Hallwylska podden

Idag när vi ser mer våldsam kriminalitet än tidigare höjs röster för strängare straff i hopp om att avskräcka från brottets bana. Andra menar att vi måste verka förebyggande med helt andra insatser. Också under sekelskiftet 1900 var kriminaliteten i fokus. Då som nu gav skilda tankar om kriminalitetens orsaker olika lösningar. Skulle man straffa, avskräcka, vårda eller främst låsa in våldsverkare för att skydda samhället? Vi pratar om hur man såg på brottslighet och följer tankarna bakom kriminalvårdens framväxt.   Medverkande: Malin Wahl från Sveriges Fängelsemuseum, Bonnie Clementsson från Lunds universitet och Emelie Höglund från Hallwylska museet. Bild: Sveriges Fängelsemuseum, beskuren.

1800-talet har kallats arsenikens århundrade. Då användes Arsenik till allt möjligt; färgglada tapeter, kläder och karameller, som läkemedel och bekämpningsmedel. Det var lättillgängligt, luktlöst och starkt giftigt - ett ämne som orsakade stor debatt. Vi fördjupar oss i arseniken : dödens färg. Medverkande: Emelie Höglund från Hallwylska museet, Göran Ståhlbom från KTH och Olle Matsson från Uppsala universitet.    Bild: The Arsenic Waltz The new dance of death. (Dedicated to the green wreath and dress-mongers), John Leech (1817-1864), Punch Magazine, 1862. Färgad samt beskuren.

"Sagor och lek hör barndomen till" är en gammal sägning. Vad lekte man för en sisådär 100 år sedan, med vem och var? Vi fördjupar oss i leken och hur annorlunda den kunde te sig över klassgränser i dåtiden. Vi pratar leksaker, kalas, upptåg och gränser och frågar oss när vuxna blev så vuxna, eller om de kanske ändå leker lite trots allt? Medverkande: Kerstin Thorén och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Sara Backman Prytz från Uppsala universitet.

I en tid då familjen von Hallwyl drev sågverk i Hälsingland vandrade Lim-Johan Erik Olsson omkring i samma trakts skogar och hummade för sig själv. Han var något av ett original i bygden. Han skapade finstämd konst som fick sitt stora genomslag först efter hans död, när världen törstade efter det oförställda oskolade uttrycket. Med Emelie Höglund, Nora Jonsson och Tobias Bolin från Hallwylska museet. 

Hur signalerade man status och förfining som man vid sekelskiftet 1900? Vad avgjorde vad som var eftersträvansvärt och hur skiljde det sig mellan klasser och generationer? Kunde man vara för mån om sitt yttre? Vi pratar om allt från mustaschmode till hur samhällsförändringar påverkat ideal och frågar oss: vad är fåfänga, och kan man prata om en manlighet i kris?   Medverkande: Emelie Höglund, Gösta Sandell och Niclas Järvklo Bild: Robert de Montesquiou (1855-1921), av Giovanni Boldini (1842-1931),1897, Musée d'Orsay, Paris. Beskuren.

Ellen Roosval och Alice Nordin är två exempel på framgångsrika kvinnliga skulptörer vid sekelskiftet 1900. Det var en tid när konstskolorna öppnade för kvinnliga sökanden, men de nya eleverna fick ofta kämpa i motvind. Hur arbetade de sig fram och krokade arm för att bryta ny mark? Hur balanserade de alla de förväntningar som fanns på dem som kvinnor och kreatörer?   Medverkande: Emelie Höglund från Hallwylska museet, Annika Williams från Länsmuseet Gävleborg och Linda Hinners från Nationalmuseum. Bild: Ellen Roosval i sin ateljé (Gotlands museum).

Alkoholkonsumtion var en stor samhällsfråga vid sekelskiftet 1900. Den kunde döva hunger och vånda, och många förlorade sig till den. Samtidigt blomstrade kroglivet och nya spännande drycker med internationell flärd introducerades. Vi fördjupar oss i allt från dryck och identitet, mytomspunna krogar, nymodigheter som elevatorpunsch och cocktails, till ransoneringar och den förbudsiver som kulminerade i en rafflande folkomröstning 1922. Medverkande Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet och Nadja Karlsson från Spritmuseum.

Inflyttningen till Stockholm var omfattande vid sekelskiftet 1900. Staden hade växtvärk och bostadsbristen var stor. Vi blickar ut över en stad med stora kontraster – från fashionabla kvarter vid adresser som Hamngatan och Strandvägen, till kåkstäderna i Stadshagen och Årstadal. Hur tänkte man kring klass och boendestandard, vilka vägar till boende fanns, och hur tog sig staden ur situationen? Medverkande: Emelie Höglund och Azmara Nigusse från Hallwylska museet, samt Anna Furumark från Stadsmuseet i Stockholm. Bild: beskuren skämtteckning från 1898 av Oskar Andersson (1877-1906), Stadsmuseet i Stockholm.

Telefonen bredde snabbt ut sig i Stockholm på 1890-talet, så pass att staden blev den mest telefontäta i världen och himlen förmörkades av telefonledningar. Vad innebar telefonens inträde för vårt sätt att kommunicera? Vilka möjligheter öppnades? Hur fungerade det, och hur kunde det låta när man ringde upp?  Medverkande: Emelie Höglund och Samuel Norrby från Hallwylska museet, och Anders Lindeberg-Lindvet från Tekniska museet. Bild: telefonvykort från förlag C. N:s Lj. Sthlm, 1906, fotograf okänd.

Att klä sig rätt var en konst att behärska om man ville ta del av societetslivet kring sekelskiftet 1900. Vad som fungerade i vilket sammanhang var styrt av etikett och outtalade regler kända av den egna gruppen. Den som var enkelt eller för fint klädd avslöjade att den inte hörde till de invigda. I detta avsnitt djupdyker vi i klädkodernas värld.  Medverkande: Miriam Runold och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt författaren och journalisten Lotta Lewenhaupt.

För 100 år sedan var det ännu olagligt att häda i Sverige, även att kritisera  kyrkan. Vad betydde religionen då och vilken roll spelade kyrkan i det samhället? Hur såg man på att vara kristen, och vad innebar det att trots förbud våga kritisera? Hur har vi rört oss mot det sekulära samhälle vi har idag, och hur tätt knuten är den berättelsen till yttrandefriheten? Medverkande: Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet och David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Södertörns högskola.

Mellandottern Ellen väckte skandal när hon skiljde sig från sin make, med en uppslitande konflikt inom familjen som följd. Att skilja sig var en mycket laddad fråga, och även om paret själva var överens var det inte säkert att rätten godkände det. Hur gjorde man för att gå skilda vägar och bryta upp? Vad krävdes, och fanns det sätt att hitta snabba lösningar? Medverkande: Emelie Höglund, Azmara Nigusse och Gösta Sandell från Hallwylska museet.

Snabba samhällsförändringar och omvälvande innovationer vid sekelskiftet 1900 gav en känsla av att världen höll på att omformas. De gamla historiska stilarna passade inte längre - det krävdes ett helt nytt uttryck, och Art Nouveau tog form. Hemmiljöer blev som tablåer att kliva in i – formgivna och dekorerade av konstnärer – miljöer som skulle förbättra människan. I detta avsnitt vrider och vänder vi på Art Nouveau – dess ambitioner och inspirationer. Medverkande: Emelie Höglund och Samuel Norrby från Hallwylska museet, samt samlaren och Rörstrandskännaren Markus Dimdal Bild: https://www.freepik.com

Sekelskiftets världsutställningar var stora händelser som drog mångmiljonpublik. Framtidstron och förväntan på nya landvinningar var stor och många ville se de senaste tekniska lösningarna, uppfinningarna och estetikens utveckling. I Sverige hölls nationella utställningar på olika håll, med inspiration från kontinentens mer omfattande arrangemang. Hur kan man se på dessa utställningar - och vilka spår har de satt? Medverkande: Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet, och Anders Houltz, forskningschef vid centrum för Näringslivshistoria. Bild: Stockholmsutställningen 1897, sedd från Strandvägen (handkolorerat fotografi, Nordiska museet).

Vårvinter betyder högsäsong för middagsbjudningar! Hos paret von Hallwyl var de visserligen sällsynta, men när de väl gick av stapeln gjordes det enligt konstens alla regler. Det var stora arrangemang, omgärdade av traditioner och förväntningar. Hur gick det till? Vi fördjupar oss i allt från vett och etikett, inbjudningar, menyer och bordsarrangemang. Medverkande: Emelie Höglund och Clara Strömberg från Hallwylska museet, samt Charlotte Birnbaum, författare och ledamot i Gastronomiska akademien.

Att sätta in en kontaktannons kan vara första steget till ett nytt liv. Formuleringar och önskningar i dem speglar samhällets mest intima värderingar. De berättar om sin tids syn på relationer och den ideala partnern. I museets arkiv vilar ett ovanligt dokument - en samling svar på uppdiktade kontaktannonser inbundna i ett litet häfte, som Wilhelmina en gång fick i gåva. Vad kan vi utläsa ur denna samling brev? Medverkande: Emelie Höglund och Azmara Nigusse från Hallwylska museet, och Josefin Englund, från Gymnastisk- och idrottshögskolan.

När Wilhelmina von Hallwyl var hon en del av en internationell trend – hon var en av västvärldens alla storsamlare. I en tid när framtiden tedde sig som något radikalt annorlunda mot det kända växte intresset för historia. Förmögna industrialister började intressera sig för den gamla världens artefakter som skulle samlas och bevaras. Hur mönstergill var Wilhelminas samling, och vilka andra stora samlarpersonligheter var hennes likar? Medverkande: Annika Williams, Samuel Norrby och Emelie Höglund från Hallwylska museet

Hallwylska palatset var bland de första husen i Sverige att byggas med den elektriska tekniken tillgänglig från början, och glödlampsbelysning i varje rum. Elektrifieringen av Sverige började just med ljuset. Hur gick det till när vi sakta byggde upp elnätet, vilka var de avgörande stegen? Vem hade möjlighet att använda den nya tekniken och hur förändrade det elektriska ljuset livet? Medverkande: Emelie Höglund och Samuel Norrby från Hallwylska museet, samt Anders Houltz, forskningschef vid Centrum för näringslivshistoria. 

Vad letade man efter i en partner i slutet på förrförra århundradet? Ofta var valet av en livspartner en praktisk fråga snarare än en romantisk, en fråga om allianser mellan familjer och ett affärsstrategiskt viktigt val. Ibland något nödvändigt för att få anställning och ibland tvärtom – att avstå från att gifta sig kunde vara ett sätt att behålla rätten till sina pengar och möjligheten att alls arbeta. Medverkande: Azmara Nigusse, Gösta Sandell och Emelie Höglund från Hallwylska museet.

Wilhelmina von Hallwyl kommenterade första världskriget med bara en mening, eller egentligen en bisats, i sina årsanteckningar. I samhället orsakade dock denna världshändelse desto större svallvågor. Hur såg man på kriget och försvaret? Hur såg beredskapen ut och hur påverkades vardagen av det som pågick på kontinenten? Medverkande: Johanna Larsell från Armémuseum och Emelie Höglund och Joakim Dittrich Hallberg från Hallwylska museet.

Det har blivit dags att infria ett gammalt löfte, och berätta mer om katalogfolket. Vilka var det som samlades över pappersarken för att dokumentera Wilhelminas stora samlingar? Hur hittade och arbetsledde Wilhelmina dess dedikerade personer, som slutligen katalogiserade också blyertspennorna de använt under arbetet? Vad finns bevarat av deras egna minnen av tiden i huset? Medverkande: Emelie Höglund, Azmara Nigusse och Eva Sandstedt från Hallwylska museet.

Både Wilhelmina von Hallwyl och Ellen Key var kritiska till den typiska uppfostran och utbildningen av unga flickor inom borgerskapet, mycket utifrån sina egna erfarenheter. Wilhelmina beskriver som vuxen hur glädjen i barndomen fick ett tvärt slut den dag guvernanten Caroline Pflaum kom in i hennes liv. Ellen Key driver radikalt nya idéer kring skolans utformning, dess syfte, men också vad det är att vara barn. I detta avsnitt ska vi borra i dessa idéer i kontrast till traditionen för att få syn på det nydanande. Det är ett stort ämnesområde, där vi tangerar religion, människosyn, utbildningens värde och dess samhällsomvälvande potential. Medverkande: Hedda Jansson från Stockholms universitet, Gösta Sandell och Emelie Höglund från Hallwylska museet

Vetenskapliga upptäckter kring sekelskiftet 1900, som röntgen och förekomsten av mikroorganismer, visade att det fanns verksamma krafter dolda för det mänskliga ögat. Kanske bekräftade det vad esoteriker länge hävdat. Man tyckte sig omgivna av dolda sammanhang som kunde uttolkas, och en våg av mysticism drog genom salongerna. Seanser och försök att kontakta de döda var vanligt förekommande. Vad sa andarna? Hur kom det sig att de påfallande ofta verkade ha en politisk agenda? Och vilka spår lämnade detta starka fenomen i vår kultur? Medverkande: Per Faxneld från Södertörns högskola, Annika Williams och Emelie Höglund från Hallwylska museet Bild: Madonna, av Edvard Munch

Att ta tjänst som sällskapsdam, en sorts betald bästa kompis, kunde vara ett alternativ för ogifta kvinnor inom överklassen. Det gav ett liv utanför föräldrahemmet, med egen ekonomi och bibehållen social status - ett av få alternativ som gjorde just det. Men vad innebar en sådan roll? Och varför behövdes den? Medverkande: Annika Williams, Karin Bogaeus och Emelie Höglund från Hallwylska museet

Hur var det när bilen kom till Sverige, när det fanns elektromobiler, ångdrivna alternativ och bilen ännu sökte sin form? De första bilarna skräddarsyddes för sina ägare, och det var bara de mest bemedlade som hade råd att satsa på nymodigheten. Hur såg allmänheten på de ekipage som for fram på stadsgator och landsvägar i hisnande hastighet – jämförelsevis?! Medverkande: Emelie Höglund och Samuel Norrby från Hallwylska museet, Christian Stadius från Tekniska museet och Göran Flank från Motorhistoriska Riksförbundet.

Nu tar vi sikte mot sommaren och sommarbostäderna vid sekelskiftet 1900. Framförallt stadsbor önskade förflytta sig sommartid, när stadens larm och dofter var extra påtagliga. Arbetarna gjorde dagsturer ut i skärgården, medan borgarna byggde sommarnöjen allt längre ut från städerna. Landsbygd och skärgård förändras. Hur skulle man bäst spendera sin sommar? Medverkande: Emelie Höglund, Kerstin Thorén och Hanna Kronblad från Hallwylska museet.

Att besöka en brunnsort var ett måste under sommarmånaderna vid sekelskiftet 1900. Det var lika mycket en fråga om att dricka vatten som att spendera tid i det. Det var en fråga om hälsa, men också förströelse och kontaktskapande - såväl för affärer som för kärlek.    Medverkande: Emelie Höglund, Azmara Nigusse och Hanna Kronblad från Hallwylska museet

Mot slutet av 1800-talet börjar idrottsrörelsen växa fram i Sverige, för att sedan formligen explodera under det tidiga 1900-talet. De olika samhällsskiktens syn på hälsa, idrott och tävlan orsakade ibland slitningar. Vad var egentligen viktigt, och vad kunde vara direkt samhällsfarligt? Stod det alla fritt att motionera och mäta sig med andra såsom man önskade? Medverkande: Emelie Höglund och Kerstin Thorén från Hallwylska museet, samt Jens Ljunggren från Stockholms universitet.

Wilhelmina och sällskapsdamen Ida Uhse gjorde en timmes gymnastik varje morgon. Detta att fokusera på kroppens välmående var något som låg i tiden och var på frammarsch. Men det handlade inte bara om att forma kroppen. Hela människan, och även samhället skulle förändras genom gymnastik! Medverkande: Kerstin Thorén och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Jens Ljunggren från Stockholms universitet.

Svenska baletten fyller 100 år, och det firar vi med musik! Hör Mats Lidström (cello) och Leif Kaner-Lidström (piano) tolka balettens musikaliska arv i en konsert inspelad i stora salongen på Hallwylska museet. Presenterar och berättar gör Erik Näslund.

Svenska baletten var ett radikalt dansprojekt grundat 1920 i Paris av Wilhelminas barnbarn Rolf de Maré. Under 5 intensiva år skapade han ett allkonstverk för scenen tillsammans med sin älskare Jean Börlin. Här skulle konstformerna mötas, och hit lockades många av tidens talanger inom dans, poesi, konst och musik. Omskrivna blev de, men inte alltid i de vänligaste ordalagen - i vart fall inte i Sverige... Medverkande: Emelie Höglund och Leif Östman från Hallwylska museet, samt Erik Näslund, författare och tidigare museichef för Dansmuseet 

Vid sekelskiftet 1900 präglades gatubilden av hästekipage. Hovklapper ekade i gränder och över hustaken, vagnshjul rasslade på färder över grus och kullersten och i luften fanns en doft av häst. Det var många roller som skulle spelas av stadens arbetande hästar, som är ämnet för detta avsnitt. Medverkande: Samlingsintendenterna Annika Williams och Sofia Nestor, samt Emelie Höglund från Hallwylska museet

Kristen vetenskap var en av flera nya religiösa rörelser som dök upp under det sena 1800-talet. De predikade att den fysiska världen var sekundär, och stod under tankens kraft. Framförallt stod kroppen och hälsan under tankens kraft, och man menade att man genom att tänka rätt kunde tänka sig frisk. Till denna lära sökte sig Wilhelminas yngsta dotter Irma von Geijer. Hur stor sak var det att byta trostillhörighet när Sverige ännu saknade religionsfrihet? Medverkande: Philip de Croy från Historiska museet, Samuel Norrby och Emelie Höglund från Hallwylska museet. Bild: Mary Eddy Baker, grundare av Kristen vetenskap.

I en serie på 3 avsnitt utforskar vi arbetarrörelsens bitvis dramatiska kamp för bättre villkor. I det tredje och sista avsnittet tittar vi närmare på de storstrejker som drog fram på sågverken under decennierna som kantade sekelskiftet. Tonen var uppskruvad och stämningen hård. Vad var det man kämpade för att driva igenom? Fanns nu en önskan om ett helt nytt system? Vad kunde konsekvensen bli av en eventuell förlust?    Medverkande: Azmara Nigusse och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Bo Persson från Stockholms Universitet

Walther von Hallwyl tog över ledningen för Ljusne-Woxna AB i en tid då nya krav ställdes på bolaget, både från den föränderliga marknaden, och från de anställda. Han kom på kant med arbetarrörelsen och drogs in i ett mediadrev. Rykten om nedläggning började florera.   Medverkande: Azmara Nigusse och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Bo Persson från Stockholms Universitet

Sågverkens historia är kantad av konflikter. I en serie på 3 avsnitt utforskar vi arbetarrörelsens bitvis dramatiska kamp för bättre villkor. I det första avsnittet berättar vi om hur vi har rört oss från bondesamhällets sätt att hantera anställning och tillhörighet, till nya former som bättre skulle möta den nya verkligheten vid verk och industri. Hur såg arbetarens rättigheter ut innan facken formades? Hur såg man på dem som ville gå samman kollektivt?   Medverkande: Azmara Nigusse och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Bo Persson från Stockholms Universitet

Vid det tidiga 1800-talet inleds korsettens glansperiod, samtidigt upprättar läkarkåren viktkurvor och tabeller för att definiera sunda idealkroppar. Kroppen var ett högaktuellt ämne men mycket av det som rör kroppslighet var tabubelagda samtalsämnen, som t.ex. de formande underkläderna, som kom att prägla mångas liv. I det här avsnittet pratar vi om korsettens historia, som trots sin intima och laddade natur kom att väcka debatt - och om vad man kan utläsa om kvinnokroppens historia genom den. Medverkande: Hanna Leijon och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt modekännaren Lotta Lewenhaupt

Hur hanterade man epidemiska lungsjukdomar under det tidiga 1900-talet, när globaliseringen ännu var i sin linda, och bakterier och virus var nyupptäckta organismer? Vilka insatser gjorde samhället, och hur såg folket på smittorisker? Vilka lärdomar gjorde vi då, som vi har nytta av i vår kamp mot dagens pandemi? Med Bi Puranen, Insitiutet för Framtidsstudier, Thomas Roth, Armémuseum och Hallwylska museets Emelie Höglund Bild:Fotografi från sjuksal 1902, ur Fotosamling om Österåsens sanatorium, Landsarkivet i Härnösand.

Köket i Hallwylska palatset var en stor arbetsplats, som helst inte skulle märkas. Hur fungerade de nya moderna köken som kom kring sekelskiftet 1900 som rum och som arbetsplats? Vilka problem var det som skulle lösas genom kökens omdaning, hur kunde köket forma livet i hemmet, och måste ett hem verkligen ha ett kök? I detta avsnitt är köket och matkonsumtion i fokus. Medverkande: Hallwylska museets Hanna Kronblad och Emelie Höglund, samt ekonomhistorikern Jenny Lee

Vad gör ni med barnens mjölktänder? Wilhelmina von Hallwyl lät tillverka ett armband med döttrarnas tänder som berlocker. Hon sparade och katalogiserade även en lock av makens pipskägg. Om en tid då man ville minnas sina nära och kära, särskilda upplevelser eller resor, och gärna bära minnet med sig i form av ett smycke. Medverkande: Leif Wallin från Nordiska museet, Jessica Söderqvist och Emelie Höglund från Hallwylska museet

En vurm för det gamla Kinas kulturskatter blommade upp under sekelskiftet som engagerade dåvarande kronprinsen Gustav Adolf och personer som Orvar Karlbeck och Johan-Gunnar Andersson, Kina-Gunnar kallad, och Wilhelmina von Hallwyl förstås. Idag finns framstående samlingar av kinesiska antikviteter just i Sverige, men hur kommer det sig? Vilka upptäckter var det som eldade på intresset? Medverkande: Jan Romgard, Eva Aggeklint och Hallwylska museets Emelie Höglund

Att samla på vapen hörde till om man var en storsamlare av Wilhelminas mått, och ville man skapa ett hem i historieromantisk stil behövde vapnen finnas där för att skapa den rätta stämningen. I samlingen hittar vi rustningar, eld- och blankvapen från 1400-talet och framåt, mestadels jakt och praktvapen. Vad vill man kommunicera med en vapensamling, och vad kan de gamla vapnen berätta om sina tidevarv? Medverkande: Emelie Höglund, Samuel Norrby och Andreas Olsson.

Med begravningsbyråernas inträde började döden att trängas bort från vardagen och betraktas som något annat, som inte hörde till det egentliga livet. Hur förändrade det vår relation till död och sorg, och vilka sedvänjor var det som försvann? Medverkande: Philip de Croy från Historiska museet, Julia Lundström och Emelie Höglund från Hallwylska museet

I avsnitt 15 av Hallwylska podden pratar vi om den moderna modebranschen gryning och varuhusens intåg. När det blev tillåtet att sy upp kläder som ingen ännu beställt, förändrades skrädderiyrket i grunden. Nya uppfinningar möjliggjorde massproduktion, handeln blomstrade och varuhusen etablerades i de växande städerna. Medverkande: Louise Wallenberg från Stockholms universitet, Hanna Leijon och Emelie Höglund från Hallwylska museet

Rolf de Maré hade en säker blick för talanger. Han levde ett okonventionellt liv och kände var och varannan inom modernismens avantgarde. Han grundade ett danskompani, ett dansmuseum, ägde flertalet magasin och även en kenyansk kaffefarm under en period. Han åkte på expeditionsresor för att dokumentera utdöende kulturers traditionella danser, skapade ett dansmuseum och donerade stora delar av sina konstsamlingar till moderna museet. Medverkande: Frida Bowallius, Leif Östman och Emelie Höglund

Vid Ljusneälvens mynning växte ett samhälle fram på företaget Ljusne Woxna ABs initiativ, enligt ett mönster som syns på flera platser längst norrlandskusten. Hur såg vardagen ut hos arbetarna som levde där? Vilka möjligheter fanns att bygga sin tillvaro och vilka svårigheter tampades man med? Hur skiljde sig livet vid industrin från barndomens agrara hembygd? Kan man genom sågverkssamhällena få syn på det moderna livets början? Med Azmara Nigusse, Håkan Berglund Lake och Emelie Höglund

Wilhelminas äldsta dotter Ebba von Eckermann var en av dem som klev ut i offentligheten när kvinnorna kring sekelskiftet 1900 organiserade sig för att vinna rösträtt. Vi fördjupar oss i kvinnorörelsens framväxt. Hur såg de lagliga begränsningarna ut? Vilka arenor fanns där kvinnorna kunde knyta kontakt och utbilda sig? Hur tog de plats i samhället? Med Ann-Marie Petersson (Sällskapet för moderata kvinnors historia), Sofia Nestor och Emelie Höglund.

Påsken är en högtid som förändrats mycket under de senaste 100 åren. Hur firades den kring sekelskiftet i Sverige? Varifrån kom påskharen, varför äter vi så mycket ägg, och när blev godis en del av påskfirandet? Vi pratar påsk i allmänhet och påskfirande i palatset i synnerhet. Medverkande: Håkan Liby, Frida Bowallius, Emelie Höglund.

Under mitten av 1800-talet förändrades västvärlden i snabb takt. Städerna växte och industrialismen tog fart på allvar. Sågverksindustrin och exploateringen av de norrländska skogarna spelade här en nyckelroll. Genom den kunde personer med affärssinne och startkapital kunde nå framgång på ett helt nytt sätt. Vad var det som gjorde förändringen möjlig?

Museimedarbetaren Bengt Claudelin dokumenterade klotter på offentliga toaletter på sin fritid. I hans efterlämnade arbetsböcker kan vi se att klottret fungerade som kontaktannonser för män som stämde förbjudna möten med andra män, i en tid då samkönade relationer var olagliga. Vad kan de här böckerna berätta om sekelskiftets Stockholm och kvarteren runt Hallwylska palatset?

Turismen blomstrade i Egypten åren kring sekelskiftet 1900. Vad var det som lockade så många till den långa resan? Vi berättar om paret von Hallwyls sejour i det bibliska landet under julen 1900. Om ångbåtsfärden uppför Nilen, kamelridning och upplevelsen av den egyptiska konsten  – och såklart hur julen firades.