Podcasts about faktorer

De senaste två åren ungefär så har det varit en hel del debatt kring talangutveckling här i Sverige och det här och några efterföljande avsnitt kommer vi att gå igenom några av de mer kontroversiella delarna kring det här. I första avsnitt blir det en mer allmän diskussion kring selektering och nivåindelning i förhållande till de resurser som finns inom idrotten. Väljer man ut för få eller för många för att få fram så många bra fotbollsspelare som det går sett till förutsättningarna här i Sverige? Det är en fråga som det så klart inte går att ge ett precist svar på men det går att få fram information som gör att vi ändå kan få lite insikt i om vi ens är nära något som är bra. Det här avsnittet är på sätt och vis en uppföljning och fördjupning kring det som Jacob tidigare har skrivit om i två artiklar, ”Boken Så vinner vi igen – åsikter förklädd som hård vetenskaplig fakta” och ”Man vet inte vem som blir bäst men de som blir bäst har i princip alltid varit bra”. I nästa veckas avsnitt, nr 502, så kommer det sedan att bli en fördjupning kring frågan om specialisering och multiidrottande. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:02:04) Avsnitten om talangutveckling och en sak värd att fundera kring inför du lyssnar (00:05:06) Avsnittet om potential, nivåindelning och selektering (00:08:01) Talangutveckling är väldigt svårt att studera (00:09:30) Det är lätt att framstå som expert genom att föra vidare slentrianmässig kritik mot allt man inte gillar (00:13:56) Brenning varierar i hur kategorisk han är i olika frågor från situation till situation (00:17:39) Om så många som möjligt, så länge om möjligt, så bra om möjligt (00:23:08) Resurserna är begränsade och våra mål styr hur de fördelas (00:27:02) Vad vi vet kring träningsmiljöns betydelse för utveckling? (00:31:20) Vi kan selektera grupper som har högre potential än andra grupper (00:38:23) Faktorer som påverkar hur bra en spelare är vid en viss ålder (00:39:32) Träningsmängd och principen om minskad avkastning mer mer träning (00:43:01) Relativa ålderseffekten - de födda tidigt på året är överrepresenterade (00:45:51) Biologisk mognad har stor påverkan under tonåren (00:54:07) Om vi inte selekterar förrän efter alla är fullt biologiskt mogna så är det för sent (01:04:12) Biologisk mognad påverkar men vi vet inte hur stor hänsyn vi ska ta till det (01:07:27) Underdoghypotesen - de som är födda sent på året lyckas till sist bäst (01:11:54) Vi vet inte om vi selekterar för lite eller för mycket (01:18:41) En perfekt selektering hade varit en ren dystopi (01:19:20) Ger vi tillräckligt många tillräckligt med möjligheter för att få fram alla med hög potential? (01:28:50) VI kan bli mycket bättre på att utvärdera hur bra våra selekteringar blir (01:33:24) Att spelare byts ut i akademilag innebär inte nödvändigtvis att man har valt fel

Ugens Radio Information handler om den russiske skyggeflåde og hybridkrigen i Østersøen, om konflikten i DR Congo og om den kinesiske chatbot DeepSeek, som Rune Lykkeberg har optur over   Dagen efter sin indsættelse annoncerede USA's præsident, Donald J. Trump, at der skal investeres op mod 3.576.800.000.000 kroner i kunstig intelligens frem mod 2029. »Kina er en konkurrent, andre er konkurrenter. Jeg vil hjælpe meget gennem nøderklæringer, fordi vi har en nødsituation, vi er nødt til at få bygget den her ting,« sagde han. Men mindre end en uge senere præsenterede det kinesiske startupfirma DeepSeek en chatbot med det fulde navn 'DeepSeek – AI Assistent', der i chokerende grad har udfordret den etablerede verden inden for kunstig intelligens. Rune Lykkeberg, der af gode grunde har haft svært ved at spotte opture den seneste tid, synes, at dét er optur. Og så skal det handle om konflikten i Den Demokratiske Republik Congo. Det er en konflikt, der rummer det hele. Magtbegærlighed, etniske spændinger, jagten på mineraler, hævn og ikke mindst storpolitik. Faktorer, der før har fået spændingerne til at eksplodere i det enorme centralafrikanske land – og nu truer med at vokse til en krig med nabolandet Rwanda. Vores afrikamedarbejder Christina Nordvang Jensen opruller striden, dens historie og mulighederne for en løsning. Sverige har opbragt et fartøj, der nu efterforskes i forbindelse med bruddet på et kabel i Østersøen. Et andet fartøj blev fulgt af flere flådefartøjer, men sejlede ind i russisk farvand. Der har været travlhed på Østersøen i denne uge, og aktiviteten understreger, at NATO og østersølandene står med enorme udfordringer med at beskytte den undersøiske infrastruktur og efterforske mulig sabotage og hybridangreb på havbunden. Graverjournalist Bo Elkjær har fulgt de mystiske sejladser på Østersøen i årevis. Han er i studiet og giver et overblik. 

I detta avsnitt utforskar vi Bitcoins fyraårscykel – är den fortfarande relevant eller är andra bullar som gäller nu? Vi går igenom fyraårscykelns historik och hur den format Bitcoins pris. Faktorer som kan bevara eller bryta mönstret, såsom institutionella aktörer, Spot-ETF:er och statliga Bitcoin-reserver. Är vi på väg mot hyperbitcoinisering eller något helt nytt? En podd från Sverige på svenska. Allt om Bitcoin finns även som bok hos svenska bokhandlare samt som Amazon Kindle e-bok. https://alltombitcoin.se Allt om Bitcoin sponsras av 21BitcoinStore.com

Fokus på den menneskelige faktorEr du træt af at høre om de samme gamle it-sikkerhedstrusler?I vores seneste episode af Risiko Radio dykker vi ned i en ofte overset dimension af it-sikkerhed: den menneskelige faktor.Sammen med Sarah Aalborg, CISO hos Tivoli, udforsker vi, hvordan vores egne biases og antagelser påvirker vores organisationers sikkerhed. Sarah forklarer, hvorfor det er så vigtigt at forstå, hvorfor mennesker handler som de gør, for at kunne bygge en stærkere sikkerhedskultur i organisationer.Vil du vide mere om, hvordan du kan skabe en stærkere sikkerhedskultur i din organisation ved at forstå dine medarbejdere bedre? Så lyt med her og bliv klogere! Sarah har for øvrigt skrevet bogen "Secure by Choice", der giver dig værktøjerne til at træffe mere bevidste og sikre valg. Den kan du læse mere om her: https://securebychoice.com/Tak, fordi du lytter med! Spørgsmål, svar eller kommentarer? Fang Michael på email her: ms@deltacrisis.com Eller Tomas på email her: the@linkgrc.comOp på LinkedIn her:Michael Sjøberg på Linkedin: https://www.linkedin.com/in/michaelsjoeberg/Tomas Hellum på Linkedin: https://www.linkedin.com/in/tomas-thobias-hellum-1b0a741/

Hvem er utøverne av mobbing, hvem rammes – og hvilken betydning har klassen, skolen og hjemmet for mobbing? Dette får du svar på i denne episoden av Lærerrommet. I studio har vi besøk av Erling Roland, han er senior professor i pedagogisk psykologi og blant landets ledende eksperter på mobbing. Roland har nettopp utgitt en oppdatert utgave av sin bok ”Mobbingens psykologi”, og i episoden gir han flere konkrete tips til hva lærerne kan gjøre for å motvirke og forebygge mobbing..⏱️ INNHOLDSLISTE OG TIDSKODER:Tidsstemplet oversikt• 60 000 elever utsettes for mobbing (00:00:13)• Forskning om årsaken til økte mobbetall (00:01:29)• Definisjon av mobbing ifølge Erling Roland (00:02:39)• Ny terminologi: mobbeutsatte og utøvere av mobbing (00:04:20)• Fellestrekk blant mobbeutsatte barn (00:05:22)• Homofile gutter er særlig utsatt for mobbing (00:06:50)• Predisposisjoner hos elever som mobber (00:08:06)• Maktdynamikk hos utøvere av mobbing (00:09:40)• Kjønnsforskjeller i mobbeatferd (00:12:46)• Tilskueradferd og passivisering av tilskuere (00:14:01)• Styrking av positive tilskueradferd (00:15:51)• Sirkulær mobbing blant jentegupper (00:16:30)• Utøveres legitimering av mobbehandlinger (00:19:09)• Faktorer som skaper mobbetall i skolene (00:21:45)• Foreldrenes og samfunnets rolle i lærernes autoritet (00:26:06)• Rollespill som verktøy mot mobbing (00:28:17).

| Bet25 er kommerciel partner på programmet | Superligaen er tilbage efter landskampspause, og netop landskampene spiller en central rolle i eksperternes anbefalinger i denne uge.  Bl.a. i det store brag FCM-FCK, hvor man skal være opmærksom på de mange udenlandske spilleres rejser på tværs af kloden. God fornøjelse!Vært: Mikkel Westermann.Eksperter: Steffen Dam og Tonni Munk Jensen.18+ | stopspillet.dk | udeluk dig selv: ROFUS.nu | Spil ansvarligt

Dagens episode dekker et bredt spekter av temaer, fra stress og innvirkning den har på oss, til hvordan vi kan finne styrke og balanse når livet setter oss på prøve. Som dagens gjest, lege Trude Salte selv sier: "Hva bor i meg når livet virkelig drar seg til?" Dette fikk Trude erfare på nært hold da hun 17. mai 2024 ble innlagt på sykehus med alvorlige nevrologiske symptomer. Hvordan håndterte hun denne akutte krisen? Hvilke strategier brukte hun for å ta vare på sin egen helse i en så krevende tid? Og hva er de seks viktigste faktorene for å bygge seg opp igjen og for å få en robust mental og fysisk helse?For mer fra Trude:https://www.grunnlegene.no/https://www.instagram.com/trudeoglivet/Alt godt,AnnetteFølg meg gjerne på:Instagram.com/dr.annettedraglandFacebook.com/drannettedraglandhttps://youtube.com/@drannetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden deler Silje sine nye innsikter fra et foredrag om styrketrening, med tips som garantert vil gi treningshøsten en boost! Vi dykker også ned i smarte vaner og utforsker hvordan omgivelser, teknologi og psykososiale faktorer kan forme både fysisk helse og livskvalitet. Ellers; Silje har vært på rave i allværsjakke, Pia endret mening om ankelsokker OG gått til innkjøp av noe veldig stort og dyrt. Tune inn og god lytt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den prisbelönta föreläsaren och inspiratören Eric Thyrell har stått på scen sedan barnsben. Han har talat till över 3000 företag och organisationer om hans expertområden: kommunikation, förändring, konflikthantering och personlig utveckling. Tillsammans pratar vi om fyra faktorer som kan begränsa våra liv, och hur vi kan överkomma dem. Vi pratar om rädslor, valda sanningar, hur man väljer rätt attityd i livet och hur viktigt det är för inre såväl som yttre framgång. Eric delar också med sig av användbara verktyg att ha med sig genom livet, som tre cirklar av vänskap och ett sätt för att bli mer närvarande i livets lyckliga stunder. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Erics hemsida.Följ Eric på Instagram.Eric Thyrell - Våga leva & tänka stortAndra böcker som nämns i avsnittet:Napoleon Hill - Think and grow richDaniel Carnegie - How to win friends and influence peopleViktor E Frankl - Man's search for meaning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den prisbelönta föreläsaren och inspiratören Eric Thyrell har stått på scen sedan barnsben. Han har talat till över 3000 företag och organisationer om hans expertområden: kommunikation, förändring, konflikthantering och personlig utveckling. Tillsammans pratar vi om fyra faktorer som kan begränsa våra liv, och hur vi kan överkomma dem. Vi pratar om rädslor, valda sanningar, hur man väljer rätt attityd i livet och hur viktigt det är för inre såväl som yttre framgång. Eric delar också med sig av användbara verktyg att ha med sig genom livet, som tre cirklar av vänskap och ett sätt för att bli mer närvarande i livets lyckliga stunder. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Erics hemsida.Följ Eric på Instagram.Eric Thyrell - Våga leva & tänka stortAndra böcker som nämns i avsnittet:Napoleon Hill - Think and grow richDaniel Carnegie - How to win friends and influence peopleViktor E Frankl - Man's search for meaning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världens befolkning äter allt mer kött - planeten, djuren och vår hälsa får ta smällen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den globala köttproduktionen har ökat dramatiskt de senaste decennierna. Faktorer som nya tekniker, global handel, billigare foder och en växande befolkning med bättre ekonomi har bäddat för en jätteindustri som pumpar ut enorma mängder kött varje år.Tack vare det här kan många människor äta sig mätta. Men den intensiva köttproduktionen får också stora konsekvenser. P3 Dystopia vänder på steken och dyker ner i en värld av sönderavlade kycklingar, resistenta bakterier, förstörda landskap och rapande kor.

Opp mot 1 million nordmenn har mageplager, og er et økende problem. Hva er årsaken til at så mange sliter med tarmen og hva kan vi gjøre for å få en fordøyelse som spiller mer på lag? Gjesten i dag er Julianne Lyngstad. Hun har master i samfunnsernæring og har skrevet 4 bøker om fordøyelse og irritabel tarm. I episoden snakker vi blant annet om:Kranglete og sensitive magerHvorfor mageplager økerHvorfor man av og til tåler maten dårligere Fordøyelse og hormonerToleransebøttaDe 4 faktorene som kan gi bedre fordøyelseMer fra Julianne: https://lyngstadernaering.no/Boken Mageplagefri: Trykk herØnsker deg en nydelig uke!AnnetteFølg meg gjerne på:Instagram.com/dr.annettedraglandFacebook.com/drannettedraglandhttps://youtube.com/@drannetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Digitalisering är mer än teknik, det är affärsutveckling och att få människor med sig på resan. Om det pratar Omsorgspodden med Henrik Palmblad-Wennergren, digitaliseringsdirektör i Nacka kommun. Omsorgspodden leds av Cecilia Andersson och Bjarne Darwall.

Nullkarbo diett, kjøttdiett eller carnivore. Dette er en trend som etterhvert begynner å ta av her hjemme også, (vi er jo alltid litt etter..) parallellt med at flere slutter å være veganere. Carnivore er ikke enda gjennomstudert men så langt viser det gode resultater, ihvertfall i kortere perioder. Denne som alle dietter vil påvirke oss forskjellig. Noen liker å flekse litt inn og ut av carnivore, mens andre lever slik 100% hele tiden. Hvordan funker dette når man ikke spiser fiber, og spiser så mye fett, hva skjer med helsen, og målingene våre. Det er viktig å påpeke at vi kan spise kjøtt og samtidig være opptatt av dyrevelferd.Du finner Dr. Anthony Chaffee her:Insta: @anthonychaffeemdWeb: www.howtocarnivore.comPod: https://podcasts.apple.com/no/podcast/the-plant-free-md-with-dr-anthony-chaffee/id1614546790You tube: https://www.youtube.com/@anthonychaffeemdHåper du likte episoden, vi blir superglad om du vil legge 5 stjerner og en konstruktiv melding under her!Vi har med oss en pioner innen ernæring og medisin, og han tuner inn fra Perth i Australia, han revolusjonerer verden med måten han ser helse på. Vår gjest er ingen ringere enn Dr. Anthony Chaffee som de siste 20 årene har forsket på den optimale næringen når det kommer til ytelse, trening og helse. Han har flere hundretusener med følgere, sender aktivt på You Tube, instagram og sin egen Podcast som heter "The Plant Free MD" som er ratet TOPP 10 i verden.Her i Oslo har Anthony en norsk venn som han studerte med, Magnus Børne, som er mannen og gründeren bak "Smoothie Exchange". Anthony jobber som lege i en av verdens mest isolerte byer i verden med to millioner integrerte beboere. Det ultraprosesserte livet er der som i resten av verden, og den veganske trendbølgen har vært veldig stor der, inntil nå. Nå beveger folk seg bort fra en vegansk livsstil og over til en mer kjøttbasert livsstil. Dette har vært målbart for Dr. Chaffee, han har sett mange som har blitt fattige på mineraler og vitaminer, særlig på B12 av en vegansk livsstil.Diett trender: Det skjer stadig endringer i helse og diett trender, det som bekymrer Dr. Chaffee er når vi beveger oss mer og mer bort fra evolusjonen, og spiser mat som ikke passer vår biologi. Hans budskap om carnivore er klart, han mener du får alle mikronæringsstoffer dekket, at blodprøver forbedres, folk går nede i vekt, får mer energi, blir i bedre form. Han deler sin reise med carnivore - hvordan det startet for 24 år siden, han både ser og føler seg supersterk. Han hadde studert oksalater og antinæringsstoffer som var kreftfremkallende (carcenogenic). Dette ble hans inngang til å fordype seg i carnivore samtidig som han ble utfordret på at planter kunne være farlige (selvom han hadde vokst opp med å tenke at de var sunne). Da han kuttet planter ble formen bedre, både i profesjonell Rugby og atletiske prestasjoner. Han hadde ingen allergier eller spesifikke plager, han ville bare gjøre det beste han kunne for sin atletiske form, og følte seg umiddelbart bedre, mistet 10 overflødige kilo, sluttet å bli støl og det han eventuelt hadde av inflammasjon ble umiddelbart borte. Han gjorde noen atletiske tester etter noen uker og rocket analysene. Han føler seg fremdeles som 25 år i dag selvom han er 44 år.Anthony deler hva han spiser, hva gjør han, var han ikke gjør. Han spiser OMAD og han lytter til kroppen, teller ikke kalorier, spiser til han blir mett, har ikke carvings og stoler på mekanismene.. Han slutter å spise når maten ikke lengre føles fristende, da vet du at du er mett. (Ulikt fra karbohydrater dere man ofte spiser selvom man egentlig er mett).Smoothie Exchange og Norge: Hør hvordan Smoothie Exchange ble til da Magnus og Anthony studerte, og festet i løpet av collegetiden, Magnus var fyllesyk og det som funket var for Magnus smoothies. Dette fantes ikke i Norge, og det var ikke populært her hjemme i kulden, folk tenkte ikke på smoothies i kulda. Det gjorde Magnus noe med... og i dag er det en stor suksess med Norges og Skandinavias første smoothie kjede .Anthony har testet smoothies i Norge før han sluttet å spiser frukt og grønt.I dag håndterer Anthony festlige sammenkomster på en carnivorisk måte, spiser gjerne før han går på fest, og spiser litt på fest for å være sosial, så dette er ikke noe problem. Han gjør ikke sin livsstil til en utfordring, fordi han mener det ikke er det.Get started - Carnivore og vitaminer: I dag lærer han folk på nett og "one to one" å komme i gang med carnivore og deler egne erfaringer, hvilke feller du kan havne i? Trenger av ekstra vitaminer og salte? Hva skal du drikke. Hva med fiber? Vitamin C på carnivore? Vi går inn i dette ettersom det er i ferd med å ta av her i Norge også nå. Hør hvordan han mener at karbohydrater stjerner Vitamin C fra kroppen. Han forklarer grunnen til at folk fikk skjørbuk og misforståelser rundt dette knyttet til appelsiner og lime. Dr. Chaffee sier vi får ALT vi trenger gjennom kjøtt, alle mineraler og vitaminer og aminos kroppen trenger. Selv tar han ingen tilskudd, men mange som kommerfra et vegansk sted kan gjerne ta B12 tilskudd, og har vært avhengig av fiber. På carnivore trenger du i følge Dr. Chaffee ikke dette. Du blir ikke oppblåst eller får forstoppelse, magen begynner å virke slik den skal. Du kommer til å gå mer på do, øke forbrenning og vil eliminere avfall på naturlig måte.Kolesterol og Hjertesykdom: Vi går inn på Kolesterol, og at mange får forhøyede nivå på LDL og HDL; hva er historien her? Hvorfor øker det? Hvordan skal vi forholde oss til disse forhøyede tallene? Hva er risikoen for hjerte og karsykdommer? Er det på grunn av kjøtt og fett? vi snakker om Ancel Keys, sukker og andre livsstilfaktorer og hvordan The AHA ble kjøpt og betalt for å publisere artikler som skremte. Husk å sjekke plakkdannelse, nivå og diverse blodprøver før du eventuelt går i gang med Carnivore, og det er forskjell på mykt og hardt plakk, det du ser på prøvene er hardt plakk.Avslutningsvis snakker vi om den farmasøytiske industrien og hvordan den opererer, i forhold til å tenke forebyggende og stare med mat og livsstil i behandling av pasienter. Anthony forklarer hva han ser som årsak til kardiovaskulære sykdommer.Det er ikke bare mat, kjøtt og fett som gir bedre kolesterol nivå og mindre risk for hjerte og kar. Faktorer som toksiske nivå, stressmestring meditasjon og god søvn er også faktorer som spiller inn.Du finner Dr. Anthony Chaffee her:Insta: @anthonychaffeemdWeb: www.howtocarnivore.comPod: https://podcasts.apple.com/no/podcast/the-plant-free-md-with-dr-anthony-chaffee/id1614546790You tube: https://www.youtube.com/@anthonychaffeemdHåper du likte episoden, vi blir superglad om du vil legge 5 stjerner og en konstruktiv melding under her!Happy Biohacking, Monica og Alette

S4E9 | Erik Myrberget | Medic i ambulansetjenesten & Førerutvikling MCDet var svært interessant å snakke med en erfaren medic fra ambulansetjenesten. Men det som gjør Erik et hakk mer interessant er at han er en ihuga MC-entusiast og fører-utvikler i tillegg.Det legger et grunnlag for en god samtale med en som innehar litt over gjennomsnittet av kunnskap og viktig lærdom. Jeg tror ikke jeg skal lage noe stort ut av denne programbeskrivelsen, men her er link til www.forerutviklig.noTing å ta med seg fra denne episodenTakeaways-Velg sikkerhetsutstyr og førstehjelpsutstyr som er praktisk og tilpasset dine behov.-Invester i en hjelm av høy kvalitet som oppfyller sikkerhetsstandarder og som sitter riktig.-Gjør deg kjent med hjelmen din og praktiser riktige teknikker for fjerning av hjelm.-Vurder å bruke en beskyttelsesvest for ekstra sikkerhet.-Invester i riktig fottøy for å beskytte ankler og føtter.-Reguler kroppstemperaturen og bruk redningsfolie for å forhindre varmetap.-Sørg for at førstehjelpsutstyret inneholder viktige elementer for å behandle skader.-Ta en pragmatisk tilnærming til førstehjelpsutstyr og fokuser på det som er nødvendig for å redde liv.Kapitler00:00 Introduksjon og sette konteksten01:21 Viktigheten av nødtjenester03:30 Jobber som ambulansepersonell04:00 Arbeid i Trysil05:27 Utfordringene til en småbyambulansestasjon07:14 Viktigheten av kontinuerlig læring08:00 Endringer i akuttmedisin08:48 Ulike ferdigheter på forskjellige områder09:20 Viktigheten av kommunikasjon i nødssituasjoner10:14 Kombiner yrke og hobbyer11:54 Kraften til diskusjon og læring12:53 Søker de riktige svarene i nødssituasjoner13:12 Viktigheten av mytesprengning14:35 Digitale løsninger for nødssituasjoner19:23 Viktigheten av å være forberedt på nødssituasjoner20:40 Viktigheten av å være forberedt på nødsituasjoner (forts.)22:27 Farene ved distrahert kjøring26:42 Fordelene og risikoene ved digitale løsninger30:43 Gleden ved å kjøre motorsykkel og viktigheten av trening35:02 Forstå risikoen ved motorsykkelulykker37:01 Viktigheten av ferdigheter og bevissthet i motorsykkelkjøring39:47 Overgang fra asfalt til grus42:10 Kjører paranoia og tillit45:07 Trafikkpsykologi og defensiv kjøring49:39 Erfaring og dyktighet i kjøring54:23 Forstå ulykkesstatistikk58:23 Trening og ferdighetsnivåer i kjøring01:00:03 Bruke statistikk for å analysere ulykker01:02:04 Faktorer som påvirker overlevelsesrater i ulykker01:08:02 Viktigheten av sikkerhet og fokus01:11:20 Håndtering av ulykker og førstehjelp01:14:08 Koordinering av hjelp og kommunikasjon01:20:40 Viktigheten av førstehjelpsutstyr01:21:10 Introduksjon og bakgrunn01:22:05 Testing av kjøreutstyr og skjæreverktøy01:23:14 Forstå stoffområdene i kjøreutstyr01:24:40 Identifisere polstringsområder i kjøreutstyr01:25:53 Pragmatisk tilnærming til førstehjelpsutstyr01:26:52 Velge riktig hjelm01:28:04 Viktigheten av enkelt og lett utstyr01:29:16 Viktige elementer å inkludere i et førstehjelpssett01:30:19 Hjelmenes rolle i førstehjelp01:31:12 Avsløre myter om fjerning av hjelm01:33:23 Viktigheten av hjelmkjennskap01:35:31 Fordelene ved å bruke en airbag-vest01:36:40 Velge riktig sikkerhetsutstyr01:38:27 Forstå sikkerhetsstandarder for hjelmer01:39:48 Forsikringsselskapenes rolle i å markedsføre sikkerhetsutstyr01:41:45 Viktigheten av riktig utstyr for passasjersikkerhet01:44:20 Fordelene ved å bruke en airbag-vest01:46:20 Viktigheten av riktig fottøy01:49:35 Investering i kvalitetsutstyr for sikkerhet01:50:26 Viktigheten av temperaturregulering01:51:21 Bruke redningsfolie for varmebevaring01:55:00 Viktigheten av temperaturregulering01:56:56 Viktigheten av riktig fjerning av hjelm01:59:04 Viktigheten av riktig fjerning av hjelm01:59:53 Viktigheten av riktig fjerning av hjelm02:00:14 AvslutningMer om rally.nor herwww.rallynor.noBli min Patreon ved å gå inn på linken herhttps://www.patreon.com/rallynorBackcountry MCwww.backcountrymc.no  Thanks to our monthly supporters Roar Harlem Daniel Bjorklund Kai Ingvald Flateland Lars Bakke Knut Holte Tore K Farsund knut aage sandnes dag tore haugen Pettersen Vegar Hans Kristian Helge Kittilsen Andreas R-Olsen Jonas Fritsch Hallstein Mala Andreas Jan Erik Skogstad Einar Edvardsen Peter Solnør Bent Grønberg Lars Sveum Trond Erik Kurt Pettersen Robert Sandberg Espen Krumsvik wilhelm våge Ole Fredrik Myrhaug Eirik Isfeldt Kristian Stranden Kim Morbech Eirik Gylder Smestad Kenneth Skarbø Per Egil Oppegård Olav Kant Rune André Sveen Espen Mørk Bjørn Inge Karlsen Jan Reed Thomas Trandokken Frank Annar Ruud-Johansen Morten Nordli Ruben Furseth Thor Holm-Ellefsen Rune Kirkebø Frode Johansen

Selv om vi har mange gode politiske tiltak rettet mot småbarnsforeldre i Norge, slik at flere skal ønske å få mange barn, så har vi sett at det motsatte har skjedd de siste årene. Og hva er grunnen til det? Hva er det egentlig foreldre vil ha og trenger for å få flere barn? Jeg har mine tanker, og jeg ville i denne episoden spør forsker Sara Cools om hva forskningen viser på området. Det, og mye mer, skal vi snakke om i dagens episode.  Sara Cools forsker på koblingen mellom familie og arbeidsliv, og hun er særlig interessert i nedgangen i fødselstall i Norge. Hun har forsket på faktorer som påvirker ønsket om å få barn, og hvilke politiske tiltak som kan øke fruktbarhetstallet. Noe av det vi kommer innpå i episoden: 04:16 Nedgang i fødselstall i Norge 07:17 Faktorer som påvirker ønsket om å få barn 10:16 Ønsker om mer tid og fleksibilitet 13:24 Krysspresse mellom arbeidsliv og familieliv 18:11 Politiske tiltak for å øke fruktbarhetstallet 23:55 Firedagers arbeidsuke og fruktbarhetstall 31:25 Balansen mellom jobb og barn 33:19 Økonomiske utfordringer ved jobbreduksjon 33:48 Redusert arbeidstid og lønn 36:11 Framtiden for fruktbarhet i Norge Håper episoden var nyttig for deg. :) Husk å legge igjen noen stjerner og en review hvis du liker podca, slik at flere kan oppdage den. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/sarah-uldal/message

Man kan ofta höra många som är framgångsrika inom sitt område, eller framgångsrika över lag, prata om samma saker. Det finns faktorer som hjälper oss att lyckas med träning eller vad vi kan tänkas vilja lyckas med. Idag försöker Viktor och Josef se och hitta dessa olika goda faktorer hos de som lyckas. Tyngre Hurtbullar handlar om hurtbulleri; kondition och styrketräning från nybörjar- till elitmotionärnivå med en avslappnad inställning till källkritik. Josef Eriksson är världsmästare i bänkpress men sysslar mycket med löpning. Viktor Söder jobbar på tyngre och är motionär inom ultralöpning. Du som lyssnar på vår podd får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Vad betyder elprisområdena för solcellssinvesteringen? Blir det stopp för avdrag på batterier som används till stödtjänster? Och ger vertikala solceller bättre betalt för såld el? Elinstallapodden i dag – om faktorerna för en lönsam solcellsinvestering – med Bengt Stridh känd för sin blogg om solceller. Medverkande: Bengt Stridh, teknologie doktor vid Mälardalens universitet i Västerås som också driver Bengts nya villablogg, som sedan 2010 har publicerat oberoende information om solceller. Programledare: Henrik Sannesson, tidningen Elinstallatören.

En af de vigtigste faktorer er at du spiser varieret, altså at du ikke spiser det samme hver dag fordi du har brug for forskellige både makro- og mikronæringsstoffer som forskellige fødevarer i variation i højere grad vil give dig. Derudover er det vigtigt at du ikke spiser for meget, altså at du ikke tager for meget på med kalorieoverskud, men at du holder dig i ligevægt eller hvis du er overvægtig i et kalorieunderskud (hvis du ønsker at tabe dig). Om du er en lille smule overvægtig i forhold til BMI betyder generelt ikke ret meget for din sundhed så længe man er fysisk aktiv, men et højt BMI kan gøre det svært at være fysisk aktiv. Derudover er det vigtigt med et højt indtag af frugt og grønt - gerne op mod de 600 gram om dagen som mange har hørt om. Hvis du styrketræner meget og har et mål om enten øget styrke eller muskelvækst, så er det også en stor fordel at øge dit proteinindtag op til 1,5-1,8 gram per kg du vejer. Men hvis dit mål er sundhed, så er det helt primære at spise varieret, ikke for meget, godt med frugt og grønt - det vil være de vigtigste elementer. Derudover kan sådan noget som at spise mindre processerede fødevarer, at spise mere fuldkorn og få fisk på jævnlig basis være rigtig gode råd. Læs mere om sund kost på Maxer.

Der er overlappende faktorer mellem psykisk sårbarhed og rusmiddelbrug, men sammenhængen er kompleks. En øget forståelse for de fælles genetiske, neurale, personlige og miljømæssige faktorer kan føre til bedre behandling for mennesker med samtidig rusmiddelafhængighed og psykisk lidelse.

Karoline Hoffslett Kopperud er førsteamanuesis ved Institutt for ledelse og organisasjon ved BI. Hun er medforfatter på boken Produktiv Motivasjon i Arbeidslivet, hvor hun har vært med å skrive kapittelet om motiverende ledelse.Hva sier forskningen om hva som er motiverende ledelse? Tema: 0:04:10 Hva motiverer noen til å ville lede?0:07:04 God ledelse handler om toveis samspill og dynamikk.0:09:56 Ledelse og motivasjon - to enorme fagfelt0:12:38 Sosial tilknytning og ensomhetens konsekvenser0:16:56 Motiverende ledelse og autonomi for ansatte0:20:51 Rekruttering etter holdninger vs. spesifik kompetanse0:23:47 Faktorer som påvirker effekten av ledelse0:26:53 Utfordringer med å motivere ansatte til å følge rutiner0:30:48 Kreative løsninger for å kompensere for svakheter0:34:02 Balansen mellom individets styrker og organisasjonens behov0:38:15 Gapet mellom selvoppfatning og andres vurdering av ledere0:40:46 Selvinnsikt viktig for ledere, men gap kan være negativt0:42:59 Aktivt be om tilbakemeldinger0:46:01 Positive tilbakemeldinger skaper en positiv spiral0:48:50 Problematisk med ros i mellommenneskelig kommunikasjon0:52:18 Primærjobben som leder er å skape gode relasjoner0:55:16 Fokus på motiverte medarbeidere og karismatisk ledelseProgramleder: Lucas Weldeghebriel, daglig leder og ansvarlig redaktør i Shifter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

| Nye Expekt er kommerciel partner på programmet |Oddset på FCK steg og steg og endte helt oppe i 1,98 på hjemmebane mod FC Midtjylland, og det er en kamp, som vi bruger en del krudt på i indledningen på at diskutere til bunds. Ellers får du som altid eksperternes powerranking på Superligaen over det indbyrdes styrkehold mellem de 12 hold i landets bedste række.Vært: Mads Kindberg Nielsen.Eksperter: Steffen Dam og Tonni Munk Jensen.18+ | stopspillet.dk | udeluk dig selv: rofus.nu |spil ansvarligt

Jannecke Drangert-Hveding, fra Customer C (også medlem av Norsk CX Nettverk) har gjort et omfattende stykke arbeid for å kartlegge hva som definerer de Norske selskapene som faktisk lykkes med reell kundeorientering. Hun har kommet frem til fem faktorer, og i forbindelse med rapporten har hun skrevet en sak som vi har tatt for oss i dagens episode. Her diskuterer vi de fem faktorene, og dersom du har meninger om dem, kan du også delta i Norsk CX Nettverk sin World Cafe på nettopp dette temaet, torsdag 31.august kl 16.00 på Mesh Nationaleatret. Arrangementet er gratis. Lenke til info og påmelding her: https://www.ncxn.no/world-cafe-reell-kundeorientering Lenke til saken Jannecke har skrevet her: https://podcasters.spotify.com/pod/dashboard/episode/e28culp/metadata/edit

I ukas episode har vi psykolog og grunder Silje Patricia Stevens på besøk. Vi diskuterer hvordan bakgrunn, barndom og flere andre faktorer påvirker vårt forhold til penger og økonomi. Hvilke usynlige faktorer styrer livet vårt bak fasaden? Har vi alle aksepterte sannheter vi styrer livet vårt etter? Silje deler viktig innsikt rundt temaene økonomi, mindset, psykologi, arv og miljø. 

Sverige är det mest innovativa landet i världen, säger vissa. Vi har uppfunnit skiftnyckeln och dynamiten, kullagret och blixtlåset, med mera. Men är vi bättre än alla andra? Och vad beror det i så fall på? Sverige ligger högt på listorna över de länder som skapar flest patent i världen. Räknat per invånare ligger vi bland de två eller tre bästa, tillsammans med länder som Schweiz.Och Sverige har genom historien stått för en lång rad uppfinningar som fått genomslag över världen. Alfred Nobels dynamit och John Ericssons propeller är ett par exempel. I modern tid har vi företag och tjänster som Skype eller IKEA, namn som känns igen över världen.Faktorer som ligger bakom den här framgångsrika historien är bland annat att vi tidigt fick en allmän folkskola, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia. Även den privata äganderätten till mark har bidragit, den har gjort att innovationer i jordbruket blivit direkt lönsamma och stimulerats. Vi har också varit öppna för att ta in kunskap från andra länder, säger Hans Sjögren. Men är Sverige unikt i det här avseendet? Nej, säger teknikhistorikern Per Högselius på KTH. Många andra länder kan också rada upp sina många innovationer på samma sätt som vi. Men vi har haft en egen ”innovationsstil”, säger han. En förmåga att anpassa och förändra teknik så att den passar våra lokala förhållanden. Och ur detta har många uppfinningar fötts.Medverkande: Eva Krutmeijer, författare och vetenskapsjournalist; Per Högselius, professor teknikhistoria KTH Stockholm; Hans Sjögren, professor ekonomisk historia Linköpings universitetReporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Det talas ofta om socioekonomiska faktorer som förklaring till brott. Men en ny Brå-rapport punkterar stora delar av denna förklaring, skriver Henrik Höjer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den andre delen av denne Masterclass serien vil ta for seg noen eksempler som omhandler beslutningspsykologi. Perspektivet som blir gitt er at det er mye mer som påvirker beslutningene våre enn vi nok er klar over, noe som gjør det vanskelig å lage felles sett med kriterier for hva den endelige beslutningen skal være.- Det er lettere å få en gruppe til å komme frem til en felles beslutning. Ikke fordi man er en gruppe/sitter sammen fysisk eller digitalt, men fordi vi som mennesker ønsker å tilpasse oss gruppedynamikken og dermed lettere går i den retningen gruppen går.Dette LØRNER du: Beslutnigsprosesser i norske bedrifter Faktorer som påvirker beslutninger Objektiv ignoranse Anbefalt litteratur:Jan-Ole Hesselberg, “Bedre beslutninger”Dr. Philip Tetlocks, “Superforcasting”Daniel Kahneman, “Noise” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fler människor än någonsin har inte råd att köpa tillräckligt med mat till sina familjer. 828 miljoner personer lägger sig hungriga varje kväll. Vad beror det här på, och vad får det för konsekvenser? 828 miljoner människor går och lägger sig hungriga varje kväll. Antalet människor i världen som lever med akut matosäkerhet är nu 345 miljoner vilket är en ökning från 135 miljoner bara sen 2019. Närmare 50 miljoner människor lever på gränsen till svält som dödar.Faktorer som brukar nämnas för att förklara bakgrunden till den här situationen är klimatförändringarna, coronapandemin, höjda matpriser, inflation och konflikter. Coronapandemin har lett till en ökad fattigdom i världen och konflikter och klimatförändringar leder till att miljoner människor tvingats lämna sina hem, vilket ytterligare ökar matosäkerheten.Politik viktigaste orsakenSamtidigt säger experter att det finns tillräckligt med mat i världen för jordens åtta miljarder invånare. Och att svältkatastrofer i princip alltid kan härröras till politiskt agerande, eller brist på agerande.I dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa tittar vi närmare på hungersituationen. Hur kan den förklaras, när så mycket folkhälsoarbete trots allt gått framåt de senaste decennierna? Och vad innebär begreppen matosäkerhet, undernäring och svält? Vilka blir konsekvenserna av för lite mat för den enskilda individens hälsa men också för en befolkning, och för den unga generationen, som ska växa upp och bli den som försörjer nästa?Medverkande i programmet är Stefan Swartling Peterson, professor i global systemomställning för hälsa vid Karolinska institutet och hälsospecialist vid Unicef Sverige och Camilla Orjuela, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet som bland annat forskar om minne och ansvarsutkrävande efter svältkatastrofer.

Hvordan blir trender påvirket av samfunn og områder? Og hvordan kan interiørdesignere og boligstylister følge med på de raske skiftene? I denne serien snakker Anja Bisgaard fra Spott Trends DK og Sølvi Fjeldstad fra NKI om trender, kjøpsatferd, samfunn, miljø og mye mer. Dette LØRNER du: Faktorer som påvirker interiør Hvordan trender oppstår KjøpsatferdSamfunn og miljøs rolle i interiør Farge- og lyspsykologi Digitaliseringens påvirkning på interiør og bolig Segmenteringsmodell for interiør Anbefalt litteratur eller annet for å lære mer om tema for case 1-4: Legg inn fra 12 spørsmål arket 1. https://www.nki.no/studievelger/boligstylist2. https://www.nki.no/studievelger/interiordesigner Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvordan oppgraderer vi eksisterende utdanninger slik at de passer med fremtidens behov? Hør Anja Gade og Sølvi Marie Fjeldstad diskutere hvordan mennesker, miljø og samfunn påvirker trender og interiørbransjen. Dette LØRNER du: Faktorer som påvirker interiør Hvordan trender oppstår KjøpsatferdSamfunn og miljøs rolle i interiør Farge- og lyspsykologi Digitaliseringens påvirkning på interiør og bolig Segmenteringsmodell for interiør Anbefalt litteratur eller annet for å lære mer om tema for case 1-4: Legg inn fra 12 spørsmål arket 1. https://www.nki.no/studievelger/boligstylist2. https://www.nki.no/studievelger/interiordesigner Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva skal til for å få mennesker til å prioritere bærekraftige materialer over de billigste alternativene? Og hvordan påvirker digitalisering trender? I denne episoden lærer du om hva som påvirker kjøpsatferd. Dette LØRNER du: Faktorer som påvirker interiør Hvordan trender oppstår KjøpsatferdSamfunn og miljøs rolle i interiør Farge- og lyspsykologi Digitaliseringens påvirkning på interiør og bolig Segmenteringsmodell for interiør Anbefalt litteratur eller annet for å lære mer om tema for case 1-4: Legg inn fra 12 spørsmål arket 1. https://www.nki.no/studievelger/boligstylist2. https://www.nki.no/studievelger/interiordesigner Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva er trend-verktøy? Og hvordan bruker man disse? I denne episoden lærer du om trender, hvordan de oppstår og hvordan de påvirker forskjellige personer. Dette LØRNER du: Faktorer som påvirker interiør Hvordan trender oppstår KjøpsatferdSamfunn og miljøs rolle i interiør Farge- og lyspsykologi Digitaliseringens påvirkning på interiør og bolig Segmenteringsmodell for interiør Anbefalt litteratur eller annet for å lære mer om tema for case 1-4: Legg inn fra 12 spørsmål arket 1. https://www.nki.no/studievelger/boligstylist2. https://www.nki.no/studievelger/interiordesigner Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Der er meget spil, når du vil skifte karriere og du undgår ikke at komme uden for din komfortzone. I dagens episode lærer du, hvad der oftest står i vejen for, at du kommer videre – og hvilke 5 konkrete ting du kan gøre for at komme uden om de forhindringer, du får sat op for dig selv. På den måde kan du sige farvel til overspringshandlingerne og i stedet opnå lige det, du gerne vil. Følg med på: Instagram: @lottestjerne LinkedIn: Lotte Stjerne Du kan også hente guiden: 3 trin til at finde ud af, hvad du virkelig vil

Är styrka och styrka samma sak? I dagens avsnitt fortsätter Karl Gullö och Tommy Vestergren sin konversation om vad styrka faktiskt är och tillämpar det till funktionella faktorer. Ett bra avsnitt som är lättsmält men ändå komplext. Samtalsämnen: Är styrka specifikt och kontextberoende? Hur tränar man för maxstyrka eller styrkeuthållighet? Vilka faktorer påverkar kontexten av styrketräning? Om du har missat det första avsnittet i vår serie gå tillbaka till avsnittet “Strukturella faktorer för styrka del 1” för att börja lära dig allt om styrka.

Tommy Vestergren är tillbaka! Denna gång pratar han om hur neurologiska faktorer påverkar styrka. Ett intressant ämne med en påläst person. Detta avsnitt är en fortsättning i serien om vad som påverkar styrka. Om du inte redan lyssnat på avsnitt 159 och 161 rekommenderar vi att du gör detta. Där pratar Tommy om strukturella fakturor för styrka. "Måstelyssning" för alla som är intresserade av styrketräning!

Del 2 i serien "Faktorer för Styrka" med Tommy. Om du inte lyssnat på första delen redan rekommenderar vi att du börjar med denna. Del 1 hittar du som avsnitt 159 här i PT-Podden. Strukturella faktorer för styrka, funktionella faktorer för styrka, inre- och yttre vridmoment, m.m. Helt enkelt ett fullspäckat avsnitt som du måste lyssna på. Glöm inte att prenumerera på PT-Podden så att du inte missar något av våra avsnitt! Det hjälper oss även att sprida kunskap om träning och hälsa så långt som möjligt i Sverige.

Strukturella Faktorer för Styrka (del 1/2) - Tommy Vestergren #PT Podden 159 Det här är det första avsnittet i vår större serie som handlar om vad styrka egentligen är för någonting. I detta avsnitt diskuterar vi strukturella faktorer för styrka vilket är kort sagt vad det är i din muskulatur som gör dig stark. Vi har med Tommy Vestergren som förklarar svåra koncept så att till och med vår host Karl Gullö förstår och avsnittet är uppdelat i två delar. Nu kör vi. Samtalspunkter: Vad innebär styrka för dig? Är en större muskel alltid en starkare muskel? Strukturella faktorer utöver tvärsnittsyta Fasikellängder Sarkoplasmatisk tillväxt Faktorer som kopplas till ökad kraftproduktion Det här är det första avsnittet i vår serie om styrka. Nästa uppföljare i serien är avsnitt #161 och du kommer att hitta den på www.ptpodden.se eller där du lyssnar på podcasts.

Velkommen til Junistria! Snakker vi avslutningsbonanza på steroider nå som pandemien er over - eller har vi bare glemt hvordan det var? Vi er også innom hva som gir og tar energi. Positivt fokus og røde og grønne stjerner. 5 arbeidsglede-faktorer: Har du disse på plass i din arbeidshverdag? Hege har gjort hjemmeleksa si - hattebildet er delt - applaus! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Detta har jag sett fram emot. Ett avsnitt om ett av mina favoritämnen. Nämligen ketos, ketoner och ketogen kost. Enkelt uttryckt handlar det om en strikt lågkolhydratkost. Striktare än t ex LCHF. På svenska fina sidan DietDoctor.se kan man läsa att Ketogen kost är särskilt effektiv för att minska överflödigt kroppsfett, minska hunger samt förbättra typ 2-diabetes och metabolt syndrom, som tros ligga bakom många av vår tids största hälsoproblem. I en, enligt mig, övermedicinerad värld, så är ju detta oerhört intressant. På 1177 kan man t ex läsa att ketogen kost kan prövas vid epilepsi, när man inte når framgång med läkemedelsbehandling. Men, som ofta när något enkelt och billigt verkar effektivt på våra hälsoproblem så kommer också kritiska röster… "Ketogen kost är i grunden ingen hälsosam kost för majoriteten av befolkningen", säger Ingrid Larsson dietist på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Kostens popularitet överskrider det vetenskapliga forskningsunderlaget som finns, och med kosten kommer en mängd biverkningar. Vanliga biverkningar är bland annat förstoppning, illamående och hos vissa personer påverkas den kognitiva förmågan. Det mycket höga innehållet av fett, särskilt mättat fett, kan leda till förhöjda nivåer av blodfetter. Vanligtvis får man inte heller i sig tillräckliga mängder av vitaminer och mineraler, säger Ingrid Larsson. I detta avsnitt försöker vi reda ut en del frågetecken. Och den som ska hjälpa mig med det är Anders Murman. Anders har en gedigen meritlista: Är partikelfysiker Har jobbat med medicinteknik i många år Har varit verksam drygt 20 år inom strålbehandling av cancer Har också arbetat med farmakologi och beroendesjukdomar Är medgrundare, VD och utvecklare på Diversify som bl a tagit fram en ketonmätare som vi pratar om i avsnittet I avsnittet kommer vi bl a in på: Vad är ketos, ketoner och ketogen kost? Vad säger oss evolutionen? Hur gör man för att (snabbt) komma i ketos? Fasta och ketos… Faktorer som gör att man ramlar ur ketos Kan ketos vara farligt? Om man medicinerar du för högt blodtryck eller diabetes Hjärnan behöver väl glukos…? Hur mäter man ketoner? Vad är metabol flexibilitet och hur får man det? Keto-Flex kost? Ketoners koppling till sjukdomar Cancer & keto Ketogen kost & insulin Har du tankar och synpunkter kring ämnet blir jag såklart glad om du delar med dig i kommentarerna.› Ketonmätaren Acetrack (du får 400 kr rabatt med koden feelgoodhavefun)› Elitista HealthQlub (som nämns i intervjun)Passa på att signa upp dig på Elitista HealthQlub idag och få kostnadsfri access till en massa innehåll och verktyg som hjälp på din kommande eller pågående livsstilsförändring. Gäller fram till sista juli 2022.Detta ingår i prenumerationen: Online-event live 1 gång/månad Veckobrev med lifehacks, tips och nyheter Onlinelunch/frågestund/peptalk tillsammans med någon av våra kursledare eller spännande gäster 1 gång/vecka Rabattkoder Exklusiv tillgång till nya recept, tips och inspiration Rabatterade priser på Elitistas kurser Trevlig lyssning! /Benny

Serieentreprenören Patrik Rees gästar podden Framtidens E-Handel och delar med sig av de essentiella faktorerna inom e-handel idag. Hur mäter man customer lifetime value inom olika kategorier? Och hur viktigt är egentligen bruttomarginalen? Ta del av Patriks insikter i detta avsnitt i Framtidens E-handel.Patrik berättar om hur hans drivkraft har förändrats under årens gång, och hur viktigt det är att alltid vara långsiktig. Han förklarar även riskerna med att hamna i rabattkodsträsket, och vikten av en grym kundupplevelse. Patrik delar slutligen med sig av de bästa ingredienserna för ett otroligt framgångsrikt e-handelsbolag.Här hittar du Patrik:https://www.linkedin.com/in/patrik-rees-711b836/?originalSubdomain=se Följ Björn på LinkedInhttps://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedInhttps://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida & Instagramhttps://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ Sponsor:https://soultech.co/ Tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt har Erwin den stora äran att få sitta ner och prata med ingen än legenden som är Steven Linton, psykolog till grunden, professor emeritus och upphovsmakare bland annat till den välkända rädsla-undvikande modellen och det lika välkända och välanvända frågeformuläret Örebro Musculoskeletal Pain Questionnaire för screening av psykosociala faktorer, eller så kallade 'gula flaggor'. Teman för samtalet är självklart just rädsla-undvikande, psykologiskt informerad smärtrehabilitering, screening och identifiering av psykosociala faktorer och dess relevans i omhändertagande och utveckling av långvariga besvär. Steven som har lett kampen för den biopsykosociala approachen i årtionden och bidragit med oerhört inflytelserik forskning som lett den framåt har såklart mycket att dela med sig av vilket han bjuder frikostigt på i det här avsnittet. Detta vill ni inte missa! Några av de artiklar som nämns i avsnittet hittar du nedan: The Lancet Low Back Pain series, 2018 Low Back Pain av Johan Vlayen, Steven Linton mfl I Nature Reviews 2018 ”From Fear to Safety: A Roadmap to Recovery From Musculoskeletal Pain” av JP Janeiro, Steven Linton, Peter O'Sullivan mfl Steven Lintons bok ”Att förstå patienter med smärta”, senaste upplagan 2021 För att stötta vår podcast på ett enkelt sätt så ta del av vårt samarbete med utbildningsplattformen TrustMe-Ed och deras prenumerationserbjudande: Månadsprenumeration med 7 dagar gratis prövotid Helårsprenumeration med 7 dagar gratis prövotid Följ Tyngre Rehab och värdarna på Instagram: @Tyngrerehab, Daniel Andréasson, Kenneth Färnqvist, Erwin Lindén och Oskar Ek. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts - lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Ketos och ketoner – hur fungerar det i kroppen och hur gör du för att komma i ketos? Vad är egentligen ketoner och vad innebär ketos? Var/när/hur bildas ketoner i kroppen? Hur används ketoner av kroppen? Hur fungerar det på cellnivå? Hälsofördelar och effekter av ketos och ketoner Hur gör man för att komma i ketos? Faktorer som gör att man ramlar ur ketos Ska man vara i ketos konstant … läs mer Inlägget 303: Anders Murman – KETOS Hur funkar det i kroppen?! Allt om ketoner & hur du kommer i ketos dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

I 29. episode kommer Rasmus Emil Hansen i studiet, for at diskutere især chatbots. Han har arbejdet med det de sidste 6 år. Først i et konsulenthus, og nu som iværksætter. Han tager os derfor med på en rejse i teknologi-udvikling, og taler især ind i kanalstyring og forventsafstemning som er alfa omega for at lykkes, og undgå polarisering mellem robotter og mennesker. Shownotes: 00.00-12.21: Intro til Rasmus, udvikling i teknologi og så svarer Rasmus på om alle kan bygge en chatbot 12.21-43.39: Hvorfor bliver brugeroplevelse ofte dårlig når man møder en chatbot, og hvordan undgår man det? Vi diskuterer risiko for polarisering mellem robotter og mennesker, samt hvordan man kan styre beskederne før de når frem til robotten, så den kun skal svare på hvad den kan. Vi spørger også Rasmus hvad intelligent automatisering er for ham. 43.39-53.22: Fremtiden for chatbots, en god use-case og tre afsluttende råd Vært: Mathias Mengesha Emiliussen

Fredrik och Kristoffer snackar om att fördela sin tid, att vara bortskämd i jobbet, om dassbyggen, tolkningar av det förflutna, och om testning och tangentbord. Kodsnack var med i tidningen! Så bortskämda vi är. Kan man komma undan med att vara ganska narcissistisk i IT-branschen? Äntligen får vi veta hur det gått med Kristoffers dassbygge. Hur tolkar vi meddelanden från det förflutna som vi inte har kontext för - som en älg på en runsten eller ett igenspikat utedass? En bild på en älg kanske bara är en bild på en älg. Förklaringar får lätt ett eget liv, inte minst i vår bransch där vi alla glatt bygger vidare på andras påståenden oavsett om de är välgrundade eller ej. Visst hade det varit skönt om man kunde komma fram till något över huvud taget? Den hårda, vetenskapliga delen av podden är numera nedlagd. Det blir också lite uppföljning kring testning, vi i avsnittet är inte bra på det någonstans. Kristoffer har lite tankar om varför spelbranschen testar så lite. Och kanske finns det tänk att lära sig därifrån. Vi undrar också varför vi kommer undan med att testa såpass lite som vi faktiskt gör. Det kan skrivas väldigt många tester utan att det egentligen testas speciellt mycket. Faktorer som är både framgångsfaktor och hinder samtidigt. Som glödande passion, exempelvis. Tangentbordssnack: Fredrik har skaffat ännu ett tangentbord och är frustrerad på den moderna(?) tendensen att dokumentera saker i forum som Discord där ingen sökmotor kan hitta dem. QMK - den öppna mjukvara med vilken man programmerar sitt tangentbord- är i sig lagom förvirrande. Men det finns mycket roligt man kan ta sig för. Sist men inte minst snackar vi lite idéer för appar - Fredrik känner sig lite blind för appidéer, medan Kristoffer har för många som lätt drar iväg och blir enormt stora. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @oferlund, och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Senaste Mac power users David Sparks Lars Wikman Underjord SvD-artikeln Tobias och Fredrik uttalade sig i Our fake history Our fake history om gripar The mythical man-month Replikeringskrisen The leprechauns of software engineering TDD - Test-driven development BDD - Behavior-driven development Integrationstestning Gamasutra Gamasutras postmortem Fredriks senaste tangentbord - video om skillnaderna mot ett “vanligt” Corne Corne QMK Mechboards Discord Matt Gemmell Matt Gemmells firmware wilba.tech Monkeytype Typetest.io Zsa Zsa-nyhetsbrevet har intervjuer med användare om deras tangentbord och andra verktyg Hello navi - animationer inspirerade av Serial experiments Lain Podcast chapters Lifestreaming 1blocker Super agent Vinegar Titlar Bara Macsparky Springa i nedförsbacke Intressanta sätt att fördela sin tid på Mitt företag är jag Bortskämd IT-spoling Lite av en narcissist Studsat mot betalväggen En samling ritualer Spelupplevelsen för appen Alla har rätt ambitioner En bred hype Subkultur av att modifiera sina verktyg

Filip Elland från Castellum ger oss fakta och reflektioner för framtidens hållbara kontor

Vi er tilbake etter sommerferien og tar en kjapp oppsummering av den. Eirik forteller blant annet om et litt kostbart feilskjær. Hovedtema i denne episoden er: Begrensende faktorer for styrke. Vi tar en gjennomgang av de ulike faktorene som har betydning for og kan påvirke selve egenskapen styrke. Her kommer både fysiologi, nevromuskulær biologi og biomekanikk inn og vi ønsker å gi deg en lett forståelig oversikt, før vi dykker inn i andre temaer relatert til styrke og prestasjon i løpet av høsten og vinteren. God lytt!Følg oss på Instagram og Twitter @prestasjonsprat See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Planen var att fånga mördare, men även som säkerhetsexpert på Inrikesministeriet jobbar Ari Evwaraye med att göra samhället tryggare. I sitt sommarprat konstaterar han att Finland är ett av världens tryggaste länder – och att vi ofta är rädda för fel saker. Redaktör: Tommy Wallin, Parad Media.

I veckans Tyngre Träningssnack gästar Jonatan Jungmalm som precis avslutat sin doktorsavhandling på löpning och skador. Vi diskuterar de fynd han gjorde tillsammans med vad forskningen på området rent allmänt kan säga kring vilka faktorer som eventuellt påverkar en löpare skaderisk. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Gudiol mår bra igen men har inte fått till sin träning 00:04:46 Vid träning är det kontinuitet som är det viktiga 00:06:22 Wille har fått en liten nytändning när det gäller cykling 00:10:42 Veckans gäst Jonatan Jungmalm 00:13:58 Arbete med att sälja löparskor gav intresset kring löpning och skador 00:19:52 Tankarna om att börja doktorera på skador vid löpning 00:22:13 Etikansökan var först tänkt att titta både på riskfaktorer och förebyggande 00:24:20 Doktorsavhandlingen blev endast på riskfaktorer - utfördes på deltagare i Göteborgsvarvet 00:27:59 Vad räknas som en motionär? 00:29:33 Vad man valde att mäta som potentiella riskfaktorer 00:31:41 Vad är triggerpunkter? 00:33:44 Biomekaniska mätningar för att försöka koppla löpteknik till skaderisk 00:37:42 Kontinuerlig uppföljning över ett års med träning 00:45:48 Instruktionerna var att deltagarna inte skulle förändra sin träning under året 00:47:25 På 180 000 kilometers löpning så var det 75 skador 00:51:36 Faktorer som eventuellt påverkar skaderisken enligt studien 00:55:57 Tidigare skada förutsåg som vanligt en framtida skada 00:59:08 Acute-Cronic workload ratio för att försöka fånga upp en ökad skaderisk 01:05:08 Möjligen är skaderisken större med stor ökning i belastning på kort tid 01:09:25 Hur många skador får människor som inte tränar? 01:12:52 Vad kan man göra för att minska skaderisken vid löpning? 01:16:55 De stora apparna som finns idag borde kunna nyttjas för att samla in försökspersoner och data 01:19:19 Svårigheterna att utföra studier på skadeförebyggande träning inom individuella idrotter 01:24:10 Delar som inte verkar påverka skaderisken vid löpning

Fyra faktorer för återhämtning från stress och utmattning   Detta är ett avsnitt från KBT-poddens julkalender 2018.   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Niclas Almén   Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare. Om du vill höra hela avsnittet kan du prenumerera på KBT-podden.  Du kan gå in och prenumerera på KBT-podden här.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Niclas Almén Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi. Leg.psykoterapeut. Universitetsadjunkt och doktorand vid mittuniversitetet Campus Östersund. Niclas Almén har skrivit boken Stress och utmattningsproblem – Kognitiva och beteendeterapeutiska metoder   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 60 publicerades första gången 1 december 2018 i KBT-poddens arkiv

Intentionen med denne serie af podcasts er, at give et bud på en rangering af de 30 vigtigste ting for din træning, kost, smerte og restitution. På den måde slipper du for at spilde din tid på tossede trends og kan lettere fokusere din energi, tid og penge på de ting, som rent faktisk gør en forskel for dine resultater. Restitution er fundamentet for at du får de ønskede resultater af din træning. Du skal nemlig kunne komme dig fra din træning, så kroppen får tid til at bygge sig op. Balancen mellem at presse kroppen tilstrækkeligt og at lade den hvile, er ikke altid let - især ikke når du har ambitioner om fx at blive stærkere og få større muskler. I denne episode taler vi blandt andet om: Hvorfor du bør have større fokus på restitution. Hvordan søvn, kost og stress påvirker dine resultater. At mange stirrer sig blind på selve træningen - og glemmer alt udenom. Hvorfor du ikke bør bruge for meget energi på gimmicks som recovery boots og massagepistoler. At isbade på længere sigt kan hæmme dine resultater. Christopher Lund Dahl er personlig træner på Vesterbro hos Maxer.dk og starter i begyndelsen af 2021 på kandidaten i human fysiologi på Københavns Universitet. Fundamentet bygges fra nr. 1 på listen og derefter bygges der ovenpå for hvert punkt. Formålet er ikke en hårfin grænse mellem fx nr. 1 og 3, men vi forsøger efter bedste evne at rangere de forskellige faktorer, så der bør være forskel i vigtighed ved eksempelvis hvert femte punkt. Dvs. tag punkterne med et gran salt. Se mere på https://maxer.dk/staerk-smertefri/30-fokuspunkter-restitution

Intentionen med denne serie af podcasts er, at give et bud på en rangering af de 30 vigtigste ting for din træning, kost, smerte og restitution. På den måde slipper du for at spilde din tid på tossede trends og kan lettere fokusere din energi, tid og penge på de ting, som rent faktisk gør en forskel for dine resultater. Smerter er en kompleks multifaktoriel oplevelse og der findes sjældent en simpel og ligefrem fremgangsmåde, når man arbejder med smerter. Ved kroniske smerter (smerter i over 3 måneder) vil nervesystemet ofte være mere sensitivt, men din tilstand kan altid blive bedre - uanset hvor længe du har haft ondt. En mere hensigtsmæssig forståelse af, hvad smerter er, kan i sig selv være smertelindrende. Formålet med denne artikel og podcastepisode er, at give dig 30 punkter om smerter, nervesystemet og kroppen som du med fordel kan overveje i arbejdet med smerter. Fokusset vil være på de essentielle og væsentligste elementer frem for mindre detaljer, der ikke betyder så meget i det store billede. Artiklen præsenterer en række punkter, der hver især har en indflydelse på din smerteoplevelse. Punkterne skal ses som en generel prioritering. Ikke alle punkter er lige vigtige for alle mennesker - og du kan bedst selv vurdere, hvad der er vigtigst for dig. Fundamentet bygges fra nr. 1 på listen og derefter bygges der ovenpå for hvert punkt. Formålet er ikke en hårfin grænse mellem fx nr. 1 og 3, men vi forsøger efter bedste evne at rangere de forskellige faktorer, så der bør være forskel i vigtighed ved eksempelvis hvert femte punkt. Dvs. tag punkterne med et gran salt. Christopher Lund Dahl er personlig træner i København hos Maxer.dk og starter i sommeren 2020 på kandidaten i human fysiologi på Københavns Universitet. I denne episode taler vi blandt andet om: Hvordan kroppen fungerer som et økosystem. Hvorfor din forståelse af smerter er vigtig. Hvor meget søvn, stress og livsstil påvirker smerter. At undgåelse ikke bør være din primære strategi. Hvorfor alt, der kan påvirke dig som menneske, kan påvirke dine smerter. Se mere på https://maxer.dk/staerk-smertefri/30-fokuspunkter-smerter

Den svenske krone er blevet styrket pænt, siden krisen var på sit højeste, og det har ikke mindst været den ‘globale faktor’, der har domineret. På den korte bane kan det blive svært for centralbanker og politikere at blive ved at puste nyt liv i den globale risikoappetit og inflationsforventningerne – og det kan gøre livet lidt surt for SEK. Men i 2021 ser vi nu en lille pil i retning af en stærkere svensk krone, hvis vi får ret i, at en global genopretning er på sporet. I dag er Stefan Mellin og Jesper Petersen gæster hos Christin Tuxen.

Intentionen med denne serie af podcasts er, at give et bud på en rangering af de 30 vigtigste ting for din træning, kost, smerte og restitution. På den måde slipper du for at spilde din tid på tossede trends og kan lettere fokusere din energi, tid og penge på de ting, som rent faktisk gør en forskel for dine resultater. Denne episode er vores bud på de 30 vigtigste ting at fokusere på i din kost og ernæring. Vi tager udgangspunkt i hvad videnskaben peger på er vigtigst for at få gode resultater, men husk på at det er en generel prioritering, så for den enkelte vil der afhængigt af niveau, mål, kropsbygning, erfaring osv. kunne være andre prioriterer, der vil give bedre mening. Du kan eventuelt som øvelse lave din egen prioriteringsliste af 10-20 punkter. Tanken er, at fundamentet bygges fra nr. 1 på listen og derefter bygges der ovenpå for hvert punkt. Formålet er ikke en hårfin grænse mellem fx nr. 1 og 3, men vi forsøger efter bedste evne at rangere de forskellige faktorer, så der bør være forskel i vigtighed ved eksempelvis hvert femte punkt. Dvs. tag punkterne med et gran salt. Husk på at alt er vigtigt for dine resultater - men alt er ikke lige vigtigt. Christopher Lund Dahl er personlig træner i København hos Maxer.dk og starter i sommeren 2020 på kandidaten i human fysiologi på Københavns Universitet. I denne episode taler vi blandt andet om: At dit kalorieindtag er chefen for din vægtudvikling. Hvorfor du ikke skal spilde din tid på quickfixes og detox-kure. Hvordan en fleksibel tilgang til kosten kan give langsigtet succes. At du kan bruge din sult og mæthed som guide. Brugbarheden af de officielle kostråd i 2020. Effektive kosttilskud for bedre resultater. Læs mere på https://maxer.dk/staerk-smertefri/30-fokuspunkter-kost-ernaering 

Intentionen med denne serie af podcasts er, at give et bud på en rangering af de 30 vigtigste ting for din træning, kost, smerte og restitution. På den måde slipper du for at spilde din tid på tossede trends og kan lettere fokusere din energi, tid og penge på de ting, som rent faktisk gør en forskel for dine resultater. Denne episode er vores bud på de 30 vigtigste ting at fokusere på i din træning. Vi tager udgangspunkt i hvad videnskaben peger på er vigtigst for at få gode resultater, men husk på at det er en generel prioritering, så for den enkelte vil der afhængigt af niveau, mål, kropsbygning, erfaring osv. kunne være andre prioriterer, der vil give bedre mening. Du kan eventuelt som øvelse lave din egen prioriteringsliste af 10-20 punkter. Tanken er, at fundamentet bygges fra nr. 1 på listen og derefter bygges der ovenpå for hvert punkt. Formålet er ikke en hårfin grænse mellem fx nr. 1 og 3, men vi forsøger efter bedste evne at rangere de forskellige faktorer, så der bør være forskel i vigtighed ved eksempelvis hvert femte punkt. Dvs. tag punkterne med et gran salt. Husk på at alt er vigtigt for dine resultater - men alt er ikke lige vigtigt. Christopher Lund Dahl er personlig træner i København hos Maxer.dk og starter i sommeren 2020 på kandidaten i human fysiologi på Københavns Universitet. I denne episode taler vi blandt andet om: Vedholdenhed - at kunne holde skruen i vandet. Øvelsesrækkefølge - basisøvelser eller isolationsøvelser? Løftetempo - hurtigt eller langsomt? Opvarmning - hvilken form, statisk eller dynamisk? Træningsmakker - socialt, feedback? Udtrætningsteknikker - dropsæt, supersæt, forced, accomodated? Træningscenteret - udstyr, temperatur, skiver, rack osv. Læs mere på https://maxer.dk/staerk-smertefri/30-fokuspunkter-traening

Når man arbejder med it og digitalisering, er det langt fra kun de teknologiske spørgsmål og indsatser, der skal være fokus på. De menneskelige faktorer er helt centrale, når vi eksempelvis taler digital transformation, og når man som virksomhed arbejder med innovation og forretningsudvikling. I denne episode zoomer vi derfor ind på emnet organisationspsykologi, og vi taler om de menneskelige faktorer, der er på spil i mødelokalerne, i projektteams og hos dig og mig i vores daglige arbejde. Medvirkende: Ursula Krogsbøll, der har en Master i IT-ledelse og strategi fra IT-universitetet i København og til daglig er leder af afdelingen for Digital strategi og innovation hos Miracle. Vært: Kim Stensdal

Klimat, bergkedjor och floder är några exempel på faktorer som påverkar slutresultatet. Hur är det i Spanien?

Marknadsläge: Makro, virusspridning, turbulens och stimulanser Framåt: Ekonomierna kan börja öppnas upp – kan det komma en andra våg? Agera: intressanta räntealternativ samt köp på rekyl eller återbalansera Disclaimer Denna podcast är utgiven av Carnegie Private Banking inom Carnegie Investment Bank AB (publ). Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Hør hvordan Tor Åge Eikerapen hjelper bedrifter med å lykkes gjennom å jobbe med de psykologiske faktorene. Lyst til å lære mer om hvordan du kan bygge et innovativt selskap? Last ned eboken vår, Guide til rekruttering i 2019 her: https://www.mojob.io/ebookLes mer om Tor Åge og hva han jobber med på http://www.psykologforedrag.no/ eller send han en epost på torage@skageike.no

I avsnitt 62 är Erik Hansén tillbaka i studion efter en meditations- och golfsemester. Det blev ett fullspäckat avsnitt med massvis med intressanta observationer och diskussioner. Förutom diskussioner kring utsikterna för aktiemarknaden och en rad bolagsobservationer, förklarades hur det fungerar att handla VIX. I avsnittet förklaras också en ratio som speglar hur marknaden ser på konjunkturutsikterna. 00:00 Inledning av Börssnack och fem snabba frågor till Jonas 03:40 Utsikterna för aktiemarknaden (PMI, EPS-estimat, Trump, sektorer) 13:50 Erik förklarar vad spekulativ positionering i koppar/guld-ratio säger oss 16:00 Faktorer som brukar trigga recession 22:10 Viktigt att tänka på när man handlar VIX 31:00 Bolagsobservationer (Bilia, Nobia, Essity, NKT, Hufvudstaden, Clas Ohlson)

Hvordan kan man lykkes med veiledning og tilbakemelding til studenter? Og hva i alle dager er «peer mentoring»? Svaret på disse spørsmålene får du i denne utgaven av NOKUT-podden! Elin Kubberød og Inna Marie Dahlen fra Handelshøyskolen NMBU er våre gjester, og med eksempler fra den ferske NOKUT-rapporten «Faktorer bak god veiledning og tilbakemelding av studenter» får vi gode tips og triks til deg som ønsker å gi enda bedre veiledning og tilbakemelding til studentene.

Programleder Fredrik Ask Stensrud og Sjefstrateg Christian Lie tar oss gjennom denne og neste ukes viktigste hendelser i markedet. Disclaimer: Podcasten er et markedsføringsmateriale fra Danske Bank. Uttalelsene i podcasten er ikke å regne som investeringsrådgivning eller en anbefaling til å investere, og uttalelsene er ikke et tilbud eller en oppfordring til å kjøpe eller selge et finansielt instrument. Vær alltid oppmerksom på at historisk avkastning ikke er en pålitelig indikator for fremtidig utvikling eller avkastning på en investering. Søk råd hos profesjonelle rådgivere omkring juridiske, skattemessige, finansielle eller andre forhold knyttet før du foretar en investering.

Arrangeras av: Kreativa Europa Desk Sverige HUR BRANSCHEN JOBBAR MED ADAPTION FRÅN BOK TILL FILM. Det är alltid speciellt att se en filmatisering av en bok. Vilka val har gjorts i filmen och varför? Lyckas det skrivna ordet förmedlas till den vita duken? Statistiken visar att adaptioner oftast går bättre kommersiellt än originalhistorier, men vilka stora utmaningar finns i arbetet, och hur gör en egentligen för att lyckas skriva ett riktigt bra manus? Vi fördjupar oss i aktuella trender och framtiden, både nationellt och internationellt. Medverkande: Pella Kågerman och Hugo Lilja – manusförfattare och regissörer till filmen Aniara (nyligen nominerad som Sveriges Oscarsbidrag) baserad på Harry Martinsons stora rymdepos med samma namn. Sara Bergmark Elfgren – författare till boken Cirkeln som filmatiserats. Sara har dessutom skrivit för en mängd olika format. Alexia Wennberg – Producent på YellowBird där hon leder utvecklingen av nya filmer och serier. Nästa år ska hon producera sin första tv-serie – en adaption. 2013 började hon jobba som agent och startade och ledde avdelningen för manusförfattare på Salomonsson Agency. Moderator: Jan Göransson, Filminstitutets presschef Inspelningstekniker: Jan Cruseman INSPELAT FÖR K-PLAY AV KULTURAKADEMIN I SAMARBETE MED KREATIVA EUROPA DESK SVERIGE DEN 11 SEPTEMBER 2019 PÅ BIOGRAF MAURITZ, FILMHUSET, STOCKHOLM

Er det okay at foretrække et køn? Hvad nu, hvis det ikke bliver det køn man ønsker? Må man så gerne blive skuffet, eller skal man bare være glad for at man overhovedet får et sundt og raskt barn? Hvor stor betydning har det med navne egentlig, og hvem har ret eller ikke ret til at blande sig i hvad man skal kalde sit barn?

Der findes et hav af spændende projekter derude og også en masse projekter der mangler en kapitalindsprøjtning. Men hvordan vælger du hvad dine hårdt tjente penge skal kastes efter? Hvilke ting kan du undersøge inden du sender pengene afsted? Det er emnet for dagens podcast, hvor Anders og Mikael forklarer hvordan de selv griber den slags an.

Der skal mange ting til at skabe en Saas succes, men der er specielt 3 punkter du skal fokusere på. Områdeekspert Mogens Møller fra Sleeknote er i studiet og deler ud af sine mange års erfaring indenfor emnet. Lyt med og hør om du har dit fokus det rigtige sted.

I dette afsnit taler vi om, hvilke on page-faktorer, vi er særligt opmærksomme på her i 2019. Support the show (https://www.patreon.com/simonelkjaer)

Även om du aldrig tänker tävla i styrkelyft, är forskningen som görs på sporten intressant. Eftersom styrkelyft handlar om, om vi ska vara lite taskiga, att tävla i styrketräning. En styrkelyftare är helt enkelt en person som bestämt sig för att bli väldigt skicklig och stark i tre av de vanligaste baslyften.   Så frågan är om det går att generalisera runt vad framgångsrika styrkelyftare gör för att bli just framgångsrika? Eller för att uttrycka det i klarspråk: Finns det saker de allra flesta styrkelyftarna gör ifråga om till exempel teknik och träningsupplägg, som du kan ta lärdom av för att bli starkare?   Kanske, kanske inte …   Vi hinner även med en lyssnarfråga, den här gången om vegetarisk kost. Frågeställaren har nämligen svårt att gå upp i vikt – så vad är värt att tänka på lite extra som vegetarian om du har svårt att packa på dig muskler och kanske till och med lite välbehövligt underhudsfett?   Hålltider: 00:00 - Försnack 06:00 - Dagens ämne: Vilka faktorer påverkar din prestation i styrkelyft? 31:00 - Lyssnarfråga: Hur gör du för att få i dig tillräckligt med kalorier och protein som vegetarian, om du har svårt att gå upp i vikt? ***   Styrkelabbet sponsras av Gymgrossisten. För att se vilka produkter vi använder och rekommenderar, besök Gymgrossisten.com/styrkelabbet.   ***   Denna podcast produceras av Styrkelabbet. På Styrkelabbet.se hittar du artiklar om styrketräning, träningsprogram, styrkeövningar, kost och kosttillskott.

Subjektiva faktorer - När spottloskan får bägaren att rinna över by Markus och Malcom

Vi får lära oss fyra faktorer för återhämtning från stress och utmattning   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Niclas Almén   Detta är ett avsnitt från KBT-poddens julkalender 2018.   Om du vill höra hela avsnittet om Stress, utmattning och återhämtning (avsnitt 42) kan du prenumerera på KBT-podden.  Genom att visa din uppskattning och börja prenumerera gör du det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll.   Här kan du starta din prenumeration: https://www.podbean.com/premium-signup/y2jei-1e1ed9/KBT-podden   Värd: Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi – KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Medverkande: Niclas Almén Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi. Leg.psykoterapeut. Universitetsadjunkt och doktorand vid mittuniversitetet Campus Östersund. Niclas Almén har skrivit boken Stress och utmattningsproblem – Kognitiva och beteendeterapeutiska metoder    KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB Kontakt: info@blienbattrebehandlare.se  

I detta avsnitt möter du Kajsa Asplund, forskare inom Talent Management på Handelshögskolan och Lead People Science på Alva Labs. Kajsas mest vedertagna definition från forskningen på engagemang är vitalitet, dedikation och FLOW. Det vill säga att vi får tillgång till vår energi, kraft och uthållighet. Att vi känner oss hängivna och uppslukas av arbetet […] The post 8. Kajsa Asplund – Vilka faktorer påverkar egentligen mitt engagemang? appeared first on HejEngagemang.

I detta avsnitt möter du Kajsa Asplund, forskare inom Talent Management på Handelshögskolan och Lead People Science på Alva Labs. Kajsas mest vedertagna definition från forskningen på engagemang är vitalitet, dedikation och FLOW. Det vill säga att vi får tillgång till vår energi, kraft och uthållighet. Att vi känner oss hängivna och uppslukas av arbetet och hamnar i FLOW. Hon är tokigt intresserad av hur människor påverkas rent psykologiskt av att bli utvalda som high potentials eller supertalanger. Det hon ser är att dessa personer ofta tenderar att se sig som en del av ledningen. Vilket inte alltid egentligen är fallet. Kajsa har även ett bredare intresse kring vad som får värdefulla medarbetare att stanna kvar i en organisation. Hon menar att det är viktigt att man tar med hela sig till arbetet för då använder vi alla resurser när vi arbetar. Man är där på riktigt och är sig själv. Och spelar inte en roll. Programledare: Beata Wickbom. Avsnittet producerades av 15kstudios.com

Är det realistiskt att bygga muskler och bränna fett samtidigt på energibalans, när det krävs ett kaloriöverskott för att gå upp i vikt och ett kaloriunderskott för att gå ner i vikt? Eller måste jag välja mellan att deffa eller bulka för att se någon relevant effekt av min träning? Om det är möjligt, vad […] Inlägget 3 faktorer för att göra en “re-komposition” fysiskt möjlig dök först upp på Mathias Zachau.

"Vi var inte så smarta som vi trodde" - Jonas Hurtig Grabe berättar om hur aktivitetsbaserat arbetssätt vuxit fram i Sverige, vilka tre faktorer som man måste ha järnkoll på om man vill göra ett lyckat ABW-projekt och betonar vikten av att få förändringen att leva vidare över tid.

Tamar Pincus - Professor of Health Psychology - Forsker indenfor smerte og psykologiske faktorer Inge Ris - Master i rehabilitering, Ph.d - Fysioterapeut og arbejder med patienter med længevarende smertetilstande Ninna prechts - Adjunkt, fysioterapeutuddannelsen, UCN Dagens afsnit Tamar Pincus var i Danmark for at afholde et kursus omkring psykologiske faktorer hos patienter med smerte. I den forbindelse fik vi et interview omhandlende de udfordringer, der er som praktiserende fysioterapeut i at adressere de psykologiske aspekter. Samtidig fik vi en snak med andre deltagere på kurset, herunder Inge Ris, Ninna Precht, Camilla Geertsen og Mads Noesgaard. Her hørte vi om deres syn på inddragelsen af psykologien hos patienter med smerte, samt om grunduddannelsens fokus på dette område. Vil du vide mere? Video med Tamar Pincus om kroniske smerter

I dagens avsnitt dyker vi ner i hur du får ut maximalt av din fysik. Bör du sikta på att hålla så jämt tempo/intensitet som möjligt eller kan det vara positivt att variera ansträngningen? Huvudområden   - Faktorer som påverkar prestation - 10000m löpare och fast fart - Låst watt vs dynamisk - Vikten att träna på din målintensitet Videon finns på Youtubekanalen: Prestera Mera – VIDEO  Artikeln hittar du här  Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se 

Chefstrateg Philip Jagd tager julehatten på og ser i dette særlige julepodcast på de mulige gaver, som kan blive drysset ned over global økonomi i 2018 og sikre fortsat fremgang i den globale vækst. Han peger på tre mulige upside risks - altså mulige positive overraskelser, der kan sparke både økonomi og investeringsmarkederne fremad næste år: Stigende privatforbrug (3.18), de positive effekter af den amerikanske skattereform (10.00) og endelig et løft i virksomhedernes lagre, der ellers har haltet efter de ledende indikatorer og dermed viser fortsat potentiale (14.15). Disse mulige positive overraskelser kan dermed være med til at løfte 2018 på samme måde som også 2017 har budt på positive overraskelser hen over året. -------- Om denne kommentar Nordea påtager sig intet ansvar for eventuelle dispositioner foretaget på baggrund af materialet. Mekanisk, fotografisk eller anden gengivelse af hele materialet eller dele heraf er ikke tilladt ifølge gældende lov om ophavsret. Se ansvarsfraskrivelse.

Mandag 9.oktober 2017, gjestet mag. art. Odd Gunnar Skagestad Oslo Militære Samfund og avleverte foredraget "Russlands historie – formende faktorer for dagens utfordringer". Et høyst aktuelt tema i dagens spente geopolitiske sikkerhetssituasjon. Om foredragsholderen: Odd Gunnar Skagestad – som i høst er bokaktuell med ‘Fra Lenin til Putin – Hundre år som rystet verden’ – har over 40 års fartstid i norsk utenrikstjeneste, herunder 7 år i Sovjetunionen/Russland. Du kan lese mer om ham her. Se også hans publiseringer på minerva.no: Odd Gunnar Skagestad (f. 1944) er en aktiv skribent og samfunnsdebattant, og har tidligere hatt artikler i bl.a. Samtiden, Nytt Norsk Tidsskrift og Norsk Statsvitenskapelig Tidsskrift. Lytt til podcast fra foredraget og les manus her: https://www.oslomilsamfund.no/foredrag-russlan…ens-utfordringer/ 

Joel Krantz ger en lång och förhållandevis utförlig tankegång kring terrorattentatet i Stockholm för en dryg vecka sedan. Fokus ligger på de olika idéer och tankar som finns om hur vi kan försöka förhindra framtida dåd, dock helt utan att beröra de allmänt framhållna, drakoniska och verkningslösa förslagen om hårdare straff, fotboja eller tuffare tag mot asylsökande. Främst diskuteras frågan om huruvida socio-ekonomiska faktorer har ett så stort förklaringsvärde eller om det finns andra faktorer som påverkar mer. Inga svar, fler frågor

Det är sant - det stod ju i tidningen, så heter boken som dagens gäst, Mattias Lundberg PhD och docent inom psykologi, har skrivit och det är också huvudtemat i dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack. Det finns idag väldigt mycket information att ta del av men det är många gånger svårt att avgöra vad som är tillförlitligt och vad som är trams. Det är väldigt många personer och företag som försöker påverka oss och det är tyvärr inte alltid i en positiv riktning. Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet ingående kring detta med Mattias och även om det inte kommer fram några givna lösningar så blir det många tips och även en del heta diskussioner. Förutom diskussionen kring kritisk granskning så går vi även in en del på överdriven optimism och hur det snarare kan ha negativa konsekvenser för ens välmående och självkänsla. De allra flesta människor mår istället bättre om de har en något mer pessimistisk inställning till sitt liv med realistiska förväntningar och möjliga förhoppningar. Hålltider 00:00:00 Introduktion av Mattias Lundberg 00:08:00 Att få personer utan tidigare kunskap att förstå akademiska ämnen och resultatet i studier 00:12:15 Vägen till att bli bokförfattare 00:15:20 Alla försöker påverka oss hela tiden 00:20:15 Vårt förtroende för titlar och meriter 00:22:55 Skillnaden mellan att ifrågasätta och avfärda 00:26:55 Problemet med falsk balans 00:31:50 Om källkritik i skolan, är det en bra idé? 00:36:00 Hur kan man identifiera när någon försöker påverka en på ett oetiskt vis? 00:38:00 Reklam som är dold för att lura oss att tro att informationen kommer från en tillförlitlig källa 00:40:20 Är de flesta som säljer trams ute för att lura folk på pengar eller tror de på vad de gör? 00:45:10 Någon som tänker kritiskt och rationellt vet ofta de eventuella bristerna i sina resonemang 00:49:40 Faktorer att försöka se upp med när någon försöker påverka en 00:51:30 Confirmation bias och sociala medier 00:53:40 Hur mycket ska man sortera bland de man följer i sociala medier? 00:56:30 Donald Trump i sociala medier och som person 01:00:35 Den lycklia pessimisten 01:05:35 Att vara överdrivet positiv är inte bra 01:08:00 Personer som påstår att de lyckats på grund av sin positiva syn 01:09:50 När man sänkt ribban i ett ämne så är det lätt man sänker den överallt 01:12:30 Börjar folk som köper proteinpulver träna bättre eller mer? 01:13:30 Förväntingar jämfört med förhoppningar 01:18:00 Farorna med optimistprojekt

Se noter og links på sivp.dk/15 De 3 faktorer, der får dig i arbejde ...også uden erhvervserfaring. 1. Engagement og interesse – både for faget og for virksomheden (forbered dig!) 2. Personlighed og sociale antenner – din evne til at kommunikere klienter og arbejde i et team 3. Netværk – arbejd på det og vær opsøgende mens du har overskud Og mere lavpraktisk om hvordan du kan skille dig ud fra mængden: 4. Have fokus på hvad får ansætteren ud af det – hvorfor er det en god forretning at ansætte dig? 5. Forbered dig grundigt 6. Neutral og ydmyg: Klæd dig diskret / neutralt 7. Signalér at du bare MÅ have dette job Fokus på hvilken værdi du kan skabe En af de mest afgørende ting du kan gøre, fortæller Kim, er at skifte dit fokus over på hvilken værdi du kan skabe for den, der skal ansætte dig. Det er ikke nok, at du fortæller hvordan de opgaver, der står beskrevet i stillingsopslaget lige passer til dig og dine interesser. Det er meget vigtigere, at du har fokus på, hvordan du kan gøre virksomheden bedre. Du skal fortælle, hvorfor du er en god investering for virksomheden. Det er langt vigtigere, hvordan du kan være med til at bære virksomheden fremad, frem for hvad virksomheden kan gøre for din karriere. Forberedt til tænderne Kim anbefaler, at du sætter sig ind i forretningsstrategien, og hvis det er muligt og orienterer dig på hvilken retningen virksomheden er på vej i. Alle virksomheder har et sæt værdier og det er meget almindeligt – måske i sær i vores branche – at dele dem på virksomhedens hjemmeside. Du skal altså danne dig et indtryk af, hvad succeskriterierne for den kommende ansatte er: Hvad skal du kunne levere for at være en succes om 100 dage? Når du ikke har den store erfaring Din succes som jobsøger er afgjort af to dele: Den ene halvdel er din faglighed og den anden din personlighed. Hvis din personlighed er interessant for virksomheden, er det mere end rigeligt til veje op for manglende erhvervserfaring. Oftest vil de rekrutterende have fokus på, hvor engageret og imødekommende du er. Du kan vise dit engagement og din interesse for både virksomheden og produktet (i vores tilfælde ydelserne og klienterne). Hvis du er godt forberedt, viser du samtidig, at du har en interesse i virksomheden og har haft engagementet til at søge informationerne selv. Du skal i hvert fald ikke spørge om noget, du lige så godt kunne have læst dig til. Samtidig skal du vise at du ”har antennerne ude” og er i stand til at kunne kommunikere. Du skal kunne fange klienterne, hvor de er, og du skal kunne sælge dig selv overfor den rekrutterende leder. Netværk er afgørende Her er din personlighed igen afgørende. Dine sociale egenskaber og evne til at udvide dit netværk kan blive afgørende for om du får tilbudt en stilling eller ej. Kim fortæller at ca. halvdelen af de stillinger, der bliver besat i dag, bliver det via netværk. Du skal også arbejde på dit netværk, mens du stadig er i arbejde (eller studerende) og har overskud til at give ud af dig selv. Når først problemerne trykker og du skal bruge netværket, er det for sent at bygge op. Hvis du bare læner dig tilbage og ikke er opsøgende i dit netværk, vil du misse halvdelen af de muligheder der er. Ca. halvdelen af de ledige stillinger bliver nemlig aldrig slået op. Eksempler på konkrete ideer du kan tage op for at udvide dit netværk: Tilbyde din hjælp på en klinik eller til et arrangement Stille op til at holde et oplæg, hvis du har noget at bidrage med Deltage i foreninger og klubber – både med og uden faglig relevans Deltager i mentor-forløb. Enten hvis du har mange års erfaring eller hvis du blot er sidsteårsstuderende og kan hjælpe yngre medstuderende Deltage i eller start din egen erfa-gruppe Tænk over hvordan du ”kan sætte noget ind på kontoen” hos andre, så når du den dag du pludselig for brug for det, har noget at trække på.

Tre faktorer som motiverar

Tre faktorer som motiverar

Tre faktorer som motiverar

Manus för avsnitt 3 Välkommen till Monkey mindset. En podcast som framför allt, men inte bara, kommer att handla om mental träning. Jag heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare, och i det här, det tredje, avsnittet kommer jag att prata om fyra faktorer som styr vår prestation. När Lars Eric Uneståhl – den mentala träningens fader – som jag har nämnt kort i tidigare avsnitt – på 70-talet forskade om vad som gjorde att vissa lyckades bättre än andra kom han fram till att det framför allt var fyra faktorer som spelade in. Dessa fyra var "självbild", "målbild", "attityd" och "känsla". Uneståhl kom att kalla dem för SMAK-faktorerna och i dagens avsnitt tänkte jag prata om dessa. Den första faktorn är självbild. I det här begreppet ingår hur du ser på dig själv. hur din självkänsla och ditt självförtroende är. Och hur ditt inre samtal låter. Vi har ju alla ett inre samtal. Det här samtalet påverkar oss massor. Vissa har en inre röst som ständigt talar om för dem att de är dåliga eller att de inte duger eller att det de säger eller gör är fel. Andra har ett inre samtal som stöttar och peppar och analyserar situationer utifrån en realistisk verklighet. Tänk dig att ditt inre samtal istället var din bästa vän, som du träffade hela tiden. Skulle du behålla den vännen om han eller hon talade till dig på samma sätt som du pratar med dig själv. Om inte så skulle du nog fungera bättre om du lyckades ändra det här inre samtalet. Din självbild är mycket viktig och redan tidigt i den mentala träningen så börjar vi jobba med den. Självbilden går att förändra. Den andra faktorn är målbild. Vad har du för mål. Det är alltså ett framtidsinriktat sätt att tänka. Var vill du vara om fem år, till exempel. Den som hittar en bra målbild, en sann målbild kommer att märka att det ger energi och livsglädje. Det är lustfyllt att känna att man är på väg någonstans, att det man gör har en mening och rör sig i en riktning som man själv tycker är rätt. Att jobba med mål är både lätt och svårt. Det finns många som inte har några mål, andra har mål som de egentligen inte arbetar för att uppnå, de ligger bara där som ett dåligt samvete. Men om du låter det här ta tid, arbetar igenom dina värderingar och hittar mål som är dina på riktigt, inte mål som du tror att du förväntas ha, så är det väldigt effektivt. Det går ju också att se det tvärtom. Den som inte har några mål kommer ha svårt att nå dit han eller hon vill. Den personen riskerar att få lägga ner sin tid och sina resurser på att uppfylla någons annans mål. Mål är ett stort ämne och jag kommer troligtvis att komma tillbaka till det men kom ihåg att mål kan se ut på olika sätt. Det kan vara en händelse långt in i framtiden eller det kan vara en strävan efter att uppnå en känsla (av tillfredställelse till exempel) i det dagliga livet. Attityd är den tredje smakfaktorn. Det handlar om hur du ser på livet. Hur du tolkar det som händer dig och det som händer runt omkring dig. Det finns som du säkert vet alltid flera olika sätt att se på verkligheten. Det värsta som finns är ju när politiker eller företagsledare har fattat något stort och svårt beslut som drabbar många människor negativt och som istället för att erkänna problemen väljer de att använda orden utmaning eller att låtsas se det som en möjlighet. Man kan störa sig på det här, jag vet att jag gör det, men det de säger är i grunden inte så dumt. Men det handlar förstås lika mycket om vad du säger som hur du säger det. När någonting händer en kan man välja hur det ska tolkas. Det som vissa tolkar som ett misslyckande som de sedan låter hindra dem att försöka igen eller jobba vidare, ser andra som en erfarenhet eller som feedback över vad som inte funkar. Sedan fortsätter de, jobbar hårdare eller ändrar sin strategi. Man ska aldrig förneka verkligheten. Om något har gått åt skogen så måste man kunna erkänna det. Att låtsas som att allt är bra gör ingen nytta. Inte heller att klämkäckt försöka övertyga den drabbade, av arbetslöshet till exempel, att det här är världens möjlighet. Men det är vad som händer sedan som ofta är avgörande för hur framgångsrik någon blir inom sitt område. Alla råkar ut för misslyckanden men olika människor hanterar det på olika sätt. Attityd är alltså hur du väljer att se på verkligheten och det här går också att träna och det gör vi inom den mentala träningen. Den sista Smak-faktorn är känsla. Den tar upp vilken sinnesstämning man har när man ska prestera och även i livet i stort. Våra känslor styr oss väldigt mycket, det går ju oftast att se på någon som har en dålig känsla. En känsla av att vara obekväm i situationen till exempel lyser igenom väldigt tydligt i vårt kroppsspråk. En av de saker som är intressant med just våra känslor är att de i vissa lägen går att frambringa. Och hur vissa känslor fungerar bättre än andra i olika situationer. Om du är lika gammal som jag kommer du säkert ihåg hur 100-meterslöpning såg ut innan Usain Bolt slog igenom. När kameran presenterade löparna inför loppen så var alla stenansikten. De var djupt fokuserade. Vissa såg till och med arga ut. Stirrade stint på mållinjen. Alla som skulle springa försökte frambringa samma känsla och deras kroppsspråk var designat för att i just den situationen skapa just den känslan. Man var övertygad om att den känslan var den rätta att ha när man skulle prestera så bra som möjligt på hundra meter. Sedan kom Bolt. Ett helt annat ansiktsutryck. Ett kroppsspråk som var precis tvärtemot alla andra. Han lattjade med publiken och spexade framför kameran. I början tolkades det här som att Bolt inte riktigt tog det på allvar. Han var ju lekfull, hur kunde han vara det? Och hur var det möjligt att trots det springa så snabbt. Vad Bolt hade upptäckt, och vad jag vet så var han bland de allra första, om inte först, med det här, var att det faktiskt fanns en känsla som kunde prestera ännu bättre på hundra meter. Man skulle kunna säga att han hittade en känsla som tillät hans kropp att på ett bättre sätt plocka fram all sin inneboende kompetens. En typ av avspänd effektivitet som ingen före honom hade tänkt på. Nu är det Bolts känsla som är den som dominerar när det ska springas hundra meter. Du har säkert också ibland upplevt liknande saker. Ibland flyter det bara, allt funkar. Det beror inte på magi eller att månen står rätt i förhållande till stjärnorna. Det beror på att du, antagligen av en lycklig slump, lyckats frambringa den ideala prestationskänslan för det du skulle göra just då. Vad gjorde du för att skapa den känslan? Om du skulle kunna gå tillbaka och göra allting före den känslan på exakt samma sätt så skulle du kunna få tillbaka den. Det här jobbar vi också med inom mental träning och det handlar förstås inte om att springa OS-final på hundra meter utan oftast så pratar vi då mer om vardagskänslor. att må bra helt enkelt. Gå omkring med en bra känsla istället för en dålig känsla. Jag har använt ordet framgång här. Vad är då framgång? Jag kommer inte att snöa in på det i det här avsnittet även om det är en intressant diskussion. Men vad framgång betyder för dig är det upp till dig att definiera. Säkert någonting som vi också kommer att återkomma till. Det viktiga är att förstå att de här fyra smakfaktorerna är möjliga att påverka. Sammanfattningsvis så finns det alltså fyra Smak-faktorer: Självbild, målbild, attityd och känsla. Tack för att du har lyssnat och på återhörande.

Manus för avsnitt 3 Välkommen till Monkey mindset. En podcast som framför allt, men inte bara, kommer att handla om mental träning. Jag heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare, och i det här, det tredje, avsnittet kommer jag att prata om fyra faktorer som styr vår prestation. När Lars Eric Uneståhl – den mentala träningens fader – som jag har nämnt kort i tidigare avsnitt – på 70-talet forskade om vad som gjorde att vissa lyckades bättre än andra kom han fram till att det framför allt var fyra faktorer som spelade in. Dessa fyra var "självbild", "målbild", "attityd" och "känsla". Uneståhl kom att kalla dem för SMAK-faktorerna och i dagens avsnitt tänkte jag prata om dessa. Den första faktorn är självbild. I det här begreppet ingår hur du ser på dig själv. hur din självkänsla och ditt självförtroende är. Och hur ditt inre samtal låter. Vi har ju alla ett inre samtal. Det här samtalet påverkar oss massor. Vissa har en inre röst som ständigt talar om för dem att de är dåliga eller att de inte duger eller att det de säger eller gör är fel. Andra har ett inre samtal som stöttar och peppar och analyserar situationer utifrån en realistisk verklighet. Tänk dig att ditt inre samtal istället var din bästa vän, som du träffade hela tiden. Skulle du behålla den vännen om han eller hon talade till dig på samma sätt som du pratar med dig själv. Om inte så skulle du nog fungera bättre om du lyckades ändra det här inre samtalet. Din självbild är mycket viktig och redan tidigt i den mentala träningen så börjar vi jobba med den. Självbilden går att förändra. Den andra faktorn är målbild. Vad har du för mål. Det är alltså ett framtidsinriktat sätt att tänka. Var vill du vara om fem år, till exempel. Den som hittar en bra målbild, en sann målbild kommer att märka att det ger energi och livsglädje. Det är lustfyllt att känna att man är på väg någonstans, att det man gör har en mening och rör sig i en riktning som man själv tycker är rätt. Att jobba med mål är både lätt och svårt. Det finns många som inte har några mål, andra har mål som de egentligen inte arbetar för att uppnå, de ligger bara där som ett dåligt samvete. Men om du låter det här ta tid, arbetar igenom dina värderingar och hittar mål som är dina på riktigt, inte mål som du tror att du förväntas ha, så är det väldigt effektivt. Det går ju också att se det tvärtom. Den som inte har några mål kommer ha svårt att nå dit han eller hon vill. Den personen riskerar att få lägga ner sin tid och sina resurser på att uppfylla någons annans mål. Mål är ett stort ämne och jag kommer troligtvis att komma tillbaka till det men kom ihåg att mål kan se ut på olika sätt. Det kan vara en händelse långt in i framtiden eller det kan vara en strävan efter att uppnå en känsla (av tillfredställelse till exempel) i det dagliga livet. Attityd är den tredje smakfaktorn. Det handlar om hur du ser på livet. Hur du tolkar det som händer dig och det som händer runt omkring dig. Det finns som du säkert vet alltid flera olika sätt att se på verkligheten. Det värsta som finns är ju när politiker eller företagsledare har fattat något stort och svårt beslut som drabbar många människor negativt och som istället för att erkänna problemen väljer de att använda orden utmaning eller att låtsas se det som en möjlighet. Man kan störa sig på det här, jag vet att jag gör det, men det de säger är i grunden inte så dumt. Men det handlar förstås lika mycket om vad du säger som hur du säger det. När någonting händer en kan man välja hur det ska tolkas. Det som vissa tolkar som ett misslyckande som de sedan låter hindra dem att försöka igen eller jobba vidare, ser andra som en erfarenhet eller som feedback över vad som inte funkar. Sedan fortsätter de, jobbar hårdare eller ändrar sin strategi. Man ska aldrig förneka verkligheten. Om något har gått åt skogen så måste man kunna erkänna det. Att låtsas som att allt är bra gör ingen nytta. Inte heller att klämkäckt försöka övertyga den drabbade, av arbetslöshet till exempel, att det här är världens möjlighet. Men det är vad som händer sedan som ofta är avgörande för hur framgångsrik någon blir inom sitt område. Alla råkar ut för misslyckanden men olika människor hanterar det på olika sätt. Attityd är alltså hur du väljer att se på verkligheten och det här går också att träna och det gör vi inom den mentala träningen. Den sista Smak-faktorn är känsla. Den tar upp vilken sinnesstämning man har när man ska prestera och även i livet i stort. Våra känslor styr oss väldigt mycket, det går ju oftast att se på någon som har en dålig känsla. En känsla av att vara obekväm i situationen till exempel lyser igenom väldigt tydligt i vårt kroppsspråk. En av de saker som är intressant med just våra känslor är att de i vissa lägen går att frambringa. Och hur vissa känslor fungerar bättre än andra i olika situationer. Om du är lika gammal som jag kommer du säkert ihåg hur 100-meterslöpning såg ut innan Usain Bolt slog igenom. När kameran presenterade löparna inför loppen så var alla stenansikten. De var djupt fokuserade. Vissa såg till och med arga ut. Stirrade stint på mållinjen. Alla som skulle springa försökte frambringa samma känsla och deras kroppsspråk var designat för att i just den situationen skapa just den känslan. Man var övertygad om att den känslan var den rätta att ha när man skulle prestera så bra som möjligt på hundra meter. Sedan kom Bolt. Ett helt annat ansiktsutryck. Ett kroppsspråk som var precis tvärtemot alla andra. Han lattjade med publiken och spexade framför kameran. I början tolkades det här som att Bolt inte riktigt tog det på allvar. Han var ju lekfull, hur kunde han vara det? Och hur var det möjligt att trots det springa så snabbt. Vad Bolt hade upptäckt, och vad jag vet så var han bland de allra första, om inte först, med det här, var att det faktiskt fanns en känsla som kunde prestera ännu bättre på hundra meter. Man skulle kunna säga att han hittade en känsla som tillät hans kropp att på ett bättre sätt plocka fram all sin inneboende kompetens. En typ av avspänd effektivitet som ingen före honom hade tänkt på. Nu är det Bolts känsla som är den som dominerar när det ska springas hundra meter. Du har säkert också ibland upplevt liknande saker. Ibland flyter det bara, allt funkar. Det beror inte på magi eller att månen står rätt i förhållande till stjärnorna. Det beror på att du, antagligen av en lycklig slump, lyckats frambringa den ideala prestationskänslan för det du skulle göra just då. Vad gjorde du för att skapa den känslan? Om du skulle kunna gå tillbaka och göra allting före den känslan på exakt samma sätt så skulle du kunna få tillbaka den. Det här jobbar vi också med inom mental träning och det handlar förstås inte om att springa OS-final på hundra meter utan oftast så pratar vi då mer om vardagskänslor. att må bra helt enkelt. Gå omkring med en bra känsla istället för en dålig känsla. Jag har använt ordet framgång här. Vad är då framgång? Jag kommer inte att snöa in på det i det här avsnittet även om det är en intressant diskussion. Men vad framgång betyder för dig är det upp till dig att definiera. Säkert någonting som vi också kommer att återkomma till. Det viktiga är att förstå att de här fyra smakfaktorerna är möjliga att påverka. Sammanfattningsvis så finns det alltså fyra Smak-faktorer: Självbild, målbild, attityd och känsla. Tack för att du har lyssnat och på återhörande.

Manus för avsnitt 3 Välkommen till Monkey mindset. En podcast som framför allt, men inte bara, kommer att handla om  mental träning. Jag heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare,  och i det här, det tredje, avsnittet kommer jag att prata om fyra faktorer som styr vår prestation. När Lars Eric Uneståhl – den mentala träningens fader – som jag har nämnt kort i tidigare avsnitt – på 70-talet forskade om vad som gjorde att vissa lyckades bättre än andra kom han fram till att det framför allt var fyra faktorer som spelade in. Dessa fyra var "självbild", "målbild", "attityd" och "känsla". Uneståhl kom att kalla dem för SMAK-faktorerna och i dagens avsnitt tänkte jag prata om dessa. Den första faktorn är självbild. I det här begreppet ingår hur du ser på dig själv. hur din självkänsla och ditt självförtroende är. Och hur ditt inre samtal låter. Vi har ju alla ett inre samtal. Det här samtalet påverkar oss massor. Vissa har en inre röst som ständigt talar om för dem att de är dåliga eller att de inte duger eller att det de säger eller gör är fel. Andra har ett inre samtal som stöttar och peppar och analyserar situationer utifrån en realistisk verklighet. Tänk dig att ditt inre samtal istället var din bästa vän, som du träffade hela tiden. Skulle du behålla den vännen om han eller hon talade till dig på samma sätt som du pratar med dig själv. Om inte så skulle du nog fungera bättre om du lyckades ändra det här inre samtalet. Din självbild är mycket viktig och redan tidigt i den mentala träningen så börjar vi jobba med den. Självbilden går att förändra. Den andra faktorn är målbild. Vad har du för mål. Det är alltså ett framtidsinriktat sätt att tänka. Var vill du vara om fem år, till exempel. Den som hittar en bra målbild, en sann målbild kommer att märka att det ger energi och livsglädje. Det är lustfyllt att känna att man är på väg någonstans, att det man gör har en mening och rör sig i en riktning som man själv tycker är rätt.  Att jobba med mål är både lätt och svårt. Det finns många som inte har några mål, andra har mål som de egentligen inte arbetar för att uppnå, de ligger bara där som ett dåligt samvete. Men om du låter det här ta tid, arbetar igenom dina värderingar och hittar mål som är dina på riktigt, inte mål som du tror att du förväntas ha, så är det väldigt effektivt.  Det går ju också att se det tvärtom. Den som inte har några mål kommer ha svårt att nå dit han eller hon vill. Den personen riskerar att få lägga ner sin tid och sina resurser på att uppfylla någons annans mål.  Mål är ett stort ämne och jag kommer troligtvis att komma tillbaka till det men kom ihåg att mål kan se ut på olika sätt. Det kan vara en händelse långt in i framtiden eller det kan vara en strävan efter att uppnå en känsla (av tillfredställelse till exempel) i det dagliga livet. Attityd är den tredje smakfaktorn. Det handlar om hur du ser på livet. Hur du tolkar det som händer dig och det som händer runt omkring dig. Det finns som du säkert vet alltid flera olika sätt att se på verkligheten. Det värsta som finns är ju när politiker eller företagsledare har fattat något stort och svårt beslut som drabbar många människor negativt och som istället för att erkänna problemen väljer de att använda orden utmaning eller att låtsas se det som en möjlighet. Man kan störa sig på det här, jag vet att jag gör det, men det de säger är i grunden inte så dumt. Men det handlar förstås lika mycket om vad du säger som hur du säger det.  När någonting händer en kan man välja hur det ska tolkas. Det som vissa tolkar som ett misslyckande som de sedan låter hindra dem att försöka igen eller jobba vidare, ser andra som en erfarenhet eller som feedback över vad som inte funkar. Sedan fortsätter de, jobbar hårdare eller ändrar sin strategi. Man ska aldrig förneka verkligheten. Om något har gått åt skogen så måste man kunna erkänna det. Att låtsas som att allt är bra gör ingen nytta. Inte heller att klämkäckt försöka övertyga den drabbade, av arbetslöshet till exempel, att det här är världens möjlighet.  Men det är vad som händer sedan som ofta är avgörande för hur framgångsrik någon blir inom sitt område. Alla råkar ut för misslyckanden men olika människor hanterar det på olika sätt.  Attityd är alltså hur du väljer att se på verkligheten och det här går också att träna och det gör vi inom den mentala träningen. Den sista Smak-faktorn är känsla. Den tar upp vilken sinnesstämning man har när man ska prestera och även i livet i stort. Våra känslor styr oss väldigt mycket, det går ju oftast att se på någon som har en dålig känsla. En känsla av att vara obekväm i situationen till exempel lyser igenom väldigt tydligt i vårt kroppsspråk. En av de saker som är intressant med just våra känslor är att de i vissa lägen går att frambringa. Och hur vissa känslor fungerar bättre än andra i olika situationer. Om du är lika gammal som jag kommer du säkert ihåg hur 100-meterslöpning såg ut innan Usain Bolt slog igenom. När kameran presenterade löparna inför loppen så var alla stenansikten. De var djupt fokuserade. Vissa såg till och med arga ut. Stirrade stint på mållinjen. Alla som skulle springa försökte frambringa samma känsla och deras kroppsspråk var designat för att i just den situationen skapa just den känslan. Man var övertygad om att den känslan var den rätta att ha när man skulle prestera så bra som möjligt på hundra meter. Sedan kom Bolt. Ett helt annat ansiktsutryck. Ett kroppsspråk som var precis tvärtemot alla andra. Han lattjade med publiken och spexade framför kameran. I början tolkades det här som att Bolt inte riktigt tog det på allvar. Han var ju lekfull, hur kunde han vara det? Och hur var det möjligt att trots det springa så snabbt. Vad Bolt hade upptäckt, och vad jag vet så var han bland de allra första, om inte först, med det här, var att det faktiskt fanns en känsla som kunde prestera ännu bättre på hundra meter. Man skulle kunna säga att han hittade en känsla som tillät hans kropp att på ett bättre sätt plocka fram all sin inneboende kompetens. En typ av avspänd effektivitet som ingen före honom hade tänkt på. Nu är det Bolts känsla som är den som dominerar när det ska springas hundra meter. Du har säkert också ibland upplevt liknande saker. Ibland flyter det bara, allt funkar. Det beror inte på magi eller att månen står rätt i förhållande till stjärnorna. Det beror på att du, antagligen av en lycklig slump, lyckats frambringa den ideala prestationskänslan för det du skulle göra just då. Vad gjorde du för att skapa den känslan? Om du skulle kunna gå tillbaka och göra allting före den känslan på exakt samma sätt så skulle du kunna få tillbaka den. Det här jobbar vi också med inom mental träning och det handlar förstås inte om att springa OS-final på hundra meter utan oftast så pratar vi då mer om vardagskänslor. att må bra helt enkelt. Gå omkring med en bra känsla istället för en dålig känsla. Jag har använt ordet framgång här. Vad är då framgång? Jag kommer inte att snöa in på det i det här avsnittet även om det är en intressant diskussion. Men vad framgång betyder för dig är det upp till dig att definiera. Säkert någonting som vi också kommer att återkomma till. Det viktiga är att förstå att de här fyra smakfaktorerna är möjliga att påverka.  Sammanfattningsvis så finns det alltså fyra Smak-faktorer: Självbild, målbild, attityd och känsla. Tack för att du har lyssnat och på återhörande.

Transferfönstret är stängt. Förutsättningnarna för slutspurten är klara. Tidernas mest öppna och ovissa Premier League-säsong når början på slutet. Här ett samtal med studiokompis Bosse P om hur det galnaste spelåret landar; allt från Big Sams sura äpple via Kop-Klopp och fyndlådan till det Morgan Alling skulle kunna göra på Old Trafford. Elva faktorer som avgör Premier League-säsongen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När man pratar om moln, containrar och andra nya tekniker som ligger utvecklare och applikationer nära pratar man också ofta om att infrastrukturen ser annorlunda ut med white label servrar, inga dyra SAN också vidare. Detta drivs av sättet man skriver nya moderna applikationer på.Därför är det dags att djupdyka i dom 12 faktorerna man skriver dessa enligt, faktorerna som ut gör en 12 faktor applikation. En 12 faktor applikation är vad som egentligen utgör en så kallad Cloud Native App. Medverkande:Markus Eskola, @wimpyfudgeJonas Rosland, @jonasrosland Länkar: http://12factor.net