Podcasts about farligt

Der er mange, der godt ved, at de burde kigge på deres økonomi. Men alligevel får de det ikke gjort. Ikke fordi de ikke vil – men fordi det føles ubehageligt. Så i dag skal vi tale om, hvorfor det ikke er farligt at kigge på din økonomi – og hvordan du kan gøre det lidt lettere at tage det første skridt.Link til podcast afsnit

DR fortæller i en ny artikel at over en fjerdedel af 9-14 årige styrketræner, og det vækker bekymring hos Børns Vilkår.Samtidig fortæller en fysioterapeut at børn og unge kun må træne med kropsvægt, for at undgå skader.Passer det? Det svarer Nikolaj Bach og Kristian Bradsted på i denne episode.Få en helt uforpligtende snak om personlig træning i hele landet:https://styrkmig.dk/booking/Bliv medlem af Træningstimens gruppe på FB, og få svar på dine spørgsmål om træning og kost:https://www.facebook.com/groups/traeningstimen

Birger kunde inte tro att Ingrid gjort sitt val. Han sökte upp henne igen och igen… Källor: Farligt tjänstevapen - S K A R N (https://skarn.se/farligt-tjanstevapen/)Dagens Nyheter / 1944-10-12Dagens Nyheter / 1944-10-14Dagens Nyheter / 1944-10-17Dagens Nyheter / 1944-10-18Dagens Nyheter / 1944-10-25Aftonbladet 1944-10-251933 - 1939: Åren före krigsutbrottet - Forum för levande historia (https://www.levandehistoria.se/fakta/forintelsen/forintelsens-historia-kronologiskt/andra-varldskriget-ar-for-ar/1933-1939-aren-fore-krigsutbrottet)1936 – Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/1936)Nazisterna tar makten i Tyskland | Historia | SO-rummet (https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/nazisterna-tar-makten-i-tyskland)Koncentrationsläger - Forum för levande historia (https://www.levandehistoria.se/fakta/forintelsen/koncentrationslager)1938: Den första abortlagen (https://www.rfsu.se/vad-vi-gor/i-sverige/fragor-vi-jobbar-med/ratten-till-abort/abortrattens-historia/1938-den-forsta-abortlagen/)Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Första gången det hände trodde jag att något var allvarligt fel. Hjärtat slog som en hammare, andningen försvann och skräcken bara kom – utan förvarning, utan orsak.Panikångest är en jävla grej. Och det är ingenting man tänker bort i stunden. Men det går att förstå den. Och det förändrar allt.I det här avsnittet berättar jag öppet om mina egna panikattacker och förklarar vad som faktiskt händer i kroppen. Varför amygdala slår larm fast det inte finns något hot. Varför adrenalinet skapar alla de här fruktansvärda symtomen. Och varför en panikattack – per definition – alltid går över.Du får höra om: – Panikångest symtom: hjärtklappning, hyperventilering, yrsel och skräck – Ångdcirkeln: hur rädslan för ångest skapar mer ångest – Varför kroppen inte kan hålla igång en panikattack hur länge som helst – ADHD och panikångest – varför det hänger ihop – Varför förebyggande är viktigare än att försöka avbryta attacken – Hur ett enda anfall kan leda till generellt förhöjd ångestSkitjobbigt. Helt ofarligt. Och det finns bra vägar framåt.Podden heter På insidan och finns där poddar finns. Läs mer på www.bjornrudman.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 12.00

Vi hører det hele tiden: Ultraforarbejdede fødevarer er dårlige for vores sundhed. Men hvor farlige er de egentlig? Og hvordan undgår man dem i en travl hverdag, hvor aftensmaden helst skulle have stået på bordet for fem minutter siden, og McDrive frister på vej hjem? Det får vi svar på i dag, når de bogaktuelle sundhedsforskere Anne Tjønneland og Anja Olsen kommer i studiet. Senere i programmet bliver vi også klogere på et lytterspørgsmål: Hvordan forestiller man sig egentlig farver, hvis man er blind? Send dit spørgsmål til os på ids@radio4.dk. Værter: Esben Pretzmann og Jonas Kuld Rathje / Gæster: Anne Tjønneland og Anja Olsen, sundhedsforskere, og Sofie Monggaard / Producer: Oliver Pirchert / Radio IIII redaktør: Sofie Rye / Produceret af Ingeniøren og Radio IIII i samarbejde med MonoMono.See omnystudio.com/listener for privacy information.

En dag i oktober 1944 ljöd ett skott mellan väggarna i en lägenhet på femte våningen på Furusundsgatan 14 i Stockholm. När väninnan kom till platsen sa hon sammanbitet :- Birger har varit här…Källor: Farligt tjänstevapen - S K A R N (https://skarn.se/farligt-tjanstevapen/)Dagens Nyheter / 1944-10-12Dagens Nyheter / 1944-10-14Dagens Nyheter / 1944-10-17Dagens Nyheter / 1944-10-18Dagens Nyheter / 1944-10-25Aftonbladet 1944-10-251933 - 1939: Åren före krigsutbrottet - Forum för levande historia (https://www.levandehistoria.se/fakta/forintelsen/forintelsens-historia-kronologiskt/andra-varldskriget-ar-for-ar/1933-1939-aren-fore-krigsutbrottet)1936 – Wikipedia (https://sv.wikipedia.org/wiki/1936)Nazisterna tar makten i Tyskland | Historia | SO-rummet (https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/nazisterna-tar-makten-i-tyskland)Koncentrationsläger - Forum för levande historia (https://www.levandehistoria.se/fakta/forintelsen/koncentrationslager)1938: Den första abortlagen (https://www.rfsu.se/vad-vi-gor/i-sverige/fragor-vi-jobbar-med/ratten-till-abort/abortrattens-historia/1938-den-forsta-abortlagen/)Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mange danske ejerledere står alene med de vigtigste beslutninger. Faktisk har hele 86 pct. ingen bestyrelse. Men hvornår er det en styrke, og hvornår bliver det en risiko? I denne episode taler vært Louise Orbesen med Kasper Meisner Nielsen fra CBS om blinde vinkler, svære beslutninger og behovet for modspil i ejerledede virksomheder. Samtalen undersøger, hvornår en bestyrelse skaber reel værdi, og hvorfor mange ejerledere tøver med at invitere andre ind. Det handler om identitet, kontrol og frygten for at miste autonomi. Gæst i denne uge: Kasper Meisner Nielsen, professor og leder af Center for Ejerledede Virksomheder på CBS Vært: Louise Orbesen, ledelsesekspert Podcastredaktør: Kasper SøegaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyheterna Radio 16.00

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Julia Börjesson som är aktuell i Viaplayserien "Svenska Truckers" gästar studion! Varför valde hon yrket, vad är det bästa med jobbet och när blir det läskigt?

Nyheterna Radio 10:00

Nyheterna Radio 16:00

Ett svettigt avsnitt om bland annat apokrina svettkörtlar. Niklas Dahl, som är professor och överläkare i klinisk genetik vid Uppsala universitet, berättar varför svett i sig är doftlös, vad som skapar svettlukt och varför vissa människor luktar mindre än andra. Samtalen handlar om hur svett håller oss vid liv, varför idén om detox är en myt och hur vår svettförmåga gjort oss unika som art. Dessutom handlar det om stressvett, handsvett, bastu-magi och när brist på svett faktiskt kan bli farligt.

Snus. Cigaretter. Vattenpipa. E-cigaretter. Hur farligt är det för en gravid? För fostret? Och för det lilla barnet? Kjersti Graasvoll, vårdutveckare, reder ut begreppen tillsammans med Felicia Nordenstam, överläkare och forskare. Läs mer: Karolinska Institutet: Felicia Nordenstam CAN: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Region Stockholm: Sluta-röka-linjen Lyssna också på: BVCpodden 133: Rökning: "Barn är en motivation att sluta" Special Guest: Felicia Nordenstam.

Drikkevandet fylder så meget i valgkampen, at vi taler om et decideret drikkevalg med heftig debat om forbud og frygt for nitrat i Nordjylland.I Aalborg kan 74 tilfælde af tarmkræft kobles til for meget nitrat i drikkevandet, mens en ekspertgruppe anbefaler at sænke grænseværdierne for nitrat markant. Men der er ikke en akut fare ved at drikke vandet i Aalborg. Sådan lyder opråbet fra dagens gæst, der er én af landets førende forskere i netop påvirkningen fra nitrat. Han står midt i valgkampen med et kæmpe nitratstudie i hånden og vil på den ene side gerne oplyse om udfordringerne for drikkevand, og samtidig undgå at skabe frygt. Så hvor farligt er nitrat i drikkevandet egentlig, hvad der er de rigtige løsninger? Gæst: Jörg Schullehner, lektor ved institut for Folkesundhed hos Aarhus UniversitetVært: Tine ToftProduktion: Mathias Bonde Grafik: Lotte Overgaard Der er lånt klip fra DR Du kan læse mere om kampen om vandet i Aalborg her.See omnystudio.com/listener for privacy information.

I weekenden indledte USA og Israel et angreb mod Iran, siden da har sikkerhedssituationen i Mellemøsten udviklet sig hurtigt og blevet meget mere ustabil. Vi taler i dagens program om, hvad der er på spil for de mange aktørere og hvilke sikkerhedspolitiske overvejelser stater i Mellemøsten nu står med. Sidst i afsnittet taler vi med Peter Ernstved Rasmussen om Frankrigs nye atomafskrækkelsesprogram, som Danmarks skal være en del af. Gæst: Hetav Rojan, Adjunkt på Københavns Professionshøjskole Vært: Karen Philippa Larsen, Ph.d. og Postdoc på Dansk Institut for Internationale Studier (DIIS) og Peter Ernstved Rasmussen, journalist og redaktør på OLFI.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Tänderna missfärgas och munnen ser ut att skadas på ett annat sätt än av brunt snus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Jag är orolig över ungas nikotin-användning, framförallt vitt snus. Nikotin är ju jättefarligt”, säger Frida Haglund i Stockholm. Programledare Steffen Renklint träffar en gymnasiestudent som snusar vitt istället för brunt snus för att inte få gula tänder. Dessutom föredrar hon smaken. Sanningen kommer att göra henne besviken. Tandläkare i Stockholm ser tydliga spår av de vita prillorna i munnen. Och professorn vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet varnar för ökad dödlighet.Studenterna kommer att avskräckas, hoppas lärarstudenten Frida Haglund.Programledare: Steffen RenklintExekutiv producent: Jenny GustafssonSlutmix: Eskil LövströmAnsvarig utgivare: Karin Lindblom

Efter en lang periode med sne og frost er mildere temperaturer på vej. Men det betyder samtidig, at der er flere ting, boligejere skal være opmærksomme på – ellers kan det blive både dyrt og farligt. Lasse Kræn Steffensen fra GF Forsikring i Esbjerg giver her nogle gode råd.

I detta avsnitt tar vi oss an den obekväma men högst aktuella frågan om anställningsotrygghet och hälsa. Tillsammans med forskaren Sandra Blomqvist diskuterar vi om – och för vem – det faktiskt är ”farligt” att förlora jobbet, och om själva oron för att bli av med arbetet kan vara lika skadlig som jobbförlusten i sig. Samtalet rör sig mellan psykisk ohälsa, kroppsliga symtom och metodologiska utmaningar, men berör också gig-arbetare, chefer med bonusar och den svenska självbilden av trygghet via välfärdssystemen. Med utgångspunkt i ny forskning landar vi i vad vi faktiskt kan säga idag – och varför det kanske är dags att gå vidare till hur arbetsmarknadspolitik kan spela en roll för att förebygga psykisk ohälsa. Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén Musik: Mats Lekander

Nyheterna Radio 06:00

Bottar försöker lura varandra. Politiskt bråk om tonårsutvisningar. Rapport från kulturvalåret. Och miljonbesparing på SVT. Programledare: Cassandra Alm.

Just nu pågår ett utbrott av det så kallade Nipahviruset i Indien. Ett virus som sprids från djur som grisar eller fladdermöss till människor och som kan leda till andnöd, lunginflammation och hjärninflammation. Det finns varken vaccin eller botemedel mot Nipahviruset i dagsläget. Men är det ett virus som kan skapa en pandemi? Hur kan spridningen se ut? Och hur oroliga ska vi vara? Gäst: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet och generalsekreterare för virus- och pandemifonden. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Donald Trump trycker på om sina planer på att ta över Grönland och nu hotar han Sverige och flera andra europeiska länder med strafftullar. På EU-nivå har man börjat prata om att aktivera den så kallade ”handelsbazookan” gentemot USA, värld nästan 1 000 miljarder kronor. Vad är det för något? Vad händer med den svenska ekonomin om Trumps nya tullar, som skulle börja gälla redan i februari, blir verklighet? Går räntorna upp då? Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: Aftonbladet Daily, Sky News Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Sonen tränar och menar att han behöver äta mycket rött kött för att bygga muskler. Men stämmer det, undrar mamman. Forskaren Emilie Helte reder ut varför konsumtionen av rött kött bör hållas nere och vad man kan ersätta det med. Dessutom: Svar på frågan om det stämmer att rödhåriga behöver mer narkosmedel.

Nyheterna Radio 10:00

Dermatillomani, eller skin picking som det också heter, handlar om ett överdrivet plockande, klämmande eller rivande på huden. Som att pilla på finnar i ansiktet, jämna till huden vid naglarna eller dra bort förhårdnader från fötterna. Varför utvecklar vissa av oss det här beteendet, och kan vem som helst drabbas? Gäst: Mia Asplund, psykolog och psykoterapeut. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: SVT, OCD-förbundet, Saga Thunholm/Tiktok. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Allas favoritprogram finns nu ute i sin helhet inne i värmen. Betala 39kr å hör allt som finns där inne. underproduktion.se/dellamonde

Nyheterna Radio 10:00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är mycket kärlek och lust på Bokmässan i Göteborg i år, åtminstone i bokform! Hur lyder Bridgerton-författaren Julia Quinns framgångsrecept? Möt henne i P1 Kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att kärlek och sex både säljer och attraherar läsare av alla slag är en självklarhet, men vad skiljer agnarna från vetet? Det är nog så svårt att skriva om kärleksrelationer, men att få skildringar om passion och sex att fungerar, kan framstå än knepigare.Hur tänker en succéförfattare som Julia Quinn med miljontals böcker sålda böcker över världen?P1 Kultur fångade upp Julia Quinn när hon besökte årets bokmässa i Göteborg.Programledare Lisa BergströmProducenter Thorbjörn Karlsson och Maria Götselius

Charlie Kirk er død. Den konservative debattør, influencer og nært allierede til præsident Donald Trump blev onsdag skudt og dræbt under et debat-arrangement på Utah Valley University i USA. Vi ved fortsat ikke, hvem der skød, og hvad motivet var. Men det har ikke afholdt det polariserede USA's fløje fra at pege på hinanden. Herhjemme har politiske stemmer været ude og tage afstand fra drabet og udtrykke bekymring over den polarisering, som de også ser udvikle sig her til lands. Bl.a. med henvisning til episoden, hvor Inger Støjberg blev forsøgt presset ud i rabatten, da hun sad i sin bil. I dagens P1 Debat spørger vi: Hvor bekymrede skal vi være for, at volden eskalerer i USA? Er amerikanske tilstande på vej til Danmark, som de plejer? Hvem puster til splittelsen? Og er det historisk farligt at være på den yderste højrefløj? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Gæster: Uffe Elbæk, tidl. MF, stifter af Alternativet Niels Erling, teaterinstruktør David Trads, journalist og USA-ekspert Joachim B. Olsen, politisk kommentator og podcastvært, BT Mikkel Bjørn, MF, Dansk Folkeparti Steffen Larsen, retsordfører, LA Vært: Cecilie Lange. Producer: Gitte Hansen. Tilrettelægger: Oliver Breum

Denne episode er en fortsættelse af sidste uges episode. Hvis du ikke har hørt den, så gør lige det, før du lytter til den her. Denne gang graver vi endnu dybere ned i fænomenet AI-psykologer og undersøger, om det er farligt at bruge AI-chatbotter som ChatGPT som en slags digital psykolog.  Det er nemlig blevet populært at vende personlige problemer med en chatbot. Inde på det populære site Character.AI, hvor du finder et væld af forskellige chatbots, er der for eksempel op mod 500 chatbotter med ‘therapy', ‘therapist', ‘psychiatrist' eller ‘psychologist' i navnet. Men der har været flere sager om episoder, hvor chatbotter har givet unge eller psykisk sårbare personer skadelige og uhensigtsmæssige råd.  Så, er det en god ide at vende dine problemer med en AI-chatbot? Hvad er der for risici ved at bruge AI som et psykologisk værktøj? Og kan AI-psykologer erstatte rigtige psykologer?' Det undersøger vi ved at tale med en forsker i psykologi og med 23-årige Laura, som selv bruger ChatGPT som psykolog. – Denne episode indeholder omtale af selvmord og selvskade.  Hvis det er noget, du har inde på livet, så anbefaler vi, at du springer denne episode over. Hvis du har brug for nogen at tale med, kan du ringe til Livslinien alle årets dage eller bruge deres chatrådgivning. Deres telefonnummer er: 70 201 201 Livsliniens har telefontid mandag - søndag 11:00 - 05:00 Hvis du har akutte tanker om selvmord, skal du ringe til 112.  –  Medvirkende: Malene Flensborg Damholdt Lektor ved Psykologisk Institut på Aarhus Universitet Forsker i psykologiske reaktioner på kunstig intelligens og sociale robotter  Redaktion:  Anne Sophie Thingsted, Nana Elving Hansen og Benjamin D'Souza Tak til Sara Oline for at låne sin stemme ud til denne episode.  *Laura fremstår kun med sit fornavn i episoden, men hendes fulde identitet er kendt af redaktionen.  Studier, vi nævner i afsnittet: Studie, hvor patienter oplever ChatGPT som mere empatisk end læger Studie, hvor Therabot blev testet på folk med angst, depression og spiseforstyrrelse  Tysk studie om chatbotter og empati Studie om ensomme teenagere, der taler med chatbotten Replika Malene Flensborg Damholdts forskningsprojekt om chatbotten MARC Andre studier, der peger på, at AI-psykologer kan øge mental trivsel (her og her) Videnskab.dk-artikler der har inspireret os: Videnskab.dk-artikel: Med kunstig intelligens fødes en ny form for kapitalisme – og den lever af din intimitet Chatbotvenner: Ensomt selskab eller digital livline? Min ven er en robot: Hvad kan kunstig intelligens betyde for vores mentale velvære? AI sniger sig ind i vores hverdag – hvad gør det ved os som mennesker? Året, der gik, med kunstig intelligens Brainstorm er støttet af Lundbeckfonden.

Alt imens store firmaer bruger pornostjerner til at sælge produkter, og mange influencere nu har en Onlyfans-profil, så er EU i gang med at gøre det sværere for for unge at tilgå porno. Danmark skal nemlig være testkanin for et nyt EU-tiltag, der skal sørge for aldersverifikation på pornohjemmesider. Pornoen bliver problematiseret i EU, alt imens pornostjernen bliver en mainstream influencer. Vi ser nærmere på, hvordan diskussionen om porno er gået fra at handle om frisind til at handle om et farligt sexsyn. Vært: Linnea Albinus Lande. Medvirkende: Luna Ehlers, kulturjournalist ved Soundvenue Sidsel Harder, adjunkt på Københavns Universitet Rasmus Skov Borring, pianist, komponist og forfatter Jakob Steen Olsen, kulturjournalist og teateranmelder på Berlingske Andrew Davidson, trommeslager og podcastvært Producer: David Jacobsen Turner. Redaktør: Lasse Lauridsen.

Da DMI udsender et varsel for "meget farligt vejr" er det første gang nogensinde, at regnvejr udløser et varsel af den kaliber. Der bliver gjort grin med prædikatet "meget farligt", men situationen er, at himlen åbner sig og flere steder i landet får massive mængder regn. Klimaforandringerne gør, at det regner mere og voldsommere i Danmark - en udvikling, der vil fortsætte. Samme tendens bliver til livsfarligt vejr andre steder i verden. Så er vi langsomt på vej mod en selvforskyldt syndflod? Det spørger vi meteorolog og vejrvært Mikael Jarnvig om i dagens program. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 25. juli 2025.

Vejret har været 'meget farligt' og har skabt breaking de sidste dage hos alle landets medier og meteorologer. Og én ting er, at DMI for første gang bruger kategoriseringen 'meget farligt vejr', noget andet er, at der alene i går blev målt 14 skybrud. Men retorikken fra både DMI og medier har fået kritik. Kategoriseringen 'meget farligt vejr' er blevet kaldet alarmistisk, hvilket lægger sig i slipstrømmen på tidligere kritik af, at temperaturkortene er blevet røde, hvis vi rammer 19 grader. Puster vejrmeldingerne fra medier og meteorologer til både klimaangst og 'normal' angst? Eller er de omvendt blevet bedre til at fortælle os, hvordan mere ekstremt vejr påvirker og rammer os? Det er dagens P1 Debat. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 70 21 19 19 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Cecilie Hother, tidl. vejrvært TV2 Herdis Preil Damberg, meteorolog og kommunikationsmedarbejder i DMI, tidl. ansat ved DR Vejret Caroline Bessermann, aktiv i Den Grønne Ungdomsbevægelse, studerer klimaforandringer KU Christopher Arzrouni, external affairs manager hos tobaksfirmaet Philip Morris. og tidl. særlig rådgiver for Kristian Jensen Sigurd Agersnap, MF, SF Hans Kristian Skibby, MF, Danmarks Demokraterne Christian Holst Vigilius, Folketings- og Regionsråds kandidat for Konservative i Gentofte/Region Øst Vært: Oliver Breum Producer: Sebastian Lund Tilrettelægger: Sebastian Lund og Vilhelm Juhler Kjær

Ultraforarbejdet mad (UFM) og ultraprocesserede fødevarer (UPF) er blevet buzzwords og medierne skriver i skræmmende negative vendinger om hvor farlige og usunde disse fødevarer er. Men hvad dækker begreberne egentlig over og hvad viser forskningen på området? Sammen med Søren Eltong - personlig træner i Maxer - gennemgår jeg i denne podcast fakta, myter og de mange glemte nuancer om ultraforarbejdet mad, så du ikke bliver fanget i frygt for fødevarer. Vi ser på, hvorfor klassifikationen af ultraprocesserede fødevarer kan være nyttig og problematisk - og hvorfor nogle ultraforarbejdede fødevarer faktisk kan være praktiske og sunde. I episoden snakker vi blandt andet om: Hvad dækker begrebet ultraforarbejdet mad egentlig over - og er al ultraforarbejdet mad usundt? Hvordan fungerer NOVA-klassifikationen af ultraprocesserede fødevarer - og hvad er dens begrænsninger? Er alt ultraforarbejdet mad skadeligt og usundt - eller kan der også være fordele? Hvordan kan du kende forskel på forarbejdet og ultraforarbejdet mad? Hvordan kan frygtprægede budskaber om mad og sundhed gøre mere skade end gavn? Hvad siger forskningen om ultraforarbejdede fødevarer, sundhed, overvægt og risikoen for at blive syg? Hvad kan du konkret fokusere på i din kost, hvis du vil være sund og rask i en verden fyldt med ultraforarbejdet mad? Læs meget mere på Maxer.

Idén om att kött och lite alkohol är skadligt för oss vilar på svag vetenskaplig grund, skriver överläkaren och medicinprofessorn Johan Frostegård. Inläsare: Staffan Dopping

Sidste år afbrød Rumæniens forfatningsdomstol et præsidentvalg for at beskytte demokratiet – men nationalisterne siger, at det tværtimod er dommerne og systemet, der truer demokratiet. Hvem har ret? På søndag stemmer rumænerne igen.Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytikerMedvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktørInterviews: Radu Tudor, rumænsk journalist og tv-vært, og Zselyke Csaky, seniorforsker og ekspert i demokrati og retsstat ved Centre for European Reform (CER) i LondonProducer: Mathilde Brieghel, podcastassistent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För knappt 200 år sedan genomfördes den första sövningen av en människa. Sedan dess har metoderna för narkos förfinats och är idag mycket säkra. Hör professor Lars I Eriksson berätta hur det går till när man blir sövd och vilka biverkningar som ibland kan uppstå under och efter narkos.  

Varför ökar kvinnohatet bland unga killar? Hur påverkar sociala medier vår syn på jämställdhet? Och varför mår tjejer sämre än någonsin? I det här avsnittet pratar vi med Nina Rung - våldsförebyggare, kriminolog och författare - om de strukturer som håller tillbaka jämställdheten.Vi djupdyker i sociala medier-algoritmer som sprider kvinnohat, killars rädsla för att förlora makt, och tjejers ökade psykiska ohälsa kopplad till skönhetsideal. Har vi egentligen kommit så långt som vi tror? Och vad kan vi göra åt det? [REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det er blevet forår - og det er lig med to hjul! Vi har teaset for, at der skal køres noget mere MC hos High on Cars. Som mange ved, er MC forbundet med en anden risiko end at køre bil, men hvordan holder man risikoen for styrt til et minimum? Det har vi Jeppe Gudmann fra Rådet for Sikker Trafik med for at gøre os klogere på.Podcasten indeholder reklame.Tak til vores samarbejdspartnere:OK Oktan 100.Engel Workwear.Scania Danmark.Aros Forsikring

Inläst: Den som köper ett plagg sytt av Harris tweed får med sig en hel berättelse om öbor, småskalighet, och om den brittiska kungafamiljen. Men vävarna har börjat tröttna på låga löner och långa väntetider.

Miki Pedersen elsker, når de store fly ruller ind. Tanken om, at millioner af skruer sidder så præcist, at de kan løfte den tunge maskine mod himlen, fascinerer ham hver gang. Følelsen af at være en del af noget større. I ni år har han arbejdet under flyenes vinger i Københavns Lufthavn, men først for nylig er han begyndt at tænke over den luft, han indånder 37 ttimer om ugen. De mørke røgskyer kan han vige uden om, men hvordan skal han beskytte sig mod de usynlige ultrafine partikler, han indånder, hver gang han er på arbejde? De bliver udledt fra flytrafikken i Københavns Lufthavn og er ifølge WHO helbredsskadelige. Vi ved endnu ikke præcis, hvad de gør ved os, men forskningen peger på, at de kan føre til hjerte-kar-sygdomme og astma. Men Miki og hans kollegaer er urolige. For ifølge 3F har flere lufthavnsmedarbejdere fået anerkendt kræft som en arbejdsskade. Politikens Kristiane Dicte Wedel har i denne miniserie om luftforurening på Amager talt med de mennesker, som bliver påvirket af de ultrafine partikler. For hvad tænker de mennesker, som bor lige ved siden af lufthavnen og dem, der arbejder i den og pakker vores kufferter ind i flyene og ud igen, når vi kommer hjem fra ferie?See omnystudio.com/listener for privacy information.

Louise Pedersen drømte om et hus med have, hvor hun kunne dyrke sine egne grøntsager, og døtrene kunne lege med naboens børn i frisk luft og grønne omgivelser. Men efter et stykke tid begyndte hun at lægge mærke til en sødlig, metallisk lugt i luften. Luften stammer fra de ultrafine partikler, som bliver udledt fra flytrafikken i Københavns Lufthavn, to kilometer fra hvor hun bor. Partiklerne fanges i lungerne og er især farlig at indånde for børn. Forskere peger på, at de kan føre til hjerte-kar-sygdomme og astma, men kan ikke sige det med sikkerhed endnu. Det, de ved, er, at der er rigtig mange af dem i området omkring Københavns Lufthavn. Politikens Kristiane Dicte Wedel har i denne miniserie om luftforurening på Amager talt med de mennesker, som bliver påvirket af de ultrafine partikler. For hvad tænker dem, som bor lige ved siden af lufthavnen og dem, der arbejder i den og pakker vores kufferter ind i flyene og ud igen, når vi kommer hjem fra ferie? Vi hører gerne fra dig, skriv til: dulyttertilpolitiken@pol.dk.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Sofia har varit skrockfull och även lagt till några nya skrock. Hon förklarar också hela What's in my bag-gate. Fallande inre katastrofkänslor har förekommit. Karolina vill påminna om att man aldrig vet vem som lyssnar. Perfect Day har börjat slarva??? Farligt!! Sofia har haft premiär och dansade fel av nervositet när hennes läromästare satt i publiken. Hur är det här med att öppna eget? Kommer Ebbe gå innan 1? Och: Sofias kropp togs över av en skrattdemon, Brio borde göra gåvagnen lite mer flexi. Samt barn och gamla hundar. TÄNK ATT NI FIIIINNNSSSSS

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

E-cigaretter, eller vejpar, har ökat explosionsartat bland unga de senaste åren. Förra året uppgav 40 procent av elever i nionde klass att de någon gång vejpat, enligt siffror från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN. På vissa högstadieskolor har man till och med larmat om 13-åringar som rökt på skoltoaletter. Vejparna marknadsförs ofta med färgglada förpackningar och fruktiga smaker, men precis som med det populära vita snuset har forskare varnat för konsekvenserna. I Storbritannien har man gått steget längre, och kommer att banna så kallade engångsvejps. Varför har det blivit så populärt att vejpa? Hur bra koll har vi egentligen på riskerna? Och hur troligt är det med ett vejpförbud i Sverige? Gäst: Magnus Lundbäck, hjärtläkare på Danderyds sjukhus och docent vid Karolinska Institutet. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet: TV4, Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Veckans huvudavsnitt är här! Vi diskuterar den oerhört farliga eskaleringen i Mellanöstern, förödelsen i Libanon samt Israel och Irans respektive attacker. Vi pratar dubbla måttstockar, svenska regeringens ovilja att hjälpa svenskar i Libanon plus hur till och med Israels främsta försvarare måste kunna se att den påstådda taktiken – att kriga sig till fred – inte kan lyckas. I andra halvan diskuterar vi Ulf Kristersson som fick en udda men enkel fråga i DN: vad är egentligen värst – antisemitism och islamofobi. Istället för att ge ett svar som understryker att inget hat eller hot mot någon minoritet kan accepteras, tog Kristersson tillfället i akt att ännu en gång visa att han inte är hela Sveriges statsminister.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.