Podcast appearances and mentions of jonathan lindstr

Med dödsquiz och linjal hittas livets deadline med Maja, Jonathan blickar mot månens glansdagar och Jessika ifrågasätter det perfekta - på vers! Långfredagens spanare: Maja Aase, Jonathan Lindström och Jessika Gedin. Programledare Kattis Ahlström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans panel 18 april 2025Maja Aase - Länge leve linjalen.Jonathan Lindström - Jag älskar månen.Jessika Gedin - Perfekt imperfekt.Programmet görs av:Programledare: Kattis AhlströmProducent: Anna-Karin IvarssonTekniker: Erland von HeineMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i P1 är ett underhållning för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat.

I estniska Salme begravdes 41 vikingar från Mälardalen. Fynden berättar historien om det första kända vikingatåget, och också om vikingakungen Ingvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Runt år 2010 gjordes sensationella fynd på estniska ön Ösel. Två skepp hade begravts tillsammans med sina besättningar, som tycktes ha stupat i strid. De gravlagdas vapen och övriga tillhörigheter berättade om de sannolikt kommit från Mälardalen, men att de stupat under sin expedition på andra sidan Östersjön.Nu ställs fynden ifrån Salme ut i Sverige för första gången. Odd Johansen och Johan Runer på museet Vrak berättar om fynden och vad de kan berätta om striden och vikingatåget på 700-talet. Dessutom gräver arkeologen Jonathan Lindström och filologen Daniel Sävborg djupare i berättelserna kring Salme och reder ut om det kan vara fornkungen Ingvar som faktiskt ligger begravd i ett av skeppen.Programledare är Tobias Svanelid.

Veckans spanare är Camilla Lif, Jonathan Lindström och Katarina Barrling. Programledare Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans panel 28 mars 2025Camilla Lif - välkommen du sköna nya fokusförmåga!Jonathan Lindström - om den hyperpersonliga användarupplevelsenKatarina Barrling - om den krävande samtidenProgrammet görs av:Programledare: Kristian LuukProducent: Märta MyrstenerTekniker: Alma SegeholmMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i P1 är ett underhållning för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat.

Herulerna är ett av de mest gåtfulla germanfolken, som rörde sig från Västkusten i dagens Sverige ända till Krim vid Svarta havet. De dök även upp i dagens Serbien och Tunisien.Herulerna kan under folkvandringstiden uppgått till runt 30 000 människor av ett blandat ursprung. Och det verkar som de underhållit minnet av sitt ursprung i dagens Sverige.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen och författaren Jonathan Lindström som är aktuell med boken Sverige långa historia – människor, makt och gudar under 14 000 år.Germanerna var heterogena grupper med stormän, krigare, familjer, tjänare och slavar. Vi känner till många olika germanska grupper där goter, visigoter och vandaler är några av de mest kända.Folkvandringarna handlade om allt till mindre krigarföljen till hela folk och ett folk på vandring kunde ha en mycket varierad sammansättning. Men det kunde finnas en kärna av stormän, som värderade att ha en gemensam identitet och historia för sammanhållningens skull. Hade folket varit på vandring under flera generationers tid kunde de vårda minnet av sitt ursprung, som fick gälla för hela gruppen.Romarriket fungerade som katalysator för germanvandringarna på två sätt. Närheten till Roms nordgräns ledde till ekonomiska och politiska förändringar i Nordeuropa som innebar ökade sociala klyftor och oro, alltså skäl att lämna. Samtidigt lockade rikedomarna och stabiliteten i Romarriket.Den heruliska huvudgruppen historia sträcker sig över 300 år. Under flera århundranden har gruppens ledande familjer underhållit minnet av sitt skandinaviska ursprung.  Kunskapen om ett avlägset mål förklarar germanfolkens märkliga förmåga att under ett sekel befinna sig på en plats, och seklet därpå långt därifrån, utan att någon har sett dem däremellan. Förflyttningen, ofta hundratals mil, sker under relativt kort tid, i ett svep.Lyssna också på Det första Svearikets uppgång och fallBild: Germaner så som romarna såg dem – här på Marcus Aurelius-kolonnen från år 180. Bilden föreställer troligen ett germanskt rådslag. Wikipedia, Public Domain.Musik: Electra to the Baltic Sea (Full) av Giuseppe Rizzo Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ja det gäller att inte ge upp, att själv vara bästa dräng samt veta vad som behövs och inte när det handlar om att skapa nytt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna – veckans panel 7 februari 2025Per Naroskin: motmedel mot uppgivenhet.Katarina Barrling: vad ska bort?Jonathan Lindström: själv är bästa dräng!Spanarna i P1 – programmet görs av:Programledare: Kristian LuukProducent: Estrid HolmTekniker: Heinz WenninMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.

Hör våra tips på höstens bästa historieböcker så kanske du hittar nått att lägga under granen åt historienörden! Och för brädspelsälskaren tipsar vi om två romerska guldklimpar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid samlas traditionsenligt för att tipsa om sina favoriter ur höstens historiska bokskörd. Och så samlas spelpanelen för att testa två spel om Romarriket.De böcker och spel som vi tipsar om är:Den sista idealisten. Viktor Rydberg och hans tid av Anders Burman.Världens äldsta historia av Jonathan Lindström.Historien om Norrland. Dimmans land: Från istid till hungerår av Robin Olovsson.Tant Valborg bar alltid turban när hon gick bort. En berättelse om en by av Gustav Bergström.Stockholmsdrömmar. Staden som aldrig byggdes av Karl Kadhammar.Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia av Neil Price.Hästen och människan. En fyratusenårig historia av Charlotte Borgerud.Barnavård till salu. Förlossningshem och barnpensionat 1900-1975 av Johanna Sköld och Johanna Sjöberg.Hansan. Ett handelsimperiums uppgång och fall av Dick Harrison.Fängslade öden. Tjuvar och bedragare i 1800-talets Sverige av Bonnie Clementsson.Skogen. I folktro, sägner och sagor av Tora Wall.Varje tugga är en tanke. Svensk matkultur under 800 år av Richard Tellström.Flitiga och sysslolösa. Essäer om 1700-talets Europa av Johanna Ilmakunnas.Concordia av Mac GerdtsAve Caesar av Wolfgang Riedesser

Ingwazsagan eller Hemstaeposet är berättelsen om hjälten Ingwaz och hans resa till världens ände. Inristad på hällar i Hemsta utanför Enköping runt 1400 fvt är Hemstaristningarna en av de tidigaste bildberättelserna i Europa.Ingwazsagan har många likheter med Homeros Odysséen. Både Ingwaz och Odysseus färdas över havet, möter jättar och övernaturliga varelser samt beger sig på resor som sträcker sig mot världens ände. Båda berättelserna kommer ur en gemensam indoeuropeisk kulturtradition.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om berättandets betydelse för mänskligheten. Programledare Urban Lindstedt samtalar med Jonathan Lindström som är aktuell med boken Världens äldsta historia – Hjältar, gudinnor och myter under 300 000 år.Ingwaz var en heroisk gestalt som enligt Hemstaristningarna färdades långt bortom det kända landet för att söka efter gudarnas visdom. Hans resa kantades av möten med mäktiga krafter, såväl i himlen som under jorden. Enligt legenden reste Ingwaz till den mystiska platsen "Urdens källa", där han genomgick ett andligt uppvaknande och återvände till sitt folk med nya insikter om universums balans. Han blev senare förknippad med fruktbarhet och kosmisk ordning, och många småkungar sökte legitimitet genom att påstå sig vara hans ättlingar.För småkungarna hos svearna blev Ingwazeposet ett kraftfullt verktyg för att befästa deras makt. Genom att knyta sitt släktskap till Ingwaz – en symbol för gudomlig legitimitet och kosmisk ordning – kunde de rättfärdiga sin ställning och hävda att deras styre var sanktionerat av gudarna. Ingwaz hjältemod och andliga visdom gav småkungarna en religiös och symbolisk auktoritet, och hjälpte till att skapa ett narrativ som stärkte den sociala sammanhållningen.Ingwazeposet och Odysséen delar många likheter, trots sina geografiska och kulturella skillnader. Båda berättelserna handlar om hjältar som ger sig ut på långa, farliga resor för att söka visdom eller återvända hem. De möter övernaturliga varelser och krafter, och deras resor symboliserar en inre transformation, där de inte bara övervinner yttre hinder utan också lär sig djupare sanningar om livet och universum. Ingwazs resa till "Urdens källa" har paralleller till Odysseus besök i dödsriket, där de båda möter krafter från bortom den mänskliga världen.Den isländske munken Odd Snorresson gjorde om Ingwazberättelsen genom att anpassa den till sin tid och kultur, men behöll kärnan av hjälteresan. I hans version blir Ingwaz en ännu större symbol för ledarskap och visdom, och Odd betonar hans koppling till den nordiska gudavärlden.Bild: Hemstaeposet, även känt som Ingwazsagan, är en av de äldsta nordiska berättelserna som bevarats genom hällristningar i Uppland. Dessa ristningar, från 1400 fvt, skildrar hjälten Ingwazs äventyr och speglar forntida föreställningar om hjältedåd och kosmiska krafter. Wikipedia. SiberianJay • CC BY-SA 4.0Musik: Electra To The Baltic Sea Full av Giuseppe Rizzo, Storyblock Audio.Lyssna också på Det första Svearikets uppgång och fallKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Språket möjliggjorde samarbete och gav upphov till något djupare – förmågan att skapa berättelser. De allra första berättelserna växte fram ur människans unika förmåga att återge och tolka händelser.Berättelser blev ett sätt att överföra kunskap från en generation till nästa, vilket gav våra förfäder ett verktyg att förstå både sin omgivning och sin plats i världen. Från de tidigaste spåren av mänskligt berättande till de episka sagor som har traderats genom muntlig tradition i årtusenden.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om berättandets betydelse för mänskligheten. Programledare Urban Lindstedt samtalar med Jonathan Lindström som är aktuell med boken Världens äldsta historia – Hjältar, gudinnor och myter under 300 000 år.Den moderna människan uppstod för cirka 300 000 år. Genom att kunna kommunicera detaljerat och förmedla känslor kunde tidiga människor samarbeta på ett helt nytt sätt jämfört med andra arter. Dessutom blev språket en viktig del i att bygga gemenskap, eftersom det möjliggjorde delandet av idéer, erfarenheter och seder – något som var avgörande för kulturens utveckling.Den första berättelsen uppstod förmodligen redan för över 100 000 år sedan, när Homo sapiens hade utvecklat ett mer komplext språk. Tidiga berättelser handlade sannolikt om den omedelbara verkligheten – jakthistorier, möten med rovdjur eller dramatiska naturfenomen. Dessa berättelser hade en praktisk funktion: att dela erfarenheter och lära andra hur man skulle bete sig i olika situationer, samt att skapa en känsla av gemenskap och identitet inom gruppen.Genom att skapa ordnade narrativ kunde våra förfäder känna sig tryggare i en annars kaotisk värld. Berättelser om farliga djur, förändringar i vädermönster och migreringar hjälpte till att förbereda och skydda mänskliga samhällen. Berättelser var ett sätt att stärka sammanhållningen inom grupper, genom att föra vidare kollektiv kunskap som var avgörande för överlevnad. Dessutom stärkte berättelserna den sociala sammanhållningen inom gruppen, vilket ökade chanserna för samarbete och överlevnad.Klimatförändringar, som perioder av torka och kyla, ställde människan inför utmaningar som krävde anpassning och uppfinningsrikedom. Dessa förändringar pressade människogrupper att migrera och att finna nya sätt att överleva. Det var under dessa tider av prövning som berättelser om hjältemod, uthållighet och andliga förklaringar till naturfenomen började ta form. Dessa berättelser gav inte bara praktisk kunskap, utan också tröst och hopp i tider av osäkerhet.Urschamanen var en figur som stod i kontakt med andevärlden och naturens krafter och kunde förmedla budskap och insikter till sin stam. Berättelserna om shamaner fungerade som en bro mellan den synliga och osynliga världen och gav tidiga människor en förklaring till oförklarliga händelser som sjukdom, död och väderfenomen. Shamanismens berättelser kan ses som en form av tidig religion som hjälpte människor att förstå sin plats i världen.Bild: Grottmålningar från den sena istiden, som de i Lascaux i Frankrike, visar exempel på forntida berättelser som inte bara återgav jakt och djurliv, utan även ritualer och andliga symboler. Wikipedia.Musik: Electra To The Baltic Sea Full av Giuseppe Rizzo, Storyblock Audio.Lyssna också på Språkens historia – från proto-indoeuropeiska till rinkebysvenska.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En träl saknade människovärde och behandlades som boskap, även om det fanns möjligheter för trälar att bli arbetsledare och tjäna ihop medel till sitt egna friköp.Trälen Tunne sägs i början av 520-talet ha lett ett stort träluppror mot sveakungen Egil. När Tunne förlorade sin upphöjda position som skatteväktare hos Egils far flydde han och startade ett uppror där självaste kung Egil tvingades fly till Danmark, enligt Snorre Sturlassons sagor.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jonathan Lindström, arkeolog, författare och chefredaktör för tidningen Populär Arkeologi. Han är aktuell med boken Sveriges långa historia: Människor, makt och gudar under 14000 år.Trälar fanns redan 4000 år före vår tidräkning. Arkeologiska fynd av människooffer visar på ett hierarkiskt samhälle där det bör ha funnits trälar. Efterfrågan på metaller i Norden från 1700 före vår tidräkning kickstartade en långväga handel med trälar. Handeln med trälar var viktig ända fram i vikingatiden.Går det att belägga historien om trälen Tunne och hans forna herre kung Egil? Kanske. Vad vi vet är att trälar var helt rättslösa i det fornnordiska samhället. Och trälarnas barn blev också trälar, men trälar kunde få arbetsledande ställning och bli frigivna.Det var noga reglerat hur ägaren till en träl som dödats eller lemlästats skulle kompenseras för sin ekonomiska förlust. Någon så kallad mansbot behövde man inte betala. Trälen levde sitt liv genom sin ägare.Träldomen försvann gradvis under äldre medeltid, och de ofria ersattes delvis med fria legohjon. Trälar som fick egna jordbruk, inte minst som nyodlare, blev efter en eller ett par generationer fria landbor. Träldomens upphörande kan framför allt förklaras med att andra och mer lönsamma sätt att utnyttja arbetskraft vann insteg. Samtidigt gav kristendomen ett värde till alla kristna människor. Många kom att ge sina trälar frihet i sina testamenten på 1200-talet. När träleriet avskaffades slutgiltigt via Skarastadgan, utfärdad under Magnus Erikssons eriksgata 1335, som stadgade att envar som föddes av kristna män och kvinnor skulle vara fri var det mer en bekräftelse på en process som pågått länge. Det danska och norska träleriet var då sedan länge avskaffat.Bild: Kung Egils sista strid. Hjälmbleck från ValsgärdeMusik: Ragnarok 2020 av bzur, Soundblock AudioDetta är en omklippt och ommixad version av ett avsnitt som ursprungligen publicerades den 9 mars 2022 Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Följ med samtidens stigfinnare i Spanarna och den här veckan har vi bullat upp med en arkeolog, en kulturjournalist och en författare! I panelen hör vi Göran Everdahl om katastrofkapitalism och framtidens vita guld, Agnes Lidbeck om den förödande trenden i att allt ska vara så begripligt hela tiden och sist men inte minst Jonathan Lindström om det skräckinjagande botoxögat. Programledare för dryftandet är allas vår Kattis Ahlström! VARMT välkommen in i radiovärmen med oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna synar samtiden och tolkar aktuella trender som kan bli avgörande för vår framtid.I veckans panel i Spanarna 27 september: Göran Everdahl - journalist filmkritiker. Agnes Lidbeck - författare och Jonathan Lindström - arkeolog och författare. Programledare för Spanarna i P1 är Kattis Ahlström. Varmt välkomna in i radiovärmen med oss!I veckans panel i Spanarna 27 september:Göran Everdahl: Det vita guldetAgnes Lidbeck: Tystnad tigning! Jonathan Lindström: Varning för botoxögat!Spanarna i P1 – programmet görs av:Programledare är Kattis AhlströmProducent: Ronnie RitterlandTekniker: Susanne MartinssonMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds direkt i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Skogen har gett oss tusentals sägner och sagor - om Ronja, Rödluvan och Robin Hood. Vi undersöker skogens kulturhistoria och nystar också i trådarna till världens äldsta historia, aktuell i en ny bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skogen heter folkloristen Tora Walls bok där hon skildrar vår fascination och rädsla för platserna dimman tätnar mellan träden. Skogsrået och trollen, läkande växter och stråtrövarnas hemliga fästen. Allt finns i skogen som genom historien format våra sägner och myter.Och en särskild sägen som arkeologen och författaren Jonathan Lindström hittat i hällristningar utanför Enköping kan vara världens äldsta historia. Genom att söka i litteraturhistorien, spåra arkeologiska rester och pussla ihop sagor och berättartraditioner från världens alla hörn söker han historiens rötter. Den som handlar om hjälten som seglade ut på havet och efter strider mot jättar och häxor kom till världens kant. I Världens äldsta historia skildrar han sin forskning och sina fantastiska teorier.Programledare är Tobias Svanelid.

Det första Sveariket etablerades på 1100-talet före vår tidräkning med kungasäte i Håga utanför dagens Uppsala. Sveariket var ett utvecklat samhälle som byggde sin makt på den långväga handeln av metaller med kontinenten och brittiska öarna.När Sveariket var som störst på 800-talet fvt kontrollerade svearna Uppland, Västmanland, Södermanland och Vikbolandet. Och tributrelationer kunde sträcka sig ända till Finland, Estland, Kurland och Blekinge.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Jonathan Lindström, arkeolog och författare aktuell med boken Sveriges långa historia – Människor, makt och gudar under 14 000 år.Sveakungarna manifesterade sin makt genom att bygga ett 40 meter långt kulthus på Hågön. Tre kilometer från Hågön uppfördes dessutom den gigantiska borgen Predikstolen som var 200 gånger 270 meter stor. I slutet av det första Sveariket omkring år 1030 fvt uppfördes också en hög som var 50 meter i diameter och åtta meter hög.Svearnas kärnområde var dagens Uppland och Västmanland med tyngdpunkten i Håga. Även Södermanland, Mälarområdet och Vikbolandet ingick, medan Gotland hade mer jämlika relationer med Sveariket. Samtidigt fanns det tributländer i Norrland, Finland och Baltikum.Sveakungarnas maktställning byggde på att de kontrollerade den långväga handeln med kontinenten och brittiska öarna av koppar, tenn och ylletyg. Med Norrland, Finland och Baltikum inkluderas även handel med pälsar och slavar.Med dåtidens skeppsteknologi kunde sveakungarnas handels- och maktnät sträcka ut sig 20 till 30 mil från centrum – motsvarande en veckas paddlande enkel väg. För att upprätthålla relationer ännu längre bort krävdes kolonier.Lyssna också på Trälarnas liv och Tunnes träluppror och Gamla Uppsalas hemligheter avkodas.Musik: Fairytale Female Vocal av Psystein, Storyblock AudioBild: Stora Rickebyhällen ligger i Boglösa socken i Trögds härad i Fjädrundaland, Enköpings kommun, Uppsala län, Uppland, Sverige. Hällristningsområdet mäter 19×19 meter och fördelas på sex ristningsytor. Sammanlagt finns där 51 skepp, 115 fotsulor varav 58 parvis sammanhuggna, 18 ringar, 6 människor, 2 djur, 1 ”stol / mantel”, 6 obestämbara figurer, 15 fragment och 94 skålgropar. Wikipedia, Creative Commons. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Niklas Källner: Bröllopsporträttörer på frammarsch! Jonathan Lindström: Hårkonstnärer ersätts av håringenjörer. Jessika Gedin: Borecore - nu vill vi vara vanliga! Spanarna siar om fula brudpar, frisörer som blir ingenjörer och kommer fram till att just nu vill vi helst bara vara vanliga. Programledare är Kattis Ahlström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna tolkar tidens tecken och i veckans panel hör vi journalisten och TV-programledaren Niklas Källner, arkeologen och författaren Jonathan Lindström samt förläggaren och inte minst spanarveteranen Jessika Gedin klura på vad vi har att vänta i framtiden. Programledare för den vassa och skarpsynta trion i Spanarna fredag 7 juni är Kattis Ahlström.Spanarna i P1 – programmet görs av:Programledare är Kattis AhlströmProducent: Ronnie RitterlandTekniker: Jakob LalérMusiken väljs av Berit NygrenSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds direkt i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Jessika Gedin, Ulf Danielsson och Jonathan Lindström siar om framtiden i Spanarna. Det blir alltså spaningar från en trojka med många bottnar då panelen denna vecka består av en journalist, en professor i teoretisk fysik och en arkeolog. Programledare är Kattis Ahlström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna i P1 med Jessika Gedin, Ulf Danielsson och Jonathan LindströmJessika Gedin – tv-programledare och förläggare: Skutta som en människaUlf Danielsson – professor i teoretisk fysik: Verkligheten kommer tillbaka! Jonathan Lindström – arkeolog: Tyska spindeldrömmarSpanarna är ett program och en podd för dig som gillar samhällsspaning med humor. Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.Spanarna i P1 - programmet görs av:Musiken väljs av Berit NygrenTekniker: Maria StockhausProgramledare är Kattis AhlströmProducent: Ronnie RitterlandSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Mötena mellan stenåldersfolk i Skandinavien verkar ha varit betydligt blodigare än man tidigare trott. Vi kartlägger den blodiga kampen mellan tidiga bönder och jägarfolk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ny forskning som presenteras i tidskriften Nature beskriver mötena mellan olika stenåldersfolk som våldsamma. Det salas om slakt och utrotning, först när de första bönderna vandrade in på de tidiga jägar-samlarnas marker i Skandinavien, sen när den första bondebefolkningen konkurrerades ut av nya grupper från Yamnayakulturen.Tobias Svanelid diskuterar de nya rönen med arkeologen Jonathan Lindström och undersöker hur vi ska se på stenålderns våldskultur.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vilken betydelse kvinnorna runt Jesus hade för den tidiga kristendomen.

Framtidsprofetior med glimten i ögat bjuds det på när Spanarna i P1 siar om det som komma skall. I veckans panel hör vi språkvetaren Patrik Hadenius, författaren Agnes Lidbeck och arkeologen Jonathan Lindström om skyltar som väcker känslor, vi får ett brandtal till åsnan och så bävar vi för en ytlig undergång. Dirigent för vår synska trojka är programledare Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helgen börjar med Spanarna. I veckans panel hör vi kluriga idéer om vad som glimtar bortom framtidens horisont från språkvetaren Patrik Hadenius, författaren Agnes Lidbeck och arkeologen Jonathan Lindström. Programledare är den eminenta ciceronen Kristian Luuk!Spanarna i P1 2024-02-02 – veckans panel:Patrik Hadenius - Varning skyltar!Agnes Lidbeck - Din åsna!Jonathan Lindström - Ytlig undergång!Spanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kristian LuukMusiken väljs av Berit Nygren.Tekniker: Johanna CarellProducent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Framtiden är för oss flesta oviss men med ett mycket viktigt undantag och det är ju att fredag betyder att vi får rykande färska profetior från panelen här i Spanarna! Så om du inte räds det som komma skall så hänger du med Jonathan Lindström, Elinor Svensson och Po Tidholm på en snabbvisit till framtidens horisont och nosar på vad vi har att vänta! Programledare för Spanarna i P1 är Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna - samtidsspaning med humorSå här mot slutet av året finns det mycket att klura på. Hur ska allt bli? Vem eller vad ska man tro på? Jo men det vet du väl att du alltid kan lita på Spanarna i P1 så klart!Inled helgen genom att hänga med en skarpsynt och underfundig trojka på snabbvisit till framtiden och få svaren på frågorna du inte visste att du hade! I panelen: Jonathan Lindström, Po Tidholm och denna vecka även en gästspanare som vi ska få höra för första gången. Elinor Svensson heter hon och är komiker och poddare. Programledare för vårt synska och kluriga gäng är den minst lika kluriga Kristian Luuk.Spanarna är ett underhållningsprogram som kombinerar fria betraktelser av samtiden med lika fria profetior om framtiden framförda av en skarpsynt och klurig panel med glimten i ögat.Veckans panel i Spanarna - 15 december 2023:Jonathan Lindström - arkeolog, författare och illustratörElinor Svenson - komiker och poddarePo Tidholm - författare och musikskribentSpanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kristian LuukMusiken väljs av Berit Nygren.Sändningsproducent: Daniel af KlintbergTekniker: Lotta Linde-Rahr.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

Äntligen fredag betyder att det äntligen är dags för våra eminenta stigfinnare i etern nämligen Spanarna att guida oss i varsin rask promenad med siktet inställt på framtiden. I panelen hör vi Göran Everdahl, Katarina Barrling och Jonathan Lindström. Redo med karta och kompass för att hålla rätt kurs och riktning på sammankomsten för vår synska trojka är Johar Bendjelloul som alltså är veckans programledare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Göran Everdahl, Katarina Barrling och Jonathan Lindström i SpanarnaSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.Veckans panel i Spanarna i P1:Göran Everdahl: Stan drar åt skogenKatarina Barrling: Tidens larmJonathan Lindström: Sverige byter namnProgramledare är Johar Bendjelloul och musiken väljs av Berit Nygren.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie Ritterland.Tekniker: Brady Juvier.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

Spanarna i P1 bjuder på matnyttiga recept för att hantera framtiden och trion som ansvarar för att koka ihop varsin färdigknådad tes om vad som komma skall utgörs av Helena von Zweigbergk, Jonathan Lindström och Jessika Gedin. Programledare och dirigent för det klarsynta sällskapet denna vecka är Johar Bendjelloul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidsspaning med humor bjuds det på i Spanarna i P1!Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.I veckans omgång av Spanarna i P1 och i gruppen av siande framtidsprofeter hör vi Helena von Zweigbergk, Jonathan Lindström och Jessika Gedin.Veckans panel och spaningar: Helena von Zweigbergk: Symboliskt sant - hur mår din hudkostym? Jonathan Lindström: Baconlindad ekorre på menynJessika Gedin: Dejta ett ex!Programledare är Johar Bendjelloul och musiken väljs av Berit Nygren.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie Ritterland.Tekniker: Matilda Eriksson.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

Spanarna i P1 rafsar bland höstlöven och spår vår kommande samtid med glimten i ögat. Ljuset försvinner sakteligen från våra breddgrader men skymmer det även i prognosen för framtiden? I spanarpanelen hör vi arkeologen Jonathan Lindström, prästen Camilla Lif och frilansjournalisten Maja Aase om vad som komma skall. Håller i taktpinnen för sammankomsten denna vecka gör Karsten Thurfjell. Samtidsspaning med humor bjuds det på i Spanarna i P1!Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.I veckans panel hör du arkeologen Jonathan Lindström, prästen Camilla Lif och frilansjournalisten Maja Aase. Programledare för Spanarna i P1 denna vecka är Karsten Thurfjell.Veckans spaningar:Jonathan Lindström: Pudla långsamtCamilla Lif: Släpp duvorna loss - de är framtidenMaja Aase: Pang pang pensionärProgramledarskapet kommer växla under hösten med Kattis Ahlström, Johar Bendjelloul, Kristian Luuk, Per Sinding Larsen och Karsten Thurfjell.Om Spanarna:Spanarna började som en programpunkt i det legendariska fredagsprogrammet Metropol i P3. 1994 blev Spanarna ett eget program i P3 och sedan 2002 har programmet sänts i P1. Varje vecka träffas tre skarpsynta personligheter och profiler som försöker avläsa trender i vardagen och ge sina visioner om framtiden. Ingvar Storm var programledare för Spanarna i 35 år och gick i pension från uppdraget sommaren 2023.Spanarna 2023-09-29 programmet görs av:Programledare: Karsten ThurfjellTekniker: Maria Stockhaus.Musikredaktör: Berit NygrenProducent: Ronnie Ritterland

Ödlepungar, götiska dryckesoffer och yxmördade fornmänniskor samsas i Vetenskapsradion Historias 1000:e program, som sänds inför publik där Tobias Svanelid samlas tre namnkunniga historiker på scenen. Tobias Svanelid firar Vetenskapsradion Historias 1000:e program med en sändning inför publik, där en historikerpanel bland annat diskuterar Sveriges födelse, vikingarnas symbolvärde och vad historieintresse gör med oss människor.Ifrån scenen på Ekermanska malmgården på Södermalm i Stockholm sänds alltså den tusende upplagan av Vetenskapsradion Historia. Ett program som drog igång i januari 2000 och som programletts av Tobias Svanelid.På scenen diskuterar historikern Bo Eriksson och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström Sveriges potentiella födelsedagar och historia, Gustav Vasas despotism och vikingarnas attraktionsvärde och svenskhet. Dessutom hör vi om ödlepungar, götiska dryckesoffer och värdet av historia i en föränderlig tid.

Annika Sundberg: Djur är också människor. Jonathan Lindström: Inget "I" i AI. Agnes Lidbeck: Låt dom äta badsalt. Veckans panel och spaningar i Spanarna i P1Samhällsspaning med humor bjuds det på i Spanarna i P1 och denna vecka är det Agnes Lidbeck, Jonathan Lindström och Annika Sundberg som sätter sig till bords runt kristallkulan för att sia om vad som komma skall i allas vår samtida framtid. Programledare är Ingvar Storm.Spanarna i P1 – samhällsspaning med humorSpanarna i P1 samlas varje fredag för att bjuda på underhållning med eftertanke. Lyssna på direktsändningen i Sveriges Radio P1 fredag klockan 15:04 eller på reprisen lördag 09:03. Du kan också lyssna på podden precis när du vill i vår app Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookPå Spanarnas officiella sida på Facebook kan du filosofera vidare om spaningarna i programmet med andra spanarlyssnare.Andra funderingar? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se

Po Tidholm: Möjligheternas tomrum. Annika Sundberg: Mello - något för alla? Jonathan Lindström: Hemliga sidor. Spanarna i Sveriges Radio P1 - ett program och en podd med fredagskänsla!I panelen i Spanarna 10 februari 2023 hör vi arkeologen Jonathan Lindström, TV-producenten Annika Sundberg och författaren Po Tidholm. Programledare är Ingvar Storm.Spanarna är programmet och podden för dig som vill bli både sinnligt underhållen och utmanad. Vad det ska handla om vet bara spanarna själva. Det enda vi kan vara säkra på är att siktet och blicken ska vara inställd på framtiden.Varje helg är det en ny mix spanare som tar sig an uppdraget att på cirka tio minuter var försöka förutspå framtiden utifrån att med egen och personlig blick tolka tidens tecken. Varmt välkommen att hänga med på resan!Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookPå Spanarnas officiella sida på Facebook kan du prata om programmet med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.seOBS! Notera ny repristid för Spanarna som du hör en timme tidigare på lördagar från och med 28 januari klockan 09.03.

Herulerna är ett av de mest gåtfulla germanfolken, som rörde sig från Västkusten i dagens Sverige ända till Krim vid Svarta havet. De dök även upp i dagens Serbien och Tunisien.Herulerna kan under folkvandringstiden uppgått till runt 30 000 människor av ett blandat ursprung. Och det verkar som de underhållit minnet av sitt ursprung i dagens Sverige.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen och författaren Jonathan Lindström som är aktuell med boken Sverige långa historia – människor, makt och gudar under 14 000 år.Germanerna var heterogena grupper med stormän, krigare, familjer, tjänare och slavar. Vi känner till många olika germanska grupper där goter, visigoter och vandaler är några av de mest kända.Folkvandringarna handlade om allt från mindre krigarföljen till hela folk och ett folk på vandring kunde ha en mycket varierad sammansättning. Men det kunde finnas en kärna av stormän, som värderade att ha en gemensam identitet och historia för sammanhållningens skull. Hade folket varit på vandring under flera generationers tid kunde de vårda minnet av sitt ursprung, som fick gälla för hela gruppen.Romarriket fungerade som katalysator för germanvandringarna på två sätt. Närheten till Roms nordgräns ledde till ekonomiska och politiska förändringar i Nordeuropa som innebar ökade sociala klyftor och oro, alltså skäl att lämna. Samtidigt lockade rikedomarna och stabiliteten i Romarriket.Den heruliska huvudgruppens historia sträcker sig över 300 år. Under flera århundraden har gruppens ledande familjer underhållit minnet av sitt skandinaviska ursprung. Kunskapen om ett avlägset mål förklarar germanfolkens märkliga förmåga att under ett sekel befinna sig på en plats, och seklet därpå långt därifrån, utan att någon har sett dem däremellan. Förflyttningen, ofta hundratals mil, sker under relativt kort tid, i ett svep.Lyssna också på Det första Svearikets uppgång och fallBild: Germaner så som romarna såg dem – här på Marcus Aurelius-kolonnen från år 180. Bilden föreställer troligen ett germanskt rådslag. Wikipedia, Public Domain.Musik: Electra to the Baltic Sea (Full) av Giuseppe RizzoKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För femtio år sedan landade Apollo 17 på månen, men nu är vi på väg dit igen. Hör om människans ständiga längtan efter månen och vad vi genom historien trott och tänkt om denna mystiska himlakropp. Det har gått femtio år sedan människan senast satte fötterna på månen men nu är vi så smått på väg dit igen. Tobias Svanelid samtalar med arkeologen och amatörastronomen Jonathan Lindström om vad månen betytt för oss människor genom historien och vad vi trott om denna den närmsta av våra himlakroppar. Var månfläckarna egentligen utspilld tjära? Kunde man starta kring när månen stod i nedan? Är det sant att vi blir mångalna?Och så berättar historikern Lisa Svanfeldt-Winter om sin forskning om 1800-talets vetenskapsdebatt om huruvida jorden var platt. Idag frodas dessa tankar på sociala medier, men redan i mitten av 1800-talet lanserade Samuel Rowbotham sina teorier om en platt jord.

I "Sveriges långa historia" tecknas historien för Sverige från istidens slut, då de första renjägarna kom, fram till våra dagar. Jonathan Lindström är prisbelönt arkeolog och författare. Han beskriver levnadsmönster, handel, teknisk utveckling och maktförhållanden, men utnyttjar också den moderna vetenskapens rön till att uppmärksamma enskilda individer och synliggöra deras liv och öden. Han samtalar med PJ Anders Linder.

Han var en av Egyptens kortast regerande faraoner och dog knappt 20 år gammal. Ändå skulle upptäckten av hans grav ta världen med storm och orsaka faraos förbannelse. Jag ser underbara ting rapporterade Howard Carter när han som första människa på mer än 3000 år kikade in i Tutanchamons grav för exakt 100 år sedan. Vetenskapsradion Historia berättar om upptäckten som tog världen med storm och födde en Egyptenfeber utan like. Och som dessutom följdes av flertalet mystiska dödsfall men vad ligger det egentligen för sanning i påståendena om mumiens förbannelse?Panelen med Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson återsamlas också för att diskutera andra banbrytande upptäckter i skuggan av Tutanchamon, och om de själva känt av förhistoriska förbannelser under sina egna arkeologiska utgrävningar.Programledare är Tobias Svanelid.

Hör Vetenskapsradion Historia live från Tantolunden där Panelen och Tobias Svanelid diskuterar historiska val och forntida demokrati, men också sjunger om Tantobommen och diskuterar mammutrumpor. Vetenskapsradion Historia sänder live ifrån Ekermanska malmgården på Södermalm i Stockholm och bjuder in Historiepanelen med Kristina Ekero Eriksson, Jonathan Lindström och Annika Sandén för att diskutera historiska val och stockholmshistorier med Södermalmskoppling.Hör om vikingatida tingsplatser, om Torgny Lagman, om demokratiska säljägare och crossdressande 1600-talstjejer, och lyssna på musikalisk underhållning av The Apricots som spelar låtar med demokratihistorisk anknytning.Programledare är Tobias Svanelid.

Sista delen i vår serie där vi granskar riksdagspartierna är här. Vad vill egentligen KD. Hur kristna är de? Hur ser de på regeringsfrågan? Vad vill de med klimatet? Lyssna så får du förhoppningsvis reda på det.Välkomna till tredje delen av vår sommartrilogi om Sveriges äldre historia. Det här avsnittet handlar om bronsåldern och det alltmer långväga resandet. Och så kikar vi in i modern tid. Vår ciceron är Jonathan Lindström, arkeolog och författare som nu är aktuell med boken "Sveriges långa historia - makt, människor och gudar under 14000 år". Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmRedaktör: Anton JordåsKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Vi smygstartar spanarsäsongen med ett specialprogram om och med Spanarna. Det bjuds givetvis på godbitar ur tidigare program med bland annat tre utvalda fullängdsspaningar som andas både nostalgi och framåtanda. Vi hör också spanare ur panelen liksom programledaren Ingvar Storm ge sin bild av vad Spanarna egentligen handlar om, hur det är att spana liksom hur programmet har utvecklats över tid. Varmt välkommen in i radiovärmen! Nostalgisk och framåtblickande smygstart av Spanarnas höstsäsongI Spanarnas specialprogram hör du röster om programmet med spanare från panelen. Du kanske tillhör de som alltid har undrat hur spanarnas grundkoncept egentligen ser ut och var det kommer ifrån. Det svarar Ingvar Storm som är programledare på. Hör också röster från medlemmarna i spanarpanelen berätta lite mer om vad de själva tycker är roligast med att vara spanare och hur de upplever att programmet har utvecklats över tid.Givetvis så bjuder vi också på tre härliga fullängdsspaningar som du som lyssnar nu får all möjlighet att avgöra om du tycker att de slagit in eller inte.Spanarnas smygstartar höstsäsongen med ett special program om och med Spanarna och Ingvar StormMedverkande: Gabriella Ahlström, Per Naroskin, Johan Hakelius, Helena von Zweigberg, Jessika Gedin, Göran Everdahl, Calle Norlén, Annika Sundberg, Maja Aase, Jonathan Lindström, Katarina Barrling liksom Spanarnas programledare Ingvar Storm.De tre utvalda spaningarna som du hör i sin helhet i programmet kommer från följande avsnitt:Calle Norlén Flanera mot framtiden (från 2018)Annika Sundberg - Saknade saker (från 2019)Maja Aase Kamp mot kundupplevelser (från 2021)Från och med nästa vecka är "vanliga" och direktsända Spanarna tillbaka.Producent för Spanarna Special: Ronnie RitterlandDelar ur programmet är baserat på klipp ur arkivet och tidigare specialprogram gjorda av Benjamin Thorén och Magnus Viktorin.Musik i programmet:Buddy Defranco When the sun comes out Louis Hayes Strollin' Joe Pass - If I Should Lose You Clare Fischer och Bud Shank Elizete

Vi smygstartar säsongen med ett specialprogram om och med Spanarna med godbitar ur tidigare program och med tre utvalda spaningsfavoriter från arkivet. Dessutom hör panelen och Ingvar Storm ge sin bild av vad Spanarna egentligen handlar om. Hur är det att vara spanare och hur har programmet utvecklats över tid? Nostalgisk och framåtblickande smygstart av Spanarnas höstsäsongI Spanarnas specialprogram hör du röster om programmet med spanare från panelen. Du kanske tillhör de som alltid har undrat hur spanarnas grundkoncept egentligen ser ut och var det kommer ifrån. Det svarar Ingvar Storm som är programledare på. Hör också röster från medlemmarna i spanarpanelen berätta lite mer om vad de själva tycker är roligast med att vara spanare och hur de upplever att programmet har utvecklats över tid.Givetvis så bjuder vi också på tre härliga fullängdsspaningar som du som lyssnar nu får all möjlighet att avgöra om du tycker att de slagit in eller inte.Spanarnas smygstartar höstsäsongen med ett special program om och med Spanarna och Ingvar StormMedverkande: Gabriella Ahlström, Per Naroskin, Johan Hakelius, Helena von Zweigberg, Jessika Gedin, Göran Everdahl, Calle Norlén, Annika Sundberg, Maja Aase, Jonathan Lindström, Katarina Barrling liksom Spanarnas programledare Ingvar Storm.De tre utvalda spaningarna som du hör i sin helhet i programmet kommer från följande avsnitt:Calle Norlén – Flanera mot framtiden (från 2018)Annika Sundberg - Saknade saker (från 2019)Maja Aase – Kamp mot kundupplevelser (från 2021)Från och med nästa vecka är "vanliga" och direktsända Spanarna tillbaka.Producent för Spanarna Special: Ronnie RitterlandDelar ur programmet är baserat på klipp ur arkivet och tidigare specialprogram gjorda av Benjamin Thorén och Magnus Viktorin.Musik i programmet:Buddy Defranco – When the sun comes outLouis Hayes – Strollin'Joe Pass - If I Should Lose YouClare Fischer och Bud Shank – Elizete

Arkeologen och författaren Jonathan Lindström gästar gänget. Jonathan är bokaktuell med Sveriges långa historia: Människor, makt och gudar under 14 000 år.Länk till boken: https://www.bokus.com/bok/9789113076591/sveriges-langa-historia-manniskor-makt-och-gudar-under-14000-ar/OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Välkomna till tredje delen av vår sommartrilogi om Sveriges äldre historia. Det här avsnittet handlar om bronsåldern och det alltmer långväga resandet. Och så kikar vi in i modern tid. Vår ciceron är Jonathan Lindström, arkeolog och författare som nu är aktuell med boken "Sveriges långa historia - makt, människor och gudar under 14000 år". Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Jonathan Lindström: Lina Eidenberg Adamo See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Välkomna till andra delen av vår sommartrilogi om Sveriges äldre historia. I det här avsnittet får ni möta trattbägarkulturen och stridsyxingarna. Det blir också en diskussion om vilka språk de första "svenskarna" egentligen talade. Vår ciceron är Jonathan Lindström, arkeolog och författare som nu är aktuell med boken "Sveriges långa historia - makt, människor och gudar under 14000 år". Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Jonathan Lindström: Lina Eidenberg Adamo See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Välkomna till första delen av vår sommartrilogi om Sveriges äldre historia. I det här avsnittet handlar det om de första "svenskarna" som anlände efter att inlandsisen börjat smälta. Vår ciceron är Jonathan Lindström, arkeolog och författare som nu är aktuell med boken "Sveriges långa historia - makt, människor och gudar under 14000 år". Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Jonathan Lindström: Lina Eidenberg Adamo See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Linnea Wikblad lanserar kampanjen såsfri-sommar! Stockholm bjuder ut sig och bjuder in galna tyska rocksjömän till militärövningen Baltops. Vi letar efter det absolut sämsta med Sverige! Babs Drougge från P3 Nyheter berättar om statsministerns oväntade livevändning. David Druid berättar om sitt blåbärsplockande vid motorvägen. Jonathan Lindström är författare, arkeolog och har skrivit om Sveriges hela historia och hittat alternativa nationaldagar. Kodjo Akolor campar för att få tag på pass! Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Arkeologen Jonathan Lindström har skrivit en tegelsten om Sveriges historia. Han vill slå sönder dagens fördomar och visa det grundläggande mänskliga – förmågan till anpassning och viljan att lösa problem med teknologiska eller sociala verktyg. Hans bok Sveriges långa historia: människor, makt och gudar under 14 000 år berättar om en ofta grym tillvaro; ungefär var femte person beräknas ha dött genom våld. Av alla perioder som passerat säger Jonathan Lindström att han inte skulle ha velat leva i någon annan tid än den vi har nu. Han intervjuas av Henrik Höjer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Arkeologen Jonathan Lindström har skrivit en tegelsten om Sveriges historia. Han vill slå sönder dagens fördomar och visa det grundläggande mänskliga – förmågan till anpassning och viljan att lösa problem med teknologiska eller sociala verktyg. Hans bok Sveriges långa historia: människor, makt och gudar under 14 000 år berättar om en ofta grym tillvaro; ungefär var femte person beräknas ha dött genom våld. Av alla perioder som passerat säger Jonathan Lindström att han inte skulle ha velat leva i någon annan tid än den vi har nu. Han intervjuas av Henrik Höjer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

1600-talets Dalarö var en förstad till Stockholm bestående av tätpackade fartyg. Vi reser dit för att ta pulsen på porten till stormakten Sverige och söka spåren efter dess farleder. Dalarö var porten till stormaktstidens Sverige. Här samlades krigsskeppen inför sjöslagen på Östersjön och hit flockades handelsfartygen i jakt på stormaktens rikedomar. Vetenskapsradion Historia söker tillsammans med marinarkeologen Niklas Eriksson efter spåren av skeppslivet som avtecknar sig på havsbottnen och vid Dalarös skär och grynnor.Och så reder Jonathan Lindström ut om Harkilar verkligen var namnet på den äldsta kände svensken, eller kanske snarare namnet på hans svärd. En lyssnare undrar hur säker man kan vara på vad fyndet av en svärdsskida med runor från 300-talet egentligen berättar.Och så svarar Dick Harrison på en fråga om vilken kopplingen egentligen är mellan goter och gutar.Programledare är Tobias Svanelid. 

Det första Sveariket etablerades på 1100-talet före vår tidräkning med kungasäte i Håga utanför dagens Uppsala. Sveariket var ett utvecklat samhälle som byggde sin makt på den långväga handeln av metaller med kontinenten och brittiska öarna.När Sveariket var som störst på 800-talet fvt kontrollerade svearna Uppland, Västmanland, Södermanland och Vikbolandet. Och tributrelationer kunde sträcka sig ända till Finland, Estland, Kurland och Blekinge.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Jonathan Lindström, arkeolog och författare aktuell med boken Sveriges långa historia – Människor, makt och gudar under 14 000 år.Sveakungarna manifesterade sin makt genom att bygga ett 40 meter långt kulthus på Hågön. Tre kilometer från Hågön uppfördes dessutom den gigantiska borgen Predikstolen som var 200 gånger 270 meter stor. I slutet av det första Sveariket omkring år 1030 fvt uppfördes också en hög som var 50 meter i diameter och åtta meter hög.Svearnas kärnområde var dagens Uppland och Västmanland med tyngdpunkten i Håga. Även Södermanland, Mälarområdet och Vikbolandet ingick, medan Gotland hade mer jämlika relationer med Sveariket. Samtidigt fanns det tributländer i Norrland, Finland och Baltikum.Sveakungarnas maktställning byggde på att de kontrollerade den långväga handeln med kontinenten och brittiska öarna av koppar, tenn och ylletyg. Med Norrland, Finland och Baltikum inkluderas även handel med pälsar och slavar.Med dåtidens skeppsteknologi kunde sveakungarnas handels- och maktnät sträcka ut sig 20 till 30 mil från centrum – motsvarande en veckas paddlande enkel väg. För att upprätthålla relationer ännu längre bort krävdes kolonier.Lyssna också på Trälarnas liv och Tunnes träluppror och Gamla Uppsalas hemligheter avkodas.Musik: Fairytale Female Vocal av Psystein, Storyblock AudioBild: Stora Rickebyhällen ligger i Boglösa socken i Trögds härad i Fjädrundaland, Enköpings kommun, Uppsala län, Uppland, Sverige. Hällristningsområdet mäter 19×19 meter och fördelas på sex ristningsytor. Sammanlagt finns där 51 skepp, 115 fotsulor varav 58 parvis sammanhuggna, 18 ringar, 6 människor, 2 djur, 1 ”stol / mantel”, 6 obestämbara figurer, 15 fragment och 94 skålgropar. Wikipedia, Creative Commons. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Möt hallonflickor, säljägare och sveakungar i Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia som för första gången skildrar Sveriges hela 14000-åriga historia utifrån senaste forskningen. Forntidens myllrande värld med säljägare, sveakungar och hallonflickor får helt nytt liv i arkeologen Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia. Tobias Svanelid träffar författaren för att diskutera hur man idag kan skriva en helt ny typ av historia om en forntid som tidigare av många ansetts grå och trist. Med hjälp av genetik, klimatforskning och nya tolkningar av sagor, språkhistoria och myter tecknar boken en detaljerad bild av Sveriges 14000-åriga historia och försöker också förklara varför historien förändras så dramatiskt under epokerna.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om atombombernas historia, och om det egentligen var militära överväganden eller hämndmotiv som låg bakom bomberna över Hiroshima och Nagasaki.

En träl saknade människovärde och behandlades som boskap, även om det fanns möjligheter för trälar att bli arbetsledare och tjäna ihop medel till sitt egna friköp.Trälen Tunne sägs i början av 520-talet ha lett ett stort träluppror mot sveakungen Egil. När Tunne förlorade sin upphöjda position som skatteväktare hos Egils far flydde han och startade ett uppror där självaste kung Egil tvingades fly till Danmark, enligt Snorre Sturlassons sagor.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jonathan Lindström, arkeolog, författare och chefredaktör för tidningen Populär Arkeologi. Han är aktuell med boken Sveriges långa historia: Människor, makt och gudar under 14000 år.Trälar fanns redan 4000 år före vår tidräkning. Arkeologiska fynd av människooffer visar på ett hierarkiskt samhälle där det bör ha funnits trälar. Efterfrågan på metaller i Norden från 1700 före vår tidräkning kickstartade en långväga handel med trälar. Handeln med trälar var viktig ända fram i vikingatiden.Går det att belägga historien om trälen Tunne och hans forna herre kung Egil? Kanske. Vad vi vet är att trälar var helt rättslösa i det fornnordiska samhället. Och trälarnas barn blev också trälar, men trälar kunde få arbetsledande ställning och bli frigivna.Det var noga reglerat hur ägaren till en träl som dödats eller lemlästats skulle kompenseras för sin ekonomiska förlust. Någon så kallad mansbot behövde man inte betala. Trälen levde sitt liv genom sin ägare.Träldomen försvann gradvis under äldre medeltid, och de ofria ersattes delvis med fria legohjon. Trälar som fick egna jordbruk, inte minst som nyodlare, blev efter en eller ett par generationer fria landbor. Träldomens upphörande kan framför allt förklaras med att andra och mer lönsamma sätt att utnyttja arbetskraft vann insteg. Samtidigt gav kristendomen ett värde till alla kristna människor. Många kom att ge sina trälar frihet i sina testamenten på 1200-talet. När träleriet avskaffades slutgiltigt via Skarastadgan, utfärdad under Magnus Erikssons eriksgata 1335, som stadgade att envar som föddes av kristna män och kvinnor skulle vara fri var det mer en bekräftelse på en process som pågått länge. Det danska och norska träleriet var då sedan länge avskaffat.Bild: Kung Egils sista strid. Hjälmbleck från ValsgärdeMusik: Ragnarok 2020 av bzur, Soundblock Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Kanonmatssoldater, stelbent strategi och lyckokalkyler har präglat Rysslands krigserfarenheter det senaste seklet, och med invasionen av Ukraina tycks historien upprepa sig igen. Vetenskapsradion Historia tar tempen på Rysslands taktik under invasionen i Ukraina och diskuterar rysk krigshistoria med försvarshistorikern Lars Ericson Wolke på Försvarshögskolan.- Den ryska krigföringen har djupa rötter i andra världskriget och kalla kriget, men det har inte fungerat i Ukraina, säger han.Erfarenheterna från Groznyj på 1990-talet, i Afghanistan på 80-talet, i Prag 1968 och under Vinterkriget i Finland har paralleller i dagens invasion där Ryssland tycks göra om samma strategiska och taktiska misstag som tidigare, med katastrofala förluster i människoliv som konsekvens.Dessutom återsamlas Panelen med Jonathan Lindström, Annika Sandén och Kristina Ekero Eriksson för att diskutera situationen i Ukraina och årets internationella kvinnodag med historiska glasögon.Programledare är Tobias Svanelid.

Sissela Kyle: Framtiden är snygg. Jonathan Lindström: Landet är lösningen. Agnes Lidbeck: Multipla personligheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jonathan Lindström, Sissela Kyle och Agnes Lidbeck I veckans panel i Spanarna hör vi skådespelaren Sissela Kyle, arkeologen Jonathan Lindström och författaren Agnes Lidbeck. Välkommen in i radiovärmen. Om Spanarna Spanarna är ett program och en podd för dig som gillar samhällsspaning med humor. Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm. spanarna@sverigesradio.se

Katarina Barrling: Fira mera. Jonathan Lindström: Unika tillsammans. Helena von Zweigbergk: Förlåt, för fan! Spanarna i P1 siar om framtiden genom att tolka samtiden. Programledare är Ingvar Storm. Samhällsspaning med humor i SpanarnaSpanarna är ett program och en podd för dig som gillar samhällsspaning med humor. Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.Veckans panel och spaningar: Katarina Barrling: Fira mera. Jonathan Lindström: Unika tillsammans. Helena von Zweigbergk: Förlåt, för fan!

Spanarna - ett program och en podd för dig som gillar samhällsspaning med humor. I veckans panel: Maja Aase: Järven vet bäst. Jonathan Lindström: Hej, alla ballskräppor! Jessika Gedin: Tragisk optimism. Programledare är Ingvar Storm. I Spanarna hör du tre skarpsynta personligheter som gör sitt bästa för att avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm. I veckans panel hör du kommunikationsstrategen Maja Aase, kulturjournalisten Jessika Gedin och arkeologen Jonathan Lindström. spanarna@sverigesradio.se

Niklas Källner: Titel i kläm. Sissela Kyle: Irriterande resande. Jonathan Lindström: Coronakonsulenten. Veckans panel i Spanarna vänder ut och in på sig själva för att sia om framtiden. Programledare är Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna i P1Niklas Källner: Titel i kläm.Sissela Kyle: Irriterande resande. Jonathan Lindström: Coronakonsulenten.I programmet och podden Spanarna hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.spanarna@sverigesradio.se

Niklas Källner: Titel i kläm. Sissela Kyle: Irriterande resande. Jonathan Lindström: Coronakonsulenten. Veckans panel i Spanarna vänder ut och in på sig själva för att sia om framtiden. Programledare är Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna i P1Niklas Källner: Titel i kläm.Sissela Kyle: Irriterande resande. Jonathan Lindström: Coronakonsulenten.I programmet och podden Spanarna hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.spanarna@sverigesradio.se

Spanarna vänder ut och in på sig själva för att sia om framtiden. Veckans panel och spaningar: Niklas Källner: Titel i kläm. Sissela Kyle: Irriterande resande. Jonathan Lindström: Coronakonsulenten. I programmet och podden Spanarna hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm. spanarna@sverigesradio.se

Jonathan Lindström: Välkommen verklighet. Camilla Lif: O, ljuva kö. Per Naroskin: Med andras ögon. Spanarna i P1 siar om framtiden med humor i blick. Programledare är Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Spanarna hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.Veckans panel och spaningar: Jonathan Lindström: Välkommen verklighet. Camilla Lif: O, ljuva kö. Per Naroskin: Med andras ögonspanarna@sverigesradio.se