Podcasts about medelhavsmuseet

Mumier har fascinerat mänskligheten sedan antiken. Under tre tusen år balsamerade egypterna sina döda, prydde dem med hundratals amuletter och statyetter och lade dem i konstfullt utsmyckade kistor för att förbereda sina anhöriga för livet efter döden.Vår fascination har var så stor att vi glömde bort att det handlade om mänskliga kvarlevor. Under flera århundraden var handeln med mumier varit omfattande. Vi använde malna mumier som en universalmedicin ända fram till 1900-talet. Och mumier har länge varit de största dragplåstren till muséer världen över. Förståelsen för att mumier handlar om mänskliga kvarlevor och att de bör behandlas med respekt är ganska ny.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mumier – Fakta, forskning, Fiktion.Detta är en nymixad repris.Mumifiering utvecklades under årtusenden till ett hantverk och skön konst. Den grekiska historikern Herodotos beskrev detaljerat hur processen gick till som innehöll både eteriska oljor, kåda, saltbad, uttag av inälvor samt lindning med linnetyger. Här ingick också otal amuletter och statutetter för att hjälpa den anhöriga till evigheten. Dödsböcker och inskriptioner var också viktiga för att hjälpa den döde vidare i dödsriket.De omsorgsfullt balsamerade mumierna har felaktigt fått oss att tro att de forntida egyptierna var besatta av döden. Avståndet i tid har avidentifierat mumierna och fått oss att glömma bort att mumier en gång var människor som även i döden bör visas respekt.Trots årtusenden av gravplundringar har välbevarade gravkamrar med mumier kunnat grävas ut och ställas ut på världens muséer. Missförstånd vid översättningar av arabiska medicinska handböcker fick européerna att ordinera nermalda mumier som medicin mot en rad sjukdomar.Tidiga europeiska resenärer i Egypten köpte gärna med sig en mumie hem och handeln med mumier var big business i Europa där mumier sålts som medicin från medeltiden fram till 1700-talet. Efterfrågan på mumier fortsatte, även efter att den medicinska effekten började ifrågasättas, till kuriosakabinett och som diplomatiska gåvor.Under 1800-talet dök mumierna upp i skönlitteratur och senare i spelfilmer. Fascinationen inför mumier har fått oss att glömma att det är kvarlevor från människor.Lyssna också på Karl XII:s intresse för mumier.Bild: Hunefers dödabok. Mittpunkten i den övre scenen är mumien av Hunefer, visad med stöd av guden Anubis (eller en präst som bär en schakalmask). Hunefers fru och dotter sörjer, och tre präster utför ritualer. De två prästerna med vita skärp genomför ritualen för att öppna munnen. British Museum. Wikipedia, Public Domain. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Romarrikets värsta fiende med Hannibal och hans stridselefanter i spetsen, och ett rike som bör förgöras. Där tar kunskapen om Karthago slut för många av oss. Men idag är det kanske mer relevant än på länge, så idag får vi en grundkurs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid från Vetenskapsradion Historia har varit på plats där Medelhavets första stormakt föddes och sökt spåren efter den fantastiska stad som jämnades med marken. Arkeologen Kenneth Silver från Medelhavsmuseet tänker på Karthago oftare än de flesta tänker på romarriket, och maktkampen mellan rikena påminner till stor del om vår egen tid, säger han. Och Lena blir till sin överraskning riktigt intresserad av historia. Dessutom hör vi om de nyfödda ullhåriga mössen, som är ett steg på väg i försöken att återskapa den utdöda ullhåriga mammuten. Gäster i podden: Tobias Svanelid, programledare Vetenskapsradion historia; Kenneth Silver, arkeolog, historiker och intendent på Medelhavsmuseet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

This is a live show where I speak to the Syrian author Khaled Elesmael about queer rights in Syria, gay desire in Arab literature some exciting news at the end of the episode. Khaled Elesmael's books Salemlike and Gateway to the Sea are seminal works of literature and are a must-read if you want to understand modern-day Syria as well as the refugee tragedy following the war. Today, Assad has fallen and Khaled and millions of Syrians are considering returning to their homeland. This episode was recorded at Medelhavsmuseet, The Meditarranean Museum in Stockholm. If you enjoy Kalam Podcast and want to support the show, there is an excellent way to do so - by signing up to our Patreon. For just $3/month you'll gain access to full length interviews with all our guests and lots of bonus material - including our series Kalam Shorts: 10-15 explainers of concepts like Zionism and Orientalism. Join at patreon.com/kalampodcastFor continuous updates on the podcast and content about Palestine and the Middle East, follow us on Instagram @kalampodcast Please subscribe to Kalam Podcast in whatever podcast application you're listening to right now - and give us a rating. It helps other people find out about us.

Den har på förhand sålts in som ett mästarmöte mellan stjärnorna Peter Mattei och Malin Byström. Men sjukdom orsakade ett huvudrollsbyte på premiären hur blev det? Kritiker Sofia Nyblom var där. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och vad är egentligen atonal musik, som Alban Bergs moderna operaklassiker bjuder på? Kulturredaktionens Henrik Berg ger en guidning.SAMTAL: SÅ DRABBAS KULTURARV AV KRIG I VÅR TID Hoten mot världens kulturarv – våra mänskliga minnen – i krig är en evig historia, men också helt akut i vår tid. I går hölls en FN-konferens om hoten mot kulturarvet i Libanon och i morgon är det seminarium på Medelhavsmuseet i Stockholm om samma sak i Gaza. Kulturredaktionens Mattias Berg berättar mer om läget och om hur kulturen används i krigföring. REPORTAGE: SÅ BLEV KULTUREN EN BRICKA I TRETTIOÅRIGA KRIGET – NY UTSTÄLLNING Vad har krig och konst egentligen med varandra att göra? Ett försök att förstå sambandet görs just nu på Livrustkammaren i Stockholm, där den nya utställningen visar hur det trettioåriga kriget på 1600-talet också handlade om makten över konst och kulturföremål. Reporter Mattias Berg begav sig dit. SAMTAL: BÄST I JAZZVÄRLDEN JUST NU – MED P2:S MÄRET ÖMAN Märet Öman, programledare för Jazzradion i P2, har djupdykt i höstens utgivning och kommer till P1 Kultur med fyra nya favoriter. INTERVJU: REGISSÖREN MATHILDA VON ESSEN OM SR DRAMA-SERIEN ”MACBETH” I SR Dramas nya poddsatsning ”Scenen” får vi möta Shakespeareklassiker i radikala nytolkningar. Först ut är ”Macbeth” – där paret blivit skrupellösa strebers i dagens startupmiljö. Mathilda von Essen har både skrivit manus och regisserat. ESSÄ: ANNA NYGREN OM VAD KRIMINALLITTERATUREN LÄRT HENNE OM LESBISK KÄRLEK I deckare skildras hemlig lesbisk kärlek ofta som något destruktivt, något farligt, och det har använts för att ge intrigen en oväntad twist. Författaren, litteraturvetaren och deckarläsaren Anna Nygren funderar i dagens radioessä från OBS på hur kriminallitteraturen har påverkat hennes syn på kärlek, och hon försöker lösa mysteriet med sin dragning till mordgåtornas mörka begär.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

This episode of the podcast is in Swedish. I avsnittet om museipedagogik träffar Tarja Karlsson Häikiö Helen Arfvidsson, intendent på Världskulturmuseet i Göteborg. Världskulturmuseet har tillsammans med Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet ett nationellt samhällsuppdrag att förmedla kulturarv till alla medborgare. På Världskulturmuseet finns en samling artefakter från hela världen. I avsnittet diskuteras hur dessa föremål samlades in under en tid präglad av koloniala ideologier, och vi får en inblick i museets arbete med repatriering, försoning och återlämnande av artefakter. Dessutom behandlas hur museet kan fungera som en alternativ lärmiljö för ungdomsskolan, vad konceptet "det okunniga museet" innebär, och hur pedagogsamlingen kan användas som en resurs i mötet med olika mål- och åldersgrupper genom museets utställningar. Världskulturmuseet Göteborg: https://www.varldskulturmuseet.se Om du vill veta mer om forskningsplattformen Educational Research in the Arts som också ligger till grund för poddserien, ta en titt under Vår forskning på Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet: www.gu.se/konst/var-forskning Carina Borgström Källén och Tarja Karlsson Häikiö är plattformens forskningsledare och programledare för denna poddserie.

In this Kalam Podcast special, Edgar speaks with the journalist and author Bernt Hermele, who recently opened an exhibition on the Nakba at Medelhavsmuseet in Stockholm, Sweden. Bernt Hermele is Jewish, and his mother was killed in a terrorist attack in Israel during the Second Intifada in 2002. This tragic moment changed Bernt's life. He left the world of business reporting and began documenting eyewitness accounts of the Holocaust. He then did the same with survivor's of the Nakba. For continuous updates and posts about Middle Eastern history, follow us on Instagram @kalampodcast. If you want to support us, you can do so by joining the Kalam Community at patreon.com/kalampodcast

När staten Israel bildades 1948 hamnade omkring 750 000 palestinier på flykt. Händelsen har kommit att kallas al-Nakba Katastrofen. Nu har författaren Bernt Hermele samlat berättelser i en utställning på Medelhavsmuseet i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. GAZA: GÅR DET ATT SKAPA KONST UNDER BRINNANDE KRIG?Samtidigt pågår just nu ett krig i det palestinska Gaza där de som har möjlighet försöker lämna landet. Konstnären Mohamed Abusal är en av de som precis lyckats fly till Egypten. För P1 Kultur berättar han om allt som förstörts i kriget - hans hem, hans studio, hans galleri, hela hans arkiv - och om huruvida det överhuvudtaget går att skapa konst under brinnande krig.TOVE DITLEVSEN: AUTOBIOGRAFINS DANSKA DROTTNING DUBBELT AKTUELL PÅ SVENSKA Den danska författaren Tove Ditlevsen blev med sitt sätt att fiktionalisera sig själv en föregångare inom det vi idag kallar autofiktion. Nu kommer två böcker ut på svenska: dels den nya biografin ”Ditlevsen” av Jens Andersen och dels romanen ”Ansiktena” från1968. Samtal med litteraturkritiker Katarina Wikars.SÅ BLEV DITLEVSEN EN INTERNATIONELL SUCCÉ 50 ÅR EFTER SIN DÖD När den danska författaren Tove Ditlevsen tog sitt liv i mitten av 70-talet hade hon en lång rad diktsamlingar och romaner bakom sig – men sågs mest som en inhemsk angelägenhet. 50 år efter sin död är hon nu mer läst än någonsin över världen. Hör förläggaren Simon Pasternak om hur Tove till slut tog sig ut i världen och hamnade på internationella topplistor.ESSÄ: FILOSOFER ÄR OCKSÅ MÄNNISKOR Att leva som man lär är en konst uppskattad av många och behärskad av få. Särskilt svår är utmaningen kanske under oroliga tider. I dagens essä funderar författaren och journalisten Eva-Lotta Hultén över hur några av fyrtiotalets mest framstående filosofer hanterade sina motsägelser. Och så över sin egen kamp med att visa förståelse för de som inte förstår.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Efter den arabiska våren vad blev det egentligen kvar när revolutionens damm lagt sig? Två aktuella utställningar visar just nu det konstnärliga eftermälet av en omvälvande tid i början av 2010-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har besökt utställningen ”Habibi – the revolutions of love” på Medelhavsmuseet i Stockholm, och ”Oläkt” på Moderna museet i Malmö. Reportage av Jenny Teleman och samtal med konstkritiker Linda Fagerström.HOTELL VITA HÄSTEN – KRIGSMULLER I OPERETTSKRUDI veckan var det premiär för operetten Hotell Vita Hästen på Folkoperan i Stockholm. Skriven 1930 i en tid av politiska spänningar och mullrande krigshot – vad kan den berätta för oss idag? Samtal med kritiker Thomas Nordegren. MINIMALISTISK PIONJÄR I KONSERTFILMPå fredag är det svensk biopremiär för konsertfilmen ”Ryuichi Sakamoto: Opus” – en minimalistisk konsertfilmen om den lika minimalistiska kompositören som gick bort för ett år sedan. Samtal med musikjournalisten Andres Lokko om en musikalisk pionjär.ESSÄ: MER EMPATI GÖR INTE VÄRLDEN BÄTTRERomanläsning är en övning i medkännande. Som en händelse minskar denna läsning och empatin i takt. Men vi gör fel om vi sätter vår tilltro på empatin, säger Thomas Steinfeld i dagens radioessä.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Mumier har fascinerat mänskligheten sedan antiken. Under tre tusen år balsamerade egypterna sina döda, prydde dem med hundratals amuletter och statyetter och lade dem i konstfullt utsmyckade kistor för att förbereda sina anhöriga för livet efter döden.Vår fascination har varit så stor att vi glömde bort att det handlade om mänskliga kvarlevor. Under flera århundraden var handeln med mumier varit omfattande. Vi använde malna mumier som en universalmedicin ända fram till 1900-talet. Och mumier har länge varit de största dragplåstren till muséer världen över. Förståelsen för att mumier handlar om mänskliga kvarlevor och att de bör behandlas med respekt är ganska ny.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mumier – Fakta, forskning, Fiktion.Mumifiering utvecklades under årtusenden till ett hantverk och skön konst. Den grekiska historikern Herodotos beskrev detaljerat hur processen gick till som innehöll både eteriska oljor, kåda, saltbad, uttag av inälvor samt lindning med linnetyger. Här ingick också otal amuletter och statyetter för att hjälpa den anhöriga till evigheten. Dödsböcker och inskriptioner var också viktiga för att hjälpa den döde vidare i dödsriket.De omsorgsfullt balsamerade mumierna har felaktigt fått oss att tro att de forntida egyptierna var besatta av döden. Avståndet i tid har avidentifierat mumierna och fått oss att glömma bort att mumier en gång var människor som även i döden bör visas respekt.Trots årtusenden av gravplundringar har välbevarade gravkamrar med mumier kunnat grävas ut och ställas ut på världens muséer. Missförstånd vid översättningar av arabiska medicinska handböcker fick européerna att ordinera nermalda mumier som medicin mot en rad sjukdomar.Tidiga europeiska resenärer i Egypten köpte gärna med sig en mumie hem och handeln med mumier var big business i Europa där mumier sålts som medicin från medeltiden fram till 1700-talet. Efterfrågan på mumier fortsatte, även efter att den medicinska effekten började ifrågasättas, till kuriosakabinett och som diplomatiska gåvor.Under 1800-talet dök mumierna upp i skönlitteratur och senare i spelfilmer. Fascinationen inför mumier har fått oss att glömma att det är kvarlevor från människor.Lyssna också på Karl XII:s intresse för mumier.Bild: Hunefers dödabok. Mittpunkten i den övre scenen är mumien av Hunefer, visad med stöd av guden Anubis (eller en präst som bär en schakalmask). Hunefers fru och dotter sörjer, och tre präster utför ritualer. De två prästerna med vita skärp genomför ritualen för att öppna munnen. British Museum. Wikipedia, Public Domain.Musik: Egypt Winds - Middle Eastern Cinematic Trailer Background av Saowakhon, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hans majestät drottningen, farao i det forntida Egypten. En härskare som lämnade så starkt avtryck att hon fortfarande lever vidare trots intensiva försök att radera henne ur historien. Redaktionen för detta avsnitt består av:Cecilia Düringer programledare och manusMårten Andersson manusErik Laquist producentPablo Leiva Wenger scenuppläsarePeter Jonason ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet i StockholmVill du veta mer om Hatshepsut? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Hatschepsut The female pharaoh av Joyce TyldesleyThe woman who would be king av Kara CooneyHatshepsut from queen to Pharaoh av Catharine H. Roehrig

För exakt hundra år sen, i november 1922, var fyndet av Tutankhamons grav en sensation. Det skapa en Egypten-vurm, som prägla arkitektur, inredning, frisyrer, sminkningar och mode ända in i vår tid. Det som hände den 4 november 1922 har kallats den största arkeologiska upptäckten i världen. Det var då som ingången till Tutankhamons grav skönjades i Konungarnas dal i Luxor. Det arkeologerna fann var mumien av en 19-årig farao, omgiven av tusentals föremål, de flesta i guld. Men det var också en kung som varit klen och sjuklig, och som snabbt blivit bortglömd efter sin bortgång. Tutankhamon har beskrivits som en liten pojke som var: den minst aktade av alla faraoner under sin livstid, men den mest hyllade efter sin död. För upptäckten av hans grav, tusentals år efter han begravdes, blev en världssensation.I veckans Stil berättar vi om de 1920-tals formgivare, arkitekter och musiker från Europa och USA som fick Egypten-feber. Med lika delar entusiasm och koloniala blickar sög de i sig av fornegyptiska mönster och motiv. Ut kom en vacker fantasivärld av guld och gudomlighet filtrerad genom den europeiske mannens blick. Dessa motiv återfinns även i Sverige, förklarar Nationalmuseets enhetschef för samlingarna Cilla Robach. Vi berättar även historien om den klänningsmodell som mumien agerat inspiration för. Det var på 1980-talet den fransk-tunisiska modeskaparen Azzadine Alaïa genom bilder på just mumier kom på idén att skapa en bandageliknande dress. Vi träffar Plaza Magazines modechef Robert Nordberg, som berättar om plagget som kom att gå under namnet bandageklänningen. Men som först på 1990-talet fick sitt stora genomslag, och då med en helt annan modeskapare.Ett av de mest ikoniska föremålen i Tutankhamons grav var hans begravningsmask i elva kilo guld. Att avbilda en döds persons ansikte genom att gjuta en mask, är besläktat men inte samma sak. Vi pratar med konstnären Anders Krisárs som när hans mamma avled valde att använda arvet för att i just guld avgjuta hennes ansikte i en så kallad dödsmask.Veckans gäst är Sofia Häggman, Egyptolog, Intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm och författare till boken Mumier: fakta, forskning och fiktion.

Samlad kvartett i Passningen uppfinner (Arvid ska egentligen ha all cred) århundradets sport! Det blir också snack om gamla rövtifon, att Vegas förtjänar missa slutspel, semifinaler i Snooker-VM, ultraskultur på Medelhavsmuseet, Storgodispåse och massa annat. Cheers!

I år är det 100 år sedan den brittiske arkeologen Howard Carter sägs ha utropat de berömda orden: ”jag ser underbara ting!” Det han fann var den egyptiska faraonen Tutankhamons grav som bland annat innehöll mumier, tusentals föremål och inte minst den berömda masken av guld. Dagens gäst är Sofia Häggman, egyptolog vid Medelhavsmuseet i Stockholm, och samtalet handlar om vem Tutankhamon var, den spektakulära upptäckten av hans grav och den mytomspunna förbannelsen som sägs ha drabbat flera av de som hittade graven.Bli månadsgivare på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra!Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Filosofen Åsa Wikforss, ledamot av Svenska Akademien och författare till boken Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender, och historikern Bo Eriksson möttes för att vända och vrida på antikens lyckade och mindre lyckade försök att nå kunskap. Samtalet spelades in på Medelhavsmuseet i Stockholm den 17 september 2019. Under antiken etablerades frågeställningar som blivit grunden till flera kunskapsfält: fysik, filosofi, retorik, historia och medicin. Över två tusen år senare fortsätter samma frågor att engagera. Forskare, författare och politiker blickar fortfarande tillbaka till antiken för inspiration, visdom och vägledning. Vad var det för tankeströmningar som sattes i rörelse då och som fortfarande är relevanta idag?

I boken ”Museerna – klarar staten av sitt uppdrag?” skriver sinologen Cecilia Lindqvist att förslaget om att slå ihop Östasiatiska, Medelhavsmuseet och Etnografiska museet i Stockholm vore en katastrof och måste stoppas. Risken är överhängande att dessa kulturinstitutioner förlorar både identitet och historia. Men kommer kulturmordet att kunna stoppas? Om detta samtalar Cecilia Lindqvist med Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke.

Vi lever i oroliga tider. Men vad gör oron med oss fysiskt, mentalt och själsligt? Vad händer i hjärnan när vi oroar oss? Hur har människor hanterat oro genom historien? Och hur hanterar den sekuläre svensken sin oro när man avskaffat gud? Inspelning från samtal på Medelhavsmuseet den 8 april 2016. Lisa Clefberg, leg psykolog och forskare i klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Hans Ruin, professor i filosofi, Södertörns högskola och Göran Ståhle, religionspsykolog, Södertörns högskola i ett samtal om oro och vad den gör med oss. Moderator: Petra Holmberg, intendent Världskulturmuseerna. Magasin III i samarbete med Medelhavsmuseet

Vi lever i oroliga tider. Men vad gör oron med oss fysiskt, mentalt och själsligt? Vad händer i hjärnan när vi oroar oss? Hur har människor hanterat oro genom historien? Och hur hanterar den sekuläre svensken sin oro när man avskaffat gud? Inspelning från samtal på Medelhavsmuseet den 8 april 2016. Lisa Clefberg, leg psykolog och forskare i klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Hans Ruin, professor i filosofi, Södertörns högskola och Göran Ståhle, religionspsykolog, Södertörns högskola i ett samtal om oro och vad den gör med oss. Moderator: Petra Holmberg, intendent Världskulturmuseerna. Magasin III i samarbete med Medelhavsmuseet

Ingen vet egentligen hur den byggdes, med vilka verktyg, eller med hjälp av vilken teknik. På så sätt är pyramiden i sig själv en av världens största gåtor. Och i den gamla egyptiska mytologin, i templen, ritualerna, i synen på människan, där tätnar mysteriet än mer. I detta avsnitt är vi på besök på Medelhavsmuseet i Stockholm. Där talar vi om det som kommer att ligga till grund för resten av serien. Den röda tråd vi följer, själva hemligheten, har måhända sitt ursprung i den världssyn som totalt genomsyrade den gamla egyptiska tankevärlden.   LÄSTIPS: Jeremy Naydler. 1996. Temple of the Cosmos: The Ancient Egyptian Experience of the Sacred. Inner Traditions. Jeremy Naydler. 2009. The Future of the Ancient World: Essays on the History of Consciousness. http://www.cialisgeneriquefr24.com/ Inner traditions. Maarten J. Raven. 2012. Egyptian Magic: The Quest for Thoth's Book of Secrets. The American University in Cairo Press Miroslav Verner. 2013. Temple of the World: Sanctuaries, Cults, and Mysteries of Ancient Egypt. The American University in Cairo Press.

Om Malmö, som uppmärksammas internationellt som antisemitiskt problemområde. Men blandas Israelkritik ihop med hat mot judar? Eller riskerar Israelkritiken att bli också det - antisemitisk? Judiska invånare vittnar om trakasserier och unga muslimer anklagas. Hör en utskälld Ilmar Reepalu möta judiska församlingen, palestinska aktivister och utpekade muslimer - alla malmöiter som påverkas av konflikterna i Mellanöstern. Malmö är en stad som den senaste tiden attraherat medieintresse världen över, inte minst för anklagelser om antisemitism. I internationell press har uppgifterna om trakasserier mot judar i Malmö och kommunalrådet Ilmar Reepalus uttalanden refererats flitigt. Och på Medelhavsmuseet i Stockholm ordnades möte om Malmö med den amerikanska regeringens särskilda sändebud mot antisemitism, Hanna Rosenthal. Alltfler malmöiter av judiskt ursprung har vittnat om ökad fruktan för trakasserier. Niklas Orrenius, reporter på Expressen och tidigare Sydsvenskan har gjort flera reportage om saken.  En av dem han intervjuade i sina reportage var läraren Henryk Grynfeld. Konflikts Lotten Collin träffade honom också och Grynfeld berättade om hur han 1970 kom som från Polen, på flykt undan en växande antisemitism i sitt hemland. Detta konflikt spelades in den 29 maj 2012 på Moriskan, en ny kulturscen i Folkets Park i Malmö, med ett samtal inför, och delvis med, en berörd publik. Medverkande på scen var Ilmar Reepalu, socialdemokratiskt kommunalråd och kommunstyrelsen ordförande; Jehoshua Kaufman, talesman för den judiska församlingen i Malmö; Lars Dencik, professor i socialpsykologi vid Roskilde universitet och ledare för ett forskningsprojekt om antisemitismen i Europa; Hanin Shakrah, palestinaaktivist och föreläsare; Niklas Orrenius; samt Siavosh Derakhti, initiativtagare till nätverket ”Unga muslimer mot antisemitism”. Programledare: Mikael Olsson Producent: Ivar Ekman