Podcasts about telefonen

In dieser Podcast-Episode spreche ich mit Sascha Quillet, dem neuen Vorstand für Digitalisierung und Technik der Haftpflichtkasse. Wir tauchen tief in die Modernisierung der IT-Landschaft eines traditionsreichen Versicherers ein. Sascha erzählt von seinem Team und den spannenden Herausforderungen, die sie meistern. 5 Highlights aus dem Gespräch: Die Haftpflichtkasse im Wandel: Sascha beschreibt die Haftpflichtkasse als traditionsreichen Versicherer, der sich in den letzten Jahren etwas auf seinen Lorbeeren ausgeruht hat. Jetzt steht die Modernisierung der IT ganz oben auf der Agenda – mit dem Ziel, wieder der digitalste Versicherer Deutschlands zu werden. Ein ehrgeiziges Ziel, das mit vielen Herausforderungen, aber auch großen Chancen verbunden ist. Technik – mehr als nur Software: Sascha zeigt, wie umfassend der Technik-Begriff bei ihm verstanden wird: von der Zugangskontrolle über die Gebäudeautomation bis hin zu KI-Lösungen. Er skizziert einen spannenden Weg von traditionellen Telefonen hin zu modernen, cloudbasierten Lösungen. Die KI-Realität: Wir diskutieren die überzogenen Erwartungen an KI vor ein paar Jahren, insbesondere nach dem Aufkommen von ChatGPT. Sascha betont die Notwendigkeit, KI-Systeme zu trainieren und zu optimieren, und sie nicht als Allheilmittel zu betrachten. Er betont den Wert menschlicher Expertise im Zusammenspiel mit KI-Lösungen. Die Zukunft der Haftpflichtkasse IT: Sascha beschreibt seine Vision einer serviceorientierten IT, die eng mit den Bedürfnissen der Mitarbeiter verzahnt ist. Cloud-Lösungen spielen eine zentrale Rolle, aber er betont die Notwendigkeit eines hybriden Ansatzes, um alle Mitarbeiter in den Prozess einzubeziehen. Die Mischung aus Cloud und lokaler Infrastruktur ist der richtige Weg. Kernsystem-Austausch: Sascha erklärt den komplexen Prozess des Austauschs des Kernsystems, ein riesiges Projekt mit vielen Herausforderungen, welches einen Generalunternehmer für die Implementierung der Softwarelösung vorsieht. Er spricht über Make-or-Buy-Entscheidungen und die Balance zwischen Standard-Software und individuellen Anpassungen. Hier ist ein gutes Projektmanagement und die enge Zusammenarbeit mit den Fachabteilungen zentral. Links in dieser Ausgabe Zur Homepage von Jonas Piela Zum LinkedIn-Profil von Jonas Piela Zum LinkedIn-Profil von Sascha Quillet Die Liferay Digital Experience Platform Kunden erwarten digitale Services für die Kommunikation, Schadensmeldung und -abwicklung. Liferays Digital Experience Platform bietet Out-of-the-Box-Funktionen wie Low-Code, höchste Sicherheit & Zuverlässigkeit. Jetzt Kontakt aufnehmen.

En man döms för hot mot en medmisstänkt – på häktets fönsterbleck har han ristat in “golarhora”. Han frias från narkotikabrott men polisen ser honom som en nyckelspelare i ett nätverk på Österlen. Efter år av spaning slår man så till, inte bara mot huvudmannen utan också mot flera ungdomar. En av dem är Marias son. – Telefonen stängdes av och ingen fick tag på honom. Man blir skitorolig. Fotnot: Maria heter egentligen något annat. Inristade hotet som poliserna inte kunde släppa: ”Din lilla golarhora” Avsnittet har gjorts tillsammans med Ystads Allehanda. Reporter på Ystads Allehanda: Emma Lawesson. Producent/programledare: Evalisa Wallin. Musik, ljudläggning och mixning: Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare för Krimstad är Anders Nilsson. Avsnittet producerades våren 2025. Följ Krimstad på Instagram. Krimstad säsong 3 är ett samarbete mellan Arbetarbladet, Blekinge Läns Tidning, Falu-Kuriren, Gefle Dagblad, Helsingborgs Dagblad, Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten, Ljusnan, Länstidningen Södertälje, Nacka Värmdö Posten, Nerikes Allehanda, Norrtelje Tidning, Skånska Dagbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland, Ystads Allehanda.

Jennie ringer Karianne for å høre hvordan det går med henne og hun forklarer hva som har skjedd.

In dieser Folge geht es wieder um Staaten, die ihre Bürger bespitzeln. Diesmal allerdings nicht durch Spyware (siehe Folge 25) sondern mittels spezieller Geräte, die möglichst viele Daten auch von gesperrten Telefonen extrahieren. Im Podcast ist Viktor Schlüter zu Gast, der bei Reporter ohne Grenzen das Digital Security Lab leitet. Er kennt sich bestens mit solchen Smartphone-Durchsuchungen aus, die immer wieder auch illegitim eingesetzt werden und sich beispielsweise gegen Journalisten richten. Zusammen mit Viktor sehen sich Christopher und Sylvester an, wie solche Durchsuchungen funktionieren, wer solche Geräte herstellt, wer sie einsetzt und wie man sich davor schützen kann. - Digital Security Lab von Reporter ohne Grenzen: https://www.reporter-ohne-grenzen.de/hilfe/digital-security-lab - Aktuelle Fallanalyse von Amnesty International: https://securitylab.amnesty.org/latest/2025/02/cellebrite-zero-day-exploit-used-to-target-phone-of-serbian-student-activist/ - Cellebrite UFEDs auf eBay: https://www.ebay.de/itm/305957265144 https://www.ebay.com/itm/204207137842

Vissa material hör ihop med vissa ting, ger det dess form. Det är därför den gamla bakelittelefonen fortfarande i mobiltider fungerar som telefonsymbol. Olle Holmqvist hyllar en hållbar plastsort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen sänd 2018-09-11.Den här signalen, den framkallar en inre bild, för många inte för alla. Det beror lite på din ålder. Vid cirka ‎‎50 års ålder går en gräns. Vi äldre ser för vår inre syn den klassiska telefonen. Den är svart. Där finns en ‎rund skiva med siffror att slå. Där ligger den där behändiga. Hörluren. Örat till den ena, övre delen, den undre ‎där sladden tar vid till munnen. Det har pratats en del genom tiderna i den där apparaten. Genom tiderna ‎betyder konkret från 1930-talet till något år in på vårt årtusende.‎‎ Telefonen kom ungefär samtidigt med stumfilmen. Där kan vi se människor tala. Mästaren Chaplin, bockar ‎och ler, lyfter på hatten. Vi ser att han talar till damen som just fått sin ruta pangad av hans pojke. Men ‎innan filmen fick ljud, fick filmmakarna tillgång till ett annat sätt att illustrera tal. I stumfilm från året ‎‎1915 bråkar mannen och kvinnan om vem som ska tala i telefonen. Telefonen ser ut som en kakburk med ‎en mikrofon som sticker upp. Hon håller i hela apparaten, vänder ryggen åt mannen och hindrar honom ‎komma åt.En annan scen, nu från 1930-talet: Max Hansen, spelar sin egen tvilling. Svart-vit film. Sitter på kontor med – skrytigt nog två ‎telefoner. Bägge ringer. Han bryr sig inte. Men bordstelefonerna syns och hörs. De deltar i intrigen.Det gällde funktionalitet. Det fanns inte, som gäller för bilar eller bostad, en variant för fattiga ‎och annan för rika.‎I sökmotorn skriver jag in telephone och movie och scene. Upp kommer tio ‎förslag på de tio bästa telefonscenerna. I samtliga står en person, oftast en man, med en liten dosa i handen ‎tryckt mot kinden. Och ansiktet i närbild.‎Något har hänt med telefonen.‎‎ Under bordstelefonens storhetstid, när den var var mans egendom på ett särskilt bord i hemmet, det var då ‎som den hade sitt klassiska utseende. Redan de gamla grekerna, hade inte telefon även om ordet är ‎grekiskt, de funderade över frågan: Varför har ett visst föremål, av människan skapat, en viss form? ‎En av förklaringarna lyder: Det här föremålet har formats till just sin egna form därför att det fanns ett ‎råmaterial, lera eller trä till exempel, som gjorde den saken möjlig. En pilbåge kan formas av trä, men inte av lera. ‎Ett vattenkrus av trä blir inte så bra, inte förrän vi lärde oss tunnbinderi, på 1500-talet, men då bara till ‎stora kärl.‎ Den klassiska telefonen, den som Roosevelt använde när han talade med Stalin, den som min mamma ‎använde när hon förde, som jag tyckte, oändliga samtal med min moster i Söderhamn, den som ständige ‎sekreteraren använde när han ringde Nobelpristagaren, den apparaten hade ett kolossalt enahanda ‎utseende. Det gällde funktionalitet. Det fanns inte, som gäller för bilar eller bostad, en variant för fattiga ‎och annan för rika.‎‎ Liksom den grekiska amforan krävde sin lera, så krävde telefonen sitt material. Det heter bakelit efter sin ‎uppfinnare belgaren Leon Hendrik Baekeland som patenterade bakelit från sin uppfinnarverkstad i Yonkers ‎New York, med tre förbättrade varianter åren 1907 till 1910.‎Men innan vi nosar lite på kemin så kan vi begå den alltid riskfyllda manövern att tänka kontrafaktiskt, vi ‎tänker som om – bakeliten aldrig uppfunnits. Vad har vi då för material?‎Så klassisk att hon, även i nutid ersätter den som symbol o-brukliga mobilen, som liknar en avrundad ‎sardinburk.På ett vackert litografi, tecknat efter foto, sitter telefonens uppfinnare skotsk-amerikanske Alexander ‎‎(Graham) Bell och talar i det första telefonsamtalet. Med skäggiga och mustaschprydda herrar bakom sig.‎Då som nu, viktigt att vara med på bilden. Det var den 18 oktober, året 1876.‎Telefonapparaten är en vackert snidad pjäs, oklart av vilket material. Kanske porslin.‎Annars var trä det vanligaste materialet före bakelit, eller metallplåt. Bägge opålitliga i längden. ‎Ständigt nötande med ett rullhandtag före start. Trä spricker. Metall rostar. För ögat osköna former. ‎Lådans form berättar inte vad den är till för. En låda kan aldrig vara symbol för något specifikt. Men det ‎kan den klassiska bakelittelefonen!‎Och här bakelitens oöverträffbara fördel: formbarheten. Den mjuka massan kan pressas till önskad form, ‎den stelnar, blir fast och pålitlig. Rostar inte, brinner inte, tycks inte ens bli nött och sliten av tidens tand.‎Så klassisk att hon, även i nutid ersätter den som symbol o-brukliga mobilen, som liknar en avrundad ‎sardinburk. Telefonapparaten kan reduceras och stiliseras till en bokstavsliknande symbol, innebörden: ring ‎oss! ‎‎Men på det kontrafaktiska gungflyt kan vi spekulera om en snidad trätelefon, i vackert björkträ,‎ formad som en bakelittelefon. ‎Men det suveräna materialet bakelit höll sig från omkring 1930 till 1970. Det kunde naturligtvis ‎användas till annat. Handtag, beslag, elkontakter.‎‎ En av naturens märkligare produkter år kåda. Men kemisten ‎Baekeland och hans generation kunde tämja – domesticera – naturens kemi. Han var redan förmögen på ‎en annan upptäckt, och i sitt egenfinansierade labb sökte han nu den konstgjorda kådan, formbar sedan stel ‎och hård.‎ Hans upptäckt var inget drastiskt genombrott genom en plötslig insikt – det som kallas Eureka – utan vad ‎många skulle benämna ”vanlig produktutveckling”. Han började med att försöka förstärka trävirke med ‎konstgjord kåda genom impregnering. Målet var klart och tydligt. Teknisk utrustning tillhandahöll möjligheten att laborera med olika kombinationer av tryck och temperatur, och han ‎syntetiserade så en produkt med rätt egenskaper. Och det utgående från bara två rätt triviala kemikalier, ‎fenol och formaldehyd. Det kunde, hävdade han användas till ”tusen och ett ändamål”, och blygsamt ‎uppkallade han produkten efter sig själv: bakelit.‎Råvaran, bakelit, gör möjligt att forma den ideala formen, som sedan kan massproduceras, som blivit ‎symbol – ikon Med buller och – pling – kom Ericssons första bakelittelefon år 1931. Stilla som snödrivan i skuggan smög hon bort i vårvärmen 40 år senare. Något annat kom i stället. Fortsatt produktveckling ledde till ‎andra plaster, flera färger, bakeliten alltid svart, och nu istället en tunn kåpa att ge den rätta formen Ihålig ‎ersatte den ersattes den mer kompakta ljutklumpen. Så kom mobilen. Men aldrig kan den i ensamt ‎majestät framträda i ruta eller på filmduk och ringa sitt genomträngande krav: Ikonen talar och säger: ‎kom och lyft min lur!‎Här har vi råvaran till ett bruksföremål som ingripit i några hundra miljoners människors vardagstillvaro, ‎‎vilket vi knappt noterat "klart man har telefon". ‎Råvaran, bakelit, gör möjligt att forma den ideala formen, som sedan kan massproduceras, som blivit ‎symbol – ikon i ordets ursprungliga betydelse. Och så tar den slut, vandrar in i intigheten, fast inte ‎riktigt.‎Men ännu denna dag händer det så här: Mina händer sträcker ut sig själva för att handskas med alla ‎skaft på alla kastruller och stekpannor, bakelit – när jag går ut ur lägenheten, fattar min hand om ‎bakelitkryckan på käppen. Utanför lägenheten griper handen om bakeliten på ledgången vid trappan ‎utför. Bakeliten är kanske odödlig.‎Genom bordstelefonen är den symbolen för allas rätt att prata med alla, var man än bor – med ‎sin geniala konstruktion, hörluren en yta mot örat, en annan nära munnen, ett enda grepp med en enda ‎hand, och högra handen – fri – att gestikulera med, är den också symbolen för en tid som nyss var här, men nu för alltid har upphört.Olle Holmqvistzoofysiolog och kulturdebattör

Hvor mange soldater kan EU mangle, hvis USA ikke. En tysk tænketank har et bud. Det lyder på 300.000 mere end der allerede er i Europa. Telefonen skal ud af skolen, lyder det nu både fra Trivselskommissionen og regeringen. Men det forslag møder også kritik. Onsdag er der planlagt møde mellem danske fåreavlere og minister Jeppe Bruus om ulve. Vi taler med næstformanden i foreningen for Danske Fåreavlere. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Mads Korsager, DR's forsvarskorrespondent. Torben Kousgaard, fåreavler i Varde og næstformand i Dansk Fåreavl.

I veckans avsnitt diskuterar vi ifall man gör sideeye när ens baby håller på med sin telefon, ifall det är suspicious om ens partner tar med sig luren till toaletten, ifall det är svårt att lägga sig platt och erkänna att man gjort fel, whatsappgrupper som förlorar sina mest underhållande medlemmar, ifall lugna människor är tråkiga, vad som skett när en hummusgrabb börjar posta storys på bakverk, vad man har för ansvar när man ser att ens boye mår dåligt, vänner som inte styr upp aktiviteter, hur svårt det är att läsa av hur en grabb mår egentligen och mycket mer!Glöm inte att följa vår eventsida på instagram @SDBevents samt vårt konto @SagdetbaraSupport till showen http://supporter.acast.com/sagdetbara. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finns forårshumør er spirrende. Telefonen er begyndt at ringe på kontoret, for vækstsæsonen nærmer sig. Vi lægger ugen ud med at stikke fingeren i jorden og give en opdatering på markerne lige nu. Kort sagt er vintersæden godt etableret og vi ser bl.a. pæne rapsmarker uden for meget ukrudt. Derefter ringer vi til Australien, hvor vi har aftalt med Niels Nielsen, at han vil fortælle lidt om, hvorfor han er endt der og hvad han laver til hverdag. Niels ville egentlig have rejst til USA, men flere ting gjorde at det blev Australien. Han arbejder på en familieejet ejendom med 26.000 hektar planteavl, som er opdelt i ca. 60% hvede 40% raps. Der er i øvrigt ca. 400 km imellem det sydligste og nordligste site. Anders Lau og planterådgiver Finn Poulsen bliver klogere på aktuelle emner indenfor plantesektoren og der vil både være tid til nørderi og god stemning. Planteavlerne præsenteres i samarbejde med KWS og Yara.

Kommande avsnitt släpps i två delar och under del ett så diskuterar vi varför män är allergiska mot att planera saker med sin partner men är ELD på att styra upp saker med grabbarna, hur konflikter kan göra så man slutar anstränga sig, ifall det är en dealbreaker när en baby gör scener framför ens vänner,, stelheten om man måste be sin äkta baby att ta bort sitt bibliotek med nudes på sina ex, hur era vänner drabbas av era oseriösa kk-relationer som ni försöker måla upp till annat, hur en tjej kan förföra en oseriös grabb för att han ska steppa upp, ifall en pop-artist kan släppa sexy-time musik och bli tagen seriöst, trumps senaste tokigheter, hur mamacitas skrämmer oss från att utforska deras värld, den kortes drömmar om dreads och att bli dragen i håret (PAUZE) och mycket mer!Glöm inte att följa oss på instagram @sagdetbaraSupport till showen http://supporter.acast.com/sagdetbara. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Es kommt uns vor, als sei es erst gestern gewesen: Als wir in der Nacht auf den ersten Januar 2000 an der rauschenden Party zum neuen Jahrhundert ausgelassen feierten (oder, wie Kevin, einen Abend im Kino verbrachten). Inzwischen ist von diesem Jahrhundert bereits das erste Viertel durch. Und beim technischen Fortschritt hat sich so viel getan, dass es gut und gern fürs ganze Jahrhundert gereicht hätte. Für uns eine Gelegenheit, uns über die vielen Facetten des Fortschritts Gedanken zu machen: über die konkreten, aber auch über die fiktionalen. Das tun wir in der Serie «Die Zukunft ist heute». In der zweiten Folge geht es um das mobile Internet: Um die zaghaften Anfänge am Anfang des Jahrhunderts, die wir mit WAP auf den damals noch «dummen» Telefonen unternommen haben und wie auch WLAN anfänglich ein absoluter Luxus war. Daraus ist in wenigen Jahren eine absolute Selbstverständlichkeit geworden. Heute nutzt die Mehrheit der Menschheit das Internet über mobile Geräte und selbst im Ausland ist für viele von uns die Flatrate fast schon Normalität. Wir würdigen diese Entwicklung und fragen uns, wie es uns wohl ginge, wenn wir von einem Tag auf den nächsten wieder ohne allgegenwärtige Datenversorgung dastehen würden …

Juhi Chawla fragt Sadhguru, ob die Nutzung von Telefonen unter Jugendlichen Probleme durch a) Strahlung & b) Soziale Medien verursachen kann. Originalvideo englisch: https://www.youtube.com/watch?v=5T-k3Gk_oTw ********* Nimm Sadhguru ist ein Yogi, Mystiker, Visionär, Bestsellerautor und Dichter, der zu den 50 einflussreichsten Menschen Indiens zählt. Seine absolute Klarheit der Wahrnehmung verschafft ihm einen einzigartigen Platz, nicht nur im spirituellen Bereich, sondern auch in der Wirtschaft, im Umweltschutz und auf internationaler Ebene und öffnet eine neue Tür für alles, was er berührt. ☀️  Inner Engineering  ist ein kraftvolles Werkzeug, das Dich befähigt, Wohlbefinden in  jeden Aspekt Deines Lebens zu bringen. Entwickelt von Sadhguru, bietet dieser Kurs bewährte Methoden, um Dich in einen freudigen, entspannten und konzentrationsfähigen Menschen zu verwandeln, der mühelos mit äußeren Gegebenheiten umgehen kann.

Joe Biden kalder det en joke, at Donald Trump tager æren for våbenhvilen. Han mener nemlig, at det var hans plan. Så ender den fortælling i Bidens eftermæle? I næsten en time talte Mette Frederiksen og Donald Trump i telefon, og Trump trak ifølge statsministeren ikke truslerne om straftold på danske varer tilbage. Våbenhvileaftalen mellem Hamas og Israel vækker både sorg og glæde hos Nidal Abu Arif, som har fulgt krigen på en forbindelse til sin familie i Gaza. Vært: Adrian Busk. Matias Seidelin, journalist og forfatter. Nidal Abu Arif, dansk-palæstinenser.

Hej alla underbara små geggälskare. Vi är tillbaka med ett synnerligen trevligt avsnitt att kicka igång helgen med. Novellerna i avsnittet är: "Telefonen är människans bästa vän" och "Utan nyckel". Så glada att ni är med oss, vecka efter vecka. Tack för det. Och glöm nu inte att bli patreons och hjälp oss med lite slantar så vi har råd att uppdatera vårt vinkonto.https://www.patreon.com/sexnovellerdeluxePuss, kram och lite smek! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du tenkt over at de digitale verdiene dine – familiebildene i nettskyen, kontonummeret du bruker for å nettshoppe og helsedataene dine – kan ha en nytteverdi for andre? Vi har fått sjef for Forsvarets sikkerhetsavdeling i studio for å snakke om nettangrep, og hvordan vi skal beskytte oss. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ein Standpunkt von Jochen Mitschka.Am Ende des letzten PodCasts berichtete ich darüber, wie Israel tausende von Pagern im Libanon in Bomben verwandelte und zündete. Zwar hatte der Mossad bereits in der Vergangenheit schon Palästinenser mittels Sprengsätze in Telefonen getötet bzw. verletzt [1], und früher auch schon illegal Phosphor über zivilen Gebieten eingesetzt [2], aber die Verwendung von Pagern, die für passive Meldungen bestimmt sind, und in diesem Umfang, mit tausenden von Opfern, das war etwas bisher Einmaliges in der „Selbstverteidigung“ Israels. Bzw., wie Kritiker sagen, im Kampf um Groß-Israel, oder wie Andere sagen, um die Liste des Pentagon von 7 Ländern abzuarbeiten [3]. Andererseits drängen sich bei Älteren auch Erinnerungen auf, wie sich die letzten Jahre der südafrikanischen Apartheid darstellten. Damals glaubte die dortige Regierung, sie müsste die Regierung von Angola stürzen, ein Marionettenregime in Namibia installieren, Zimbabwe, Botswana und Samibia angreifen, scheinbar unbesiegbar, und alles um die Apartheid zu retten. Wie es ausging wissen wir inzwischen. Schauen wir uns an, wie es in Israel weiter geht.Das VölkerrechtBeginnen wir damit festzustellen, dass Völkermord heute in Deutschland Selbstverteidigung genannt wird, weshalb logisch erscheint, dass auch andere Völkerrechtsverbote für Israel keine Geltung haben. Dabei wird in Annex B [4] des CCW, der Vereinbarung über besondere konventionelle Waffen, die Art von Sprengmittel [5], welche Israel, getarnt in Pagern, eingesetzt hat, ausdrücklich für illegal erklärt.In Artikel 2 unter 4. heißt es:„Sprengfalle bezeichnet jedes Gerät oder Material, das dazu bestimmt, konstruiert oder angepasst ist, zu töten oder zu verletzen, und das unerwartet funktioniert, wenn eine Person ein scheinbar harmloses Objekt stört oder sich ihm nähert oder eine scheinbar ungefährliche Handlung ausführt."Solche „booby-traps“ in dem benutzten Kontext sind ausdrücklich verboten. Die Benutzung solcher Methoden führt dazu, dass der Verursacher in einem militärischen Konflikt ein Kriegsverbrechen begeht, oder anders ausgedrückt, in einem militärischen Konflikt einen Akt des Terrorismus ausübt.In Artikel 3 heißt es, dass jede Platzierung solcher Waffen, die dazu führen kann, dass es zu zufälligen Verlusten von Zivilisten, Verletzungen von Zivilisten, Schäden an zivilen Objekten oder einer Kombination davon kommt, verboten ist. Den genauen Wortlaut übersetzt findet man in Anhang 4.Artikel 7 beschreibt noch genauer, wann so genannte booby-traps verboten sind, die deutsche Übersetzung findet sich in Anhang 3.Eigentlich braucht man kein Völkerrechtler zu sein, um das Verbrechen zu erkennen, das Israel im Libanon beging, und das von deutschen Medien und Politikern so toll gefeiert wurde. Aber es ist natürlich immer gut, wenn es Rechtswissenschaftler wagen, Stellung zu nehmen. Die auf Rechtsfragen spezialisierte Internetseite LTO hat dazu Professor Matthias Goldmann interviewt, der die Aktion Israels im Libanon eindeutig als gegen das Völkerrecht verstoßend beurteilt. Auszug der Stellungnahme in Anhang 5.Wie die Opferzahlen durch weitere Anschläge stiegen und welche Geräte betroffen waren, lesen Sie bitte aus Formatgründen in Anhang 7....... hier weiterlesen: https://apolut.net/auf-dem-weg-zu-gross-israel-von-jochen-mitschka+++Bildquelle: Bill Perry / Shutterstock.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Ditte Vinterberg Weng Jens Ramskov I denne uges Transformator I denne uge om spoofing, fussionsenergi og en uforklarlig lyd fra Starliner kapslen på ISS. Spoofing kommer væltende - nu snart med din bedste vens stemme. Fusionsenergi KOMMER - men først om mange år. Og på nettet ligger mange fantasifulde forklaringer på rumlyden. Links Grin bare af falske robotopkald - om lidt lyder de præcis som dine venner Hør AI-stemmerne, der skal lokke dig i et svindelnummer Få overblikket: Så langt er fusion fra at løse verdens energiproblemer Mystisk pulserende lyd fra Starliner vækker undren: Hør lyden her Starliner planlægger hjemtur fredag NASA har fundet årsag til den mystiske lyd

En lytter holder sin fortid som sugardater hemmelig for sin kæreste, og en anden lytter drømmer om en kærlighedsapokalypse, hvor alle par går fra hinanden. De hemmeligheder deler lytterne med Sanne Cigale Benmouyal og Astrid Olsen, som selv deler en hemmelighed, der føles skamfuld at bære på som voksen. Telefonen er en rekonstruktion. Ring ind med din hemmelighed på 28544000. Vært: Sanne Cigale Benmouyal. Producer: Sarah Schwab Randeris. Redaktionsleder: Anders Stegger.

Rygterne har svirret længe, men i dag blev det endelig officielt, at Mette Frederiksen sender Dan Jørgensen til Bruxelles, hvor han skal være Danmarks nye EU-kommissær. Udnævnelsen udløser en regeringsrokade, der tegner til at blive ganske stor. Regeringstoppen løftede i dag sløret for, at der bliver oprettet tre nye ministerier, og det fik gætterierne om, hvem der bliver de nye ministerposter til at køre for fuld skrue på Christiansborg. Hvorfor skal Dan Jørgensen til Bruxelles, og hvad vil Mette Frederiksen, Troels Lund Poulsen og Lars Løkke Rasmussen med tre nye ministerier? Det ser vi på i dag. Værter: Jens Ringberg og Pia Glud Munksgaard. Medvirkende: Per Bang Thomsen, EU-journalist, DR. Tilrettelægger: Theodora Renard.

The Houses egen Robert Bohman smet in på sina barns förskoletoalett och tog kokain från det låga lilla tvättstället. Men sedan 23 år lever han "världens bästa efterfest" och har vigt sitt liv åt att hjälpa människor tillfriskna. Vi pratar om konst, skam, kärleken till Berlin, hur det är att arbeta med döden flåsandes i nacken och när det egentligen är dags att tatuera sig i ansiktet.

Wie schnell ist Dein Netz? Welchen Mobilfunkstandard nutzt Du?In dieser Folge des Elektrotechnik Podcast enthüllt Giancarlo the Teacher die Geheimnisse hinter den Mobilfunkstandards 1G, über 2G & 3G bis 5G und zeigt, wie diese Technologien unser Leben revolutionieren.Erfahre, wie wir mit Telefonen im Auto, bei laufendem Motor gestartet sind, warum 5G ein Game-Changer ist und welche Learnings Du über die Evolution des Mobilfunks unbedingt kennen solltest.Ob Mobilfunkfan oder Technikbegeisterter – diese Episode bietet spannende Einblicke und unverzichtbares Wissen!https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=9UW85PQWLBWZSSupport this podcast at — https://redcircle.com/elektrotechnik-podcast/donationsAdvertising Inquiries: https://redcircle.com/brandsPrivacy & Opt-Out: https://redcircle.com/privacy

Från 2014. Tre dagar efter att Alexander Åhman firat jul med familjen hemma i Linköping är han spårlöst försvunnen. Ett ungt kärlekspar kommer senare förhöras av polisen. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Telefonen var avstängd, hans lägenhet tom och olåst.Till hans familj och fästmö sa polisen att det med största sannolikhet rörde sig om ett frivilligt försvinnande. Men, i själva verket hade han fallit offer för en brutal och hänsynslös kidnappning.P3 dokumentär berättar den osannolika historien om kidnappningen av Alexander ÅhmanDet här är en berättelse om ett ungt kärlekspar bestående av en läkarstudent och en psykologstudent som tillsammans med ett tidningsbud hotar, slår ner och drogar Alexander med sömnmedel, innan de gömmer honom i en förfallen skola i Västerbotten utan varken värme, vatten eller el.För första gången träder både offret Alexander Åhman och hans kidnappare fram, de gör det i exklusiva intervjuer för P3 Dokumentär.En dokumentär av: David Mehr.Dokumentären är producerad 2014.

Telefonen ringer och i luren har du en telefonförsäljare. I detta miniavsnitt av PEPPCAST får du reda på hur du tacklar situationen på bästa sätt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik Boltes spelar in sina samtal när han blir uppringd av personer med dolda nummer, Malin Collin fantiserar om att vara med i Truman Show och Olle Palmlöf säger fortfarande schlager-EM. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska polisen lyckas lösa alla mängdbrott? Fredrik blir uppringd av diverse hjälpsamma snällisar, Malin dyker ner i riksrevisionen och Olle undrar vem som ska hjälpa polisen att läsa så de kan lösa alla småbrott. Också: en bra Chang Frick!

Jeg har inviteret Steffen Westmark på besøg. Du kender ham måske fra The Blue Van og Pepperment B. Og så er han glødende Portishead-fan. Det er jeg også! Derfor var det med store ærefrygt og med fare for at ødelægge de gode minder, at vi sammen gik om bord i deres album "Roseland NYC Live", som er Portishead helt ud over kanten af skrøbelighed med stort symfoniorkester. I midten af det hele har vi Beth Gibbons, som messer sig igennem det hele og suger os ind i mørket og det uhyggelige univers, som de sammen skaber. Og det er netop dette mørke, som er så dragende ved Portishead, der på en eller anden måde står tilbage som skaberne af genren "Trip Hop". Velkommen ombord, du skal nok få lov at komme ud levende og med håbet i behold! Mange hilsner fra Goodluck.

Det er mange som liker å hevde at CSRD og andre bærekraftsreguleringer bare kommer konsulentene til gode. Men som Sveinung innleder episoden med å si, forteller selv drevne bærekraftsdirektører at den store overgangen de står oppe i som følge av CSRD, Åpenhetsloven og andre reguleringer hadde vært uhyre krevende uten hjelpen fra spesialister i konsulent- og revisjonsbransjen. Vi inviterte derfor to gamle venner - og fullblods konsulenter i KPMG Norge - for en prat om strategi, styring og rapportering i en CSRD-verden. Kia Luise Klaveness og Carl Christian Christensen er ledere i ESG Advisory and Assurance Services og står med begge beina plantet i næringslivets omstilling i lys av disse reguleringene. Vi snakker om konsulentenes rolle i omstillingen, om hvilke behov de opplever at kundene har og i hvilken grad dette endrer seg. Telefonen til Lars Jacob ringer under opptak (fy!), Kia og Carl Christian snakker om behovet for strategi, innovasjon og virksomhetsstyring i møte med de nye reguleringene, og vi ser tilbake til middager med Kia og Carl Christians mørke fortid som vår kollega på NHH. Lars Jacob snakker om Benny Hill slik at de andre ikke klarer å konsentrere seg, og Sveinung bryter dermed ut i sang (eller i det minste nynning) opptil flere ganger. Lars Jacob stiller verdens lengste spørsmål, som til og med rommer to spørsmål, og det leder gjestene inn i en meditasjon over sammenhengen mellom bærekraft og teknologi, samt ambisjonsnivået til norsk næringsliv med tanke på grønn omstilling. Selvsagt er det mye snakk om dobbel vesentlighet og hvor utbredt begrepet har blitt. Det blir Coca Cola og børsnoterte selskaper, Sveinung setter nesten i gang en helt ny prat om offentlig sektor, og helt til slutt blir vi enige om å møtes igjen for å snakke om det, for det er jo verdt en episode i seg selv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Theogonin berättar den grekiska poeten Hesiodos om skäran som Kronos kastrerade Uranos med. Johan Tralau blir besatt av att veta i vilket material den var gjord. Det leder till ett äventyr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Ett språng, ett steg, så faller jag. Det är brant bredvid vägen. Vinden är kall här bland kullarna. Telefonen saknar täckning. Det mörknar. Fyrhjulingen hostar uppgivet när jag vill få igång motorn. Det ligger ett bilvrak långt nedanför. Kanske kommer jag att dö här. Jag är på jakt efter skäran som den grekiske guden Kronos kastrerade sin far Uranos med. Vi läser om händelsen i den kanske äldsta bevarade grekiska litteraturen, hos poeten Hesiodos från omkring 700 före Kristus. Uranos var himmelsguden, men ingen vidare pappa. Han lät inte sina barn födas. De blev kvar inuti hans hustru, jordgudinnan Gaia. Därför planerade hon och yngste sonen Kronos ett uppror. Hesiodos sjunger: Genast skapade hon en metall, den grå adamanten,Gjorde en kraftig skära därav Kronos griper tag i Uranos kön, hugger av det med skäran, och så blir hans far maktlös. Innan dess låg himlen som ett lock på jorden. Nu frigörs livet. Kronos härskar, och sedan Zeus, som skapar ordning i kosmos. Världen som vi känner den blev möjlig genom jordbruksredskapet.I Ingvar Björkesons översättning hörde vi att skäran är av ”grå adamant”, och att det är en metall. Vad är det för material? De flesta uttolkare tror att det är järn. Men en forskare har hävdat att idén om en gud med en skära är mycket äldre, från stenåldern eller från tiden när man började göra verktyg av koppar.Litteraturvetenskap var det första jag studerade vid universitetet. Det lär en att läsa långsamt, nära, noggrant. En utmärkt skola som motverkar det flyktiga som så lätt äter sig in i läsning. Men om någon frågade vad en poet egentligen kan ha menat, förväntades man dra på munnen lite – bekymrat och ironiskt, för man skulle anse att en texts betydelse inte hade något att göra med författarens upplevelser. Ändå kan jag inte låta bli att undra vad Hesiodos och hans åhörare såg framför sig när han sjöng om gudens skära.I denna litteratur återfinns ofta spår från äldre epoker, ibland sådana som poeten själv inte begriper – som fossil i kalksten, spår av äldre livsformer. Kunde poeten höra sådana associationer när ordet adamant klingar i dikten?Det är första gången det nämns. Vad betyder det denna första gång? Jag måste få veta. Och så plötsligt: en tanke. På skrivbordet där jag sitter och arbetar på en bok om Hesiodos har jag en brevkniv av vulkanglas, som min pappa tog med från en forskningsresa i Mexiko. Vulkaniska bergarter kan vara grå, precis som i dikten. Jag bestämmer mig för att åka till den grekiska ön Melos.Här ligger orten Adamantas, som har ett gruvmuseum. Det visar sig vara stängt för säsongen. Svenska Institutet i Athen lyckas ordna så att jag blir insläppt, och museets montrar flödar över av öns rikedom. Svart, glänsande. Obsidian.Det är inte metall, utan glas som har bildats av lava och kan bli oerhört vasst. Experiment har visat att sår tycks läka snabbare om kirurgen har använt en obsidianskalpell. En gång utvanns obsidian på Melos, och den blev pilspetsar, speglar – och skäror.En man på ön ägnade sitt liv åt att leta efter obsidianföremål; han rekonstruerade en skära, som jag har fått tillstånd att titta på. Men montern är stängd. Den vänliga kvinnan som har öppnat museet för mig ringer till en man som anländer i gymnastikbyxor. Han bänder i monterns glas med en metallsked. Jag vill hjälpa till. Fast tänk om glaset går sönder. Blir jag svartlistad? Gripen av polis? Mannen går hårt åt glasskivan, men får upp den, och jag lyfter äntligen skäran, håller den i handen. Nästan andlös. Just då, just här, känner jag att det är rätt verktyg. Hemligheten löst. Jag håller Kronos skära. Genast skapade hon en metall, den grå adamanten,Gjorde en kraftig skära därav Om myten uppstod innan järn började användas så kan det ha varit en skära av obsidian. Det kan förklara varför Hesiodos använder namnet adamant. Då är det en fornlämning i texten. Så jag måste se vulkanglaset i dess naturliga miljö.Jag hyr en fyrhjuling för första gången. Det skulle ha varit en bil, men den var sönder. Det blir bra, säger uthyraren. Hon markerar var vägarna är så dåliga att man inte får åka dit med hyrfordon.Jag kör. Det blåser. Kartapparna i telefonen vet mycket lite om dessa vägar. Någonstans ligger en plats som heter Demenegaki, där obsidianen finns. Jag börjar bli obehagligt säker på att jag bryter mot biluthyrningens regler genom att köra här. Jag passerar en skylt där det står militärbas, tillträde förbjudet. Vad ska jag säga om det dyker upp vakter? Kanske att jag är ute på en litteraturvetenskaplig expedition, att jag skriver en bok om Kronos skära. Förbudsskylten ligger ned och verkar inte gälla i dag.Jag tittar på bilvraket nedanför. Fanns det människor i bilen när den hamnade där? Jag ställer fyrhjulingen och går. Det är sent. Jag river mig på taggbuskar. Jag pratar för mig själv. Lite rädd att bli ormbiten utan täckning på telefonen.Och så ser jag den. Vulkanisk väller den upp ur marken. Obsidian överallt. På samma plats där den knackades ut i forntiden, för att sedan exporteras långt bort. Det är Kronos skära, den grå adamanten. Obsidianen här är svart eller svartgrå, beroende på vem man frågar. Vi kan inte fråga Hesiodos. Det blåser.Två vältränade män i svarta kläder närmar sig. De visar polislegitimation och frågar vad jag gör. Jag säger att jag är professor från Sverige och letar efter obsidian. De frågar om jag är geolog, och jag svarar att jag forskar om grekisk poesi. De tittar artigt på mig.De frågar om jag har något emot att de tittar i min väska. Jag säger att det skulle glädja mig, vilket är en överdrift. De plockar upp min kamera, vattenflaska och en bok. Hesiodos. Jag säger inget om att kastrationen av Uranos kan ha utförts med hjälp av obsidian. Poliserna önskar mig en trevlig vistelse på Melos.Skulle Hesiodos verkligen tala om något stenålders, en skära med en egg av obsidian? Jag läser en arkeologisk rapport. Författarna säger att man använde stenverktyg under bronsåldern, genom järnåldern, och in i den klassiska perioden. Det är hundratals år efter Hesiodos.Troligen är ett verktyg med obsidianegg inte ens ett avlägset minne hos poeten när han sjunger om ”den grå adamanten”, utan en levande verklighet, bredvid nyare tekniker.Det är kallt, och jag har fått lära mig något om skäror, myter, vulkanglas och teknik. Litteraturen är nog rikare om den tillåts handla om de världar som den har utvecklats ur. Kanske är det som hör hemma någonstans, som har ett ursprung, just det som kan resa.Och till slut får jag kunskap om något som för miljoner människor är självklart. Jag minns att jag har sett personer sparka igång fordon med en vev som skjuter ut från maskineriet. Det kallas att kickstarta dem. Det sitter en vev här också. Jag viker ut den, trycker till.Johan Tralauprofessor i statskunskap och författare till böcker om grekisk kulturLitteraturHesiodos: Theogonin samt Verk och dagar. Översättning Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2003.

Fredrik snackar med Andreas och Ruben från grannpodden Käck-tech om Research in motion. Och lite andra kul prylar. Som uppvärmning: En släng av VR, gamla surfplattor, och att bli hackad (nåja). Vilka var Blackberry? Varför minns vissa var de var när de hörde talas om Blackberry för första gången? Varifrån kom de och vart tog de vägen? Skulle några av dagens stora företag kunna försvinna lika snabbt och totalt? Och vore det inte lite skönt med ett fysiskt tangentbord på telefoner? Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Käck-tech Andreas Ruben Industriell IOT Android auto Bitwarden 1password Yubikey Passkeys Samsung galaxy tab S6 Lineageos Dream router Jocke - kompisen som uppdaterar servrar under podd Vision pro Quest 2 Immersed Meta remote display Playstation VR Research in motion Blackberry K510i The register Personsökare BBM - Blackberry messenger Webos-telefoner Sony Xperia X10 mini pro Lean QNX Håkan Lans Why did we love Blackberrys so much? Palm Windows mobile Poddserie om Blackberry Filmen och Blackberry Clicks K810 och K811 - finfina blåtandstangentbord Titlar Stoppa linan! Femton miljoner av dina bästa vänner Med omvärlden i svartvitt När man hörde talas om Blackberry första gången Telefonen alla blev beroende av De gjorde en Nokia Det plingar och det finns där Telefoner från ett parallellt universum Långedragsgänget Meddelandetelefonen Silvertejp och drömmar Allting är minst tre klick bort

Mobiltelefoner er dyre, og derfor kunne det give mening at leje dem i stedet for at købe dem. Med udviklingen indenfor AI, så er den fremtid måske ikke så langt væk. Anders og Mikael taler om muligheder indenfor abonnementstjenester på mobiltelefoner.

Veckans Vettikett-fråga är ett miniavsnitt av PEPPCAST som släpps varje fredag! Den här veckan ställer vi oss själva frågan: Får man ta med sig telefonen in på toaletten? I Veckans Vettikett pratar vi om de oskrivna vettikett-reglerna och hur vi ska hantera dem. Vi spekulerar bland annat i om det är okej att säga till någon som smaskar vid matbordet, om vi måste tacka för tackkortet, och hur är det egentligen, ska man ge en komplimang tillbaka när man får en komplimang? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvor forberedt er du, hvis krisen er ude? I aften går strømmen i hele Studiestræde, hvilket får Caroline til at tænke over, hvor forberedt hun egentlig selv er, hvis strømmen ikke skulle komme tilbage i en længere periode. Telefonen og SMS'en gløder i nat, for mange har en holdning til fænomenet prepping. Lyt med og bliv klogere på lytternes holdninger til for gammelt vand og dåsemakrel.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hvor forberedt er du, hvis krisen er ude? I aften går strømmen i hele Studiestræde, hvilket får Caroline til at tænke over, hvor forberedt hun egentlig selv er, hvis strømmen ikke skulle komme tilbage i en længere periode. Telefonen og SMS'en gløder i nat, for mange har en holdning til fænomenet prepping. Lyt med og bliv klogere på lytternes holdninger til for gammelt vand og dåsemakrel. See omnystudio.com/listener for privacy information.

"Hent mig," siger den skræmte stemme fra seksårige Hind i telefonen. Hun sidder fanget på bagsædet af en sort Kia midt i Gaza by. Rundt om hende er de livløse kroppe fra hendes familiemedlemmer. Bilen er omringet af krigens kaos og skudsalver. Telefonen forbinder Hind med en nødhjælpsarbejder hos Røde Halvmåne, og hendes bønfaldende kald om hjælp går verden rundt. Tusindvis af børn har mistet livet i Israels krig mod Hamas, og den lille pige Hind Rajab er nu blevet ansigtet på den brutalitet, de lever i. DR's mellemøstkorrespondent Nanna Muus fortæller i dagens Genstart historien om pigen, som kaldte forgæves. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 16/2.

Pissåret 2023 är äntligen över så tjejerna passar på att gå igenom årets "jag gillade inte dig förut, men nu gillar jag dig" samt "årets what the fuck did I just watch?". Andrea är redo för ett nytt år och Mathilda tycker synd om folk som lidit under året som varit. Vi ses på andra sidan!! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johanna och Olle rider till kalvmärkningen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johanna Fareby och hennes son Olle Svonni, tio år, tar med sig hästarna upp till kalvmärkningen i Rovvidievvá i Abiskofjällen. ”Det är skönt att ha med hela familjen, både hundar och hästar”, säger Johanna Fareby.Hör Johanna och Olle berätta under ritten upp till fjälls i intervjuserien Pärlor i Sápmi

Prædiken af Pelle Kviesgaard (Matt 25,1-13)

Da sind wir wieder und mit ein wenig Abstand zur Verkündung schauen wir, was uns von Apples neuen Uhren und Telefonen irgendwas gibt. Sehr viel mehr Raum geben wir aber dem Feedback und wir reden über Konferenz- und Wärmebildkameras. Dazu wieder viel zu Computerspielen.

Erstmals seit 130 Jahren ist ein Mitglied der britischen Krone vor Gericht gesessen. Nicht als Angeklagter wohlgemerkt, sondern als Kläger. Prinz Harry hat die Mirror-Verlagsgruppe wegen illegaler Informationsbeschaffung geklagt, etwa durch das Anzapfen von Telefonen. Das ist ein Novum, denn normalerweise hält sich das Königshaus bei Disputen eisern daran, zu Schweigen. Warum also scherrt Harry hier aus, wie ist der Prozess verlaufen und welche Folgen könnte ein Sieg vor Gericht für die englische Yellowpress haben? Fragen, die uns heute KURIER London-Korrespondentin Anna Maria Bauer erklärt. Abonniert unseren Podcast auch auf Apple Podcasts, Spotify oder Google Podcasts und hinterlasst uns eine Bewertung, wenn euch der Podcast gefällt. Mehr Podcasts gibt es unter www.kurier.at/podcasts

I forrige sending gjorde vi et eksperiment: Snakket høyt om å kjøpe et obskurt produkt for å se om det dukket opp reklame på for eksempel Facebook. I løpet av ett døgn var den der. Reklamen for barfotsko. Det betyr at: ja, telefonen lytter sannsynligvis til det du sier, og sannsynligvis selges denne informasjonen videre. Det er konklusjonen til både informatikeren og nestlederen for nasjonal cybersikkerhet. Med Olav Lysne og Gullik Gundersen. Hør episoden i appen NRK Radio

ABELS TÅRN - Hvordan kan vi avsløre om vi snakker med en ChatBot på telefonen? - Kan mitokondriedonasjon fra en frisk donor være skadelig? - Overlever vi hvis galaksene Melkeveien og Andromeda kolliderer? - En kvantedatamaskin løser regneoppgaver ufattelig raskt, men regner den riktig? - Når oppstod kreft, og kjenner vi det første historiske tilfellet som er registrert? - Hvorfor har solsystemet fire små steinplaneter innerst og fire store gassplaneter ytterst? - Kan smarttelefonen høre hva jeg sier? Hør episoden i appen NRK Radio

Det lå an til å bli duell i Arbeiderpartiet: Helga Pedersen mot Kjersti Stenseng. Men etter at Jonas Gahr Støre ringte til Tana-ordføreren Pedersen, så trakk hun seg. Det har ført til nok en konflikt i partiet. Med politisk redaktør Kjetil B. Alstadheim.

Telefonen får kjørt seg i dag. Vi ringer Ketil fra Hinge, Oskar Westerlin og Henrik Viken. De får kjørt seg de og. Ellers avslører Ole hva han samler på, Morten har fått seg en i grevet og Martin er i konflikt med Bymiljøetaten. Produsert av Karoline Marie Enoksen.

En valross har förirrat sig från Arktis till sommarhettan i Oslofjorden. Hon heter Freya och gillar att solbada på småbåtar. Hon blir sommarens stora snackis. Men också ett säkerhetsproblem. En kylig marsdag får sommarpärlan Smögen besök av något så ovanligt som en 600 kilo tung valross. Magnus Sandberg stöter på det, han först tror är en gigantisk säl, på sin kvällspromenad och sätter sig på en armlängds avstånd från henne:– Valrossen tyckte väl inte jag såg så skräckinjagande ut för jag var ingen isbjörn eller någonting liknande, berättar han om när han blev sittande helt ensam med valrossen i över en timme.Hon heter Freya och är en ung valrosshona. Hon sicksackar mellan Norge och Sverige och besöker även Strömstad.Valrossen Freya skapar uppståndelseJag trodde inte mina ögon, berättar Rose-Marie Hansson som genast ringer till sin väninna Carina.– Du får slänga allt och komma för det här måste du bara få uppleva, nästan skriker hon.Den i vattnet graciösa men på land lite klumpiga valrossen skapar stor uppståndelse. Hon tar sig upp på fritidsbåtar, lapar sol och tuggar på inredningen. Freya blir snabbt en attraktion och media från hela världen rapporterar om henne. Rune Aae, högskolelärare och doktorand i biologi, forskar egentligen på fiskgjusar men råkar tidigt bli medias “valrossexpert” och innan sommaren är över har han gett 400 intervjuer med nyhetsredaktioner från hela världen. – Jag fick inte gjort något annat. Telefonen var varm hela tiden. Mediatrycket har varit bortom allt förnuft, skrattar Rune.Valrossen Freya ses som ett samhällsproblemBadgästerna låter inte Freya vara i fred och många vill gärna ta en selfie med valrossen. En del människor går till och med ner i vattnet trots att Freya är i närheten. Vid flera tillfällen jagas badande människor upp ur vattnet av rovdjuret.– Jag försökte stoppa folk själv men det tog bara några sekunder så var de lika nära igen. Jag fick en sån obehagskänsla att jag tillslut valde att ringa polisen, säger Olav Dövik, till vardags kriminalreporter på NRK.Det norska Fiskeridirektoratet gör nu observationer som visar att att det finns stor risk för både människor att komma till skada och frågan om avlivning av Freya seglar upp.Medverkande:Magnus Sandberg, boende på SmögenRune Aae, högskolelärare och doktorand i naturvetenskap vid universitetet i Sørøst-NorgeCarina Westersund, boende i StrömstadRose-Marie Hansson, boende i StrömstadOlav Dövik, kriminalreporter på NRKTone Fiskeseth, boende i OsloChristian Ytteborg, marinachef Kongen marinaThea och Osmun, skolelever i MossAstri Tonian, konstnär och skulptörDokumentären är gjord 2022.En dokumentär av: Kalle Wannerskog och Emil ÖstlundProducent: Sofia KottorpSlutmix: Olle Sjöström

GODT NYTÅR!!

Vi har kastet os ud i en ny omgang skræmmende lytterberetninger

Ein Sturm zieht auf! Heulende Sirenen ertönen zur sengenden Mittagshitze. Was ist los? Was ist geschehen? Armin L. spricht von dröhnenden Telefonen, während einzig und allein Außenreporter David die Ruhe behält. Währenddessen tigert Niklas panisch auf deutschen Festivals umher und findet sich plötzlich Auge um Auge und etwas devot auf einer spektakulären Show von Rapper Kontra K wieder. Fernweh und eine ziemlich dumme Idee, in Folge 67 mit den Dudes. Und jetzt HINSETZEN! Du möchtest mehr über unsere Werbepartner erfahren? Hier findest du alle Infos & Rabatte: https://linktr.ee/dudes_podcast

Telefonen glödde när vi tog emot era berättelser om fåglar. Mängder med berättelser om allt från stulen mat till fåglar som flyttar in.

Programchef Allan Sindberg er ene mand i Stjernen. Og der er rigeligt at se til. Telefonen bimler og bamler, der skal lyttes til dummy’er og Danmarks bedste snakke-, sludre- og taleradio skal passes. Direktør Klavs Bundgaard støder dog til hen på dagen, som afsluttes med noget godt at guffe i på Traktørstedet.Support the show: https://r8dio.dk/stoet-os/See omnystudio.com/listener for privacy information.

Stellz hjärna är festfriterad i Palm Springs. Telefonen är på vift tillsammans med liten pojke i röd mössa. Vanz trodde Mila var det tredje barnet och Valz tvekade på att åka till paradiset med Vanz. Stellz och Vanz rättegångspodd tar upp fallen Depp vs. Heard och Blac Chyna vs. Kardashians. Dessutom är medelålder snart nådd. Det betyder fest för Stellz och anledning att börja spara ihop pengar för Vanz. Det och mycket mer! Välkomna!

Eva ist aus Mannheim, recht neu im Musikgeschäft und liebt Rockmusik. Trotzdem nimmt sie den unmöglichsten Job an, den ihre Firma zu bieten hat: die internationale Vermarktung einer chaotischen Hip-Hop-Straßengang aus New York namens Wu-Tang Clan. Als sie das Debütalbum zum ersten Mal hört, ist sie auf Hochzeitsreise am Strand von Hawaii – und weint in ihren Walkman. “Ich dachte, ich hätte den größten Fehler meines Lebens gemacht.” Doch der Clan wird ihr Lebensjob. Fast zwanzig Jahre lang verbringt sie mit der größten Hip-Hop-Band der Welt. Viele Welthits, ein Kidnapping und einige horrende Telefonrechnungen später - “der Zugang zu Telefonen war die einzige Chance, die Jungs zu überreden zu Radiosendern zu gehen” - ist Eva nicht nur immer noch mit dem Kopf des Clans, RZA, im Geschäft. Sie hat auch ein hinreissendes Buch geschrieben: "Wu-Tang is forever" ist ein raues Protokoll, mitverfasst von der Journalistin Annette Utermark, und liest wie eine Mischung aus Krimi, Memoir und Komödie.

“Begynn å se på hus, og så tar jeg meg av resten” sa han. Hun hadde ingen grunn for å tvile. Etter hvert står hun klar for å ta over drømmehuset, full av sommerfugler i magen. Telefonen ringer og personen i andre enden spør “Hvor er betalingen? Hvorfor er ikke betalingen inne?” Rana skjønner ingenting. Alt skulle være klart nå. Alt skulle være perfekt. Det eneste hun fikk, var et perfekt helvete.