POPULARITY
Åsiktskorridoren av och med Ulrica Schenström, Anders Lindberg, Ingvar Persson och Jacob Lundberg
Linnea Wikblad vill tacka alla stockholmare! David Druid är en fuck up! Vi får en Gypsy Rose Blanchard-uppdatering! Det är en månad sen mordet på Mikael i Skärholmen, Linus Lindahl på P3 Krim om hur Skärholmen mår. Babs Drougge på P3 Nyheter tacklar den trötta shorts-debatten och berättar om trollfabriker. Socialdemokraternas Heléne Fritzon frågas ut inför EU-valet 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad
Ralf Rangnick sa först ja. Sedan sa han nej två dagar senare. Därmed fortsätter Bayern Münchens tränarjakt att vara fruktlös och misslyckad. Frågan är: vem går de för nu? Samtidigt är den tyska jätten mitt inne i en alltjämt jämn semifinalsdrabbning mot Real Madrid. Detta samtidigt som Borussia Dortmund gick vinnande från match ett mot PSG. I England så kopplas en Feyenoordback till Liverpool, United förbereder utförsäljning och Arsenal vill förlänga med Jorginho. Med: Makoto Asahara och Keven Bader.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Människor och tro har bevakat aktuella religiösa frågor sen 1970-talet, det här är det sista programmet som dyker ner i arkivet och även blickar in i framtiden medhjälp av tre yngre röster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över femtio år har Människor och tro bevakat och berättat om religionens betydelse, globalt, lokalt och personligt. Det sista programmet handlar om hur Sverige har förändrats religiöst under den här tiden, och vad som väntar runt hörnet.Hör röster om böneutrop i Fittja, om pastorn från Kenya som missionerar i Sverige, om att tro på naturens kretslopp och om det sekulära och samtidigt mångreligiösa Sverige.Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, talar om hur Sverige har förändrats på 50 år. Hör också Faiaz Dowlatzai, Zandra Öman och Axel Singh tala om sin egen tro och vad de tänker om hur svenskarna kommer förhålla sig till tron i framtiden.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamanttekniker: Sophie Andersson
Jenne förklarar lite kort om varför det varit så tyst från podden på några veckor. Tackar för allt och önskar er alla allt gott. MEN berättar också om ett glädjande besked, det startar nämligen en ny podd med namnet Bara Ärligt & Härligt och där Jenne och Fredrik kommer köra och dit ni gärna får följa med till!
Nyheterna Radio 12.00
I detta det sista avsnittet på 2023 visar vi tacksamhet och snackar delmål framåt. Vi önskar God Fortsättning och ett Gott Nytt År. Fortsätt vara grym. Feedback skickas tacksamt till @hackadittliv och @powerbylisa //C & L
Det kommer en ny generation filmmakare nu, säger den 87-årige regissören i en intervju med vår filmreporter Emma Engström. Ken Loach får hederspriset på Stockholms filmfestival, som öppnar idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid 87 års ålder har Ken Loach nu gjort sin sista långfilm. ”The Old Oak” utspelar sig på en av många brittiska pubar som stänger på grund av ökade kostnader och färre kunder. Eftersom det är en Ken Loach-film handlar det om arbetarklassens problem, betraktade genom hans och manusförfattaren Paul Lavertys socialistiskt färgade lins. En lins som gett honom en massa priser och en trogen publik, men som fått kritiker att kalla honom Englandshatare, galen marxist och till och med antisemit. Emma Engström intervjuar Ken Loach och Paul Laverty och nystar upp den röda tråden genom en 60-årig filmkarriär.SVT:s SATSNING ”HISTORIEN OM SVERIGE” IMPONERARKulturredaktionens kritiker Mattias Berg har sett de tre första delarna av Sveriges Televisions stora folkbildningsprojekt ”Historien om Sverige”. I tio avsnitt berättas historien om Sveriges tillblivelse, från istiden fram till idag. Detta med hjälp av 300 experter och skådespelaren Simon J Berger. GRETHE ROTTBÖLL: VI HAR MEDLEMMAR SOM ÄR RÄDDA FÖR HOT OCH HATI förra veckan skrev Sveriges författarförbunds ordförande och vice ordförande, Grethe Rottböll och Per Wirtén, en debattartikel där de konstaterar att judiska kulturskapare i Sverige ställer in sin medverkan i olika evenemang på grund av rädsla för hot och hat. Och att arrangörer i sin tur ställer in medverkan av judiska författare på grund av den förhöjda hotbilden. ”Vi kan aldrig acceptera att författare tvingas stanna hemma på grund av hot och hat. Vi uppmanar skolor och bibliotek att bjuda in judiska författare,” skriver de i debattartikeln. Grethe Rottböll berättar för P1 Kulturs reporter Lina Kalmteg varför uppmaningen att anlita judiska författare är så nödvändig just nu. OBS-ESSÄ: VEM VILL MINNAS UMEDALENS OFFER?Vilka historier minns vi och vilka glömmer vi bort? Ett sätt att undersöka frågan är att se vilka teman som får ta plats i den offentliga konsten. Kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzén tar avstamp i en länge dold familjehistoria.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg
Han hade dragit sig undan till en bistro på vänstra stranden tillsammans med Simone de Beauvoir. Sartre tände lugnt en cigarett i väntan på ostbrickan och förklarade att han inte ville ha pengarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det rapporterade Magnus Faxén för Ekot på plats i Paris.Jean Paul Sartre var filosofen som skrev pjäser, den metafysiske romanförfattaren. Inget händer just utom att människan kommer till insikt. Han var alltid på resa mellan kongresser och konvent, omprövade ständigt sina åsikter. Men kanske är han för all framtid fixerad i ett 70-tal han inte kan bli fri från.
Vi tjuvstartar med en forskningsproposition och tackar på lämpligt sätt. Vi spanar konferenser i framtiden och bilder som kan illustrerar dylika evenemang.
Hej allihopa och välkomna med till Förbundsarenans podcast Finansierings- funderingar. Under tre avsnitt ska vi ta och träffa tre olika personer med olika bakgrund och anknytning till tredje sektorn. Vi kommer att belysa olika teman om och kring finansieringskällor. Vi kommer lyssna till erfarenheter, så kallade "dos, and dont's". Den här podcasten är ett samarbete mellan oss på Förbundsarenan och Bildningsalliansen. Ett extra tack till Johanni Larjanko.som hjälpt till med teknik, editering och varit bollplank. Podcasten syftar till att ge er lyssnare både idéer och insikter kring olika finansieringskällor. Vi kommer lyssna på erfarenheter till erfarenheter från våra gäster. Vi kommer höra om framgångar och motgångar, kanske till och med nya idéer. Idag ska vi tala om testamentdonationer. Visste ni att en registrerad förening i Finland får aktivt be om testamentedonationer utan att ha ett insamlingstillstånd? Det betyder alltså att en förening, ett förbund, en organisation som är registrerad, får lov att be om gåvor via testamenten. Men hur gör man detta i praktiken? Jag är mycket glad att kunna sitta med ett utrivet litet papper här från tidningen Kyrkpressen, och framförallt är jag glad att en av de personer som ligger bakom den här annonsen i Kyrkpressen, Kalle Sellström från Församlingsförbundet, är med oss här idag som vår premiärgäst. Tack Kalle att du är här och välkommen med!Kul att vara här. Du har ju sett den här. Det är en annons från tidningen Kyrkpressen. Det är Församlingsförbundet som skriver om möjligheten att testamentera till er som förbund. Första frågan: var den svår att skriva.?Man behöver kanske tänka lite mera än när man annonserar om ett seminarium eller en resa eller liknande. Alltså så att formuleringen tilltalar på något sätt, att det gäller att ge eller att på något sätt snyggt lyfta fram den här möjligheten. Att eventuellt överväga, liksom aktualisera frågan hos mottagaren och väcka tanken tänk om. Man kan inte gå ut med så stora, ja så stora bokstäver att du där kom hit med pengarna, utan man ska göra det snyggt på något sätt. Att få folk att tänka tanken.Kanske väcka förtroende?Ja, jag tror det. Mycket handlar om det där att man liksom sår ett frö liksom väcker saker.Ja.Det finns säkert många som inte går aktivt och tänker på sitt testamente. Så om man på något sätt lyckas få folk att fundera på det så.Ja, jag håller med helt. Och om vi tar ett steg bakåt, vi ska gå tillbaka till annonsen alldeles strax, men vad var det som fick Församlingsförbundet att sätta in denna annons? Det som har fått er att tänka i de här banorna kring just testamente och nationer, vad var det som startade detta?Det här aktuella annonsens får vi helt tacka Förbundsarenan och en nätverksträff för.Tackar tackar!Men donationer alltså. Vi har under lång tid annonserat mera och mindre aktivt. Men jag blev inspirerad av den här träffen och tänkte att nu tar vi lite nya tag och aktiverar oss igen. Med den här typens annonsering Och det som kanske var var det där. Min insikt var ju det där att det här är faktiskt ett långsiktigt projekt.Det är ju det.Jag har nu jobbat över tio år på Församlingsförbundet och under min tid så har vi fått ett testamente och då blir man. Man kan kanske bli lite sådär, ge upp hoppet, det är nog inte värt besväret. Men det som vi diskuterade på den här träffen var ju det där att det så långa perspektiv att man sätter in en annons år 1 så får någon idén att börja överväga det och sen komma till skott med att skriva ett testamente. Men det där är ju jättelänge i dagens läge så det kan vara att vi är vid år 27 när det här testamentet sen förverkligas och det där kommer organisationen till godo så som så när det handlar just om det. Att man planterar lite frön nu. Man får räkna med att det kan ta länge innan det bär av frukt i form av ett testamente. Man kan ge testamente som donation. Så är det ju också en allmän annons för organisationen. Men alltså en påminnelse att vi finns som vi jobbar på och vi gör gör vad vi kan med de resurser vi har fått. Så så är det värt. Det får man ju direkt när man får synlighet för sin organisation. Men det är nog långsiktigt.Ja, absolut är det långsiktigt och är en sak som väldigt ofta kommer upp nu när jag har talat med både organisationer om testamenten, donationer men också sakkunniga så ser vi att det inte går tillbaka till att väldigt mycket handlar om givare beteenden så att det är en typ av givare beteende som vi har i Finland som är ganska vanligt. Det är ju att du som privatperson ger x antal pengar till en organisation som du tycker jag har ett viktigt jobb. Men just det här beteendet att tänka att även när en person går bort, att när en person dör så kan man också ge till organisationen och det är ju att försöka ändra ett givare beteende och verkligen ett långsiktigt arbete. Du sa här att ni har under den tiden som du har varit ledare som är ungefär tio år så har det varit ett sådant här testamente som har fallit ut då. En sak, men behöver absolut inte nämna summor. Men om vi tittar på just det testamente som ett exempel. Det här är nämligen det som många frågar mig också. De blir lite oroliga att testamenten brukar ofta hektar olika typer av begränsningar eller villkor.Hur var det för er där ni fick tag i testamentet var också en massa villkor, eller hur gick den processen till? Kan du berätta.Lite när det var något helt enkelt en allmän och en allmän vilja önskan att att egendomen skulle tillfalla vår organisation utan något desto mera specifikationer? Så det var ju. Det var ju lätt att inte ta emot och litat på att använda, lätt att placera, inte sätta det, sätta det liksom i i det här så att vi kan. Vi kan använda det för den verksamhet som vi som vi redan har. Vi börjar skapa något nytt kring det här. Men men, nu är det ju en del. I det här fallet handlar det om en ensam ensam person. Har Andersson som enda testamente mottagare så får man ju lite rollen av arv, ja nästan som en anhöriga. Att mitt i allt det man den son som står kvar då med en persons egendom och och vi fick ta hand om 01:01 hos en bilar och det där annan egendom och liksom förvalta det alltså från första stund på 01:01 bra och ansvarsfullt sätt då. Och det bör man ju hektar en viss som det i alla fall en mental beredskap på. Och kanske också bra.Bra Det här kontaktar folk som man kan anlita och vända sig till när det blir ganska praktiska frågor mitt i allt det. Hur gör vi med det här i den här delen av egendomen? Att det är ju inte så att det kommer in en summa på kontot nu och saken är klar med det, utan det är ju faktiskt egendom av varierande slag som.Man behöver ta hand om. Det är ganska viktigt att man har mental beredskap för att många gånger är det ju så att testamentet kanske snarare är just fast egendom än att det är bara pengar. Det där är en väldigt bra sak att komma ihåg. Jag tror att många av de som har fonder som har fått olika typer av testamente nationer, de känner säkert igen sig i det där. Och jag tänker också att det där är en sån sak som är väldigt viktig och föra fram att det här är det finns en potential och möjlighet att en organisation kan få testamente donation. Men det är viktigt att bygga upp en beredskap för att också kunna hantera och facilitera till exempel en bil eller en lägenhet. Det är inte helt enkelt och det kan också medföra vissa kostnader att ta emot ett sådant här testamente donation. Jag tänkte göra ett hopp tillbaka här. Nu till den här texten som jag från från Kyrkpressen tidigare i vår. I just den här texten. Så som du ni har gjort så nämns ju inte ordet döden en enda gång.Håller du med om att det där kanske är just den? Är det lika tabubelagt att skriva om det i den här texten som vi har? Så står ju inte ordet död med den här talarstolen. Vill du ge ett bidrag för framtiden? Vilket arv vill du lämna efter dig? Kan man tänka sig en annan typ av omskrivning? Är det medvetet att ordet död inte finns med här?Nu tänker jag kanske lite onödigt på det viset. Absolut att man när man talar om testamenten så finns det liksom inbyggt element av att det handlar om någonting som sker när livet här tar tar slut. Men jag skulle nog tänka att redan det här att tala om testamenten på något sätt precis är lite tabu på något sätt. Ja, det blir lite känsligt då och jag vet inte om det direkt heller då alla har med det där döden att göra. Eller är det mer av det? Att det känns på något sätt ofint att komma med förslag på vad folk ska göra med sin?Hur tänker du kring det? Jag tror att det är många som tänker på precis samma sätt. Att både ordet död och testamente är kanske synonyma, till och med för många. Och att skriva om en sån här sak som att. Har du tänkt på att göra så här när du inte längre finns? Hur tänkte du och ni kring det här?Ja, men nu finns dem. Det finns nog en laddning i det där. Tänker jag på något sätt. Att man liksom i början, man måste göra det väldigt snyggt på något sätt då? Och det där öppna upp den här möjligheten men inte komma med med det här order att nu är du där. När vi bar vapnet redan i dag. Alltså man måste välja en speciell ton för den här typens annonsering och sätt. Jag vet. Kanske det finns någon som har föreställningar om att att organisationer ligger och lurar på någon vals avdelning med pennan i högsta hugg och på andra sätt försöker vända sig till försvarslösa åldringar som informerar mer om det vet av den här dagen och på platsen att. Men men, så är det ju inte. Men med tidningsannons att man kommunicerar öppet om den här möjligheten finns inte på ett. Också det där. Åtminstone för mig liksom en fråga som som någon liksom känns lite jobbig. Det är ju det här med anhöriga. Alltså att när du som organisation kommer med den goda idén att att tänk om, om om du skulle ge ett testamente som donation till en organisation så finns det anhöriga i bilden Så så kommer man ju på något sätt in och konkurrerar just om det arv som som någon anhörig kanske räknar med att att den där ska få i sin sin helhet.Och det där gör ju det också lite. Jag menar, det vill man ju som representant för en organisation som lämnar lämna anhöriga heller utan arv eller på något sätt komma emellan och antyda att det var organisationen och ett bättre ändamål än din. Att dina släktingar och andra anhöriga. Så det är nog mycket som gör att det blir lite. Det blir lite speciellt.Och det är laddat. Det här handlar det om när människor har gått bort. Det är testamente. Det finns många olika saker här som är säkert, både svåra att tala om och svåra att skriva om. Och det är ju så att den här typen av budskap och det måste vara både attraktivt men ändå smakfullt och nedtonat på en och samma gång. Så att copywriting är ju A och O här på något sätt. Och trots det, och trots att du nu sa att det är ett testamente som under dina tio år har fallit ut så är det ändå så ser du ändå en poäng med att aktivt som organisation tänka på det här som en möjlighet att berätta om den här möjligheten att tycker du fortfarande det är lönt att göra det?Jag tycker nog det. Det är nå, det finns liksom potential där. Och nu tycker jag att många människor också i dagens läge att man är väldigt medveten om vad som händer i världen. Man håller starkt på sina värderingar och det som man säger att det är viktigt och kanske också känner en oro för. För framtiden och ser att det finns liksom ändamål och behov som man gärna skulle kunna ge ett bidrag till i form av ett testamente. Så som du tycker det är lönt att lyfta fram. Alternativet var det där det som man kanske också skulle kunna mer aktivt just nu vara inne på det här med anhöriga. Att också aktivt lyfta fram den möjligheten att så att man kan ge en del av de här behöver inte utesluta varandra. Att du vill understöda en organisation som behöver betyda att dina anhöriga blir helt utan, utan testamente, utan utan makar delar av det där på det viset. Detta innebar att en del ska gå till ett ändamål som är nära ens hjärta och det är där resten är till de anhöriga, om det finns släktingar nära eller mera avlägsna.Så det där kanske kan vara en väg att gå. Det behöver inte vara endera alternativ.Precis, så det är inte så svartvitt utan att det är ett riktigt spektrum här att det behöver ju inte vara så att det är antingen eller utan det kan delas ut, det kan vara en liten del av och så vidare. Håller helt med, Är det en väldigt bra poäng att ta fram också?Din tanke Om man har svårt att välja organisation så kan man också tänka att dela upp det mellan flera. Men ingenting av det känner jag för det här med med barn och ungdomar. Och samtidigt brinner jag för miljöfrågor och liknande att att dela upp dessa. Det motsvarar ens värderingar och det som man tycker att är viktigt.Nu råkar du komma in på det som egentligen var min min nästa fråga här, så jag bara spinner på här från din eleganta åsne brygga in till det här. För precis som du sa här så är det väldigt många olika saker som hela tiden sker runt omkring oss och det känns som att ibland är det svårt att veta vad man ska välja och hur man ska välja. Testamente donationer ökar alltså. Fler och fler donationer av det här slaget faller årligen ut. Det finns de som påstår att det här är ju också en typ av engagemang. Att ge pengar är också en typ av engagemang och vi har ju sett de senaste åren att över lag så har pengar potten till civilsamhället i stort som kommer från privatpersoner via donationer ökat. Ett testamente är ju en del. Håller du med om att det här att ge pengar kan ses som en typ av engagemang också? Eller hur ska man beteckna det här?Absolut, absolut. Och det tycker jag också att vi försöker lyfta fram när vi vänder oss till människor och hoppas på deras aktiviteter. Och då är det just det här du kan ge. Du kan ge en gåva, du har ett testamente, alltså ge av dina tillgångar. Eller så kan du ge av din tid i form av ett frivillig engagemang att ta ett uppdrag, hjälpa till helt helt konkret A Och det ju olika. När någon har tid som den kan ge för en annan så är tiden just denna bristvara, något att göra. Ja, jag tycker att det ni gör är jätteviktigt, men jag har inte. Jag har tid eller möjlighet att göra något praktiskt och då kan det vara ett alternativ. Men jag vet att du kan understöda ekonomiskt var vår verksamhet och på det vis ändå finnas finnas med och ge ett ge ett bidrag. Vi tycker nog att man kanske kan bra tänka att att det att man ekonomiskt understöder också är i form av engagemang och aktivitet att få vara med på ett hörn. Ja, absolut.Tydligare nu. Nu känns det som att nu börjar vi närma oss det där. Nu har det gått lite som katten kring het gröt är det tänkt att det ska sätta lite hjärna på prov. Men var inte orolig, inget avancerat. Men om vi nu tänker oss att du skulle få lov att råda andra organisationer, var ska man börja och prata om sådant här? Hur skulle en organisation starta sin resa mot att kunna ändra ett beteende?Hur tänker man på det här liksom? Det praktiska och konkreta informationen i form av en annons eller en sida på vår webbsida när man har en medlemstidning eller medlemsbrev eller liknande. Att lyfta fram möjligheten att det är jätteviktigt. Men, men, kanske ännu viktigare på något sätt det där. Innan det som händer, innan det vi ser det som föreningen organisationen gör och står för. För det. Som avgörande för eventuell eventuell donation. Alltså att att man har en verksamhet, man har en profil som tilltalar människor, att man förvaltar det uppdrag man har fått liksom på bästa möjliga sätt. Att man visar, visar, skapar ett förtroende och visar att man faktiskt gör det som man har sagt. Att det här är vårt uppdrag, det här vill vi hektar. För att att det gick att bygga för eventuella donationer och gåvor rAtt att faktiskt visa att vi vill. Vi tjötar om var ett uppdrag på ett bra sätt då och där. Det är jätteviktigt med. Men liksom hur man kommunicerar berättar var ett mångsidigt sett vad man egentligen gör.Man redovisar för förvaltning och ekonomi och på det viset öppnar upp att det finns några hemligheter. Eller.Eller det här Jag är så glad jag ser det här. Jag brukar ibland säga att kommunikation är kommunikation. Vi är kanske inte överens där.Du Absolut.Ja, det där berätta om vad man gör för vem man gör och transparens. Att man är öppen med vad man gör och hur pengarna används. Det är ju jättebra att du har tid. Så det är en lång process naturligtvis.Ja just ja. Sen tänker jag ju den här liksom annonsen eller den raden att att har du tänkt på att att ge en donation ett testamente så då är det ju den här associationen man vill göra. Alltså att folk associerar till det som organisationen står för och man får en positiv känsla. Eller med att det var de där som jag läste om i tidningar eller på webben att det var ju de där som har det där fina arbetet, att det där vill jag vilja understöda. Det är min kärlek det där. Ja, möjligheten att ge ett testamente som är det där som får folk att handla utan just den där positiva känslan att det här, det här vill jag vilja understöda med mina tillgångar. Och det här vill jag nämna i mitt testamente. Så det är början på det här.I Slottsskogen där alla äter hemma är klockrena tips på jättebra jättebra saker som du nämner. Låt säga att det sitter representanter här för någon organisation och lyssnar på det här. Är det okej att de hör av sig till dig för att till exempel sparra och säga att de är lite osäkra på hur de ska komma igång i sin egen skrivande process att få lite hjälp av varandra. Jag brukar säga att vi borde bli ännu bättre på att också närma oss varandra. Om jag nu råkar veta att ni har gjort det här så är det ju jag som hör av sig till er. Och det gäller även för andra saker, inte bara just givande av pengar. Men då är det väl okej att folk kontaktar dig?Det går bra.Höra av sig och där tycker jag ju också att det är att vi. Vi liksom inom förbunds världen annonserar och berättar om det testamenten. Så det är ju också ett gemensamt arbete på det viset att man aktualiserar den här idén. Det är huvudtalare hos oss. Tankar om det där. Sen vill det samfund som sänder sist och slutligen få det där bidraget. Så det har kanske inte så mycket med annonseringen att göra. Utan det är just det där, den egna verksamheten, den där profilen, identiteten som organisationen har. Men men, där kan vi nog liksom stödja varandra på det viset att vi alla aktivt lyfter fram den här möjligheten. Att det är det. Man kan faktiskt ge ett testamente igen, precis som bundet till en förening eller organisation inom tredje sektorn. Och det är en bra investering för framtiden.Ja, jag håller helt med. Och nu blir det ju faktiskt så här att under hela hösten så kommer det ju att arrangeras en mängd olika typer av både sparring, grupper och nätverksträffar för de som har just tanken att bygga upp det här med vilka strukturer som kan du kan hektar nytta av för att få igång ditt eget och din egen Testament kampanj. Och allt detta kommer utmynna i att vi kommer att så under 2024 då Ha en stor synlighet kampanjen så kallat testamente kampanj. Jag håller absolut med. Vi borde bli bättre på samarbeta och våga fråga varandra. När vi ser att någon annan har annonserat så borde vi helt enkelt ta kontakt då vi själva funderar på det. Tack Kalle att du är med i det här premiäravsnittet faktiskt då det har varit av finansierings funderingar. Och tack så jättemycket att du delar med dig av era och dina erfarenheter kring just det här med. Testamente givande. Vi har säkert anledning att göra fler podcast tillsammans och snacka om mer saker. Tack så mycket Kalle och god fortsättning!Tack för att jag fick vara med i premiären. Tack så jättemycket! Tack!Och med de orden så tar vi och avslutar och ser fram mot nästa avsnitt. Stort tack att ni lyssnar!
Vad gör man när man märker att fler och fler växer upp och: Tackar nej till att bjuda in miljontals från bedrövliga kulturer, är trygg i sin roll som heterosexuell maskulin man och feminin kvinna och uppfostrar sina egna barn till självtänkande individer som inte är förvirrade utan är trygga i vad dom föddes till att vara? Vad gör man när man inser att Budskapet© inte biter på oss vuxna? Jo, man siktar självfallet in sig på lättledda små barn och ser till att Budskapet© finns där dom är - som på lekplatsen. Missa inte det här programmet!NU ÄR DET HÖG TID ATT LÄGGA I EN (MYCKET) HÖGRE VÄXEL GÄLLANDE DONATIONERNA, ANNARS KOMMER DET GARANTERAT BLI PANIK (IGEN) I SLUTET AV DENNA MÅNAD FÖR ATT HINNA MED MÅLET SÅ ATT VI KAN FORTSÄTTA MED VERKLIGHETSCHECKEN I JULI. VI NÄRMAR OSS 300 PROGRAM OCH SER FRAM EMOT ATT FORTSÄTTA, INTE LÄGGA NER. 2000 KR INNAN DEN 30 JUNI ÄR MÅLET:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaHejsan alla solbrända lyssnare! Idag (10/6-23) hör ni oss prata om detta:* Att sluta hylla våra gamla kungar.* Man måste inte "vifta med en löjlig svensk flagga."* Sverigetatuering "anspelar på vit makt."* Stockholms gaylekpark är ett "nytänkande föredöme."* Tränare vill framstå som en förebild för barn - Viker ut sig på Onlyfans.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman, Carl Schiller & Tomas WiklundVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:TERROR I TRAFIKEN - JAGAD EFTER BLINKNING OCH OMKÖRNINGhttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/terror-i-trafiken-jagad-efter-blinkning-Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 17 juniDu hittar även Verklighetschecken här:RUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLESchädel - Erosion des Willenshttps://youtu.be/BTA_Ig5YqMkTOMASSin Shake Sin - Idiocracy https://www.youtube.com/watch?v=ny1cHtTuvPA&ab_channel=SinShakeSinCALLEA Trans "Mother" Debates Matt Walsh On Womanhoodhttps://www.youtube.com/watch?v=VgXPd-iOu18&ab_channel=MattWalshELISABETHLunds studentsångarehttps://www.youtube.com/watch?v=fouRIa2a96s&ab_channel=SAChristerAsk
Arsenal föll som furor mot De Zerbis pigga Brighton samtidigt som Gundogan visade vägen för Manchester City mot Everton. Därmed förklarar vi titelstriden död. Southampton föll tungt hemma mot Fulham och beseglade därmed sitt öde. Vi tittar tillbaka på ett decennium sedan Soton tog klivet upp med vad som nu ser ut att bli Chelseas nya huvudtränare.
Idag är det stora kill-tackar-dagen. Linnea Wikblad kommer åter en gång fram till att hon är Sveriges mest manstillvända kvinna. David Druid är en kille. Skådisen och debattören Ala Riani om sin nya bok "Krigets dotter". Journalisten Johar Bendjelloul berättar om allt vi behöver veta inför kvällens deltävling i Eurovision där Loreen är med. P3 Nyheters Babs Drougge om att småbarnsföräldrar löper mindre risk att dö än jämnåriga utan barn. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad
I slutet av april avtackades den mycket uppskattade säkerhetschefen eldsjälen Maj Ingels av sina kollegor i Tyresö Kommun. Maj berättar om sitt långa yrkesliv i Tyresö från förskolelärare 1982 till säkerhetschef 2010. Om de 35 "händelser" som föranlett krisarbete. Hör hyllningarna från kommunstyrelsens ordförande och kollegor i slutet av programmet. Programledare: Ann Sandin-Lindgren
Christopher har fått sparken många gånger (allegedly) och frågar efter dina "fått sparken"-stories! Vi tackar av Assia efter hennes vikarieveckor! Vanja Hagberg från P3 Nyheter ger oss ett knarksvep och millennials icke-existerande medelålderskris. Olof Lundh har ton och ger ton om Zlatans comeback i landslaget. Ja, och vardagsfilosofiska rummet hålls även idag med skådisen Hannes Fohlin! Programledare: Christopher Garplind och Assia Dahir.
Årets första avsnitt! Hurra! Nu börjar vi om. På flera plan. Som vanligt. Och det är ett vanligt avsnitt. Småprat i ca 10 min följt av enkel Rörelse i vila för vaderna och fötterna i ca 8 minuter. Därefter ca 2 min nynnande som mellanrum. Efter det pratar jag om vad jag gör när jag inte gör Sov med mig och hur vi kan göra mer tillsammans kanske främst online. För att avsluta med ca 5 min nynning. Innan jag fortsätter med länkar och sånt. Lika som vanligt går det att lyssna på såväl avsnitten som avsnittet i vilken turordning du vill. Och det gör inget om du lyssnar flera gånger på samma avsnitt. Ju mindre du hör av varje avsnitt, desto bättre, eller hur... Fröken, vad gör vi för rörelse i vila i det här avsnittet då? Tackar som frågar. Superenkelt. Bara att röra skönt på fötterna så att även vaderna slappnar av. Jo, efter nynningen i mitten pratar jag om min nya kursplattform Fröken Humlas Lärplats. Där finns ett gäng gympakurser som jag tror kan intressera. Vad sägs om Liggympa t ex. I övrigt online är det Lisel Humla och/eller Urforma du ska hålla reda på. Det är bara att söka eller klicka på t ex Instagram, Facebook eller min egen Webbplats. Du som kommer på något jättebra du vill säga till mig, kanske mitt i natten, kan ganska enkelt klicka dig till Sov med mig-poddens sida och direkt spela in ett ljudmeddelande. För om du ska vänta till morgonen så har du glömt det, eller hur... --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/sov-med-mig/message
Nyheterna Radio 17.00
David Druid och Linnéa Wikblad upprörs över Linda Bengtzings uttalande om att alla människor är bisexuella. Vår korre Caroline Kernen är på plats i Vancouver och rapporterar om att provinsen British Columbia avkriminaliserar vissa droger idag. Världens fjärde bästa kock kommer till studion, nämligen Jimmi Eriksson som kom fyra i Bocuse d'Or förra veckan. P3 Nyheters Babs Drougge berättar om att svenska filmbranschen tackar nej till skådespelare som gjort botox, fillers och andra skönhetsingrepp. Programledare: David Druid och Linnéa Wikblad
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka Ebba Östlin (S) röstades i helgen bort av det egna partiet. Men enligt Socialdemokraternas lokala stabschef har avsättandet orkestrerats av ABF, som ska ha massrekryterat nya medlemmar för att rösta ner Östlin. Bakgrunden ska vara en konflikt om fritidsgårdar, vapen och knark.Sen pratar vi om att svenska filmbranschen tackar nej till skådespelare som gjort botox, fillers och andra skönhetsingrepp. Enligt castarna handlar det i grunden om mimiken i ansiktet, men frågan är känslig och kan ses som en dubbel bestraffning av kvinnor som kanske gjort ingreppen på grund av en upplevd press från branschen.
Han ringer upp sin gymnasielärare Christer Elfversson och ca 22.44 har han bjudit in Ulf Elfving till julstudion.
Nyheterna Radio 07:00
Tack för att du har lyssnat på Innovationslandet med Emma Frans. Vi är tillbaka igen nästa år med nya spännande aktörer och deras banbrytande uppfinningar och lösningar. Hoppas du vill lyssna då! Tror du att ditt företag skulle passa i Innovationslandet? Mejla till info@borgowilli.se så berättar vi mer. God jul och gott nytt år!
I detta avsnitt från 7/3 2022 får vi möta Wolfgang Skäringer-expert på sex och krig. En Nina Bladh på Jarowskij avbryter inspelningen med ett hett erbjudande till både Mia och Hampus….Tackar de ja eller VAD exakt är det som pågår? Snaps, livsråd och oändlig kärlek upplevs i gott sällskap så till den milda grad att en taktikkräkning måste in i göteborgsnatten. Nessvold har missförstått Mias sexliv och även hela NMFTG-föreställningen där han själv var med men vad gör väl det när man har varandra och trygga känningar i Sveriges absoluta vallarnaelit.Välkomna till Skäringer & Nessvold eller som Hampus skulle säga, god lyssning!Medverkande: Mia Skäringer & Hampus NessvoldSkäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Mikael Solkulle & Anna SpolanderProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I detta avsnitt från 7/3 2022 får vi möta Wolfgang Skäringer-expert på sex och krig. En Nina Bladh på Jarowskij avbryter inspelningen med ett hett erbjudande till både Mia och Hampus….Tackar de ja eller VAD exakt är det som pågår? Snaps, livsråd och oändlig kärlek upplevs i gott sällskap så till den milda grad att en taktikkräkning måste in i göteborgsnatten. Nessvold har missförstått Mias sexliv och även hela NMFTG-föreställningen där han själv var med men vad gör väl det när man har varandra och trygga känningar i Sveriges absoluta vallarnaelit.Välkomna till Skäringer & Nessvold eller som Hampus skulle säga, god lyssning!Medverkande: Mia Skäringer & Hampus NessvoldSkäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Mikael Solkulle & Anna SpolanderProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Allt måste ha ett slut även om man ibland inte vill. Nu är hans beslut taget! Denna säsong blir hans sista som aktiv fotbollsspelare och vi tackar Ola Toivonen för all glädje han skänkt oss genom dessa år. Ett ärligt och ett avsnitt med många tillbackablickar där vi tillsammans med Toivonens största supporter pratar om det fantastiska målet VM 2018 mot Tyskland. Njut!
Skäringer och Nessvold är dagen till ära exakt synkade i klädsel och frisyr. Lite som en sekt som de båda tror sig kunna fastna i pga precis allt möjligt. Hampus vågar inte säga nej till karismatisk säljare i en ljusbutik och bränner i dubbel bemärkelse sina besparingar på stearin som kommer vara fram till påska. Mia å sin sida krattar löv och arbetar istället för att gå på festernas fest i Milano. Har man inte tid och sprätt i benen som räcker till Kim K så har man inte. Istället planeras 50-årsbaluns på The Reef i Fredrikshamn. Inte dumt alls! Nessvold plus en tackar ja direkt. Barndomens goals dammas av. Tandställning, gips, kryckor och bonussyskon var tydligen så eftertraktat, kanske mest av dem som inte hade det. Hampus har varit på tantrakurs och rullat rygg samt gått igång på stekspade. Men den röda tråden…ja de uteblir enligt ök men tack älskade ni för att ni lyssnar! Medverkande: Mia Skäringer & Hampus Nessvold Skäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Mikael Solkulle & Anna Spolander Produktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com
Skäringer och Nessvold är dagen till ära exakt synkade i klädsel och frisyr. Lite som en sekt som de båda tror sig kunna fastna i pga precis allt möjligt. Hampus vågar inte säga nej till karismatisk säljare i en ljusbutik och bränner i dubbel bemärkelse sina besparingar på stearin som kommer vara fram till påska. Mia å sin sida krattar löv och arbetar istället för att gå på festernas fest i Milano. Har man inte tid och sprätt i benen som räcker till Kim K så har man inte. Istället planeras 50-årsbaluns på The Reef i Fredrikshamn. Inte dumt alls! Nessvold plus en tackar ja direkt. Barndomens goals dammas av. Tandställning, gips, kryckor och bonussyskon var tydligen så eftertraktat, kanske mest av dem som inte hade det. Hampus har varit på tantrakurs och rullat rygg samt gått igång på stekspade. Men den röda tråden…ja de uteblir enligt ök men tack älskade ni för att ni lyssnar! Medverkande: Mia Skäringer & Hampus Nessvold Skäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Mikael Solkulle & Anna Spolander Produktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com
Tackar du ja fast du egentligen inte vill eller högpresterar på jobbet trots att du är nära utmattning? Ibland vänder vi ut och in på oss själva för att bli sedda och bekräftade. I veckans avsnitt pratar vi om mönster som har skapats under barndomen – och som inte längre gynnar oss. Men hur bryter man dem? Vill du gå på vår kurs i personlig och andlig utveckling eller tipsa om ett ämne som du tycker att vi borde ta upp i podden? Anmäl dig och ta kontakt med oss på Facebook: Råd från ovan.
Nyheterna Radio 07.00
Kan en influencer påverka utgången av valet? Den frågan ville vi gå till botten med. Därför utgav vi oss för att vara pr-byrån Price PR som kom med ett smaskigt erbjudande, nämligen 20 000 spänn för den som kunde tänka sig att göra reklam för ett politiskt parti, en politisk fråga, utan att uppge att inlägget var betalt. Spoiler – Många av de tillfrågade var beredda att hjälpa oss. Medverkande i detta avsnitt av podden: Thomas Nilsson och Nellie Pilsetnek, reportrar på Resumé.
Sveriges Konsumenter vill att dataspelbranschen skärper sig, Irans kulturdepartement går till angrepp mot filmen "Holy spider", succe för nya Top Gun-filmen och musikutbildningen för blivande förskollärare är för mesig. Programledare: Andres KriisaProducent: Viveca Bladh
Efter att pandemins oro, väntan och förvirring blivit vardag infann sig en annan känsla inom mig. Ett lugn och en djup känsla av närvaro. Om Kayo Mpoyi:Kayo Mpoyi är författare. Hon debuterade 2019 med boken "Mai betyder vatten". Hon pluggar fri konst på Kungliga Konsthögskolan.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se
Nyheterna Radio 12.00
Hej på er! Berättar om filmen: Jag är Zlatan. Jag och han är ganska lika när det gäller vår uppväxt....fast han hade bollen som rädda honom och lite jäkla anamma. Jag hade ingen boll men lite jäkla anamma och att det fanns änglar omkring mig, Sen blir det som vanligt....hoppar lite hit och dit! Kram på er!
Lukas Lundin lämnar samtliga styrelseuppdrag på grund av sjukdom och Storytels vd och grundare Jonas Tellander lämnar posten. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Vi fortsätter med våra After Talk avsnitt, där vi i olika podcast avsnitt bjuder in människor som pratar kring de ämnen som vår Youtube-videoserie (Edu Orten Berättar) nämnt!
Ni tar vi ett kort uppehåll och är tillbaks med nya spännande avsnitt den 28 februari 2022, inshAllah. Vi tackar dig för att du lyssnar och följer vårt arbete.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.
Annahita Parsan är präst i Hammarbykyrkan i Stockholm och leder den farsitalande församlingen där. Hon utgår från möten hon haft och hur de kopplar till bibeltexter i sina andakter. Varje dag består av beslut. Alltifrån vilken väg vi tar till jobbet, stanna i sängen eller kliva upp. Stora som små, besluten är många och precis som vi är Guds avbild har han gett oss friheten att välja. Och det händer att vi ibland missar de stora chanserna i livet genom att ta felaktiga beslut. Ur andakten Text: Lukas 14: 18 -24 Musik: Tree - Ólafur Arnalds Annahita berättar själv: -Jag är präst i Hammarbykyrkan i Stockholm och leder den farsitalande församlingen där. Jag levde tidigare som muslim i Iran. Jag gifte mig ganska tidigt, fick ett barn, men min man dog i en bilolycka innan jag ens fyllt arton. Det var inte lätt för att vara både kvinna och änka. Andra äktenskapet var ett mardröm och vi blev tvungna att fly över de snöklädda bergen till Turkiet med min nyfödda dotter i en väska, som var nära att dö i kylan. Vi blev fängslade i Aghri men som ett mirakel blev jag fri och kunde fly vidare till Norden. I Sverige blev jag kristen och senare präst. Tron till Jesus blev min räddning och frälsning. Producent Marianne Greip Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se
Johannes ringer upp Andris Fågelviskare för att rekrytera honom till sitt fågelviskarteam, klagar på IKEA som skickat honom ett vapen istället för en stol och får Big Brother-Jimmy att gå med på att delta i en svensk uppsättning av den dödliga TV-serien Squid Game.
Johannes ringer upp Andris Fågelviskare för att rekrytera honom till sitt fågelviskarteam, klagar på IKEA som skickat honom ett vapen istället för en stol och får Big Brother-Jimmy att gå med på att delta i en svensk uppsättning av den dödliga TV-serien Squid Game.
Dagens gäst är en person som på kort tid har blivit en god vän till mig. Anna-Karin Wyndhamn och jag lärde känna varandra för några få år sedan när hon hörde av sig och berättade om vad jämställdhetsintegrering var för något och hur det implementerades på högskolor, universitet, myndigheter och forskningsråd. Sedan skrev vi en bok ihop. Genusdoktrinen, som kom ut för lite över ett år sedan. Men hon gör mycket mer än att skriva böcker ihop med mig. Hon är till vardags forskare på Göteborgs universitet, skriver bland annat på Göteborgs-postens ledarsida och har precis lanserat en ny podd – Söndagsskolan – ihop med Ann Heberlein. I dagens podd summerar vi debatten som följde boksläppet, vad som har hänt med debatten i övrigt och hur man kan motverka genusdoktrinen på politisk nivå.Välkommen Anna-Karin Wyndhamn till Rak höger!– Tackar, Ivar Arpi!Det blir nästan lite märkligt att vi ska ha ett uppstyrt samtal eftersom vi pratar så ofta!– Inte så ofta nuförtiden, nu är det kanske en gång i veckan?Precis, vi har trappat ned från flera gånger per dag till en gång i veckan ungefär. Det är ett långsamt ”withdrawal”.– Vi står i kontakt med varandra hela tiden, det kan man väl säga.Vi börjar med Genusdoktrinen. En sak som jag tyckte gjorde den unik i jämfört med många andra böcker var att du skrev den och du hade dina erfarenheter från nationella sekretariatet för genusforskning, och att du arbetade med jämställdhetsintegrering medan vi skrev boken. Väldigt ofta är man, som jag, en outsider till arbetet eller till genusforskning. Det betyder inte att man har fel men det är mer sällan som någon insider är kritisk. När du gick tillbaka till universitet, hur var det? För då har du varit, om man ska tala i krigsmetaforer, något slags förrädare. Du har tagit information från insidan till människor på utsidan, skrivit en bok med en ledarskribent på Svenska Dagbladet och sen har du mage att komma tillbaka till universitetet? Eller hur var det?– Folk tillskriver mig att jag är en svikare i någon mån, att jag har bidragit till att det här viktiga fältet genusvetenskap, och i förlängningen jämställdhetsarbetet, tappar mark eller blir ifrågasatt på oskälig grund. Den falangen finns. Det avståndstagandet känner jag med hela min kropp. Men jag måste säga att det samtidigt finns många som har sträckt ut en hand. För varje gång någon har sagt ”Jag vill inte träffa dig” så finns det de som har skickat en fråga, ”Ska vi ses”, eller ”Jag tycker det du gör är bra”. Så jag känner ändå att det finns ett stöd och jag måste säga till mitt lärosätes försvar att jag inte har varit utan arbete. Jag har inte behövt göra meningslösa uppgifter eller känna att jag är marginaliserad på det sättet. Om något så hoppas jag att det kan få andra akademiker som känner samma eller likartad kritik som jag gjorde, eller inom ett annat område som är genompolitiserat, att man kan göra detta utan att man blir av med sin plattform eller att man tappar all trovärdighet. Någonting som ofta kastades mot mig när du och jag höll på att prata om boken som allra mest, var att jag hade med denna bok förbränt mitt akademiska förtroendekapital. Det tycker jag inte, såhär ett år efter, att jag kan sägas ha gjort. Jag är kvar inom forskningen, jag har fått ett stort forskningsanslag. På det viset är jag inte ett rött kort, eller brunt kort, givet vad folk har försökt smeta på oss. Blåbrunt, för att koppla till den senaste partiledardebatten i riksdagen. Jag har ändå den här plattformen kvar.Hur skulle du ha förverkat ditt forskningskapital genom Genusdoktrinen? Vad är argumentet för det?– Som jag uppfattade det så handlade det om att Genusdoktrinen inte kan kategoriseras som en vetenskaplig produkt. Det var ett journalistiskt granskningsarbete vi gjorde. Dels försöker man antyda att det därigenom har lägre trovärdighet och är ett slarvigare typ av jobb, jämfört med att skriva akademiska artiklar som absolut ingen läser. Den andra delen är att jag samarbetade med dig, och din dåvarande position på Svenska Dagbladet som borgerlig tidning i sig misstänkliggör mig. Det tycker jag är så intressant eftersom det finns paralleller till andra samtida diskussioner om akademisk frihet, som har varit sedan boken kom. Man har svårt att från akademin titta på vad som faktiskt sägs eller läggs fram, och istället tittar man bara på avsändaren. Och om avsändaren har rätt partibok eller kopplingar till rätt personer. Då avvägs trovärdighet och viktighetsgrad utifrån det. Jag har läst en bok som heter The Revolt Of The Public av Martin Gurri. Han är före detta CIA-analytiker, eller omvärldsanalytiker, denna underbara yrkestitel. Han skrev den här boken 2014 och då anses han ha förutsett Donald Trump och brexit, något som han återkommer till är just att etablissemanget, och då menar han experter, universitet, politiker, myndigheter, militär, polis, är kvar i den moderna staten som byggdes upp under 1900-talet, med en hierarkisk uppbyggnad. Du har en expert eller myndighet eller politiker i toppen och sen har du medborgare/undersåtar som tar emot information. En journalist sitter i teve och berättar i nyhetssändning hur läget i världen är. Gurri tar som exempel Walter Cronkite som var ett legendariskt nyhetsankare i USA. Han avslutade sina nyhetssändningar med att säga ”And that's the way it is”. Det är ju extremt otidsenligt idag, i och med att du har ett konstant nyhetsflöde med sociala medier och du har tillgång till nyhetsmedier över hela världen. Samtidigt har sociala medier, internet, digitalisering och allt det där gjort att människor i allmänhet förväntar sig delaktighet. Man förväntar sig att bli lyssnad på och man deltar i samtal hela tiden. Det återkommer väldigt ofta att om det inte har gått genom peer review, om du inte har gått genom exakt den här processen, så vägrar man befatta sig med det som sägs, oavsett om det som sägs är korrekt eller inte. Det spelar ingen roll, det finns en process som måste ha skett på ett visst sätt. Oavsett hur kakan smakar måste de olika stegen för hur man knådar degen måste ha gått till på ett visst sätt.– Det där bygger delvis på en lögn, eftersom väldigt många av de granskningssystem som man har, som ska säkerställa att det som kommer ut ur peer review, ändå inte riktigt håller måttet. Det visar sig att den biasen som du och jag kritiserade i fråga om jämställdhetsintegreringen och i forskningsstyrningen, den finns också i de här redaktionsråden, där man blir frälst på sin egen teori och bejakar texter även om de innehållsligt och i både frågeställning och slutsats, är helt tokiga och verklighetsfrånvända och det är uppenbart att det här är någon som redan har bestämt vad man ska komma fram till. Ändå släpper man igenom det. Det är det som gör att man håller så hårt i att det som ska vara peer reviewat, att det är något slags kvalitetsgaranti. Det är det inte alltid. Om man ska säga att vi har en journalistisk touch så är det inte trovärdigt på samma vis. Då har vi flera olika case i närtid som i så fall vore utan. Alltså Macchiariniskanalden, det är ett exempel på något som delvis kom i ljuset tack vare journalistiskt arbete.Thomas Quick är ett annat sånt fall, med Mannen som slutade ljuga.– Och så var det de apatiska flyktingbarnen.Det var Dan Josefsson som skrev Mannen som slutade ljuga, och Ola Sandstig skrev om de apatiska barnen.– Exakt. Där man i andra änden av dessa granskningar har forskare som förfäktar precis det du säger, att ”det som kommer från oss, det är sant, det har trovärdighet, det är så som saker och ting är”. Men så kommer de här från sidan, människorna, journalisterna som förhoppningsvis inte har den typen av lojaliteter och som försöker avtäcka sanningen. Jag tror att vi är mer än någonsin i behov av den typen av granskningar.Det finns flera exempel på hur peer review-processen inte fungerar som den ska. Ett exempel är forskningsprojektet som kallas för ”Grievance Studies” av Peter Boghossian, James Lindsay och Helen Pluckrose. Där skrev de 20 forskningsartiklar och det började med ”The Penis As A Social Construct”, som de skrev innan det här och lyckades få in i en vetenskaplig journal och den gick igenom peer review. Och i ”Grievance Studies” lyckades de få in ett antal helt galna studier i vetenskapliga journaler där de gick genom peer review. De hade antagligen kunnat fortsätta längre till om inte Wall Street Journal kom dem på spåren och avslöjade det hela i förtid. Just i dagarna sa Peter Boghossian upp sig från sitt jobb på Portland University för att det var en ohållbar arbetssituation. Det har inte du behövt göra än på Göteborgs universitet, så det finns skillnader. Men det visar att peer review-processen inte är felfri.– Det finns likartade skandaler i Sverige, med en didaktisk tidskrift, där utgångspunkten var högskolan i Jönköping där professor Tomas Kroksmark drev den under många år, hävdade sig ha ett redaktionsråd och en granskning vilket gjorde att många doktorander, skickade sina texter. Det räknades som något viktigt och värdefullt att publicera sig i denna tidskrift och kunde läggas in i avhandlingsarbetet, som exempel på vetenskaplighet. Det var bara den lilla detaljen att han aldrig använde det där redaktionsrådet eller granskade något, så den som skickade in blev ganska snabbt publicerad utan att alls få ändringsförslag och kvalitetssäkringsförslag eller påpekanden. Det där var en rätt så stor grej egentligen men jag vill mena att det inte fick den uppmärksamheten som det förtjänade. Han prickades för att han inte hade redlighet, han hade brustit så att säga. Men man höll lite tyst om det vill jag nog mena, inom det akademiska fältet. Varför frågar man sig? Ja, för att det var många som hade fyllt sina cv:n med texter publicerade i just denna tidskrift. Så det byggs liksom ett slags beroende av att de här tidskrifterna finns, må de vara dubiösa i sitt sätt att säkerställa vetenskaplighet och redlighet i hur den forskningen har kommit fram. Precis det som Grievance studies-gänget visade, är jag ganska övertygad om finns i många andra publikationer också.En angränsande problematik är att det är svårt att få publicera forskningsresultat som går emot en konsensus inom ett fält. Det är ingenting jag kan bevisa rakt av men jag har mejlat en del av de professorer och forskare som är aktiva inom det här fältet, alltså vad gäller könsskillnader. Där har man forskning som går emot konsensus att allt är sociala konstruktioner, att bristen i jämställdhet eller likhet mellan könen beror på strukturellt förtryck. Många av dem är forskare inom flera fält och de har jämfört att det tar två år att få ett paper accepterat när jag skriver om könsskillnader, men det tar tre månader eller ett halvår om jag skriver om mitt andra forskningsområde. Det där är inte en smoking gun, det är circumstantial evidence så att säga, det går inte att bevisa med de fallen jag hört talas om. Men jag tror att det där också är ett problem och det anknyter till det vi skrev om i boken, att vi har i Sverige forskningsråd som har fått order av regeringen att man ska arbeta för jämställdhet och man ska inkludera vissa perspektiv. Då ställer de krav på forskarna, att du ska fylla i en forskningsansökan hur du integrerar ett genusperspektiv.– Precis. Det något annat i detta som är mycket osmickrande drag i vetenskapssamhället. Då tittar jag speciellt på samhällsvetenskap och humaniora, och mitt eget fält utbildningsvetenskap, där man faktiskt under mycket lång tid har blundat för att vissa mönster och förklaringar också har biologiska svar, att den spelar en roll. Om vi till exempel tittar på resultaten i skola och att pojkar sackar efter så otroligt mycket och har gjort det över lång tid – vad kan det ha för orsaker? En kan vara mognadsgrad och utvecklingstakt i mognaden, vad gäller hjärnan. Det där har man ifrån pedagogik, didaktik, samhällsvetenskapen i stort inte vägt in som faktorer. Jag tror att skälet till detta delvis är att man känner ”Det kan vi inte skriva för folk kan inte hantera den typen av information”. Den ser man som politiskt laddad, medan det här andra, som i allra högsta grad är politiskt laddat, att hävda att kön bara är sociala konstruktioner, det ser man inte som ideologiska ställningstagande på det sätt om det är. Du skickade det här citatet från den här nya serien som går på SVT, ”Från savannen till Tinder” med Belinda Olsson som programledare. Agnes Wold, som är bakteriolog men också något slags orakel i väldigt många frågor, säger såhär: ”Vi är både olika och lika, men det är trots allt så att män tog makten någon gång i historiens gryning genom muskelstyrka och så hittade de på religion, kultur och media och hela skiten. Så de har liksom alltid övertaget och det gäller att inte förse dem med vapen. Det är ett otroligt farligt vapen, särarten. Det har kvinnor, alltså politiskt smarta kvinnor, alltid vetat om. Det har ingenting att göra med huruvida vi är lika eller olika, men så fort du sätter det vapnet i händerna på dem så kommer de att använda det direkt. Och det är bara att historiskt konstatera då”.– Låt oss inte glömma att hon gör en skillnad på kvinnor och politisk smarta kvinnor. Det är alltså inte alla utan de som är politiskt smarta. De har förstått, de har sett, de klarar av den här informationen och de vet hur de ska hantera den. Det är den där hierarkiseringen av vilka som klarar av viss typ av information och fakta som är djupt obehaglig. Det har vi sett i hög grad, just med Agnes Wold i det här programmet men också hos andra namnkunniga forskare som är aktiva i samhällsdebatten och där man så att säga vill skydda befolkningen från att få reda på vissa saker. Samtidigt ska de inte få intrycket av att de kan ha riktigt grundade åsikter, för det är vi som sitter i elfenbenstornet som har den bästa utsiktsposten.Precis, för det här är precis Martin Gurri pratar om i boken. Konflikten mellan etablissemang och folket. Etablissemanget är fortfarande övertygade om att de är i toppen av pyramiden, de har inte förstått att det inte är så gemene man längre ser på världen. När någon säger att ”Du klarar inte av den här informationen” så är det något av det mest provocerande som finns. Tanken att det finns kunskap som är för farlig för att vi ska få veta något om den, jag tror att det Agnes Wold ändå gör här, som man får vara tacksam för, är att hon är ärlig. Hon säger det rakt ut. Det hon säger här tror jag är en ganska vanlig attityd. En kritik som jag har fått när jag skrev artikelserien, som delvis födde idéen att vi borde skriva en bok och göra det ihop, var när flera hörde av sig. Mellan skål och vägg sa de ”Jag tror inte att någon förnekar att det finns biologiska skillnader”. Det kanske är sant, att de inte gör det på tumanhand eller att de gör det mellan skål och vägg, att de inte förnekar det. Men det får inga konsekvenser för vad de skriver offentligt. Inga konsekvenser för vad de gör i forskningen eller i sitt politiska engagemang. Då är det så att det finns en sanning för viss och sen ett projekt som är för gemene man, för det är för farligt för vanligt folk med sanningen.– Ja det är ju egentligen det man gör för gemene man och kvinna, är ett slags utbildningsprojekt istället. Det är delvis det som du har kritiserar och avtecknar i Genusdoktrinen. Man har i grunden en idé om hur samhället på sikt bör se ur och hur människor ska betrakta varandra och förhålla sig till varandra. Det är just den delen som är både odemokratisk och därför också oaptitlig eftersom man inte tillmäter varje individ den möjligheten att fatta sina egna beslut eller att ha kapacitet att kunna tänka kring den information och kunskap som finns och sen agera utifrån det. Så det finns ett slags von oben-attityd här i allt det vi nämner, som vi båda vände oss väldigt emot och som var en grund till att boken skrevs.Det man vill uppnå med en peer review-process eller redaktörsskap, går att uppnå på andra sätt också. Jonathan Rauch skrev en bok som kom ut nyligen, som heter The Constitution of Knowledge. Han har två grundregler för hur ett öppet samhälle ska tänka på de här sakerna som jag tycker är bra. Nummer 1: No final say, Nummer 2: No personal authority. Det vill säga, du kan inte säga att “Det här är sanningen för tid och evighet”. Det är alltid öppet för utforskning. Och ”Bara för att du är Agnes Wold, så betyder det inte att ditt ord är lag”. Det finns andra forskare, andra sätt att se på det. Det är alltid öppet för en kritisk diskussion.– Jo, precis. Dilemmat i det samtalsklimat som vi har just nu är att positionerna är så låsta och lägren har grävts så djupa. När du och jag kom med den här boken, och vi kan se andra mönster kopplat till andra böcker som har kommit ut och rört vid likartade frågeställningar, Jag tänker till exempel på Kajsa Ekis Ekman Om könets existens. Det är att vi inte riktigt blir bemötta på det sättet som du beskriver. Att man letar ordentligt i texten, var finns det eventuella felaktigheter eller medvetna misstolkningar av data? Kritiken som kommer från det andra lägret som jag ska uttrycka mig svepande, är att ”Det här var fel för att det var fel”. Eller att det är fel person som skriver det. Man har inga problem att fästa fula etiketter på upphovspersonerna till texter eller till dem som för diskussioner som rör vid känsliga områden. Det gör att det blir som det du och jag hamnade i, det är väldigt svårt att föra det resonemanget när den andra parten inte riktigt vill diskutera texten i sig utan man diskuterar bilden av texten, bilden av personerna som står bakom den. Apropå vad vi talade om inledningsvis, om person och persona. Det tyckte jag var en svårmanövrerad terräng, när du och jag skulle försöka att dels få igång en diskussion och sen försöka svara på de mycket fula texter som skrevs om vår bok. Jag vet inte hur du uppfattade det där? Du är med van vid den typen av slagsmål.Nu kan man väl säga att vi båda är lika vana vid det. Ta Kajsa Ekis Ekman som exempel. Jag har invändningar mot hennes bok som har att göra med när hon avfärdar vissa biologiska argument. Jag hävdar att hon inte är stringent där, men det är ju en diskussion som har att göra med hur hon argumenterar, vilka argument jag ställer upp på. Hennes grundpoäng är att det finns något vi kallar för kvinnor och det som pågår just nu i Västvärlden särskilt, är att man försöker ta bort grunden för det som hon ser som feminism, grunden för politiskt engagemang. Jag till exempel hamnar väldigt nära, och du hamnar nära en viss typ av feminister i det. Men där jag känner att jag skiljer mig från henne är när hon säger att ”Sen finns det inte mer att säga om det”, ungefär. Där man ska försöka hitta systematiska skillnader, för då blir det något som undergräver hennes politiska projekt. Men det där är en diskussion som jag tycker är intressant, hur man ska försöka hitta beröringspunkter och var man skiljer sig åt. Istället blev det mycket diskussion kring att hon var omoralisk, en hatisk människa, att hon förnekar existensen av transmänniskor och att hon med sin skrift skapade en otrygg miljö för dem och i förlängningen riskerar livet på dem. För argumentet som finns är att om människor med könsdysfori inte får genomgå könstransition tidigt och snabbt, och man inte heller ger dem att ”Du är inte bara transkvinna, du är kvinna fullt ut”, då kan det leda till att de begår självmord. Det här var något vi var med om också, att istället för att prata om argumenten så blev det ”Varför, vad är motivet till den här boken?” Det är då det brunblå, ”Är du nazist, var det därför du skrev?”– Det gör ju att det är väldigt svårt att argumentera sansat och sakligt mot en sådan bajsmacka som kommer emot en, när man använder den typen av etikettering och avfärdande. Kajsa Ekis Ekmans bok blev föremål för en hundrapunktslista på RFSL, där man sa ”Här är 100 fel Kajsa Ekis Ekman påstår i sin bok”. När väldigt många av de här punkterna som var uppradade hade att göra med att hennes bok inte delade de grundideologiska ställningstaganden som RFSL har gjort och driver som en del av deras agenda. Det är jätteknasigt och ohederligt att säga att det är en lista på 100 fel, då skulle de ha skrivit ”Här är en lista på några punkter där vi skiljer oss i uppfattning från Kajsa Ekis Ekmans bok”. Jag tycker att som lyssnar och har följt den här diskussionen tidigare och kanske är intresserade av frågan, kan notera att nationella sekretariatet för genusforskning, som är en av huvudaktörerna vi granskar i boken, har fortfarande inte svarat i någon debattartikel, inget offentligt där man bemöter kritiken som vi kommer med, punkt för punkt. Att man berättar ”Vad gör de, vad är bevekelsegrunderna för detta?” Detsamma gäller Jämställdhetsmyndigheten. Går man in och tittar på nationella sekretariatet för genusforsknings hemsida, är den oerhört tunn numera. Det är väldigt svårt att få grepp om vilka som arbetar där och vad de gör, vad de har för historik i vad de har gjort. Deras hemsida rensades på väldigt mycket material i samband med att du och jag gjorde den här boken och började gräva runt där. Behöver man sopa igen det man har gjort så är det nog rimligt att anta att man inte har 100 % rent mjöl i påsen.”Internet glömmer aldrig”, och det är inte skärmdumpar man pratar om då, utan det finns alltså web archive eller wayback machine, där du kan se hur en hemsida såg ut längre tillbaka. Så om någon vill kolla upp det vi säger om att de har rensat sin sida så kan man gå in på wayback machine och kolla hur sidan förändrats. Jag är en repig skiva nu, men det är min nya teori om världen. Istället för att vara transparent och lösa utmaningen att det är fler som granskar, folk skriver på Twitter, Flashback, Facebook, bloggar, poddar, det kan du hantera på olika sätt. Ett sätt är att bli mer transparent och öppen för diskussion. Risken med det är att det kan visa sig att kejsaren är naken. Eller att du blir utmanad på ett sätt som tvingar dig att ändra dig, och att folk upptäcker det. Ett annat sätt är att dra sig tillbaka och bli mer otillgänglig så att du kan avfärda kritiken som kommer utan att bemöta den. Då kan du göra det som sekretariatet gjort, du är helt enkelt mindre transparent, lägger inte ut intervjuer eller grejer på Instagram. Ett exempel på det var när vi blev varse med hjälp av en källa om att det varit ett seminarium om Genusdoktrinen på Stockholms universitet. Då var det en massa genusvetare och de hade haft ett eget seminarium, de bjöd inte in oss och bemötte ingenting i offentligheten. I sitt trygga rum kunde de tänka sig att diskutera. – Precis. Det är ett mönster som går igen. Jag har ändå koll på vad som händer, vilka seminarier som arrangeras och sammanhang det bjuds in till. Det förekommer en hel del samtal om akademisk frihet, med precis den problematisering som du och jag gör. Möjligen inte bara med koppling till jämställdhetsintegrering men ”Vilka är hoten mot akademisk frihet?” och så vidare. Det jag noterar är att det är väldigt försiktiga diskussioner, det är väldigt sällan så att någon som är öppet kritisk på det vis som jag har varit och som du är eller andra också för den delen. Det finns ju några röster till inom akademin som har bjudit den typen av motstånd i texter. De är sällan med i de här diskussionerna utan det är, om jag får vara lite fräck, mellanmjölksröster som får komma till tals. Där man kanske erkänner att ”Jo, vi kan ju se oss runtom i Europa och se att den akademiska friheten är hotad, finns rörelser både i Storbritannien och USA, det är ett tecken på att det är någonting som händer”. Men de här fallen vi har haft i Sverige, alltså flagranta fall där forskarnas frihet kringskärs, att man får vara väldigt försiktig med hur man väljer sina ord, man får vara försiktig när man svarar på studenters frågor och hur man navigerar lokalt på institutionen, när man väldigt forskningsprojekt och samarbetspartner, vem man talar med i offentligheten och så vidare. Dessa fall talar man försiktigt om, eller inte alls. Det tycker jag faktiskt är en fortsatt feghet bland mina kollegor, att man inte vågar prata om detta. Att man inte ens vågar bjuda in och ha ett seminarium.En återkommande kritik som jag har fått, och som du också har fått och vår bok kritiserades för, var att vi ville ha det som i Ungern. Man jämförde det vi skrev med Ungern. Vad tänkte du om den kritiken?– Jag tänker att den som säger så har för det första inte läst boken. Och för andra, om jag vore i Ungern så hade jag stått utanför institutionerna för genusvetenskap och försvarat dem, därför det är precis den typen av politisk styrning, där politiken kommer och skär bort delar av akademin, eller förbjuder vissa sätt att tänka i vissa frågor, som jag med all min kraft har försökt att reagera mot och som vi gör i boken. Om politiska krafter i Sverige skulle börja argumentera för att vissa discipliner, vissa akademiska fält, bör politiken besluta om att de ska avfinansieras eller försvinna – det är helt fel väg att gå. Däremot behöver man säkra upp kvalitetskontrollen, apropå det vi pratade om innan, så att inte sånt som inte håller måttet, och som är politiska inlagor snarare än vetenskap, det behöver man kvalitetskontrollera bättre. Det är två olika diskussioner. Vad tänker du om det?Jag håller helt med. Problemet är inte genusvetenskap som ämne i regel. Genusvetenskap är ett ganska nytt ämne, som sprang ur kvinnohistoria och om det var på 90-talet som genusvetenskap bildades. De frågor som genusvetenskap utforskar finns även i andra ämnen där man forskar om genus och kön. Det är legitima forskningsområden. Det som jag framförallt har varit kritisk till är att man från politiskt håll sagt att ”Det här ska in i forskning, det här ska in på myndigheter” och att vissa forskningsfält på något sätt har blivit överrockar till andra forskningsfält. Vi tar upp Germund Hesslow i Lund, att då lyfter man in genus som korrektiv till hans föreläsning om könsskillnader och evolution. Det är så det går till. Genus ska in och jämställdhetsintegreringen ska in överallt och då höjer man upp det på en nivå där det inte hör hemma. Jag är emot den politiseringen där man gör så. Men jag skulle inte vilja förbjuda den sortens forskning. Det är en viss typ av forskning som ofta är ganska politisk som har fått en ställning. Det är det som är problemet. Jag ställde den här frågan i arbetet med boken till generaldirektörerna på Forte och Formas, som är forskningsinstituten, ”Om vi istället för jämställdhetsintegrering hade svenskhetsintegrering, om frågan var på vilket sätt gynnar din forskning svenska intressen” och att det skulle vara nånting som alla forskare i alla ämnen tvingades ta ställning till, ”Skulle du kunna utföra uppdraget då?” Ingen av dem hade tänkt på det, och då sa de ”Då blir det upp till om man kan arbeta under sådana omständigheter”. Undertexten var att det är fullkomligt absurt, något du aldrig skulle göra. Men jag tycker att det är en relevant jämförelse, just för att för att det lyfter fram det absurda i att vissa perspektiv ska ha tolkningsföreträde framför andra.– Precis. Man kan tänka sig att lyssnaren eller läsaren tänker ”Äh, det berör inte mig för jag är inte en forskare. Jag kommer inte söka några medel hos VR eller Forte eller något liknande, men det är ju inte bara där det stannar. Om man tar en sån sak som att myndigheter eller akademiska institutioner hbtq-certifierar sig. Det låter ju vackert och värdigt och medmänskligt, på ett sätt att göra någonting sånt, Men om man tittar till hur utbildningsprogrammen där ser ut och vad de innehåller, vilken agenda de har, så är det inte någonting som är ett neutralt program som bara handlar om att alla människor är lika mycket värda och liknande, att man ska har ett tillåtande klimat på arbetsplatsen, och att sexuella preferenser inte ska vara skäl för att man inte får uppdrag eller kan klättra i karriären. Det handlar om ett sätt att betrakta människan, ett sätt att förstå makt och att förstå hierarkier som påverkar varje aspekt av den här arbetsplatsen och de människorna som arbetar där. Det finns på myndigheter, det finns i policydokument som reglerar verksamheter som vi alla, oberoende av var vi är, så kommer vi i kontakt med och tvingas i förlängningen att underordna oss det här sättet att se på verkligheten och på människan. Det är huvudsakligen socialkonstruktivistiskt och det är just den typen av indoktrinering som jag finner stötande och begränsande snarare frigörande.Transfrågan är ju inte, om man kollar på antalet människor det handlar om som har könsdysfori, så är det inte ett stort samhällsproblem i det avseendet, men det blir en väldigt stor fråga för att man måste ställa upp på ett visst sätt att se på världen. Även om du inte träffar transpersoner i din vardag särskilt ofta, måste du ställa upp på ett sätt att se på dig själv, se på kön och sexualitet. Till exempel att 1177 avråder vårdpersonal från att använda ordet ”kvinna”. Försäkringskassan skriver om ”gravida personer” och liknande. Det är klart att det blir ett slags indoktrinering. Det där är helt nytt sätt att se på vad som är verkligt, vad är en människa. Det blir mycket mer omfattande. Om jag träffar en person som är trans och den personen har ett visst pronomen, så gör jag gärna det av respekt för en annan människa. Men det är något helt annat om vi ska prata om det på en övergripande nivå. För då finns det någonting som heter kvinnor och något som heter män. En transkvinna är en transkvinna, en transman är en transman. Det är alltså någon som har bytt, det finns en transition där.Jag kan ta ett konkret exempel som jag har noterat. Jag sade inledningsvis att jag jobbade med att granska disciplinnämnden och i det arbetet intervjuade jag ett antal människor på olika positioner vid universitetet och pratade om ärenden och hur de tar sig ut och vad som händer osv. Under vilket samtliga hela tiden refererar till studenterna som ”hen”. Nu är det så att den granskning jag gjorde handlade om jämställdhet delvis, och det är väldigt svårt att göra en sån granskning om man vägrar att tala om studenten som ”han” eller ”hon”.Jämställdhet mellan vilka i så fall?– Precis. Man försvårar jämställdhetsarbetet genom det här. Jag är ganska säker på att det någon gång har gått ut information om att man ska i möjligaste mån inte köna studenterna när man talar om dem, utan man ska referera till ”hen” istället. Det verkar progressivt och medvetet och som att man har rätt tänk. Men det jag tänker mig att höra det är första det första, när du säger ”hen”, vad är ”hen”? Var det en icke-binär person? För då är det intressant och jag behöver väga in det när jag tänker på vad det är för mönster som utkristalliseras här. Eller var det inte det, och gör du ett politiskt val när du kallar hon eller han för ”hen”, fast hon eller han inte iscensatte sig som en ”hen”? Lyssnar man på den politiska debatten just nu, inläggen i partiledardebatten, så refereras det till ”hen” också när det sannolikt var en hon eller han det handlar om. Du gjorde nyligen en intervju med Abigail Shrier, apropå Irreversibel skada och hon gör väldigt mycket av detta, ”vad sägs i skolorna, vilka föreställningar, vilken agenda är det som drivs där?” Nu är hon inte i Sverige och gör sin studie men detta som du och jag talar om finns också i svenska skolor, och det finns nog all anledning att fästa strålkastarljuset på det framgent och fundera på vad det är för drivkrafter, vad det är för agenda som är bakom detta.Om man ska vara självkritisk till det vår bok, då är det väl att någonting som jag önskar att vi utforskat mer, som man upptäckte successivt under arbetet med boken, det var just den här motsättningen mellan å ena sidan jämställdhetsintegreringen, ”Vi måste ha fler kvinnor inom naturvetenskapen, vi måste ha fler kvinnor på ledande positioner”, hela den agendan som går igenom i jämställdhetsintegreringen och politisk retorik. Och å andra sidan, att det inte finns något kön, det totalt könsneutrala sättet, att man försöker upplösa könet. De här processerna pågår parallellt…– Men de är inte förenliga.Nej, de är inte förenliga. Om jag skulle följa upp Genusdoktrinen skulle jag följa upp de här motsägelserna ännu mer, men just att det i vissa dokument som vi granskade så var det å ena sidan jämställdhetstanken som vi är mer vana vid, att det behövs fler kvinnor, att strukturer motverkar kvinnor, och sen mot slutet så kom det plötsligt att ”Vad menar vi egentligen när vi säger kvinnor och män? Det är vår västerländska, patriarkala könsuppdelning”. Okej, men resten av dokumentet då? Där du skrev om kvinnor och män och att det var så viktigt att kvinnor skulle fram?– Precis, det skulle inte vara några toaletter för damer och herrar men vi räknar exakt hur många kvinnor och män det sitter i korridoren. Hur har det blivit ett sånt dubbeltänkt? Jag gissar att gissar att det ena är delvis resterna av ett gammalt jämställdhetsarbete där man från politiskt håll, i synnerhet socialdemokratiskt håll, har varit besatt av idén om att det ska vara fifty-fifty. Varannan damernas och hela den delen, som i stycken kan ha poänger, i alla fall att titta på om det är en väldig skillnad mellan hur många män, hur många kvinnor. Men sen har man i ett skede där man inte tänkte efter, bjudit in experter, rådgivare, utredare som investerat jättetungt i den typen av teoribildningar som du och jag kritiserar och försöker utreda. Det är inte jämställdhetsarbete utan det har blivit ett annat politiskt projekt än vad de flesta svenska politiska partier ursprungligen sade sig förespråka. Jag tror att om man ska vända det här och ändå hålla fast vid jämställdhetsarbete, jämställdhetsinsatser, och sådana behövs, så är det experterna man behöver byta ut.Nu kommer vi in på något som vi kanske inte heller gick så djupt in på i boken: ”Vad ska vi göra då?” En jämförelse som vi har gjort är återigen ”Vilka sanningar kan folk hantera?” Man kan se att ”kvinna” som begrepp eller utgångspunkt för politik, behövs under en övergångsperiod. Egentligen så finns inte kön, egentligen så är kön irrelevant. Det här tycker jag går igen i Kajsa Ekis Ekmans sätt att se på det. Kvinna, men egentligen spelar det ingen roll. Det är som ett arv från marxismen, en motsvarighet till proletariatets diktator som de har under en övergångsperiod och under den här perioden är kön otroligt viktigt för att bevisa att det inte är viktigt. Så vi ska kvotera, vi ska göra allt sånt och det gör vi för att kön inte är viktigt. Det är så man tänker, att det är ett bevis på att kön inte ska vara en faktor som du gör kön till den främsta faktorn. Det är stegen vi klättrar upp med men sen kan vi slänga bort den när vi väl har uppnått den här jämställdheten.– Precis, enligt det synsättet är vi fjättrade, fast i en diskurs om kön. Ett sätt att tänka om kön. Då får man erkänna diskurserna under en temporär period, under tiden som vi omskolar alla i att tänka att kön inte finns utan bara är effekten av vad vi gör mot varandra, hur vi agerar. Då etableras en ny diskurs och i den finns inte kön.Det är det här som är den pågående revolutionen i Sovjet. Att när man upptäcker att det kastlösa samhället inte är realiserat, och du upptäcker olika attityder, är det rester från den borgerliga samhällsordningen som fanns innan och som du måste bearbeta och omskola människorna. Det är en pågående revolution. Om det då finns biologiska skillnader så kommer man behöva en revolution som aldrig är klar. Vad ska man göra åt det här? Låt oss säga att vi har rätt i vår tes om att det finns en politisering av högre utbildning och forskning och myndigheter, vad ska man göra?– Någonting som man kan göra utan att det kräver något slags politisk revolution, det är att titta över alla policydokument, alla styrdokument man har och som man låter vara dikterande på verksamheten och i dessa rensa ut formuleringar om normkritik, om intersektionellt perspektiv. Alltså, rensa ut de formuleringar som föreskriver att verksamheten ska styras och regleras utifrån en viss vetenskaplig position. Då har man gjort en separering mellan den vetenskapliga sfären och styrningen av verksamheten. Här har man inte varit försiktig, här har man låtit hela det här språkbruket välla in och påverka policydokumenten. Där är nationella sekretariatet för genusforskning och jämställdhetsmyndigheten skyldiga till detta. Men jag kan tycka att man inte har bjudit minsta motstånd från lärosätena.– Men du jag vill fråga dig, jag återvänder till Genusdoktrinen innan vi så småningom avslutar. Är det någonting du ångrar i det vi skrev eller hur vi gjorde?Jag tror faktiskt inte det är någonting som jag ångrar i boken. Det är alltid så att man önskar att man kunde gå ännu djupare, det är väl mer så i så fall. Jag var inne på att vi kunde ha haft en del om hur du kan gå vidare. Vi fattade ett sånt beslut i arbetet med boken, att vi inte skulle göra det, för att det skulle vara möjligt för människor som inte höll med, att man skulle få dra egna slutsatser utifrån det vi skrev. Men om jag skulle ångra någonting så skulle jag önska att vi hade ännu djupare på vad man kan göra, för det där är något som vi sen efteråt har folk vänt sig till oss och frågat ”Vad ska vi göra?” Det hade varit bra att ha mer material färdigt där. Dels det och skulle jag gärna haft, och det här var inte någonting som vi lyckades med, men jag hade önskat att vi fått tillgång att prata med till exempel jämställdhetsmyndigheten eller nationella sekretariatet för genusforskning. Men det var utanför vår kontroll. – Vi gjorde vad vi kunde där.Ja. Och själv då? Vad tycker du?– Det grämer mig fortfarande oerhört att vi inte fick till någon debatt eller diskussion med de som vi kritiserar hårdast i boken. Jag tänker på Fredrik Bondestam, Anna Wahl, jämställdhetsmyndighetens generaldirektör Lena Ag eller ansvariga ministrar. Det såg jag som ett slags önskebild framför mig, att vi skulle få stå mittemot varandra och diskutera. Jag har förstått att väldigt många av dem som är väldigt arga på boken och inte alls håller med om någonting i den, de har bara läst inledningen och avslutningen. Och om jag hade vetat det när vi skrev, att de tänkte bara läsa de första två sidorna och de två sista, så kanske vi skulle ha formulerat oss lite annorlunda?Hur skulle vi ha formulerat oss?– Nej, men vad jag är ute efter är att vi är ganska skarpa, både i inledningen och avslutningen. Det gör att människor som inte vill läsa oss eller ta till sig argumentationen som ligger mellan sida 3 och 322, kan åberopa detta som att vi är hårda i tonen. Det har jag funderat en del på och där vacklar jag lite. Men som sagt, boken som helhet är det ingenting jag ångrar med.– Jag hade kanske för höga tankar om mina akademiska kollegor, att de faktiskt skulle läsa det de uttalade sig om, och inte bara göra det på inledningen eller på preferens, bara på namnbasis. Det är någonting som är oerhört slående, att människor med högsta akademiska grad och mycket höga positioner, uppe i toppen av olika lärosäten, har inga som helst problem att avfärda texter, tänkare, författare eller journalister på ett väldigt svepande sätt och utan att egentligen ha satt sig in i det underlag som personen har fört fram. Det är inte bara du och jag som har blivit drabbade av detta utan där ser vi flera olika tunga tester som har kommit, som man helt enkelt låtsas inte existerar och man väger inte in dem i sina egna texter, i sina egna överväganden. Där menar jag att man inom samhällsvetenskapen i mycket hög grad fortfarande, precis som Charlotta Stern skrev om genusvetenskapen för några år sedan, har skygglappar på.Hon tog Steven Pinker och hans bok Blank Slate som exempel. Där hade han samlat forskning och det var ett enormt genomslag i samhällsdebatten, men i de 20 mest citerade artiklarna inom genus, sociologi, hur många av dem tar överhuvudtaget upp att det finns biologisk forskning? Alla utom en ignorerade det helt, tror jag. Några nämnde det bara för att avfärda det.– Det är ett svaghetstecken. – Jag kan nog mena att vi har båda blivit misstänkliggjorda i fråga om att vi på något sätt inte längre skulle tycka det är viktigt med jämställdhetsarbetet. Det har jag aldrig sagt att det inte skulle vara, men man måste försöka förstå vad det stora problemet är. Det kanske har ändrat sig sedan man gjorde de här grundanalyserna och sen också vara öppen med att det finns olika faktorer som spelar roll för att vi får det utfall vi får. Men den här ohederligheten i debatten, det är den jag är ute efter. Det gör att det är väldigt svårt att inte tappa sugen och modet när man debatterar med personer som sitter där och skjuter pilar istället. Men vi kämpar på!Jag skulle säga stort tack men nu säger jag, vi kämpar på, Anna-Karin Wyndhamn! Stort tack för att du var med i dagens avsnitt!– Tack Ivar!Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe
Jag vill idag dela med er, för att inspirera, hur jag och mitt ex gjorde när vi bestämde oss för att ha en hund tillsammans. Hur gick tankarna, vad gjorde vi sen... Detta för att fler ska få förståelse för hur viktigt det är att välja rätt från början. Våra hundar spenderar mycket tid med oss eller vi spenderar många timmar med våra hundar och det är bra att de timmarna blir mest njutning och inte så mycket kamp. Livet med hund ger så mycket glädje när det blir rätt. Valpkonsultpodden är här för att inspirera till förändring, för att ni ska kunna göra mer medvetna val när ni skaffar en ny hund. Min websida: valpkonsulten.com Följ mig på IG, FB och Twitter. @Valpkonsulten och @Valpkonsultpodden. Gilla och kommentera med feedback vad jag kan göra bättre, vad ni vill höra här. Vilka gäster skulle vara intressanta för er. Tackar så mycket för att ni är här.
I detta andra avsnitt av Sommarpodden, ledd av Håkan Arenius, får vi höra ett samtal mellan Edith Bäckrud, 17 år och Rolf Lidskog, professor i sociologi. Frågan som diskuteras är: Vem tackar nej till en ny jord? Under 6 måndagar släpper Immanuelskyrkan Örebro avsnitt i sin sommarpodd. Prenumerera för att bli påmind nästa gång vi släpper! Vill du vara med och möjliggöra vår församlings verksamhet så får du gärna swisha. Vår verksamhet i Örebro och ut över världen: Swish:123 199 39 55 Vårt pågående kyrkbygge: Swish:123 107 91 28
Visst kan det vara svårt att tacka nej till fester och sociala sammanhang! Det är SÅ svårt att säga nej! Men det behöver faktiskt inte vara det. Idag lär vi oss att tacka nej på ett snyggt sätt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Medverkande: Erik Granqvist, Håkan Södergren, Rickard Wallin, Peter Sibner och Niklas Jihde. 1min Jihde däckad av Covid-spruta.4min Wallin tackar jag till styrelseuppdrag i Färjestad.7min Granqvist om sitt besked till Rögle om målvaktstränarjobbet. NHL-anbud!10min Stor hyllning till Viktor Fasth – som liknas med Henrik Lundqvist.18min Montreal bäst i Kanada.25min Peter Sibners krönika: Montreal är Real Madrid – Vegas är RB Salzburg.32min Vegas på väg att brotta ner MacKinnon och Colorado.39min Södergren: ”Fascinerad över Islanders lagmaskin”.44min Tampa, favoriter ånyo.50min VM var andefattigt.52min Sverige bara sjua i världen. ”Vi har tappat lagspelet, läget är kritiskt”, enligt Wallin.58min Alltid laget som vinner hockeymatcher – inte namnet på ryggen.1h01min Världsrankningen. Kucherov överst på tronen.1h05min Han vinner Selke Trophy.1h08min Frölundas plusresultat och om statens insats för att rädda hockey.1h10min Lyssnafråga! God lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Elitloppsveckan är här och David Neves, Eskil Hellberg och Julia Björklund är rejält på tårna. Trion går ut hårt och går spikarna in finns det stor potential i systemet. Expressens experter bjuder även på varsin Elitloppsvinnare. Missa inte systemet!
Avsnitt 101: Förläggaren, som för dagen är lite cyniskt lagd, njuter av att krossa illusionen att ett framträdande i Babel betyder pengar i kistan. Vi, framför allt journalisten, drar allt till sin spets när vi funderar över nymodigheterna på Riddarholmen. I tider av stor oreda under himlen händer det lätt att det uppstår en spricka … Continue reading Vi blir – typ inte – besvikna, funderar över minimivikten för möten på Storytel, granskar ett skifte i tiden, tackar för presenten och tar ett lite djupare perspektiv på ljudboken. →
Predikan från Pingstkyrkan Eskilstuna
Lite upprymda över den stundande jul ledigheten reflekterar vi över värdet med att vara rädda om våra dopaminnivåer. Vi pratar hormoner och vikten av att vänta in sig själv. Jag beättar om vad som blivit resultatet av att ha haft för mycket fokus på jobbet. Om mitt och mångas stillasittande när vi arbetar hemifrån. Om vikten av att skapa ramverk och som vanligt - mycket annat! Jag & Anki tackar för höstens gemensamma avsnitt och meddelar vad vi har för planer nästa år. Happy listening!
Hör hela avsnittet här: https://www.svegot.se/2020/08/24/sverige-vaknar-18-december-2020/
Vad är det som gör att kvinnor, i högre utsträckning än män, är mer restriktiva till att ta "förutsättningslösa möten" eller gå med i olika typer av nätverk som eventuellt skulle kunna gynna deras karriär? Finns det ens ett svar på den frågan? Det, och fler reflektioner på ämnet, diskuterar Sofia och Filip i veckans avsnitt av Rat Race. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Käftsmällspodden säkrar hösten genom att signerar två stora MMA profiler. Det handlar såklart om Stefan Romare och Neil Leyton. Parterna har uppgetts närma sig en kontraktsskrivning men dock ska man inte vara helt överens om lönen. Under tiden så diskuterar gänget om föregående UFC event 252, Tackar av DC . Tar upp det fantastiska framgår för Västerås fight team i Brave och mycket mycket mer.. Det blev längre än väntat. In och lyssna !
Victor har gett sig av till Kebnekaise och då passar Emil och Joel på att bränna alla framtida broar med Henrik Schyffert, för alltid! Det och en rimlig mängd annat i dagens avsnitt av Vad Hade Du Gjort?
När Det fria Sverige erbjuder sig att bekosta ett utegym tackar Töreboda kommun nej. Varför detta? Värdegrunden, såklart.Vill du höra hela avsnittet i efterhand? Blir prenumerant på www.svegot.se/plusRedan prenumerant? Vad bra! Här är hela avsnittet:https://www.svegot.se/2020/04/15/sverige-vaknar-15-april-2020/
Förbered dig på att bli chockad! Du är van vid att höra kvinnor ta täten när det gäller den som skriker högst för ett mångkulturellt samhälle. Men är det skillnad på politiken, och kärlekslivet? Vad säger kvinnorna om att välja en utomeuropéeisk man till sin pojkvän? Jag kan nästan lova dig att du kommer bli förvånad - Lyssna på det här programmet!TACKAR VERKLIGEN FÖR PÅSKÄGG I FORM AV DONATIONER. MÅLET ÄR 3500 KR INNAN APRIL ÄR SLUT:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaI PROGRAMMET SÅ PRATAR VI OM:* Tjejerna som tackar nej till utomeuropéer.* Den svenska familjen som inte får sova.* Reaktioner på att leva traditionellt år 2020.* Mamman från helvetet, och jämlikheten som spårade ur.* Det sista vi ville höra nu!MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Tomas Wiklund, Elisabeth Engman & Esco D'AguiarVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/rabiat-sd-hatare-i-karantaen-med-sverigeAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 18 APRILVECKANS TIPSLELLEKoldbrann - Steinet Til Jordenhttps://youtu.be/qyGClWTcM1U?t=2ELISABETHUlf Lundell - Öppna Landskaphttps://www.youtube.com/watch?v=uuOUev9EgI8TOMASThe Happeninghttps://www.youtube.com/watch?v=bCyLcrYDAgQESCOMytologier https://open.spotify.com/show/7BSYZw0gzd0eqyg94XT0U0?si=de2SlLoGSmm_M2UYmpt1Zw
Detta avsnitt har vi inga mindre än våra otroliga Mohammed ’’Demba’’ och Sharmarke! Vi pratar om samtalsgruppen Mohamed ’’Demba’’ startat i syfte att öppna upp om ämnet psykisk hälsa bland grabbar, från orten. Vi pratar om både Sharmarke och Mohamed ’’Demba’’s resa till att våga öppna upp sig och prata om psykisk hälsa, varför det är tabu speciellt i förorten* och hos grabbar* samt varför detta är otroligt viktigt att belysa och våga tala om. Alla avsnitt har något unikt, men detta avsnitt kommer skriva historia i hur vi börjar tala med varandra om det som faktiskt spela roll och bryta normer på riktigt. Detta avsnitt bevisar varför Edu orten skapats och vad det är tillför. Tackar grabbarna tusen gånger om, när ni lyssnar kommer ni förstå varför!
Det fria Sverige försöker hjälpa Älgarås att hålla det lokala biblioteket öppet, men kommunen tackar nej. Trots det syns DFS i media i en mycket objektiv och korrekt artikel. Vi tackar Mariestadsbladet för det! Idag har vi även Fredrik med oss som vill belysa att Bill Gates tar svenska barnmorskor och skickar dem till Afrika.
I avsnitt 2 diskuterade Victoria och Elin turordningsreglerna som gäller vid en arbetsbristsituation. Men innan turordningsreglerna blir aktuella har arbetsgivaren en skyldighet att försöka lösa situationen genom att lämna omplaceringserbjudanden till de berörda anställda. Tackar en anställd nej till ett skäligt omplaceringserbjudande är det saklig grund för uppsägning. Men vad är egentligen ett skäligt omplaceringserbjudande? Utgår all pendlingspraxis från Uppsala, och är det verkligen negativt att vara ung och singel? Detta försöker Victoria och Elin ta reda på i avsnitt 5 av Hire & Fire.
Johan och Oliver går upp jättetidigt, sätter på kaffet och filtmyser framför mikrofonerna för att diskutera Death Stranding i denna...
Hur ska man göra om man går på en fest och känner sig tvingad att dricka öl? Tackar man nej tycker alla att man är tråkig. Panelen svarar på frågan och pratar om vänskap och hur viktigt det är att stärka sin egen identitet.
Hur ska man göra om man går på en fest och känner sig tvingad att dricka öl? Tackar man nej tycker alla att man är tråkig. Panelen svarar på frågan och pratar om vänskap och hur viktigt det är att stärka sin egen identitet.
Grisig match mot Udinese följs av en lysande podd! Det är derby-vecka och hypen är totala i veckans Interpodd, som idag gästas av en ny person. Medverkande: Binan Al Attar, Sendrak Prieto & Jon Sköld
Det pratas om hur hybris kan hjälpa en framåt och hur oro är onödigt för välmåendet! Den här podden förgylls av flygutrop och snarkningar, då den spelas in mitt i vardagsrushen! Det delas om att man måste sluta säga att man är dålig på saker som man har dåligt självförtroende i och det blir update om spännande besök hos FN i Rom!
En mer lärorik, komplicerad men samtidigt rolig och otrolig speciell historia blir svår att hitta! I avslutningen av gymnasieavsnitten har vi med oss ingen annan än vår broder Sharmarke som delar med sig av sin, må jag säga, väldigt unika gymnasietid Sharmarke har totalt under sin gymnasieperiod gått i fyra olika gymnasieprogram, prövat sex olika inriktningar på alla dessa program samt gått i fler än fyra gymnasieskolor Han tar oss igenom hans tankesätt i gymnasiet, vad som var viktigast för honom då, vad som slutligen fick honom att känna sig bekväm och mot alla odds, hitta rätt! Tackar Sharmarke för att han kom Ärligheten och mogenheten som krävs för att berätta och dela med sig utav detta är verkligen stort! Tackar även min co-host och medhjälpare Menna under detta avsnitt!
Hej o sorry att ni fått vänta men nu är avsnittet här Avsnitt 113: Tackar tackar Sommarfilms-säsongen är här! Elias, Peter och Sebbe talar om vilka filmer vi är pepp på, och vilka vi inte är så pepp på. Det … Läs mer →
Sjukdomen som fått Marit att tänka om & Magnus fantasi om att bli lämnad (jo man tackar!) Doktorn: ”Därför är det skadligt att döva sorgen!” & Snart är barnen inte nummer ett – dags att skaffa ett liv! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Slutjobbat med skitstövlar. Skådespelare Alexander Karim gjorde detta offentliga ställningstagande efter att ha sett dokumentären ”Josefin Nilsson – Älska mig för den jag är". Det har inte ens gått en vecka och hans ställningstagande har redan gett effekt.
Satanstaty i Spanien http://loudwire.com/friendly-selfie-satan-statue-pissing-off-catholics-in-spain/ Cannibal Corpse har problem med vapen http://loudwire.com/cannibal-corpse-statement-arrest-guitarist-pat-obrien/ Satans kyrka gillar Christian Bale Trailer för Lords of Chaos Själva trailern: En kommentar: http://www.blabbermouth.net/news/watain-frontman-on-lords-of-chaos-film-its-not-a-gateway-into-black-metal-knowledge-at-all.html
Satanstaty i Spanien http://loudwire.com/friendly-selfie-satan-statue-pissing-off-catholics-in-spain/ Cannibal Corpse har problem med vapen http://loudwire.com/cannibal-corpse-statement-arrest-guitarist-pat-obrien/ Satans kyrka gillar Christian Bale Trailer för Lords of Chaos Själva trailern: En kommentar: http://www.blabbermouth.net/news/watain-frontman-on-lords-of-chaos-film-its-not-a-gateway-into-black-metal-knowledge-at-all.html
Yes y’all, som ni har väntat, väntat och väntat, som 10onde avsnitt släpps äntligen livepodden! Kvällen handlade om historier, hur vi människor men speciellt vi i trakten sitter på GALNA historier. Allt från hur vi kan få hela bussen och garva med oss och inte åt oss och sitter på galna erfarenheter, stora som små, roliga som tragiska. Publiken fick komma in, berätta historier de hade att dela med sig utav och kvällen avslutas med en summering av varför vi behöver värdera det vi har att säga, och varför det är så viktigt! Tackar publiken och alla som kom för en cooook gullig och fin kväll!
Avsnitt sex och det innebär att vi tackar för oss! Grad Show är över för i år och likaså vår tid på Berghs då vi idag hela gänget tar examen. I avsnittet får du träffa oss bakom podden igen; Hanna, Frida och Carina. Det blir en summering av årets arbete i Studentbyrån och hur State of Mind kommer att leva vidare även efter utställningen. Vi berättar även om hur utställningen blev och vad vi faktiskt övertalade besökarna till att göra... Tack för oss och vem vet, vi kanske kommer tillbaka. Sätt i lurarna och njut i solen! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I veckans Studio Allsvenskan går vi igenom Deadline Day-övergångarna, transfers som aldrig blev av och de hetaste ryktena just nu. Landar Nabil Bahoui i AIK? Har AIK redan nu en starkare trupp än Malmö FF? Och vad händer med Malmö nu när den sexbrottsmisstänkte spelaren begärs häktad av åklagare för nya brott. Denna gång för våldtäkt mot barn. Vi pratar också om vad som hände i Djurgården när Kerim Mrabti helt plötsligt inte tränade. Vägrade han eller var han bara på semester? IFK Göteborg håller just nu på att bygga upp en helt ny identitet i klubben och får hjälp av 39 färska miljoner från försäljningen av Pontus Dahlberg. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Malmö FF tappar tunga namn, Norrköping lyckas äntligen landa en stjärnvärvning, AIK jagar en anfallare och det ser ut som att Alexander Axén tackar nej till Hammarby.Det händer minst sagt mycket under Silly Season. Studio Allsvenskan är tillbaka med en stor genom av vad som hänt i alla allsvenska lag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
And now, the end is near And so we face the final curtain My friends, we’ll say it clear we’ll state our case, of which we’re certain We lived a podcastlife We’ve traveled each and...
I november 1938 fyllde Selma Lagerlöf 80 år. I radion tackade den berömda författarinnan för alla hyllningar och uppvaktningar.
Patrik Wahlén gästar podden och berättar om hur han tillsammans med Karl Perlhagen startade Volati 2003. "Tackar hellre nej till en bra affär än riskera tacka ja till en dålig". Vad betyder det rent konkret? Hur förvärvar man stabila verksamheter med goda kassaflöden till en rimlig värdering?
Nya rykten dyker upp gällande Nintendo Switch, nya bilder från Shenmue 3 och Max har spelat Super Mario Run och Simon fortsätter på sin "backlog". Vi pratar även om remaster-kulturen som dominerat 2016 och veckans bet är unikt, väldigt unikt! Detta och väldigt mycket mer i veckans avsnitt av Snacka Videospel! Tack för att just DU lyssnar och tipsa gärna en kompis så är du schysst! Tackar!
Ligga med P3 berättar om sugar dating: Anna tycker det är viktigt att en sugar daddy visar respekt - och häller upp vinet framför henne så att hon inte blir drogad.
Otroligt kreativa och inspirerande Sandra Rönnsved är veckans gäst! Spelade in för ett tag sedan men bättre sent än aldrig. Hon är Ung Medias förbundsordförande. Vi samtalar om hur hennes engagemang kickade igång och började plugga journalistik och 2013 ville hon bevaka under Europa parlamentsvalet och gjorde det genom Ung media. Det ledde sedan till en plats i styrelsen och nu 2 år som förbundsordförande! Vi pratar om engagemang, föreningslivet och önskan att det skulle kommit tidigare in i livet. Makten vi unga har i media och den plats vi förtjänar att ha. Vi pratar förebilder, hur är det att vara tvilling? En organisation som är inkluderande, driven och super grym. Och avslutningsvis om rödlöken. Tipsar även ordförande- och vicepodden! Här finns mer info om deras grymma organisation. Facebook: Ung Media Instagram: Ungmediasverige & Sandrigram
Detta fantastiska avsnitt har vi den varma glädjen att presentera p3korren Palmira Koukkari Mbenga! Vi samtalar med denna otroligt grymma brud om allt från flyktinkrisen i Grekland och hur omständigheterna faktiskt är. Hur är förhållandena och vad behövs göras? Hon har rapporterat från flera olika länder och bevakar frågor som berör UNGA. Precis hemkommen från sin resa i Cuba pratar vi mer om hur det ser ut sen nya avtalet med USA och vad befolkningen har för åsikter. Vi pratar kultur, generationsskillnader och liknelser. Gemenskap och tillgänglighet. Musik, hitta sin plats i vad man gillar, journalistik och olika sätt att uttrycka sig i sin kultur och ta del från andras genom utbyten. Även massa härligt snack om förebilder, engagemang och självklart massa skratt också!! CHECKA IN DENNA HÄRLIGA OCH SÅ COOLA MÄNNISKA : Instagram: p3korren snapchat: p3korren http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=22615
Otroligt inspirerande Johanna Svanelind berättar om sitt uppdrag som människorättsobservatör med Ekumeniska Följeslagarprogammet i Israel och Palestina. Följeslagarprogrammet fungerar genom preventiv närvaro och övervakning/rapportering av kränkningar av mänskliga rättigheter. Programmet tror att ockupationen måste upphöra för båda folkens skull, och arbetar på olika platser runt om Västbanken och Jerusalem. Vi pratar mer ingående om allt som det innebär att åka på ett sådant uppdrag. Om konflikten och den verkligheten som pågår där just nu. Även allt från förebilder till engagemang och vi diskuterar hur engagemang föds. Johanna befinner sig just nu på plats i Jerusalem. Hon kommer skicka ut 6 reserapporter under sin tid där mellan maj-juni! Vill du veta mer? Släng iväg din mail adress till: svanelind@gmail.com Och även: Twitter: @jsvanelind IG: @johannasvanelind Och till äran av att vi båda är med i Hip Hop karaoke så bjuder Johanna på grym Palestinsk rapp: http://youtu.be/CZll1ioI3xg https://youtu.be/21OXQ4m1-Bo http://youtu.be/7LcLqP-GOj0 http://youtu.be/UjnFbe7D9pY http://youtu.be/mfxfNonSiAc Tveka inte höra av er till henne om ni har några frågor om konflikten eller allt mellan himmel och jord! Johanna du är grym! Pepp pepp pepp
Två inspirerande och coola brudar från WWFs ungdomsråd! Vi får höra om hur viktigt det är att inkludera unga och vilken möjlighet WWF har möjliggjort med ett ungdomsråd och ambitionerna att påverka globalt. Vi pratar även om alla grymma förebilder som under åren har påverkat oss på olika sätt. Vi samtalar även om engagemang, mångfald och miljö och mycket mer! Så oerhört pepp på att följa eran resa! Sofia Pappa skriver och illustrerar för en ungdomstidskrift som heter Ponton. Pluggar även radio på jakobsbergs folkhögskola. Klara Örn Ranung är fd basket spelare och pluggar juridik med fokus på barnrätt. Finns även 6 andra som är med i ungdomsrådet! Vill ni veta mer kan ni kolla in : https://www.facebook.com/wwfungdom/ http://www.wwf.se/ungdomsradet2016/ Instagram: wwfungdom
Två helt sjukt inspirerande och grymma brudar. Dessa två 18 åringar är ett perfekt exempel på några som lyckas balansera sitt tonårsliv fyllt med skola etc med engagera sig ideelt med massa intressanta projekt! Vi samtalar om allt från Sweets for syria, Uf företaget VRG Study Seek, stadsmissionen, KFUM basket, internationella utskott, musikalen The Wiz och vänskap. Mycket skratt och otroligt mycket pepp! Kolla in Maya's blogg: http://nouw.com/mashochlo Sweet for syrias instagram : Sweets4syria Facebook: Sweets for syria Julianas UF företag: Facebook: VRG study seek Och deras instagram: Julianakalling majztagram
Vi är återförenade!!!1 Detta firas med nya mikrofoner (TACKAR) samt ett fylleavsnitt i två delar. Här har ni del 1 - Tills Galenskap Skiljer Oss Åt.facebook.com/jajajapodcastjajajapodcast@gmail.comtwitter: @jajajapodcast – @feliciaJxn – @jas39kukeninstagram: #jajajapodcast – @feliciaJxn1 – @jas39kuken
Beroende av medieutrymme och konfliktlösning. Tackar han ja om Kändishoppet ringer? Och hur mycket #humblebrag kan han få in i ett sommarprat? Tankesmedjan granskar FN:s vice generalsekreterare. Medverkande: Martin Lagos, Johannes Finnlaugsson, Dilan Apak och Tomas Högblom
Det är tacksamt att vara tacksam och att känna sig tacksam. Ska vi prata om tacksamhet? Ja, det verkar inte bättre. Vad är vi tacksamma för? Vad är tacksamhet? Är tacksamhet för det lilla och mest självklara vägen till lyckan? Att vara tacksam kommer genom rätt tankesätt. Otacksamhet hänger samman med tanklöshet – okänd […]
Utvisade personer som tvångsinjiceras med lugnande medel, mutmiddagar och folk som tillverkar den omtalade nätdrogen Spice. I säsongens sista Kaliber följer vi upp några av våra större granskningar. Vi börjar med Kriminalvårdens Transporttjänst. I oktober granskade Kaliber i två program den del av Kriminalvården som hjälper gränspolisen att utvisa personer från Sverige. Vi kunde avslöja hur personer vid flera tillfällen tvångsinjicerats med lugnande medel och hur personalen efter att de utvisat personer bott upp till tre nätter på femstjärniga hotell och åkt dyra businessklassbiljetter på flyget hem. Någon månad efter vårt program valde Kriminalvården även att anmäla den vårdpersonal som varit delaktig till inspektionen för vård och omsorg. Lars-Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare på Kriminalvårdens huvudkontor kommenterade det så här. Vi tycker det är viktigt att vi ska uppträda som en vårdgivare ska göra så får vi kännedom om någonting och misstänker att någon inte uppträtt helt korrekt yrkesmässigt så ska vi anmäla det till den myndighet som hanterar sådana här saker. Avslöjandet om tvångsinjektionerna har också debatterats i riksdagen. Ja, svenska utvisningar ska ske under värdiga och humana former, och ändå har det nyligen återigen framkommit uppgifter som ställer det här på skam. Efter Kalibers avslöjande ställde Christina Höj Larsen (V) i en interpellation frågor om att införa oberoende observatörer vid utvisningsresor till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Ja, de fall som Christina Höj Larsen tar upp med tvångsinjiceringar ser vi naturligtvis mycket allvarligt på. inte bara regeringen utan också kriminalvården som ju har hand om de här resorna. Och om det är så att det har förekommit så pekar ju allt mot att det i så fall är ett lagbrott och det får då utredas i vederbörande ordning, Sedan i april i år använder Kriminalvården ett nytt vårdföretag vid utvisningsresor. De har nu deltagit i ett tjugotal resor och vd och läkare Bertil Rosenquist, som själv deltagit vid flera resor, säger att det för dem skulle vara otänkbart för dem att använda lugnande injektioner under tvång. Vi har aldrig använt injektioner och jag anser att det är helt fel och det är förbjudet, alltså då ska patienten föras, då ska det föreligga en psykisk sjukdom och patienten ska föras till en psykiatrisk klinik där han eller hon bedöms och det kan inte vi göra på stående fot på en flygplats, det finns liksom inte något stöd för det och jag har aldrig blivit pådyvlad att göra något sådant, utan om patienten är tillräckligt orolig och inte kan och har en sådan stark reaktion då bedömer jag att då ska patienten inte åka med. Det är inte den behandling de ska ha utan en redig förklaring och ett mänskligt omhändertagande har fungerat i vårt fall. Bara man är modig nog att titta folk i ögonen och säga och berätta om vilken roll man har i det här och att man inte kommer dit som någon slags pseudopolis med nån spruta i hand, men vi har liksom inte gjort något sådant så jag vet inte riktigt vilken indikation som skulle vara, jag har aldrig stått i den situationen, säger Bertil Rosenquist. Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg har inte tidigare kommenterat uppgifterna om tvångsinjektioner i media. När reportern Markus Alfredsson träffade honom för några dagar sedan säger Nils Öberg att det var en av de uppgifter som kom fram i Kalibers granskning som han ser mest allvarligt på. Det första jag tänker om det är att det är väldigt viktigt att ha klart för sig varför vi har sjukvårdspersonal med på de här resorna. De finns där för de avvisades skull och deras hälsa, de finns inte med som ett led i att underlätta för oss eller polisen att genomföra avvisningarna. Utan sjukvårdspersonal har vi närvarande av omsorg för de vi har att hantera och nu får polismyndigheten gå vidare för att försöka konstatera om det har begåtts brottslig verksamhet eller inte och då har jag överlämnat ansvaret för den fortsatta utredningen till polisen, säger Nils Öberg. En annan sak han reagerat över var uppgifterna i vårt första program om det personalen lagt ut på sina facebooksidor under utvisningsresorna. Som jag uppfattade som väldigt grova och väldigt olämpliga. Ja för mig är det väldigt, väldigt enkelt. Det här är verksamhet som är ohyggligt integritetskänslig. Vår uppgift är att transportera människor som inte längre får stanna kvar i vårt land. Nästan alla av dem går en väldigt osäker framtid till mötes och det betyder att de här avvisningarna och utvisningarna behöver ske med stor värdighet, säger han och fortsätter: - Då kan man inte raljera över de förmånliga villkor man upplever sig ha i samband med de här resorna utan de här resorna ska genomföras med stor respekt för de människor som vi transporterar. Det är skälet till att jag reagerar starkt när man uttrycker sig raljant och arrogant. Nu är det ett mycket litet fåtal av våra transportörer som gjort det. Det gör ju inte problemet mindre i de fall där det skett, men det får inte förekomma. - Ett litet antal, har ni undersökt det här på något sätt? Ja, jag har bett att få veta vilka som uttryckt sig på det här sättet, men vi har inte fått ett tillräckligt underlag för att kunna identifiera det. Vad vi däremot har gjort är att be cheferna inom transporttjänsten nu i hela organisationen ta upp den här frågan. Jag har pratat själva med flera medarbetare inom transporttjänsten som är precis lika upprörda som jag. För det första ska inte alkohol förekomma när man är i tjänst och när man är ute och reser så är man i tjänst och det betyder att då beskriva sin vistelse utomlands som en del av en fest är för mig väldigt omdömeslöst. Då har man inte riktigt förstått sitt uppdrag. Granskningen av dyra hotellnätter och flygresor i businessklass ledde till mycket reaktioner från er lyssnare. När det gäller villkoren för vilotider, hotell och flygresor för personalen, så pågår ett arbete med att se över hur resorna planeras så att det ska vara billigast resande som är utgångspunkten säger Nils Öberg. Och ändringar ska börja gälla efter årsskiftet. Till exempel har det varit det vi kallar en lista på godkända hotell som har varit svårt att förstå varför den sett ut på det sätt som den gjort. Vi har nu ändrat i den listan och kvalitetssäkrat den och bestämt vilken typ av hotell som vår personal är hänvisad till och gjort väldigt tydligt att det är det billigaste alternativet som gäller i första hand. Och det är överhuvudtaget tycker jag, någonting som vi kommer vara mycket tydligare med framöver nämligen att all vår verksamhet följer naturligtvis den resepolicy som gäller för staten i allmänhet och för Kriminalvården som myndighet, säger Nils Öberg. - Och det jag vill nu att vi får fram, det är en ordning som innebär att vi reser som statliga tjänstemän så billigt som det bara överhuvudtaget går och när det inte går, ja, då fattar vi ett beslut om det, som vi motiverar och dokumenterar så att det går att i efterhand förklara varför det billigaste alternativet inte var aktuellt i just det här fallet. Det är den stora förändringen tycker jag. Så att jag vill ha ett flexibelt regelverk där sunt förnuft och ett gott omdöme är det som styr valet och planeringen av resorna. Det kommer fortfarande finnas möjlighet att göra också väldigt dyra och kostsamma lösningar, men då måste det finnas ett skäl för det. Och det är det som jag tror kommer vara långsiktigt hållbart, avslutar han. Kritiserade språkanalyser under luppen igen 2012 gjorde Kaliber en granskning av företaget Sprakab. Ett svenskt företag som specialiserat sig på att göra språkanalyser åt bland annat Migrationsverket. Många asylsökande saknar både id-handlingar och pass och språkanalyser blir där ett verktyg som används för att avgöra om de sökande kommer från de länder som de påstår sig komma ifrån. Vi kunde avslöja att många av företagets analytiker inte hade tillräcklig kompetens och att det fanns analytiker gjorde språkanalyser, utan att det framgick om de själva hade det språket som modersmål. Asylsökande kan då nekas uppehållstillstånd och skickas tillbaka till länder de inte kommer ifrån. Efter vår granskning gjorde Migrationsverket en kvalitetskontroll av några av Sprakabs rapporter. De skickade tio språkanalyser till ett holländskt företag. Resultatet visade att nio av tio språkanalyser gjorts på ett korrekt sätt. Men urvalet av vilka analyser som skulle skickas iväg för granskning gjordes av Sprakab själva. Att företaget själva gör urvalet av vilka rapporter som ska granskas tyckte Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer inte var något problem: Jag kan inte se några problem med det om man inte har några misstankar om att företaget skulle vara ohederligt på något sätt och det har vi inte. Sprakab jobbar även för flera utländska myndigheter. Och som vi tidigare rapporterat fick de i maj kritik av högsta domstolen i Storbritannien som menade att företaget visat brister i att redovisa analytikernas kompetens. Och nu under hösten, ett knappt halvår senare, har Sprakab hamnat i rampljuset igen. SVT:s Uppdrag Granskning rapporterade i november att en av Sprakabs analytiker ska ha gjort en grovt felaktig analys om varifrån en 27-årig somalisk man kommer. Analytikern ska också ha ljugit om sina egna meriter och vara dömd för flera brott. Och vi hörde om familjen från Syrien som Sprakabs expert sade kom från Armenien. Och här i Sveriges Radio har Ekot rapporterade om stora brister i Sprakabs utredning av en 17-årig pojke som säger sig ha flytt från Nordkorea, men som Migrationsverket beslutat att utvisa till Kina. Vi har också kunnat höra flera reaktioner på det här i Sveriges Radio. Folkpartistiska EU-parlamentarikern Cecilia Wikström menade att Migrationsverket brustit i agerande och sina rutiner, och hon ville se retrospektiva omprövningar av asylärenden. Désirée Pethrus (KD) ville införa en migrationsinspektion för att övervaka Migrationsverket. Jag inser att det är väldigt många människor som drabbas av det här företagets språkanalyser. Är de inte rättssäkra så riskerar vi att kanske att skicka människor till sin dödsdom, sa Désirée Pethrus (KD). Migrationsminister Morgan Johansson (S) sade sig ha fortsatt förtroende för både Migrationsverkets handläggning och för användningen av språkanalyser, men han ville ha en genomlysning av myndighetens hantering i sådana här fall. Är det då så i den här situationen att någon påstått att man kan saker som man sen inte kan då är det ett problem naturligtvis. Och då måste den myndighet som har hand om det gå till botten med det, sa Morgan Johansson (S). Trots avslöjanden och kritik fortsätter Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer att försvara Sprakab. Här i en intervju i Ekot den 18 november. Den bevisning som har lagts fram, både i radio och tv, mot Sprakab som företag, är än så länge inte sådan att vi säger att vi inte kan anlita Sprakab. Vi delar helt enkelt inte den bilden. Men Migrationsverket ska nu skicka ytterligare några av Sprakabs språkanalyser till Holland för kvalitetskontroll. Nu handlar det om fler, ett tjugotal analyser, både de som uppmärksammats i media och andra. Den här gången är det myndigheten som väljer ut vilka analyser som ska granskas. Men det har inte att göra med att Migrationsverket inte skulle lita på Sprakab säger Fredrik Beijer när jag ringer upp honom. Vi skulle kunna låta Sprakab göra det också men den här gången valde vi att göra det själva, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer. Parallellt med den här granskningen av själva språkanalyserna, håller Migrationsverket på att planera för en större översyn - om de använder sig av språkanalyserna på ett rätt sätt. Vem som ska göra översynen och när det ska vara färdig är inte bestämt än. Och ja, fram till dess fortsätter Migrationsverket alltså att anlita Sprakab. Misstänka mutmiddagar Så om den uppmärksammade julmiddagen som Föreningen Svenska Tonsättare bjuder tjänstemän vid våra kulturmyndigheter på, en middag som skakat om kulturlivet och väckt misstankar om mutbrott... Julmiddagen är ett sätt att påverka politiker och tjänstemän att förstå vikten av samtida konstmusik, säger Martin Q Larsson Uttalandet som Föreningen Svenska Tonsättares ordförande gjorde i en intervju med Kaliber i november har fått stora effekter. I vårt program Stimpirater och Funny money konstaterade vi att upphovsrättspengar som samlas in för svensk musik inte alltid hamnar i rätt fickor. Vi följde bland annat pengarna från ett kopieringsrum på en svensk kulturskola till kontot hos FST - Föreningen svenska tonsättare. Och vi visade hur kulturskolans kopieringspengar kunde bli en grundplåt i en julmiddag på en av Stockholms finare restauranger. Julmiddagen 2013 kostade 618 000 kronor totalt och en del av pengarna användes till att bjuda landets kulturmakthavare på mat och vin. Så här sa Martin Q Larsson i vår intervju: Vi vill skaffa en trevlig och en idiomatisk (ändamålsenlig, reds anmärkning) atmosfär för att åstadkomma ett påverkansarbete och då tycker vi att en middag med vin till är ett sånt tillfälle då man åstadkomma detta.Sen ska jag också säga att jag lägger ner extremt mycket arbete på att göra den där placeringen på bästa sätt så att man får just det där att tonsättare A hamnar bredvid myndighetsperson eller konstnärlig ledare B så att han eller hon kan samtala med varandra, om sin musik, om institutionens verksamhet, om myndighetens verksamhet och hur... För tanken är att alla som kommer på den här middagen har ungefär samma målsättning att erbjuda svenska medborgare musik av hög kvalitet, säger Larsson Vem betalar för de här personerna som ni vill påverka, institutionsföreträdarna? Det gör vi. Så ni bjuder dem på den här middagen? Vi bjuder dem på den här middagen. Politiker också? Politiker också. Tjänstemän på kulturdepartementet? Högre tjänstemän, generellt utan att gå in på exakta namn så är det högre tjänstemän och politiker, på framförallt statlig nivå i vissa fall även regional. Och då är det mat och alkohol till tjänstemännen? Mat och alkohol och där eh...vet inte jag var gränsen går för vad som är tillåtet att göra, säger Martin Q Larsson. Enligt de siffror som Martin Q Larsson gav till Kaliber efter intervjun var kostnaden per person drygt 1200 kronor. Vi gick igenom placeringslistorna för de fyra senaste julmiddagarna, och hittade bland annat generaldirektören för Statens musikverk som fyra år i rad låtit sig bjudas med sin man. Vi hittade också chefer på andra kulturmyndigheter, orkesterchefer runt om i landet, personal på kulturrådet och kulturdepartementet. Rapporteringen om julmiddagen väckte snabbt reaktioner, Helena Sundén, generalsekreterare på Institutet Mot Mutor, sa i Sveriges Radios Kulturnytt att det fanns risk att man överskridit gränserna som finns i lagen. - Om man bjuder företrädare från det allmänna så finns det krav på att det ska röra sig om måttfullhet, om öppenhet, men man har ju uppenbarligen passerat gränsen här för vad som kan ses som måttfullt i relation till det offentliga, säger Helena Sundén. Och chefsåklagare Alf Johansson på Riksenheten mot korruption inledde en förundersökning. Så här sa han i Kulturnytt: Det vi handlägger på den här enheten, Riksenheten mot korruption, det handlar i stor utsträckning om just misstankar om givande och tagande av muta. Och det är det vi har inlett förundersökning på ja, säger chefsåklagare Alf Johansson Kalibers granskning har också fått effekter i kulturlivet. Sverige radio och kulturdepartementet uppger att de inte längre tänker gå på FST's middag i framtiden och Statens musikverk har sett över riktlinjerna kring alla typer av inbjudningar. Ingen av dem menar dock att några formella fel begåtts. Staffan Forssell är generaldirektör för Kulturrådet. Självklart måste man titta på om det är lämpligt eller inte. Man kan göra som Sveriges Radio gjorde att valde att inte gå. Vi hade inte heller för avsikt att gå i år så länge det här låg under utredning. Det är inte uteslutet att vi kommer att gå i framtiden. Men vi kommer ju med er belysning att titta på det än mer noga, det vill säga vad är lämpligt att vara på. Det kommer ju att påverka. Det är inget snack om det. Men det får heller inte bli att vi får en beröringsskräck med att ha en relation med sektorn. Det är de två sakerna som ska balanseras mot varandra. FST har ställt in årets julmiddag. Martin Q Larsson sa i vår intervju att man genomfört julmiddagar i 90 år och att det bevisligen gett goda resultat. Vi vill gärna fråga FST om fler middagar men föreningen vill inte medverka i en ny intervju med Kaliber, de skriver däremot att de vill att vi hänsyn till det de skrivet i ett pressmeddelande. Där läser vi att kostnaden för mat och dryck inte längre är 1260 kronor, utslaget per person, som de först uppgav till Kaliber, utan 922 kronor. Men skillnaden visar sig efter kontroll till stor del bero på att man nu dragit av momsen. De skriver också att det var olyckligt och felaktigt av Martin Q Larsson att säga att det var frågan om ett påverkansarbete, det har aldrig varit syftet skriver man. Så här sår det i pressmeddelandet: "Syftet har aldrig varit, att påverka enskilda bidragsbeslut." Men, vi kan idag visa ett nytt dokument där en tidigare FST-ordförande hävdar att julmiddagen faktiskt haft inverkan på ett statligt beslut. Frågan är uppe på årsmötet 2010, efter att två medlemmar i en motion ifrågasatt festen som året innan kostade 637 000 kronor. Styrelsen vill avslå motionen och vi läser i protokollet där ordföranden argumentar för att julmiddagen är viktig, eftersom den t ex inverkade på att statens Elektronmusikstudio EMS, fick vara kvar när musikmyndigheterna skulle omformas. Studion var då hotad i och med att föregångaren till Statens musikverk - Rikskonserter lades ner. Så här står det i protokollet: "Beträffande effekten av middagen på externa gäster är vi noggranna med att placera människor strategiskt för att kunna påverka på bästa sätt. XX fick t.ex. tillfälle att på senaste middagen föra samtal om EMS-frågan i Kulturutredningen, vilket med all sannolikhet hade betydelse för utfallet. Man bör inte negligera nyttan av middagen." Den tidigare ordföranden vill inte kommentera julmiddagen under pågående utredning. Kaliber publicerar nu också hela intervjun med Martin Q Larsson i en oklippt version för att klargöra vad som verkligen sägs (ljudet finns längst ner i artikeln). Middagen kommer på tal första gången 27'30 in i intervjun och avhandlas också efter ungefär 1'08'40. Drogen Spice Under hösten har många ungdomar råkat illa ut efter att de rökt drogen Spice. I bland annat Gävle, Sundsvall, Oskarshamn, Göteborg, Västerås och på Gotland har personer förgiftats och sökt hjälp. Två personer har också dött - som en följd av att ha använt bland annat Spice. I januari kartlade Kaliber marknaden med nätdroger. Vi pratade med de som tillverkar och säljer Spice, med tull och polis - och med en ung tjej som vi kallar för Elin som missbrukat, men då när vi träffade henne var hon fri från droger. Hon beskrev varför hon till slut bestämde sig för att sluta med Spice. Så här sa hon i Kaliber. Jag fick ont i hjärtat. Jag fick ryckningar i hela kroppen, jag fick ticks och sånt. Och det slutade inte förrän ett halvår efter det att jag slutade. - Och du tror det beror på Spicet? Antagligen. - Men vad var det som fick dig att känna att du inte ville hålla på med det här längre? Jag fick nog. Jag hade hållit på i två år. Jag fick nästan som psykoser. Jag hörde röster som inte fanns där, fotsteg som inte var där. Jag satt på balkongen en gång. Så hörda jag ett surrande ljud. Lamporna kom närmare mig. Fast de egentligen var typ tio meter bort. Så det är sjukt vad det gör med hjärnan och kroppen. Det lurar en. Elin slutade alltså använda Spice. Nu har hon snart varit drogfri i två år. Hon går i ettan på gymnasiet och hon berättar att hon mår bra. Kaliber pratade också med Max som säljer Spice över internet. Han fick ett påhittat namn och vi förvrängde hans röst, eftersom det var villkoret för att han skulle vara med och vi tyckte det var viktigt att höra vad han hade att säga. Vi besökte honom när han paketerade sina droger innan de skickades ut till kunder runt om i landet. Varför har ni fläktar här? Det är kolfilter. Varför har man det? Det är för att det inte ska lukta i hela kåken. I rummet står en våg, skyddsglasögon och två stora kassaskåp som säkert väger över 200 kilo vardera. Det är här inne som Max förvarar sina internetdroger. Här vägs och paketeras hans produkter. Max tar en stor påse med vad som ser som hö och går bort mot vågen. Det är Spice som ska portioneras i små svarta plastpåsar. När Spicet är packat så kommer det skickas ut till Max kunder över hela Sverige. Han verkar inte bekymrad över att tullens arbete skulle hota hans affärer. Hur många paket kommer till Sverige från utlandet varje dag? Hur många bilar kör över gränsen varje dag? Hur många går över gränsen varje dag? Hur många färjor kommer varje dag? Hur många utrikesflyg landar i Sverige varje dag? Det finns ingen möjlighet att hålla hela gränsen stängd. Det går inte. Både Viktor och Max säljer laglig Spice på sina hemsidor. De har båda åldersgräns på sina hemsidor. 18 år respektive 20 år. Men vi undrar ändå hur de ser på risken att deras produkter i slutändan hamnar hos ungdomar. Den risken finns ju alltid. Och lika väl att folk kraftigt missbrukar det vi säljer. Men det är ju inte i det syftet vi säljer. Vi hoppas ju istället att det kan användas för nöje och inte för att vara missbruk eller ge någon inkomst genom att sälja till barn. Det är inte därför vi säljer. Det är ett moraliskt dilemma liksom att.att det kan ske. Men det är inget vi känner att vi kan komma ifrån. Vi säger att det ska inte användas på det sättet, men mycket mer kan vi inte göra, säger Viktor. När Max är klar med att paketera Spicet, ställer vi även frågan till honom. Den risken finns eller det kan man nog utgå ifrån att det sker. Men vi gör det bästa vi kan för att undvika men det är svårt. - Har du aldrig tänkt att det här kanske någon får tag på och får en jätteobehaglig upplevelse, blir beroende eller till och med skadar sig? Är det något du tänker på? Jo så är det ju. Det är kemikalier. Det finns massor av farliga kemikalier. Nu i jultider kommer ju småbarn springa runt med fyrverkerier. Det finns farliga produkter överallt i samhället. Men det slutgiltiga ansvaret för samtliga produkter oavsett bransch ligger i slutändan alltid hos konsumenten. Sedan programmen sändes har alltså många personer förgiftats ut av just Spice under hösten. De som tillverkar droger ligger ofta steget före lagstiftningen, eftersom de lätt byter ut någon substans i drogen för att den inte ska vara olaglig. Förra veckan beslutade regeringen att förbjuda ytterligare 42 substanser som narkotika eller hälsofarlig vara. Beslutet gäller från den 16 januari. Men istället för att klassa varje ny substans för sig finns också en diskussion om så kallad familjeklassning. Det innebär att man på ett bräde kan förbjuda alla droger med liknande egenskaper och struktur. Men åsikterna går isär om hur rättssäkert ett sånt system är. Det finns också redan idag en "förstörande-lag", som ger polis och tull möjlighet att omhänderta och förstöra nya droger, som kan antas bli klassade som narkotika i framtiden. Reportrar: Sofia Boo, Mikael Sjödell, Markus Alfredsson, Adam Samara, Andreas Lindahl och Annika H Eriksson. Producenter: Annika H Eriksson och Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se
Johan Segui vill tacka för stödet från alla i samband med Ivan Turinas tragiska bortgång. Filen är inspelad tillsammans med Radio Råsunda men helt på Johans initiativ. --------------- Radio Råsunda är en fristående Podcast om AIK:s fotbollsverksamhet. Vi avhandlar såväl sportsliga, organisatoriska som ekonomiska ämnen. Temat är fördjupning och förståelse samt att utbilda oss själva och AIK:s supportrar. Vi som gör Radio Råsunda heter Joakim Fröberg, Martin Wicklin och Björn Enjebo. För en komplett listning av alla våra avsnitt - besök www.radiorasunda.se. Radio Råsunda produceras i samarbete med The Black shop. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.