POPULARITY
26 februari. Dagens betygsystem har lett till orättvisa och betygsinflation. Det säger Magnus Henrekson som utrett frågan när han gästar Andreas Ericson. Nu görs systemet om. I framtiden kommer 30 procent av en elevs meritvärde avgöras av slutprov, som även kommer användas för att kalibrera betygsnivåerna mellan skolorna.
Magnus Henrekson är professor i nationalekonomi och har länge varit kritisk till den gröna omställningen och den svenska skolan. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Magnus Henrekson är professor i nationalekonomi och har länge varit kritisk till den gröna omställningen och den svenska skolan. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
En ny rapport från Skolverket och Universitetskanslerämbetet visar att elever som går på friskolor klarar högskolan sämre än elever som gått på kommunala skolor och fått motsvarande betyg. Hur kommer det sig att friskolor tenderar att ge glädjebetyg i högre utsträckning än kommunala skolor? Gäst: Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi som leder en utredning om betygsinflationen i svenska skolor. Programledare: Jon Andersson
19 februari. Roger Akelius köp av skolföretaget Academedia ledde först till kursras och blev sedan inte av. Vad var det som hände och vad säger det om det svenska skolsystemet? Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, och Karin Grundberg Wolodarski, journalist och författare, diskuterar med Andreas Ericson.
EU har som mål att bli klimatneutralt 2050 och Sverige vill bli det redan 2045. För att nå de målen vill man göra stålindustrin klimatneutral genom att tillverka fossilfritt stål, då stålindustrin står för 7–8 procent av allt utsläpp av koldioxid i världen. Därför görs stora satsningar i Norrland på att tillverka så kallat grönt stål där bolag som LKAB, SSAB, Vattenfall och H2 Green steel är involverade. Men satsningarna är mycket dyra och kräver enorma mängder el, el som vi inte har i dag. En del menar att projekten har dålig ekonomisk bärighet och kan få katastrofala följder på den svenska ekonomin och elmarknaden. Några som har tittat på de samhälleliga och bolagsmässiga konsekvenserna som projekten kan få är Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, och David Sundén, ekonomie doktor. Välkommen till veckans Hotspot där vi samtalar om Sveriges genom tidernas största industripolitiska satsning. Se programmet på Youtube: https://www.youtube.com/@varldenidagplay Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: https://prova.varldenidag.se
Satsningen på fossilfritt stål beskrivs som en hörnsten i den svenska gröna omställningen. Med hjälp av den ska utsläppen minska, Sverige tjäna pengar och Norrland få nya invånare. Men hur vet industrin att det är rätt grön teknik de satsar på? Och kan kommunerna vara säkra på att miljardlånen kommer betala sig? Med: Annika Wallenskog, SKR, Magnus Henrekson, professor i ekonomi och Niklas Johansson, direktör för klimat och kommunikation på LKAB. Programledare: Magnus Thorén.
Satsningen på fossilfritt stål beskrivs som en hörnsten i den svenska gröna omställningen. Med hjälp av den ska utsläppen minska, Sverige tjäna pengar och Norrland få nya invånare. Men hur vet industrin att det är rätt grön teknik de satsar på? Och kan kommunerna vara säkra på att miljardlånen kommer betala sig? Med: Annika Wallenskog, SKR, Magnus Henrekson, professor i ekonomi och Niklas Johansson, direktör för klimat och kommunikation på LKAB. Programledare: Magnus Thorén.
Situationen i flera svenska skolor har blivit ohållbar. En minoritet av elever med normbrytande, antisocialt beteende får sabotera för den skötsamma majoriteten. I sin bok "Brottsplats: Skolan" beskriver Vesna Prekopic en skolvardag präglad av våld och hot och ett förolämpande språkbruk. Hon upplevde allt själv när hon tog uppdraget att vara rektor i en nystartad skola i ett utsatt område. Ett år senare hade hon förändrat sin uppfattning om mycket vad gäller skolan. Förutom Vesna Prekopic är också Magnus Henrekson gäst, nationalekonom vid IFN och ansvarig för den nya statliga utredningen om betygssystemet som startade i augusti. Medverkar gör också Johan Hakelius, politisk chefredaktör Fokus, som även avslutar med en politisk spaning där han analyserar de senaste opinionsundersökningarna. Programledare: Nina Solomin.
Kan vi producera tillräckligt med el för att klara en storskalig produktion av fossilfritt stål? Vilken klimatpåverkan kan produktionen få? Och är efterfrågan stor nog på marknaden? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om energipolitik, naturgas och ”halleluja-scenarier”. Gäster i programmet är Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik, och Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Hotspot är ett samtalsprogram om kristen tro, kultur och samhälle. Programledare är Marco Strömberg. Programmet produceras av TV Vision Sverige och Världen idag. Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: https://prova.varldenidag.se
Vad kan politikerna göra åt de höga elpriserna? Vad kan vi lära av tidigare ekonomiska kriser? Och kommer satsningen på grönt stål vara möjlig att genomföra? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om råvaror, stagflation och den svenska kronan. Gäster i programmet är Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik, och Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
Tekniken för att omvandla elektricitet till vätgas är ännu under utveckling och vi vet inte om den fungerar i stor skala. Vätgasen är svår att lagra och svår att hantera på ett miljövänligt sätt. Till detta kommer stora kostnader, skriver forskarna Jan Blomgren, Magnus Henrekson och Christian Sandström. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
The West must have an adaptable power grid to meet the challenges of this geopolitical energy crisis. In this episode of Worldview, Adam Boulton is joined by Margarita Balmaceda, Magnus Henrekson, Olamide Oguntoye and Ariana Kiran Singh to discuss generating and transmitting power in the face of growing geopolitical and environmental concerns. Image description: Electricity pylon. Credit: David Leadbitter / Alamy Stock Photo.
The West must have an adaptable power grid to meet the challenges of this geopolitical energy crisis. In this episode of Worldview, Adam Boulton is joined by Margarita Balmaceda, Magnus Henrekson, Olamide Oguntoye and Ariana Kiran Singh to discuss generating and transmitting power in the face of growing geopolitical and environmental concerns. Image description: Electricity pylon. Credit: David Leadbitter / Alamy Stock Photo.
Varför har svenska skolan så låga resultat i jämförelse med många andra länder? Hur kan vi vända trenden? Och är det för mycket fokus på det extroverta i skolan? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om katederundervisning, betygsinflation och en postmodern syn på utbildning. Gäster i programmet är Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Johan Wennström, fil. dr i statsvetenskap och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Boktips: Magnus Henrekson, Johan Wennström, ”Dumbing Down: The Crisis of Quality and Equity in a Once-Great School System—and How to Reverse the Trend” (Institutet för Näringslivsforskning Publikationer, 2022) Boken ”Dumbing Down” finns att ladda ner gratis här: https://www.ifn.se/publikationer/bocker/2022/2022-henrekson-wennstrom-dumbing-down/
Gäst i veckans podd är nationalekonomen Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, som nu är aktuell med ett bidrag i antologin Apartheid Sverige. Henrekson har bland annat engagerat sig mycket i skolfrågan och i vad det är som gör att pojkar från invandrarområden oftare slås ut och missar att fullgöra sin skolutbildning.Har skolans misslyckanden bidragit till den växande gängbrottsligheten? Är det något i skolutvecklingen som nu går åt rätt håll? Och håller samhället på att förlora kampen om våldsmonopolet? Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.
Skolans kunskapssyn är en förbisedd förklaring till västerlandets ökande inkomstskillnader och utanförskap, skriver nationalekonomen Magnus Henrekson. Eftersom skolan har blivit sämre på att träna även icke-kognitiva färdigheter som uthållighet, punktlighet, pålitlighet och social kompetens har familjens betydelse för dessa centrala faktorer ökat. Och just dessa faktorer är viktiga på arbetsmarknaden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Magnus Henrekson, doktor i nationalekonomi, gästar gänget. Doktor Henrekson har varit professor i ekonomi med inriktning på det svenska näringslivets utveckling och ekonomisk politik vid Handelshögskolan i Stockholm, författat över 20 böcker och bedriver forskning på Institutet för Näringslivsforskning. innehavMagnus disputerade 1990 vid Göteborgs universitet. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till fullversionen av våra avsnitt och alla exklusiva avsnitt? Stöd oss på Patreon. Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Magnus Henrekson, doktor i nationalekonomi, gästar gänget. Doktor Henrekson har varit professor i ekonomi med inriktning på det svenska näringslivets utveckling och ekonomisk politik vid Handelshögskolan i Stockholm, författat över 20 böcker och bedriver forskning på Institutet för Näringslivsforskning. innehavMagnus disputerade 1990 vid Göteborgs universitet. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till fullversionen av våra avsnitt och alla exklusiva avsnitt? Stöd oss på Patreon. Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.
Vem äger våra bolag och vilken betydelse har ägandet? Sverige avviker från den globala trenden där antal noterade bolag minskat. De senaste 25 åren har istället börsbolagen ökat kraftigt. Ägandet har förflyttats från familjekontrollerade stiftelser till förmögna privatpersoner och deras holdingbolag. En viktig förklaring till utvecklingen är förändringar av svenska skatteregler, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid IFN.
29 mars. Vi måste göra upp med den postmoderna kunskapssyn som fördärvade den svenska skolan. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, talar med Paulina Neuding om sin nya bok "Dumbing down: The crisis of quality and equity in a once-great school system—and how to reverse the trend", skriven med statsvetaren Johan Wennström.
Föreställningen om det tidigare skolsystemet som mekaniskt och auktoritärt lever i hög utsträckning kvar i vår tid. Men faktum är att den gamla svenska skolan var mycket välfungerande, skriver forskarna Magnus Henrekson och Johan Wennström. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Kriget i Ukraina fortsätter och det är svårt att tänka på något annat. Men efter att ha stått som en vaktpost vid nyhetsflödet dagarna i ända börjar i alla fall jag känna att jag behöver ta en paus då och då. Ett privilegium man har när man bor i ett land som inte har invaderats av Ryssland – ännu. Jag kommer givetvis att fortsätta att ägna mycket tid åt Ukrainakriget och alla frågor som berör det. Dagens avsnitt är dock en liten paus i krigsflödet, så om ni känner att ni behöver en sån så har ni kommit till rätt podd i dag.I dag pratar jag nämligen om svenska skolan och varför den har gått från att vara en av världens bästa till ganska dålig, i jämförelse med andra länders skolor. Dagens två gäster är Magnus Henrekson som är professor i nationalekonomi och mellan 2005 och 2020 var vd på Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Johan Wennström, doktor i statsvetenskap och även han knuten till IFN. De har nyss precis kommit med en ny bok med titeln: Dumbing Down – The Crisis of Quality and Equity in a Once-Great School System—and How to Reverse the Trend som ges ut av Palgrave Macmillan, men också går att ladda ned på IFN:s hemsida. I boken visar de hur en postmodern, socialkonstruktivistisk pedagogik åtminstone från 60-talet och framåt ersatte en klassisk kunskapssyn, vilket fick ett antal konsekvenser. Kunskap blev inte mer lättillgängligt, skolan blev inte mer utjämnande, tvärtom drog de redan starka elevgrupperna ifrån de redan svaga, samtidigt som alla började sjunka relativt andra länder. Dessutom, menar Magnus Henrekson och Johan Wennström, har utvecklingen ytterligare försämrats av kommunaliseringen samt hur illa man skött marknadiseringen av svenska skolan. Något jag skrev om nyligen här på Rak höger.Detta pratar vi om i dagens avsnitt, samt deras förslag på hur man kan vända utvecklingen. Några länkar:Här kan man ladda ned boken Dumbing down kostnadsfritt: länkMitt tidigare samtal med Johan Wennström: “Klass är högerns blinda fläck” (23/1)Min text om skolmarknaden: “Skolmarknaden är vänskapskorrumperad” (26/2)PS. Några rader angående de närmaste två veckorna här på Rak höger. Jag är just nu igång med ett kortvarigt projekt som tar mycket tid av mig. Mer tid än jag trodde när jag började med det. Därför kommer jag skriva lite mindre här under två veckor, om jag utgår ifrån att arbetsbördan under projektets första vecka kommer vara relativt oförändrad under de två kvarvarande veckorna. Däremot blir det två poddavsnitt kommande vecka. Snart är jag igång som vanligt igen. DS.Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe
Priserna på el och bränsle skenar – hur ska vi hantera detta på en samhällelig nivå? Är våra politiker alltför opportunistiska? Och kommer vi att behöva backa från våra högt ställda klimatmål? Det är några av frågorna som vi tar upp i veckans Hotspot. Samtalet berör bland annat konstgödsel, vägunderhåll och den ekonomiska käftsmällen på 90-talet. Gäster i programmet är Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik, och Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).
Nationalekonomiprofessorn Magnus Henrekson gör prognoser för bostadsmarknaden, börsen och Bitcoin. Han redogör även för skolans och entreprenörskapets roll i skapandet av välstånd.
5 oktober. Politisk oförmåga att se till att välfärdsmarknaden fungerar riskerar att sabotera valfrihetsreformerna. Jesper Sandström diskuterar med Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, verksam vid Institutet för Näringslivsforskning, och Benjamin Dousa, vd för tankesmedjan Timbro.
29 april. Peter Wennblad diskuterar med Magnus Henrekson och Isak Skogstad.
Hur ska skolan ge alla elever likvärdiga möjligheter för att skapa sig en framtid oavsett socioekonomisk bakgrund? Hör Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund och Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN samtala om frågan. Podden följer upp webbinariet Den likvärdiga skolan – framtidens skola som arrangerades av Lärarnas Riksförbund och IFN nyligen. På grund av pandemiskäl gjordes inspelningen via Zoom, vilket påverkar ljudkvalitén.
20 april. Mattias Svensson samtalar med Magnus Henrekson och Christian Sandström.
Skolan borde ge alla barn samma chans att lyckas, oavsett varifrån de kommer. Den kunskapssyn som präglar den svenska skolan i dag slår hårdast mot de elever som kommer från socioekonomiskt svaga förhållanden. Det finns också aspekter av marknadiseringen av skolan som behöver ses över. Det hävdar Magnus Henrekson och Gabriel Heller-Sahlgren, två av de IFN-forskare som ägnar sig åt skolfrågor. I det här avsnittet av IFN-podden hör du dem ge sina perspektiv på skolans utmaningar.
I många år har Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, varit engagerad i skolfrågor. Föga förvånande har han blivit ifrågasatt av det pedagogiska etablissemanget, medan andra som också förfärats över svensk skolas nedgång intresserat undrat vad Magnus Henrekson tycker är fel. I debattartiklar och inom media har Henrekson gång på gång lyft fram diverse svårigheter som skolan står i och givit förslag på ett förändrat fokus på skolans innehåll. I en uppgörelse med det pedagogiska etablissemanget kom Magnus Henrekson ut med en bok tillsammans med Martin Ingvar, Inger Enkvist och Ingrid Wållgren. Kunskapssynen och pedagogiken gav eko i den pedagogiska världen och jag skrev några blogginlägg om boken och Magnus gästbloggade hos mig. I det här samtalet tar jag upp Magnus skolengagemang och till viss det innehållet i boken. Trevlig lyssning!
Magnus Henrekson går i pension från vd-uppdraget efter 15 år av ledarskap för IFN. Hur ser han på forskningens roll i samhället idag och hur viktigt är ledarskapet för att skapa en produktiv och kreativ arbetsmiljö?
Tio år har gått sedan EU-kommissionen utlyste ett innovationsläge i Europa. EU hade halkat efter både USA och Kina. Trots ett åtgärdspaket har inte mycket förändrats under de tio år som gått. Hur ska EU ta sig ur krisen och hur påverkas nödläget av coronakrisen? Niklas Elert, presenterar ett menyförslag att välja lösningar från i avsnitt nr 35 av IFN-podden. Podden baseras på forskning av Niklas Elert, Magnus Henrekson, båda IFN, och Mark Sanders, Utrecht University, som presenteras i boken The Entrepreneurial Society, A Reform Strategy for the European Union.
Nationalekonomen och VD för Näringslivets forskningsinstitut Magnus Henrekson förklarar vad som krävs för att klara den globala ekonomiska kollapsen som följer på Covid-19. Vår regering planerar istället för en socialistisk dystopi. For more information and links visit: https://bit.ly/DK_MagnusHenrekson_Covidonomics STÖTTA DEKONSTRUKTIV KRITIK på: paypal.me/ARONFLAM DKs Patreon: bit.ly/ARONFLAMDK SWISH 0046768943737 Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH Edited by Marcus Blomgren - contact at Instagram @marcusbrummgren Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com
Vad händer i ekonomin – är vi på väg mot en depression? Veckopanelen special med Ylva Hedén Westerdahl, Annika Wallenskog, Lars Magnusson och Magnus Henrekson.
Vad händer i ekonomin – är vi på väg mot en depression? Veckopanelen special med Ylva Hedén Westerdahl, Annika Wallenskog, Lars Magnusson och Magnus Henrekson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
En Coronasmittad programledare som från sin karantän samtalar med Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och Magnus Lindwall professor i psykologi. Tillsammans reder de ut vad som psykologiskt är bäst - att peka med hela handen eller försöka med rekommendationer. Att stänga ner eller hålla öppet, åtminstone lite grann. Är den svenska Covid19-modellen rätt sätt att bekämpa ett virus eller gör vi helt fel?
Samtidigt som land efter land kämpar med att dämpa smittspridningen varnar allt fler för förödande långsiktiga konsekvenser av att ekonomin stängs ned, i form av massarbetslöshet och depression. Hur ska coronapandemins effekter på liv och hälsa vägas mot konsekvenserna för samhället på sikt? Frågan är mycket komplex och har inte ett entydigt svar, men det finns beräkningsmodeller som kan användas för att belysa den. Mats Bergman, professor i nationalekonomi, förklarar hur man med hjälp metoder som brukar användas för att värdera statistiska liv kan bidra till beslutsunderlag när politiker och andra beslutsfattare ska välja strategi för att bekämpa coronaviruset. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, och Patrik Tigerschiöld, ordförande i Bure Equity med lång erfarenhet som företagsledare, ger sin syn på coronakrisens effekter på samhällsekonomin. Epidemiologiprofessor Tove Fall bidrar med ett folkhälsoperspektiv.
Studenternas förmåga att ta till sig undervisningen på universitet och högskola bygger på att de har lärt sig till tillräckligt i grundskola och gymnasium. Förmår skolan lägga en tillräcklig grund för kvalificerade studier? Är studenterna tillräckligt förberedda? Det diskuterar Henrik Höjer med Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning.
I det här avsnittet av Kornhall & Skogstad gästas vi av Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning. Hur kommer det sig att han som nationalekonom har gett sig in i skoldebatten? Och vad får sjunkande skolresultat för konsekvenser för Sveriges utveckling och innovationskraft? Samt vad menar han är felet med den svenska skolans kunskapssyn? Det och mycket mer får du reda på om du lyssnar på dagens avsnitt. Intervjuar gör som vanligt Isak Skogstad och Per Kornhall.
Hur vanligt är det att män i Sverige faller socialt, ekonomiskt och hälsomässigt? Vilka faktorer i vårt samhälle ligger bakom när män faller, och vad kan man göra för att förebygga en negativ utveckling? I panelen Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidiologi, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet och doktor i historia, och Johan Lundberg, docent i litteraturvetenskap. Programledare är Staffan Dopping och vid hans sida finns Paulina Neuding, chefredaktör på Kvartal. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Hur vanligt är det att män i Sverige faller socialt, ekonomiskt och hälsomässigt? Vilka faktorer i vårt samhälle ligger bakom när män faller, och vad kan man göra för att förebygga en negativ utveckling? I panelen Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidiologi, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet och doktor i historia, och Johan Lundberg, docent i litteraturvetenskap. Programledare är Staffan Dopping och vid hans sida finns Paulina Neuding, chefredaktör på Kvartal. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Friskolereformen uppnådde inte sitt huvudsyfte: att höja undervisningens kvalitet. Det menar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning, och medförfattare till uppmärksammade "Kunskapssynen och pedagogiken". Paulina Neuding har mött honom. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
www.aronflam.com: http://bit.ly/2CLpzkH Patreon: https://www.patreon.com/posts/7-5-magnus-om-16254650 I avsnittet talar vi med professor Magnus Henrekson. https://www.ifn.se/eng/people/research-faculty/mh Som chef för Institutet för Näringslivsforskning är han i grunden ekonom, men det vi ska tala om är den svenska skolan. Magnus har nämligen varit både redaktör för och medförfattare till en bok om just skolan med den passande titeln ”Kunskapssynen och pedagogiken”. http://www.dialogosforlag.se/bocker/samhallsfragor/kunskapssynen-och-pedagogiken.html DKs Patreon: bit.ly/ARONFLAMDK SWISHA på 0768943737. Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH Edited by Marcus Blomgren - contact at Instagram @marcusbrummgren Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com
Grälen om friskolor och läxor är stickspår. Huvudskälet till krisen i den svenska skolan är att eleverna lämnas i sticket när de förväntas söka kunskap på egen hand i stället för att få ordentlig undervisning. Den gamla folkskolans filosofi ligger klart mer i linje med dagens vetande än vad den moderna skolan gör. Det säger professor Magnus Henrekson, aktuell med boken Kunskapssynen och pedagogiken, i samtal med programledaren PJ Anders Linder.
Oavsett hur vi mäter har de svenska skolresultaten fallit kraftigt sedan mitten av 1990-talet, förklarar professor Magnus Henrekson som tillsammans med doktoranden Sebastian Jävervall skrivit rapporten ”Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?” (IVA 2016). I denna podd förklarar han hur hela skalan från avancerad till elementär nivå har förskjutits nedåt. Han berättar om de klara belägg som finns för betygsinflation i den svenska grundskolan.
Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, IFN, intervjuas om sin nya bok Entreprenörskap – vad, hur och varför. De definierar entreprenörskap på ett nytt sätt. Att entreprenören inte är vilken företagare som helst utan någon som skapar något nytt som i sin tur skapar tillväxt. De slår fast vad som krävs från makthavarnas sida för att fler ska kunna bli entreprenörer.
Ekonomiekot lördag handlar om Entreprenörer. Hur det ska bli fler entreprenörer i Sverige, och hur det bli enklare för dem att få företagen att växa? Gäster är Magnus Henrekson, professor och VD för Institutet för näringslivsforskning, IFN, och Helena Casserlöv-Kvist, VD och grundare av företaget Meritmind och grundare av Brightby, och Marie Löwegren, som är lektor vid SKJ Centre for entrepeneurship vid Lunds Universitet.
Veckans Ekonomiekot Lördag handlar om fria marknader, och politikernas inverkan på marknaderna. Gäster är Luigi Zingales, professor vid Booth School of Business vid Universitet i Chicago, han är känd som en stark förespråkare för fria marknader, och Magnus Henrekson, professor och VD för Institutet för Näringslivsforskning. Programledare är Pär Ivarsson.
Drygt tio år efter IT-kraschen växer det upp nya svenska IT-teknikbolag. Spotify och Skype är två av de kanske mest kända exemplen på hur svenska entreprenörer visar framfötterna i den globala ekonomin. Hjalmar Winbladh, som har varit med sen 90-talet, i dag vd för IT-företaget Wrapp medverkar tillsammans med Magnus Henrekson, professor och vd för Institutet för näringslivsforskning.
En del är rädda för lågkonjunktur, andra för stagnation. Ekonomer och investerare börjar nu peka ut en tredje väg där vi får vänja oss vid lägre tillväxt och lägre avkastning på kapitalet. Det har fått namnet Det Nya Normala. Samtal mellan Arne Karlsson Vd för Ratos och Magnus Henrekson, ekonomiprofessor och Vd för Institutet för näringslivsforsning.
---POD :En del är rädda för lågkonjunktur, andra för stagnation. Ekonomer och investerare börjar nu peka ut en tredje väg där vi får vänja oss vid lägre tillväxt och lägre avkastning på kapitalet. Det har fått namnet Det Nya Normala. Samtal mellan Arne Karlsson Vd för Ratos och Magnus Henrekson, ekonomiprofessor och Vd för Institutet för näringslivsforsning.
Entreprenörer kan vara allt från rörmokare till megalomana datanördar. Men i Joseph Schumpeters värld är entreprenören framför allt en nyckelperson i hela ekonomin, en person som skapar "kreativ förstörelse" som alla tjänar på. Men hur skapar man egentligen ett entreprenöriellt samhälle, och vilka kan man kalla entreprenörer? Professor Magnus Henrekson pratar om Schumpeters tankar, men också om dagens Sverige ur ett entreprenörsperspektiv.