Podcast appearances and mentions of ingrid larsson

Det florerar oändligt många råd om vad du som har diabetes ska och inte ska äta – ofta är de rent motstridiga. Förvirrande! Vilka råd har robust vetenskap i ryggen, och vilka är rena myter? Näringsfysiolog Ingrid Larsson guidar oss genom djungeln av information. Vilken myt säger hon är farlig? Vilken hylla i matbutiken tycker hon borde försvinna? Och så listar hon win-win-maten som ger fler friska år i livet – och slätar ut blodsockerkurvan redan i dag. 

Den alarmistiska nyheten kom för knappt ett år sedan: svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU? Forskare gick ut och ville stämpla varor med varningstext. Men vad är egentligen ultraprocessad mat? Hur mycket vet du om det du stoppar i dig? Och om du skulle vända på den där falukorvsförpackningen i livsmedelsaffären för att läsa innehållsförteckningen så skulle du nog snabbt stöta på ord och förteckningar som du förmodligen inte förstår. Är det farligt? Eller är det nyttigt? Ingrid Larsson som är näringsfysiolog menar att det är just den här kunskapsluckan som skapar rädsla i många av oss. Vår uppfattning om vad som är naturligt och vad som är industriellt framtaget verkar till stor del vara vara baserad på en vilseledande föreställning, nämligen vår känsla:– Det här handlar ju om vår bristande kunskap kring den mat vi äter varje dag. Vi vet inte hur maten blir till längre. Smör tex, är ju inte alls naturligt utan det är kraftfullt processat.Men innebär det faktum att ett livsmedel är ultraprocessat att produkten skulle vara mer hälsoskadligt per definition? Inte om man frågar Ingrid Larsson. Hon menar att alla de här processernas grundläggande syfte är ju att maten ska vara säkert och ha en bra hållbarhet. Så vad handlar då den högljudda debatten om ultraprocessad mat om egentligen? Mathistorikern och måltidsforskaren Richard Tellström låter oss veta att det alltid funnits starka invändningar mot den industriellt framtagna maten – delvis av hälso-skäl, delvis med ideologiska motiv. Men en aspekt som inte går att betona nog är tiden:– Tiden är en viktig faktor som medför att matlagning kan vara en belastning. Man kan inte hålla på att laga mat från grunden hela tiden för då skulle man inte göra något annat. Processad mat ger oss helt enkelt möjlighet att leva livet – detta är grundidén. Det ger oss människor möjlighet att slippa arbete och frigör tid. Gäster i programmet: Richard Tellström, måltidsforskare och mathistoriker.Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetetssjukhuset, Göteborg.Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.Programledare är Ninos Chamoun.Producent Shang Imam.Programmet sänds direkt.

Vi pratar med Ingrid Larsson som har mer än 30 års erfarenhet inom ämnet fetma/obesitas. Ett mycket intressant och givande samtal med grund i vetenskapen. 00:08:48 – Ingrid in 01:12:29 – Ingrid ut En Tyngre Podd! handlar om övervikt. Ett växande problem i vårt samhälle som vi vill förstå bättre och även inspirera andra. Mange och Pischa är två populära coacher med helt olika bakgrunder men som sammanstrålar i en DUO som vill hjälpa människor mot en bättre hälsa och relation till sig själva. Podden kommer även gästas av personer som på ett eller annat sätt berörs av ämnet övervikt. Du som lyssnar på vår podd får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Ska utrotade arter återinföras? Varför känner vi ett sug efter sött? Och vad hade högerpartierna på Tidö slott att göra? Dessutom: Hett på dansgolvet, Kardashians krimpodd - och ännu mer broddar. Väldigt många arter har försvunnit från jordens yta, och inte sällan är det människan som har utrotat dem. I dag ställer vi frågan om vi har ett ansvar inte bara att skydda utrotningshotade djur, utan också att återintroducera arter som försvunnit. Och ska vi försöka förvilda de djur vi har domesticerat under årtusendenas lopp? Vi frågar Carl-Gustav Thulin, docent vid Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi på SLU, som forskar på faunarestaurering och "rewilding".Nyligen presenterade Världshälsoorganisationen, WHO, ett förslag till nya rekommendationer när det gäller sötningsmedel. Rådet är att undvika dem, eftersom risker inte kan uteslutas. WHO uppmanar oss att välja nyttig mat istället för produkter med sötningsmedel i. Men det kräver ju att man samtidigt blir fri från eventuellt sötsug. Hur blir man det? Med oss från studion i Göteborg är Ingrid Larsson, docent i näringsfysiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.Under helgen träffades partierna i Ulf Kristerssons regeringsunderlag på Tidö slott utanför Västerås. Finns det en djupare symbolik i valet av mötesplats undrar vi? Och vem är dagens motsvarighet till Axel Oxenstierna?Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman

Del 2 kring fetma och dess behandling med docent Ingrid Larsson från Sahlgrenska Universitetssjukhus. Ingrid är sedan länge välkänd inom nutritionsområdet i Sverige och hon har under många år både forskar och arbetat kliniskt. Det hon främst arbetar med är obesitas.. I den här andra delen i vår intervju med Ingrid Larsson kommer vi in på delar kring motivation, om det finns en hälsosam fetma, om det är några problem att yoyo-banta och till sist diskuterar vi en del kring vad man fokuserar på när det gäller kosten efter själva viktnedgångsfasen. Vad ska man äta för att försöka bibehålla den nya lägre vikten? I avsnittet använder vi oss av artikeln ”Thirty Obesity Myths, Misunderstandings, and/or Oversimplifications” som utgångspunkt för lite olika spår vi är inne på under avsnittet. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Erik har varit norröver och försökt se björnar från bilen 00:02:28 Det är bättre att fokusera på positiva saker man får istället för risker som man undviker 00:08:57 Hälsosam fetma - är det ett verkligt fenomen? 00:16:21 Människor lyckas mycket bättre med sin viktnedgång om de får hjälp 00:19:44 Dagens mediciner mot fetma 00:28:25 Vilken roll har träning när det gäller viktnedgång? 00:33:30 Är yoyo-bantning dåligt för hälsan? 00:43:29 Utan en kontrollgrupp så vet du inte hur vikten hade varit utan ett viktnedgångsförsök 00:46:17 Vad fokuserar man på som bra mat för personer efter en viktnedgång? 00:55:30 Stigmatisering av övervikt och fetma skapar problem

Denna vecka gästas Hälsoveckan by Tyngre av docent Ingrid Larsson från Sahlgrenska Universitetssjukhus. Ingrid är sedan länge välkänd inom nutritionsområdet i Sverige och hon har under många år både forskar och arbetat kliniskt. Det hon främst arbetar med är obesitas och det är också det som vi fokuserar på i dagens avsnitt. Det här blev ett så pass långt avsnitt när vi spelade in så vi beslöt oss i efterhand att släppa det som två avsnitt. I det här första avsnittet så berättar Ingrid först om sitt arbete och sin forskning. Efter det blir det en diskussion kring vad fetma är och hur man behandlar det på obesitasmottagningen på Sahlgrenska. I avsnittet använder vi oss av artikeln ”Thirty Obesity Myths, Misunderstandings, and/or Oversimplifications” som utgångspunkt för lite olika spår vi är inne på under avsnittet. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Fint väder och en introduktion av första delen kring fetma och behandling av fetma 00:03:06 Docent Ingrid Larsson gästar för att berätta om sin forskning och arbete kring fetma 00:07:07 Vad är BMI, vad är det bra för och när är andra mått bättre? 00:09:00 En speciell form av BMI används på barn och ungdomar som växer 00:12:44 Alla test kan användas felaktigt så man måste veta hur man kan använda varje test bra 00:17:46 Är det rätt att först börja med större insatser när fetman ändå har funnits ganska lång tid? 00:19:38 Det är vanligt med psykiatriska diagnoser på fetmamottagningen 00:20:20 Artikel om de vanligaste myterna kring fetma 00:23:37 Varför är det svårt att bibehålla en ny vikt efter viktnedgång? 00:27:08 Kan en set-point återställas till en lägre vikt? 00:29:27 Hur många lyckas med en viktnedgång i olika scenario? 00:37:41 Resultaten blir bättre om viktnedgången är snabb från början 00:42:38 Pulverdieters plats vid en viktnedgång 00:43:15 Den här typen av upplägg har visat sig fungera i primärvården i andra länder 00:48:06 Varför nyttjas inte den här kunskapen på vårdcentraler idag? 00:49:41 Den faktor som påverkar resultaten mest åt det negativa hållet är samsjuklighet

Detta har jag sett fram emot. Ett avsnitt om ett av mina favoritämnen. Nämligen ketos, ketoner och ketogen kost. Enkelt uttryckt handlar det om en strikt lågkolhydratkost. Striktare än t ex LCHF. På svenska fina sidan DietDoctor.se kan man läsa att Ketogen kost är särskilt effektiv för att minska överflödigt kroppsfett, minska hunger samt förbättra typ 2-diabetes och metabolt syndrom, som tros ligga bakom många av vår tids största hälsoproblem. I en, enligt mig, övermedicinerad värld, så är ju detta oerhört intressant. På 1177 kan man t ex läsa att ketogen kost kan prövas vid epilepsi, när man inte når framgång med läkemedelsbehandling. Men, som ofta när något enkelt och billigt verkar effektivt på våra hälsoproblem så kommer också kritiska röster… "Ketogen kost är i grunden ingen hälsosam kost för majoriteten av befolkningen", säger Ingrid Larsson dietist på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Kostens popularitet överskrider det vetenskapliga forskningsunderlaget som finns, och med kosten kommer en mängd biverkningar. Vanliga biverkningar är bland annat förstoppning, illamående och hos vissa personer påverkas den kognitiva förmågan. Det mycket höga innehållet av fett, särskilt mättat fett, kan leda till förhöjda nivåer av blodfetter. Vanligtvis får man inte heller i sig tillräckliga mängder av vitaminer och mineraler, säger Ingrid Larsson. I detta avsnitt försöker vi reda ut en del frågetecken. Och den som ska hjälpa mig med det är Anders Murman. Anders har en gedigen meritlista: Är partikelfysiker Har jobbat med medicinteknik i många år Har varit verksam drygt 20 år inom strålbehandling av cancer Har också arbetat med farmakologi och beroendesjukdomar Är medgrundare, VD och utvecklare på Diversify som bl a tagit fram en ketonmätare som vi pratar om i avsnittet I avsnittet kommer vi bl a in på: Vad är ketos, ketoner och ketogen kost? Vad säger oss evolutionen? Hur gör man för att (snabbt) komma i ketos? Fasta och ketos… Faktorer som gör att man ramlar ur ketos Kan ketos vara farligt? Om man medicinerar du för högt blodtryck eller diabetes Hjärnan behöver väl glukos…? Hur mäter man ketoner? Vad är metabol flexibilitet och hur får man det? Keto-Flex kost? Ketoners koppling till sjukdomar Cancer & keto Ketogen kost & insulin Har du tankar och synpunkter kring ämnet blir jag såklart glad om du delar med dig i kommentarerna.› Ketonmätaren Acetrack (du får 400 kr rabatt med koden feelgoodhavefun)› Elitista HealthQlub (som nämns i intervjun)Passa på att signa upp dig på Elitista HealthQlub idag och få kostnadsfri access till en massa innehåll och verktyg som hjälp på din kommande eller pågående livsstilsförändring. Gäller fram till sista juli 2022.Detta ingår i prenumerationen: Online-event live 1 gång/månad Veckobrev med lifehacks, tips och nyheter Onlinelunch/frågestund/peptalk tillsammans med någon av våra kursledare eller spännande gäster 1 gång/vecka Rabattkoder Exklusiv tillgång till nya recept, tips och inspiration Rabatterade priser på Elitistas kurser Trevlig lyssning! /Benny

Sötningsmedel vad det är och hur det fungerar. Att baka med sötningsmedel. Dessutom varför det inte är bättre att med kokossocker, dadelsirap eller lönnsirap istället för vanligt vitt socker. - Jag och mina kolleger ser sötningsmedel som ett verktyg att minska intaget av socker och ändå få något sött, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog och dietist på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon berättar om olika sötningsmedel. Vanligt socker är kolhydrater. Aspartam däremot är ett protein. Och sackarin, cyklamat och acesulfamkalium är modifierade organiska syror. Den sortens sötningsmedel är mellan 200 och 13000 gånger sötare än socker.Xylitol, sorbitol och maltitol är sockeralkoholer. De är ungefär lika söta som socker, eller lite mindre.Vi förklarar varför de kan finnas i t ex tandkräm och sockerfritt tuggummi utan att det skadar tänderna.Sötningsmedel dras med efterhängsna myter om att de är farliga.- De godkända sötningsmedlen är inte farliga, förklarar Ingrid Larsson.Anna Winér i Kristianstad lägger upp bakrecept på Instagram (@anna_winer). Hon bakar sockerfritt, glutenfritt och veganskt.- Jag ville baka sånt som alla kan äta, säger hon. Idag finns det produkter som i de flesta fall beter sig precis som vanligt strösocker.- Det funkar fint att byta ut en av komponenterna. Men byter man flera eller alla så behöver man ändra recepten.Anna visar genom att koka en kola på sockerfritt strösocker, sockerfri sirap och helt vanlig grädde (men det hade funkat lika bra med vegetarisk grädde).Många vill undvika vitt socker och ersätter istället med  t ex dadlar, kokossocker eller lönnsirap. Är det nån skillnad? Nej, säger Ingrid Larsson. Ingen skillnad alls. I grund och botten är det också sackaros precis som strösocker. Med ett litet tillskott av lite mineraler och vitaminer. För att få i sig det är det bättre att äta frukt och grönsaker.

Veckans Hållbarprofil är Ingrid Larsson! Hon är en av 10 studenter som erhållit ett resebidrag för att plugga utomlands. Kravet? Hon måste ta tåget till sin destination för utbytet. Programledare är Amanda Borneke. Ledord: Utbytesstudier, flygskam, tågsemester.  Läs mer om Sustainable exchange by train: https://www.chalmers.se/en/news/Pages/Students-take-the-train-to-their-exchange-.aspx  Läs mer om Klimatsmartsemester: https://klimatsmartsemester.se 

I avsnitt 16 av Frisk utan flum-podden svarar vi på ett gäng lyssnarfrågor som vi har fått in. Vår gäst från avsnitt 15, Ingrid Larsson från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, hjälper oss att svara på frågor om tillskott av Omega-3 och Omega-6 och om det är ute med kaloriräkning eller om det faktiskt funkar. Vi svarar också på en fråga om andning och om det är relevant med råd som "tänk på din andning" och så avlivar vi några bantningsmyter. Maria avslutar med att berätta hur det går med elcykelprojektet, har det blivit en del av livsstilen?

I det här avsnittet av Frisk utan flum-podden pratar vi om antiinflammatorisk kost. Vi vill försöka bena ut vad man menar när man pratar om antiinflammatorisk kost. Går det att definiera vad det är och skiljer det sig från vad vi rekommenderas att äta enligt de Nordiska Näringsrekommendationerna? Om man inte har en inflammation, kan man då bli ännu friskare av att äta antiinflammatoriskt? Till vår hjälp har vi med oss en gäst, Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Vi följer också upp hur det har gått för oss med våra tidigare satsningar kring vår egen hälsa.

Intervjun med Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog och forskare på Sahlgrenska akademin i Göteborg, från granskningen av Soki Choi och "Kimchi och kombucha: Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna".Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lotta Brinell gick ner 20 kilo när hon var med i tv-programmet Biggest loser. Men några år senare vägde hon mer än hon gjorde innan programmet. Många som går ner i vikt går upp igen inom några år. Kroppen verkar göra allt för att den som bantat ska gå upp igen. Det var en av slutsatserna när forskare undersökte vad som hänt med deltagarna efter tv-programmet Biggest looser i USA. Några år senare hade många gått upp all vikt, en del var till och med tyngre än de varit innan tv-programmet. Enligt Carl-Magnus Brodén, Gastroenterolog vid Aleris obesitas Skåne, får många patienter med fetma livsstilsråd som skuldbelägger dem istället för att ge rätt hjälp. Vården har inte tillräckliga kunskaper om hur fetma fungerar, menar han. I studion medverkar också: Torsten Olbers, docent och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Heidi Stensmyren, Läkarförbundet och Ingrid Larsson, näringfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.