Podcast appearances and mentions of benjamin staern

Denna vecka recenserar vi en ny inspelning av klaververk av CPE Bach, Strauss Die Frau ohne Schatten med Nina Stemme, samt en skiva med konserter av danske tonsättaren Bent Sörensen. Dessutom berättar Hanna Höglund om hur det indonesiska slagverksinstrumentet gamelan kommit att påverka den västerländska konstmusiken under 1900-talet. I veckans panel: kompositören Benjamin Staern, dirigenten David Björkman och musikvetaren Edward Klingspor. Programledare är Johan Korssell. Veckans skivor: Bent Sörensen - Concertos Leif Ove Andsnes, Martin Fröst, Tine Thing Helseth Norska kammarorkestern Danska nationella symfoniorkestern Per Kristian Skalstad och Thomas Söndergård, dirigenter CPE Bach - The solo keyboard music, vol 39 Miklós Spányi, cembalo Richard Strauss - Die Frau Ohne Schatten Stephen Gould, Camilla Nylund, Nina Stemme, m fl Wiens statsoperas orkester och kör Christian Thielemann, dirigent

I andra delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. "Den sjätte utrotningsfasen". Även tonsättare har berörts av klimatkrisen och den globala uppvärmningen och skrivit musik utifrån den känslan. Om sjätte "massdöden" inträffar blir spåren av vår civilisation osynliga och inom ett århundrade är allting täckt av frodig grönska. Vi förlorar den biologiska mångfalden i världen så snabbt att det redan nu talas om "den sjätte utrotningsfasen". Den första fasen inträffade för ungefär 440 miljoner år sedan. Den kanske mest kända fasen ägde rum för cirka 65 miljoner år sedan. Forskarna menar att en meteor då slog ner ungefär där Mexico ligger idag. Detta medförde att dinosauerna dog ut. Marie Samuelsson komponerade Fem årstider för stråkorkester (Musica Vitae), dikter och ljudlandskap. Hon använder sig av inspelade ljud av storm och regn och inlästa dikter av Mimmi Palm. Marie Samuelsson har jordklotets klimatförändringar och stigande temperatur i åtanke. Värmeböljor, skyfall och insekter blir fler i Norden, samtidigt som träd och andra växter frodas i varmare och längre säsonger. En femte årstid kanske? Malin Bång tilldelades 2018 det mycket prestigefyllda orkesterpriset för bästa komposition vid Donaueschinger Musiktage. Året innan komponerade hon kudzu /the sixth phase/ - om den sjätte massdöden. Kudzo är namnet på en japansk klängväxt som spridit sig över jorden. Satsen Jasmonate är uppkallad efter växternas varningssignaler som skickas ut då deras närmiljö blir allt sämre. Växterna bildar nätverk och har en stark kommunikation mellan sig. I stycket figurerar även bambu, en av världens mest snabbast växande växter. Cellon representerar bambuns rötter och gitarren bambuns stjälkar eller stammar. Spelar gör Curious Chamber Players. - Vi människor är helt beroende av växter och skulle snart dö ut om växterna försvann, säger Malin Bång. Benjamin Staerns första symfoni heter Polar Vortex - Polarvirvlar. Detta är ett väderfenomen som orsakar dramatiska väderförhållanden, som till exempel över 50 graders kyla, vulkaniska eller meteoritiska utbrott, extrem värme eller stormar. Polar Vortex är en klanglig resa i tre satser om väderförhållanden jorden runt - det är musik med inre bilder. Titeln på de tre satserna i symfonin är Frozen City, Northern Lights och Volcanic Eruption. Musiken är som frusen arkitektur, säger Benjamin Staern. Norrköpings Symfoniorkester spelar.   2017 var Ylva Bentancor inbjuden att skriva ett ljudkonstverk på 60 minuter för documenta 14, en av världens största utställningar för samtida konst. Titeln blev World Disorder - Oordning i världen. Ylva Bentancor förklarar: "Titeln är väldigt viktig. Vad jag visste var att det skulle ha med oordning att göra, en önskan att få säga att allt jag vill med min ljudkonst är att säga att den här världen är korkad, den vill att vi ska vara korkade och vi kommer att förstöra den medan vi följer korkade människors korkade regler. Och samtidigt ville jag lyfta fram hur obeskrivligt vacker världen kan vara." Kjell Perder är aktuell med stycket Now or Never! tillägnat klimataktivisten Greta Thunberg och inspirerat av den framväxande klimatrörelsen, till stor del ledd av helt unga människor. Detta är musik för diskantkör, blandad kör och kammarorkester (Västerås Sinfonietta). Texten består av korta citat ur bl a Rachel Carsons bok Tyst vår från 1962 och bl a parollerna #fridaysforfuture, #extinctionrebellion. De 280 unga sångarna skanderar: Enough is enough, global warming must stop! Nu är det nog, global uppvärming måste stoppas!"

I andra delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. Den sjätte utrotningsfasen. Även tonsättare har berörts av klimatkrisen och den globala uppvärmningen och skrivit musik utifrån den känslan. Om sjätte massdöden inträffar blir spåren av vår civilisation osynliga och inom ett århundrade är allting täckt av frodig grönska. Vi förlorar den biologiska mångfalden i världen så snabbt att det redan nu talas om den sjätte utrotningsfasen. Den första fasen inträffade för ungefär 440 miljoner år sedan. Den kanske mest kända fasen ägde rum för cirka 65 miljoner år sedan. Forskarna menar att en meteor då slog ner ungefär där Mexico ligger idag. Detta medförde att dinosaurierna dog ut. Marie Samuelsson komponerade Fem årstider för stråkorkester (Musica Vitae), dikter och ljudlandskap. Hon använder sig av inspelade ljud av storm och regn och inlästa dikter av Mimmi Palm. Marie Samuelsson har jordklotets klimatförändringar och stigande temperatur i åtanke. Värmeböljor, skyfall och insekter blir fler i Norden, samtidigt som träd och andra växter frodas i varmare och längre säsonger. En femte årstid kanske? Malin Bång tilldelades 2018 det mycket prestigefyllda orkesterpriset för bästa komposition vid Donaueschinger Musiktage. Året innan komponerade hon kudzu /the sixth phase/  om den sjätte massdöden. Kudzo är namnet på en japansk klängväxt som spridit sig över jorden. Satsen Jasmonate är uppkallad efter växternas varningssignaler som skickas ut då deras närmiljö blir allt sämre. Växterna bildar nätverk och har en stark kommunikation mellan sig. I stycket figurerar även bambu, en av världens mest snabbast växande växter. Cellon representerar bambuns rötter och gitarren bambuns stjälkar eller stammar. Spelar gör Curious Chamber Players.  Vi människor är helt beroende av växter och skulle snart dö ut om växterna försvann, säger Malin Bång. Benjamin Staerns första symfoni heter Polar Vortex Polarvirvlar. Detta är ett väderfenomen som orsakar dramatiska väderförhållanden, som till exempel över 50 graders kyla, vulkaniska eller meteoritiska utbrott, extrem värme eller stormar. Polar Vortex är en klanglig resa i tre satser om väderförhållanden jorden runt det är musik med inre bilder. Titeln på de tre satserna i symfonin är Frozen City, Northern Lights och Volcanic Eruption. Musiken är som frusen arkitektur, säger Benjamin Staern. Norrköpings Symfoniorkester spelar. 2017 var Ylva Bentancor inbjuden att skriva ett ljudkonstverk på 60 minuter för documenta 14, en av världens största utställningar för samtida konst. Titeln blev World Disorder Oordning i världen. Ylva Bentancor förklarar: Titeln är väldigt viktig. Vad jag visste var att det skulle ha med oordning att göra, en önskan att få säga att allt jag vill med min ljudkonst är att säga att den här världen är korkad, den vill att vi ska vara korkade och vi kommer att förstöra den medan vi följer korkade människors korkade regler. Och samtidigt ville jag lyfta fram hur obeskrivligt vacker världen kan vara. Kjell Perder är aktuell med stycket Now or Never! tillägnat klimataktivisten Greta Thunberg och inspirerat av den framväxande klimatrörelsen, till stor del ledd av helt unga människor. Detta är musik för diskantkör, blandad kör och kammarorkester (Västerås Sinfonietta). Texten består av korta citat ur bland annat Rachel Carsons bok Tyst vår från 1962 och parollerna #fridaysforfuture, #extinctionrebellion. De 280 unga sångarna skanderar: Enough is enough, global warming must stop! Nu är det nog, global uppvärmning måste stoppas!"

Konstnären Hilma af Klint (18621944) har fått stor uppmärksamhet på senare år, till och med en opera. Det här är dokumentären om den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hilma af Klint var en pionjär i det abstrakta måleriet. Hon efterlämnade omkring 1300 nonfigurativa verk som ingen utomstående hade fått se före hennes död. I sitt testamente skrev hon också att hennes livsverk inte fick visas offentligt förrän 20 år efter hennes död, men det skulle ändå komma att dröja in i våra dagar innan hennes konstnärliga betydelse blev synlig. 2013 visade Moderna Museet i Stockholm den dittills mest omfattande retrospektiva utställningen av henne, med cirka 230 verk, och i samband med den fick operasångerskan och producenten Mette af Klint idén till en opera. Hon upplevde musik och rörelse i många av Hilmas verk och insåg att tonsättaren Benjamin Staern med sin unika förmåga att kombinera färger och toner borde göra honom extra lämplig som kompositör. Kulturjournalisten Kerstin Berggren har i flera månader följt arbetet med kammaroperan "Hilma - an opera about hidden art" som hade urpremiär på Moderna Museet i Stockholm den 9 mars 2019 följt av en internationell premiär på Guggenheim-museet i New York i mitten av april samma år. I dokumentären medverkar Benjamin Staern, regissören Mira Bartov som skrivit librettot, Mette af Klint som gestaltar Hilma, operasångaren Fredrik af Klint som gör rollen som både sin farfar Hilmas brorson Erik och antroposofen Rudolf Steiner samt Eriks son Johan af Klint som tillsammans med sin far tog hand om Hilmas målningar. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.

Konstnären Hilma af Klint (18621944) har fått stor uppmärksamhet på senare år, till och med en opera. Det här är dokumentären om den. Hilma af Klint var en pionjär i det abstrakta måleriet. Hon efterlämnade omkring 1300 nonfigurativa verk som ingen utomstående hade fått se före hennes död. I sitt testamente skrev hon också att hennes livsverk inte fick visas offentligt förrän 20 år efter hennes död, men det skulle ändå komma att dröja in i våra dagar innan hennes konstnärliga betydelse blev synlig. 2013 visade Moderna Museet i Stockholm den dittills mest omfattande retrospektiva utställningen av henne, med cirka 230 verk, och i samband med den fick operasångerskan och producenten Mette af Klint idén till en opera. Hon upplevde musik och rörelse i många av Hilmas verk och insåg att tonsättaren Benjamin Staern med sin unika förmåga att kombinera färger och toner borde göra honom extra lämplig som kompositör. Kulturjournalisten Kerstin Berggren har i flera månader följt arbetet med kammaroperan "Hilma - an opera about hidden art" som hade urpremiär på Moderna Museet i Stockholm den 9 mars 2019 följt av en internationell premiär på Guggenheim-museet i New York i mitten av april samma år. I dokumentären medverkar Benjamin Staern, regissören Mira Bartov som skrivit librettot, Mette af Klint som gestaltar Hilma, operasångaren Fredrik af Klint som gör rollen som både sin farfar Hilmas brorson Erik och antroposofen Rudolf Steiner samt Eriks son Johan af Klint som tillsammans med sin far tog hand om Hilmas målningar. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.

Våren har varit turbulent på Dramaten - men det är inte första gången som arbetsmiljön på nationalscenen ifrågasatts. Frågan är: var började det egentligen? Och Hilma af Klint-opera på Guggenheim - P1 Kultur var där. Dramaten i kris. Efter SVT-dokumentären om artisten Josefin Nilsson, som berättar om hur hon misshandlades av sin partner, tillika medarbetare på Dramaten, har föreställningar ställts in, vittnesmål om stora brister i arbetsmiljön framkommit, och vd Eirik Stubö avgått. Hur hamnade Dramaten här? Reportage med Sven Hugo Persson, tidigare dramaturg på Dramaten och Anna Lund, sociolog som undersökt jämställdhet inom scenkonsten.  Berättelsen om Hilma af Klint fortsätter att fascinera. Efter en succéartad utställning på Guggenheim i New york hade i veckan Benjamin Staern och Mira Bartovs opera om hennes liv och konst amerikansk premiär. P1 Kultur var där.  Dessutom: Recension av Sjuhäradsbygdens americana-stjärna Daniel Norgren; essä om jagets upplösning av Michael Azar och Gunnar Bolin väljer veckans ord: ägg. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Kjell Espmark och Peter Englund återvänder till sitt arbete i Svenska Akademien. Gunnar Bolin och Mattias Berg kommenterar. Dessutom: Hur gör man musik av en konstnärs inre resa? Gunnar Bolin och Mattias Berg inleder dagens P1 Kultur med att kommentera om de senaste händelserna i det som kallas krisen i Svenska Akademien: Att Peter Englund och Kjell Espmark återvänder. Berättelsen om ett av de största svenska namnen på konstscenen de senaste åren håller just nu på att bli opera. Hilma af Klint fick sitt stora genombrott 2013, först 70 år efter sin död. Och just nu pågår arbetet med en kammaropera som ska skildra konstnärens inre resa, Hilma: an opera about hidden art. Tonsättaren Benjamin Staern och sångaren Mette af Klint kommer till studion.  Mötet mellan svensk och syrisk musik står i centrum när Folkoperan i Stockholm till helgen ger konserten Calling home. På scenen står tre helt olika körer från det svenska samhället och syriska musiker med flera som är stjärnor på sina instrument. P1 Kultur har besökt repetitionerna.  Landets hembygdsföreningar borde engagera fler yngre, det menar Sveriges Hembygdsförbund. Medelåldern i föreningarna beräknas ligga över pensionsstrecket, men på en del håll i landet har en föryngring påbörjats. Reportage från Åseles hembygdsförening i Västerbottens län. Hösten 1964 skrev författaren Vladimir Nabokov upp 64 drömmar för att sedan se om de slog in. Hur det gick med det, kan du höra nu i dagens OBS-essä av Katarina Wikars. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Panelen konfunderas av tolkningar av Rachmaninovs pianokonserter, gläds över Haga Duos repertoartillskott, somnar till Gavin Bryars och dansar på lätta fötter till Petrenkos version av Våroffer. Veckans skivor: RACHMANINOV Pianokonserter 2 och 3 Jevgenij Sudbin, piano BBC Symfoniorkester Sakari Oramo, dirigent BIS 2338 SACD HAGA DUO COLOURS OF SWEDEN Musik av Andrea Tarrodi, Benjamin Staern, Anders Nilsson, Daniel Nelson, Emmy Lindström, Anna-Lena Laurin Sareidah Hildebrand, flöjt Joakim Lundström, gitarr Haga Musikproduktion HMCD-003 THE FIFTH CENTURY Musik för kör och saxofonkvartett av Gavin Bryars Kvartetten PRISM Donald Nally, dirigent ECM New Series 2405 4814495 VÅR STRAVINSKIJ, RACHMANINOV, DEBUSSY Musik av Igor Stravinskij, Sergej Rachmaninov och Claude Debussy Sångare: Rodion Pogassov Kungliga filharmonikerna, Liverpool Vasilij Petrenko, dirigent Onyx 4182 Johannas val Johanna Paulsson presenterar tonsättaren och suffragetten Ethel Smyth som 160-årsjubilerar i april. Referensen Hör hur Rachmaninov själv tolkar sin pianokonsert på en inspelning från 1929, tillsammans med Philadelphia Orchestra under Leopold Stokowski på RCA. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: En stor mängd inspelningar av Våroffer. En genomskinlig med Francois-Xavier Roth och Les Siecles på Actes Sud, en galen med Teodor Currentis och Muscia Aeterna på Sony, och några klassiska med Igor Markevitj på Testament och Jasha Horenstein och Sydtyska radions symfoniorkester på Vox Veckans svep Johan Korssell har lyssnat på Gustav Mahlers storslagna åttonde symfoni i en inspelning från Salt Lake City med Thierry Fischer och Utahs symfoniorkester och Mormon Tabernacle Choir.

1918 uruppfördes Stravinskys Historien om en soldat – han som faller för djävulens locktoner. På finalen i Malmö Chamber Music 2017 var det premiär för en nyskriven pendang: Historien om en prinsessa. "Jag ville ge den stumma flickan i librettot röst i min berättelse, där hon tar kontroll över sitt liv", säger författaren MI TYLER. Kompositören BENJAMIN STAERN, som hade stor framgång med sin första opera Snödrottningen berättar: "Det fanns en väldigt tydlig dramaturgi för alla scener i Mis fina lyrik." I sjunde LYRAN ett sprakande samtal med detta kreativa radarpar, vars verk uruppfördes med bl a Pernilla August och Håkan Hardenberger. Bon appétit!

Hör musikalisk kreativitet ihop med förmåga till unika associationer, att vara excentrisk, too much, heldeppig, gränsöverskridande eller hyperaktiv? Kort sagt - allt annat än mainstream. Del 1 av 4. Vad har Britney Spears, Robert Schumann och Amy Winehouse gemensamt? Eller Gioacchino Rossini, som skrev 40 operor på 20 år, och singersongwritern Jeff Buckley? Beethoven och Nina Simone? Tom Waits och Mozart? Hör galenskap och genialitet ihop? 2012 tilldelades Benjamin Staern Sveriges största tonsättarpris, Christ Johnsonpriset, på 180 000 kronor, för sin klarinettkonsert Worried Souls, Oroade själar, med solisten Karin Dornbusch och Norrköpings Symfoniorkester under ledning av Stefan Solyom. Svenska musikaliska Akademin gav motiveringen: "Med häpnadsväckande förmåga hanterar Benjamin Staern stora musikaliska former på ett originellt och personligt sätt, i ett verk präglat av rikt varierad orkestrering och bländande virtuositet i solostämman." Benjamin Staern har flera utvidgade sinnen; dels absolut gehör och dessutom synestesi. Benjamin hör färger i toner och ser toner i färger. Detta förstod han först själv när han vid Universitet i Lund började läsa om tonsättaren Arnold Schönbergs samarbete med bildkonstnären Vassily Kandinsky. Även tonsättarna Olivier Messiaen och Nikolaj Rimskij-Korsakov var synestetiker. När Benjamin Staern ser en speciell färg hör han en bestämd ton. Och när han hör en ton ser han en färg. Samma ton högre upp i oktaven har en ljusare nyans än den lägre tonen. Färgen svart är tystnad. Tonen C är vit. G-klaven ser han i gult, altklaven i rött, tenorklaven i brunt, basklaven i blå färg, blåsinstrumenten i grön färg och slagverken har ett brus av grå nyanser eller tonkluster, eftersom de ofta inte har någon fixerad tonhöjd. Experimentstycket för brassensemble Colour Wandering är en färgvandring där Benjamin Staern lät färgerna styra det musikaliska uttrycket. Här bygger han upp samma melodi i olika hastigheter samtidigt. Då uppstår det bland annat kvartstoner, vilket han sjunger för oss i programmet. Han har ju absolut gehör. Men ibland blir det kaos i Benjamin Staerns hjärna när han till exempel under en konsert bombarderas av musikens alla färger eller när han ständigt översköljs av toner när han ser färger. Även det absoluta gehöret kan ge upphov till frustrationer. Men när han komponerar så överröstar hans egna musikaliska infall alla de andra tonerna och färgerna i huvudet! När jag var sju år hörde jag en repetition av Verdis opera La Traviata och huvudrollen sjöng en kvartston fel. Då mådde jag illa, på samma sätt som när jag hör mikrotoner. Då kan jag se fler färger än vanligt. Det är som att se bensin på trottoaren eller att se flera strimmor framför mig som blir missfärgade, liksom fraktalmålningar, Mandelbrot. Toner och färger krockar med varandra och en märklig mosaik uppstår. Det är helt surrealistiskt, skrattar Benjamin Staern, som föddes med Kraniosynostos, vilket betyder att fontanellerna hos honom som litet barn slöt sig alltför tidigt. Det här är något som sker för ett barn på 2 000 födda. Han opererades som bebis och var helt stum mellan 2 år och 6 år. Benjamin Staern diagnostiserades då med en speciell form av autism. Det är samma diagnos som Gustav III hade, berättar Benjamin. Även Stanley Kubrick och Glenn Gould var förmodligen autister. Jag grät när jag såg filmen Rain Man med Dustin Hoffman, eftersom jag kände igen mig. Musiken har hjälpt mig i livet. Jag har med åren vant mig vid mina utvidgade sinnen och upplever dem nu som fantastiska. Jag är stolt över den jag är, säger Benjamin Staern och skrattar sitt härliga skratt.   Benjamin är son till den legendariske dirigenten Gunnar Staern, som ledde orkestern som senare blev Kungliga filharmonikerna. Han dirigerade även Gävle Symfoniorkester, Stora Teaterns Orkester i Göteborg och Malmö Operaorkester. Min far hade 5 000 partitur från ett helt yrkesliv. Jag blev mycket intresserad av den grafiska bilden i komplexa partitur, t ex hos Krzysztof Penderecki och Witold Lutosawski. Redan som sexåring började jag kopiera noter från de partitur som min pappa använde i sitt arbete, berättar Benjamin. Gunnar Staern avled 2011. Mamma Harriet Staern har varit körsångerska och kostymansvarig på Malmöoperan och är nu påklädare på samma opera där även Benjamin arbetar som notbibliotikarie. Han sorterar noter och stämmor. Det är en vilopunkt i skapandet, säger han själv. Benjamins mamma har varit och är fortfarande ett stort stöd för Benjamin. Hon tog hand om honom medan fadern var ute och jobbade på fältet, som Benjamin Staern säger. Tidigare i mitt liv hade jag problem med grovmotoriken. Jag var ofta ute och spelade cello och piano med flera ungdomsorkestrar och då var mamma ett ovärderligt stöd för mig. Nuförtiden går mamma och jag tillsammans på uruppföranden av både konserter och operor. Benjamin Staern slog igenom år 2000 med det symfoniska verket The Threat of War, Krigshot, som fick stort internationellt gensvar. Hans stycken har framförts på flera scener i Sverige, i Tyskland, i Tokyo, på Island och i Skottland. Numera får Benjamin Staern beställningar från orkestrar, ensembler och musiker runt om i Europa. Under tre år var han Composer-in-residence hos New European Ensemble i Holland. Han komponerade ett helaftonsstycke som uruppfördes av denna ensemble 2014, då Umeå var europeisk kulturhuvudstad. Musiklista:Fire And ImprovisationEmil Jonason,Emil JonasonREHABAmy Winehouse,Mbuyamba, NaAmy WinehouseAmy WinehouseISLAND RECORDS00407, 171 782 3Cp SkräckMbuyambaMad OddsFire And ImprovisationEmil Jonason,Emil JonasonWorried SoulsBenjamin Staern,Karin DornbuscNorrkopings SymfoniorkesterStefanSolyom, DirIL BARBIERE DISIVIGLIA: NR 7 (5), AKT1, "UNA VOCE POCOFA"Gioacchino Rossini,Cesare SterbiniMalena Ernman/ AlbertoHold-Garrido/ Stockholm SinfoniettaROXY RECORDINGS29117, 1019892YELLOW SKIESBenjamin Staern,Anna Svensdotter/Benjamin StaernSFZ RECORDS 23788, SFZ 1016 Yellow SkiesBenjamin Staern,Anna Svensdotter/Benjamin StaernSFZ RECORDS 23788, SFZ 1016Colour WanderingBenjamin Staern,Musikhögskolans I Malmö BrassensembleHåkan Hardenberger, DirColour WanderingBenjamin Staern,Musikhögskolans I Malmö BrassensembleHåkan Hardenberger, Dir Il Barbiere Di Siviglia: Nr7 (5), Akt 1, "Una Voce Poco Fa"Gioacchino Rossini,Cesare SterbiniMalena Ernman/ Alberto Hold Garrido/ Stockholm SinfoniettaRoxy Recordings 29117, 1019892Colour WanderingBenjamin Staern,Musikhögskolans I Malmö BrassensembleHåkan Hardenberger, DirJubilateBenjamin Stearn,BBC Scottish Symphony OrchestraFire And ImprovisationEmil JonasonEmil JonasonThreat Of WarBenjamin Stearn,Gävle SynfoniorkesterMats Rondin, DirTranströmersångerBenjamin Stearn,New European EnsembleCarina Vinke Christian Karlsen, DirNATTENS DJUPA VIOLONCELLBenjamin Staern,Karin BoyeAnna Larsson/ JanRisberg/ SonanzaPHONO SUECIA 00408, PSCD 180

To af Danmarks førende ny musik-ensembler, Ars Nova og Athelas Sinfonietta, har sat hinanden stævne til, hvad de kalder en klanglig oversvømmelse. Musik af Per Nørgård, Ole Buck, Kaija Saariaho samt svenske Benjamin Staern. (Borups Højskole, København 7. februar). Ca. kl. 21. 30: Bratschisten Daniel Eklund, der er debuteret fra Det Kgl. Danske Musikkonservatorium, spiller Hindemith. Vært: Max Fage-Pedersen.

Vad har Britney Spears, Robert Schumann och Amy Winehouse gemensamt? Eller Gioacchino Rossini, som skrev 40 operor på 20 år, och singersongwritern Jeff Buckley? Beethoven och Nina Simone? Tom Waits och Mozart? I sex program undersöker vi om galenskap och genialitet hör ihop. Och om musikalisk kreativitet hör ihop med förmåga till unika associationer, att vara excentrisk, too much, heldeppig, gränsöverskridande eller hyperaktiv. Kort sagt - att vara allt annat än mainstream. Första programmet i serien "Med utvidgade sinnen" har undertiteln Färger och musik. Manus och produktion: Birgitta Tollan. 2012 tilldelades Benjamin Staern Sveriges största tonsättarpris, Christ Johnsonpriset, på 180 000 kronor, för sin klarinettkonsert Worried Souls, Oroade själar, med solisten Karin Dornbusch och Norrköpings Symfoniorkester under ledning av Stefan Solyom. Svenska musikaliska Akademin gav motiveringen: "Med häpnadsväckande förmåga hanterar Benjamin Staern stora musikaliska former på ett originellt och personligt sätt, i ett verk präglat av rikt varierad orkestrering och bländande virtuositet i solostämman." Benjamin Staern har flera utvidgade sinnen; dels absolut gehör och dessutom synestesi. Benjamin hör färger i toner och ser toner i färger. Detta förstod han först själv när han vid Universitet i Lund började läsa om tonsättaren Arnold Schönbergs samarbete med bildkonstnären Vassily Kandinsky. Även tonsättarna Olivier Messiaen och Nikolaj Rimskij-Korsakov var synestetiker. När Benjamin Staern ser en speciell färg hör han en bestämd ton. Och när han hör en ton ser han en färg. Samma ton högre upp i oktaven har en ljusare nyans än den lägre tonen. Färgen svart är tystnad. Tonen C är vit. G-klaven ser han i gult, altklaven i rött, tenorklaven i brunt, basklaven i blå färg, blåsinstrumenten i grön färg och slagverken har ett brus av grå nyanser eller tonkluster, eftersom de ofta inte har någon fixerad tonhöjd. Experimentstycket för brassensemble Colour Wandering är en färgvandring där Benjamin Staern lät färgerna styra det musikaliska uttrycket. Här bygger han upp samma melodi i olika hastigheter samtidigt. Då uppstår det bland annat kvartstoner, vilket han sjunger för oss i programmet. Han har ju absolut gehör. Men ibland blir det kaos i Benjamin Staerns hjärna när han till exempel under en konsert bombarderas av musikens alla färger eller när han ständigt översköljs av toner när han ser färger. Även det absoluta gehöret kan ge upphov till frustrationer. Men när han komponerar så överröstar hans egna musikaliska infall alla de andra tonerna och färgerna i huvudet! – När jag var sju år hörde jag en repetition av Verdis opera La Traviata och huvudrollen sjöng en kvartston fel. Då mådde jag illa, på samma sätt som när jag hör mikrotoner. Då kan jag se fler färger än vanligt. Det är som att se bensin på trottoaren eller att se flera strimmor framför mig som blir missfärgade, liksom fraktalmålningar, Mandelbrot. – Toner och färger krockar med varandra och en märklig ”mosaik” uppstår. Det är helt surrealistiskt, skrattar Benjamin Staern, som föddes med Kraniosynostos, vilket betyder att fontanellerna hos honom som litet barn slöt sig alltför tidigt. Det här är något som sker för ett barn på 2 000 födda. Han opererades som bebis och var helt stum mellan 2 år och 6 år. Benjamin Staern diagnostiserades då med en speciell form av autism. – Det är samma diagnos som Gustav III hade, berättar Benjamin. Även Stanley Kubrick och Glenn Gould var förmodligen autister. Jag grät när jag såg filmen Rain Man med Dustin Hoffman, eftersom jag kände igen mig. – Musiken har hjälpt mig i livet. Jag har med åren vant mig vid mina utvidgade sinnen och upplever dem nu som fantastiska. Jag är stolt över den jag är, säger Benjamin Staern och skrattar sitt härliga skratt.   Benjamin är son till den legendariske dirigenten Gunnar Staern, som ledde orkestern som senare blev Kungliga filharmonikerna. Han dirigerade även Gävle Symfoniorkester, Stora Teaterns Orkester i Göteborg och Malmö Operaorkester. – Min far hade 5 000 partitur från ett helt yrkesliv. Jag blev mycket intresserad av den grafiska bilden i komplexa partitur, t ex hos Krzysztof Penderecki och Witold Lutosawski. Redan som sexåring började jag kopiera noter från de partitur som min pappa använde i sitt arbete, berättar Benjamin. Gunnar Staern avled 2011. Mamma Harriet Staern har varit körsångerska och kostymansvarig på Malmöoperan och är nu påklädare på samma opera där även Benjamin arbetar som notbibliotikarie. Han sorterar noter och stämmor. Det är en vilopunkt i skapandet, säger han själv. Benjamins mamma har varit och är fortfarande ett stort stöd för Benjamin. Hon tog hand om honom medan fadern ”var ute och jobbade på fältet”, som Benjamin Staern säger. – Tidigare i mitt liv hade jag problem med grovmotoriken. Jag var ofta ute och spelade cello och piano med flera ungdomsorkestrar och då var mamma ett ovärderligt stöd för mig. Nuförtiden går mamma och jag tillsammans på uruppföranden av både konserter och operor. Benjamin Staern slog igenom år 2000 med det symfoniska verket The Threat of War, Krigshot, som fick stort internationellt gensvar. Hans stycken har framförts på flera scener i Sverige, i Tyskland, i Tokyo, på Island och i Skottland. Numera får Benjamin Staern beställningar från orkestrar, ensembler och musiker runt om i Europa. Under tre år var han Composer-in-residence hos New European Ensemble i Holland. Han arbetar just nu med ett helaftonsstycke som skall uruppföras av denna ensemble 2014, då Umeå blir europeisk kulturhuvudstad.