Podcast appearances and mentions of Gustav Adolf

Sverige har haft många färgstarka härskare som satt markanta avtryck i historien, men frågan är om någon av våra monarker har blivit lika mytomspunnen och omdebatterad som stormaktsdrottningen Kristina. Trots att hon endast utövade regeringsmakt en relativt kort tid är hon föremål för ständiga omtolkningar, hypoteser, biografier, filmatiseringar och utställningar.Kristina var en av 1600-talets verkligt stora europeiska paradoxer. Hon var dotter till protestantismens store hjälte Gustav Adolf, men själv valde hon att konvertera och bli katolik. Hon var en av sin epoks mäktigaste och mest självmedvetna kvinnliga härskare, men personligen menade hon att kvinnlig tronföljd skulle förbjudas (och framhöll sig själv som avskräckande exempel), och hon abdikerade från den svenska tronen för att flytta till Rom. Hon slösade bort enorma summor på ett glänsande hovliv i Stockholm samtidigt som folket levde på svältgränsen, men samtidigt utnyttjade hon skickligt bondeståndet i sina politiska manövrer. Hon vägrade gifta sig men gjorde skandal genom att förälska sig i en kardinal (och attraktionen var ömsesidig). Kristinas personliga vägval – som även efter abdikationen inbegrep politiska intriger, avrättningar och storskaligt kulturellt mecenatskap – gav eko över hela Europa i flera decennier.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om drottning Kristina, en av de mest kända men också mest gåtfulla regenter Sverige har haft.Bild: Drottning Kristina, samtida porträtt målat av Sébastien Bourdon – Nationalmuseum, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna podcast publicerades ursprungligen 6 november 2019. Vi återpublicerar denna fem år senare, och önskar alla lyssnare en härlig Gustav Adolfs-dag! Den 6 november är det Gustav Adolfs-dagen, vilket högtidlighålls på olika sätt runt om i så väl Sverige som i andra delar av Europa. Vi hedrar honom med en podcast om hans barndom, hans världssyn och hans betydelse för Sverige och världen. ”Det skall komma ett gult Lejon från Norden, som skall angripa och besegra Örnen. Innan detta sker, skola dock allehanda plågor och hemsökelser vederfaras folken. Kristi fiender skola uppbjuda all sin kraft. Men det väldiga Lejonet skall med sin lilla hop av rättfärdiga, stärkt av Guds allmakt, nedslå ondskans herradöme, gripa Örnens spira och underlägga sig hela Europa och delar av Asien och Afrika. Folken skola med glädje hylla denne gudfruktige härskare, mäktig av under och stora gärningar [...]Då det nordiska lejonet fullbordat sitt lopp, skall frid och endräkt överallt bli rådande och Herrens ankomst och den yttersta dagen skola därefter snart vara att förvänta.” Så låter delar av den profetia som tysken Paracelsus gav ut i början av 1500-talet, och som mer än hundra år senare så starkt skulle komma att förknippas med Gustav II Adolf, eller Gustav Adolf den store som riksdagen beslutade att han för alltid skulle kallas. I den här podcasten blickar vi tillbaka till ett oroligt Europa som delades av religiösa strider mellan protestanter och katoliker. Vad var det för ett samhälle som Gustav Adolf växte upp i? Vad har han haft för betydelse för Sverige och världen? En podcast om inspirerande hjältedåd, som manar till stolthet hos dig som svensk. Efter att ha hört detta program kommer du förhoppningsvis ha en än större förståelse för vad det innebär att vara svensk, vad Gustav Adolf och många andra offrade för vår frihet från utländskt välde. Låt dig bildas, men låt dig också inspireras! Inlägget Ur arkivet: Om Gustav Adolf den store dök först upp på Dagens Svegot.

Om krigets fasor, om trosvisshet, tvekan, övergivenhet och sorg. I ett härjat land av tiggare över slagfälten i Leipzig, förbi luftslott och likstinkande läger till ett dimhöljt Lützen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Grå slagfält, hunger och kyla... Ett vandringsdrama om kung Gustaf Adolfs krigståg i Tyskland, som börjar midsommaren 1630 och slutar med att han, Lejonet från Norden, just som han bestämt sig för hemfärd, hinns upp av döden.August Strindberg hade länge ansett Gustaf II Adolf som en tråkig kung, men han ändrade sig när han insåg ämnets dramatiska möjligheter.Urpremiären skedde i Berlin 1903, den svenska premiären först 1912. Under repetitionstiden avled Strindberg och dramat blev en minnesföreställning.Gustav Adolf av August StrindbergI rollerna: Kungen – Max von Sydow, Drottningen – Anita Björk, Tott – Halvar Björk, Torstensson – Henrik Schildt, Rålamb – Per Myrberg, Horn – Hans Strååt, Grubbe – Willy Peters, Banér – Bengt Eklund, Guvenören – Toivo Pawlo, Marcus – Allan Edwall, von Schwarzenberg – Georg Rydeberg, Kvartermästaren – Ivar Wahlgren, Fältväbeln – Sven Magnuson, Trumpetaren – Petter Falck, Martin Mjölnare – Jan-Erik Lindqvist, Mjölnarhustrun/Jordegumman – Margaretha Krook, Oxenstierna – Holger Löwenadler, Fogden i Wolgast – Tord Stål, Stadstjänaren – Arne Strand, Dödgrävaren – Sigge Fischer, Värden – Manne Grünberger, Boktryckaren – Ragnar Falck, Råttfångaren – Karl-Erik Flens, Vakten vid Lützen – Bernt Callenbo, Smeden – Nils FritzStatister: Bernt Olsson, Kurt Junling, Kurt Broström Berättare: Bengt BlomgrenMusik, dirigent: Lennart HedwallMusikmedverkan: Erik Arnbom, Bengt Arsenius, Bertil Jakonsson, Rune Kårvall, Tore Rönnebäck, Gunnar Schmith, Anders Soldén, Göran Åkestedt, Bengt ÖverströmPå luta: Thomas Birth Gosskören under ledning av Åke ÅhlénLjud: Ernst FogelbergInspicient: Bo KarlssonScripta: Barbro HesselgrenRegi: Börje MellvigI pjäsen som utspelar sig under det 30-åriga kriget, speglar Strindbergs rollfigurer den tidens syn på olika religionsinriktningar. Inspelningen är från 1962.

Teodor och David följer med August Strindberg in i 1900-talet och har nu läst hans längsta pjäs, Gustav Adolf. Historien följer kungen och massor av karaktärer under trettioåriga kriget. Killarna tycker att det helt klart är för många karaktärer, eller icke-karaktärer, och tycker att du inte bör läsa detta verk. Lyssna hellre på podden!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-MatzProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varje dag använder vi namn på orter utan att tänka på vad de betyder. Men den som vill veta kommer att upptäcka en värld av hemligheter och fascinerande historia. Nils Markus Karlsson guidar oss dit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Karesuando, Nattavaara, Duortnisjávri, Morjärv, Bastusund, Ljusträsk, Kåtaliden, Blattniksele, Nattlägertjärnen, Jormvattnet, Vindeln, Handöl, Frösön, Skärsjövålen, Korskrogen, Njutånger, Vasselbodarna, Svabensverk, Torsåker, Stöllet, Nopikoski, Ena, Öna, Byn, Gustav Adolf, Skinnskatteberg, Rabbatsbenning, Morgongåva, Harg, Svartlöga, Bagarmossen, Himmerfjärden, Frändesta, Zinkgruvan, Kolmården, Roma, Smiss, Mathem, Vättern, Hedekas, Island, Pater Noster, Naum, Sötåsa, Intäkt, Småland, Byxelkrok, Kristianopel, Utlängan, Tattamåla, Immeln, Glädjelida, Frillesås, Derome, Abild, Mölle, Kvärk, Ålabodarna, Tittente, Skanör.Ortsnamnen beskriver en rörelse, som om vi åkt – låt säga bil – för här är många småorter, knappt byar ens, som passerats längs vägen, ringlande från norr till söder.Den som har en känsla för detta avlånga lands sätt att uttrycka sig vet att Nattavaara är främmande för Skanör, att Njutånger inte är granne med Glädjelida. Vissa ortsnamnselement finns bara i vissa trakter – och det är så det är.Den som bekantar sig med ortnamnsforskningen finner svar, finner att en karta full av ortsnamn är en episk berättelse om hur markerna i det här landet en gång mötte människorna, då dessa sökte sig fram efter den smältande isens tillbakadragande. Det är en oslagbart rik, allomfattande, och omväxlande journal. Emellanåt en smula enahanda med sina omkväden. Som ”red”, ”röd” och ”ryd”. Älvsered, Studseröd, Målryd. Götalands alla -red, -röd och -ryd skvallrar om hur någon någongång arbetat hårt och länge, och röjt i en obrukbar, stenig, risig skog. Fornsvenskans rydh kommer från ett ännu äldre ord – och det betyder just röjning. Orter med denna ändelse är än idag ofta små, lite avsides.Av namnen går att dra slutsatser om hur gammal en plats är, hur länge sen det är som den namngavs. Efterled som ”-arve”, ”-böle”, ”-lösa” och ”-måla” kommer från olika och överlappande epoker. Ställen med ”tuna” i namnet har varit centralorter i en förhistorisk samhällsordning. De med ”vi”, ”ve” och ”vä” avslöjar en förkristen helig plats.Jag finner det outsägligt rörande att folk idag går omkring och använder dessa namn – utan att veta vad de väcker. Och att man på en digital karta kan zooma in och ut, svepa i alla väderstreck och läsa, smaka, undra: Vad? Vad är nu detta för en plats? Med detta namn.Namnen har alltid ett ursprung, om än svårfunnet. En ortsnamnstolkare hämtar sina verktyg från så olika fält som lingvistik, geografi, växtlära, zoologi, ekonomisk historia, geologi, människohistoria, arkitektur, lantbrukshistoria, sjöfart, fortskaffningshistoria, kultur, etymologi, estetik. Lokalkännedom är en nyckel, likaså en känsla för dialekten.För den som söker sig in i ortsnamnen blir de till kapslar kvarlämnade av människor, individer, folk, tillhörande en viss kultur, en viss erfarenhetssfär, med vissa avsikter, och de berättar om hur dessa en gång kom till en viss trakt, många gånger aldrig formad av mänskliga präglare, av hålla-påare – och de gav platsen namn. Ibland fanns en viss avsikt men oftare blev det vad det blev, utan annat uppsåt än att med ord märka ut en plats, som ett sätt att orientera sig, att upprätta punkter i landskapet. Ska du till Snögrinde? Nej, jag ska längre, till Loggarve. Namnen kultiverar obygden, gör den brukbar för den mänskliga tungan.Ortsnamn röjer vad forna tiders människor sökt och tittat efter. Som att ta sig över en å. Hästar finner lämpliga platser för vadande, alltså: Hästevadet och Horsvad – men även Kedevad, killingarnas vadställe. Ulva i Uppland hette en gång Ulvavadh. Det var där vargar tog sig över Fyris – ett ortsnamn som fungerar som en varning. Andra talar om jakt, och fångstmetod, som Björnbåset i Östergötland, eller Rävgrav i Gästrikland. Ålkistan i Solna. I Agnsjön togs bete att agna med. För en biolog kan namnen ge upplysningar om vilka arter som funnits i vilka trakter. Laxsjön, Gäddsjön, Abborrvattnet, Mörttjärn. Sjöar har som regel uppkallats efter den bästa fisken som fanns i sjön. Alltså går det att genom namnen dra slutsatser om både vad som levt – och inte levt – i ett visst vattendrag.Och så uroxen! Den sista uroxen lär ha dött i den polska Jaktorów-skogen 1627. Men i trakterna kring Uranäs, Uren och i Urshult, strövar den ännu fritt – till namnet.Som inom alla fält finns utmarker, apokryfer, vilda spekulationer och vita fläckar. Trakter som vissa av oss bara måste uppsöka. Ta detta med noa-namn – noa: ett ord från Söderhavet, så långt bort på planeten man kan komma. Ett noa-namn används istället för det riktiga namnet då uttalandet av detta antas kunna frammana olycka, kanske en viss guds vrede. Ett typiskt exempel är ordet ”ulv” som ingen människa, rädd om sitt skinn, tordes uttala förr i tiden. Istället alltså ”varg”. Eller ”gråben” eller ”gullfot”. Det skulle gärna vara smickrande, som ”gull”. Gränsälven mellan Västergötland och Värmland hette en gång Amn – idag finns namnet bevarat i sockennamnet Amnehärad. Men älven heter numer Gullspång, och gullspång betyder guldspännet. Ett namn som använts för att fjäska och lugna älvens farliga och heliga vatten. Det som förr hette Blåkulla döptes redan på 1500-talet om till Jungfrun – för säkerhets skull. (Namnen har sedan sammanblandats till dagens Blå Jungfrun.) Till och med ett namn som ”Vänern” är omtvistat. Det kan också vara ett noa-namn. Tänk om Sveriges största sjös egentliga namn är dolt för oss!?Det finns mer, men ja, de mest laddade, de mest förborgade namnen, vågar jag förstås inte nämna i ett sammanhang som detta. Och dessutom: Det händer att forskarna går bet. De når inte fram till orten, kommer inte inunder dess ljud. Många namn på åar vet man inte vad de betyder. De är för gamla. Men då vet man ändå, att genom att bruka detta namn – jag är själv uppvuxen vid Viskan, vars namn ingen lyckats tolka – så ingår man i en mångtusenårig gemenskap. Jag tar över ett namn, ett ljud, som de före mig tog över av de före dem som tog över det av de före dem, som...För hur många tusen år sen gick namnets innebörd förlorad för människorna vid åns lopp?Så är somliga av dessa ortnamn tomma kapslar, namn som blivit till ljud allena. Några av dem bär antagligen bortglömda gudars namn, som Ludgo och Göteve. Namnen öppnar gruvgångar in i historiens tysta berg, in i övergivna tempel med omkullslagna urnor, fallna fallosar. Mjärdevi, Nalavi, Närby – belägg för att gudinnan Nerthus, eller Njärd, har dyrkats i detta land. Eller? I de obegripliga ortsnamnens undervegetation surrar och viskar det alltjämt, av något, något. Kanske kan de brukas till åkallan. Viskan, Ätran, Nissan, Lagan. Viskan, Ätran, Nissan, Lagan...Nils Markus Karlsson, kulturarbetare Länkar och boktipsLantmäteriets karta: https://minkarta.lantmateriet.se/Institutet för språk och folkminnen – på hemsidan finns mycket om ortsnamn och länkar till ännu mer https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-ortnamn-i-sverigeInstitutet för språk och folkminnen, Isof, bjuder också på ett ortsnamnskviss https://www.isof.se/lar-dig-mer/kviss/kviss-om-ortnamnJöran Sahlgren: Vad våra ortnamn berätta, Albert Bonniers boktryckeri, 1944.Staffan Nyström: Smånamn och andra ortnamn, Riksantikvarieämbetet, 2003.

Schwedens König Gustav II. Adolf wollte den anderen europäischen Herrschern zeigen, was ein Kriegsschiff ist: Mehr Kanonen, höhere Aufbauten, viel Prunk. Es kam anders. Autor: Heiner Wember Von Heiner Wember.

Dies sind die IDEAHEUTE-Nachrichten für Sie. Gerne können Sie IDEA und dieses Format mit einer Spende unterstützen: https://idea.de/spenden.

Professor Pärtel Piirimäe: "Gustav Adolf on ainus Rootsi kuningas, kes on saanud lisatiitli Suur. Rootsi Riigipäev otsustas 1633. aastal anda talle postuumselt sellise austava tiitli. Gustav Adolfit loetakse täiesti õigustatult üheks suurriigi peamiseks rajajaks."

Pfarrerin Sandra Zeidlerwww.deutschlandfunk.de, GottesdienstDirekter Link zur Audiodatei

Det gör ont när knoppar brister, som det står i Boyes dikt. Och smärtan i hjärtat var påtaglig hos det unga paret Ebba Brahe och kungen Gustav Adolf under åren 1612-1615. De ville ha varandra men omgivningen var motsträvig. I det här avsnittet pratar vi om kampen för att få det hela att gå i lås, den största motståndaren var kungens egen mamma, änkedrottning Kristina. Brevväxlingen mellan Ebba och Gustav Adolf varvas med intensiva tjatanfall och argumentation gentemot den ståndaktige drottningen. Lyssna när vi går igenom en av de mest beryktade romanserna i svensk historia. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Er war ein Querkopf in Rom. Ein Kurienkardinal, der sich mit den Jesuiten angelegt hat. So heftig, dass er seinen Messwein stets vorkosten ließ, weil er befürchtete, vergiftet zu werden. Der Querkopf hieß Gustav Adolf Prinz zu Hohenlohe Schillingsfürst. Autor: Wolfgang Meyer

In der zweiten Oktoberwoche 1969 gastiert der "Löwe aus Mitternacht" in Aalen. Guter Augenblick, sich mit der Gretchenfrage im Jahr 1969 zu beschäftigen. Feedback an georg.wendt@aalen.de Bilderstrecke "Aalen 1969" via www.aalen.de/69 ©Stadtarchiv Aalen 2021

Gustav II Adolf grundade Göteborg 1621. För att minnas detta lät Göteborgs stad i mitten av 1800-talet beställa en staty av kungen. Hör vad som hände med de olika gjutningarna innan han kom på plats. Hjältekonung har han kallats i historieböckerna, men krigarkonung vore ett bättre epitet. Han var fullt sysselsatt med trettioåriga kriget som till stor del böljade fram och åter över nuvarande Tyskland.Det var viktigt att statyn av Gustav II Adolf "indignerande med högra handen stället för staden, det vill säga han skulle peka med sin högra hand: där ska staden ligga! Uppdraget gick till konstnären Bengt Erland Fogelberg som mest arbetade i Rom.Första gjutningen fick kasseras, den andra gjutningen lyckades men fartyget som skulle frakta statyn till Göteborg gick i kvav, statyn hamnade på havets botten vid Helgoland. Driftiga helgolandsbor lyckades dock bärga statyn, men staden Göteborg tyckte att den begärda bärgarlönen var för hög och beställde i stället en ny tredje kopia som äntligen kunde placeras på Gustaf Adolfs Torg 1854.Det där andra exemplaret, som legat på havets botten, såldes till Bremen, där den märkligt nog restes i centrala stan och fick stå där tills Andra världskriget bröt ut. Då behövdes statyns koppar till annat, Gustav Adolf smältes ner för att användas inom tyska krigsindustrin.Ett bra exempel på ödets ironi: Gustav II Adolf kom till slut att kämpa på sina forna fienders sida.I programmet intervjuas Håkan Wettre, f d intendent på Göteborgs Konstmuseum och musiken vi hör är Salve Decus Suecorum Rex Gustave Adolphe, en hyllningskör skriven på 1600-talet och utdrag från Hugo Alfvéns Skådespelsmusiken ett stycke för kammarblåsare som heter Gustav II Adolf.Programmet är gjort av Mia Gerdin och sändes första gången 7 maj 2011.

In dieser Folge erzählen wir euch welche Geschichte hinter der Gustav-Adolf-Straße in Nürnberg steckt.

Im 16. Jahrhundert herrscht in Europa religiöse Krisenstimmung. Protestantische deutsche Fürsten bilden die Protestantische Union und suchen Verbündete im europäischen Ausland. Flo erzählt davon, wie der junge Johann Casimir von Pfalz-Zweibrücken-Kleeburg als Gesandter in das mächtige, protestantische Königreich Schweden entsandt wird, um König Gustav Adolf für das Bündnis zu gewinnen. Historia Universalis ist ein kostenloser Podcast. Eine Spende erhält das Angebot am Leben und motiviert uns noch mehr, euch regelmäßig Einblick in spannende Geschichtsthemen zu geben. Unterstützt Historia Universalis mittels einer Kaffeespende unter https://www.ko-fi.com/historiauniversalis oder durch eine Überweisung oder einen Dauerauftrag auf das Konto Historia Universalis, IBAN: DE43 5509 0500 0011 4863 57, BIC: GENODEF1S01. Vielen Dank für deine Unterstützung. Support your Podcast! Historia Universalis ist ein kostenloser Podcast. Eine Spende erhält das Angebot am Leben und motiviert uns noch mehr, euch regelmäßig Einblick in spannende Geschichtsthemen zu geben. Unterstützt Historia Universalis mittels einer Kaffeespende unter https://www.ko-fi.com/historiauniversalis oder durch eine Überweisung oder einen Dauerauftrag auf das Konto Historia Universalis, IBAN: DE43 5509 0500 0011 4863 57, BIC: GENODEF1S01. Vielen Dank für deine Unterstützung. Support your Podcast!

Livet för Greta förändrades dramatiskt när hon 1779 fick flytta till Kungliga slottet i Stockholm för att bli amma åt kronprins Gustav Adolf. Greta fick hög status till skillnad från de vanliga ammorna. När Gustav III och drottning Sofia Magdalena äntligen fick ett barn var det självklart att det skulle ha en amma. Kvinnor i de högre skikten ammade vid den här tiden inte sina egna barn. Greta Göransdotter från Stora Tuna i Dalarna blev den som kungahuset valde ut. Under ett drygt år fick Greta leva vid hovet och släktforskaren Malin Gustavsson har funnit många dokument som beskriver Gretas liv på Slottet. Greta blev rikligt belönad av kungaparet och när hon kom hem till sin familj kunde de flytta till en större gård och anställa tjänstefolk. Den vanliga amman var annars en ogift kvinna utan någon ekonomisk eller social trygghet. Att bli amma var ett vanligt sätt för kvinnor som fött utomäktenskapliga barn att betala för att få sina barn omhändertagna. Men för att bli godkänd som amma måste kvinnorna besiktigas. De skulle vara rena, gudfruktiga, fria från sjukdomar och ha mycket mjölk i brösten. Arkivarie Anna Tiberg Knutas på Stockholms Stadsarkiv lotsar runt bland de många handlingar som finns bevarade från barnhus, barnbördshus och Stockholms ammeanskaffningskontor. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson och Malin Avenius slaktband@sverigesradio.se

⚫️⚪️⚫️ https://die-hohenzollern-und-ihr-werk.de/5-4-kurfuerst-georg-wilhelm-1619-1640/ Mehr zum Deutschen Kaiserreich: https://www.hilfsdienst.net/ Hier erscheint nach und nach das komplette Hörbuch des Buches "Die Hohenzollern und ihr Werk". Das Buch beschreibt die 1000 jährige Geschichte der Zollern und somit Preußens. Das Buch wurde 1915 fertiggestellt und wird hier unverändert wiedergegeben. In dieser Folge: Die schwedische Heirat 166. Brandenburg zwischen den streitenden Mächten 166—167. Die siebenbürgische Heirat 168. Einquartierungen in Brandenburg seit 1626 168. Schwartzenberg und der Anschluss an den Kaiser 169—170. Das Restitutionsedikt 170. Eingreifen Gustav Adolfs 170—171. Georg Wilhelm und Gustav Adolf 171—174. Der Prager Friede 174. Brandenburgs Anschluss 175. Rüstungen gegen Schweden 170. Schwartzenbergs Diktatur und der Ausgang Georg Wilhelms 176 bis 177.

Die Verehrung des schwedischen Kriegsherrn Gustav Adolf als Retter des Protestantismus, verband Theologie mit Nationalismus und Rassismus. Das verhalf in der NS-Zeit den "Deutschen Christen" zu Massenzuspruch. Autor: Hans-Volkmar Findeisen Von Hans-Volkmar Findeisen.

Kaffepojkarna firar Gustav Adolf och snurrar fram ett nytt år på nostalgirouletten – till allmän förnöjelse och en stunds förströelse i en coronatyngd tid. Lägg sen till en handfull låtar och du har Kaffepojkarna i ett nötskal.

BÖNELEDARE: Lars och Harriet Enarson Israel, Kenneth Witick Finland, Claes-Göran Bergstrand Sverige, David Hansen Danmark, Jan-Ernst Gabrielsen Norge, Johannes Enarson Israel, m fl. EXTRA! Kevin Jessip USA Organisatör och ledare tillsammans med Jonathan Cahn på världsbönedagen The Return i Washington DC 26 sep! De korsmärkta länderna i Norden har en kallelse från Gud att föra evangeliet ner genom Europa tillbaka till Jerusalem. Bönekonferensen inleds på Gustav Adolf-dagen till minne av Reformationen som räddades i Europa utifrån Norden. Gustav II Adolfs berömda elittrupper Hakkapeliitta kom från Finland. Liksom solen går upp i öster, vill Gud låta en ny dag över Norden bryta fram utifrån dessa bönedagar i vårt östra broderland 6-8 nov. Föranmälan nödvändig! 
Anmälan och info här: https://www.norden714.com/post/nordens-kallelse-finland-nordiska-b%C3%B6nedagar-6-8-nov-2020 *** STÖD OSS: SWISH 070-551 6965 BG 609-2316 TWI Skandinavien Mer bankinfo på http://norden714.com *** GÅ MED I #Norden714, en bedjande gräsrotsrörelse, fristående från SKR och påvens inflytande, som ropar till Gud för våra länders räddning utifrån löftet i 2 Krönikeboken 7.14. *** 1. ÖVERLÅT dig till att be minst 7 minuter om dagen för ditt land. Alla kan ta 7 minuter till att be. Du kan sedan utöka den tiden allteftersom ditt böneliv växer. *** 2. ANMÄL dig på http://norden714.com Du kommer då att få aktuella böneämnen, uppmuntrande rapporter, undervisning, mm. *** 3. GÅ IGENOM en böneskola på fyra lektioner ”Hur du kan få ett starkt personligt böneliv”. Ladda ner böneskolan gratis som ljudfil samt studiebok på http://norden714.com *** PRENUMERERA YOUTUBE: https://www.youtube.com/c/LarsEnarson?sub_confirmation=1 *** ITUNES PODD: https://itunes.apple.com/se/podcast/lars-enarson-podcast/id1351844371?

Hörspiel von Harald Mueller. Die Macht schwimmt in kanonenbeladenen Schiffen über das Meer; sie stampft mit den eisernen Sohlen der Musketiere und Feuerröhrer von Böhmen gen Norden, galoppiert auf weißen Pferden von Amsterdam aus in das Herz des deutschen Landes. Sie heißt Gustav Adolf, der Tilly, der Wallenstein. Und Kaiser und Gott und Sohn und Tod. Kluge Köpfe wachsen ihr auch und mit ihnen Rechtfertigungen des Schlimmen. Was geschieht, geschieht im Namen des Herrn, der Raub, der Mord, der rote und auch der schwarze Tod. Eine Chronik aus der Zeit des 30jährigen Krieges. Mit Simone Becker, Anneliese Betschart, Rolf Beuckert, Hans Helmut Dickow, Wilfried Elste, Bettina Franke, Hans Karl Friedrich, Antje Hagen, Christian Höning, Albert Hörrmann, Hannelore Hoger, Lenka Koudelak, Heinz Werner Krähkamp, Anfried Krämer, Marianne Lochert, Peter Niemeyer, Tilo Prückner, Walter Renneisen, Peter Roggisch, Hans Christian Rudolph, Otto Sander, Erwin Scherschel, Elisabeth Schwarz, Wolf-Dietrich Sprenger, Herbert Stass, Ludwig Thiesen, Michael Thomas, Aart Veder, Stefan Viering, Monika Weniger, Klaus Wennemann, Volker Wennemann, Grete Wurm. Regie: Walter Adler. Produktion: HR/BR/SFB 1980 l 68 min. Redaktion: Michael Becker. Verfügbar bis 16.09.2021 https://ndr.de/radiokunst

The French Symbolist movement was a brief moment in art history that bridged gothic romanticism with decadent, surreal modernism. The movement was concerned with articulating immortal human truths through art, rather than reason, and as a result, it invoked the psychological resonance of Carl Jung's Archetypes in profoundly unique ways. This episode analyzes the uncanny masterpiece of Gustav Adolf Mossa, a painting of Elle, the sublime goddess of death and devourer of men.

En vurm för det gamla Kinas kulturskatter blommade upp under sekelskiftet som engagerade dåvarande kronprinsen Gustav Adolf och personer som Orvar Karlbeck och Johan-Gunnar Andersson, Kina-Gunnar kallad, och Wilhelmina von Hallwyl förstås. Idag finns framstående samlingar av kinesiska antikviteter just i Sverige, men hur kommer det sig? Vilka upptäckter var det som eldade på intresset? Medverkande: Jan Romgard, Eva Aggeklint och Hallwylska museets Emelie Höglund

Deltagare: Dan Eriksson, Jalle Horn och Magnus SödermanPubliceringsdatum: 6 november 2019Längd: 1:21:35Hör hela Svegot Plus om Gustav Adolf den store på https://www.svegot.se/2019/11/06/om-gustav-adolf-den-store/ - prova en månad Svegot Plus för bara 9 kronor med rabattkoden vinter. Rabattkoden fungerar november 2019 ut.--Den 6 november är det Gustav Adolfs-dagen, vilket högtidlighålls på olika sätt runt om i så väl Sverige som i andra delar av Europa. Vi hedrar honom med en podcast om hans barndom, hans världssyn och hans betydelse för Sverige och världen.”Det skall komma ett gult Lejon från Norden, som skall angripa och besegra Örnen. Innan detta sker, skola dock allehanda plågor och hemsökelser vederfaras folken. Kristi fiender skola uppbjuda all sin kraft. Men det väldiga Lejonet skall med sin lilla hop av rättfärdiga, stärkt av Guds allmakt, nedslå ondskans herradöme, gripa Örnens spira och underlägga sig hela Europa och delar av Asien och Afrika. Folken skola med glädje hylla denne gudfruktige härskare, mäktig av under och stora gärningar […]Då det nordiska lejonet fullbordat sitt lopp, skall frid och endräkt överallt bli rådande och Herrens ankomst och den yttersta dagen skola därefter snart vara att förvänta.”Så låter delar av den profetia som tysken Paracelsus gav ut i början av 1500-talet, och som mer än hundra år senare så starkt skulle komma att förknippas med Gustav II Adolf, eller Gustav Adolf den store som riksdagen beslutade att han för alltid skulle kallas.I den här podcasten blickar vi tillbaka till ett oroligt Europa som delades av religiösa strider mellan protestanter och katoliker. Vad var det för ett samhälle som Gustav Adolf växte upp i? Vad har han haft för betydelse för Sverige och världen?En podcast om inspirerande hjältedåd, som manar till stolthet hos dig som svensk. Efter att ha hört detta program kommer du förhoppningsvis ha en än större förståelse för vad det innebär att vara svensk, vad Gustav Adolf och många andra offrade för vår frihet från utländskt välde. Låt dig bildas, men låt dig också inspireras!

Der Holzbildhauer Christoph Rodt ist einer der bedeutendsten Künstler Schwabens. Mit seinem regional auf den Bereich zwischen Illertissen und Gundelfingen, Neresheim und Schwabmünchen konzentrierten Werk beschreitet Rodt den Weg vom Manierismus der Spätrenaissance zum Frühbarock. Er ist einer der wenigen Künstler (um 1578-1634), in dessen Werk sich dieser Weg unmittelbar widerspiegelt. Der im Jahr 1604 aufgestellte, noch von Ferdinand Vöhlin beauftragte Epitaphaltar in der Illertisser Stadtpfarrkirche St. Martin, ist eines der frühen Werke Rodts. Das Hauptwerk des Meisters war wohl der im Jahr 1628 im Chorbogen der Roggenburger Klosterkirche aufgestellte Kreuzaltar. Er galt den Zeitgenossen als »Wunder der Kunst« und war so beeindruckend, dass selbst der schwedische König Gustav Adolf ihn im Dreißigjährigen Krieg unter seinen persönlichen Schutz stellte, während anderenorts Kircheninventar von seinen Soldaten rücksichtslos geplündert und zerstört wurde. In dem nun erscheinenden Band ist die kunsthistorische Dissertation von Georg Hartmetz mit zahlreichen neuen Aufnahmen von Josef Seitz illustriert. Eine wahre Augenweide. Georg Hartmetz ist in Mühldorf am Inn geboren und aufgewachsen. Nach dem Abitur absolvierte er eine Bildhauerlehre in Garmisch-Partenkirchen. An der Fachakademie in München wurde er dann zum staatlich geprüften Restaurator ausgebildet. Es folgte ein Studium der Kunstgeschichte an der LMU (Magisterarbeit über die Pietà-Darstellungen von Ignaz Günther) und schließlich der Promotion über Leben und Werk von Christoph Rodt bei Prof. Ulrich Söding (2016). Heute arbeitet Hartmetz als Dozent an der Fachakademie für Restauratoren in München. Er unterrichtet dort die Fächer Kunstgeschichte, Fachtechnologie und Fachpraxis.

„Paroda „PARADO ištrauka“ „Lewben Art Foundation“ kviečia švęsti menininkių kūrybą; atsiminti, kad 1918 metais vasario 17-ąją – ką tik nepriklausomybę paskelbusioje Lietuvoje – įvyko pirmoji protesto akcija: susirinko tūkstantinė minia ir priėmė peticiją, reikalaujančią į Lietuvos tarybą įtraukti moteris; atkreipti dėmesį, kad, pripažindama meno pasaulio netolygumus lyčių požiūriu, visa Europa pagrindines sales šiemet skiria moterų kūrybai. Taip paminimas ir moterų balsavimo teisės šimtmetis bei galimybė studijuoti menus be apribojimų“, – primena parodos „PARADO ištrauka“ kuratorė menotyrininkė Monika Krikštopaitytė.Dienraščių kultūros puslapių apžvalga.Mykolo Drungos užsienio kultūrinės spaudos apžvalga. „Visada buvau vienišas vilkas. Man reikėjo įrodyti, kad aš kažkokį savo takelį turiu ir galiu juo nueiti, – sakė 15min.lt Vytautas Martinkus, pelnęs Nacionalinę kultūros ir meno premiją už intelektualiosios literatūros gylį. – Ne visiems mano tekstai prie širdies, nesu populiarus, tačiau nekeičiau savo nuostatų, savo vagą gilinau visus tuos 50–60 metų.“„Klasikos enciklopedija“ – apie Gustavą Adolfą. Ved. Alma Valantinienė.

Primo ospite della puntata è Tonino Perna, autore del libro La memoria e la luce - La ricerca di un cristiano del XXI secolo edito nel dicembre 2018 da Claudiana.L'autore riflette sul senso dell’essere cristiani nel nostro mondo iperconnesso, ipertecnologico e biotecnologico. Cosa significa essere cristiani oggi? Come relazionarsi con i fatti quotidiani, la cronaca, l'evolversi delle tecnologie rimanendo ai principi etici e morali?Giustizia sociale, la salvaguardia del pianeta, dell’ecosistema sono temi che devono rimanere alla base.Dai temi della memoria, della luce contrapposta all'ombra, della contemplazione fino alla realtà empirica umana, alle cose piccole quotidiane. Si citano grandi ed importanti persone e piccole persone, sconosciute, ma che fanno grandi cose. Proseguiamo la puntata con la pastora valdese Dorothee Mack che ci parla del Gustav-Adolf-Werk, opera della Chiesa evangelica in Germania. Fondata nel 1832 a Lipsia, in Germania, è un'opera che finanzia e sostiene progetti legati alle chiese protestanti, tra cui anche la chiesa valdese.La pastora Mack ha partecipato all'incontro dei referenti dei circuiti del GAW che si è svolto il 21 e 22 gennaio scorsi. Il tema che conduceva i lavori e gli approfondimenti era "La responsabilità delle chiese in Europa".Tra i progetti finanziati dal GAW in Italia segnaliamo quelli alla Casa delle Culture di Mediterranean Hope a Scicli, che potete ritrovare anche in questo articolo di Radio Beckwith.

Primo ospite della puntata è Tonino Perna, autore del libro La memoria e la luce - La ricerca di un cristiano del XXI secolo edito nel dicembre 2018 da Claudiana.L'autore riflette sul senso dell'essere cristiani nel nostro mondo iperconnesso, ipertecnologico e biotecnologico. Cosa significa essere cristiani oggi? Come relazionarsi con i fatti quotidiani, la cronaca, l'evolversi delle tecnologie rimanendo ai principi etici e morali?Giustizia sociale, la salvaguardia del pianeta, dell'ecosistema sono temi che devono rimanere alla base.Dai temi della memoria, della luce contrapposta all'ombra, della contemplazione fino alla realtà empirica umana, alle cose piccole quotidiane. Si citano grandi ed importanti persone e piccole persone, sconosciute, ma che fanno grandi cose. Proseguiamo la puntata con la pastora valdese Dorothee Mack che ci parla del Gustav-Adolf-Werk, opera della Chiesa evangelica in Germania. Fondata nel 1832 a Lipsia, in Germania, è un'opera che finanzia e sostiene progetti legati alle chiese protestanti, tra cui anche la chiesa valdese.La pastora Mack ha partecipato all'incontro dei referenti dei circuiti del GAW che si è svolto il 21 e 22 gennaio scorsi. Il tema che conduceva i lavori e gli approfondimenti era "La responsabilità delle chiese in Europa".Tra i progetti finanziati dal GAW in Italia segnaliamo quelli alla Casa delle Culture di Mediterranean Hope a Scicli, che potete ritrovare anche in questo articolo di Radio Beckwith.

Gustav II Adolf levde ett mycket äventyrligt liv även som staty! Hjältekonung har han kallats i historieböckerna, men krigarkonung vore ett bättre epitet.  Han var fullt sysselsatt med trettioåriga kriget som till stor del böljade fram och åter över nuvarande Tyskland. I Sverige grundade han flera städer, bl a Göteborg 1621.  För att minnas detta lät Göteborgs Stad i mitten av 1800-talet beställa en staty av kungen, där det var viktigt att han indignerande med högra handen stället för staden, det vill säga han skulle peka med sin högra hand: där ska staden ligga!  Uppdraget gick till konstnären Bengt Erland Fogelberg som mest arbetade i Rom. Första gjutningen fick kasseras, den andra gjutningen lyckades men fartyget som skulle frakta statyn till Göteborg gick i kvav, statyn hamnade på havets botten vid Helgoland.  Driftiga helgolandsbor lyckades dock bärga statyn, men staden Göteborg tyckte att den begärda bärgarlönen var för hög och beställde i stället en ny tredje kopia som äntligen kunde placeras på Gustav Adolfs Torg 1854. Det där andra exemplaret, som legat på havets botten, såldes till Bremen, där den märkligt nog restes i centrala stan och fick stå där tills Andra världskriget bröt ut.  Då behövdes statyns koppar till annat, Gustav Adolf smältes ner för att användas inom tyska krigsindustrin.  Ett bra exempel på ödets ironi: Gustav II Adolf kom till slut att kämpa på sina forna fienders sida. I programmet intervjuas Håkan Wettre, f d intendent på Göteborgs Konstmuseum och musiken vi hör är Salve Decus Suecorum Rex Gustave Adolphe, en hyllningskör skriven på 1600-talet och utdrag från Hugo Alfvéns Skådespelsmusiken ett stycke för kammarblåsare som heter Gustav II Adolf. Dessutom hörs en kort bit från Gustav der König in Schweden, skriven på 1600-talet för 4 stämmor. Programmet är gjort av Mia Gerdin och sändes första gången 7 maj 2011.

När Maja-Gretas fästman dog gifte hon sig istället med hans gamle far. De fick en son och räddade familjens gård. Sonen fick i sin tur hjälp av en God Man som kunde lotsa honom bland lagar och regler. Maja-Greta Johansdotter som kom att hjälpa en hel familj på ett lite annorlunda sätt. Men det visste hon inget om när hon kom som piga till Nils-Gustav Nilsson och hans hustru Karolina i Läggesta utanför Askersund.Maja-Gretas ättlingar systrarna Britt-Lis Skogman och Ulla Kaymaz har hört historien om Maja-Greta under hela sin uppväxt, och växte till och med upp i det hus där Maja-Greta bodde en stor del av sitt liv.- Maja-Greta kom hitflyttandes 1904, berättar Britt-Lis Skogman, och visar på ett fotografi som hänger på väggen i salen.Maja-Greta Johansdotter föddes 1850 och hade vuxit upp i en socken som låg några mil bort från Läggesta. Hon var 29 år och fortfarande ogift när hon 1879 flyttade till Nils-Gustav och hans hustru Karolina för att ta hand om deras hushåll.- Hon blev städslad på en gård där det bodde en äldre man med fru och son. Den äldre damen som hette Karolina var sjuk och dog 1881, bara två år efter att Maja-Greta kommit till gården som piga, berättar Britt-Lis Skogman.Carolina Larsdotter dog i reumatisk feber och lämnade sin man och sonen Alfred kvar. Nu blev det Maja-Greta som fick sköta hushållet.Och det kanske inte var så lätt. Det har systrarna Britt-Lis och Ulla förstått av ett brev som familjen skrevs till Maja-Greta bara några månader efter Carolinas död.Storred den  27 maj 1881 Kära Maja Greta Det var något som du hade talat till Maria-Stina om, rörande ditt födelsehem med mera. Icke underligt om du är trött och matt vid att tjäna. Var ej ledsen och ängslig. Vi anser med glädje om du kommer hem till nästa höst. Stugan är din och din broders. Jorden som tillhör Storred den får I och hava. Vill ej Anders hava jorden så får du den ensam. Vi haver hälsan och mår gott allesamman. Att du måtte få åtnjuta samma goda gåva, är vår önskan. Du skriver väl snart. Så får du åter några rader. Får se om det då finns några nyheter. Nu är inget som är i värde att säga. Härmed får jag sluta denna gång. Herren vare med dig. Carl Pettersson Men Maja-Greta blev trots allt kvar i Läggesta och det kan ha berott på sonen i huset, Alfred. Han var fortfarande ogift, trots att han passerat 35-årsstrecket, och det var kanske inte så konstigt att han och hushållerskan Maja-Greta så småningom fattade tycke för varandra.Alfred skulle ju ärva gården så småningom, och för Maja-Greta som kommit från enkla förhållanden såg framtiden plötsligt mycket ljusare ut. Hon skulle komma att bli bondmora. Men Alfred och Maja-Greta hade inte ens hunnit ta ut lysning när olyckan drabbade familjen.- Han gick ner sig på sjön i närheten och fick lunginflammation och dog, berättar Ulla Kaymaz. Kvar blev då bara Nils-Gustav och Maja-Greta. Och det fanns ju ingen arvinge till gården, så det blev bråttom.Sonen Alfred hade bara varit död i ett halvår när Maja-Greta gifte sig med Alfreds pappa Nils-Gustav som var 40 år äldre än henne, och bara ett år yngre än Maja-Gretas egen far.Systrarna Britt-Lis och Ulla vet förstås inte om det här paret verkligen hade fattat tycke för varandra, men det är lätt att tänka sig att det var fråga om ett praktiskt arrangemang.Maja-Greta blev bondmora på en gård och hjälpte Nils-Gustav att få en arvinge som kunde ta över gården. Och det dröjde inte länge förrän sonen Gustav-Adolf föddes. Då var Nils Gustav 73 år och Maja-Greta 33.- Han behövde ju en arvinge som tog över gården. Han hade ju egentligen tre barn från början, berättar Britt-Lis Skogman. Hans dotter dog bara ett och ett halvt år gammal, den andre sonen 19 år, sen hans fru och siste sonen 37 år gammal. Så han var helt ensam.Kanske var det så att Maja-Greta också hade blivit ensam, spekulerar Britt-Lis. Hon hade i och för sig många syskon, men både hennes mamma och pappa var döda, två av bröderna hade emigrerat till Amerika och kvar i Sverige fanns en syster och en bror.- Så hon kanske också ville ha en familj och kanske hon också trivdes i Läggesta.Maja-Greta och Nils-Gustav fick nio år tillsammans innan han dog 81 år gammal. Sonen Gustaf-Adolf var åtta år när pappan dog.Nu stod den lille pojken som arvtagare till gården, men han var omyndig och skulle få vänta länge på att få ta över den. Det var Maja-Greta som blev hans nya förmyndare. Kvinnor som var gifta var omyndiga, men när en kvinna blev änka så blev hon med ens myndig. Hon fick ta hand om sin egen ekonomi, och kunde alltså också få ta hand om förmyndarskapet för sina barn.Gården däremot blev för tung att driva för Maja-Greta och hennes unge son. Så dit kom ett par som hjälpte till och arrenderade jorden. När sen sonen Gustav Adolf blev 20 år och myndig fick han hjälp av en så kallad god man att köpa en ny och ännu finare gård. Den som nu systrarna Britt-Lis och Ulla sitter i nu. - Tack vare att Maja-Greta sa ja till Nils-Gustav så har det blivit 29 ättlingar efter honom, säger Britt-Lis Skogman.God manMaja-Greta var alltså förmyndare för sin son Gustav Adolf men lagen sa att det måste finnas någon som kontrollerade att förmyndaren skötte arvet på ett bra sätt. Det var det gode mannen uppgift berättar Elsa Trolle Önnerfors som är rättshistoriker i Lund.- Redan sedan 1600-talet så finns det bestämmelser i lagboken som säger att förmyndarens förvaltning ska granskas av någon. Vem den där någon är skiftar lite under historiens gång. Ganska länge är det avlidnes närmsta släktingar, men framme på 1800-talet så kommer systemet med God Man, som vi ju har kvar än idag. -Man kan säga att kontrollen har gått över från att ha varit släktens angelägenhet till att samhället istället tar på sig ansvaret. Det är alltså helt enligt lagens bokstav att Gustafs mamma inte helt får styra över sonens arv, utan att en god man kontrollerar hur hon sköter saken.Redan på 1600-talet började man reglera hur den som var förmyndare över barn skulle granskas och kontrolleras. Och det var nog ingen tillfällighet att det skedde just då. På 1600-talet blev nämligen allt fler kvinnor satta att ta hand om familjeekonomier, och det skapade oro inom staten. -Ja, 1600-talet är ju en tid då vi är inblandade i väldigt mycket krig vilket gör att många män dör, säger Elsa Trolle Önnerfors, och fortsätter. -Detta riskerade att rucka maktbalansen som fanns mellan könen i samhället, och vissa forskare har menat att när sådana här maktförskjutningar sker, så vill man från männens eller statens sida se till att inte kvinnorna får för mycket att säga till om. Änkorna var alltså så många att de riskerade att bli en maktfaktorGode män kom ju oftast in i sammanhang där det gällde att förvalta arv, men också flickor har ju sedan medeltiden haft arvsrätt i Sverige. -Flickor kunde både ärva och förvärva jord, men den skulle förvaltas av någon annan. Fadern så länge han fanns, och den äkta mannen när hon gifte sig.Pengar och andra tillgångar var nog bra att ärva, men det allra viktigaste, basen för hela samhället, det som man alltid kunde falla tillbaka på, det var ändå jorden.- Det är nästan svårt för oss att förstå hur viktig jord och jordinnehav var förr i tiden, säger Elsa Trolle Önnerfors. Jord var det man levde på och av, och skulle det bli dåliga tider kunde man alltid falla tillbaks på vad jorden ger i form av mat och spannmål.- Jorden gav också status, en självägande bonde hade mycket högre status än en arrendator. Man märker hur adeln under 1600-talet samlar på sig oerhört stora jordinnehav, för har man dåligt med pengar kan man arrendera ut jorden. -Jorden går ju också i arv och det är därför det är så viktigt att jorden stannar inom släktens kontroll. Det är här Inrättandet av gode män, kommer in. -Man vill ju kontrollera att omyndigas jordarv ska hållas intakt så att arvtagaren kan leva på det när han blir vuxen.Själva begreppet God Man klingar ganska gammaldags, nästan som att den skulle komma ur de medeltida lagarna, men när Elsa Trolle Önnerfors tröskat igenom gamla lagar så hittar hon titeln, om vi nu kallar det så, först ganska sent, även om alltså funktionen, kontrollen av förvaltarna, har funnits långt tidigare.- Benämningen Gode man dyker upp första gången i ett lagförslag 1818, men det blev aldrig något av det, men vid mitten 1800-talet så verkar tiden var mogen, och 1845 kommer de första riktiga bestämmelserna.Finns ej fränder, eller vägra de att räkningen granska; då skall förmyndaren hvart tredje år sin räkning till Rätten inlämna; och förordne rätten god man, att han den genomse. Stad, socken och härad utse gode män, en eller flera, att hava tillsyn över förvaltningen av dithörande omyndigas egendom; och äge sådan god man samma granskningsrätt, som närmaste fränder tillagd är. Stockholms slott å Rikssalen den 19 maj 1845, OscarDet finns ingen forskning som visar vem som blev utsedd att vara God man men Elsa Trolle Önnerfors tror att det var samma kategori människor som också tidigare fått förtroendeuppdrag:.- Det är upp till varje stad, härad eller socken att utse vem som ska vara god man, någon som har gott rykte och gott omdöme och som man litar på. Jag misstänker att man hittade dem bland samma kategori män som sitter som nämndemän eller i kommunfullmäktige det vill säga folk som har förtroende i bygden och som är kända för att sköta saker och ting på ett korrekt sätt.Det fanns vissa möjligheter att klaga om man ansåg sig ha fått en förvaltare som inte skötte sitt uppdrag korrekt. -Det fanns en möjlighet för ett barn som haft förmyndare att i vuxen ålder kolla hur hans affärer skötts och i värsta fall kunde han väcka talan i tinget, slutar Elsa Trolle Önnerfors.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Åsberg och Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

In episode 5 of the Find your Swedish Ancestors I talk about the CD Begravda i Sverige 2 (Buried in Sweden 2). It is a nice database where you can search for people buried in Sweden. I also talk about four, free, online alternative databases, gravar.se, finngraven.se, svenskagravar.se and hittagraven.se. On November 5 is All Saints Day in Sweden. On November 6 is Gustav Adolf day. And, second Sunday in November we celebrate fathers day in Sweden. In this episode is a contest and three people will win one of three books about Sweden.

Kristina was the only heir to Gustav Adolf. She was 6 years old when he died, and - alas - a girl. Nonetheless she showed political competence as a ruler, until she got fed up, abdicated, moved to Rome and converted to catholicism.

In charge of the Swedish government after the death of Gustav Adolf was Axel Oxenstierna, probably the most talented statesman Sweden ever had.

Gustav Adolf - or Gustavus Adolphus - is one of few Swedish kings known to foreigners. That is due to his military activities during the Thirty years war.

1937 firades minnet av de Olympiska spelen i Stockholm 1912 med stora festligheter på Stockholms stadion. kronprins Gustav Adolf invigningstalade. Sänt: 1937-07-11

Det har inte fått någon framträdande plats i det bernadottska familjealbumbet, bröllopet mellan Gustav Adolf och Sibylla, giftasaktuella kronprinsessan Victorias farfar och farmor. Orsaken: Sibyllas familjs nära kopplingar till Adolf Hitler och de tyska nationalsocialisterna. - Sibyllas pappa Carl Eduard var Hitlers favorithertig och fick ett löjligt lågt straff i efterkrigstidens rättegångar mot nazistiska medlöpare, berättar Karina Urbach, tysk-engelsk historiker som forskat på Sibyllas familj, hertighuset Sachsen-Coburg und Gotha. Vetenskapsradion Historia besöker Coburg och söker efter spåren efter bröllopet 1932, och försöker ta reda på hur insyltad Victorias farmors far egentligen var i nazisternas brott mot mänskligheten. Såsom högt uppsatt inom tyska Röda Korset kunde han till exempel haft insyn i organisationens omänskliga medicinska experiment. I serien om fotbollens historia har turen kommit till det svenska landslagets historia. Fotbollsexperten Jesper Högström berättar om den svenska fotbollens historia och försöker utröna om det egentligen finns en specifikt svensk spelstil. Programledare är Tobias Svanelid.

Toblerone och politik tycks vara en oslagbar och seglivad kombination. När kommunminister Mats Odell gick ut igår och kallade de rödgrönas satsningar för "tobleronepolitik" gick motståndarna rätt i den retoriska fällan. Men vilken retorisk figur är egentligen Toblerone? Vi fortsätter också vår alternativa kungaserie Kunglig erotik och storpolitik. Denna gång handlar det om kungens pappa och mamma - Gustav Adolf och prinsessan Sibylla - och deras giftermål i Koburg - i skuggan av framväxande nazismen. Författaren och journalisten Staffan Thorsell utreder. Och så kommer journalisten Lasse Wierup som skrivit boken Kokain till studion för att berätta om hur kokain blev en medelklassdrog. Bisittare är Nina Lekander

Del tre av fyra närradioandakter av Gustaf Adolf Danell, Kyrkliga förbundets närradio3 Mottagandet och tron på Rättfärdiggörelsen

Del ett av fyra närradioandakter av Gustaf Adolf Danell, Kyrkliga förbundets närradio1. Rättfärdiggörelsen

Del fyra av fyra närradioandakter av Gustaf Adolf Danell, Kyrkliga förbundets närradio4 Tron och gärningarna

Predikan Gustav Adolf DanellEv text: Luk. 15:1132