Podcast appearances and mentions of martin ingvar

Dagens skolkris har flera orsaker. En är bristen på kartläggning av faktiska kunskaper, en annan är individualiseringen av undervisningen. Men det finns vägar framåt, skriver hjärnforskaren Martin Ingvar. Inläsare: Staffan Dopping

Årets nobelpris i fysik gick till upptäckten bakom maskininlärning och AI. Vissa forskare menar att evigt liv kan vara möjligt med hjälp av AI, om man laddar upp mänskliga hjärnor i datorer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drömmen om evigt liv har funnits i tusentals år hos människan. Med ny teknik tror vissa forskare att det skulle kunna vara möjligt med evigt liv. Det skulle i så fall ske genom att scanna av och ladda upp alla kopplingar från en människas hjärna till en dator. Superdator med kapacitet för hjärnanÄn så länge finns en superdator som har kapacitet till 1.7 miljarders miljarders beräkningar per sekund, och då är det lite mer än vad en mänsklig hjärna klarar av, menar framtidsforskaren Anders Sandberg vid Oxford University i England. Fast det har gått nästan två år sedan programmet sändes första gången, så ligger superdatorernas kapacitet fortfarande kvar på den här nivån, enligt Anders Sandberg. Men den datorkraften kräver oerhört mycket mer kraft än våra mänskliga hjärnor, som kanske kan jämföras med några watt i en lampa. Nya perspektiv om evigt livI en vindlande resa i Vetenskapsradion Hälsa säger en forskare saker hon aldrig sagt förut. Det hände Ylva Söderfeldt, idéhistoriker inom medicin och föreståndare för centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet.Nya perspektiv ges också av hjärnforskaren Martin Ingvar, Karolinska institutet i Solna, biologen Tom Kirkwood som är brittisk åldringsforskare i New Castle University i Storbritannien, Helga Nowotny, tidigare chef för europeiska forskningsrådet och professor emerita i vetenskapsforskning vid tekniska högskolan i Zurich i Schweiz.Programmet sändes första gången 29 dec 2022.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Vi stoppar huvudet i det blå. Ikväll blir det ett riktigt glömskt program! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnare i fokus.Det finns så många grejer man kan glömma, och våra lyssnare bjuder på sina bästa historier! Det blir både glömt, återfunnet och så lite avklätt. Hjärnforskaren om varför vi glömmerVi vill ju veta allt om varför vi glömmer, och vad vi kan göra för att inte glömma så ofta. Därför ringer vi upp hjärnforskaren Martin Ingvar. En av kvällens inringare har ett namn som vi blev intresserade av. I extramaterialet ringer vi upp henne och frågar mer om hennes namn.

5 september. Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag kommit med nya rekommendationer för barn och ungas skärmanvändning. Vilket vetenskapligt stöd finns för dem? Martin Ingvar, professor vid KI, och Hanna Bornäs, doktor i barn- och ungdomsvetenskap, diskuterar med Andreas Ericson.

Just i denna stund ligger det människor runt om i Sverige förlagda i koma. Vi frågar oss i det här avsnittet hur det är att vara bortkopplad från verkligheten. Kan man höra eller känna något? Och hur är det att vakna upp igen? Vi pratar med Hanna som låg i koma i över två månaders tid, efter att hon insjuknat i akut svår pancreatit. Och så pratar vi med Martin Ingvar, professor vid Karolinska Institutet och med bakgrund inom neurovetenskap. Vi vill veta mer om koma och vad riskerna är.

Kan människan leva för evigt? Forskare tror att det är möjligt. Vi har ställt frågan till hjärnspecialisten, framtidsforskaren och AI-experten, och vissa tror att vi faktiskt kan få evigt liv - men på lite olika sätt. Drömmen om evigt liv har funnits i tusentals år hos människan. Med ny teknik tror vissa forskare att det skulle kunna vara möjligt med evigt liv. Det skulle i så fall ske genom att scanna av och ladda upp alla kopplingar från en människas hjärna till en dator. Superdator med kapacitet för hjärnanÄn så länge finns en superdator som har kapacitet till 1.7 miljarders miljarders beräkningar per sekund, och då är det lite mer än vad en mänsklig hjärna klarar av, menar framtidsforskaren Anders Sandberg vid Oxford University i England. Men den datorn kräver oerhört mycket mer kraft än våra mänskliga hjärnor som kanske kan jämföras med några watt i en lampa. Nya perspektiv om evigt livI en vindlande resa i Vetenskapsradion Hälsa säger en forskare saker hon aldrig sagt förut. Det hände Ylva Söderfeldt, idéhistoriker inom medicin och föreståndare för centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet.Nya perspektiv ges också av hjärnforskaren Martin Ingvar, Karolinska institutet i Solna, biologen Tom Kirkwood som är brittisk åldringsforskare i New Castle University i Storbritannien, Helga Nowotny, tidigare chef för europeiska forskningsrådet och professor emerita i vetenskapsforskning vid tekniska högskolan i Zurich i Schweiz.Programmet sändes första gången 29 dec 2022. Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Storsatsningen “Specialpedagogik för lärande” med Skolverket som avsändare har pågått i sex år och riktar sig till skolor i syfte att ge personalen stöd i det specialpedagogiska arbetet med elever med särskilda behov. Men när skolmyndigheterna får kritik för att de sprider neuromyter, backar de skenbart – för att slutligen inte vika en tum.I denna andra av två artiklar granskar hjärnforskaren professor Martin Ingvar samt läraren och journalisten Filippa Mannerheim satsningens vetenskaplighet. Eller snarare bristen på den. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Storsatsningen “Specialpedagogik för lärande” med skolmyndigheterna som avsändare har pågått i sex år och riktar sig till skolor i syfte att ge personalen stöd i det specialpedagogiska arbetet med elever med särskilda behov. Men när skolmyndigheterna får kritik för att de sprider neuromyter, backar de skenbart – för att slutligen inte vika en tum.I två artiklar granskar hjärnforskaren professor Martin Ingvar samt läraren och journalisten Filippa Mannerheim satsningens vetenskaplighet. Eller snarare bristen på vetenskaplighet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Än så länge kan AI och dess algoritmer inte hantera mänskliga egenskaper som förnuft och känsla. Men vad händer om en mänsklig hjärna kopplas upp till en dator? Lyssna på ett samtal med framtidsforskaren Anders Sandberg vid Future of Humanity Institute  vid Oxford university och Martin Ingvar,  hjärnforskare och professor i integrativ medicin vid Karolinska institutet i Solna.    Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Hjärnavbildningsområdet får ibland kritik för att undersöka för små material och att analysmetoderna är för flexibla. I en viss typ av studier, hävdar vissa, behövs tusentals forskningspersoner. Stämmer detta, hur bör studier utformas och vilken typ av fynd har stått sig genom åren? Forskarna Kristoffer Månsson, Martin Ingvar, Sandra Tamm och Håkan Fischer ger sina perspektiv på hjärnavbildningens möjligheter och svårigheter. Musik: Karl Thunell Programledare: Mats Lekander

Martin Ingvar är professorn och neuroforskaren som bytte forskningsinriktning. Efter att ha blivit frustrerad över ineffektiv informationshantering i vården började han utforska hur detta kunde hanteras bättre. Kan kvalitet, kontinuitet och effektivitet öka med förbättrad informationshantering, allt till patientens bästa? Musik: Karl Thunell Programledare: Mats Lekander

Det kom in så otroligt många bra historier om hjärnsläpp att vi bara var tvungna att köra på en dag till! Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Hjärnforskaren Martin Ingvar lär oss en massa om... hjärnan!Ja det blev en himla massa hjärnsläpp även i kvällens program. Vad sägs om nakenchock, kvarglömda proteser och en snytning i en hundbajspåse? Vi blir också telefongästade av hjärnforskaren Martin Ingvar som förklarar både hur hjärnsläpp funkar och hur smart man behöver vara för att bli hjärnforskare. I extramaterialet kommer Hanna ut som Tycho Brahe-hatare. Vi som bara ville ha lite gott Tycho-snack.

Kan det som ses som ett "handikapp" i själva verket vara en styrka? Och kan förlusten av ett sinne leda till att man vässar andra förmågor? 27-åriga Filip Reineby mobbades för sin stamning under uppväxten. Idag har han byggt en karriär på sin funktionsnedsättning. Som retorikkonsult anlitas han ofta av människor som vill komma över sin rädsla för att tala inför publik. Filip har insett att han kan dra nytta av sin funktionsnedsättning. Anna Bergholtz är också nyfiken på om hennes blindhet gjort att hon utvecklat sina andra sinnen? Hör hjärnforskaren Martin Ingvar på Karolinska institutet svara på frågor om vad som händer i hjärnan när man blir blind. Dessutom; vad vinner man på att tala om sin funktionsnedsättning som en styrka om det inte är så det känns? Anna och Catrine jämför sina synsätt. Programledare: Catrine Lundell och Anna Bergholtz Producent: Moa Larsson Funk görs av produktionsbolaget Ljudbang.

I många år har Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, varit engagerad i skolfrågor. Föga förvånande har han blivit ifrågasatt av det pedagogiska etablissemanget, medan andra som också förfärats över svensk skolas nedgång intresserat undrat vad Magnus Henrekson tycker är fel. I debattartiklar och inom media har Henrekson gång på gång lyft fram diverse svårigheter som skolan står i och givit förslag på ett förändrat fokus på skolans innehåll. I en uppgörelse med det pedagogiska etablissemanget kom Magnus Henrekson ut med en bok tillsammans med Martin Ingvar, Inger Enkvist och Ingrid Wållgren. Kunskapssynen och pedagogiken gav eko i den pedagogiska världen och jag skrev några blogginlägg om boken och Magnus gästbloggade hos mig. I det här samtalet tar jag upp Magnus skolengagemang och till viss det innehållet i boken. Trevlig lyssning!

Utvecklingen går fort när det gäller AI och datorernas möjligheter att kopiera den mänskliga hjärnan. Medvetandet finns redan i datorerna liksom sociala relationer. För att hantera den nya tekniken krävs kunskap och det är bråttom. Martin Ingvar ger ett scenario där AI kan slå sönder både demokratin och äganderätten. Lotta Gröning intervjuar.

Antologin ”Kunskap och information” bygger på ett stort antal essäer från ett seminarium i Engelsbergs bruk sommaren 2018. Martin Ingvar är hjärnforskare på Karolinska Institutet. I kapitlet ”Digital information: Ett plask i den kognitiva rymden” skriver han om språkets utveckling och hur sociala medier riskerar att påverka de sociala kognitiva funktionerna. Om detta talar han med programledarna Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke.

Den artificiella intelligensens intåg i vår vardag börjar ta sig i uttryck bland maskininlärda redigeringsprogram för video, intelligenta chatfunktioner och röstassistenter. AI ställer oss samtidigt inför större frågor, om vad som egentligen är intelligens och om det finns något som vi hos oss själva kan lämna över till den artificiella intelligensen att sköta.  Martin Ingvar är veckans gäst i Kommunikationspodden. Han är överläkare och professor i integrativ medicin vid Karolinska Institutet och nu också nyutkommen författare till boken tänkandets maskineri - när AI lär från hjärnan. - Det finns ett antal trick som evolutionen skruvat i vår hjärna som gör det möjligt att lösa intelligenta problem som vi i dag inte kan lösa med AI. Men jag menar att vi börjar nu se effekterna av att man börjar lära sig från hjärnan. AI-botar lär också av varandra. Jag tror att vi har en ganska bra förutsägelse om vad som kommer ske, säger Martin Ingvar.  Hur påverkar AI-utvecklingen kommunikationssektorn? Hur kommer våra säkerhetssystem påverkar nationellt och internationellt? Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

För första gången på flera generationer har människor i snitt fått sämre resultat än sina föräldrar på IQ-tester. Har vi människor alltså blivit dummare? Och är IQ ens ett pålitligt sätt att mäta intelligens på? Hjärnforskaren Martin Ingvar kommer till studion och lär David, Victor och Maria allt om IQ.

Späckat program idag när David, Maria och Victor gästas av Edit Hammarsten Liedber som är en av ungdomarna i rörelsen Fridays For Future. Vi pratar om den globala demonstrationen för miljön som kommer att ske på fredag. Lite senare kommer även hjärnforskaren Martin Ingvar som lär oss allt om IQ! 

Kommer maskiner någonsin att bli medvetna och självmedvetna? Ja, det är alldeles uppenbart, säger Martin Ingvar, professor i integrativ medicin och aktuell med boken Tänkandets maskineri. Men enligt honom är kunskapen om hur hjärnan fungerar styvmoderligt behandlad i AI-utformningen, vilket är olyckligt eftersom den mänskliga hjärnan trots sina ”kvalificerat usla komponenter” är en fantastisk långlivad och energisnål maskin.

Sommarlovet står för dörren med löfte om ledighet för alla skolbarn. En del barn och unga kommer att ta med sig en bok till stranden men många kommer inte läsa alls och det kommer att märkas i höst. På nationaldagsmorgonen 6 juni ska vi prata unga och läsning och varför det är så viktigt att hålla igång läsningen under sommaren och detta gör vi tillsammans med artisten Ison Glasgow, forskaren Martin Ingvar, författaren och läraren Jenny Edvardsson, storläsaren Christian Wassenius och bibliotekarien Bodil Alvarsdotter. Författaren Jacqueline Woodson som just fått litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne är också med och berättar hur svårt hon hade att läsa. Ladda med frukosten och knäpp på radion kl 8.05 6 juni! Programledare Ylva Nilsson Producent Viveca Bladh Programmet sänds från Göteborg

I dagens program pratar vi om att äta ute. Hur står det till med restaurangbesöken runt om i landet? Blev krogen vårt vardagsrum, som det alltid sades för ett par decennier sen? Var det ett stockholmsfenomen eller har restauranglivet med middag ute även på en tisdag hittat in i folkhemmet? Idag pratar vi om mat ute med Ingela Stenson, omvärldsanalytiker på United Minds och Maria Blom, Restaurangchef Riche & Teatergrillen. Minns du 00-talets vurm för krogar som hade kakel som favoritmaterial - hur "ombonat" och "soft" det kändes? Idag frågar vi oss hur ljudnivån ska vara på en krog, hur det perfekta sorlet ska låta för att det ska vara precis lagom. Gäst är Anna Quarnström, ordförande Hörselskadades Förening som ger sin aspekt. Antalet par som går i terapi hos kommunerna ökar stadigt och 2016 blev ett rekordår - närmare hälften av fallen av familjeterapi rörde par som behöver någon att prata med. Vi frågan Anna Bennich-Karlstedt, psykolog och familjeterapeut hur man ska tolka detta. Och så ska man obducera massmördaren Stephen Paddocks hjärna. Är det möjligt att hitta ondskan i en mans hjärna, det frågar vi Martin Ingvar, hjärnforskare. Programledare: Karsten Thurfjell Bisittare: Louise Epstein Producent: Jon Jordås

Idag konsumerar svenska hushåll fyra gånger så mycket som 1984. Men är det medvetna beslut som ligger bakom våra köp eller är det andra krafter med i spelet? Varför släpa hem ännu en teknikpryl, varför köpa mat som ruttnar i kylskåpet och varför ännu en leksak när svenska barn i snitt redan har 536 leksaker? I dag utvecklas alltmer sofistikerade metoder för marknadsföring byggd på hjärnforskning - som triggar igång vår längtan efter senaste nytt och lyxiga produkter? Om detta handlar boken Yes därför köper vi det vi inte behöver, av journalisten Katarina Bjärvall, och veckans program handlar om våra konsumtionsvanor utifrån olika perspektiv.Medverkande: Katarina Bjärvall, journalist, Martin Ingvar, hjärnforskare och Johan Norberg, författare och samhällsdebattör. Programledare och producent Peter Sandberg.

Hur peppar man sina barn att börja läsa? Fråga Martina Haag. Hon vet. I programmet Läsa med Martina bjuder hon på sina bästa tips på hur du förvandlar ditt barn till en passionerad bokmal. Vi läser allt mindre för våra barn och det är så fruktansvärt sorgligt! Barn som blir lästa för får inte bara ett procentuellt sett mycket större ordförråd, utan har även lättare att sätta sig in i andras situation. Dessutom är det en mysig stund på dagen, säger författaren och fyrbarnsmamman Martina Haag som även går till botten med samvetsfrågan: Är det okej att muta sina barn, bara de läser? I programmet gästas hon av hjärnforskaren Martin Ingvar som berättar hur sagor kan förändra barns hjärnor på samma varaktiga sätt som verkliga upplevelser. Dessutom får programledaren sällskap av Diana, 7 år, som bjuder på en kurs i hur du blir den ultimata högläsaren. Ett initiativ som inte betalar sig bara nu, utan även i framtiden, menar Martina Haag:  Läs högt för dina barn nu, så kanske de läser högt för dig när du sitter på hemmet. En ganska bra investering. Ett program producerat av Tara Moshizi på produktionsbolaget Tara Moshizi Media. taramoshizi@gmail.com  Boktitlar som nämns i programmet: Tintins äventyr: Den svarta ön, HergéDet blåser på månen, Eric LinklaterMary, Lou och mannen utan namn, Carolyn KeeneFem-böckerna, Enid Blyton Kulla-Gulla-böckerna, Martha Sandwall-Bergström Karlsson på taket, Astrid Lindgren Nalle hej, Anna-Clara TidholmKnacka på, Anna-Clara TidholmHarry Potter, J K RowlingJättehemligtVärldshemligtSparvelVems lilla mössa flyger (samtliga av Barbro Lindgren)Dianas boktips: Frankensteinaren (i serien om monsteragenten Nelly Rapp) Martin WidmarkSnömannens hemlighet (i serien om monsteragenten Nelly Rapp), Martin Widmark Mysteriet på Hester Hill, Kristina OhlssonVill du lyssna på mer radio som handlar om barn och läsning? Missa inte Läsa med Farzad.

I detta avsnitt träffar vi Ellen Kugelberg, verksamhetsansvarig vid stiftelsen LegiLexi. Stiftelsen är grundad av Martin Ingvar och Bertil Hult, i syfte att förbättra läsförmågan hos svenska elever. Detta görs genom att tillhandahålla gratis online-fortbildning för lärare samt ett screeningverktyg av läsförmåga. The post LegiLexi – Med målet att förbättra läsförmågan appeared first on ILT Inläsningstjänst.

Danica Kragic, som ägnar sig år datavetenskap och robotar på KTH och Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska institutet, diskuterar om artificiellt medvetande och artificiell intelligens. Vi tänker, drömmer, fantiserar, kommunicerar och upplever vår värld. Ändå har vetenskapen svårt att ringa in och beskriva exakt vad medvetandet är för nåt. Samtidigt pågår en galopperande utveckling när det gäller att skapa artificiellt medvetande och intelligens. Så går det att skapa ett artificiellt medvetande på hög nivå där ettor och nollor skapar en motsvarighet till den biologiska hjärnans funktioner? Kan robot en känna doften av en ros och uppleva något som liknar en mänsklig sinnesupplevelser? Och kan ett artificiellt medvetande lära sig av sina erfarenheter? Medverkande är Danica Kragic, som ägnar sig år datavetenskap och robotar på KTH och Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska institutet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Var det att vi började tillaga maten som gjorde att vi lämnade schimpanserna bakom oss och utvecklades till människor? Är raw Food, rå mat, lösningen på fetmaepidemin? Och varför har raw foodarna börjat tillaga maten, börjat värma upp den? Meny om kokkonstens födelse. Tillagandets fördelar och nackdelar. Och om raw foodens framtid. Richard Wrangham, professor i antropologi vid Harvard i USA, driver i sin bok ”Catching fire - how cooking made us human” tesen att det var tillagandet av maten som gjorde att vi kunde utvecklas till att bli människor och låta vår hjärna växa. Tillagad mat ger så mycket mer energi. Detta är också problemet med dagens kosthållning. Tillagande och processande av maten, framför allt det industriella processandet, gör att vi får i oss mycket mer energi än vi tror. Många skulle säkert må bra av att äta mer raw food, mat som inte värmts, vilket gör att vi får i oss mindre energi. Samtidigt utvecklas raw food mot att man börjar tillaga mer… I programmet berättas om boken Catching fire, dessutom medverkar Martin Ingvar, professor och hjärnforskare, samt Jeanette Högfeldt som jobbar med gourmet raw food i USA och Sverige.

I helgen tittar Katarina tillbaka på året som gått i Hultling i P4. Här kan du höra några av gäster och klokheter som vi fått oss till livs under 2013. Vi får bland andra höra hjärnforskaren Martin Ingvar, resenärens Hanna-Mi Jacobsson och tatueraren Jens Bergström. Däremellan bjuds vi musik vald av Kerstin Behrendtz - väl bekomme! KATARINA HULTLING: Oavsett hur året varit så tycker jag att det är värt att sätta sig ner och fundera över vad det är som hänt mig och mina närmaste. Och vad det är som gjort avtryck i omvärlden. Jag kommer tillexempel för alltid att minnas att Nelson Mandela dog på min 59-årsdag. Vilket bara var ett par veckor efter det att jag och min familj varit på semester i Sydafrika och Kapstaden och hört människor prata om honom i presens. Vi var på Robben Island där han satt fängslad i 18 år – vi hörde guider berätta om hans liv och gärning och allt det hade vi nära inom oss när beskedet om hans död kom. På sätt och vis gjorde det vår resa än mer minnesrik.

Då samtalas det om skolstarten - är det någonsin försent att börja? Gästar första programmet för hösten gör bland annat hjärnforskaren Martin Ingvar och före detta riksdagskvinnan Birgitta Wistrand som disputerade vid 67-års ålder.

Vetenskapsjournalistiken utmanad - och oumbärligDet sägs att 90 procent av alla forskare som någonsin funnits lever och verkar idag. Vi vet att vägen från universitetens grundforskning till tillämpningar som påverkar ditt och mitt liv är kortare än nånsin. Det har de senaste åren tagits enorma kliv inom ämnesområden som i sig är både etiskt kontroversiella och har potential att förändra både samhället och våra liv - till exempel inom genforskningen. Forskning och vetenskap har blivit nyheter och politik som kanske aldrig förr.Det har också märkts i det här programmet. Det senaste året har vi på Medierna granskat mindre lyckad journalistik som gjorts på vetenskapsområdet. Det har bland annat handlat om vaccin-rapportering, statistiska undersökningar och klimatet.Vi ska ägna hela veckans program åt att diskutera dagens och framtidens vetenskapsbevakning.Hjärnkoll på SvD:s mördarartikelProgrammet utgår från ett exempel från veckan. Nämligen Svenska Dagbladets stort uppslagna artikel om våldets anatomi. Där man som avslöjande forskning presenterade teorier om att den som har flera kriterier av typen ett streck över handflatan, åtsmitande öron elektrostatiskt hår och små böjda fingrar löper större risk att bli våldsbenägen.Genom att testa barn - hävdar artikeln - skulle man kunna avslöja vilka som riskerar att begå brutala våldsbrott många år senare. Forskaren som påstår detta lyfts fram men han får inte en enda kritisk fråga och det faktum att han är ganska ensam om sina teorier nämns inte med ett enda ord. Samtal om framtidens vetenskapsjournalistikEn av dom som reagerade starkt på SvDs artikel var Martin Ingvar, känd hjärnforskare och professor i integrativ medicin vid Karolinska Institutet. Lasse Truedson träffade honom och Martin Wicklin samtalar med Lena K Samuelsson, SvD:s chefredaktör, Ulrika Björkstén, chef för vetenskapsradion och Björn O Nilsson, VD för Ingenjörsvetenskapsakademien om framtiden för vetenskapsjournalistiken.

Från början ville han bli fysiker, men fick rådet av en mentor att satsa på medicin istället. Han sa, om du ska bli fysiker måste du vara begåvad, läs medicin istället, så kan du kompensera med lite hårt arbete berättar Martin Ingvar hos Ulf Elfving på söndag och skrattar. Ingvar gick senare i sin pappas fotspår, hjärnforskaren David Ingvar som vi minns från det populära tv-programmet Fråga Lund. Idag är Martin Ingvar professor och dekanus vid Karolinska institutet i Stockholm.

Dagens program är en repris från mars 2011. Alternativmedicinen betraktas ofta med en stor dos skepsis i Sverige. Åtminstone från skolmedicinens horisont. Samtidigt har utövare och patienter som använder sig av alternativa metoder många gånger tappat förtroendet för vården. En del vågar inte ens tala om för husläkaren att de tar naturmedel. Hur har klyftan och misstänksamheten kunnat bli så här stor? I andra länder i Europa och USA kan naturläkare och konventionella läkare jobba sida vid sida, ofta har alternativmedicinaren också en traditionell läkarutbildning i botten. Idag tar vi en rejäl titt in i komplementärmedicinens värld. Vi reser till USA där licensierade naturläkare erbjuder primärvård, vi pratar yin och yang med blivande läkare i Sverige och går på alternativmedicinkurs på Karolinska Institutet. Gäster i programmet är Mats Reimer, barnläkare och bloggare, Christina Doctare, läkare och författare, Martin Ingvar, professor och chef för Osher center och Anders Tegnell från Socialstyrelsen.

Alternativmedicinen betraktas ofta med en stor dos skepsis i Sverige. Åtminstone från skolmedicinens horisont. Samtidigt har utövare och patienter som använder sig av alternativa metoder många gånger tappat förtroendet för vården. En del vågar inte ens tala om för husläkaren att de tar naturmedel. Hur har klyftan och misstänksamheten kunnat bli så här stor? I andra länder i Europa och USA kan naturläkare och konventionella läkare jobba sida vid sida, ofta har alternativmedicinaren också en traditionell läkarutbildning i botten. Idag tar vi en rejäl titt in i komplementärmedicinens värld. Vi reser till USA där licensierade naturläkare erbjuder primärvård, vi pratar yin och yang med blivande läkare i Sverige och går på alternativmedicinkurs på Karolinska Institutet. Gäster i programmet är Mats Reimer, barnläkare och bloggare, Christina Doctare, läkare och författare, Martin Ingvar, professor och chef för Osher center och Anders Tegnell från Socialstyrelsen.

Denna vecka handlar Filosofiska rummet om Jaget, den gåtfulla identitet som präglar varje medveten sekund av ens liv? På vilket sätt existerar jaget, var sitter det och finns det någon skillnad mellan jaget, medvetandet och identiteten? Och inte minst - går frågan om vad jaget är för nåt ens att svara på? Gäster är Martin Ingvar, professor i integrativ medicin vid Karolinska Institutet, Sharon Rider, teoretisk filosof vid Uppsala universitet och Claes von Hofsten, professor i psykologi också vid Uppsala universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

söndag 14 sept 17.00 i P1, med repris, med repris 19/9 21.03 Ju mer man lär känna en individ desto mer framträder individens personlighet. I en kärleksrelation tycks objektet för ens känslor vara identisk med personligheten. När det gäller den egna identiteten så betyder personligheten, som jag själv uppfattar den, stor roll för självbilden. Personligheten tycks kort och gott vara synonym med den vi är? Men vad är då personligheten för märklig soppa - vad innehåller den för ingredienser och hur ser receptet ut - vad är hemligheten bakom den mångfald av unika personliga drag vi möter i vår nästa. Hur och varför är människor är olika? Vilken roll spelar barndom, föräldrar och livsöden och hur stor roll spelar generna för personlighetens utvecklingen? Och hur mycket kan en individs personlighet förändras över ett livsspann? Gäster: Martin Ingvar, professor i kognitiv neurofysiologi vid Karolinska institutet, Gunilla Bohlin och Claes von Hofsten, båda professor i psykologi vid Uppsala universitet. Programledare och producent: Peter Sandberg. Programmet är en repris från september 2007

Nordegren fortsätter att vikariera för Annika Lantz, och idag pratar han med de fyra regeringspartiernas ungdomsförbund och deras inställning i FRA-lag-frågan. Dessutom har det kommit fram nya svenska forskningsrön om att man på hjärnan kan se vem som är homosexuell och vem som är heterosexuell. Vi pratar med hjärnforskaren Martin Ingvar och med genus-professorn Tiina Rosenberg om det här. Sidekick är Roger Wilson

Nordegren fortsätter att vikariera för Annika Lantz, och idag pratar han med de fyra regeringspartiernas ungdomsförbund och deras inställning i FRA-lag-frågan. Dessutom har det kommit fram nya svenska forskningsrön om att man på hjärnan kan se vem som är homosexuell och vem som är heterosexuell. Vi pratar med hjärnforskaren Martin Ingvar och med genus-professorn Tiina Rosenberg om det här. Sidekick är Roger Wilson

söndag 10 feb 17.00 i P1, med repris fredag 15/2 21.03 Går det att åldras utan att förlora sin kreativitet? Går det att hålla den själsliga kraften vid liv även när man kommer högt upp i åldrarna? Inom konsten finns många bevis på detta: Picasso målade sig genom livet, Ingmar Bergman var aktiv in i det sista och många författare slutar inte skriva förrän livet självt sätter punkt. Filosofiska rummet ställer denna vecka frågan om åldrande och kreativitet till tre gäster: skådespelaren Sven Wollter, hjärnforskaren Martin Ingvar och socialantropologen Lisbeth Sachs. Programledare och Producent: Peter Sandberg. Boktips: Att åldras, en antologi om åldrande av David Ingvar.