Podcast appearances and mentions of lars magnusson

Amerikansk handelspolitik har historiskt sett ofta präglats av protektionism. Frågan är nu om vi ser ett tillfälligt utslag av nostalgi eller en verklig återkomst, frågar sig Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Inläsare: Staffan Dopping

Professorn i ekonomisk historia Lars Magnusson intervjuas av Staffan Dopping. Turbulens och tvära växlingar mellan rusning och ras på världens börser i kölvattnet av president Trumps tullar. Vilka lärdomar från historiska börskrascher som 1929 och 1987 bör vi ta med oss för att förstå det som nu händer inför våra ögon? Och har Trump en genomtänkt plan eller inte?

Professorn i ekonomisk historia Lars Magnusson intervjuas av Staffan Dopping. Turbulens och tvära växlingar mellan rusning och ras på världens börser i kölvattnet av president Trumps tullar. Vilka lärdomar från historiska börskrascher som 1929 och 1987 bör vi ta med oss för att förstå det som nu händer inför våra ögon? Och har Trump en genomtänkt plan eller inte?

Finanskrascher och inflationsvågor har återkommit regelbundet sedan kapitalismens barndom på medeltiden. De första bankkrascherna i Italiens handelsstäder kunde resultera i lynchningar, men påverkade inte samhället i stort. Även tulpanbubblan i Nederländerna år 1637 fick en begränsad effekt på hela samhället. Däremot kom finanskraschen på Wall Street i oktober 1929 att påverka hela världsekonomin.Hyperinflation bryter sönder samhällen när besparingar blir värdelösa och människor tvingas återgå till byteshandel. Tysklands höga krigsskadestånd efter första världskriget orsakade hyperinflationen i Weimarrepubliken 1923 och 1924 – ett kaos som banade väg för Adolf Hitlers maktövertagande.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Han har bland annat skrivit boken Finanskrascher – från kapitalismens födelse till Lehman Brothers.Det finns många teorier om både finanskrascher och hyperinflation. Någonstans spelar den mänskliga naturen en roll i finansbubblor, där gruppbeteende, överdriven optimism före kraschen och överdriven pessimism efter kraschen är återkommande mönster. För en lekman blir den mänskliga girigheten och inkompetensen tydliga i alla kända bubblor och inflationsvågor.Den finansiella kapitalismen uppstod ur den ökande internationella handeln i Europa under medeltiden. En annan teori betonar behovet av att finansiera de framväxande nationalstaternas krig. Bankrusningar, där alla insättare samtidigt vill ta ut sina pengar, är ett fenomen vi känner till redan från 1400-talet. Finansiella centrum uppstod tidigt i handelsstäder som Genua, Florens, Venedig, Brügge och Barcelona.Bild: Ett 1300-talsmanuskript som föreställer bankirer i ett italienskt räknehus.Cocharelli – British Library, Cocharelli, Cuttings from a Latin Prose Treatise on the Seven Vices. Hämtat från: Cocharelli, klipp från en latinsk prosaavhandling om de sju lasterna, föreställande bankirer i ett italienskt räknehus på 1300-talet. Wikipedia Public DomainMusik: Transylvania Mania av Jon Presstone, Storyblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finanskrascher och inflationsvågor har återkommit regelbundet sedan kapitalismens barndom på medeltiden. De första bankkrascherna i Italiens handelsstäder kunde resultera i lynchningar, men påverkade inte samhället i stort. Även tulpanbubblan i Nederländerna år 1637 fick begränsad effekt på hela samhället. Medan finanskraschen på Wall Street i oktober 1929 i USA kom att påverka hela världsekonomin.Hyperinflation bryter sönder samhällen, när besparingar blir värdelösa och människorna tvingas återgå till byteshandel. Tysklands höga krigsskadestånd efter första världskriget orsakade hyperinflationen i Weimarrepubliken i Tyskland 1923 och 1924. Ett kaos som banade väg för Adolf Hitlers resa till makten.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Han har bland annat skrivit boken Finanskrascher – från kapitalismens födelse till Lehman brothers.Det finns många teorier om både finanskrascher och hyperinflation. Någonstans spelar den mänskliga naturen en roll för finansbubblorna med gruppbeteende, överdriven optimism före kraschen och överdriven pessimism efter kraschen. För en lekman blir den mänskliga girigheten samt inkompetens tydliga i alla kända bubblor och inflationsvågor.Den finansiella kapitalismen uppstod utifrån den ökande internationella handeln i Europa under medeltiden. En annan teori betonar behovet av att finansiera de framväxande nationalstaternas krig. Och bankrusningar när alla insättarna samtidigt vill ta ut sina pengar känner vi till redan på 1400-talet. Finansiella centrum uppstod tidigt i handelsstäder som Genua, Florens, Venedig, Brügge och Barcelona.Cocharelli - British Library, Cocharelli, Cuttings from a latin prosa treatise on the Seven Vices Hämtat från: Cocharelli, klipp från en latinsk prosaavhandling om de sju lasterna. Föreställande bankirer i ett italienskt räknehus på 1300-talet. Wikipedia Public DomainMusik: Transylvania Mania av Jon Presstone, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fundamentalt firar hundra avsnitt! Anna och Jacobbjuder på en ekonomisk resa 100 år bakåt i tiden fram till idag och har dessutom intervjuat en nyss fyllda 100 åring om en unik livsresa. Avsnittet till äragästar Lars Magnusson som är professor i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet och Brita som firade sin hundrade födelsedag tidigare i år. Lars berättar om vilka händelser som präglat ekonomins utveckling och belyser samtidigt den enorma tillväxten som Sverige har haft de senaste 100 åren. Brita delar med sig av sin uppväxt på bondgården i Värmland, om flytten till Stockholm 1969 och livet idag jämfört med när hon var ung. Vi får också höra hennes syn på dagens konsumtionssamhälle, vad hon tycker är positivt med samhällsutvecklingen och vad som faktiskt var bättre förr. Programledare för Fundamentalt är Anna Hegestrand och Jacob Liebermann på uppdrag av Fundler.Redigering: Elin SjödénMaila dina pengafrågor till: fundamentalt@fundler.seFölj Fundler på Facebook och Instagram: @fundlerappLäs mer om Fundler: www.fundler.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Trevligt besök i studion av Stefan Lindqvist från Leica Sport Optics. Vi pratar optik i allmänhet och Calonox i synnerhet. Leica Calonox är en handhållen termisk kikare/kamera av monotub-typ som finns i två utförande; Calonox View avsed för inventering, foto och filmning i mörker, samt Calonox Sight som är avsedd att fästas på okularet på ditt befintliga kikarsikte och därmed förvandla det till ett termiskt nattsikte. Vi är är mycket imponerade av både kvaliteten och enkelheten i handhavandet. Att kunna använda enheten som en handhållen kikare och med några enkla handgrepp montera den på vapnet då skottläge finns är oerhört smidigt och tilltalande. På SkitJakts youtube-kanal finns ett par exempel på filmer tagna med Calonox VIEW. VILDSVIN KRONHJORT Stillbild, Calonox VIEW, Vildsvin: Stillbild, Calonox VIEW, Kronhjort: Bara nån timme innan inspelning av avsnittet spreds också nyheten på internet att Lars Magnusson, åklagaren i Karl Hedin-fallet, väljer att överklaga tingsrättens friande dom till hovrätten. Överklagande gäller enbart den del av åtalet som handlar om att Hedin befann sig i skogen för att jaga varg. Vi pratar också om ett par andra debatter som blossat upp i närtid; den s.k. troféjakten i Afrika där en mängd kända personer hängts ut i bl.a. Expressen. Även jägarnas allt mer utbredda missnöje med Naturvårdsverket och hanteringen av pengarna i Viltvårdsfonden avhandlas. Väl mött och skitjakt!  

Den nya hållbarhetsvågen lyfter miljöbolag mot höjderna och solenergi, elbilar och miljöteknik är stekhett på börsen. Och samtidigt som politiken blir allt grönare strömmar pengar in i hållbara fonder. Vissa varnar för en bubbla, men hur troligt är det att den spricker? Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Henrik Mitelman, oberoende analytiker och krönikör Dagens industri Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator Johanna Kull, hållbarhetsansvarig Avanza Larry Fink, vd Blackrock  Patric Lindqvist, förvaltare Handelsbankens fond Hållbar energi Lars Magnusson, professor ekonomisk historia Uppsala universitet Per Strömberg, professor finansiell ekonomi Handelshögskolan Stockholm Christer Åström, medarbetare Flygrevyn Martin Lindgren, ordf SAS-sektionen Svensk pilotförening Tekniker: Sandra Pettersson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Boken heter “Vad är marknaden?” och gäst är författaren Lars Magnusson.Det finns en utbredd syn på att marknaden och ekonomin fungerar lite som ett självspelande piano. En plats där det säljs och köps och där efterfrågan och utbud är styrande faktorer. Men vad som glöms bort är att marknaden är skapad av människor, den påverkas av människor och den är alltid (mer eller mindre) reglerad. Det har därför aldrig funnits en helt “fri marknad”. I programmet pratar vi bl.a. om vad en marknad är för något. Vi pratar om hur marknaden sett ut genom historien. Och vi pratar om myten om en helt fri marknad. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Från tulpanmanin i 1600-talets Nederländerna till börskraschen 2008 guidar oss Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia. Kan vi lära oss något av dåtida krascher och hur ser han på dagens kris, som ju inte grundar sig i något börsbubbla?Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Gustav WulffSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden presenteras i samarbete med Acast See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad händer i ekonomin – är vi på väg mot en depression? Veckopanelen special med Ylva Hedén Westerdahl, Annika Wallenskog, Lars Magnusson och Magnus Henrekson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad händer i ekonomin – är vi på väg mot en depression? Veckopanelen special med Ylva Hedén Westerdahl, Annika Wallenskog, Lars Magnusson och Magnus Henrekson.

I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om finanskriser, och frågar oss om en ny krasch väntar runt hörnet. Gäst i podden är Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia. Reporter: Marcus Ulvsand See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, samtalar med Bo Eriksson om hur finansiella bubblor och kriser uppstått – från medeltiden till Lehman Brothers.

Vad kan ett brittiskt utträde ur EU orsaka, och vad orsakar ekonomiska kriser, och hur uppstår ekonomiska bubblor? Det diskuteras i Ekonomiekot lördag. Gäster är Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet och Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms Universitet. 

Att vara komiker och programledare räcker inte för Marika Carlsson. Nu vill hon skaffa sig en hobby också. Men vad ska hon välja?  I veckans Marika i P4 hjälper alla henne att hitta något att plöja ner hela fritiden på. Märta Dahlberg från Uppsala berättar om sin stora passion för cosplay, där det handlar om att skapa kostymer för att efterlikna figurer från serier, filmer och datorspel.Jonas Balkefors förkarar tjusningen med MAC, medieval armored combat, en kampsport där man fajtas med riktiga vapen och rustningar från medeltiden.Etnologen Agneta Lilja från Södertörns Högskola förklarar varför vi överhuvudtaget har hobbies och hur länge vi har haft något så konstigt som fritid.Dessutom får vi höra Ulrika Nordström och Lars Magnusson göra sitt yttersta för att sälja in sina fritidsintressen växtterrarier respektive kartritning till vår kära och något svårflörtade programledare.Missa heller inte den hjärtevärmande historien om hur en passion för Star Wars-kostymer kan blir vägen till kärleken.Bisittare: Hasse BronténPublik- och webbredaktör: Ronnie RitterlandLjudtekniker: Lisa AbrahamssonRedaktör: Maja ÅströmProducent: Tommie JönssonKontakta oss!Marika i P4 på Facebookmarikaip4@sverigesradio.se

Bullar, burgare och lådorna med pommes frites blir allt större. USA-trenden har också tagit sig till Sverige och det är något som oroar fetmaexperterna. I New York försökte man förbjuda stora läskflaskor, men läskbranschen satte stopp. Bör staten reglera hur vi äter och dricker? Claude Marcus, professor vid Karolinska Institutet är med i studion. Hur ska vi tyda de ekonomiska flosklerna Lars Melin, docent i nordiska språk har skrivit en bok om hur vi pratar om ekonomi och pengar. Skuldernas historia Hur har vår syn på lån förändrats? Lars Magnusson, professor i ekonomisk industri vid Uppsala universitet hjälper till att förklara varför vi aldrig varit mer skuldsatta än nu. Margareta Brattström, expert på familjerätt svarar på läsarnas frågor.

Agneta Engberg, trodde att vardagen skulle bli lättare, när hennes sjuke son äntligen blev tilldelad en god man för två år sedan. Men det blev tvärtom. Agneta kände snart att den gode mannen inte skötte sitt uppdrag. Trots att familjen försökt byta god man under lång tid, händer det ingenting, och maktlösheten växer. Reglerna för vem som får ta uppdraget som god man är vaga och skillnaden på tillsynen i Sveriges kommuner och Länsstyrelser av gode män och överförmyndare är stor. Riksrevisionen som granskat tillsynen i landet ser flera svagheter i systemet. Nu efterlyser revisionen ytterliggare granskning. Hur ångrar man en app? Gäller distans- och hemförsäljningslagen även vid digitala köp? Företag som säljer till exempel appar, e-böcker och musik tillämpar nu olika regler. Plånboken reder ut vad som gäller. Kan man ångra köpet av en app? Konsumentverkets Marek Andersson reder ut reglerna kring köp av digitala varor och tjänster. Det glada 80-talet Vi har kommit fram till 80- och 90-talet i vår serie om Sveriges ekonomi under 100 år. Mer pengar i plånboken och hur lätt som helst att låna, så var det ekonomiska läget under 80-talet. – Men vi dansade vi på gravens brant, säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia på Uppsala universitet. I början av 90-talet var glansdagarna över. Den överhettade ekonomin övergick i depression. Lyssna på del 3 i Plånbokens serie om 100 år i svensk ekonomi. Vem ärver huset, Margareta Brattström? Ärver jag och min bror och huset efter min svägerskas död eller går det till allmänna arvfonden? Plånbokens expert på familjerätt Margareta Brattström gästar programmet och svarar på lyssnarnas frågor. Veckans lyssnarlista Om lyssnarnas erfarenheter angående ersättningar från försäkringsbolag.

Varje morgon möts vi av krigsstora rubriker i tidningarna om att kollapsen för Europa är nära. På TV flimrar bilderna från våldsamma gatudemonstrationer i Grekland till bekymrade herrar och damer i kostym och kavaj. Den europeiska eliten inom ekonomi och politik rynkar sina pannor på ännu ett toppmöte. Kriser har sin dramatik och sin dramaturgi. Skräckbilder, visst, men hur sanna är de ? Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia samtalar med Stina Oscarsson, chef för Radioteatern.

Lördag 4 oktoberOm en allt viktigare svans som viftar på hunden. Så har den beskrivits krisen i finansieringssystemet som nu hotar sprida sig till produktion och jobb i industri- och tjänsteföretag världen över. Och att bankernas kris också blir hushållens verkar inte råda någon tvekan om. Men är det också kapitalismens kris? Om girighet som masskultur och om en förskjutning av makten i världen i krisens spår. Röster från Wall streets höjder och gatunivå. Samtal om orsaker och konsekvenser ur olika ideologiska perspektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två saker har dominerat den svenska medierapporteringen om den finansiella krisen; den om kampen om det amerikanska stödpaketets vara eller icke vara, och nu alltmer om hur det svenska finanssystemet drabbas och hur svenska plånböcker och pensioner kan skydda. Men dagens upplaga av Konflikt försöker istället ge några någon insikt i hur OLIKA man kan se på både förklaringar och lösningar på den ekonomiska krisen. Dessutom väcker vi frågan om vad det nu aktuella skeendet kan komma att betyda på lite längre sikt, både för välståndsutveckling och maktfördelning i världen. (LÄSTIPS: Inledningsvis refererar programledaren Mikael Olsson till en svensk bok för att försöka ge ett annorlunda perspektiv på den mentalitet som kan vara en del av förklaringen till den kreditkris som uppstått på både privat, institutionell och nationell nivå i USA. Den heter ”Tomhetens Triumf”, kom ut 2006, men har fått liten uppmärksamhet. Författaren är professorn i företagsekonomi i Lund, Mats Alvesson, som också doktorerat i psykologi.) Tre republikaner i veckan, kändisrepublikanen Ben Stein, vice-presidentkandidat Sarah Palin ur debatten igår natt, och presidentkandidaten John McCain gick i veckan till mycket kraftfulla angrepp mot finansmarknaden på Wall Street; korruption, skojeri och girighet blev vanliga tillmälen i ett USA där Wall street löper gatlopp. En betydande, röststark amerikansk opinion upprörs över det nu beslutade stödpaketet på dryga 700 miljarder dollar blir till syndagåva till räddningen av just de finansmän som tidigare skott sig på det som utlöste krisen; den omfattande handeln med osäkra krediter. Det är sannolikt för att blidka den opinionen som presidentkandidaterna och politiker ger luft åt en hård retorik. För siffror som tex investmentbanken Lehman Brothers upprör; 4200 miljarder kronor i efterlämnade skulder samtidigt som Lehman Brothers ledning och personal kvitterar ut 24 miljarder i bonus. I veckan fick de amerikanska politikernas hårda retorik också en svensk motsvarighet när finansminister Anders Borg sa att girigheten blivit ett problem. Men kan krisen i det amerikanska finansieringssystemet skyllas på enskildas girighet? På ett seminarium i Stockholm i veckan anordnat av vänsterorienterade tankesmedjan Agora var de inbjudna föreläsarna överens om att talet om girighet är ett sätt att undvika att tala om de verkliga problemen. Roland Spånt, tidigare avgången chefsekonom på TCO, som nu kallats in igen pga krisen talade om underliggande orsaker som en förhärskande nyliberal ideologi som lett att nödvändiga regleringar inte införts eller inte tillämpats. Johan Norberg, författare, idédebattör och forskare vid marknadsliberala Cato Institute i USA och Örjan Appelqvist, docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, dessutom en av grundarna till Attacrörelsen i Sverige samtalar kring frågor som: Är det klåfingriga politikers fel – en kris för regleringsivrare? Eller är det en alltför lössläppt marknads kris? Hur ska kapitalismens återkommande kriser kunna mildras? Och vad sker med USA:s dominerande ställning i världen när ”världspolisen” nu vacklar under tyngden av enorma underskott i både budget och handelsballans? Frilansjournalisten Katarina Andersson träffade Joe Nocera, som är en av New York Times mest tongivande ekonomijournalister. Han och hans kollegor har jobbat i princip dygnet rumt de senaste veckorna. Han säger att Wall Street präglas av panik. Och där, på Wall Street, har en ny turism dykt upp, domedagsturister, som letar efter tecken på vart krisen är på väg. Början till krisen är de generösa subprime-lånen som beviljades till personer med låg kreditvärdighet som egentligen inte hade råd att ta sig in på bostadsmarknaden. Men den traditionella relationen mellan låntagarna och bankerna gick förlorad. En andrahandsmarknad skapdes där bankerna sålde iväg högrikslånen tillsammans med andra säkare papper. De som köpt paketet krävde inte alltid en innehållsdeklaration utan nöjde sig med en kvalitetsstämpel i form av en officiell rating från någon av de stora kreditvärderingsinstituten. Folk på Wall Street köpte lån från folk på Main Steet, alltså vanligt folk. Och till en början gjorde Wall Street enroma vinste. Toppchefer på Wallstreet tjänade upp emot 500 miljoner kronor om året och de bonusar som betaldes ut var enormt generösa. I snitt fick personalen på de fem största investmentbankerna på Wall Street ut 1,4 miljoner kronor var i bonus och högste chefen för Lehman Brothers fick över 200 miljoner i ersättning förra året, då krisen redan var ett faktum. Dagens kris är inte den första. Men finns det något att lära av historien? På 1630-talet uppstod den första spekulationsbubblan. Då var det tuplanlökar som det handlades med. Sedan dess har historien kantas av ständigt nya, kriser, karscher och bubblor. Den mest kända är börskrachen på Wall Street 1929 som ledde till 30-talets depression. Kriserna har genom historien följts upp av regleringar för att förhindra att finanskriserna ska skapa allt för stora skador på industri och sysselsättning. Samtidigt har finansmarkanden varit oerhört uppfinningrikt och hela tiden hittat nya vägar för att kunna tjäna snabba pengar och där möjligheten till insyn har försvårats. Årtionden av regleringar av finansmarknaden har också följts av en ideoligisk debatt vars motpoler är fler regleringar eller fria tyglar. Kritikerna av dagens system menar att man privatiserar vinster och socialiserar försluster. Konflikts Marie Liljedahl har med hjälp av Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet grovt tecknat finanskriserna historia och dess konsekvenser.Örjan Appelqvists litteraturtips:John Eatwell, L Taylor (2000): Global Finance at Risk London: Polity Press.Stiglitz, J.(2007): Making Globalization Work. The Next Steps towards Social Justice Chossudovsky, Michel (2005): Globalzation of Poverty. The New World Order Schinasi, Garry, J (2007) Safeguarding Financial StabilityEngdahl, William (2008): The Seeds of DestructionErgon, Jens (2001): En annan värld är möjlig Stockholm: ManifestJohan Nobergs litteraturtips:Milton Friedman & Anna Schwartz: A Monetary History of the United StatesGeorge Reisman: Capitalism – A Treatise on EconomicsMurray Rothbard: America's Great DepressionMattias Svensson (1999) : Krisen är redan på väg Smedjan.com Stefan Karlsson: Rapport Ludwig von Mises och den svenska konjunkturen Timbro Programledare: Mikael OlssonProducent: Marie Liljedahl