på optimism i dag. Med utgångspunkt i den franske 1700-talsfilosofen Voltaire och hans roman "Candide eller optimismen" från 1759 samtalar Filosofiska rummet om optimism i filosofihistorien och i samhället i dag.  Går det att vara optimist när vi så ofta pratar om jordens kollaps, att apokalypsen är nära? Är det kanske bättre att vara lite lagom pessimistisk? Medverkande: Karin Bradley, klimatforskare vid institutionen för samhällsplanering och miljö på KTH i Stockholm som har forskat och skrivit böcker om utopiskt tänkande, Johan Norberg, idéhistoriker, liberal debattör och författare bland annat till boken Framsteg tio skäl att se fram emot framtiden och Svante Nordin, kulturdebattör, författare och professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Programledare: Tithi Hahn.  Producent: Lina Kalmteg.

Filosofiska rummet tittar tillbaka på året som har gått med hjälp av fyra filosofer. Filosofiska rummet har pratat med fyra filosofer som har varit bokaktuella (lästips!), hörts mycket i debatten och som alla dessutom har medverkat i Filosofiska rummet under 2018. Vad säger de om året som har gått och vad tror de om 2019? Och vilken roll skulle filosofin kunna ha i samhället?  Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och aktuell med den självbiografiska boken Etikprofessorn, Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola som under året uppmärksammats för boken "Det omätbaras renässans", Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms Universitet och författare till boken "Alternativa fakta" och Svante Nordin, filosof och professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet och författare till boken "Hitlers München". Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg.

Idag ska vi bege oss till Bayern i Tyskland för att följa i de fotspår som lämnats av en man som beskrivits som en stilbildande sagokung Ludvig II av Bayern. Ludvig II av Bayern har också kallats för spritt språngande galen. Han skulle säkerligen ha gått till historien som bara en av många mindre kända kungligheter med knasiga idéer som det kryllade under 1800-talet i Europa, som då var fyllt av olika kungadömen, kejsardömen och furstendömen. Men Ludvig II av Bayern kom att utmärka sig, redan då. Till en början för att han vid sin kröning 1864 bara var 18 år och modellsnygg. Han var nästan två meter lång, slank och vältränad efter att ha ridit mycket. Hyn var blek, håret var mörkt och lockat (av locktänger, skulle det visa sig) och hans ögon var blå. Men hans skönhet avtog. Ludvig den andre av Bayern blev ganska snart tämligen fet, och tappade tänderna gjorde han också. Liksom sitt förstånd, anser en del. Men bestående blev de tre fantasifulla slott han lät uppföra Neuschwanstein, Herrenchiemsee och Linderhof. Slott som blivit en sorts prototyper för hur sagoslott ska se ut. I veckans program besöker vi slottet Linderhof, som ligger i en dal mitt i de bayerska alperna cirka nio mil utanför München. Det var en plats som Ludvig valde med stor noggrannhet. Det var på Linderhof som Ludvig kom att tillbringa de sista åren av sitt liv och trots att detta slott är hans minsta, så rymmer det flera olika fantasivärldar. Ludvig II älskade inte bara pampiga slott. Han älskade också Richard Wagners musik. Varför är det så många som blir besatta av Wagners verk? Det tar vi också reda på i programmet. Veckans gäst är Svante Nordin, professor i idéhistoria vid Lunds universitet.

Historikern Peter Englund och idéhistorikern Svante Nordin i ett samtal om första världskriget och dess efterdyningar. Svante Nordin har skrivit boken "Hitlers München" - om staden och dess invånare mellan 1913 och 1945. "Stridens skönhet och sorg" är namnet på Peter Englunds serie om första världskriget, skildrat ur enskilda människors upplevelser. Moderator: Ingrid Lomfors. Inspelat den 30 september 2018 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangörer: Forum för levande historia och Natur & kultur.

Historikern Peter Englund och idéhistorikern Svante Nordin i ett samtal om första världskriget och dess efterdyningar. Svante Nordin har skrivit boken "Hitlers München" - om staden och dess invånare mellan 1913 och 1945. "Stridens skönhet och sorg" är namnet på Peter Englunds serie om första världskriget, skildrat ur enskilda människors upplevelser. Moderator: Ingrid Lomfors. Inspelat den 30 september 2018 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangörer: Forum för levande historia och Natur & kultur.

Ett samtal från Svenska kyrkans scen Se människan på Bokmässan i Göteborg. Samtalet är inspelat 30 september 2018.

Det var i kulturstaden München i Bayern som Adolf Hitler gick från att vara misslyckad hötorgskonstnär till obestridlig ledare för ett nazistparti som styrde Tyskland under tolv år och skapade en världsbrand. Det var i München som Hitler radikaliserades och blev glödande antisemit, enligt idéhistorikern Svante Nordin.Den 25 maj 1913 steg den 24-åriga Adolf Hitler av tåget i München. Bakom sig hade han några eländiga år i Wien där han misslyckats med att komma in på konsthögskolan vid två tillfällen.Framför sig hade han första världskriget där han på västfronten skulle delta som ordonnans vid ett bayerskt regemente och dekoreras flera gånger. Första världskriget blev ett krig som mångt och mycket skapade den Hitler som världen skulle lära känna.I det fjärde nymixade avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Svante Nordin, professor i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet om Hitlers München. En stad med ett flödande kulturliv, som efter första världskriget slits sönder av politiska konflikter och blev födelseplatsen för den mest destruktiva politiska rörelse världen har skådat.När den 24-åriga Adolf Hitler flyttade från det österrikiska Wien till München i sydtyska Bayern hade han misslyckats med allt. Efter år av halvsvält på härbärgen i Wien ville han starta på nytt i den bayerska huvudstaden som hade ett levande och rikt kulturliv med många konstnärer och kända författare som Thomas Mann som invånare. Vid denna tid var antisemitismen en udda perifer rörelse i Bayern.”München var platsen där allt blev möjligt, där fredliga konstnärer och litteratörer plötsligt sattes i stånd att förverkliga sina fantastiska visioner om en bättre värld, vilken skulle uppstå likt fågel Fenix ur den brand som förtärt den gamla”, skriver Svante Nordin i sin bok Hitlers München.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Svante Nordin, professor em. i idéhistoria, samtalar med Bo Eriksson om hur staden München blev födelseplatsen för den nationalsocialistiska rörelsen.

Samtalet från förra veckan fortsätter: om historiens uppgift och historikerns ansvar utifrån mötet med huvudredaktören för Frankrikes världshistoria, Patrick Boucheron. Nej, historien upprepar sig inte, men den har ändå massor att lära oss. För detta krävs att historikerna beskriver de historiska fakta så exakt de bara kan, menar historieprofessor Patrick Boucheron vid Collège de France. Hemma i Frankrike hamnade han i mitten av en upphetsad debatt om Frankrikes traditionellt (med viss rätta?) självförhärligande självbild, med den komparativa historieboken Frankrikes världshistoria. Men han framhärdar i att historien tjänar till att depaysera eller främmandegöra oss, och få oss att inse att inte bara andra tiders utan också andra länders politiska lösningar är möjliga. Ett exempel är den svenska och nordiska valmonarkin under medeltiden, som de självcentrerade fransmännen aldrig såg. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat honom, och idéhistorikern Svante Nordin, chefredaktören för tidskriften Historiskan Eva Bonde och journalisten Per Svensson fortsätter samtalet med Lars Mogensen utifrån intervjun med Boucheron.

Om historiens uppgift och historikerns ansvar med franske filosofiprofessorn Patrick Boucheron och studiogäster. Ett land kan bara förstås omringat av världen", säger historieprofessor Patrick Boucheron vid det anrika lärosätet Collège de France i Paris. "Man kan inte göra en historia av Sverige som inte också tar hänsyn till vad som omringar det. Så titeln på vår bok innebär att vi ser Frankrike som en del av världen. Patrick Boucheron är huvudredaktör för 122 franska historikers kollektiva historieskrivning Histoire mondiale de la France (Frankrikes världshistoria), och har under de senaste par åren orsakat rabalder som en provocerande röst i det offentliga samtalet om Frankrikes självbild. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat honom, och idéhistorikern Svante Nordin, redaktören för tidskriften Historiskan Eva Bonde och journalisten Per Svensson samtalar med programledare Lars Mogensen utifrån intervjun med Boucheron.

Jean-Paul Sartre, filosof och författare, var en av ledarfigurerna för existenatialisterna. Efter grundskolan började han studera filosofi på elitskolan École Normale Supérieure. Där träffade han Simone de Beauvoir. I deras relation kom kärlek och utbyte av tankar i första hand, i övrigt fick de vara otrogna och var fria att göra vad de ville. Sartres idéer grundade sig i att allt egentligen är meningslöst eftersom vi ändå ska dö. Var och en är således fri att bestämma vem de vill vara. Professor i idé- och lärdomshistoria Svante Nordin, bibliotekarien Jan Hoff och Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi berättar om Sartres liv och idéer.

Jean-Paul Sartre, filosof och författare, var en av ledarfigurerna för existenatialisterna. Efter grundskolan började han studera filosofi på elitskolan École Normale Supérieure. Där träffade han Simone de Beauvoir. I deras relation kom kärlek och utbyte av tankar i första hand, i övrigt fick de vara otrogna och var fria att göra vad de ville. Sartres idéer grundade sig i att allt egentligen är meningslöst eftersom vi ändå ska dö. Var och en är således fri att bestämma vem de vill vara. Professor i idé- och lärdomshistoria Svante Nordin, bibliotekarien Jan Hoff och Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi berättar om Sartres liv och idéer.

Filosofen och idéhistorikern Svante Nordin guidar oss genom Sokrates, Platons och Aristoteles tankar om världen vi lever i. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Edward Gibbon (1737-1794) hör till de stora brittiska icke-akademiska historieskrivarna, en föregångare till 1800-talets Thomas B. Macaulay och 1900-talets Winston S. Churchill. Gibbons ryktbarhet bygger på ett enda verk, förvisso i sex band: Romerska rikets nedgång och fall (1776-1788) Hans ryktbarhet blev ögonblicklig så snart verket hade börjat utkomma. Vad var det som gjorde att Romarriket inte förmådde att upprätthålla sin storhet och till sist gick under? Commodus makttillträde år 180 utgör enligt Gibbon förfallsprocessens startpunkt och Konstantinopels fall år 1453 dess slutpunkt. Producerat av Svenska Filmbolaget 2013.

Tacitus (cirka 55-cirka 120) var en romersk statsman - praetor, konsul och till sist prokonsul över provinsen Asien - som i skrift skildrade några av de historiska skeenden som han kunde överblicka. Peter Luthersson samtalar med professor Svante Nordin. Av Tacitus skrifter har åtskilligt gott förlorat men tillräckligt mycket blivit bevarat för att hålla latinstudenter sysselsatta i århundraden. I Annaler uppehåller han sig vid kejsarna Tiberius, Claudius och Nero och deras tid, medan han i Maktspelet i Rom berättar om de många dramatiska omkastningarna år 69, ett år som såg inte mindre än fyra kejsare avlösa varandra. Svante Nordin, professor emeritus vid Lunds universitet och gammal latinstudent, samtalar med Peter Luthersson.

Franska revolutionen var det mest våldsamma brott mot den gamla ordningen som världen skådat. Den irländsk-brittiske filosofen Edmund Burke författade ett verk där han stämplade revolutionen som en förbrytelse mot både tidigare och kommande släkten. Burke menade att alla samhällsförändringar måste vara lagliga, bygga på samförstånd och ske gradvis. Svante Nordin som är professor i idé- och lärdomshistoria menar att konservatism handlar om idén att det finns något man vill bevara som är hotat av utvecklingen. Sara Skyttedal är ordförande för Kristdemokraternas ungdomsförbund och tycker att förändringar ska växa fram organiskt. Hon gillar lag och ordning och är vän av försvaret.

Franska revolutionen var det mest våldsamma brott mot den gamla ordningen som världen skådat. Den irländsk-brittiske filosofen Edmund Burke författade ett verk där han stämplade revolutionen som en förbrytelse mot både tidigare och kommande släkten. Burke menade att alla samhällsförändringar måste vara lagliga, bygga på samförstånd och ske gradvis. Svante Nordin som är professor i idé- och lärdomshistoria menar att konservatism handlar om idén att det finns något man vill bevara som är hotat av utvecklingen. Sara Skyttedal är ordförande för Kristdemokraternas ungdomsförbund och tycker att förändringar ska växa fram organiskt. Hon gillar lag och ordning och är vän av försvaret.

Frågan om förhållandet mellan idéer och historia är som frågan om hönan och ägget: Vad kom först? Det vill säga, utvecklas historien utifrån hur filosoferna har funderat på kammaren, eller utvecklas filosofin och idéerna utifrån historiska händelser - och för den delen den tekniska och vetenskapliga utvecklingen? I dagens Filosofiska rummet diskuterar historikern Eva Österberg förhållandet mellan idéerna och historien med idéhistorikerna Svante Nordin och Thomas Kaiserfeld. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Det finns en gammal och ständigt uppblossande konflikt mellan å ena sidan naturvetenskap och å andra sidan kulturvetenskaperna - humaniora och samhällsvetenskap. Den brittiske forskaren CP Snow talade för ett halvsekel sedan om den här motsättningen som en klyfta mellan två olika kulturer, en klyfta som bara tycks vidgas. Andra har beskrivit förhållandet som ett vetenskapskrig: naturvetare som kritiserar sociologer och samhällsvetare för att vara ideologiskt färgade och blinda för vetenskapliga fakta. Humanister som vänder sig mot vad man betraktar som naturvetarnas sammanblandning av vetenskap och förnuft. Det handlar om synen på vetenskap men i förlängningen också om synen på världen och människan, i Filosofiska rummet: Vetenskapskriget, med pedagogen Mina O Dowd, biologen Christer Löfstedt och idéhistorikern Svante Nordin. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I Europa har det länge funnits en tanke om att historien utvecklas linjärt och framåt, mot allt Bättre, Sannare och Klokare. Moderniteten med sitt fokus på kunskap och vetenskap har präglat vår världsbild och människosyn. Politiskt skakas nu Europa av ekonomisk kris och misstro mot parlamenten, marknaden och kapitalismen. Runt om i världen tycks religiös extremism och rabiat nationalism förblinda människor. Så hur står sig rationalitet och vetenskap, vilken tilltro finns idag till moderniteten? Detta är det första av tre samtal med idéhistorikern Svante Nordin med utgångspunkt i 1900-talet. Idag samtalar han med sociologen Bo Isenberg och med programledaren Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Boktips: Die Legitimität der Neuzeit av Hans Blumenberg Filosoferna. Det västerländska tänkandet sedan år 1900 av Svante Nordin

Kräver ett sekulärt samhälle sekulariserade medborgare? Vad betyder det när vi säger att Sverige är världens mest sekulariserade land? Hur sann är i så fall den bilden? Själva ordet sekularism är från 1800 talet, men redan Jesus bekände sig till idén, eftersom han gjorde åtskillnad mellan stat och religion. I ett människor och tro special medverkar idehistorikern Svante Nordin, civilministern Stefan Attefall, sociologiprofessorn Grace Davie, som har specialiserat sig på religionens betydelse i Europa samt SRs mellanöstenkorrespondent Cecilia Uddén om det sekulära statsbygget i revolternas mellanöstern. I panelen: Lena Andersson, författare, Lars Dencik, professor i socialpsykologi och regissören Farnaz Arbabi. Programmet är en repris från den 23 april 2011.

Kräver ett sekulärt samhälle sekulariserade medborgare? Vad betyder det när vi säger att Sverige är världens mest sekulariserade land? Hur sann är i så fall den bilden. Själva ordet sekularism är från 1800 talet men redan Jesus bekände sig till idén eftersom han gjorde åtskillnad mellan stat och religion. I ett människor och tro special medverkar idehistorikern Svante Nordin, civilministern Stefan Attefall, sociologiprofessorn Grace Davie som har specialiserat sig på religionens betydelse i EuropaSverigesradios mellanöstenkorrespondent Cecilia Uddén om det sekulära statsbygget i revolternas mellanöstern. I panelen: Lena Andersson, författare, Lars Dencik, professor i socialpsykologi och regissören Farnaz Arbabi.

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder - stämmer det? Människor och tro på långfredagen 2011 temperaturen på sekularismen i vår tid. Vad står vi idag när det gäller samspelet mellan en sekulär stat och religion, tradition och värderingar? Hur långt kan man driva sekularismen? Kräver ett sekulärt land sekulariserade medborgare? Är Sverige skensekulärt och vad händer med diskussionen om en sekulär stat i revoltens Mellanöstern? Programledaren Tithi Hahn gästas av Lena Andersson, författare, Lars Dencik, professor i socialpsykologi och regissören Farnaz Arbabi. Medverkar gör också Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent, Grace Davie, sociologiprofessor samt idéhistorikern Svante Nordin. Reportrar: Sofia Bagge och Sören Wibeck. Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa Furuhagen Vestergren Även inom islam finns en diskussion om dynamiken mellan den religiösa och värdsliga makten. Teologiska Rummet från den 3 april 2011 handlar hur man resonerat i den shiitiska traditionen, i väntan på den tolfte imamens återkomst. Ska man hålla sig på avstånd, ska man samarbeta med makthavarna eller ska man rentav försöka ta den världsliga makten i egna händer.  Medverkande: Mohammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria vid Umeå universitet och David Thurfjell, religionshistoriker vid Södertörns högskola. Producent och programledare Peter Sandberg. Länk till Filosofiska rummet om Sekularism.

I Sverigedemokraternas valkampanj är kritiken mot islam en bärande idé och partiet målar upp en bild av hur Sverige hotas av en islamisering. Partiet arbetar bland annat aktivt mot nya moskébyggen och nyligen krävde partiledaren Jimmie Åkesson fler poliser under fastehögtiden Ramadan. Men hur väl förankrat är partiledningens islamkritiska budskap bland valarbetarna ute i landet? Frilansreportern Agneta Nordin besöker Bjuv, i nordvästra Skåne, där Sverigedemokraterna fick över 10 procent i riksdagsvalet 2006. Pontus Matsson, inrikesreporter på Sveriges Radio analyserar hur partiet använder sig av sin islamkritik i valrörelsen 2010. Utrikeskrönikan av Henrika Åkerman kommer från New York och handlar om de senaste turerna kring det muslimska kulturcentret i närheten av Ground Zero. Jobben står i fokus i den svenska valrörelsen och få ifrågasätter politkernas arbetslinje. Men hur blev arbetet så här "heligt" för svenskarna? Ska vi skylla på Luther och hur ser synen på arbete ut i andra religiösa traditioner? Människor och tros Sören Wibeck och idéhistorikern Svante Nordin reder ut begreppen. Nästa vecka kommer P1s Tendens handla om "Det heliga arbetet" . Lyssna till fler reportage och samtal om vår syn på arbete: Turkiet och arabländerna har förbättrat sina relationer betydligt den senaste tiden och många människor i Mellanöstern hoppas att Turkiet kan agera som medlare i konflikten mellan Israel och Palestina. Den turkiska forskaren Mensur Akgün berättar om förändrade attityder mellan araber och turkar. Länk till tankesmedjan TESEV som senare i höst publicerar ytterligare en undersökning om relationen Turkiet - Arabvärlden. Det finns en linje i allt jag skrivit, säger Ann Heberlein, som är veckans Kvartsamtalsgäst. Hennes senaste bok handlar om ondska, ett ämne som alltid sysselsatt människan och ofta betecknats som obegriplig. Men Ann Heberlein menar att ondskan kan förklaras och har sin jordmån i rädsla och maktlöshet och hennes undersökning mynnar snarare ut i frågan varför vi inte gör mer för att motarbeta ondskan. Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa F Vestergren

Den 6 juni, på Sveriges nationaldag, inleder Filosofiska rummet en serie program om fem politiska ideologier med ett samtal om nationalismen. Är den nödvändig? Är den en god och enande kraft i en splittrad tid, eller framkallar den mest chauvinism och ett vi och dom-tänkande som slutar i folkmord? Var återfinner vi nationalistiska idéer bland de partier som ställer upp i höstens riksdagsval? I studion samtalar idag idéhistorikern Svante Nordin, filosofen Lena Halldenius och statsvetaren Anders Hellström med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras denna vecka av Lokatt Media i Malmö.

Pascals Tankar är av det eviga slaget alltså fortfarande tänkvärda. Många av dem ryms dessutom inom 140-teckenformatet för en så kallad tweet i det sociala mediet Twitter. I veckans Filosofiska rummet presenteras Blaise Pascal och diskuteras Twitter: Vad är det, hur används det och vad har det för möjligheter och begränsningar? Kan man säga att Pascal var en tidig twittrare? Gäster är idéhistorikern Svante Nordin, filosofen Jeanette Emt och frilansjournalisten och medieanalytikern Anders Mildner. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.