Podcasts about danderyd

denmark ambition danish morten wallin danderyd

Play Episode Listen Later Sep 25, 2022 54:01

Morten Lyngbaek is the director of Leschly Tennis Foundation in Denmark. In this episode we talk with him about Leschly Tennis Foundation - what it actually is, the purpose with it, what impact Leschly have had on Danish tennis, the criterias for a player to get support and of course, the future for the foundation. In addition to that, we of course also talk you thru Fribergs title in Danderyd, the title for Wallin and final Brunskog and much, much more!

Episode 24: "She has to do it very fast. She has to move on."

roger federer davis cup danderyd

Play Episode Listen Later Sep 18, 2022 34:15

Among this weeks subject: Davis Cup! Olga Helmi! Cabaj Awad! Samavathi! Hietaranta! Fredriksberg! Danderyd! Federer!

Skejtaren med hemmakrog i Danderyd

Nattsudd med Markus Ganev

Play Episode Listen Later Aug 30, 2022 68:50

David Enmark är skejtaren från Boliden som nu öppnat restaurang i sitt eget hem på ön Tranholmen i Danderyd. Detta samtidigt som hans fru och tonårsbarn lever på övervåningen. Hur är detta möjligt? David at Home är bara en satsning på en lång och brokig resa, ständigt på jakt efter något nytt. I det här avsnittet bjuder han Markus på ost i sin hemmarestaurang.

home detta boliden danderyd

Episode 19, feat Joonas Jalkanen: "It's very important for a professional tennis player to ride the momentum"

Play Episode Listen Later Aug 14, 2022 51:35

Today we start the episode with bringing on the guest Joonas Jalkanen from the Finnish Tennis Federation and we ask him everything about the U12 success the last couple of weeks. And, of course, we ask him what the keys behind the results are, about the strength and challenges Finnish tennis is facing, the coaching situation, the centralized system around Helsinki and their national center and how much Jarkko Nieminen have meant as a role model for their younger players. Also: - Lisa Zaar and Sofia Samavati in Danderyd! - This weeks stroke of genius, Jonathan Mridha in Ystas! - Juniors in Hanko! - Lilly Håseth is collecting points at 60K!

ride player momentum finnish helsinki juniors 60k joonas professional tennis u12 danderyd jarkko nieminen

Episode 10 with guest Aslak Paulsen: “The positive vibe in Norwegian tennis”

flera karolinska uppv danderyd

Play Episode Listen Later Jun 12, 2022 50:16

Aslak Paulsen is the general secretary in Norwegian tennis and joins us for a chat in this weeks episode to talk about the amazing weeks in Paris and how Norway will ride on the tennis boom that probably will follow with Casper Ruuds success during the next couple of years. And, we also bring up some great junior results, the Scandinavian doubles final in Skopje, girls doing well in Madrid, the team finals in Norway, Friberg who went from winning on hard court to be the winner on clay in Danderyd as well and of course we talk about Mirjam Björklunds fantastic week in Valencia.

positive madrid norway tennis vibe norwegian scandinavian paulsen skopje aslak friberg danderyd

Hanna Bocander - Danderyd

STHL(M) - PODDEN

Play Episode Listen Later May 25, 2022 26:39

Listettan och kommunstyrelsens ordförande i Danderyd Hanna Bocander (M) intervjuas inför valet 2022.

danderyd

Född och uppväxt på neo – från neobarn till laktationskonsult

Neopodden

Play Episode Listen Later Apr 11, 2022 40:48

Sofie Lindblad kom till neo som nyfödd – och är kvar fortfarande! Flera i familjen har jobbat på neo och Sofie började själv med att tvätta kuvöser på sommarloven redan under skoltiden. Nu jobbar hon som biträdande universitetssjuksköterska på neonatalmottagningen i Danderyd. Sofie brinner för att utveckla amnings- och nutritionsvården på Karolinska. I Neopodden berättar hon om hur det är att jobba på neo i Danderyd och varför hon älskar att jobba med neonatalvård.

Elsparkbilen Poltava

Utkantssverige

Play Episode Listen Later Jan 23, 2022 9:04

Satir: Tack vare Elinette Minikulle nosar den lilla orten Stenevi bruk Danderyd i baken på listan över flest elbilar per invånare. Och allt började med spillull, klister och 603 uttjänta toasitsar. I en serie alternativa reportage skildras samtidsfenomen i Utkantssverige. Av och med Åsa Asptjärn och Gertrud Larsson Klipp: Erika Böös, SKH Produktion, inspelning, ljuddesign: Magnus Berg En produktion från Sveriges Radio Drama

av poltava danderyd sveriges radio drama asptj

Elsparkbilen Poltava

Utkantssverige

Play Episode Listen Later Jan 23, 2022 9:04

av poltava danderyd sveriges radio drama asptj

Chris - singel och redo att träffa sin stora kärlek

Kontaktannonsen

Play Episode Listen Later Nov 29, 2021 13:46

I det här avsnittet får ni träffa Chris, 52 år, uppvuxen i Göteborg och bor idag i Danderyd. Chris är präst och relationell KBT-terapeut.

stora redo krlek singel kbt danderyd

Veckans Aktuellt v 47: Regeringskrisen öppnar för ny bostadsminister och slopade investeringsstöd

Bopolpodden

Play Episode Listen Later Nov 26, 2021 16:07

BOPOLPODDEN | Regeringskrisen öppnar för ny bostadsminister och slopade investeringsstöd. Danderyd och Lidingös försvar mot sitt låga bostadsbyggande håller inte. Riksbanken driver upp bostadspriserna, vilket vår expertkommentator Stefan Attefall kritiserar. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

veckans liding riksbanken aktuellt danderyd regeringskrisen stefan attefall

#115 Jacob Lundberg: Politikerna har skapat bostadsbristen

Bopolpodden

Play Episode Listen Later Nov 15, 2021 38:46

Danderyd, Lidingö och Stockholm hamnar sämst till i Timbros byggindex. Allt för många kommuner stoppar nya bostäder och därför bör det kommunala planmonopolet avskaffas. Hör ett samtal med Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro, om kommunerna som inte vill bygga i bostadsbristens Sverige, och Timbros förslag på lösning. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

stockholm sverige allt liding timbro politikerna danderyd skapat timbros bostadsbristen jacob lundberg

Behöver vissa kvinnor röntga brösten oftare än andra?

Nordegren & Epstein i P1

Play Episode Listen Later Nov 9, 2021 48:20

Antalet fall av bröstcancer ökar i Sverige. Behöver kvinnor med hög risk för sjukdomen bjudas in till mammografi oftare? Och hur väl fungerar det att undersöka de egna brösten? BröstcancerHur skulle individuellt anpassad screening påverka antalet kvinnor som blir svårt sjuka eller avlider i bröstcancer? Går det att förebygga bröstcancer med läkemedel? Per Hall som forskar om medicinsk epidemiologi på Karolinska Institutet är gäst i programmet. TV för hundarNyligen lanserades streaming-tjänsten Dog TV i Europa. Tanken är att djuren ska få både stimulans och ett lugnt psyke genom att titta på andra hundar. Frågan är om det fungerar? Vi frågar hundcoachen Fredrik Steen. Sökes: fritidspolitikerDet råder brist på fritidspolitiker i många svenska kommuner. Kan aktiv annonsering efter nya politiker vara ett sätt att vända trenden? Gäster: Monica Renstig, ordförande i Utbildningsnämnden (L) i Danderyd och Anders Lidström, professor emeritus i statsvetenskap vid Umeå universitet. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Daniel Alling Producent: Olle Björkman

tv europa epstein sverige beh sten tanken ume vissa kvinnor karolinska institutet antalet danderyd nordegren oftare fredrik steen

Veckans Aktuellt v 42: Cementa kvoterar sin leverans av cement

Bopolpodden

Play Episode Listen Later Oct 22, 2021 19:45

Cementkrisen hotar hela byggbranschen och Cementa varnar för kvotering av cement. Stockholmskommuner tar inte sitt ansvar för bostadsförsörjningen - ny undersökning från Timbro pekar ut Danderyd och Lidingö. Hyresförhandlingarna i Stockholm kraschar igen, nu kan hårdare politisk styrning bli följden, menar expertkommentator Stefan Attefall i Veckans aktuellt. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

stockholm veckans liding timbro aktuellt danderyd cementa leverans stefan attefall

#75 Lars Drageryd (intervju) FKT på Roslagsleden

Close the gap

Play Episode Listen Later Oct 11, 2021 48:25

En intervju med Lars Drageryd som för några veckor sedan sprang Roselagsledens 183km på nya rekordtiden 19 timmar 59 minuter. En fantastiskt tid. Vi pratar även om hans dåvarande rekord på Bergslagsleden som Anna Carlsson (avsnitt #64) slog i våras, om hans bakgrund inom friidrotten och orientering och om hur man på två månader kan ställa om från halvmarafokus till att springa 28 mil i sträck. Lars har en fantastisk bredd som löpare, vilket han bevisade genom att slå pers på 5000m 10 dagar innan han slog rekordet på Roslagsledens 18 mil (Grisslehamn till Danderyd)!Och vad har ledlöpning med Sir Edmund Hillary och Mt Everest att göra?

mount everest intervju sir edmund hillary danderyd

Så blir du svensk med Mustafa Panshiri

Rak höger med Ivar Arpi

Play Episode Listen Later Sep 5, 2021 85:51

Som 11 åring kom Mustafa Panshiri till Sverige från Afghanistan. I dag föreläser han om integration för både myndigheter, kommuner, företag, skolor och ensamkommande och andra invandrade. Vägen dit gick genom att bli polis och att i jobbet känna igen sig i många av dem han träffade. Till slut slutade han som polis för att fokusera på föreläsandet och möten med människor. Han gör även podden Sista måltiden ihop med Ashkan Fardost, Chang Frick, Omar Makram och Hanif Azizi. För tre år sedan kom boken Det lilla landet som kunde som han skrev ihop med Jens Ganman. Och nu i dagarna släppte han sin första egna bok: 7 råd till Mustafa – så blir du lagom svensk i världens mest extrema land (Volante). Vårt samtal handlar om integration, tacksamhet, språk och vem som ska anpassa sig till vem. Det är ett ganska långt avsnitt, men det var svårt att dra ett streck eftersom frågorna är så intressanta. Jag vill helst inte skynda förbi viktiga frågor för att hålla mig under en viss tid. Som vanligt kan du läsa samtalet i en något nedkortad version nedan.Jag vill också avslutningsvis skriva ett par ord om Rak höger. När jag sade upp mig från Bulletin och blev min egen hade jag ingen aning om hur allt skulle gå. Substack var okänt för mig och vem visste om det ens fanns ett intresse?Nu efter 4 månader har jag över tio tusen prenumeranter. Jag är glad över att så många av er hittar något värdefullt i mina texter och poddar. Den nya plattformen har också möjliggjort en tätare dialog med er prenumeranter (och lyssnare), vilket jag tror är viktigt för att kunna bygga ett ömsesidigt förtroende. Ett tecken på att detta fungerar är att det fortsätter att strömma in nya prenumeranter. Jag tar nu chansen att ännu en gång skriva att jag inte gör reklam för något. Jag är inte beroende av någon finansiär heller. Jag är ensam avsändare för innehållet. Och det är endast med hjälp av er prenumeranter som jag kan fortsätta att vara helt självständig från alla sorters hållhakar. Om ni uppskattar det jag gör får ni gärna bli betalande prenumeranter. 5€ är ungefär 50 kronor i månaden, vilket är mindre än en stor stark nuförtiden (och mindre än en latte i Stockholm). Som betalande prenumerant får man också ta del av extramaterialet som i regel kommer en gång i veckan. Mejla mig på ivararpi@substack.com om ni hellre vill använda swish. Varmt välkommen Mustafa Panshiri till Rak höger!– Tack!Du har skrivit en bok som heter 7 råd till Mustafa – Så blir du lagom svensk i världens mest extrema land. Det är en ganska kort bok och jag somnade inte en enda gång när jag läste den. Annars somnar jag alltid när jag läser böcker.– Det är ett bra betyg!Det är ett bra betyg. Det har ingenting med böckerna att göra egentligen utan handlar om personliga tillkortakommanden. Du riktar dig till å ena sidan nykomlingar till Sverige men också till majoritetssvenskar som ska förstå vilka utmaningar man kan möta. Jag tänker att vi kan ta de här sju råden ett och ett och sen några invändningar. Vi kan börja med rådet att behärska det svenska språket. Du pratar om hur viktigt det är och hur språket öppnar upp för integrationen. Om du inte kan språket blir allt annat sekundärt. Det är ett ganska svårt att lyda tänker jag men du får gärna lägga ut texten hur du tänker med det rådet?– Det är inte en slump att det rådet är nummer ett på listan för språket är verkligen nyckeln för att komma in i samhället. Jag kommer in på det där med förortssvenskan eller kebabsvenskan som den ibland har kallats. Det finns politiker som har sagt att den är charmig och att den ska vara en del av svenskan. Jag menar att det är inget fel på den, man kan prata på det viset med sina vänner men om man ska söka ett jobb och i andra sammanhang med majoritetssvenskar, då blir man inte tagen på allvar om du pratar förortssvenska. Jag säger inte att man ska slipa bort det helt men jag menar att man ska lära sig behärska språket som majoritetssvenskar pratar. Jag tar som exempel att det här inte bara är unikt för unga invandrare i utsatta områden, utan även folk som kommer till Stockholm från Göteborg eller Värmland eller någonstans i Norrland, de börjar omedvetet slipa bort sina dialekter. Speciellt i akademiska sammanhang. Jag har pratat om det här med litteraturprofessorn Johan Lundberg till exempel.Någonting du tar upp är hur du och dina kompisar kunde ha ett slang-sätt att prata på, men att ni såg det som något tillfälligt. Där jag växte upp så är det extremt mycket slang. Man pratar på ett sätt, nu idag har slangen förändrats men många uttryck finns fortfarande kvar, men man visste att det här inte var ett sätt man skulle prata på. Det finns ett lingvistiskt uttryck för det, att du har ett kodspråk som finns till för att andra inte ska kunna se in i din värld. Det är en del av ungdomskulturer, att man utvecklar en slang för att stänga ute vuxenvärlden och andra grupper och markera sin identitet. Det som är annorlunda nu med ortensvenskan är kanske att det är så många som pratar det att det inte är ett tillfälligt stadium längre, på det sätt som du betraktade det.– Det jag skriver om i boken om mina vänner, det var att vi pratade flytande svenska. Jag kom till Sverige när jag var 11 men många av dem var födda i Sverige så jag umgicks mycket med andra generationens invandrare, från Eritrea, Kamerun, forna Jugoslavien och så vidare. De pratade klockren svenska men när vi kom upp i åttan, nian började man med flit bryta för att det var coolt. Men när vi hängde hos flickvänners föräldrar pratade vi ren svenska. Det var en fas som gick över, man insåg att det inte funkar bland majoritetssvenskar. Och ja, Sverige är inte som det var när jag kom hit -97. Precis som du säger växer man upp med förortssvenskan, den känns helt naturlig.Vi får gå tillbaka, jag började med råd nummer ett men vi har hoppat tillbaka till Mustafas historia, din historia. Du kom från Afghanistan till Sverige med din mamma, lillebror och lillasyster när du var 11. Din pappa hade redan varit i Sverige i några år. Ni hade redan flytt från Afghanistan till Peshawar i Pakistan?– Tillfälligt ja, det var i samband med att vi fick komma som anhöriginvandrare till Sverige. Min mormor var i Peshawar så då var vi hos henne innan vi kom till Sverige.Hur var det att komma till Sverige och hur var det att lämna Afghanistan?– För mig var ju verkligen som att vinna på lotto. När du bor i ett land där talibaner börjar ta över och du ser hur hemskt det börjar bli, då skapar du också en bild av att ”där borta, där är det motsatsen”. Jag hade en bild av att det var som Disneyland i Europa. Alla åkte karuseller och det var ljust överallt, alla var jättelyckliga. Jag hade jättestora förväntningar när vi kom till Sverige. Bara att vi landade i Sverige var en stor framgång, ”okej, vi har lyckats”. Jag var hur lycklig som helst. Jag beskriver i boken i ett avsnitt om tacksamhet hur tacksam jag är än idag över att vara i Sverige för jag vet vad jag kom ifrån och jag vet vad jag har kommit till. Speciellt idag, nu när talibanerna kommer tillbaka i Afghanistan och jag pratar med släktingar där. Jag känner en enorm tacksamhet men också skuld. Det är en märklig kombination för de är kvar där och det är egentligen en slump att vi är här och att de inte är här.I boken slås man av att du är bra på att navigera i både det svenska och den här invandringserfarenheten, att du kan prata så att säga med bönder på bönders vis, svenskar på svenskars vis och afghaner på afghaners vis. Hur har det varit för övriga familjen? Har ni ungefär samma uppfattningar i de här frågorna eller finns det konflikter i hur ni ser på integration? Tycker de att du har gått för långt i något avseende?– Det är en bra fråga. Jag tror att min lillasyster håller mer med mig. Min lillebror vet jag faktiskt inte. Han är gift med en svenska och har bott i Berlin i många år. Han är liksom en ”anywhere”. Och sen är han mellanbarnet och de är lite diplomatiska av sig. Men jag skulle säga att vi alla tre har klarat oss väldigt bra. Det här kanske låter konstigt men jag tror att en grej som har varit bra är att vi inte har haft våra släktingar i Sverige. Nu är jag inne på det här med hedersförtryck och hedersnormer. Det underlättar mycket att man inte hade nära släktingar här, annars tror jag att mina föräldrar hade varit lite mer vaksamma. Att vi alla tre hade en sån närkontakt till majoritetskulturen underlättade också väldigt mycket. Jag pratar inte så mycket politik med dem. Du vet, man ska inte prata politik eller religion med sin familj.Gud vad svenskt!– Men det händer att vi kommer in på det ibland.Du tar upp ett exempel, din mormor som hjälper din kusin från Afghanistan för hon ville gifta sig med sin pojkvän och både din mormors släkt är arga på henne och hennes pojkväns släkt är arga. Din mormor går egentligen emot det här hederssättet att tänka, hon borde ha backat upp släkten mot din kusin men gör inte det. Du skriver en fundering att ”hur hade jag reagerat om jag hade varit kvar i Pakistan och varit 30-någonting och kanske haft egna barn och hedern skulle ha varit en valuta?” ”Hade jag reagerat genom att hjälpa henne eller hade jag tvärtom velat få in henne i fållan igenom för kollektivets bästa?” Det finns skämt om att efter andra världskrigets slut var det så många i Frankrike som hade varit med i franska motståndsrörelsen så om det hade varit sant så hade de nog kunnat besegra nazisterna. Det var ganska få som var med men eftersom Charles de Gaulle hade varit det och genom att rösta på honom och genom den nya berättelsen om Frankrike, kunde motståndet bli en samlande myt. Men den var inte sann.– Jag för ett resonemang om det i boken, vad hade jag gjort? Och helt ärligt så skrämmer den frågan mig. Det är jätteenkelt att idag sitta på läktaren nu när jag varit i Sverige i över 20 år och anammat det västerländska och svenska vad gäller värderingar och normer. Även om min familj är rätt sekulär av sig och min mamma och pappa tyckte om att Afghanistan moderniserades, att flickor kunde gå i skolan och så, så vågar jag inte svara på frågan. När du är inne i det där blir det ett sånt jäkla tryck utifrån och inifrån, att bevara något slags heder. Jag tänker att man försöker vara ödmjuk inför svårigheterna det kan vara att verka i en sådan kontext. Det finns ingen uppenbar exit i en sådan situation för dig själv.– Det min mormor gjorde, att hon hjälpte henne fly Afghanistan. Min mormor är en gammal kvinna så när de här grannarna och släktingarna börjar prata och hedern står på spel, så är det inte min mormor som får skiten för hon är en gammal kvinna. Man resonerar att hon självklart brydde sig om sitt barnbarn. En gammal kvinna med grått hår ska ändå gå bort, vad vet hon? Lite så. Medan den som får skiten blir pappan till flickan, alltså överhuvudet i familjen. Hur kunde han låta det här ske? Inte för att ta ifrån mormor det fina hon gjorde.Jag tänker att vi går igenom de andra råden också. Det andra rådet är ”lär dig svenska koder”. Det tycker jag går i linje med råd nummer fem, ”inse att dina kläder också är ett språk” och nummer sju ”visa ett rimligt intresse för ditt nya hemland”. Vad är det för koder man behöver lära sig? Kan du utveckla?– Det här med kläder är intressant. Ta det här med ”addidasriddare” som en del pratar om i våra förorter. Det har spritt sig och jag förstår att många i utsatta områden och invandrarkillar blir ledsna över det. Jag kan åka runt och andra kan åka runt till skolor med homogena svenskar och säga ”aja baja, man ska inte ha fördomar om någon som går runt i addidaskläder, det är en väldigt liten andel av dem som håller på med droger”. Men jag menar att man också kan tala om för de här killarna att fördomarna finns där ute och att de lätt kan bryta dem genom att inte klä sig i de kläderna och också ändra på attityden. Då har människorna med fördomar ingenting att komma med. Det går en dokumentär på SVT nu som heter ”I skuggan av El Chapo” Den är jätteintressant och i en scen intervjuar journalisten en droglangare, jag tror att det är i Järva. Killen säger att ”när jag ska träffa rikemansbarnen på stan går jag inte dit med addidasbyxor”. Han vill att de ska tycka att han är seriös, en seriös droglangare. Till och med han har fattat att kläder är ett språk. Jag menar att det är något som alla egentligen vet. Även när Göran Greider säger att han går ut i mjukbyxor, vad är problemet? Men Göran, det handlar inte om dig.Det handlar också om Göran, ärligt talat. Han ser så slafsig ut att det är ett statement för honom. Det är som Leif GW Persson, det finns väl ingen pengakåtare människa. Igår var jag i en leksaksbutik och det fanns ta mig fan ett förstoringsglas man säljer till barn och vem är det som står med det här detektiv-kitet? Jo, Leif GW Persson. Han har hur mycket pengar som helst, säljer hur mycket som helst och är med överallt. Ändå har han på sig den där jaktvästen inomhus och det är för att han signalerar något, det är en identitetsmarkör. Han hade kunnat ha en Armanikostym men då hade han inte varit Leif GW Persson.– Jag kanske inte borde säga det här men jag var med i TV4 för någon vecka sen och pratade om boken. Då satt jag i kulisserna och det var trisskrapande. Jag kommer inte ihåg hur mycket han vann men bakom kulisserna sa någon att ibland brukar Leif GW vara i studion när det är trisskrapning och någon gång hade han observerat att någon vunnit 250 000. Då hade han vänt sig till den där personen bakom kulisserna och sagt ”Det var länge sen jag blev glad för 250 000”. För den här personen var jätteglad för pengarna.– Jag tror att de flesta vet det här omedvetet, att det är klart att kläder är ett språk. Jag kan gå till mig själv, jag skulle hyra ut min lägenhet så jag la upp en annons. En kille hörde av sig och var intresserad så jag gick in på hans Facebook och bläddrade igenom hans profilbilder. Det var den där Becknarväskan och faktiskt adidaskläder och då tänkte jag ”den här killen kanske inte håller på med sånt” men jag chansade inte. Jag svarade inte honom och det kanske ligger hos mig, men tyvärr är det lite så det där. Jag önskar att det inte var så men det är inte så verkligheten ser ut. Jag tänker på att när du är en outsider så blir de här sakerna potentiellt mycket viktigare. Folk upplever hot från orten, adidasriddare eller vad man vill kalla det. Då kan den signalen förstärka att det inte verkar som att du tillhör majoriteten. Du har ett avvikande utseende på ett annat sätt och då kan du förstärka det.– Det är så intressant att du tar upp det för vet du vem jag tänker på när du pratar om att använda kläder som en markör? Jens Ganman. Han är ett ypperligt exempel på det. Speciellt när han är i Stockholm så försöker han visa att ”Jag hör inte hemma här”. Det här kommer han ge mig skit för men jag ska berätta ändå. När vi skrev Det lilla landet som kunde var vi i Stockholm en del och jobbade och vi fikade på ett fik på Östermalm. Jag märkte att när jag var med honom och vi hade fikat klart, brukade han plocka upp brickan och gå in med den till köket för att lämna in den. ”Tack så mycket för fikat”. För så gör man uppe i Norrland. Det är jättefint där uppe att plocka upp efter sig och lämna in. Jens gör inte så på Östermalm för att han är dum i huvudet, han fattar att man inte gör så där, men det är ett sätt att visa att ”Jag är inte härifrån, tro inte att jag är en av er”. Då kommer vi in på det här med att lära sig svenska koder. Du har några väldigt handfasta råd i boken. ”Respektera tider” är det första och den här podden började en timme och tjugo minuter efter utsatt tid. Du sa ”jag blir en kvart sen” och då sa jag ”men Mustafa, jag har läst boken och du ska respektera tiden” och då påpekade du att det var jag som hade skjutit upp det en timme till att börja med och sen var jag fem minuter försenad till din kvart. Så vi har missat den delen. Sen är det ”lär dig säga nja”, ”ställ dig i kö”, ”behärska dig”, ”håll avstånd”, ”respektera söndagsvilan”, ”prata med små bokstäver” och ”skryt inte”. Kanske vissa av de här sakerna är sånt man själv brottas med, vilket också är intressant. Ibland när man pratar om sånt här framstår det som att det bara är invandrare som ska anpassa sig till ett homogent kollektiv men vissa saker du tar upp är sånt som jag aldrig tänker anpassa mig till. Varför ska man anpassa sig? – Jag går genom det i boken att det finns andra strategier än de som jag lägger fram. Jag säger inte att jag kommer med lösningen med stort ”L”, men jag ger en väg. Många andra har vandrat längs med samma väg och det har funkat för dem, och det kan funka för dig också om du vill det. Om du vill göra på ett annat sätt, fine, så länge det funkar. Jag älskar när en sån som Bert Karlsson bryter mot alla de här koderna jag har skrivit om.Förklara varför du tar upp honom som exempel. Jag var med i din podd, Sista måltiden, även om det avsnittet inte är sänt än. Mitt i ringer din telefon och så visar du vem det är som ringer och det är Bert Karlsson. Varför ringer Bert Karlsson dig?– För att jag har försökt att bjuda in honom till podden ett tag. Det är ingen ordning och reda på honom, utan han ringde igår igen och sa ”Vem är du egentligen, vad vill du?” Sist jag pratade med honom sa jag ”Vill du komma till podden och snacka?” ”Ja, för fan. Jag ska spela in nån podd med Katarina Janouch i Stockholm”. Han bor i Skara. ”Du är välkommen” sa jag. Så sa han ”Du, på tal om det, kan vi låna er studio och spela in?” Du vet, en svensk gör inte så. Men han har den här entreprenörskapsmentaliteten, han skäms liksom inte. Han har miljoner men om han kan spara någon tusenlapp så…Du vet den här klassiska klyschan om att när man är hemma hos svenska barn så får man sitta på rummet och vänta när de andra äter middag. Bert hade inte suttit kvar på rummet, han hade sagt ”Ni har väl mat till mig också eller?!”– Jag kan älska det. Jag tycker att det är uppfriskande med en sån som Bert Karlsson eller en sån som Zlatan, som bryter mot jantelagen. Jag säger inte att alla måste se likadana ut men jag säger att många svenskar tycker om att många liknar varandra. Då blir svensken trygg och kan slappna av. Jag säger att det här är ett sätt att passa in.Du har ett till exempel. Jag hoppade över att göra lumpen…– Inte jag heller.Det borde vi väl båda två ha gjort. Du tar upp Diamant Salihu, han är själv från Tjärna ängar i Borlänge och jag hade honom i podden för ett tag sen och pratade om hans bok Tills alla dör, som handlar om gängkonflikten mellan Shottaz och Dödspatrullen. Han beskriver hans erfarenhet, för han har rötter från Albanien, i lumpen, att han för första gången kom in i ett sammanhang där det inte var någon skillnad på människor. Där svetsades man samman i en uppgift. Lumpen finns inte kvar på det sättet. När du och jag blev tillräckligt gamla var lumpen på väg bort. Den här naturliga platsen för olika människor att mötas finns inte där längre. Egentligen tänkte jag inte gå in på det, jag la bara märke till det. Men det här med att skaffa ett extranamn, det tror jag är en sak som många hajar till på.– Det har upprört en del. Jag säger inte att man ska ta bort något namn, jag säger ”lägg till ett extra”. Det behöver inte vara ett svenskt land, men kanske ett västerländskt eller internationellt som passar i Europa. Det jag menar är att det finns vissa studier som typer på att en Mustafa kan ha svårare att komma till arbetsintervju än en Erik. Jag säger ”lägg till ett extranamn för att komma dit”. Ett namn svensken känner sig trygg med eller känner igen. Jag har exempel i boken att kinesiska affärsmän som åker till väst för att göra affärer, inte vill att deras kollegor ska tappa ansiktet när de inte kan uttala deras namn. Därför lägger de till ett extranamn. Det finns många exempel. Jackie Chan heter inte Jackie Chan, Jet Li heter inte Jet Li och Jack Ma heter inte så heller. Men också svenska exempel. Greta Garbo bytte namn när hon drog till Hollywood, hon hette Greta Gustafsson egentligen. När svenskar emigrerade till USA under 1800-talet bytte många av dem namn. Jag läste om att svenskarna ofta hamnade i samma by med varandra och brevbärare blandade ihop deras post för att det var fem, sex familjer som hette Andersson. Så då samlades svenskar i vissa byar och så skrev man olika namn och la dem i en pott. Så fick Anderssons plocka upp namn ur potten och ”Nu heter jag McCarthy”. Så var det bara en familj som fick heta Andersson. ”Vi ska inte göra det så svårt för brevbäraren”. Jag menar att jag har inte kommit på det här att lägga till ett extranamn.Det roligaste exemplet är östeuropeiska namn som verkligen är etniska. Kirk Douglas föddes som Issur Danielovitch och de är en släkt av vitryska judar och han växte upp under fattiga förhållanden i New York och pratade yiddish hemma, men det anar man inte av hans framtoning på vita duken. Om man ska slå upp ett anglosaxiskt namn så är det Kirk Douglas, det är väldigt svårt att bli mer WASP än det. Men det var så man gjorde, det finns massor exempel som du tar upp. Det här är motsatsen skulle man kunna säga till ”lär dig uttala mitt namn korrekt”. Alltså, vem är det som ska anpassa sig? Man tänker ”varför är det den som har det namnet som inte är ett i normen som ska ändra på sig? Varför kan det inte vara majoritetssamhället som ska lära sig?”– Jag önskar att det var så. Jag har fått många mejl från lärare som har skrivit att ”vi har tagit upp det här du skriver i boken och vi kom alla överens om att man måste lära sig allas namn på ett korrekt sätt och kalla in folk på arbetsintervjuer, även om de har konstiga namn”. Vilken fin tanke, tänk om alla kunde göra så. Men jag säger att det finns vissa studier som visar att det inte är på det viset och jag presenterar ett annat alternativ. Men jag ser framför mig att jag åker till en homogen skola på Lidingö eller i Danderyd och tar upp det här rådet till dem, och att de säger ”nej, såhär vill inte jag att vi ska ha det i Sverige och när jag kommer ut i arbetslivet och blir chef vill jag absolut inte leva i ett samhälle där människor byter eller lägger till namn”. Ja, skitbra! Jag vill också ha ett sånt samhälle! Men vi kan sträva mot det och samtidigt se till att människor kommer in på arbetsmarknaden genom att lägga till ett extranamn. Om jag ska vara djävulens advokat och anlägga ett maktperspektiv, så är det väldigt mycket som ligger på den invandrade att anpassa sig till majoritetssamhället. Det kräver inte så mycket från majoritetssamhället i din bok. Då kan man tycka att varför i så fall inte ändra på den maktasymmetrin? Varför skriver du, Mustafa, en bok där du stryker maktstrukturerna medhårs istället för att utmana dem? Vad skulle du svara på en sådan kritik? Är det en kritik du har fått?– Delvis, ja. Men jag tror att om du frågar många invandrare i Sverige, speciellt första generationen, så kommer de inte tycka att mycket av det jag skriver är konstigt. De vet att anpassning ingår i migrationens pris. Alla som lämnar anpassar sig till det nya på ett eller annat sätt. Jag försöker föra en diskussion i boken, ja anpassning är viktigt men hur mycket anpassning? Jag tror inte att svenskar vill att du anpassar helt och hållet, att du börjar dricka alkohol, äta fläsk. Det är inte den sortens anpassning. Men jag tror att vi har gjort ett misstag i Sverige under decennier där vi sagt att alla ska integreras i det mångkulturella samhället, även Erik Svensson. Man ska mötas i mitten och kompromissa och lära sig av varandra. Det låter fint på pappret men ingen berättar var det här ”mitten” är någonstans. Är det någon som har ritat ett sträck där alla möts? Det är enklare för dem som kommer till Sverige att anpassa sig till en kultur än att majoritetskulturen anpassar sig till hundratals olika kulturer. Alla invandrare har inte samma kultur. Visserligen är både jag och en somalier invandrare men vi har inte så mycket gemensamt förutom att vi är invandrare.Det här är något du tagit upp när du har varit ute och föreläst. Du tar upp en händelse när du föreläst i ett klassrum, jag tror att det är när du berättar om att känna tacksamhet. Då är det en somalisk tjej som säger ”Jag är född på BB, jag pratar bättre svenska än somaliska, varför ska jag känna mer tacksamhet än någon annan svensk?” Det där är en dragkamp i de här frågorna där det blir en skiktad tillvaro för människor. Nu sitter vi båda två här i skjorta, du har en blå och jag en grön. Låt oss säga att vi tar på oss våra bästa adidaskläder och går ut på gatan, då riskerar fallet att bli större för dig, för någon skulle kanske uppfatta att du är en adidasriddare. Det tror jag inte, jag tycker inte att du har det kroppsspråket men om vi låtsas. Det finns en potential att anpassningen kräver mer av människor med invandrarbakgrund, även de som är andra generationen, än det gör för den som är majoritetssvensk. Hos första generationens invandrare är det självklart, hos den andra och tredje börjar det bli något annat. Hur tänker du kring det där?– Exemplet du tar upp med den somaliska tjejen, jag gör ett misstag där. För jag pratar med henne om tacksamhet på samma sätt som jag pratade om tacksamhet med första generationens invandrare. Första generationen är jätteenkel att prata med, de vet var de har kommit ifrån och vad de har kommit till. Andra generationen har helt rätt, det är befogat av dem att säga ”vad menar du, ser du inte mig som dig själv, vi är båda födda på BB, jag har inte varit i Somalia, i Irak”. Jag tycker att tacksamhet är bra, att vi ska vara mer tacksamma men man kan inte trycka det i ansikten på människor för då kan det få motsatt effekt. Det måste komma inifrån.Vad det gäller att komma till ett land, det här blir ett parodiskt exempel och folk brukar skratta åt mig när jag säger att jag har bott utomlands, eftersom landet jag bott i är Danmark. Det är för kort för att anses ha bott utomlands. Men många svenskar förstår inte danska så bra, så det var ganska svårt att lära sig språket, trots närheten. Jag fick dock en försmak av hur det kan vara att vara invandrare. Jag fick uppleva hur svårt det var att komma in i den danska gemenskapen, det finns en massa små koder som man som svensk inte förstår. – Åh, vad spännande! Kan du inte dra några?Det är svårt men det finns en dansk humor, en lättsamhet i hur danskar är som inte finns hos svenskar på samma sätt. Det finns en attityd, de här klyschorna om dansk attityd till frihet. Danskar är väldigt lika svenskar men de är också annorlunda. Vi var en koloni där av medicinstuderande, mitt ex studerade medicin, och det var andra från norden och andra länder. Det fick konsekvensen att danskarna på universitetet umgicks med danskar och alla vi andra umgicks med varandra. Så de som hade invandrarbakgrund i Danmark umgicks med utbytesstudenter från Sverige, Norge, Island, Finland, och så vidare. Så jag har aldrig umgåtts med så många olika nationaliteter och eftersom de hade en invandraridentitet i Danmark så hade man mycket lättare att komma in i deras gemenskap. Vi blev en del av migrantkulturen på universitetet, med tamiler, bosnier, turkar, islänningar. Det var en rolig blandning men väldigt få danskar. Jag jobbade mycket i Danmark och man mötte en del konstiga attityder. Ingen kunde uttala mitt namn utan jag hette Edvard i Danmark. De kunde inte uttala mitt förnamn eller efternamn så jag accepterade Edvard. Jag hade det som mitt danska namn. Det fick mig att inse hur svårt det är att komma till ett nytt land. Om till och med Danmark känns lite tufft för mig, som svensk, hur känns det då att komma till ett land som är så annorlunda som Sverige?– Värderingsmässigt är svenskar och danskar väldigt lika varandra, vad gäller frihet och sånt där. Det du beskriver är roligt, det kan man skratta åt. Men om du kommer till Sverige och det blir en krock i värderingsfrågor, och du tänker ”de vill avbilda min profet som rondellhund och tycker att den ska vara i konstutställningar – de här människorna är sjuka i huvudet”. I deras värld är det helt stört. Jag har de här diskussionerna än idag med många som är nya i Sverige men som har bott här ganska länge. De förstår fortfarande inte hur man kan vara så respektlös mot religioner och personer i religioner som profeten. De tycker att det är något omänskligt över det, man är inte mänsklig om man beter sig på det viset. – Men jag tänkte fråga dig en sak, med tanke på hur fort det går i debatten, tror du att om jag hade kommit ut med den här boken 2012, 2013, 2014, hade den fått samma uppmärksamhet?Jag tror att du hade fått mer och väldigt negativ uppmärksamhet. Du fick en fråga när du började skriva boken, av Peter Esaiasson, som är statsvetare. Han skrev en bok som kom 2019 som heter Förorten som är en jättebra bok och som jag verkligen rekommenderar. Han knackade dörr och genomförde 900 intervjuer i Bergsjön och Hjällbo. För den som vet hur de här studierna går till så är det väldigt ovanligt att en statsvetarprofessor själv åker ut och genomför intervjuer med människor som i princip aldrig svarar på enkäter. Det är en population som är väldigt svår att nå, så han åkte ut och knackade på. Han skrev en fråga till dig: Idag är ingen dag för grubblande frågor, men när det blir vardag igen, hur ser du på argumentet att den värld du växte upp i och som du lärde dig hantera, inte finns längre? Att demografin ändras så otroligt snabbt att allt färre unga Mustafas idag lever i en miljö där det finns svensksvenskar att brottas och umgås med? Är du och andra i din generation, er relativa ungdom till trots, likväl generaler som utkämpar gårdagens krig? Och oj vad jag hoppas att det finns ett bra svar på min fråga. Jag tyckte att det var intressant, om du ville utveckla. Det är vissa av de här sakerna du tar upp, att du hade en svensk flickvän, att du umgicks med svenskar. När Diamant Salihu var här så pratade vi om när han växte upp på Tjärna ängar. Då var det fortfarande många svensksvenskar som bodde där och idag är det inte det. ”Lär dig svensk sed, lär dig språket” – är dina råd för en tidigare generation?– Jag skriver i boken att frågan från Peter Esaiasson kanske är den jobbigaste och svåraste frågan, men kanske också den bästa, jag har fått om den här boken. Anledningen till att jag är den jag är, är inte att jag läste om Sverige och svenskhet och koder. Det var för att jag absorberades in i det svenska, att jag hade en närvarande majoritetskultur. Jag tycker att Peter är inne på något intressant, ”bekämpar jag gårdagens kritik med gårdagens medel”? Riktar jag mig till en tid som kanske inte existerar längre? Det ligger något i det och i boken går jag igenom att vi kanske ska göra det man gjorde förr. Jag tar upp socialdemokratin med Gunnar och Alva Myrdal, hur de med Per Albin Hansson byggde upp det moderna Sverige. Hur man pekade med hela handen, en auktoritär hand och sa ”nu borstar vi tänderna, vi bor inte trångt och gör man det kan bostadsbidraget komma att dras in”. Det var väldigt strikt och jag menar att nu när vi har den situation vi har, vi har inte ett homogent land heller som vi hade då, så blir det kanske nödvändigt att staten får gå in igenom och peka med hela handen. ”Nu är situationen som det är och nu får vi uppfostra människor igen”. Som en folkuppfostringskampanj, det är kanske svaret? Det kommer att göra ont i det liberala Sverige, bokstavligen ta 1930-talets metoder.Du vill återvända till 30-talet?– Jag vet, min redaktör reagerade på det. Men det var då Gunnar och Alva Myrdal kom på de här idéerna.Även majoritetssamhället är mycket mer splittrat. Det där var under den industriella erans glansdagar när man planerade fram samhället. Man hade en eller två tevekanaler, ett flygbolag, en post, man hade ett av allt. Ett parti, även om det inte var en diktatur så var det en enorm stabilitet, en enorm likriktning. Det fanns inga ”opt out”-grejer. Du kunde flytta till ett annat land men det var likadant i USA under samma period. Samtidigt som Gunnar och Alva Myrdal skrev det här så påbörjades New Deal i USA under president Roosevelt. Idag är vi otroligt splittrade, vi lever i kanske inte filterbubblor men människor är verkligen mer individualistiska och kräver att få välja på livets alla områden. Det du säger är kanske det som krävs för integration men jag undrar om det ens är möjligt att genomföra. Något vi har sett är hur staten har en väldigt dålig kapacitet idag, på ett sätt man inte hade förr. Man hade en möjlighet att styra människor och idag har man svårt för det. Man har svårt att bekämpa brottslighet, kontrollera migration, staten är underställd europeiska unionen, man har stora företag som på många sätt utöver större inflytande över människor. Jag kommer ihåg när man pratade om att parabolantenner var ett hot mot integrationen, för att människor satt och kollade på teve från sina hemländer.– På den gamla goda tiden, när det handlade om paraboler.Nu har alla en parabol i handen i din telefon där du har allt och du kan välja allt själv. Du kan leva i din värld. Unga människor är del av subkulturer som är globala. Att försöka integrera svensksvenska ungdomar in i det vuxensamhället, med de normerna, det är en stor utmaning i det här medielandskapet. Kina gör någonting sånt här nu, mot uigurerna i landet.– Kanske inte det då.Jag menar bara att Kina har kvar sin statliga repressionsapparat. De har gått mycket längre såklart, men de har en kapacitet inom staten som den svenska staten saknar gentemot sin befolkning. Vi hade större statlig kapacitet förr.– Jag hör vad du säger och nej, att rakt av kopiera Gunnar och Alva Myrdal, Per Albin Hansson och den tiden går inte. Men man skulle kunna koppla försörjningsstöd till prestation. Inom en snar framtid kommer vi ha ungefär en miljon människor i utanförskap. Redan nu, men snart kommer en större andel svenskar resonera som han på Svenskt Näringsliv: Vad fan får vi för pengarna? Om vi har en miljon som inte gör rätt för sig utan vi bara finansierar deras levnad. Man skulle kunna få människor att borsta tänderna och äta tomater, om man gör det genom att använda pengar som ett språk.Här blir jag lite vänster. En gammal myt eller slagord var att invandrarna kommer hit och tar våra jobb. Men det är inte det man säger nu. Något som däremot stämmer, det finns en sketch i Grotesco där svennen skiftar mellan att prata om invandrare och robotar, att det är läskigt att de är överallt och tar våra jobb. Det ironiska är att han har rätt i satiren, för robotarna har tagit våra jobb. En anledning till att produktiviteten på en bilfabrik i Sverige har stigit flera tusen procent under de senaste fyrtio åren är inte att arbetarna har blivit mer produktiva utan att det har kommit robotar. Människorna som har kommit hit kanske vill göra rätt för sig men om vi spolar tillbaka till 1990-talet eller tidigare, var folk kanske mer främlingsfientliga och tyckte ”kom inte hit”. Men det fanns vägar in i samhället genom jobb, du kunde gå i skolor där det fanns majoritetssvenskar. Idag kommer människor, även om de har den bästa viljan ibland, till skolor som är problemtyngda. Även om du tillhör majoriteten som sköter dig är det en väldigt tuff miljö. Det finns färre jobb och de som finns har låg status. Du kan inte komma till ett industrijobb och få en helt okej lön, många jobb är städjobb och likande. Jag tänker att arbetslinjen, även om jag håller med om den på ett moraliskt plan, är tuffare idag än vad det var då. Och det är tuffare i Sverige som har så få lågkvalificerade jobb, jämfört med andra länder som har fler. Jag vet inte vad jag försöker säga.– Jag förstår. Det är ett långt resonemang man kan gå in på men min poäng med att koppla försörjningsstöd till att du gör rätt för dig, det kan vara utanför kollektivavtalet. Du kan jobba, gå i skolan några timmar, se till att det är rent i områden. För att få barnbidrag eller soc-bidrag eller bostadsbidrag gör jag också det här och det här. Och att samhällsorienteringen som finns blir striktare, att man verkligen tar till sig och visar att man har gjort det. Att den på något sätt kopplas till försörjningsstödet. Pengar är ett språk alla människor förstår.Tack, Mustafa Panshiri, för att du var med i Rak höger.– Tack, Ivar.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

united states new york hollywood man men berlin europa afghanistan island finland pakistan disneyland stockholm folk substack vem mccarthy att lite sverige wasp bb ett inte jens somalia jag roosevelt norge blir ingen varf new deal danmark din idag irak jackie chan tack mitt bara kina sista vilken zlatan bulletin hj gud kanske sist svt andersson samtidigt eritrea svensk meng jack ma frankrike hos medan ibland unga egentligen inom gaulle hade kirk douglas precis pengar volante redan ivar jet li tv4 rak tycker albanien varmt killen annars allts tills greta garbo norrland kamerun anledningen borl speciellt liding peshawar edvard mejla tillf skara myndigheten lumpen greider jugoslavien svenskt n bert karlsson delvis anderssons grotesco leif gw persson danderyd leif gw bergsj visserligen ashkan fardost mustafa panshiri jens ganman chang frick respektera hanif azizi exemplet alva myrdal johan lundberg omar makram per albin hansson mustafas erik svensson

Jacob Hård

bible international stockholm aujourd comme alors parole selon certains suisse maintenant reportage svenska les femmes les hommes berit nombreuses l'allemagne la su danderyd

Play Episode Listen Later Jul 24, 2021 65:09

Sportjournalisten om dramatik, panik och eufori kring sport i radio och tv. 2021 kommenterade Jacob Hård sitt sjuttonde skid-VM och han har i mer än trettio år hållit tv-tittarna sällskap i Vasaloppsspåret. Han fick 2020 Stora Journalistpriset. Alltid i perfekt balans mellan folklighet, proffsighet och passion skrev juryn. Karriären inleddes på 70-talet med vikariat på Radiosporten och Jacob Hård var under flera år projektledare för Vinterstudion på SVT. Var som ung en hyfsad medeldistanslöpare. I sitt Sommar pratar Jacob Hård om oförglömliga ögonblick både i och utanför sändning. - Det handlar om dramatik, panik och eufori kring sport i radio och tv. Om Jacob Hård: Journalist, 66 år. Född i Danderyd, uppväxt på Lidingö, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Producent: Henrik Johnsson. Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

journalists stockholm var vm svt alltid sommar karri vinter liding sveriges radio play radiosporten stora journalistpriset danderyd jacob h sommarv vinterstudion debuterar

Torsdag 27 maj 2021

radio bubb.la

Play Episode Listen Later May 27, 2021 103:05

I dagens avsnitt bland annat: Dödliga svampinfektioner allvarligt hot som hamnar i skymundan på grund av coronavirushysteri, privat padelbana upprör i villaområde i Danderyd, inga restprodukter när kläder gjuts av gelé samt utanförskapsområden ett olösligt problem skapat av bidragssystem och immigration https://radio.bubb.la/torsdag-27-maj-2021/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Dödliga svampinfektioner allvarligt hot som hamnar i skymundan på grund av fokuset på coronavirus och sprids mer på grund av åtgärder mot covid-19, jästsvampen Candida auris dödar två tredjedelar av alla som infekteras och är resistent mot de flesta konventionella fungicider Grannar upprörda när privatperson bygger padelbana på egna tomten i villaområde i Danderyd, misstänker att banan kommer användas kommersiellt och attrahera trafik samt leda till ljud- och ljusföroreningar, kommunen uppmanar markägaren att pausa bygget, markägaren fortsätter med hänvisning till att han följt alla regler Kläder gjuts av gelé istället för att sys av tyg, producerar inga restprodukter i tillverkningen och kan enkelt smältas ner och formas till nya plagg, skaparen Valdís Steinarsdóttir vill skapa alternativ till textilindustrin som årligen producerar mer än 60 miljarder kvadratmeter textilavfall när mönster skärs ur större tygstycken Brittiska nyhetskanalen GB News lovar att ej vara politiskt korrekta och att inga ämnen är tabu, vilket gjort vänstern vansinnig trots att kanalen säger sig vara full av mångfald, rekryterar högprofilerade nyhetsankare från BBC, ITV och Sky samt en tidigare Labour-politiker Birgitta Sparf: Utanförskapsområden ett olösligt problem skapat av bidragssystem och immigration, kulturella skillnader gör att ökad resurstilldelning befäster problemen istället för att lösa dem Johan Eklund: Nära 2/3 av Sveriges invånare i arbetsför ålder med ursprung i MENA icke självförsörjande, ekonomiskt och politiskt haveri att 700 000 utrikesfödda inte förtjänar sitt uppehälle

bbc labour sveriges itv mena vald torsdag gb news brittiska grannar danderyd steinarsd

20stationer

SuddaGränser

Play Episode Listen Later Jan 23, 2021 5:08

20 stationer Ska berätta nåt sjukt helt vridna jävla fakta tar mig på orden, du kommer baxna tror mig när jag säger, när jag säger din slutstation din livslängd blir var du kommer ifrån Priset högt för alla dom som bor i orten jag snackar inte cash, som du trodde 20 stationer, e fakking 18 år priset du betalar, för du betalar i år Hinner du i kapp , där med ditt liv Då spiken slås i kistan, ett fattigt jävla lik. 18 jävla år , skiljer fattig och en rik Mördande siffror, tragisk fakkin statistik från Danderyd till Vårby, tjugosex jävla kilometer kanske inte jävla långt, beror på hur man mäter om du kapar tiden, du har kvar x här så kanske du ser bättre, hur långt det fakkin är Fattig & Rik-mördande statistik. 18 år, 18 år på 20 stationer, 18 år du kan casha in om du äger miljoner 18 år mellan fattig o rik mellan hög o låg hur långt blir ditt liv 18 år, 18 år på 20 stationer Aggro: 18 år, 20 år, baxade år. Sitter där på tricken och väntar på ett slut Liemannen kommer och visar vägen ut När dagen kommer, hänger livet på en tråd Avstigning nästa ingen casch -ingen jävla nåd Tåget rullar på o dom med cashen sitter kvar Men en andraklassbiljett e det sista som jag har Det e som dom säger att livet e kort Född där i orten -då blir livet jävligt kort Här delar vi upp i svart och vitt i meter I bostadsområden där politikers barn inte leker Lagens armar är för korta när skotten ekar Där är tryggheten är borta och där man letar Efter jobb, & för mat för dagen, cash i år är lagen. 20 stationer, e fakking 18 år priset du betalar, för du betalar i år…

sitter rik danderyd

Reportage international - L'Église de Suède: les femmes pasteurs plus nombreuses que les hommes

Reportage International

Play Episode Listen Later Jan 7, 2021 2:31

La Suède, on le sait, est à la pointe en ce qui concerne l’égalité homme-femme. Mais ce phénomène touche aussi son Église. L’Église luthérienne de Suède, qui fut église d’État jusqu’en 2000, ne fut pas la première héritière de la réforme à donner des responsabilités aux femmes. L’Allemagne et la Suisse ont été parmi les premiers pays à avoir des femmes pasteurs. En Suède, il aura fallu attendre 1960. Mais la Svenska kirkan, c’est comme ça qu’on l’appelle, est allée beaucoup plus loin. En 2020, avec 1 533 femmes contre 1 527 hommes, elle est devenue la première grande Église au monde dont le Clergé est majoritairement féminin. « Bienvenue à l’église de Danderyd, c’est dimanche, et on va célébrer la messe… » À Danderyd, banlieue chic de Stockholm, la messe du dimanche est un rendez-vous qu’on ne saurait rater. Les paroissiens, assis sur de confortables bancs chauffants, voient s’avancer vers l’autel deux pasteurs : un homme, Peter Sandin... et une femme, Kristina Molander. Comme un symbole de cette parité enfin atteinte, les deux, ensemble, vont expliquer la Parole, et célébrer la cène. Mais le chemin pour en arriver là n’a pas été sans heurts, comme s’en souvient Berit, une des fidèles de Danderyd : « Dans les années 50 ? j’étais dans un groupe de jeunesse où tout le monde était absolument contre les femmes. Selon eux, l’apôtre Paul dit que les femmes ne doivent pas prendre la parole dans l’église. Alors je suis partie… Je ne pouvais pas supporter que mes amis soient devenus si stupides. » Les trois premières pasteurs suédoises sont finalement consacrées en 1960. Mais les hommes réfractaires bénéficient alors d’une clause de conscience qui leur permet de ne pas officier avec des femmes, et les débuts sont très lents. Eva Brunne, première évêque au monde ouvertement lesbienne, en charge du diocèse de Stockholm, fut un témoin privilégié de ces soubresauts. « Certains n’étaient pas d’accord car ce n’est pas dans la Bible. Il y avait aussi des conservateurs dans leur vison du genre : les hommes ont leur place, et les femmes la leur, dans la maison avec les enfants. La chose la pire que j’ai vécue? c’était quand on distribuait le journal du séminaire aux étudiants. Certains hommes ne voulaient pas le prendre avec leurs mains, comme si c’était sale. » Aujourd’hui, Les femmes sont largement majoritaires dans les séminaires suédois, La formation même du pasteur en a été changée. Ingrid est une des enseignantes : « Si le pasteur il y a cinquante ans était un homme, assez grave, et peut-être un représentant de l’État. Maintenant je crois qu’on voit le prêtre plus comme une personne qui est dans l’égalité, plus proche… » En 1990, un rapport estimait qu’il faudrait encore un siècle pour que les femmes obtiennent la parité au sein de l’Église de Suède. L’objectif a finalement été atteint avec 70 ans d’avance.

KORT VERSION - #448: Anders Wallensten

Värvet

Play Episode Listen Later Dec 29, 2020 34:36

VEM: Anders WallenstenYRKE: Epidemiolog/författareAVSNITT: 448OM: Att plötsligt bli en publik person, hur en stärker sitt immunförsvar, träningens fördelar, att växa upp Danderyd, läkarstudiernas (eventuellt orimligt långa) längd, vår tids rädsla för kolhydrater, sömn, att få vänner för livet i Kanada, naturen, inuiters kosthållning och givetvis en hel del om hur genomskinligt ett spöke ska vara för att vara trovärdigt.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias Nordgren (vik)DISTRUBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

kanada kort danderyd anders wallensten

#448: Anders Wallensten

Värvet

Play Episode Listen Later Dec 28, 2020 75:58

kanada danderyd anders wallensten

193. Ett händelselöst år

MÅNDAG

Play Episode Listen Later Dec 27, 2020 88:22

Armann oss det senaste inom britt-nytt, Petrina levererar sin syn på hederskulturen i Danderyd, och Jofi går igenom facit för den extremt förutseende tävlingen MM-XX! Allt detta och lite till i årets allra sista Måndag. Stötta podden med på www.patreon.com/mandag och köp allt du nånsin kan behöva på http://www.underjord.nu.

allt danderyd armann jofi

#39 HERTHA HILLFON

Konst i Blekinge-podden

Play Episode Listen Later Oct 6, 2020 23:04

Följ med när Xenia Klein och Johan Stohne djupdyker i Hertha Hillfons konstnärskap genom efterforskningar i text, bild och rum. Virtuella besök till Sölvesborgs Bibliotek och Blekingesjukhuset i Karlskrona, stadsvandringar i Danderyd och läsningar av biografier, artiklar och konstböcker. Xenia Klein är konstnär och studerar konstnärlig forskning vid Kungliga Konsthögskolan i Haag. Johan Stohne är musiker och studerar ljuddesign vid Stockholm Dramatiska Högskola / STDH. Av: Xenia Klein och Johan Stohne Musik av: Johan Stohne Konstverk: Hertha Hillfon, Möte, Blekinge sjukhuset, Karlskrona Foto: Karin Sandahl Andrén Tack: Mailis Stensman, Minnenas Vind. Svensk Mediedatabas, Kungliga Biblioteket, Stockholm.

stockholm haag bibliotek karlskrona blekinge danderyd kungliga biblioteket kungliga konsth stdh

Harry Schein (repris)

Bildningspodden

Play Episode Listen Later Aug 21, 2020 54:41

Harry Schein var det svenska 60-talets modernaste och mäktigaste medieman. Mest känd är han för att ha skapat Svenska filminstitutet och för sina privata tennismatcher med Olof Palme. Närmare synad är hans livshistoria både komplex och motsägelsefull. Harry Schein var det ensamkommande flyktingbarnet som blev ekonomiskt oberoende redan i 30-årsåldern; den passionerade socialdemokraten som bodde i lyxvilla i Danderyd och körde sportbil; en man som aktivt sökte mediernas strålkastarljus – och föraktade sig själv för det. Vem var egentligen Harry Schein? Vad säger hans liv och karriär om folkhemmets Sverige? Hur mycket av hans arv finns kvar i dagens svenska filmbransch? Veckans gäster är Louise Wallenberg, docent i modevetenskap, och Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap. Båda är verksamma vid Stockholms universitet och redaktörer för boken "Harry bit för bit" (Carlssons, 2017). Avsnittet publicerades ursprungligen i oktober 2017. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

stockholm vem sveriges avsnittet mest veckans svenska fler repris olof palme danderyd sverige hur anekdot harry schein maaret koskinen louise wallenberg

Robin Söderling

ThatbeardedSwede microcast

Play Episode Listen Later Jul 5, 2020 66:39

Rankades som världens fjärde bästa tennisspelare. Om hur en stark drivkraft kan bli både framgång och förbannelse. Och vad som hända när man aldrig ger upp. Dyrköpta erfarenheter - Jag var odödlig. Agerade som jag var ostoppbar. Skulle till och med hinna bli den första att slå Nadal på centercourtens röda grus i Franska Öppna innan året var över och allt sen skulle förändras. Det säger Robin Söderling, f.d. professionell tennisspelare, i sitt Sommar. Året är 2009 men när han året därpå ställs mot Nadal igen i final i Franska Öppna Mästerskapen hade något hänt.- Jag var inte längre det jagande lejonet, jag kände mig mer som ett jagat byte. Innan finalen mot Nadal ville jag fly. Försvinna. Han berättar när han på sensommaren 2011 är i New York och ska spela U.S Open. - Jag gråter. Jag kan inte sluta gråta. Jag har ingenting kvar. Varje gång det tagit emot med tennisen ända sen jag var barn har receptet varit det samma oavsett om det handlat om fysisk smärta, feber eller nervositet. Allt har gått att bota genom att trycka på lite till. Träna lite hårdare eller fokusera lite mer, men nu finns inga krafter kvar att ta av. Robin Söderling får ett läkarintyg att han inte kan spela. Då vet han inte att han redan tidigare på sommaren i Båstad gjort sin sista professionella tennismatch. I Båstad hade han vunnit finalen överlägset men efter prisutdelningen vill han bara köra hem. - Jag är tyst, jag kan inte prata. Förlorar kontakten med mig själv. Tappar synen. Lyckas svänga av vägen och stannar bilen. Sen faller jag. Ner i en bottenlös svart avgrund utan syre, berättar Robin Söderling. I programmet säger han. - Min talang och vilja var både en gåva och en förbannelse. Det liv jag gjorde allt för att få leva tog långsamt livet av mig. Robin Söderling berättar också om sin uppväxt i Tibro, hur han började spela när han var fyra år och hur svårt han hade för att förlora en match. I slutet säger han: - Vad jag än sitter här och säger så tror jag nog ändå att jag hade gjort allt likadant igen från det att jag var tio. Däremot hoppas jag att mina dyrt införskaffade erfarenheter kan hjälpa dem som cyklar till träningen idag. Träna och förbered dig även för den mentala stressen. Det är vad du gör när du inte idrottar som kommer att vara avgörande för din idrott. Om Robin Söderling F.d. professionell tennisspelare, 35 år. Född i Tibro, bosatt i Danderyd. Debuterar som Sommarvärd. Robin Söderling är f.d. professionell tennisspelare och blev förbundskapten för svenska Davis Cup-laget i december förra året. Spelade final i Franska öppna mästerskapen 2009 och 2010. Har slagit Roger Federer och Rafael Nadal samt vunnit tio ATP-titlar i singel. Vann Swedish Open 2011 i Båstad och det blev hans sista professionella tennismatch. Drabbades av körtelfeber och meddelade 2015 att karriären var över. Bodde under karriären i Monaco och driver eget företag. Jag har sen barnsben haft en stark drivkraft som gav mig framgång, men som också blev min förbannelse. Mitt program ska handla om vad som kan hända när man aldrig ger upp. Producent: Henrik Johnsson

new york monaco allt jag roger federer mitt atp nadal robins ib rafael nadal skulle varje sommar innan davis cup ner lyckas vinter franska tappar spelade bodde danderyd dyrk sommarv tibro debuterar

166. VG-ploggen "Barnmorskorna har ordet!"

Vattnet går

Play Episode Listen Later Jun 25, 2020 5:39

I veckan skrev 102 barnmorskor från Danderyd en debattartikel på Aftonbladet för att belysa deras arbetssituation. Nina Campioni läser upp samma debattartikel i ett försök att sätta press på makthavarna än mer. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

ordet aftonbladet danderyd barnmorskorna nina campioni

#120 - "Tändstål... min mobil... och en båt!" - Michael Lindqvist

FBKPodden

Play Episode Listen Later Jun 10, 2020 64:28

Sista FBKPodden innan sommaren bjuder på en gäst vi länge sett fram emot, nämligen "friluftsmänniskan" Michael Lindqvist. Följ med från uterinken(!) i Danderyd(!!) via AIK till otroliga 91 poäng på 92 FBK-matcher. Nu tar vi lite sommarvila men är tillbaka i augusti. Ha en fantastisk sommar vänner!

mobil en b aik lindqvist fbk danderyd

248. Sweden News 042720 COVID19 test from KTH SciLifeLab Danderyd’s hospital YKYZ Podcast Microcast

Play Episode Listen Later Apr 27, 2020 1:13

248. Sweden News 042720 COVID19 test from KTH SciLifeLab Danderyd’s hospital YKYZ Podcast MicrocastRelated links for 248. Sweden News 042720 COVID19 test from KTH SciLifeLab Danderyd’s hospital YKYZ Podcast Microcast: Reply to this episode on ykyz: https://ykyz.com/p/170562247b8394fb1d85697f9402be8bf384ec28 ThatbeardedSwede microcast: https://ykyz.com/c/microcast?&username=thatbeardedswede

covid-19 hospitals sweden microcast danderyd

CORONA SPECIAL: Är åtgärderna proportionerliga?

Ekots lördagsintervju

Play Episode Listen Later Mar 21, 2020 65:15

Coronaviruset lamslår nu delar av det svenska samhället. Gymnasieskolor och universitet har stängt, äldre ska isoleras och de som kan uppmanas att arbeta hemifrån. Både den svenska och den globala ekonomin har tvärbromsat på grund av de restriktioner som införts för att stoppa Coronaviruset. Är åtgärderna proportionerliga mot det hot som viruset utgör? Och hur förberedda var vi för en pandemi och dess konsekvenser? Vad görs just nu inom vården för att hantera situationen? Ekots Lördagsintervjus specialprogram om Corona gästas av Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheterna, Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen, Johan Styrud, överläkare på Danderyd sjukhus, Johan Torgeby, vd SEB och Fredrik Bynander, statsvetare som forskar om krishantering vid Försvarshögskolan. Sändningstiden är förlängd till kl 12.55-14.00. Programledare: Monica Saarinen Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Astrid Ankarcrona

corona seb coronaviruset folkh socialstyrelsen ekots danderyd olivia wigzell ekots l

Avsnitt 47 - Endometrios, fler frågor, fler svar!

ivfpodden

Play Episode Listen Later Oct 22, 2019 51:51

Olidlig smärta, återkommande sjukdagar, depression, samlagssvårigheter, ibland infertilitet. Endometrios drabbar ungefär var tionde kvinna och kan ge avsevärda negativa konsekvenser för kvinnan. Sedan några år tillbaka har man lyft endometrios i samhället, man satsar på särskildaendometriosmottagningar och Socialstyrelsen har skrivit nationella riktlinjer för vården av kvinnor med endometrios. Man har förstått att kunskaperna om endometrios är för svaga och att man bör förbättra hela behandlingsmodellen för kvinnor som lider av endometrios. En av landets främsta forskare inom området är Dr Helena Kopp Kallner verkar som docent inom området gynekologi och nu är hon i studion för att hjälpa oss svara på endel av alla frågetecken kring endometrios. I avsnittet resonerar vi kring svårigheter att diagnostisera och vi problematiserar även diagnossättandet i sig, vi pratar uppkomst, orsaker och behandlingar. En stor del av Helenas forskning är just att hjälpa kvinnor att få bättre behandling för olika gynekologiska problem, så klart är endometrios ett av dessa! Följ Helenas arbete på facebook-sidan Kvinnoklinikens forskning Danderyd! Avsnittet spelas in i samverkan mellan ivfpodden, Dr Helena Kopp Kallner och Livio med avsikt att lyfta endometrios samt forskning och behandling kring denna.

man avsnittet sedan fler svar livio socialstyrelsen helenas danderyd endometrios helena kopp kallner

Episod 70: Hugo Alnefelt

HV-podden

Play Episode Listen Later Oct 16, 2019 30:04

I detta avsnittet möter vi målvaktstalangen Hugo Alnefelt. Det blir ett snack om uppväxten i Danderyd, rädslan för hundar, tävlingsinstinkt och naturligtvis hockey.

episod danderyd

Beggar banned in Danderyd, lower Cod quotas in east Baltic, and people feel companies spy on them online.

Radio Sweden

Play Episode Listen Later Oct 15, 2019 1:55

Radio Sweden Daily brings you a round-up of the main news in Sweden on October 15th 2019. Presenter: Liv Lewitschnik Producer: Frank Radosevich

online radio east sweden companies spies lower banned cod beggars baltic quotas danderyd

Harry Scheins testamente

Öppet fall

Play Episode Listen Later Oct 10, 2019 86:23

När Harry Schein fyllde åttio kunde han se tillbaka på en enastående karriär. Han hade kommit till Sverige som flyktingbarn under andra världskriget men snabbt gjort sig ett namn som företagsledare och kulturskribent, och hade som VD för Filminstitutet revolutionerat den svenska filmpolitiken. När Harry Schein dog, ett drygt år efter sin åttioårsdag, lämnade han efter sig en personlig förmögenhet på 29 miljoner. Han hade inga barn och snart uppkom en dragkamp om arvet. Hos Harry Scheins advokat hittades ett testamente där pengarna testamenterades till hans livskamrat Eva Fischer. I Harry Scheins villa i Danderyd hittades emellertid ett annat testamente fasttejpat under en köksbänk, där arvet istället gick till hans grannar. Eva Fischer hävdade att detta testamente var en förfalskning, och startade en rättsprocess mot grannarna. En rättegång om Harry Scheins sista vilja.

sverige vd schein testamente juridik danderyd scheins filminstitutet harry schein

#326 – Amazonas brinner & Moderaterna 3x horungar

The Power Meeting Podcast

Play Episode Listen Later Aug 25, 2019 55:06

En person kände sig kränkt på Jons standup-klubb The Laugh House. En annan tycker att Peters reklam för Patreon är för aggressiv. Förutom detta snackar vi om att Amazonas regnskog brinner. Vi snackar om Bolsonaro, nationalstaten och kolonialism.Sen pratar vi om Moderaternas trifecta av horungeri där de vill: utreda möjligheterna för ett slöjförbud, förbjuda tiggeri OCH insamling av burkar/kläder i Danderyd och Täby – och nu plötsligt väljer att dra åt kopplet på Hanif Bali efter hans senaste utspel (bara några år försent). Stöd denna pod och få ett avsnitt till i veckan från 9 kr/månad:www.patreon.com/powermeetingpodcast See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

peters jair bolsonaro amazonas jons moderaterna brinner moderaternas hanif bali danderyd

Senaste nytt 20 augusti - Man mördad i Danderyd och polislokal förstörd efter explosion i Linköping.

Senaste Nytt: Morgon

Play Episode Listen Later Aug 19, 2019 13:32

Man mördad framför kvinna och barn i Danderyd och polislokal förstörd efter explosion i Linköping. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

man explosion efter nytt ping frst senaste augusti danderyd

Episod 63. Samtal med JACOB

Alkispodden

Play Episode Listen Later Aug 8, 2019 55:55

Alkispodden bjuder in Johans lillebror Jacob till ett samtal om brödernas olika missbrukarkarriärer och hur de blev nyktra med ett par års mellanrum. Vi pratar om hur det kändes för Jacob när Johan blev nykter, om svartklubbar i Göteborg och broderliga svek, om smuggeöl och att somna i snödrivor, om att vilja fly från sig själv och våga prata med andra, om att hitta ett gymnasieprogram där man kan vara påverkad och gå i skolan samtidigt, om att inte orka vänta till fredag för att få dricka igen, om att vara storebror på distans och få rapporter om ambulansfärder, om att hamna på öppenvården via socialtjänsten och vara yngst, om att vara nykter halva dagar och dricka alkohol andra halvan och samtidigt tänka att man är nykter, om att insjukna i hepatit, bli helt gul och åka taxi från Danderyd till Sundsvall, om att ta droger i skolan varje dag och bli bjuden på heroin, om att dricka för att inte få ångest eller bli otrevlig, om att aldrig kunna släppa missbruket helt utan hellre byta substanser och dribbla med sig själv, om bipolär sjukdom och alkohol som trigger, om medicinering och självmedicinering, om psykoser och hallucinationer med bingolottohjul och väsen som pratar, om att stappla in nervös på ett NA-möte och nästan kräkas, om att få ett epilepsianfall i Wien och köpa nätdroger från Allgemaines Krankenhaus, om att blunda för missbruket hos de som står oss nära, om att spola ner alla droger och hälla ut all alkohol och ändå inte kunna bli nykter, om att påminna sig själv om att man är beroende, om att bli inlagd på psykiatrisk avdelning i nykterheten och om att dela tillfrisknandets väg tillsammans med sin bror och få retroaktiv förståelse för varandras beteende. Vi avrundar med att skicka kärlek till Johan och Jacobs föräldrar för att de har stått ut med mycket oro och gett så mycket stöd under alla dessa år, och att det bästa sättet att säga förlåt är att göra annorlunda och bli nykter.

jacobs wien samtal episod johans sundsvall danderyd

Det vita pulvrets pris – om kokainet och ansvaret

Konflikt

Play Episode Listen Later Jun 27, 2019 54:50

Om klass och kokain, kicksökande missbrukare och drogkrigens offer. Kokainet i Europa och Sverige ökar, så vem har blod på sina händer? Möt unga partysnortare i Danderyd, prestations-kokainister i finansvärlden, spanska knarkkungar, före detta langare och oroliga anhöriga. Tidigare i år gjorde vi på Konflikt ett program om hur cannabis blivit en basinkomst för gängen och göder konflikter och dödsskjutningar i Sverige. Samtidigt ökar nu kokainet. Större produktion i Latinamerika, färre mellanhänder i Europa och ny teknik som förenklar langningen är förklaringar till att det vita pulvret blir vanligare. Veckans Konflikt följer det vita pulvret från över- och medelklassens kicksökande till hur kokainet göder grov kriminell verksamhet och har direkt koppling till vissa av de dödsskjutningar som skett i Sverige de senaste åren. I den socioekonomiskt starka Stockholmskommunen Danderyd träffar Konflikts Sally Henriksson två unga kvinnor som har egen erfarenhet av hur tillgängligt kokain är där. Danderyd är den Stockholmskommun som toppar statistiken i undersökningar om narkotikaanvändning bland unga. Vanligast är cannabis, men även kokain förekommer. En av kvinnorna har tagit kokain regelbundet i festsammanhang i ett par år nu och kvinnorna beskriver hur det är en del av deras och flera av deras vänners vardag och hur lätt de kan få tag i kokain om de önskar. Risken för någon som tar kokain i till exempel Danderyd, Täby eller Lidingö är statistiskt sett lägre än för någon i exempelvis Södertälje. Men det finns ett fall där polisen satte dit ovanligt många kokainköpare, Taxi Tony-fallet från 2013. Efter en längre tids spaningsarbete dömdes sammanlagt 19 köpare och säljare som varit inblandade. Bland köparna fanns PR-konsulter, journalister, mäklare och företagare, och en och annan kändis. Bakom Taxi Tony fanns det kriminella nätverket Lejonen. Några år efter domen dödades en av de inblandade, skjuten i huvudet i en bil i Kista i norra Stockholm. Konflikts Rouzbeh Djalaie berättar historien om Taxi Tonys uppgång och fall. Hör också Sven Granath, kriminolog vid polisen, om kopplingen mellan kokainet och det dödliga våldet. I Storbritannien pågår en livlig debatt om köparnas ansvar för den kriminalitet som kokainförsäljning göder och som i vissa fall leder till dödligt våld. Här i Sverige har frågan lyfts men debatten har inte tagit samma fart. I London har stadsledningen initierat ett nytt projekt, riktat mot företag i stadskärnan, för att ta itu med kokainproblematiken bland anställda. En av de inblandade drogexperterna beskriver det som att kokainet är en del i en risktagarkultur i stan, där idealet att jobba hårt och festa hårt växt fram. Konflikt Robin Olin träffar David Lindström, en svensk tidigare bosatt i London som varit en del av den kulturen. På andra sidan finns säljarna. De som tjänar pengar på festfolket, men också tar stora risker. Rouzbeh Djalaie har mött en före detta kokainlangare, Maher Turkie, som under flera år försåg Malmös kokainister med det vita pulvret, tills han en dag åkte dit med ett halvt kilo kokain. Och så de anhöriga, de som oroar sig för att deras barn eller syskon eller vänner ska dras in i kriminalitet och bli offer i drogkrigen. Från London kommer rapporter om att allt fler föräldrar, som en sista utväg, tar sina söner ut ur landet för att rädda dom från dödligt våld. Hundratals unga män ska till exempel ha skickats till Somalia. Och det händer att även föräldrar här i Sverige tar det beslutet. En som oroade sig för sin son så mycket att hon bestämde sig för att skicka honom till hemlandet Somalia är Nasteho Weheliye, i Tensta även kallad Mamma Tensta. Kokainets historia är en historia om våld och klass. Där de som säljer drogen ofta börjar på botten och försöker ta sig uppåt, men inte sällan kraschlandar på vägen. Och det är inget nytt. Robin Olin ringer en av dem som var med när kokainet på allvar gjorde sitt intåg i Europa, via den spanska Atlantkusten på 80-talet, den före detta knarkkungen Laureano Oubiña som efter sammanlagt 33 år i fängelse nu berättar om sin fattiga bakgrund. Hör också journalisten Nacho Carretero som skrivit den uppmärksammade boken Fariña om den galiciska kokainmaffian. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg

men pr europa stockholm sverige efter somalia konflikt bland malm samtidigt tidigare fari latinamerika risken ansvaret tensta kista hundratals i storbritannien danderyd nacho carretero vanligast robin olin atlantkusten

Avsnitt 9: ”I deras torra analyser har de någon som är lite finurlig”

Market Headlines

Play Episode Listen Later Mar 15, 2019 14:14

Mikael Sydner, Thomas Ohlén och Michael Sandsjö diskuterar veckans nyheter och händelser. HUI har en pessimistisk syn på hushållens konsumtion. Detaljhandeln tillväxttakt väntas sjunka närmaste åren. Heter det detaljhandeln eller retail? Och varför? Vi reder ut. Typ... Ikeas pick up-koncept i Danderyd stänger efter tre år. Åhléns lanserar kedja i den tuffa skönhetshandeln.

ikea lite typ deras n gon hui heter analyser torra danderyd detaljhandeln

P4 Stockholm – semifinal 1

Vi i femman

Play Episode Listen Later Jan 29, 2019 46:16

I den första semifinalen i Vi i femman Stockholm möter Källängens skola från Lidingö Vasaskolan från Danderyd. Programledare är Josefin Sundström och domare Anders Hildemar Ohlsson.

stockholm semi final p4 programledare danderyd p4 stockholm femman

92: Slutet - en monolog

Are you Sirius?

Play Episode Listen Later Dec 17, 2018 74:15

I årets sista avsnitt av Are You Sirius? summeras stort och smått i en monolog. Det blir många tillbakablickar och okända anekdoter om Josh Wicks, Omar Eddahri och Abdul Razak bland annat. Vilken artikel skrevs i baksätet på en mack i Danderyd och vem är mannen med chokladbyxorna i Sirius? Utöver tillbakablicken blir det även senaste nytt om Sirius anfallsjakt, Josh Wicks och mycket annat, bland annat vilken klubb som hugger på Zackarias Faour.

sirius vilken monolog slutet danderyd abdul razak

Prematur förlossning - När vattnet går alldeles för tidigt

Neopodden

Play Episode Listen Later Nov 12, 2018 63:29

När Lina och Gustaf väntade sitt första barn gick det inte riktigt som planerat. I den tjugonionde graviditetsveckan gick fostervattnet och Lina fick komma till avdelningen för antenatalvård i Huddinge. Fyra veckor senare föddes dottern Lill och familjen kom till neonatalavdelningen i Danderyd. I Neopoddens tionde avsnitt berättar Lina och Gustaf om vad som hände dem när vattnet gått och om deras erfarenheter från neoatalavdelningen och hemsjukvården.

fyra lill gustaf tidigt alldeles vattnet huddinge danderyd

10. Scheinvillan

Fallen jag aldrig glömmer

Play Episode Listen Later Oct 31, 2018 31:50

Harry Schein kommer som flykting till Sverige redan som 14-åring. Han lyckas undfly andra världskrigets nazister. I slutet av 60-talet står han på karriärens topp. Han är chef för Filminstitutet. En dåtidens stora kulturprofiler som rör sig nära maktens korridorer. Hans praktvilla i Danderyd är samlingspunkten för politiker och kulturelit. Efter ett hårt liv med whiskey och cigaretter dör Schein 2006. Då börjar flera märkligheter hända kring hans testamente eller testamenten - för det finns fler. Allt leder senare till en mordbrand. Vad hände med Scheinvillan? Varför sattes den i brand? Hasse Aro har träffat Lars Bröms som utredde mordbranden. Mail: fallen@ilikeradio.se

mail hans sverige efter allt schein danderyd hasse aro lars br filminstitutet harry schein

Viktor Telégin & Henrik Bergstedt

Sju lager av livet

Play Episode Listen Later Aug 28, 2018 93:34

I avsnitt 14 besökte Viktor Telégin och Henrik Bergstedt studion som är två av de som grundade Stolta skateboardåkare. Vi pratar om hur skateboard entrepenörskap, innovatörskap och kreatörskap hänger ihop, hur glassbilen lockade Viktor till att börja skejta, Stolta skateboardåkare och varför de startade det initiativet, vi pratade om skateboard som samhällspåverkare och om hur brett skateboard är idag och hur spännande det är med alla grenar och olika sätt att vara skateboardåkare på är. Sen får vi höra cokney, om hur Danderyd och Akalla påminner om varandra, om hur Henrik varit en pionjär inom snowboard när han började åka rails under hans uppväxts gotländska vintrar och såklart mycket mycket mer.

viktor danderyd stolta akalla

Björn Jakobson

Play Episode Listen Later Aug 6, 2018 51:43

ENTREPRENÖR, 83 år. Född i Stockholm, bosatt i Danderyd. Debuterar som Sommarvärd. Mitt program handlar om vad jag lärt mig om barn och av barn och att jag har grundat två företag. Det blir vidare även några okända anekdoter om Evert och Sven-Bertil Taube. Om Björn Jakobson Grundade företaget BabyBjörn tillsammans med svägerskan Elsa Jakobson, 1961. Idag omsätter koncernen 660 miljoner kronor och säljer bärselar och andra barnprodukter till ett 50-tal länder. Starkt engagerad i sin och sin fru designern Lillemor Jakobsons skapelse Artipelag, ett stort konstmuseum insprängt i naturen i Värmdö utanför Stockholm. Paret har tilldelats kunglig medalj och fått Albert Bonniers pris till Årets företagare och Stora Exportpriset. Har dyslexi och betraktades som dum under uppväxten. Bärselen fick stor uppmärksamhet när Oscarsgalans värd Ellen DeGeneres bar statyetten i en sele. Producent: Anders Wennersten

stockholm idag ellen degeneres mitt sommar vinter evert paret starkt jakobson danderyd sommarv sven bertil taube albert bonniers om bj babybj debuterar artipelag

Arne Ljungqvist

stairs melatonin iva danderyd

Play Episode Listen Later Jul 9, 2018 64:06

LÄKARE, PROFESSOR EMERITUS I MEDICIN, 87 år. Född i Stockholm, bosatt i Danderyd. Debuterar som Sommarvärd. När den legendariske dopningsjägaren och läkaren Arne Ljungqvist startade anti-dopingkampanjen på 70-talet var oförståelsen och okunskapen rätt total både bland idrottsmän, ledare och allmänheten. I sitt Sommar beskriver han hur till och med det svenska landslaget ville ha bort honom. Men nu 45 år senare är bilden en annan: Doping är det fulaste fusk som finns i både idrottarnas och allmänhetens ögon. Sommarpratet börjar med ett möte med President Putin i Olympiska Spelen i Sochi 2014. Han tittade Arne Ljungqvist i ögonen och sa: Welcome, It is an important job you have. Arne svarade Thank you, but the job is also quite difficult. Inte anade jag då hur sannspådd jag skulle bli. Vi får sedan höra hur det gått till vid olika tillslag: som när de jagade Greklands mest kända friidrottare under Atén-OS efter det att de smitit från dopingkontroller. Eller när dopade österrikare kastade sig ut genom fönstren och flydde hem till Österrike när de gjorde en razzia tillsammans med italiensk polis mot deras olympiska förläggningar vid Turin-OS 2006. Han tar också upp flera kända fall med medaljvinnande idrottare som befunnits dopade vid olika mästerskap. Arnes program handlar om hur den långa vägen har sett ut: från när han började sitt arbete och steroider var något som aktiva idrottare efterfrågade och använde, till att bli det fulaste av fusk inom idrottsvärlden. Samtidigt ser han också hur ett omfattande missbruk av steroider och andra dopingmedel bland icke elitsatsande ungdomar och yngre har blivit en erkänd folkhälsofråga idag. Om Arne Ljungqvist Legendarisk dopningsjägare och idrottsledare som anses vara en av världens främsta experter på dopning inom elitidrotten. Var med och bildade den världsomspännande antidopningsorganisationen WADA och är hedersledamot av Internationella Olympiska Kommittén IOK. Tidigare ordförande för Sveriges Riksidrottsförbund och Svenska friidrottsförbundet, samt IOK:s och WADA:s medicinska kommittéer. Berättar i boken Dopingjägaren om sitt liv i medicinens och idrottens tjänst. Driver nu en egen anti-dopningstiftelse med information om och utbildning i dopningsfrågor för ungdomar. Blev 1952 svensk mästare i höjdhopp och satte personligt rekord med 2,01meter. Deltog i OS samma år. Producent: John Swartling

men os vladimir putin driver stockholm var eller inte doping arne svenska blev sochi sommar wada tidigare vinter arnes greklands danderyd iok sommarv ljungqvist olympiska spelen debuterar deltog arne ljungqvist internationella olympiska kommitt

Så funkar RUT- och ROT-avdraget

Pengar och Politik

Play Episode Listen Later Jan 25, 2018 92:58

(spoiler: inte så bra!). Bidragsberoende ökar i Danderyd, men inte i Gällivare. Orsaken är RUT-avdraget. Hur är det tänkt, vad är det bra för, och hur skulle det kunna fungera istället? Med Sandro Scocco och Jenny Lindahl.

rut funkar orsaken danderyd jenny lindahl

Stairs podcast 32: Melatonin på IVA

STairs podcast

Play Episode Listen Later Nov 5, 2017

Podcast 32 handlar om användning av Melatonin på IVA. Det är en inspelning av Dr Silvia Nunes från ST-fredagen om sedering och smärtlindring på IVA som hölls på Danderyd 5 maj 2017

#64 Harry Schein

Bildningspodden

Play Episode Listen Later Oct 18, 2017 54:54

Harry Schein var det svenska 60-talets modernaste och mäktigaste medieman, mest känd för att ha skapat Svenska filminstitutet och för sina privata tennismatcher med Olof Palme. Närmare synad är hans livshistoria både komplex och motsägelsefull. Harry Schein var det ensamkommande flyktingbarnet som blev ekonomiskt oberoende redan i 30-årsåldern; den passionerade socialdemokraten som bodde i lyxvilla i Danderyd och körde sportbil; en man som aktivt sökte mediernas strålkastarljus – och föraktade sig själv för det. Vem var egentligen Harry Schein? Vad säger hans liv och karriär om folkhemmets Sverige? Hur mycket av hans arv finns kvar i dagens svenska filmbransch? Veckans gäster är Louise Wallenberg, docent i modevetenskap, och Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap. Båda är verksamma vid Stockholms universitet och i höst aktuella som redaktörer för boken "Harry bit för bit" (Carlssons). Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

stockholm veckans olof palme danderyd sverige hur harry schein klas ekman humanistiska magnus bremmer

På uppdrag för Röda Korset

Akutsjukhuset

Play Episode Listen Later Aug 17, 2017 26:19

Det var på grund av lumpen på kustartilleriets sjukvårdsskola som Fredrik valde sjuksköterskeyrket. Han har jobbat på Danderyd i snart tio år och trivs bra, men han är både nyfiken och rastlös. Därför har han arbetat utomlands, under tuffa förhållanden i konfliktdrabbade länder. Fredriks berättelse handlar om uppdrag för Röda korset, varför han fick nog av arbetet i läkemedelsbranschen och hur det går att kombinera familjelivet med jobb i krigsdrabbade länder. Och, förstås, det vanliga jobbet som ledningsansvarig sjuksköterska på akuten. - Mitt arbete handlar inte om att peka med hela handen och bossa över folk. Alla vet vad de ska göra. Mitt jobb är att få allt att flyta och se till att vi hela tiden har beredskap inför större larm.

mitt fredrik korset fredriks uppdrag danderyd

Stairs podcast 20: Smärtlindring på IVA

STairs podcast

Play Episode Listen Later Jun 25, 2017

I podcast 20 föreläser Silvia Nunes, Danderyd om smärtlindring av kritiskt sjuka patienter. Föreläsningen hölls under en ST-fredag om sedering och delirium 2017.

stairs danderyd

Stairs podcast 14: Kokboken för sedering på IVA

STairs podcast

Play Episode Listen Later Jun 25, 2017

I podcast 14 föreläser Peter Sackey från Karolinska och Silvia Nunes från Danderyd om sedering på IVA. De sammanfattar sina erfarenheter som kliniker och forskare till en kokbok för hur du kan sedera dina kritiskt sjuka patienter. Föreläsningen hölls på en ST-fredag på Danderyds sjukhus 2017.

stairs iva karolinska danderyd danderyds

Rika barn leka bäst

Inget Speciellt

Play Episode Listen Later May 28, 2017

Episode 19 I veckans podd har vi skönt kladdkakshäng hos Charlie i Danderyd, Chribba droppar världens bästa cliffhanger och Robin delar med sig av en av sina berömda teorier. Mycket nöje!

barn mycket rika leka danderyd chribba

Loa Falkman- Barytonen som följde magkänslan 

Svenska ikoner

Play Episode Listen Later May 28, 2017 29:03

Han är en av Sveriges främsta operasångare och skådespelare och har stått på några av de största scenerna i världen. Och han menar att den största konkurrenten i livet är han själv. Loa Falkman upptäckte passionen för musiken och operan som 14-åring i familjehemmet i Danderyd. - Det stod ju litegrann på mitt kretskort när jag föddes med musikaliteten, farfar var operasångare och vi musicerade ofta. Jag kunde cykla hem på frukostrasten och passa på att lyssna på Mozart, Don Carlos och Verdi, säger han. Loa Falkman fyller 70 år i sommar (2017) och har inga planer på att lägga sången på hyllan. - Jag ser inget slut, jag är fortfarande efterfrågad och utvecklas som konstnär och människa, jag har alltid piskan över mig och min stora konkurrent i livet är jag själv, säger han. I Svenska ikoner berättar Loa Falkman om musiken, självförtroendet, melodifestivalen 1990 och magkänslan som han har följt under sin långa karriär. Reporter är Max Landergård. Programmet produceras av Storstad Medieproduktion.

reporter mozart jag sveriges verdi svenska loa programmet don carlos magk danderyd ikoner loa falkman max landerg

Kaliber om avdragsfällan - vem tar smällen?

Play Episode Listen Later Oct 19, 2015 29:57

Kaliber kartlägger de många turerna i spelet om ränteavdragen och söker svaret på vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner - och vilka som i det tysta har stått som vinnare. Grafik: Här skulle slopade ränteavdrag slå hårdast 10.30: Chatta med reportrarna om granskningen – Välkommen på visning. Här har ni ett prospekt. Längre in har ni min kollega som är ansvarig för visningen. Och jag kommer att visa er tvättstuga förråd och garage. Så det är bara att hugga tag i mig sen. – Toppen tack. – Tack. – Man får inte gå ut där Vilma. Bara titta. – Det här var ju trevligt rum. Grönskan här utanför är trevlig också. Och så har man en liten överblick över gården. Om man nu ska våga släppa ut de här, säger Kristin Carlsberg och tänker på lilla dottern Vilma. – Hur många visningar har du gått på? – Herregud! Det har varit hur många som helst. Nu har det varit så hysteriskt. Det kan ju inte fortsätta så här. Antingen blir det en sån där bubbla igen. Och så blir det problem för dem som lånat pengar. Men räntorna kommer säkert vara låga ett tag till. Man får ju tänka ett tag innan man gör ett sådant här stort köp. Det är lägenhetsvisning i centrala Göteborgs. En fyrarums lägenhet har ett utgångspris på nästan fyra miljoner. De senaste åren säljs bostäder så snabbt att de inte ens kommer ut till visning berättar mäklaren Leif Andersson. – Jag tror att många är otroligt less på att lägenheter försvinner innan före ordinarie visning. Så de räknar inte ens att det ska bli visning. – Hur har prisutvecklingen varit här i Göteborg? – Den är fortsatt väldigt stark. Jag tror det är 23,5 procent på tolv månader rullande. Och det var nästan likadant året innan. Det har varit en kraftig värdeökning, säger Leif Andersson. Men trots att en lägenhet är i attraktivt läge finns där en gnagande oro över dess värde. Johan Carlberg är en av spekulanterna med frun Kristin och dottern Vilma. – Med facit i hand har man varit orolig varje gång man köpt bostad. Hittills har det gått bra. Men någon gång ska det backa. Då är det bra att ha lite buffet också, vilket vi också har, säger Johan Carlberg. Även politikerna har blivit oroliga över de rusande bopriserna och har kommit överens om ett amorteringskrav som tvingar låntagare att betala av sina lån. Och allt fler röster höjs för att även ändra det så kallade ränteavdraget. Staten ger en skatterabatt på 30 procent. Ränteavdraget betyder till exempel att istället för 1000 kronor i räntekostnad blir det 700 kronor efter att staten sänkt skatten. Summorna syns sällan. Avdraget sker automatiskt i deklarationen. – Jag tänker inte ens på ränteavdragen idag utan det är en slags bonus när man får sin deklaration. Vi gör ju inga avdrag varje månad med ränteavdrag utan det är på något sätt pengar man fått tillbaks vid årsslutet, säger Johan Carlberg. – Vad tänker du kring systemet med ränteavdrag? – Tanken var nog god när man införde det. Om man tar bort det nu bli tufft för många. Vad händer om ett ränteavdrag försvinner? Vilka kan drabbas? Kaliber bestämmer sig för att granska en bostadssubvention som kan påverka hela den svenska ekonomin. För att förstå problemet lyssnar vi på utländska bedömare som länge varnat för konsekvenserna av det svenska ränteavdraget. Internationella valutafonden IMF besöker Sverige med en delegation som bland annat analyserat ränteavdraget. – Tack så mycket för att kom till presskonferensen om slutsatser från IMFs artikel 4- uppdrag till Sverige 2015, säger Craig Beuamont, delegationschef IMF. – Bostadspriserna är mycket höga och hushållens skulder är mycket höga och de båda ökar. Vi ser inte någon omedelbar risk, men vi ser enansamling av risker. Craig Beuamont berättar att av alla länder i EU är det Sverige som har de största skattesubventionerna för boende. – Sverige toppar ländernas ranking när det gäller skattefördelar för bostäder. Och en av de stora skattesubventionerna är ränteavdraget. Riskerna på bomarknaden gör att IMF tycker att Sverige stegvis ska ta bort ränteavdraget. – Vi tycker att det är ett mycket bra tillfälle att avveckla ränteavdraget. Räntorna är för närvarande mycket låga. Och bostadsmarknaden är robust. Det är den tidpunkt då marknaden kan absorbera en sådan förändring, avslutar Craig Beuamont. Den svenska subventionsmodellen med ränteavdrag har återkommande varit kritiserat av IMF och även EU. Så här lät det i Dagens Eko för två år sen: "Hård EU kritik mot höga svenska bostadsskulder. Precis som förra året är kritiken mycket hård mot skattereglerna för bostäder. Den svenska bostadsbeskattningen gynnar skuldsättning skriver EU-kommissionen. Annat EU kommissionen inte gillar är avdragsrätt för räntor och låg fastighetsskatt....." – Yes, Christophe André. – Hej jag heter Erik Palm och ringer från Sveriges Radio. Så kritiken mot ränteavdraget har alltså funnits länge. Även Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har kritiserat ränteavdraget sen före millennieskiftet och rekommenderade att Sverige skulle sänka avdraget redan för åtta år sen. Christophe André på OECD bedömer att det svenska systemet ger högre bopriser och skapar en bubbla. – Det ger inte människor att bättre tillgång till bostäder utan det driver upp priserna. Om det fortsätter så här kommer det någon gång att bli en bubbla. Bubblan kommer att brista och det blir offer, säger Christophe André, senior ekonom OECD. Bolånen har fördubblats på tio år är nu är hushållens lån över tre tusen miljarder kronor. Men de låga räntorna har gjort att statens kostnader för ränteavdraget har legat på ungefär samma nivå. Problemet är att om de rekordlåga räntorna stiger, rusar statens kostnader i höjden berättar Mats Dillén generaldirektör på Konjunkturinstitutet. – Om vi blickar framåt när räntorna går upp kommer skulderna att finnas kvar. Och då kommer hushållens ränteutgifter öka väldigt mycket därmed de här ränteavdragen också. Så vi tror att de kommer att stiga ifrån 20-25 miljarder idag till 60 miljarder om tio år, säger Mats Dillén. Ränteavdragen kostade staten 27 miljarder ifjol. Kostnaden för ränteavdraget är därmed större än kostnaden för polisen som är 22 miljarder. Trots återkommande internationell kritik har Socialdemokraterna i regeringen hittills inte gjort någon förändring. De vill ha långsiktiga spelregler för bostadsägare. Så här sa finansminister Magdalena Andersson i våras: "Vi har inte haft några förslag om ränteavdragen. Det kan vi notera att det har moderaterna också varit tydliga med att de inte har. Så jag tycker inte att den frågan är aktuell." Kaliber bestämmer sig för att undersöka vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner – och vilka som har stått som vinnare. Och vi får oväntade svar. Vi återkommer till det senare i programmet. Men först backar vi bandet. Ränteavdraget visar sig härstamma från 1928. Principen var att betalar man skatt för sin bostad är det rimligt att även kostnader, så som ränta, kan dras av. Men när fastighetsskatten togs bort för närmare tio år sen ändrades inte ränteavdraget, trots att dåvarande moderatledaren Fredrik Reinfeldt tog upp frågan i valrörelsen 2006. " Och här är ekot. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt gav nyss besked i Ekots utfrågning att han vill att alla villaägare i landet ska få lägre fastighetsskatt. Samtidigt är Reinfeldt beredd att titta på ränteavdragen för lånen på huset. – Man kan också överväga att titta på villkoren för ränteavdraget i det här sammanhanget. Men vi har inga färdiga beräkningar." Det visar sig var en alltför känslig fråga. Utspelet dras tillbaka bara två dagar senare. "Ja det gällde inte då och inte nu heller. Jag inser att jag inte är den här typen av robotpolitiker som man förmodligen måste vara i en valrörelse." Inte heller alliansen, som också fått upprepad kritik för ränteavdraget, rörde det. Men inte ens ett år efter alliansen lämnat makten, ändrar sig tidigare finansministern Anders Borg. Efter åtta år utan att röra ränteavdraget sa han nyligen till Sveriges Television att det kan behöva ändras. "Då finns det en risk att skuldsättningen stiger och då finns det skäl att överväga om man kan göra andra åtgärder till exempel att trappa ner ränteavdraget." Ansvariga politiker verkar alltså röra sig runt ränteavdraget som katten runt het gröt. På lägenhetsvisningen i Göteborg tycker Kristin Carlberg att priserna är hisnande höga. – Det känns ju lite läskigt att folk kan låna så här mycket pengar. Att man kan belåna sig så otroligt mycket. Mina föräldrar köpte ju hus på 90-talet. Då vet jag ju att räntorna gick upp hur mycket som helst. Och det blev ju tufft för dem. De har tre barn. Och det var inget de hade räknat med. Det känns lite läskigt det här. Varför sitter det så långt inne för ansvariga politiker att röra ränteavdragen? För att förstå riskerna med ändrat ränteavdrag tittar Kaliber på senaste gången någon ändrade det. Det var för omkring 25 år sen 1991. För de flesta halverades ränteavdraget mot idag och hamnade på 30 procent. I början på 90-talet föll bomarknaden i flera år och det tog nästan ett decennium innan bopriserna var tillbaka på samma nivå igen. Och enligt statens offentliga utredningar, SoU, var ränteavdragssänkningen en av orsakerna. Mats Dillén på Konjunkturinstitutet berättar om det branta fallet. – Huspriserna föll i storleksordningen 30 procent i reala termer i 90-talskrisen. Ungefär hälften av det har man uppskattat att det berodde på förändringarna inom ränteavdraget. Men då gick man också ganska fort fram. Och då ökar risken för mer abrupta rörelser på bomarknaden, säger Mats Dillén. Och även om kanske få numera minns att boprisfallet kom efter bland annat ett ändrat ränteavdrag, finns det de som påminns om det varje dag. – Jag sitter i en väldigt svår och trängd situation. Och vill inte förvärra det mer än det eventuellt är. Anders råkade ut för det många idag varnar om. Han bor i en stad i södra Sverige. Under 80-talet jobbade han som försäljningschef på olika IT-bolag. Vi kallar honom ”Anders”. Han heter något annat och hans ord är inlästa av en annan person. – Det första jag ägde var en bostadsrätt sedan köpte vi ett mindre hus, efter några år köpte vi ett större hus. Med garage och trädgård. Och till slut bestämde vi oss för att köpa ett hus utanför storstaden lite grand på landet, men ändå nära. Jag hade bra inkomster, min fru hade bra inkomster. Så vi kunde unna oss en del grejor plus att vi kunde spara också. Men så ändrades skattesystemet. – Vi hade väldigt förmånliga lån mot slutet på 80-talet. Situationen började ändras väldigt kraftigt. Räntorna steg otroligt högt. Och ränteavdrag har ändrats också. Alltså man kunde inte dra av hela räntan som man kunde göra tidigare. Man blev tvungen att strama åt väldigt kraftigt. Man tjänade samma pengar som tidigare. – Men kostnaderna steg? – Ja. Nu börjar en ond spiral. Han tvingas byta till ett billigare hus på grund av de nya reglerna för ränteavdrag. Men räntorna med lägre avdrag blir till slut ändå för mycket för Anders. Räntorna stiger till rekordnivåer och samtidigt råder en stor fastighets- och finanskris som ger hög arbetslöshet. Anders klarar inte betala lånet. Långivarna tvingar honom sälja huset på exekutiv auktion för långt mindre än han gav för det. Han hamnar nu hos Kronofogden med en miljon i skulder. – Vad hände med din familjesituation? – Naturligtvis började allting knaka. Fungerar inte ekonomin så fungerar ingenting annat i familjen heller. Och på något sätt kärleken försvinner också. Och han förlorar mer än sitt hem. Äktenskapet kraschar. Anders ekonomi klarade alltså inte av kraftigt höjda räntor och samtidigt ändrat ränteavdrag. Han har försökt bli kvitt skulderna i en så kallad skuldsanering. – Jag har begärt skuldsanering vid ett tillfälle och tyvärr har jag blivit nekad det. – Hur mycket har du i skulder nu? – Mina skulder ligger på över sex miljoner kronor inklusive ränta på ränta. – Så en miljon på 90-talet har växt till sex miljoner? – Ja... Anders blir svårt sjuk efter han förlorar sitt hem. Och än idag har hans liv stora begränsningar. – Det är svårt att bjuda folk när man inte har pengar som räcker för dagen. Det positiva är kanske att jag blivit en expert på hur många sätt man kan tillaga makaroner. – Vem är du arg på idag då? – Framförallt på mig själv. Och sedan kanske också på vissa banker och rådgivare. – Vad hade själv för ansvar här? – Det finns makter som påverkar en. Plötsligt blir man liten och hopplös. Samtidigt som man känner som vi killar gör en skam att vi tillåtit en sån här situation hända. Man skäms att man var kanske inte var tillräckligt observant. Skulder ger skam och leder till ett liv i det tysta berättar Anders. Men är Anders ett extremt undantag? Och vilka risker finns idag för att fler drabbas som Anders och inte klarar av ett sänkt ränteavdrag? – Här har ju dels antal ärenden vi hade för som kom in för försäljning under början på nittiotalet, säger Johan Krantz. Han är controller hos Kronofogden. Kaliber har genom en sökning i Kronofogdens dataregister fått ett svar på hur många som fick skulder i 90-talskrisen som fortfarande har kvar dem idag. – Det finns ju ett ganska stort antal personer som faktiskt har skulderna kvar här hos oss. Och de har nu levt med de här skulderna i över tjugo år nu. Man har sagt att det kan röra sig om 25 000 personer. I vissa fall har man sagt att det är betydligt fler. Problemet är att vi har ingen helhetsbild. Vi kan bara se vilka som finns hos oss. För varje enskild individ är det en personlig katastrof. En utlåningsfest för 25-år sen och tusentals lider fortfarande av skulderna. Men vilka skulle kunna drabbas idag om ränteavdraget tas bort? – Hejsan Hans Heggemann söker jag. – På SCB? – Ja. Kaliber besöker Statistiska centralbyrån och beställer fram unik statistik om hur beroende hushållen är av ränteavdraget idag. – Vad jag vet har ingen räknat på det här sättet tidigare och tittat just på de här grupperna som ligger under risk för fattigdom. Kalibers tar fram siffror som visar hur många hushåll som är skuldsatta och har betydande lån och därmed ränteavdrag. Definitionen av fattig är de som har mindre än sextio procent av genomsnittsinkomsten. Resultatet överraskar SCBs Hans Heggemann som tagit fram statistiken åt Kaliber. – Det är förvånande att så pass många som har så låga disponibla inkomster då ändå måste ha ganska höga lån för att komma upp i de här nivåerna. 65 000 hushåll har så låga inkomster att det klassas som under risk för fattigdom, men ändå så stora lån att de får göra avdrag på 500 kr per månad eller mer. Av dem är 24 000 hushåll barnfamiljer. – Vissa av dem kan nog vara beroende av det. Det är klart att ju större beloppet desto större är beroendet. Det finns ju de som hade ett belopp som var betydligt mer än de här femhundra kronorna. – Så för dem skulle det vara tufft om ränteavdraget avvecklas? – Ja, skulle kunna bli i alla fall. Vi ser ju även om man tittar på barnfamiljer så är det många som hamnar i samma situation. De ligger under riskgränsen för fattigdom. Och de har ränteutgifter som tyder på att de har ganska höga lån. Kalibers granskning visar också att det är hushåll med höga inkomster runt storstäderna som får mest skatteavdrag för sina lån. Det beror på att de ofta har dyra lägenheter och villor. 12 000 hushåll i Sverige med dubbel så hög inkomst som genomsnittet får mer än 4 000 kronor i månaden i ränteavdrag. Mer än hälften av dem ligger i Stockholms län. – Runt Stockholm, Danderyd, Lidingö, Täby, utanför Malmö, Lomma, Vellinge, runt Göteborg, Kungsbacka och Öckerö. Där kostar husen mycket. Och då blir lånen höga och ränteutgifterna höga och där får hushållen mycket tillbaka. – Så de är ränteavdragets vinnare? – Ja, så skulle man kunna se det. I alla fall de som får ut de högsta beloppen. Om man jämför en kranskommun i Stockholm och en glesbygdskommun i Norrland i alla fall. 27 miljarder i skattestöd för att låna pengar, mer än kostnaden för polisen. Och det finns ingen gräns för hur stort ränteavdrag en person kan få. Det här reagerade socialdemokratiske ledaren Olof Palme på redan under 80-talet. – Om man har sådana här fall där i sak skattebetalarna får vara med och subventionera upp till 80 000 kronor i skattelättnad för ränteavdrag. Då blir det ju faktiskt orimligt. Men ingen begräsning infördes. Ränteavdraget berör främst bolån, men även andra privata lån kan ingå. Och i Kalibers granskning upptäcker vi att ränteavdraget hos 15 privatpersoner överstiger en miljon kronor per år. Miljonbeloppen överraskar Hans Heggemann på SCB. – Jag blev förvånad över att det var så högt bara. – Men det finns ett flertal personer då som har över en miljon i ränteavdrag? – Mm, det gör det. Skatteverket bekräftar att de förekommer ränteavdrag på över en miljon kronor. Reglerna för ränteavdraget är en fråga för lagstiftaren, riksdagen, säger skatteverket till Kaliber. Kalibers granskning visar att husägare som Anders som blivit beroende av ränteavdraget får ta smällen om det ändras. Staten och bostadsägare bär nu på allt större risker. Samtidigt finns det andra vinnare vid sidan av som i praktiken har garanterats statens beskydd: bankerna. På 90-talet räddades flera storbanker av staten. Även under finanskrisen 2008 fick bankerna stöd av staten. Henrik Braconier är chefsekonom på finansinspektionen. – Det finns inte någon lagtext som säger att vi garanterar bankerna. I och med att stora banker är så centrala för det finansiella systemet så har det funnits en förväntan och det har vi sett i omvärlden också att man tid efter annan löst ut banker i kris. Så på så sätt har det funnits en implicit garanti. Staten har gripit in om det blir problem för bankerna. Och statliga ränteavdraget har varit en vinstlott för bankerna för ränteavdraget innebär att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. – Det går ju i huvudsak till hushållen som faktiskt kan låna billigare helt enkelt. Sen är det klart att genom att de kan låna lite billigare så lånar hushållen lite mer. Och det är den här faktorn "lite mer" som gör att bankerna får en högre lönsamhet, säger Henrik Braconier. Hur mycket ränteavdraget lyfter bankernas lönsamhet har inte finansinspektionen analyserat. Men bolån är mycket lönsamt idag. Vinstmarginalerna är rekordstora. – Det ligger högre än någonting vi sett på 2000-talet egentligen. Förra året gjorde de fyra storbankerna vinster på hundra miljarder före skatt, där en stor del kommer ifrån svenska bolån. Och storbankerna delade ut femtio miljarder till aktieägarna. – Ja, bankerna har en god lönsamhet i dagsläget. Svenska banker har god lönsamhet. Särskilt om man jämför hur det ser ut i Europa. – Har det någonsin varit bättre lönsamhet i svenska banker? – Då får vi nog gå relativt långt tillbaka. Vi är nu uppe i nivåer vi såg innan finanskrisen, avslutar Henrik Braconier. – Jag kan inte uttala om vad som är exakt sunt och rimliga vinster. Men det är inga övervinster i förhållande till vad andra aktörer gör på marknaden, säger Johan Hansing, chefsekonom på bankernas intresseorganisation Bankföreningen. Han säger först att ränteavdraget inte ökar bankernas lönsamhet men medger sen att det kan vara så. – Ränteavdraget har ingen direkt koppling till bankers intjäning. – Jag pratade med finansinspektionen och de säger att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. Vad säger du det? – Det är möjligt att utlåningen är lite större än den skulle vara annars. Det är ju ett av skälen också att man just diskuterar just att minska på ränteavdragen. Efter senaste finanskrisen finns nya krishanteringsregler som innebär att bankernas ägare och långivare får ta större ansvar om en bank får problem, enligt Bankföreningen. Men Johan Hansing tror att bankernas risken från bolån även framöver kommer att vara liten. – Inträffar det problem på bostadsmarknaden så är det erfarenhetsmässigt, till exempel från den förra finanskrisen i Sverige på tidigt 90-tal, så att det inte är i första hand bankerna som får kreditförluster utan problemen kommer ifrån enskilda hushåll och för samhället där tillväxt och samhällsekonomin i stort utvecklas sämre än vad den gjort annars. – Så bankerna klarar sig? – Bankerna brukar klara den här typen av kriser bra. – Men privatpersoner kan få eviga skulder om de lånar för mycket. Hur ser du på det? – Ja men det är ett system som finns i stort sett alla länder. Lånar man pengar så förväntas man också lämna tillbaka pengarna. Efter intervjun med Kaliber hör bankföreningen av sig och säger att de är bekymrade över bomarknaden och vill trappa ner ränteavdraget. Banker vinner på ränteavdraget, och har mycket låga egna risker på bolån. Johan Krantz på Kronofogden berättar att det inte finns någon garanti att staten går in och hjälper privatpersoner med så kallad skuldsanering. I värsta fall kan bolåneskulder bli kvar för alltid. – Det är ju så lagar och regler är utformade. Att det inte finns någon definitiv preskription på privata fodringar. Till skillnad när man skulder till staten då skrivs ju faktiskt skulderna av ett antal år. – Så man kan bli skuldsatt för evigt? – Ja, och det är ju det man ser på de här personerna nu, säger Johan Krantz. När bopriserna steg fick Anders låna av bankerna. Men när ränteavdraget minskade vid fel tidpunkt vände det. Efter det har han levt på existensminimum. – Kronofogden tar alla pengar. Och lämnar bara det som är ett så kallat existensminimum. – Hur många år har du levat på existensminimum? – Sen -92. – 23 år? – Ja. Så tydligen det finns ingen preskriptionstid i Sverige. Jag vet att det finns kanske de som utnyttjar systemet. Men det är de stora fiskarna som klarar sig. Sådana här mindre, då är det lätt att klämma åt. Jag tänker ansöka en gång till om skuldsanering sen får se. Annars verkar de att jag vill dras med detta till mina sista dagar. Då blir jag av med skulderna... På lägenhetsvisningen i Göteborg säger spekulanterna att de är jobbigt med borallyt. Risken för en bobubbla skrämmer Kristin Carlberg, men samtidigt vill hon lösa familjens trångboddhet. – Det är svårt att ta sig vidare. När man nu sitter i en trea och två barn. Ja, hela grejen är lite läskig faktisk. Reporter: Erik Palm Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

man men european union europa pl stockholm med vem att situationen sverige av efter mm bankers inte jag varf imf vilka tack malm bol bara organisationen oecd tar svenska trots sou llen samtidigt hej tanken precis staten vissa resultatet problemet definitionen framf ungef sveriges radio intr annars toppen allts olof palme norrland llan fungerar internationella socialdemokraterna scb magdalena andersson liding hittills risken antingen kaliber skatteverket naturligtvis herregud fredrik reinfeldt christophe andr anders borg kungsbacka kronofogden reinfeldt sveriges television skulder reglerna ekots riskerna bubblan chatta danderyd bankerna lomma vellinge kostnaden principen statistiska kalibers bostadspriserna imfs ansvariga dagens eko bankf leif andersson kronofogdens

Magdalena Gerger

Play Episode Listen Later Aug 7, 2015 50:29

VD OCH KONCERNCHEF SYSTEMBOLAGET. Om hur det är att vara kvinna på en högt uppsatt position. Alkohol handlar om ansvar och balans. Vi får även följa med på en svamputflykt i sällskap med familjen Kamprad. Vi får följa med på vägen till de stora styrelserummen, bland annat i London. Magdalena växte upp på Frösön med ett brinnande intresse för idrott. Blev skidlärare i Österrike, där hon träffade sin blivande man en sportig och glad kanadensare. Hon flyttade med maken till London och blev vuxen på riktigt. Fick två barn, jobbade hårt och lyckades nå framgångsrika toppjobb. Alkohol handlar om balans och om ansvar säger Margareta Gerger, som också tar oss med på en svamputflykt tillsammans med familjen Kamprad. Om Magdalena Gerger Vd och koncernchef Systembolaget, 51 år. Född och uppvuxen i Östersund, samt Kristianstad och Karlstad, bosatt i Danderyd. Systembolagets chef sedan sex år och ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Mångårig erfarenhet från styrelsearbete i till exempel Ikea, Investor och Husqvarna. Engagerad inom idrotten, Rädda Barnen och Ruter Dam. Fick prya som kassör och trucklastare inför styrelseuppdraget i Ikea. Producent: Monika Sandberg

investors ikea alkohol blev fick sommar barnen karlstad vinter systembolagets husqvarna kristianstad ifn ingenj danderyd kamprad engagerad magdalena gerger ruter dam

Kan man lita på att läkaren kan sitt jobb?

radio russian sweden ryska danderyd

Play Episode Listen Later Feb 22, 2015 29:34

Hur säker kan man vara på att man får rätt vård och att den läkare man möter har rätt kompetens?Kaliber undersöker vem som kontrollerar kvaliteten i den svenska vården och hur illa det kan gå när rätt kompetens saknas. - Ja det går inte att beskriva. En sådan sorg och smärta som var…Att det kunde gå så illa. Att vi hade sån otur och träffade den doktorn, säger Ulla Pettersson. En stol är tom i köket hemma hos Ulla Petersson i Åmål. Det är någon som saknas - Kjell-Erik, Ullas lillebror. Han sökte vård efter att ha drabbats av en grav hjärtinfarkt men fick inte den hjälp han behövde. Istället blev han ordinerad ryggövningar. På rehabkliniken Olivia i Danderyd håller Nils Björneheim på med att stoppa träpluppar i små hål. Det är ett solitaire-spel och används för att träna finmotoriken. Bredvid sitter arbetsterapeuten Sandra Skog. - Jag tänker att om tio minuter så är det den här handträningsgruppen. Vi kanske ska ta det lite lugnt nu? Så vi inte tar slut på dig fullständigt, säger Sandra Skog till Nils Björneheim. - Ja, det behövs nog, säger Nils och reser sig upp. Han går ut i korridoren. Hur går det för Nisse? - Den här operationen han var med om, det var ju en fullständig katastrof att det blev som det blev och som han har berättat för mig så var han riktigt illa däran. Tänker man på det så har det ju hänt väldigt mycket på så kort tid, säger Sandra Skog. Ute i samlingshallen står Nils och kollar dagens schema. Senare väntar bland annat språkövningar, gym, minnesträning och qigong. Det är ett tajt schema, så vi bestämmer oss för att ses hemma hos Nils när dagen är slut. Nils är gammal träslöjdslärare och jobbade tidigare på en skola en bit bort. Hans elever kallade honom för Nisse. Men allt skulle förändras en dag i oktober 2012. - Här står vi på sjukhuset. Här ligger han nerbäddad med alla maskiner runtomkring. Vi är hemma hos Nils och hans fru, Marie-Louise. I handen håller hon fotografin från sjukhuset. - Här ligger han nerbäddad, med alla maskiner runt omkring. Helt borta, säger Marie-Louise. Vad var det som hände? Vad var det som hände? Jo….eeh…vi skulle bli…det var det här med…, säger Nils och blir tyst. Han har svårt att få fram orden och det mesta av hans minne från händelsen är borta. Men Marie-Louise som skriver dagbok minns det fortfarande tydligt. - Han skulle ta bort en polyp i näsan. Den gjorde så att han hade andningssvårigheter, säger Marie-Louise. En polyp är en liten vävnadsknöl i slemhinnan som gör att man blir täppt i näsan. Det är en relativt vanlig åkomma som uppemot 300 000 svenskar har problem med. Knölen tas ofta bort genom ett litet ingrepp i näsgången. - Och Nisse åker iväg på morgonen.. eller vi skjutsar dig till sjukhuset. Och sen är det 'hejdå, lycka till, vi syns ikväll'. Och jag själv skulle ha avskedsfest på jobbet för jag skulle gå i pension samma dag. Jag stod och blåste ballonger på jobbet och så ringer läkaren från sjukhuset och säger att ”Det där har inte gått något vidare…”, berättar Marie-Louise. Läkaren som opererat Nils har begått ett allvarligt misstag. Men det får Marie-Louise inte veta när sjukhuset ringer. Bara att Nils har fått en akut hjärnblödning och att han åkt med ambulans till neurointensiven på Karolinska sjukhuset. - Och då åkte jag och sonen dit. Och vi hittade rätt på dig och fick se dig, och det var ingen munter syn just då i alla fall, säger Marie-Louise och tittar på Nils som sitter tyst och lyssnar. Vad kände du just då? - Ärligt talat så vet jag inte. Det var bara tomt. Ett tomt kaos. Jag vet inte riktigt, det vart blackout, säger Marie-Louise Björneheim. Var du någonsin rädd för att inte Nisse skulle komma tillbaka? - Ja, det var jag ju. Oh ja, det var jag. Jag trodde faktiskt inte det. Så som han såg ut när han låg på sjukhuset…För han rörde sig ju inte. Vi kunde få en liten, liten förnimmelse om vi höll honom i handen. Att man fick en liten, liten tryckning tillbaka. Men ingen annan reaktion. Och det var jättejobbigt. Usch. Nils går inte att få kontakt med. Han läggs in med slangar för att tömma hjärnan på blod. Och en track i halsen, ett slags rör för att underlätta andningen. Det ska dröja månader innan han vaknar till liv. Och då är det en annorlunda Nils som vaknar upp. - Han visste ju inte vem jag var. Konstigt nog kände du igen barnbarnet. Men inte Mattias och mig första gångerna du började vakna upp. Du tittade bara på oss som att, vilka är vi? Säger Marie-Louise. Läkaren får inte fortsätta operera De första månaderna kan Nils varken röra sig, prata eller minnas något. Det blir en lång resa med rehabilitering, där Nils får lära sig prata och gå på nytt. Och det dröjer nästan två år innan Nils får veta vad som gått fel. I augusti 2014 kommer ett beslut från Inspektionen för Vård och omsorg, den myndighet som bedriver tillsyn över vården. Där framgår det att läkaren försökt ta bort Nils polyp med en tång, och att han inte använt någon optik för att kunna se vad han gör. En direkt olämplig metod enligt IVO. Nils som ligger nedsövd märker aldrig när läkaren råkar göra hål och kommer åt den del i huvudet där hjärnan sitter. Marie-Louise går iväg och hämtar ett kuvert. Kuvertet med den utredning som IVO skickade för några månader sen. - Han har haft upp ett instrument upp i hjärnan. Det blev ett hål. Man har ett litet nät emellan näsan och hjärnan där luktsinnet sitter liksom. Och det var det han petade sönder och sen upp i hjärnan. Och så blev det blodutfyllnad och då blev det en stor hjärnblödning, förklarar Marie-Louise. Läkaren får även kritik för ytterligare ett fall, där en patient fått smärta och blödningar efter två misslyckade näsoperationer. Man beslutar att läkaren inte bör utföra någon mer kirurgi, och sjukhuset placerar honom på en annan mottagning i Stockholm. Jag har varit i kontakt med läkaren, men han vill inte medverka i någon intervju. - Det är helt ofattbart. Man kan inte tro att sånt här kan hända. Och man blir ju jätteledsen. Gjort går inte att göra ogjort. Men det förstörde Nisses liv och delvis mitt. Och sonens också egentligen, det händer ju mycket runt omkring, säger Marie-Louise. - Ja, det är ju som du säger. Man vet ju inte vem som bestämmer över en. Det känns ungefär som dom vart och petat undan benen på en. Och sen har man försökt komma tillbaka, tillbaka…, säger Nils Björneheim. Hur kunde en olämplig läkare få operera Nils? Och finns det fler än bara Nils som drabbats av att inte få träffa en läkare med rätt kunskaper? Jag bestämmer mig för att kontakta Inspektionen för vård och omsorg och får då veta att just kompetensbrister inom vården är ett av flera riskområden som man sett de senaste åren. Janna Kokko är utredare på IVO. - Vad vi har gjort är att vi har samlat in risker både från det som vi har sett och sen också det som andra aktörer påpekar som riskområden. Och där har många aktörer påpekat att kompetensbrister hos personal är ett riskområde, eller en risk för patientsäkerheten. Men vi har kollat på det på väldigt övergripande nivå för att kunna prioritera vår kommande tillsyn, berättar Janna Kokko. Enligt henne handlar det inte specifikt om bara kompetensbrist hos enskild personal, utan även om brist på vissa typer av specialister och att en del inte får tillräckligt med kompetensförhöjning. Jag är nyfiken på om det finns fler fall som Nils. Därför begär jag ut alla avslutade anmälningar som handlar om kompetens bland vårdpersonal. Jag begär också ut alla tillsynsärenden där IVO kritiserat personal för oskicklighet, det vill säga att personalen har bristfälliga kunskaper i sitt yrke. Sammanlagt går jag igenom 191 fall som lett till kritik de senaste fem åren, och hälften av dom rör läkare. Sverige saknar de kontrollsystem som finns i många andra länder I dom ärenden jag granskat, hittar jag flera exempel på både dödsfall och allvarliga vårdskador, som kan härledas till att läkare haft brister i sin kompetens. Här finns exempel på barn som dött, patienter som blivit blinda och läkare som ordinerat dödliga medicindoser till sina patienter. Så hur kommer det sig att patienter riskerar att träffa läkare med bristande kunskaper? Jag åker till Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Här möter jag Eric Hanse. Han är professor och dekanus. Tidigare var han ansvarig för läkarutbildningen i Göteborg. - Ja, läkarkårens kompetens är god och hög generellt sett. Men den kan bli ännu högre, säger Eric Hanse. Enligt Eric Hanse så finns det flera saker som kan bli bättre och gemensamt är kontrollen av läkares kompetens. En del handlar om själva läkarutbildningen, där kraven successivt minskar ju längre man kommer. Som exempel nämner han den svenska specialistutbildningen som inte innehåller någon obligatorisk slutexamen. Men det stora problemet kommer efter utbildningen. Då blir det istället upp till arbetsgivaren att se till att läkaren har rätt kompetens för sitt jobb. Något system som återkommande kontrollerar kompetensen finns inte. - Det är väldigt olyckligt. På alla nivåer i den här utbildningskedjan, hela vägen från grundutbildning till AT och vidareutbildning och fortsatt vidareutbildning, så bör det finnas kontrollstationer, så att säga. Och såna kontrollstationer blir aldrig vattentäta, och ska inte vara heller kanske, hur finmaskiga man än gör dom. Men dom minskar risken för att sånt här ska hända i alla fall, säger Eric Hanse. Om man som arbetsgivare anställer en läkare, vad har man för möjligheter att kontrollera den här läkarens kompetens? - Nej, man har ju att lita på att dom utbildningar som den här läkaren har gått på olika nivåer uppfyller en god kvalitet, säger Eric Hanse. Det är den femte december 2013 och medicinska riksstämman hålls på Waterfront Congress Centre i Stockholm. Här samlas branschfolk och föreläsare för att debattera och nätverka. På en debattscen står barnläkaren Anders W Jonsson, även riksdagsledamot för Centerpartiet. Ämnet för debatten är ”Vem vill gå till en läkare som inte hänger med?” och Anders W Jonsson argumenterar för att Sverige bör införa en kontroll över läkarkompetens. - Ja, det här var en av många debatter jag varit med i under de senare åren, där vi diskuterat just det här, varför Sverige är så unika i det att vi inte har någon kvalitetskontroll av legitimerad personal, säger Anders W Jonsson. Systemet Anders W Jonsson förespråkar kallas recertifiering. Det går ut på att yrkesutövare återkommande får bevisa sin kompetens, till exempel via kunskapstester vart femte år och ofta genom att redovisa att man uppdaterat sig med ny relevant forskning. Systemet används i olika former runt om i världen. Men inte i Sverige. - Jag tycker att det är fel. Jag tycker att Sverige i likhet med i stort sett alla andra länder, borde ha system där man återkommande får visa att man behåller kompetensen på det område man är legitimerad att arbeta. Jag kommer ihåg från den här debatten vi hade att efteråt hade jag stämt träff med en amerikansk barnläkarkollega som var på stämman i ett annat ärende. Jag skulle visa honom Sveriges riksdag. På vägen hit till riksdagen frågade han vad jag debatterat. Och då berättade jag det här, och han blev ju väldigt förvånad. Hur kan det vara så i Sverige att man inte har någon kompetenskontroll alls på läkare? Och så beskrev han det amerikanska systemet där man har dubbla kontrollsystem, där dels delstaterna har en uppföljning, och dels yrkesföreningarna också har en uppföljning. I det material jag gått igenom hos IVO, är det tydligt att läkare med kompetensbrister ofta upptäckts först efter att fel har begåtts. Och det här är ett problem menar Anders W Jonsson, som tycker att Sverige borde införa ett system som granskar läkares kompetens innan felen begås. Han jämför det med svenska revisorer, som var femte år får förnya sina yrkescertifikat. - Det borde i Sverige vara lika viktigt att ta hand om svårt sjuka människor som det är att hantera pengar. I ett läge där vi säger att auktoriserade revisorer, där ska staten återkommande kontrollera att man håller kompetens. Då är det ju skamligt att man då tycker att hela sjukvården där det handlar om människors hälsa, liv och död, att man där inte har någon form av kompetenskontroll, säger Anders W Jonsson Med på scenen står även Olle Larkö. Han är överläkare och dekanus på Sahlgrenska Akademin. Kollega till Eric Hanse som ni hörde tidigare i programmet. - Vad vi vänder oss emot är att vi inte har samma krav på läkarna som man har i andra länder, säger Olle Larkö. Varför har vi inte det? - Ja, det är svårt att svara på det. Kan vara ett uttryck, om man får vara lite elak, ”Slapp-Sverige”. Att man tror att saker ordnar sig i alla fall, säger han. Enligt Olle Larkö är det framförallt läkares fortbildning som är viktigt att kontrollera. Det vill säga den kunskap som läkare får efter att dom är färdiga specialister, till exempel genom att åka på konferenser eller läsa ny forskning. Och han får medhåll från sin kollega Eric Hanse. - Den allmänna synen är att läkaryrket som många andra yrken är något som ingår i ett livslångt lärande. Och alla utbildning, även i det livslånga lärandet, är något som befrämjas av krav på individerna på alla nivåer. Men som det är nu i systemet så minskar kraven successivt ju längre man kommer i det livslånga lärandet. Och det är på sikt inte bra för inlärningskvaliteten. Så vi tror ändå att det är bra med krav på alla nivåer, även om man har vart yrkesverksam en längre tid, säger Eric Hanse. Olle Larkö bryter in. - Det är klart att det kan förekomma att kompetensbrister gör att man felbehandlar. Det är ju därför vi tycker att man ska förebygga detta så långt man kan. Med att hänga ut i utvecklingen helt enkelt. Läkare är inga fantommänniskor heller, utan vi kan göra fel även om man är kompetent. Det är olyckligt om man gör fel för att man är inkompetent, och vi vill så långt som möjligt gardera oss från detta, säger han. Kjell-Erik drabbades av grav hjärtinfakt men blev ordinerad ryggövningar I ett av fallen jag granskat, dyker orten Åmål upp. Här bor Ulla Pettersson och hennes make Holger. Vi går in Ullas kök. Efter en stund pekar hon på den rödvita mattan framför diskbänken och börjar berätta om sin lillebror, Kjell-Erik. - Här bara han ramla ner. Och blev liggandes ner här efter diskbänken. Alldeles precis efter här låg han. Så det var jobbigt att sköta matlagning och disk, det känns fortfarande jobbigt med den här bänken, för det påminner så mycket om det som hände då, säger Ulla Pettersson. Vi sätter oss i matrummet. Det var en oktoberdag som hennes lillebror Kjell-Erik kom hit, berättar hon. Kjell-Erik var blek, kallsvettig och klagade över en extrem smärta i ryggen och bröstet. Dom åker till vårdcentralen där dom blir ombedda att sätta sig i väntrummet. - Nej, det orkar jag inte, sa min bror då. Men sen kom det en läkare. Och när vi hade berättat då att han hade så ont i ryggen, och han hade ont i mellangärdet och det tryckte över bröstet och han hade väldigt hjärtklappning. Då fick vi följa med in på ett undersökningsrum. Och där togs EKG. Och då sa han att, ja det syntes en liten förändring. Och så fråga han min bror om han hade haft en hjärtinfarkt tidigare. Och nej svarade ju min bror då, berättar Ulla. Läkaren ser fundersam ut, berättar Ulla. Han säger till Kjell-Erik att lugna ner sig och ta ett djupt andetag. Efter en stund säger han att Kjell-Eriks hjärtklappning bara är en panikattack, orsakad av inflammation i ryggen. - Och så skulle han visa min bror hur han skulle göra ryggövningar för att stärka upp ryggmuskulaturen. Så han fick lägga sig på britsen. Och så skulle han ha händerna utefter sidorna och sträcka upp överkroppen och huvudet. Och det kunde ju inte min bror. Läkaren fortsätter med att försöka få Kjell-Erik att göra ryggövningar. Efter en stund ber han Kjell-Erik och Ulla att gå in i ett annat rum och vänta, eftersom en annan patient står på tur. - Och då säger min bror till doktorn att. ”Ja, jag kommer inte att klara mig igenom det här”. Och då tog doktorn tag i armen på min bror. Och så sa han att ”Lugna ner dig nu. Lugna ner dig. För det som du känner bak i ryggen, det är inte farligt. Och inte det du känner tryck över mellangärdet. Och hjärtklappningen, det är inte farligt. Du behöver INTE oroa dig!”, berättar hon. "Jag kommer dö nu" Medan de väntar i rummet börjar Kjell-Erik att hosta kraftigt. Läkaren kommer senare tillbaka och gör bedömningen att Kjell-Erik även lider av lunginflammation. Han skriver ut lite antibiotika och skickar hem Ulla och Kjell-Erik. Väl hemma hos systern, börjar allt snurra för Kjell-Erik. Han har svårt att andas och svetten pärlas i hans panna. Ulla bestämmer sig för att ringa en ambulans. - Och min bror, han sa att ”Jag kommer att dö nu”. Och då försökte jag trösta honom och säga att ”Bara ambulansen kommer”. Och ”Jag dör innan dom kommer…”. Det var det sista han sa. Och sen bara han rasa ihop på golvet. Ulla försöker ropa och ruska om Kjell-Erik, men får inget svar. Hon springer till telefonen för att ringa 112 igen, när hennes man ser ambulansen stanna utanför. - Och dom började ju å jobba med honom på en gång. Och gjorde såna här tryck på bröstkorgen på'n. Ulla står ute i hallen medan personalen försöker få liv i Kjell-Erik. Efter en stund hör Ulla hur det blir tyst i köket. - Personalen på ambulansen kom ut och sa att…”Tyvärr, det går inte att få något svar från din bror, hjärtat är stilla och det går inte att få igång det”. Och när dom kom med båren och….ja dom undrade ju om jag ville att han skulle vara kvar här tills en läkare kom och konstaterade dödsfallet. Eller om dom skulle ta med honom. Och då var han ju redan blå i det som man såg av ansiktet och så…Så då var det ju bara att konstatera att…han var död, säger Ulla medan tårarna rinner ner för hennes kinder. Chefläkare på Närhälsan och den vårdcentral som Ulla och Kjell-Erik besökte heter Monica Radeberg. Efter händelsen gjorde hon en egen utredning och anmälde även ärendet enligt Lex Maria. - Jag ser allvarligt på händelsen och beklagar den. Och det är av den anledningen som vi har gjort den här händelseanmälan och en Lex Maria-anmälan till IVO, säger Monica Radeberg. Den obduktion som gjordes efter Kjell-Eriks död, visade att han avlidit i en hjärtinfarkt. Och enligt både IVO och Monika Radeberg, borde läkaren ha förstått det redan första gången han såg resultatet av EKGt. Det visade nämligen tydliga tecken på att Kjell-Erik hade en akut hjärtinfarkt och läkaren borde ha ringt på en ambulans direkt. Hur kunde det bli så här? Det var en felbedömning. Och som jag också skrev i händelseutredningen och som också IVO höll med om, var att det handlade om kompetensbrist hos enskild hälso- och sjukvårdspersonal, säger Monica Radeberg, chefläkare på Närhälsan. Om en läkares kompetens brister i vissa avseenden som du säger. Hur kommer det sig att han jobbade där han gjorde? - I det här fallet handlade det om behov av läkare, alltså vikarier. Det var brist. Man har inte tillräckligt med ordinarie läkare och behöver ha bemanningsläkare eller vikarier. Så det var ju ett bemanningsföretag som hade hjälpt den här enheten med läkarbemanningen. Ni som anställer personal. Vad har ni för ansvar i det här? - Vi har ett ansvar att ta referenser…Att vi har personer med rätt kompetens…på rätt ställe.. Och vad var det som gick fel i det här fallet? – Ja, den här personen hade ju inte rätt kompetens i det här fallet……..Det jag vill tillägga är att jag beklagar detta. Det är en tråkig händelse som vi tagit på stort allvar. Den doktorn jobbar ju inte kvar i närhälsan. Vad jag vet, så gör han inte det, säger Monica Radeberg. Läkaren är fortfarande verksam inom vården i Västra Götaland och har i perioder varit stafettläkare på andra vårdcentraler i regionen. När jag ringer upp honom, håller han inte med om att hans kompetens varit otillräcklig. Men någon intervju där han kan utveckla det hela, vill han inte vara med i. Var han jobbar idag, vill han inte heller uppge. Läkarbristen förvärrar problemen Det är inte bara IVO som identifierat kompetensbrist som ett problem i den svenska vården. I december 2014 meddelar Riksrevisionen att även dom sett problem med kompetensen inom sjukvården i en förstudie. Senare i höst ska de presentera resultatet av en större granskning av kompetensproblemen inom vården. Men här ligger fokus mer på kompetensförsörjning, det vill säga frågan om rätt kompetens finns på rätt plats. Det råder idag brist på läkare med spetskompetens, framförallt inom psykiatrin och allmänmedicin. Och enligt flera experter jag talat med är det ofta ur det perspektivet man ser problemet. Det stora problemet är inte inkompetent personal, utan snarare att det här inte kompenseras med annan, mer kompetent personal. Men kan det vara så att läkarbrist kan få konsekvenser även för enskilda läkare? Jag åker till Stockholm för att träffa Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. - Ja, det är allvarligt. Man kan säga att både legitimation och specialistbeviset är statens garant för att yrkesutövaren håller måttet, säger Heidi Stensmyren. För Heidi Stensmyren är det framförallt fortbildning som är viktig för att bibehålla god kompetens. Hon är inte övertygad om att recertifiering är rätt väg att gå, däremot skulle hon gärna se ett system som ställer högre krav på att läkarna får rätt fortbildning. Samtidigt tror hon att läkarbrist och kompetensbrist hos enskilda läkare kan ha vissa samband. - Tittar man på primärvården, så är det ju många läkare som kanske är den enda läkaren på vårdcentralen. Och det innebär i stor grad ensamarbete. Och det här blir en nedåtgående spiral. För dom har då så få läkare på plats så man får svårt att delta i fortbildning och uppdatera sig. Eftersom det är så dåligt bemannat. Sen så blir det här en spiral som fortsätter. Man får inte fortbildning och får ta en större del i produktionen. Och så blir det bara produktion till sist. Det blir en ond cirkel. På Södermalm i Stockholm, ligger huvudkontoret för Sveriges kommuner och landsting, SKL. Jag har stämt träff med chefen på SKL:s vård- och omsorgsavdelning, Hans Karlsson, för att fråga hur han ser på det här med kompetensbrister och att det sker fel i vården. Som lagen är skriven, är det idag upp till arbetsgivaren att se till vårdpersonalen har rätt kompetens. Jag har pratat med en del experter som menar att det är ett problem att Sverige inte har något riktigt system som kontrollerar läkarnas kompetens. Vad tänker du om det? - Ja, det beror på vad du menar med kontroll. Vi har ingen myndighet som på något sätt prövar kompetens efter ett visst antal år eller som följer upp det i den meningen. Däremot finns ju tillsynsmyndigheter, Inspektionen för vård och omsorg som har ett tillsynsansvar, säger Hans Karlsson på SKL. Det finns ju exempel på andra länder där man har till exempel recertifiering. Att man kollar upp kompetensen var femte år till exempel. Hur ser du på ett sånt system? - Om man söker sig till ett vårdande yrke så…har man…då är grundinställningen att man faktiskt ska kunna klara sitt yrke på ett bra sätt. Vi tror mindre på en formalisering i form av någon typ utav examen igen, utan det handlar om att ständigt vara upptagen av att lära sig lite mer.. Men som lagen är skriven så är det ju ändå arbetsgivaren som har ansvar att kontrollera läkarens kompetens. Varför kan det ändå ske sådana här fel i vården? - Ja, och det är ju en riktig beskrivning att arbetsgivaren, chefen ska vara ansvarig för det. Man ska se till att personen dels har rätt utbildning men också har fått rätt kompetensutveckling under tiden. Det är ett konstaterande att så här långt är systemet inte perfekt. Ingen är nöjd med det. Alla är upptagna med att försöka ta bort dom brister som finns. Eller att kompensera för det faktum att vi inte är perfekta människor. Det vi måste göra när vi vet att det är att göra ett fel eller att det är att det händer något som inte var avsett, är att det är en del av en vardag. Då handlar det om att acceptera att det förekommer, och bygga in system som säkerställer att dom här bristerna inte leder till att det drabbar en patient. Men hur ska man som patient veta att den läkare man träffar faktiskt har rätt kompetens? - Jag tycker att man som patient i svensk sjukvård ska kunna förutsätta det. Man ska inte behöva försäkra sig extra mot det eller vara oroad för det. Jag är övertygad om att i den absoluta majoriteten, nästintill alla fall, så kan du vara helt säker på det. Sen finns det exempel på att uppenbart inte kompetensen räckte, säger Hans Karlsson, chef på SKL:s vård- och omsorgsavdelning. I matrummet hemma hos Ulla Pettersson i Åmål igen. Hon visar en bild på sin bror Kjell-Erik. Han står på en fiskebåt, med gula regnkläder och håller upp en stor fisk. Det är en av de sista bilderna som togs på hennes bror. - Att det kunde gå så illa.. En doktor som ändå inte var så ung…utan hade lite erfarenhet. Att vi hade sådan otur att vi träffade den doktorn. Det är dom tankarna jag har, som snurrar runt i huvudet på mig både dag och natt. Och att en inte ska lita på en doktor längre. Jag kommer aldrig göra det mer… Reporter: Michael Verdicchio P4 Göteborg Producent: Andreas Kron P4 Göteborg Andreas Lindahl Exekutiv producent Kaliber kaliber@sverigesradio.se

man men hans dom stockholm med var vem eller att sverige efter ett inte jag sveriges ingen varf nils bara helt kn holger sitt mattias nej jobb medan ivo ekg gjort eftersom enligt tidigare tyv marie louise senare karolinska systemet centerpartiet usch alldeles kaliber skl tittar kollega konstigt lugna personalen bredvid danderyd ullas inspektionen karen kan riksrevisionen sammanlagt nisses sahlgrenska akademin heidi stensmyren

Ryska Радио Швеция 2014-09-01 kl. 16.01

Radio Sweden Russian

Play Episode Listen Later Sep 1, 2014 24:27

: 350 000 . , / Danderyd , / Borkyrka . ( ) . : , . : :

Mysteriet i Kårsta- om en utredning som lämnade frågor i stället för svar

Play Episode Listen Later Jun 1, 2014 29:29

En liten flicka dör efter en kollision mellan ett tåg och bil. Men i polisutredningen som följer får järnvägsbolaget som har ansvaret för säkerheten utreda sig själva. Kaliber idag- om hur en utredning som kunde gett svar, i stället lämnar efter sig en mängd frågor. – Det är klart att den här signalen som jag hört flera gånger om dagen, och som jag hört i 26-27 års tid fortfarande är bekant, men det blir ändå en påminnelse varje gång, det blir det ju. Dagen då en tragedi ska inträffa är en solig dag, den 4:e januari 2013. Det är lovtider, och hemma i huset norr om Stockholm har Peter, som vi väljer att kalla honom, ätit frukost tillsammans med sina två döttrar. De har gjort sig i ordning för att åka in till stan. De sätter sig i bilen. Han pratar i telefon med en god vän när han kör nerför den vindlande vägen mot järnvägsövergången. I baksätet sitter döttrarna och sjunger. – Vi hade rätt nyligen varit och tittat på Trassel, den här Disneyfilmen om Rapunzel med det långa håret och de satt och sjöng musiken ur den. Ungefär samtidigt avgår Roslagståget från Kårsta station för att påbörja resan in mot Stockholm. I tåget sitter ett tiotal passagerare. Strax söder om Kårsta, vid järnvägsövergången Roslagsbroby, går något fel. – Min upplevelse är att jag har inte kunnat göra någonting. Jag hinner bara skrika ”Åh nej”. Och sedan ser jag tåget på min vänstra sida. Så säger det pang och så slocknar jag. Vi släpas med nästan 200 meter. Och vi har tuppat av alla tre. Jag tar mig ur bilen och tycker mig se att jag har ett öppet benbrott på vänsterbenet. Jag tittar in i bilen och på något sätt tror jag att det är okej, vi har klarat oss. Sedan tror jag att jag tuppar av igen. Sedan har jag inte så mycket minnesbilder, mer än att det börjar komma folk. Inte ambulanspersonal, utan andra. Det kommer filtar. Jag frågar bara efter barnen, om vad som händer. Och det första jag minns att jag får höra det är att den äldsta flickan hon har klarat sig, hon är omhändertagen. Och den yngre är på väg med ambulanshelikopter in till Danderyd och hon är svårt skadad. Peter är allvarligt skadad i benet, och körs i ambulans till sjukhuset. – Och jag ligger på en bår och ska in på operation och det kommer ner då en läkare som vill tala med mig. Det blir helt overkligt…och… sedan följer hela den process av chock som lägger sig och att så småningom sakta förstå vad som har hänt. Och hur livet i ett slag förändras. Peters yngsta dotter klarade inte olyckan. Hon dog – 8 år gammal. Det är den här olyckan som Kaliber handlar om idag. Och om varför boende i området runt Kårsta fortfarande inte känner sig säkra på att det som ska skydda bilisterna från de framrusande tågen fungerar som det ska. Det inleds en förundersökning. Peter misstänks för vållande till annans död och vårdslöshet i trafik. Men det finns bara två personer som har sett själva olyckan. Det är Peter och det är tågföraren. Båda två är chockade efter olyckan och några regelrätta förhör genomförs inte på olycksplatsen. Ingen vet därför hur olyckan egentligen gått till. Men eftersom bommarna är oskadade så står det klart att det finns två olika förklaringar till olyckan. Antingen har Peter kört vid sidan av tågbommen - som täcker halva vägbanan – och på så vis hamnat på spåret. Eller har bommarna faktiskt aldrig fällts. Och det dröjer inte länge innan de som bor i området börjar prata om hur de upplevt fel och brister längs järnvägen. – Nu har man ju satt en skylt här till och med att det är en olycksdrabbad korsning och det var ju här det otrevliga inträffade så att säga. Ingemar Norström bor i närheten av Kårsta och arbetar som taxichaufför. Han minns hur många kunde berätta om att de upplevt fel och brister i säkerheten längs järnvägen. – Flera hade ju sett konstigheter med bommarna under en längre tid. Och det löpte ju på mer och mer, för det vart ju väldigt mycket prat just när olyckan inträffade och särskilt när det är barn inblandade då börjar man verkligen diskutera det och tycka att det är konstigt. Ingemar Norström är en av de som senare ska spela en viktig roll när det blir rättegång. För också Ingemar Norström har upplevt problem med säkerheten vid olycksplatsen, en kort tid innan olyckan. Vi ska strax återkomma till det. Det är trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting som ansvarar för trafiken på Roslagsbanan. Men Trafikförvaltningen lägger ut uppgifterna i tågtrafiken på entreprenad. Företag konkurrerar genom upphandlingar om att sköta trafiken och underhållet av spåren. På Roslagsbanan är det företaget Strukton Rail som sköter själva spåren och anläggningarna. När företaget under sommaren 2012 vann upphandlingen om att sköta underhållet på tunnelbanan och Roslagsbanan värderades avtalet till 3 miljarder kronor. En av uppgifterna som Strukton Rail har är att åka ut och reparera fel som anmäls på järnvägen. Därför var det Strukton Rail som 20.30 den 17 december 2012, drygt två veckor innan olyckan, åkte ut till olyckskorsningen för att åtgärda ett fel som anmälts. Tre personer, som senare förhörs i förundersökningen, blev sittande i sina bilar vid järnvägskorsningen utan att våga åka över. Anledningen var att lamporna som skulle varna för tåg blinkade både rött och vitt. Det vill säga både besked om att bilarna skulle stanna och köra. När Strukton Rails tekniker är på plats byter de ut blinkapparaten som har brunnit. Innan de lämnar platsen testar de anläggningen. Då fungerar allt som det ska, enligt felrapporten. Men när Ingemar Norström kör förbi samma korsning drygt en vecka efter reparationen, upptäcker han något märkligt. – Det var någon gång 27-29 december. Då kom vi åkande på vägen vid övergången Broby där olyckan hände. Och då blinkade ju ljusen både rött och vitt och bommarna stod uppe, de gick inte ner. Som tur var kom det inget tåg den gången, men vi stod där en stund och sedan åkte vi. Trots att Strukton Rail uppgett att de lagat felet, såg alltså Ingemar Norström att lamporna blinkade rött och vitt igen, och att bommarna var uppfällda, bara en dryg vecka innan olyckan. – Jag visste inte om att de hade varit ute, det fick jag reda på under rättegången att de hade varit här och reparerat det då. Men den reparationen måste ju ha misslyckats. Det finns ingen chans att du såg fel? – Nej, jag hade min fru med mig och vi reagerade båda två på det. Ingemar Norström och hans fru åkte vidare in mot stan. Han anmälde aldrig felet han sett. Men under rättegången vittnar han om det. Det finns också vittnesmål om ett allvarligare fel den där dagen då Strukton Rails tekniker bytte blinkapparaten. Det anmäldes heller aldrig, men i förundersökningen finns uppgifter från ett vittne som också blivitstående vid korsningen den 17 december 2012. Hon blir precis som de andra bilisterna fundersam när signalerna lyser både rött och vitt.Till slut bestämmer hon sig för att köra. Och när hon passerat övergången, då kommer tåget. Hon tyckte det var extremt obehagligt, säger hon i rättegången. Och hon tror inte att bommarna faktiskt fälldes. Det finns också ett annat vittne som uppger att han sett hur tåg kört förbi utan att bommarna gått ner som de ska. Jan Eriksson bor i närheten av olycksplatsen. Han vittnar om en händelse några månader efter olyckan vid korsningen efter Roslagsbroby, då ett tåg kört förbi utan att sakta ner, trots att bommarna var uppfällda. – Händelsen i sig själv började flera veckor tidigare. Bommarna här gick upp och ner lite som de ville. När tåget kom gick de ner, sedan försvann tåget och då går bommarna upp och sedan ner igen. Det hände ofta, flera gånger om dagen. Det fanns ingen logik i det. Det hände hux flux. Det accelererade, ibland en kvart efter att tåget gått. Då fick bommarna för sig att gå ned. Sedan kom vi fram till den här dagen då jag stod bakom ladan och arbetade. Jag hör tåget komma men jag hör inte bommarna. Och går runt hörnet och tittar och ser tåget komma åkande som vanligt, men bommarna står upp. Min dotter sms:ade mig direkt, ”Såg du att bommarna inte gick ner?” för hon hade också sett det. Och senare pratade jag med en granne som var ute med sin hund då som också hade sett att de inte gick ner. Det ska inte kunna hända. Ett tåg ska inte kunna köra förbi utan att sakta in om bommarna är uppfällda. Ändå finns vittnesmål om att det kan ha skett. Vittnesmål som domstolen senare ska hävda styrker att det inte går att utgå från att bommarna fungerat. Samtidigt som de boende i Kårsta spekulerar i hur olyckan kan ha gått till, och samtidigt som Peter och hans kvarvarande dotter långsamt återvänder till vardagen, arbetar polisen i Roslagen med förundersökningen. Tre månader efter att olyckan inträffat presenteras förundersökningen för försvaret och åklagaren. Och här hade frågan om hur olyckan gick till kunnat få ett svar. Utredningen visar att tåget fått klartecken att passera övergången. Det ska normalt sett betyda att bommarna påbörjat sin fällning. Och i den tekniska utredningen som gjorts hittas inget fel på bomanläggningen. Det är bara det, att när Peters advokat Bengt Hesselberg läser igenom förundersökningen, då får han syn på flera saker som han reagerar på. Det visar sig att det är Strukton Rail som har undersökt bomanläggningen efter olyckan. Samma företag som alltså har ansvaret för att den ska fungera. Och det är också den undersökningen som Polisen använt sig av. – Problemet är att när man ska granska sig själv så kan det ju finnas problem med det. Det kan vara kollegiala hänsyn. I alla fall för en utomstående kan det ju vara så att man kanske vill framstå som en bra underhållare fast man inte är det. De utreder sig själva i det här fallet, Strukton Rail, men det betyder ju inte att utredningen i sig skulle vara felaktig? – Nej, det gör det inte. Men då var det intressant just med iakttagelsen den 17 december där det var fel och man åker ut och åtgärdar det. Sedan dyker det upp nästan samma fel en vecka senare. Då får man ju fråga sig: har de gjort något åt det där felet, har de hittat det grundläggande felet? Eller är det ett fel som kommer och går? Det finns i alla fall en väldig osäkerhet. I förundersökningen hittar han också en mejlväxling som han tycker är märklig. Det är ett internt mejl från Trafikförvaltningens säkerhetsdirektör som senare vidarebefordras till Strukton Rail av en annan medarbetare på Trafikförvaltningen. I mejlet skriver säkerhetsdirektören att polisen har kompletterande frågor om bommarna, och tillägger att ”Om vi kan svara ”bra” på dessa frågor tror jag bilföraren åtalas som ansvarig för olyckan, vilket är viktigt ut preventiv synpunkt”. Och faktum är att Peters advokat inte är den enda som är kritisk till polisens förundersökning. Det är också åklagaren Katarina Lenter, som skriver ett brev till Polisen i Roslagen där hon menar att förundersökningen redan från början borde ha letts av en åklagare, istället för av Polisen. Och hon håller med Peters advokat om att Polisen inte borde ha använt sig av Strukton Rails egen utredning. – Utan det borde ha gjorts, bedömer jag, om man ska använda den som underlag i en brottsmålsprocess av ett oberoende, utomstående bolag som inte samtidigt underhåller och driver de här vägskyddsanläggningarna. Både åklagaren och advokaten är alltså kritiska till att Strukton Rail, som är en part i målet, själva fått utreda om bomanläggningen fungerat. Förundersökningen lämnas nu över till åklagaren Katarina Lenter och Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting beställer en opartisk utredning av bomanläggningen. Inte heller den nya utredningen visar några fel, men då har det hunnit gå ett halvår sedan olyckan. – Det som var intressant i det här målet egentligen var ju, fungerade vägskyddsanläggningen då olyckan inträffade eller fungerade den inte. Så den senare utredningen vi gjorde fick egentligen inte någon betydelse i målet eftersom den gjordes så sent. Till slut väljer Åklagaren Katarina Lenter att åtala Peter för vållande till annans död. Även om hon tycker att ett oberoende företag borde ha gjort den tekniska utredningen av bommarna direkt efter olyckan, finns ändå en utredning, resonerar hon. Peter säger att han hela tiden varit övertygad om att bommarna aldrig fällts ner. Han har inte tänkt så mycket på att det ska bli en rättegång. Men när rättegången närmar sig, drygt ett år efter olyckan, börjar han bli orolig. – Efter jul eller runt nyår började jag bli mer och mer orolig. Jag började sova väldigt dåligt. Jag vaknade i vargtimmen och tankarna gick igång. Det blev mer och mer nervöst. Sedan blev det ganska ansträngande med själva rättegången. ”Klockan är 12.30 här är Stockholmsnytt. En 56-årig man som misstänktes för att ha orsakat sin dotters död vid en tågkrock med Roslagsbanan frias av Attunda tingsrätt. Olyckan inträffade i början av januari i fjor vid en bevakad järnvägsövergång strax före Brobylund. Åklagaren ansåg att mannen varit oaktsam, bland annat pratat i mobiltelefon och kört för fort. Men Attunda tingsrätt anser inte att bevisen håller, och att det snarare är mycket som talar för att vägbommarna inte fungerade.” (P4 Stockholm 2014-03-07) – Utslaget på rättegången blev tydligare än jag hade trott eller tänkt eller förväntat mig med tanke på hur åtalet såg ut. Men det var väldigt skönt att bli helt friad på alla punkter. Peter frias på alla åtalspunkter. Och domstolen går till och med längre än så. Domstolen tar hänsyn till försvarets invändningar om att den tekniska utredningen har gjorts av samma företag som haft ansvaret för att bommarna ska fungera. Och skriver att det som framkommit istället talar för att bommarna faktiskt inte fungerat vid olyckstillfället. Domstolen väljer alltså att ta fasta på vittnesmålen om upprepade fel vid övergången, trots att Strukton Rails utredning inte visar några fel. Men hur kom det sig då att Polisen använde sig av Strukton Rails undersökning, trots att Polisen tidigt fått reda på att det fanns uppgifter om fel och brister på anläggningen? Claes Lundström är förundersökningsledare på trafikpolisen i Roslagen. Skulle du säga att Strukton Rail är en oberoende part i den här utredningen? – Med facit i hand är de ju inte det. När förstod du det? – När du ringde mig och ville göra den här intervjun. Fanns det ett resonemang om huruvida det var rimligt att de fick utreda sin egen anläggning? – Det var nog aldrig uppe till diskussion överhuvudtaget. Nej, enligt Claes Lundström pratade man aldrig om att det var problematiskt att företaget som ansvarade för säkerheten också fick utreda om den fungerat. Men trots det tycker han att Polisen gjorde en bra utredning. – Den är utredd, så länge polismyndigheten var förundersökningsledare, efter bästa förmåga. Hur bra var den förmågan då? – Jag tyckte den var bra. Ändå säger du att med facit i hand skulle ni låtit någon annan än Strukton Rail utreda det? – Ja, med facit i hand självfallet. Men då, när ärendet redovisades första gången, hade vi inte mer att redovisa. Sedan att det har funnits åsikter både från försvaret som ville ha mer uppgifter och som du påstår att åklagarmyndigheten haft kritik mot det här så kan man tycka att vi har tänkt på olika sätt. Sedan var som är rätt och vad som är fel och vad som är dåligt, det får eftervärlden döma oss för i så fall. Det var Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting som skickade ut Strukton Rail till olycksplatsen efter olyckan. Lars Ericsson som är säkerhetsdirektör på Trafikförvaltningen säger att det är så det brukar gå till. För till skillnad från Trafikverket, hämtar Trafikförvaltningen inte in några egna fakta när en allvarlig olycka inträffat. Och Lars Ericsson ser inte att Strukton Rail skulle ha ett egenintresse av att inte kunna visa några fel på anläggningen. – Jag anser inte att de har ett intresse av att ljuga, det är det jag menar. Men man kan ju, precis som domstolen har sagt, man kan ju säga att det finns någon slags jävsituation där, som inte är bra. Kan du förstå att man i domstolen … man skriver ju i domen sedan att man i någon mening godtar advokatens invändning om att det är en utredning som har gjort av samma aktör som har i uppdrag att sköta säkerheten, och att det påverkar bevisvärdet. Kan du förstå det resonemanget? – Jag kan förstå resonemanget och vi har dragit lärdomar av olyckan. Vi är inte nöjda med att vårt material inte håller i en domstolsprövning för det är ju det som har hänt. Vi har alltid möjlighet att föranstalta om en oberoende utredning, och vi gjorde det i det här fallet, om än lite väl sent, det ska jag erkänna. Men vår lärdom nu är att vi måste vara mycket snabbare på att reagera och se att här kan det finnas anledning att ta in ett oberoende företag som gör en utredning åt oss, vid sidan om den som Strukton eller någon annan leverantör gör. Det är en lärdom vi har dragit, så på det sättet förstår jag de här resonemangen. Lars Ericsson säger också att han blev överraskad över att så många upplevt fel och brister vid järnvägsövergångarna i Kårsta. De flesta av vittnena hade inte anmält felen till Trafikförvaltningen, och därför fanns ingen möjlighet för Trafikförvaltningen att undersöka dem. Och efter olyckan har Trafikförvaltningen beslutat att höja säkerhetsnivån vid korsningen genom att byta ut halvbommarna mot bommar som täcker hela vägbanan. Men hur var det då med det där mejlet som Peters advokat reagerade på, där Lars Ericsson skrivit till medarbetare på Trafikförvaltningen att ”Om vi kan svara 'bra' på dessa frågor tror jag bilföraren åtalas som ansvarig för olyckan, vilket är viktigt ut preventiv synpunkt”. – Det handlar egentligen bara om att jag vill inte komma i ett läge där vi inte svarar på ett sätt som polisen upplever är ett korrekt svar, där man får korrespondera fram och tillbaka, utan att man verkligen ger ett seriöst svar. Vad har bilföraren med det att göra? – Vi har uppfattningen att anläggningen har fungerat och den uppfattningen har ju vi då fortfarande. Sedan har man inte kunnat bevisa att den har gjort det. Det tycker vi är olyckligt och det drar vi lärdom av. Vi vill ju göra utredningar som duger i en domstol, och det är ju uppenbart att vår utredning har ju inte gjort det. Det kan man läsa i domen. Det är inte bra. Våra utredningar måste göras på ett sådant sätt så att de håller för en rättslig prövning också. Du skriver i det här mejlet att det är viktigt att bilföraren kan åtalas, ur en preventiv synpunkt. Skulle du säga att ni misslyckades när han friades? – Jag säger så här att domstolens beslut står ju där. Han är friad. Det är mitt svar. Är det ett misslyckande då? – Jag vill inte kommentera det på det sättet. Vi kan inte ha en annan uppfattning än en svensk en domstol. Vi accepterar domen. Lars Ericsson säger också att han i mejlkorrespondens med Polisen betonat att han sett allvarligt på vittnesuppgifterna att signalen visat vitt och rött samtidigt drygt två veckor innan olyckan. Lisa Hellkvist är kommunikationschef på Strukton Rail. Hon vill inte ifrågasätta vittnesmålen under rättegången, men säger att Strukton Rail är säkra på att teknikerna lagade felet med signalerna två veckor innan olyckan. Och hon säger att företaget inte har något egenintresse när de utreder en olycka. – Nej, vi har inget egenintresse, vi har ingenting att dölja. Vi är ute efter att göra ett bra jobb och se till att anläggningen fungerar bra. Det är vårt uppdrag. Det vi är intresserade av är att göra ett bra jobb. Hon säger att Strukton Rail alltid åker ut och undersöker anläggningarna när fel anmälts - och om det är fel på anläggningen så åtgärdas de. Strukton Rail är fortfarande övertygade om att utredningen var korrekt. Och om man ifrågasätter trovärdigheten i företagets egen utredning, ja då kritiserar man hela systemet inom järnvägsbranschen. – I så fall ifrågasätter man ju hur ett arbete utförs enligt lag. Enligt de lagar som Transportstyrelsen satt upp. Då blir det snarare en systemfråga som får diskuteras vidare i ett annat forum. På vilken sätt blir det en systemfråga? – Eftersom vi har följt de lagar och krav kring säkerhet som är uppsatta för branschen och om man då anser att det här systemet och de här lagarna och kraven inte uppfyller det vi behöver som medborgare får man ta frågan vidare. Och faktum är att det inte finns någon lag som kräver att en olycka ska utredas av en oberoende aktör. Claes Elgemyr är chef för sektionen infrastruktur på väg- och järnvägsavdelningen på Transportstyrelsen som reglerar säkerhetsarbetet på den svenska järnvägen. – De här utredningarna som görs av järnvägsföretagen, det finns inget syfte där och ska inte vara att utreda någon skuldfråga. Det är enbart för att förhindra en återupprepning. Då kan det vara bra att den som kan verksamheten också gör utredningen. Men i det här fallet blir utredningen avgörande för att kunna bedöma skuldfrågan. – Ja, men det är inte syftet med utredningen. Det är rättsväsendet, polisen, som har det uppdraget. Vi har bara uppdraget att förhindra att det sker en återupprepning. Och det är ganska tydligt också att vi ska inte behandla skuldfrågorna utan det är mer för att det inte ska hända igen. Och eftersom utredningarna inte ska behandla skuldfrågan, så är reglerna för utredningarna inte utformade för en svensk rättsprocess. – Visst kan de vara till hjälp, men en förundersökning som polisen gör de har väl andra metoder kanske, men visst kan de här utredningarna vara till hjälp, men syftet med dem är inte att ligga till grund för rättsväsendet utan det är för att förhindra återupprepningar. Frågan om vad det egentligen var som hände i Roslagsbroby när Peters dotter dog, får inget svar. Det enda vi vet med säkerhet är att bommarna var oskadda. Att det inte fanns några spår som visade att bilen svängt förbi bommarna i ett sent skede. Men samtidigt att tåget fått klartecken att passera övergången, och att den tekniska utredningen inte visade några fel på bomanläggningen. För Jan Eriksson i Kårsta betyder det att han fortfarande inte är säker på om bommarna fungerar eller inte. – Jag tror många tänker att man vill veta vad som har hänt. Jag vill också veta. Vad var det som hände? Var det bommarna? Hur rädda ska vi vara för våra bommar här nere? Men det som finns kvar, är konsekvenserna av olyckan. I Peters hus står ett fotografi på den yngsta dottern i fönstret. Bredvid står ett tänt ljus. – Vi lever med det här hela tiden. Det spelar ingen roll om det är jul eller nyår eller årsdagar…det är så påtagligt, vi bor ju kvar. Vi är ju här i den nya vardagen, med sorgen. Det är mer ett konstant läge. Sorgen blir tydligare när det är stilla. När det inte är rättegångar och sådant. Det blir lite tyst i bilen när vi åker förbi. Jag tänker på det varje gång. Reporter: Morris Wikström morris.wikstrom@sverigesradio.se Producent: Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se

men stockholm med var eller peters att sorgen efter ett inte jag ingen sedan utan trots skulle rapunzel samtidigt nej svar innan flera samma problemet eftersom enligt ungef visst polisen mysteriet anledningen strax klockan fanns antingen kaliber utredningen domstolen utredning trafikverket olyckan bredvid transportstyrelsen danderyd vittnesm roslagen p4 stockholm disneyfilmen strukton trafikf i peters

Hur få vårdplatser tål svensk sjukvård?