Podcasts about spritmuseum

We meet author Ben Mims to flick through his new book, ‘Crumbs’, which traces the history of cookies and biscuits from around the world. Also in the programme, Monocle’s Petri Burtsoff is in Tallinn to try a newly opened Dagestani restaurant, Kurze. Plus: Elna Nykänen Andersson heads to Stockholm’s Spritmuseum, dedicated to Swedish drinking culture, to learn about depictions of food and drink in Andy Warhol’s artwork. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Alkoholkonsumtion var en stor samhällsfråga vid sekelskiftet 1900. Den kunde döva hunger och vånda, och många förlorade sig till den. Samtidigt blomstrade kroglivet och nya spännande drycker med internationell flärd introducerades. Vi fördjupar oss i allt från dryck och identitet, mytomspunna krogar, nymodigheter som elevatorpunsch och cocktails, till ransoneringar och den förbudsiver som kulminerade i en rafflande folkomröstning 1922. Medverkande Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet och Nadja Karlsson från Spritmuseum.

Vad är en ungdomstid utan alkohol? Måns Wadensjö återbesöker Marcels första fylla i denna essä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De som är unga idag dricker mindre alkohol än vad deras föräldrar gjorde. Det visar nästan alla studier som görs på området, och det är säkert bra för deras hälsa – men jag kan inte låta bli att undra vad det kommer att få för konsekvenser för litteraturen. Hittills verkar det ju inte spela någon roll hur många författare som predikar hårt arbete och långa löpturer i stället för rus och inspiration – alkoholromantiken hänger kvar som en dimma över myten om författaren. I vår kultur har alkoholen en så självklar ställning att vi sällan frågar oss vilken betydelse den egentligen har i våra berättelser och fiktioner. Den bara finns där, och nästan ingen uppväxtskildring är komplett utan en ingående skildring av den mytomspunna ”första fyllan.”Det gäller inte bara de kända drinkarna bland författarna – de som hade kunnat instämma med Dorothy Parker i orden: ”I'm not a writer with a drinking problem, I'm a drinker with a writing problem.” Det gäller också en sådan som den franske författaren Marcel Proust, som knappat är känd som en stor skildrare av den kemiska sortens rus. Tvärtom: De starkaste affekterna i hans romansvit På spaning efter den tid som flytt är närstan alltid av estetisk, emotionell eller erotisk karaktär – och om det finns någon dryck han gjorde berömd så var det ett lugnande lindblomste.Ändå avhöll sig inte heller Proust från att skildra sin huvudperson Marcels första möte med berusningen, och om man vill förstå de många roller alkoholen – åtminstone hittills – har kunnat spela i litteraturen är det värt att kika närmare på det mötet. Det äger nämligen rum mitt på dagen på ett tåg, tillsammans med hans mormor och på inrådan av en läkare.Den unge Marcel är orolig inför att lämna sin mamma, och har av sin husläkare fått rådet att vid avfärden dricka en smula för mycket öl eller cognac, för att han ska slippa kvävningsanfall och komma i vad läkaren kallar för ”ett euforitillstånd som för en stund gör nervsystemet mindre känsligt.Till det förslaget är hans mormor skeptisk, men Marcel låter inte hindra sig: ”Då jag såg det förebrående ansiktsuttryck som min mormors ansikte antog […] beslöt jag hastigt att gå och dricka, vilket var nödvändigt för att bevisa min självständighet.”Den Marcel som kommer tillbaka från cafévagnen är som förbytt. Han våndas inte längre över att behöva sova i ett främmande rum kommande natt, utan är lycklig och pratsam, och säger till sin mormor att tåget är trevligt, och kyparen och tågpersonalen så sympatiska att han vill göra om resan ofta bara för att få träffa dem. På det svarar mormodern att han borde sova en stund – och medan han låtsas göra det glider Marcel in i ett estetiskt laddat lyckorus, kanske precis som läkaren avsåg när han utfärdade sitt recept.Det receptet låter märkligt i våra öron, särskilt för en patient som ännu inte är myndig – men ur ett litteraturhistoriskt perspektiv sticker det inte ut: I Thomas Manns roman Bergtagen får huvudpersonen redan tidigt i livet order av husläkaren att till tredje frukost dricka ett rejält glas stärkande porter, för att råda bot på hans blekhet.Sådana råd har en bakgrund i verkligheten, och går tillbaka på en lång tradition: Under motbokstiden var just porter den enda sorts starköl som gick att få tag på i Sverige, och då enbart för den som hade ett recept från en läkare. När man först började dricka brännvin var det inte för nöjes skull, utan för hälsans: Starkspriten var en medicin som troddes bota alla möjliga sjukdomar – från böldpest till sömnlöshet. Själva ordet ”akvavit” är ett arv från den tiden – det kommer från latinets ”aqua vitae”, livets vatten.Det är läkarens perspektiv – men i scenen finns också två andra personer. Den ena är Marcels mormor, som kan sägas stå för den praktiska erfarenhetens blick. Hon är inte glad att se sitt älskade barnbarn berusa sig, och växlar mellan att vara bekymrad och generad över hans uppträdande.Från tidigare i romanen vet vi att hennes avlidne man for illa av att dricka, och att familjen grymt brukade reta henne för försöken att hindra honom: Varje gång hon tog en promenad i trädgården brukade de ropa in henne, under förespegling att maken höll på att ta sig ett glas cognac i smyg.Också detta har motsvarigheter i verkligheten. Män har i alla tider druckit mer än kvinnor, och gör så än idag. Men inte sällan har kvinnor fått bära ansvaret för männens drickande, och ta konsekvenserna av deras lust att demonstrera sin självständighet eller lugna nerverna med ett glas.En bidragande orsak till att rusdrycksomröstningen 1922 blev så jämn, var att det var den första folkomröstning kvinnor fick delta i. Kräftor och tågresor må kräva dessa drycker – men de kräver faktiskt en hel del av sina konsumenter och deras anhöriga i gengäld.Till sist finns där en tredje person, och det är Marcel själv. När han insisterar på att dricka, sker det intressant nog inte av lust. Den kommer först efteråt. För honom är alkoholen till en början bara ett verktyg för att demonstrera sin självständighet, ett tecken på att han är vuxen nog att fatta sina egna beslut.Att dricka är för honom både en motståndshandling mot den äldre generationen, och ett steg in i vuxenlivet för egen del. Det är en sorts initiationsrit, och i romanbygget är scenen på tåget mycket riktigt placerad på just den punkt där Marcel är i färd med att lämna barndomens värld. Snart kommer han för första gången att skapa en självständig social identitet i badorten Balbec, den ort dit tåget är på väg.Läst så utgör scenen ett möte mellan tre olika perspektiv på alkoholens effekter – och typiskt för just Proust är kanske att han låter dessa plan existera samtidigt och vid sidan om varandra. De laddar scenen på olika sätt, gör den komisk och allvarlig på en och samma gång – och kanske finns det ingen som liksom han har förmått uppfatta och gestalta att varje mänsklig handling kan vara löjlig och djupt meningsfull samtidigt.Löjliga – och meningsfulla. Kanske kan man säga samma sak om det sista Proust sa i det här livet. Författaren som blivit känd för sina långa och välkonstruerade meningar riktade sina allra sista ord till sin chaufför: ”Tack, Odilon, för att du hämtade öl.”Så kan man också beskriva allt vi gör – särskilt det som har med alkoholen att göra. Tänk bara på studenternas champagnegalopp eller skrålande på ett smyckat flak. Kanske kommer det i framtiden att vara energidryck de stänker över varandra där uppe – men hur kommer deras initiationsritualer i så fall att se ut? Hur kommer de att skildra sitt uppror efteråt om de nu inte gör det genom rus?Kanske kommer de trots allt att lyckas bättre än vad tidigare generationer har gjort. Om inte annat kommer de att minnas mer av själva händelsen. För vad säger egentligen att det som är viktigt också måste vara en smula dimmigt, eller att nykterhetens genomskinliga skärpa är motsatsen till det som är betydelsefulltMåns Wadensjö, författare och guide på Spritmuseum

Det allra första brännvinet användes som ingrediens i kruttillverkning. Sedan dracks det som medicin. Men snart blev också snapsglasen fyllda med hembränt. Den stigande populariteten av hantverksöl, ipa och mikrobryggerier har väl få missat – men frågan är om inte mikrodestillerier och hantverkssprit är den nya trenden.Sprittillverkningen i Sverige har anor 600 år tillbaka i tiden. Då användes destillerad alkohol som ingrediens i krigsindustrin. På 1700-talet var husbehovsbränning en självklarhet, och antalet destilleringspannor i landet var minst 180 000. 1877 lanserar brännvinskungen LO Smith finkelfritt brännvin, som inom kort får namnet "Absolut renat brännvin".I programmet medverkar Eva Lenneman, intendent på Spritmuseum.Programledare: Henrik BrandtProducent: Karin GrönbergTekniker: Magnus Kjellsson

Marcus har varit i Stockholm. Viktor har också varit i Stockholm. De var i Stockholm samtidigt. Vi har druckit saker och besökt Spritmuseum i Stockholm! Systembolaget kan få tappkran på vin!? Champagnehus köper champagnehus? Mer om det och mycket mer i detta avsnitt! Avsnittets ämne hanterar en lightversion av debatten kring gårdsförsäljning som är ständigt aktuell. Likt den traditionen det börjar bli så rabblar vi upp våra hetaste förslag inför nästa veckas (v.14) släpp på Systembolaget!

Vi börjar med att prata om jul och nyår, men också om ölutställningen på Spritmuseum och dyr folköl i Stockholm. Därefter pratar vi om att alltfler bryggerier erbjuder skräddarsydda etiketter på sina burkar och flaskor, kommer det att vara gångbart? Sen är det fullt fokus på alkoholfri öl, vi provar hela sex sorter!

I avsnitt 77 möter ni vår återkommande ölexpert Sanna Lindberg som till vardags skriver om öl i DN och diskuterar öl i TV4 Nyhetsmorgon. Vilka av årets julöl är bäst och vad passar till julbordet? Vad kan man förvänta sig av ölutställningen på Spritmuseum och hur går det med Sannas bok? Vi lär oss dessutom skillnaden mellan olika majssorter.Allt detta och mycket mer i avsnitt 77!

Välkommen på en online livesänd dryckesprovning med Spritmuseum och Spritpodden. Söndagen den 6:e December klockan 16:00 sändes detta avsnitt live och du kan finna det på vår YouTube (Spritpodden Podcast) Fokus på provningen låg på årets juldrycker från småskaliga svenska destillerier. Vi hade drycker från norrland till skåne och troligtvis kommer du presenteras för flertalet drycker du aldrig förr hört talas om. Du kommer dessutom få reda på en hel del om destillerierna som producerar dessa drycker. Vi behandlar drycker som snaps, glögg, punsch och juldrycker med gin-smaker som utan tvekan är årets största sprit-trend. Följande drycker provas under avsnittet: Stockholms Akvavit - Stockholms Bränneri - https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/ab-stockholms-branneri-8065602/ Järvsö Brännvinsglögg - Tevsjö Mill and Destillery - https://www.systembolaget.se/produkt/vin/jarvso-3074402/ Kyrkeby Pors - Kyrkeby Bränneri - https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/kyrkeby-pors-3538902/ Snapphane punsch - Lilla Spritfabriken - https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/lilla-spritfabrikens-3256902/ Bellmanspunsch - Norrtälje Bränneri - https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/bellmanpunsch-8983002/ Britta - Boge Bränneri - https://www.facebook.com/BogeBranneri Äppelglöd - Skånska Spritfabriken - https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/appelglod-8778401/ Krögarsnaps - Snälleröds - https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/snallerods-krogarsnaps-8660304/ Älgörtsglögg - Norrbottens Destilleri - https://www.systembolaget.se/produkt/vin/norrbottens-destilleri-3527602/ O Helga Natt - Bergslagen Destilleri - https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/o-helga-natt-3411902/ Klädesholmen Snaps - Klocktornet destilleri - https://www.systembolaget.se/sok/?textQuery=Klocktornet#24437157 Gyllensnaps - Nordmarkens Destilleri - https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/nordmarkens-gyllensnaps-4081202/ --- Send in a voice message: https://anchor.fm/spritpodden/message

På Valborg 2020 höll vi i en spritprovning på Spritmuseum tillsammans med Nadja Karlsson. Provningen höll live genom Facebook och tittarna kunde ställa frågor samtidigt som de njöt av dryckerna. Detta avsnitt kan således lyssnas på samtidigt som du provar de drycker vi provade, vilka var: 1. Glenfiddich 12 years 2. Nikka From the Barrell 3. Makers Mark 4. Ardbeg Ten Years 5. Ron Zacapa Solera 23 6. Boulard Calvados Grand Solage Finns även i video-format här: https://www.facebook.com/pg/spritpodden/videos/

Dark and beautiful, Bertil Vallien’s sculpture takes the viewer on a mystical journey through the subconscious. Part oracle, part art object - his boats, maps and heads reveal existential secrets through a series of symbols and codes embedded in a glass matrix that appears to contain light. Sweden’s most innovative and well-known contemporary glass artist, Vallien pioneered sand casting in the 1980s and began creating sculptures in glass that inspired his now famous quote: “Glass eats light.”   Born in 1938 in Sollentuna, a suburb north of Stockholm, Vallien studied ceramics at the Konstfack School of Arts, Crafts, and Design in Stockholm, then spent two years at the School for Advanced Industrial Design. At Konstfack, he graduated at the top of his class and was awarded a Royal Foundation grant. His love of ceramics took him to Los Angeles for a position with HAL Fromholt Ceramics, and soon he was meeting artists, critics, and gallery owners, attending events at California universities, and exhibiting his ceramics. In 1963, he was invited back to Sweden by the C.H. Åfors glass-factory, where he contributed to a successful reorganization of the company and designed many of their most well-known lines.   Vallien’s introduction to glass offered artistic opportunities that were lacking in ceramics, and blowing glass became central to his work. He describes it as, “ladling matter out of a volcano and watching the glowing lava turn into ice.” His work has a symbolic and mystical narrative, in which the human head, boats, maps, stars, crosses, bridges, pyramids, and rings play recurring roles. Sometimes the light-absorbing glass is transparent like a membrane that allows vision into the spaces within. At other times it is translucent to represent how our understanding can at times be clouded.   From California to Israel, Vallien has exhibited around the world including The State Heritage Museum (St. Petersburg, Russia); the National Museum (Stockholm, Sweden); the Victoria and Albert Museum (London, England); the Art Institute of Chicago (IL); the National Museum of Modern Art (Kyoto, Japan); the Metropolitan Museum of Art (New York, NY); the Powerhouse Museum (Sydney, Australia); and the Museum of Fine Arts (Boston, MA). He has received numerous awards, such as: Prince Eugen’s medal for Outstanding Achievement in the Arts (1995); an Honorary Doctorate from the University of Vaxjö (2002); the Gold Medal from the Royal Academy of Science, Stockholm (2005); and the Libenski Award, Seattle (2008).   At 82, Vallien is still active as a creating artist. In 2018, he exhibited new work at Spritmuseum, Stockholm, in an exhibition titled, Under ytan (Under the Surface). The art objects were made in a coarse-cut black glass that suggested an archaeological excavation of a desolate civilization. Wrecked ships and desolate landscapes stood on pedestals in a dark room with a light source above it.   On February 8, 2020, during Imagine Museum’s Fire and Light Gala, Trish Duggan, Founder and President of Imagine Museum, presented Vallien with the “Artist of the Future” award, based upon his undaunted journey as an artist looking toward the future while continuing to aspire other artists in new ways of expression and communication. “Bertil’s vision about the future and his unbound curiosity about what lies ahead puts him far ahead many of the younger artists working in the field today,” said Duggan about the award recipient.   Continuing down his prolific path, on May 14, 2020, Vallien’s exhibition Surface Tension opens at Gallery Glas in Stockhom. His show Anhalt will be on view at VIDA Museum and Art Gallery, Borgholm, Sweden, beginning May 23. The artist is also preparing for his demo at the Glass Art Society (GAS) conference in Smaland, Sweden, May 20-23, where he will be presented with GAS’ Visionary Award.        

Vilken roll spelar matpausen för hur vi mår? Och vad är det som är så lockande med mat och dryck att vi kan stå i timmar framför spisen eller lägga tusentals kronor på avancerade avsmakningsmenyer och vinpaket? Sommelieren, vinexperten och forskaren Mischa Billing har ägnat en stor del av sitt liv åt att försöka förstå just det. Och att upptäcka vilka egna pauser som smakar mer än andra.

Att använda välkända och omtyckta personligheter kan fungera väl för att väcka intresse och fungera som varumärken. Den varumärkeskunnige juristen Per Sahlqvist ger sin syn på vad som bidragit till att personligheter som exempelvis Rocky, Björn Borg och Lacoste fungerar som attraktiva varumärken. Dessutom finns det personliga reflektioner om utställningen "Rocky på Spritmuseum" eftersom avsnittet är inspelat på Spritmuseum i Stockholm under utställningen. Samt reflektioner på Rocky från en göteborgare. Det hela avslutas med en kontroll av vilket sätt som är rätt sätt att dricka Rockyölet på. 

Petter Nilsson på Spritmuseum funderar skillnaden med att arbeta i Frankrike jämfört med Sverige, över snabba kickar, bästa måltiden och saker han kan ångra på vägen. Dessutom får vi veta vilken komplimang Petter helst inte vill höra. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsmakningsmenyer kan man få i alla dess former kan vi lova! Vi har provat allt från att äta belugakaviar direkt från handen till en totalt vegetarisk meny och sist men absolut inte minst hittat ut till förorten, där ingången var från en garageuppfart och in genom en balkongdörr! Stay hungry for this säger vi bara! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ölpodden har besökt ölutställningen på Spritmuseum i Stockholm och pratat med Nadja Karlsson och Sofia Törnqvist som jobbar med utställningen och håller i ölprovningar på museet. Vi kan varmt rekommendera ett besök, gärna med kombinerad ölprovning såklart.

Hur har våra alkoholvanor förändrats i samband med att vinet, ölen och spriten blivit mer tillgänglig? Thomas sänder från nya Spritmuseum och får höra båda sidorna av myntet, nykterhetsrörelsens och den liberala. Det blev ingen katastof när de svenska alkoholrestriktionerna lättade, trots att vi dricker mer idag än på 1980-talet så har alkoholdöden minskat. Varför undrar vi i en sändning från nya Spritmuseum. Hör: Mattias Svensson, redaktör på det liberala magasinet Neo och som för Timbro skrivit rapporten: Alkoholen - en lyckad svensk liberalisering, Linda Engström, ordförande för UNF, Ungdomens Nykterhetsförbund och Tina Lindmark, numera nykter alkoholist. Hör också Ingrid Leffler, chef för Spritmuseum Sidekick: Louise Epstein Producent: Anders Diamant          anders.diamant@sr.se