Podcasts about kungliga konsth

I detta avsnittet berättar konstnären och skulptören Julia Bondesson om kulturella utbyten och vad de betytt för hennes konstnärsskap, kraften i delad passion för ett hantverk och varför hon vill aktivera sina skulpturer igenom performance. I Julias utställning ”The Space in Between” på Kulturcentrum Ronneby konsthall utforskas vad som händer när den ledade träkroppen går från slapp och livlös till full av rörelse och styrka när tio skulpturer på olika sätt tacklar kroppens tyngd och markens gravitation. Träet i kropparna är sammanfogat av rep och knutar. Genom skulpturala kollage blandas neonrör, skulpturskisser, figurativa element och geometriska former. Element från äldre verk blandas med nya motiv och i relationerna mellan skulpturerna i rummet uppstår nya berättelser. Julia Bondesson (f. 1983) arbetar med skulptur och performance. Hon utexaminerades från Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 2011. Bondesson har studerat handdocksteater i Taiwan och traditionellt träsnideri i Japan och Thailand. Separatutställningar i urval: Eskilstuna konstmuseum, Kungsbacka konsthall, Moderna museet Malmö, Trelleborg konstmuseum, Vandalorum. Samlingar i urval: Hallands konstmuseum, Malmö konstmuseum, Moderna museet, Region Skåne och Stockholm konst. AVSNITTSINFORMATION Produktion: Cecilia Sterner Musik: Jesper Norda Foto: Anders Bergön Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 23 min 44 sek

Det är 80-talet som rivs nu och de husen är knappt femtio år. I en serie i tre delar berättar kulturredaktionens Katarina Wikars om drömmarna, rivningarna och upprättelsen för 80-talets arkitektur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara i Stockholm har det rivits många kontorshus från 80-talet förra året. Och alltfler inser att det inte är ekonomiskt och klimatmässigt försvarbart att riva dem. Och inte minst bland arkitekterna finns det en rörelse att dokumentera detta: Vad är redan rivet, vad är hotat, vad går att rädda?I tre delar tittar Katarina Wikars närmare på 80-talets arkitektur: Drömmarna, rivningarna, återupprättelsen.Del 1 är en baskurs om den förhärskande stilriktningen på åttiotalet – postmodernismen. Vad ville den? Och kommer åttiotalet att rivas innan vi lärde oss att älska det?”80-talet var det årtionde då det drömdes som mest inom arkitekturen”, säger arkitekturskribenten Dan Hallemar. Man lånade av tidigare epoker, flög in stjärnarkitekter. Pelare och pastell och palats för folket men dessvärre ofta i prefabricerad betong. ”Det är viktigt att man förstår vad den postmoderna arkitekturen ville säga, ambitionerna bakom och drivkrafterna som skapade den.”Margarida Amaral är arkitekt och adjunkt inom byggnadskonst och har varit drivande i protesterna mot rivningarna i Marievik vid Liljeholmen. Lone-Pia Bach är professor i restaureringskonst på Kungliga Konsthögskolan. De har haft flera kurser just om ombyggnadskultur för arkitekter där devisen är ”framtidens hus är redan byggda”.Reporter: Katarina WikarsProducent: Eskil Krogh Larsson

Efter att pandemins oro, väntan och förvirring blivit vardag infann sig en annan känsla inom mig. Ett lugn och en djup känsla av närvaro. Om Kayo Mpoyi:Kayo Mpoyi är författare. Hon debuterade 2019 med boken "Mai betyder vatten". Hon pluggar fri konst på Kungliga Konsthögskolan.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Det förflutna tynger, gör att man fastnar, går runt i en loop. Framtiden bränner i halsen, ökar pulsen gör att det känns som om tiden springer ifrån en. Om Kayo Mpoyi:Kayo Mpoyi är författare. Hon debuterade 2019 med boken "Mai betyder vatten". Hon pluggar fri konst på Kungliga Konsthögskolan.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

This is an interview recorded in Swedish with the Swedish artist John-E Franzén and his wife Ulrika in conjunction with the exhibition RIDE at Gävle konstcentrum. This interview is a collaboration between Gävle Konstcentrum and The Artword Podcast. — 1969 förvärvande Moderna Museet John-E Franzéns målning Hell's Angels of California, United States of America. Ett monumentalt verk som porträtterar bikers och två kvinnor utan kläder. Idag en målning med en given plats inom av svensk konsthistoria. Målningen hade John-E börjar arbeta på i Los Angeles. Hur var det att bo i Los Angeles som svensk målare som precis gått ut från Kungliga Konsthögskolan då? Vad var det som lockade det nygifta paret som precis fått en bebis att ta båten över? John-E Franzén intresserade sig tidigt för måleri och motorcyklar. Två intressen som han varit trogen hela livet. När vi sågs i början på hösten 2021 höll han på med en målning av honom och hustrun på en motorcykel på en typiskt öde gata i Los Angeles. Det heter The Last Ride visas i den omfattande utställningen Ride på Gävle konstcentrum 13 november 2021 – 9 januari 2022. Mer info om utställningen: http://www.gavlekonstcentrum.se/

Men livet är inte som i berättelserna. Berättelser är som kontrollerade experiment i ett labb. Om Kayo Mpoyi: Kayo Mpoyi är författare. Hon debuterade 2019 med boken "Mai betyder vatten". Hon pluggar första året i fri konst på Kungliga Konsthögskolan. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Håret är starkt kopplat till traditioner, kultur och politik. Om Kayo Mpoyi: Kayo Mpoyi är författare. Hon debuterade 2019 med boken "Mai betyder vatten". Hon pluggar första året i fri konst på Kungliga Konsthögskolan. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

I mitt eget liv kan jag hitta berättelse efter berättelse om samarbete och empati. Kayo Mpoyi är författare. Hon debuterade 2019 med boken Mai betyder vatten. Hon pluggar första året i fri konst på Kungliga Konsthögskolan. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Ewa Kumlin är chef för Institut Suédois i Paris. Kulturhuset som är Sveriges enda av detta slag utomlands är en del av Svenska Institutet. SI är den svenska statliga myndigheten som har i uppdrag att öka omvärldens intresse och förtroende för Sverige.  Ewa som från början är utbildad bildlärare från Konstfack berättar för oss om sin uppväxt i Björbo hemma i Dalarna, livet som medföljande till maken och ambassadören Krister men också om Institut Suédois som i år firar 50-årsjubileum med Amitié (vänskap) som tema. - Det gångna året har fått många av oss att fundera på hur mycket vänner och en levande kultur betyder. Vänskap var därför ett självklart val när vi bestämde tema för jubileet, berättar Ewa.  Centret, där Ewa och maken även bor i en representationsvåning, huserar i ett vackert 1500-talspalats mitt i de centrala Maraiskvarteren i Paris. Palatset inköptes av Svenska staten med finansminister Gunnar Sträng i spetsen år 1965. Efter en större renovering öppnade Centre Culturel Suédois, som det då hette, i Paris 1971. Vanligtvis har man ca 100 000 besökare varje år men år 2020 och 2021 har man endast kunnat erbjuda digitala utställningar.   Ewa, som brinner för konst och design berättar också om hur hon under tiden i Japan som medföljande initierade och genomförde utställningen “Swedish Style in Tokyo”. 2003 mottog Ewa utmärkelsen Årets Svenska Kvinna av SWEA International för sitt arbete med att sprida svensk kultur utomlands.   Eva har många tankar runt livet utomlands och menar att det är viktigt att inte glömma bort vem man är bara för att man flyttar till en en ny, okänd plats. Istället kan man tänka på ordspråket “Gräv där du står” och försöka göra det man kan med det man är intresserad av. Ewa Kumlin är även Kulturråd vid den svenska ambassaden i Paris samt styrelseordförande för Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.  Läs mer om Institut Suédois och anmäl till Nyhetsbrevet från Institut Suédois på deras hemsida.  Institut Suédois i sociala medier:  Instagram: @institutsuedois Facebook: Institut suédois Svenska Institutet: www.si.se Atelier de Lumière i Paris.  

Skissernas Museum presenterar en separatutställning med Charlotte Gyllenhammars skulptur, fotografi och filmverk. Gyllenhammars konst utforskar gränsen mellan det privata och offentliga och hon arbetar ofta med frågor som rör identitet och utsatthet och villkoren för konstnärligt skapande. Ett centralt verk i utställningen är filmen Cast där en kvinna våldsamt avgjuts genom att få gips kastad på sig. Till slut är hon täckt av gips och förvandlad till en skulptur. En installation i rummet intill visar en skulptur av en kvinna och moderformen som den är gjuten i. Ute i museets park står Ute, jätte, en fem meter hög skulptur av ett barn klädd i overall, skyddad från oväder men med begränsad rörelseförmåga och begränsat synfält. Charlotte Gyllenhammar är född 1963 i Göteborg. Hon är utbildad vid The Royal College of Art i London och Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Hon blev utnämnd till professor vid Konsthögskolan i Malmö 1995. Gyllenhammar slog igenom på den svenska konstscenen med verket Dö för dig, en upp och nedvänd ek upphängd på Drottninggatan i Stockholm, 1993. Hon är representerad i många samlingar och har utfört flera verk i offentliga rum, bland annat Meteorit i Lund (2017), &child (2016) och Mother (2014) i Malmö, Minnesmärke–Raoul Wallenberg (2007) i Göteborg och Under (2006) i Stockholm.

Följ med när Xenia Klein och Johan Stohne djupdyker i Hertha Hillfons konstnärskap genom efterforskningar i text, bild och rum. Virtuella besök till Sölvesborgs Bibliotek och Blekingesjukhuset i Karlskrona, stadsvandringar i Danderyd och läsningar av biografier, artiklar och konstböcker. Xenia Klein är konstnär och studerar konstnärlig forskning vid Kungliga Konsthögskolan i Haag. Johan Stohne är musiker och studerar ljuddesign vid Stockholm Dramatiska Högskola / STDH. Av: Xenia Klein och Johan Stohne Musik av: Johan Stohne Konstverk: Hertha Hillfon, Möte, Blekinge sjukhuset, Karlskrona Foto: Karin Sandahl Andrén Tack: Mailis Stensman, Minnenas Vind. Svensk Mediedatabas, Kungliga Biblioteket, Stockholm.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Idéer från oväntat håll kan var en effektiv katalysator för karriären.  Inspireras av när Julius Nord som studerar konst vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm bollar karriäridéer med Angela Ahola som är doktor i psykologi och med reportern Lars Carlén. I avsnittet finns idéer om vad som påverkar det professionella intrycket och tips för att och uppnå karriärmål för konststuderande och alla andra.

I am doing a live reading of my text "the good immigrant myth" at the art installation "La Gozadera" by Peruvian artists Rossana Mercado-Rojas and Milagros Bedoya. Mejan Gallery: Royal Institute of Art. (Kungliga Konsthögskolan) Stockholm, Sweden.8-9 November 2019. More information about the artists bellow. "La Gozadera, invasión efímera para resistir, festejar y hacer bulla. Livepaint e installation" Rossana Mercado-Rojas: rossanaconda.com/ Milagros Bedoya: cargocollective.com/milagrosbedoya original video: youtu.be/Gkv5VP4tyc4 Comment, subscribe, and share! I upload episodes every week. Facebook: www.facebook.com/MangoPodcast Instagram: www.instagram.com/mangopodcast0 Youtube: www.youtube.com/channel/UCiQAOzL9JuaeEECYVuDs65w

Pelerin är bara ett examensarbete från att avsluta sin utbildning. Så börjar brandvarnaren tjuta. Sju års jobb håller på att gå upp i rök  plus enda familjebilderna på Pelerins döende farmor. Hör konsteleven Pelerin Brodrej berätta om branden på Kungliga Konsthögskolan som tvingade henne att byta karriär. Reporter: Viktor Löfgren.

Den 28 september, i strålande höstsol möttes ett åttiotal personer över en mugg soppa för att vara med då ett nytt offentligt konstverk avtäcktes. I det här avsnittet får vi lyssna till en inspelning från invigningen av Arijana Kajfes konstverk "SPIRARE SPIRA" i Kopparlunden, Västerås. Vi får höra ett samtal mellan konstnären Arijana Kajfes, Lennart Rosengren, hållbarhetsansvarig och projektledare på Castellum Region Mitt och Linda Wallenberg, konstkonsult. Vi får också höra inledningen till Lars Bröndums stycke "Coils 1", specialkomponerat för detta tillfälle. Om projektet Vintern 2015 fick Linda Wallenberg konst konstkonsultuppdrag för Castellum i Västerås att arbeta med en konstnärlig gestaltning av en torgyta i Kopparlunden, Västerås. Fyra konstnärskap presenterades för en urvalsgrupp och en konstnär, Arijana Kajfes, fick i uppdrag att skissa. Vintern 2017 inleddes produktion och installation av den konstnärliga gestaltning som Kajfes skissat fram. "SPIRARE SPIRA" består av fyra lyktstolpar i mörkgrönt och högst upp på vardera stolpen sitter en förkopprad spiral. I mitten av varje spiral hänger en glaskupa och inuti den sitter en lampa som lyser under dygnets mörka timmar. Verket är inspirerat av Nikola Teslas uppfinningar och spiralformer i naturen. Arijana Kajfes är född 1963 i Zagreb, Kroatien. Hon tog masterexamen vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1993. Arijana Kajfes har haft utställningar i Sverige och internationellt. http://www.arijana.net/Site_36/Spirare_Spira,_2017.html http://www.brondum.se/MuArk/Lars_Brondum.html https://www.castellum.se/har-finns-vi/vasteras/ http://lindawallenbergkonst.se/

En eftermiddag i augusti 2017 träffade Linda Wallenberg konst konstnären Dan Wid i kvarteret Cedern i stadsdelen Skiljebo, Västerås. På innergården finns Dans konstverk "Organic Dysfunction", en fyra och en halv meter lång bronsskulptur. Om projektet Från oktober 2015 till mars 2017 arbetade Linda Wallenberg konst som konstkonsult för kvarteret Cedern. Uppdragsgivare var Mimer i samarbete med Västerås konstmuseum. Dan Wid är född i Västerås 1985. Han har gått på Västerås konstskola och tog masterexamen från Kungliga Konsthögskolan 2014. Dan Wid arbetar med många olika material och tekniker, till exempel foto, måleri och skulptur. http://danwid.se/ http://vasteraskonstmuseum.se/ http://www.mimer.nu/ http://lindawallenbergkonst.se/

Tidningarna skrev "konstvärldens Pippi Långstrump" och "ärtig avantgardista" hatarna valde "pissråtta". Själv sa Marie-Louise (Fuchs de Geer Bergenstråhle) Ekman "rötägg". Kärt barn har många namn? Hon är konstnär, dramatiker och professor, blev den första kvinnliga rektorn på Kungliga Konsthögskolan, men är troligen mest känd för att ha varit chef för Dramaten. På 70-talet kallades Marie-Louise Ekman "konstvärldens Pippi Långstrump" och en "ärtig avantgardista" för att hon gjorde som hon ville; klädde av sig naken och målade könsorgan, bajs och kroppsvätskor. Hon var störig i skolan och blev ofta utslängd eller sattes i skamvrån framme vid katedern ett "rötägg", enligt sig själv.I Söndagsintervjun i P1 berättar Marie-Louise Ekman om varför hon alltid har tagit sina makars efternamn, varför hon kallar sig och maken Gösta Ekman för ett bögpar och varför det är så mycket naket. Det är berättelsen om hur ett barn som inte kan finna sig i hierarkier ändå blir en av Sveriges bästa chefer. KontaktMail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1