Podcasts about svenska institutet

Vid påve Franciskus begravning möttes Trump och Zelenskyj. Vad händer nu med fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina, och vilken roll spelar Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många av världens ledare närvarade vid påve Franciskus begravning. Det som skulle bli en religiös sorgehögtid blev också en uppvisning i storpolitik och högoktaniga möten. Öppnade helgens samtal mellan presidenterna Volodymyr Zelenskyj och Donald Trump någon viktig dörr, vilken roll spelar Frankrike och Storbritannien och passade Italiens premiärminister Giorgia Meloni på att ta åt sig äran?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, chef för Svenska Institutet för Europapolitiska Studier (Sieps) och Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Nytt parlament, ny kommission och ny strategisk agenda för Europeiska unionen. Sveriges EU-minister, Jessica Rosencrantz, berättar om regeringens prioriteringar och diskuterar Sveriges roll i unionen med Göran von Sydow. Medverkande Jessica Rosencrantz (M), EU-minister Göran von Sydow, direktör Svenska Institutet för Europapolitiska Studier (SIEPS) Samtalet leds av Ilinca Benson, vd för SNS.

Färre förlossningsskador och bättra hälsa hos de nyfödda barnen i Uganda. De dramatiska förbättringarna har skett med enkla metoder som knappt kostar någonting. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från januari 2024 och sänds igen med anledning av Musikhjälpens tema i år: ”Alla har rätt att överleva sin graviditet”. Miljontals förlossningsskador kan undvikasVarje dygn dör omkring 800 kvinnor runt om i världen i samband med graviditet eller förlossning. Högst mödradödlighet är det i Afrika söder om Sahara. Förutom livsfaran med att föda barn, beräknas 40 miljoner kvinnor varje år få långvariga hälsoproblem orsakade vid förlossningar. Många av problemen skulle kunna undvikas med enkla medel.Minskad syrebrist hos barnenForsknings- och utvecklingsprojektet Midwize handlar om att skapa hållbara förbättringar av förlossningsvården, som både gör att man kan undvika förlossningsskador och minska risken för att barn föds med syrebrist.Kvinnorna själva får styra över hur de vill födaDet går ut på att ge födande kvinnor ett ökat stöd, för att minska stress och rädsla. En annan viktig del är att komma bort från det som blivit rutin på sjukhusen, nämligen att kvinnor föder liggandes på rygg på en brits. Så kallade dynamiska förlossningsställningar, där kvinnan själv får styra över hur hon vill föda, kan minska både smärta och risken för bristningar och gör att kvinnan får mer kraft i krystningarna.Förlossningsprojekt i flera afrikanska länderProjektet leds av barnmorskor från Sverige och pågår i samarbete med barnmorskor i fyra länder i Afrika: Uganda, Kenya, Malawi och Etiopien. Det finansieras av pengar från Svenska Institutet.Reportage av Sveriges radios korrespondent för global hälsa Sara Heyman.Medverkande: Christina Lundberg, barnmorska; Helena Lindgren, professor i reproduktiv hälsa på Sophiahemmets högskola och Karolinska institutet och gästprofessor på universitetet i Gondar, Etiopien; Cattherine Nabbanja, barnmorska och omvårdnadschef Kawempesjukhuset; Ketty Ogwang, barnmorska Nagurusjukhuset; Johanna Blomgren, barnmorska och doktorand vid Karolinska institutet; Silvia Sylvia Kalagere, barnmorska Kawempesjukhuset; Firdausi, kvinna som föder barn.

Översvämningarna i Spanien uppenbarade många brister på lokal nivå, men i takt med ökande temperaturer måste EU nu bygga upp sin samhällsberedskap vid naturkatastrofer. Europa är den kontinent där temperaturerna stiger snabbast i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande :Andreas Liljeheden, BrysselkorrespondentCecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent Katarina Engberg, seniorrådgivare på Svenska Institutet för Europapolitiska studier, Sieps Parisa Höglund, programledareLena Bejerot, producent

I veckans avsnitt gästas Geopodden av Göran von Sydow för att tala om det kommande EU-valet. Göran är Direktör och Chef för Svenska Institutet för Europapolitiska Studier (Sieps). Göran har arbetat som forskare i statsvetenskap vid Sieps och har tidigare varit verksam vid Stockholms Universitet och Regeringskansliet.  

Dagens gäster, Peter H Hallström och Kristina H Herngren är inbjudna för att prata om relationellt växande och vad det kan göra med oss människor, med våra liv om vi väljer att våga mötas "på riktigt". Att mötas ”på riktigt” i kärlek och där sann kontakt har möjlighet att uppstå.  På deras hemsida skriver de, ”Vi är Peter och Kristina. Vår gemensamma berättelse handlar om längtan efter att bli de vi nånstans redan är men har tappat bort, om mod, sårbarhet och kärlek. Vi lever med våra trauman, kraschlandningar, med vår glädje och våra framgångar.” Peter H Hallström är en av Sveriges kändaste musiker och låtskrivare. Bortom sitt artisteri och musikaliska engagemang är han idag också utbildad samtalspartner. Peter har bland annat skrivit låten ”Håll Mitt Hjärta” med Björn Skifs, ”Kärleksvisan” med Sarah Dawn Finer och ”Viskar En Bön” med Mauro Scocco. Han är också skaparen av jingeln till vår podd! Kristina H Herngren har sedan 25 år arbetat som ledare, handledare och coach för individer, grupper och organisationer. Hon har spännande uppdrag bland annat inom Cirkus Cirkör under en längre tid, och just nu på Svenska Institutet. Både Peter och Kristina är utbildade ledare för Livsstegen (byggd på självhjälpsmetoden) utvecklat av Olle och Fotiní Carlsson. Peter och Kristina har har levt ihop sedan 2016, gifte sig sommaren 2022. De skriver på sin hemsida att de brinner för samtalet och mötet med sig själv och andra och att få se människan och livet (åter)upprättas och möjliggöras. I detta avsnitt djupdyker vi in i vad det kan vara att vara människa, och hur vi har möjlighet att leva på riktigt när vi möts på riktigt! Tack för att just du lyssnar på ”Både och, istället för antingen eller – en podd om Integrativ medicin och hälsa. Följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om det här var givande för dig. Prenumerera gärna på vår podd! ♥ Facebook: https://www.facebook.com/integrativmedicin ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

EXSITECPODDEN TRÄFFAR Jan Buss från Svenska institutet jobbar med digital verksamhetsutveckling i en organisation som marknadsför Sverige. Hör hans tankar kring samarbete, vikten av tillgänglig data och vad han tror om framtiden.

I Theogonin berättar den grekiska poeten Hesiodos om skäran som Kronos kastrerade Uranos med. Johan Tralau blir besatt av att veta i vilket material den var gjord. Det leder till ett äventyr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Ett språng, ett steg, så faller jag. Det är brant bredvid vägen. Vinden är kall här bland kullarna. Telefonen saknar täckning. Det mörknar. Fyrhjulingen hostar uppgivet när jag vill få igång motorn. Det ligger ett bilvrak långt nedanför. Kanske kommer jag att dö här. Jag är på jakt efter skäran som den grekiske guden Kronos kastrerade sin far Uranos med. Vi läser om händelsen i den kanske äldsta bevarade grekiska litteraturen, hos poeten Hesiodos från omkring 700 före Kristus. Uranos var himmelsguden, men ingen vidare pappa. Han lät inte sina barn födas. De blev kvar inuti hans hustru, jordgudinnan Gaia. Därför planerade hon och yngste sonen Kronos ett uppror. Hesiodos sjunger: Genast skapade hon en metall, den grå adamanten,Gjorde en kraftig skära därav Kronos griper tag i Uranos kön, hugger av det med skäran, och så blir hans far maktlös. Innan dess låg himlen som ett lock på jorden. Nu frigörs livet. Kronos härskar, och sedan Zeus, som skapar ordning i kosmos. Världen som vi känner den blev möjlig genom jordbruksredskapet.I Ingvar Björkesons översättning hörde vi att skäran är av ”grå adamant”, och att det är en metall. Vad är det för material? De flesta uttolkare tror att det är järn. Men en forskare har hävdat att idén om en gud med en skära är mycket äldre, från stenåldern eller från tiden när man började göra verktyg av koppar.Litteraturvetenskap var det första jag studerade vid universitetet. Det lär en att läsa långsamt, nära, noggrant. En utmärkt skola som motverkar det flyktiga som så lätt äter sig in i läsning. Men om någon frågade vad en poet egentligen kan ha menat, förväntades man dra på munnen lite – bekymrat och ironiskt, för man skulle anse att en texts betydelse inte hade något att göra med författarens upplevelser. Ändå kan jag inte låta bli att undra vad Hesiodos och hans åhörare såg framför sig när han sjöng om gudens skära.I denna litteratur återfinns ofta spår från äldre epoker, ibland sådana som poeten själv inte begriper – som fossil i kalksten, spår av äldre livsformer. Kunde poeten höra sådana associationer när ordet adamant klingar i dikten?Det är första gången det nämns. Vad betyder det denna första gång? Jag måste få veta. Och så plötsligt: en tanke. På skrivbordet där jag sitter och arbetar på en bok om Hesiodos har jag en brevkniv av vulkanglas, som min pappa tog med från en forskningsresa i Mexiko. Vulkaniska bergarter kan vara grå, precis som i dikten. Jag bestämmer mig för att åka till den grekiska ön Melos.Här ligger orten Adamantas, som har ett gruvmuseum. Det visar sig vara stängt för säsongen. Svenska Institutet i Athen lyckas ordna så att jag blir insläppt, och museets montrar flödar över av öns rikedom. Svart, glänsande. Obsidian.Det är inte metall, utan glas som har bildats av lava och kan bli oerhört vasst. Experiment har visat att sår tycks läka snabbare om kirurgen har använt en obsidianskalpell. En gång utvanns obsidian på Melos, och den blev pilspetsar, speglar – och skäror.En man på ön ägnade sitt liv åt att leta efter obsidianföremål; han rekonstruerade en skära, som jag har fått tillstånd att titta på. Men montern är stängd. Den vänliga kvinnan som har öppnat museet för mig ringer till en man som anländer i gymnastikbyxor. Han bänder i monterns glas med en metallsked. Jag vill hjälpa till. Fast tänk om glaset går sönder. Blir jag svartlistad? Gripen av polis? Mannen går hårt åt glasskivan, men får upp den, och jag lyfter äntligen skäran, håller den i handen. Nästan andlös. Just då, just här, känner jag att det är rätt verktyg. Hemligheten löst. Jag håller Kronos skära. Genast skapade hon en metall, den grå adamanten,Gjorde en kraftig skära därav Om myten uppstod innan järn började användas så kan det ha varit en skära av obsidian. Det kan förklara varför Hesiodos använder namnet adamant. Då är det en fornlämning i texten. Så jag måste se vulkanglaset i dess naturliga miljö.Jag hyr en fyrhjuling för första gången. Det skulle ha varit en bil, men den var sönder. Det blir bra, säger uthyraren. Hon markerar var vägarna är så dåliga att man inte får åka dit med hyrfordon.Jag kör. Det blåser. Kartapparna i telefonen vet mycket lite om dessa vägar. Någonstans ligger en plats som heter Demenegaki, där obsidianen finns. Jag börjar bli obehagligt säker på att jag bryter mot biluthyrningens regler genom att köra här. Jag passerar en skylt där det står militärbas, tillträde förbjudet. Vad ska jag säga om det dyker upp vakter? Kanske att jag är ute på en litteraturvetenskaplig expedition, att jag skriver en bok om Kronos skära. Förbudsskylten ligger ned och verkar inte gälla i dag.Jag tittar på bilvraket nedanför. Fanns det människor i bilen när den hamnade där? Jag ställer fyrhjulingen och går. Det är sent. Jag river mig på taggbuskar. Jag pratar för mig själv. Lite rädd att bli ormbiten utan täckning på telefonen.Och så ser jag den. Vulkanisk väller den upp ur marken. Obsidian överallt. På samma plats där den knackades ut i forntiden, för att sedan exporteras långt bort. Det är Kronos skära, den grå adamanten. Obsidianen här är svart eller svartgrå, beroende på vem man frågar. Vi kan inte fråga Hesiodos. Det blåser.Två vältränade män i svarta kläder närmar sig. De visar polislegitimation och frågar vad jag gör. Jag säger att jag är professor från Sverige och letar efter obsidian. De frågar om jag är geolog, och jag svarar att jag forskar om grekisk poesi. De tittar artigt på mig.De frågar om jag har något emot att de tittar i min väska. Jag säger att det skulle glädja mig, vilket är en överdrift. De plockar upp min kamera, vattenflaska och en bok. Hesiodos. Jag säger inget om att kastrationen av Uranos kan ha utförts med hjälp av obsidian. Poliserna önskar mig en trevlig vistelse på Melos.Skulle Hesiodos verkligen tala om något stenålders, en skära med en egg av obsidian? Jag läser en arkeologisk rapport. Författarna säger att man använde stenverktyg under bronsåldern, genom järnåldern, och in i den klassiska perioden. Det är hundratals år efter Hesiodos.Troligen är ett verktyg med obsidianegg inte ens ett avlägset minne hos poeten när han sjunger om ”den grå adamanten”, utan en levande verklighet, bredvid nyare tekniker.Det är kallt, och jag har fått lära mig något om skäror, myter, vulkanglas och teknik. Litteraturen är nog rikare om den tillåts handla om de världar som den har utvecklats ur. Kanske är det som hör hemma någonstans, som har ett ursprung, just det som kan resa.Och till slut får jag kunskap om något som för miljoner människor är självklart. Jag minns att jag har sett personer sparka igång fordon med en vev som skjuter ut från maskineriet. Det kallas att kickstarta dem. Det sitter en vev här också. Jag viker ut den, trycker till.Johan Tralauprofessor i statskunskap och författare till böcker om grekisk kulturLitteraturHesiodos: Theogonin samt Verk och dagar. Översättning Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2003.

Regeringens utredare föreslår ett engångsstöd för tidskrifter. Publicistpodden var på plats. Och så söker vi hemligheten bakom Hem & Hyras alla lyckade gräv.  I somras tillsatte regeringen en utredning för att ”undersöka behovet av ett tidsbegränsat stöd till tidskrifter som bedriver fördjupande samhälls- och nyhetsjournalistik”. Uppdraget gick till Madeleine Sjöstedt, som till vardags är generaldirektör för Svenska Institutet. Idag torsdag den 7:e mars överlämnade hon sin utredning till kulturminister Parisa Liljestrand och vi var förstås på plats för att höra vad Madeleine Sjöstedt föreslår. Vi kollar också vad kulturminister Parisa Liljestrand tycker om den utredning hon precis fått. En av de som lär tycka till i den remissomgång som nu väntar är förstås Sveriges Tidskrifter. Vi frågade därför även deras vd, tillika utgivare av denna podd, Kerstin Neld om hennes spontana reaktioner denna morgon. Dessutom: Sedan förra avsnittet av Publicistpodden så har de tävlande till årets grävpriser offentliggjorts. Och samtidigt som vi säger grattis till alla nominerade så kan det konstateras att i tidskriftsklassen är Hem & Hyra nominerade för femte året i rad. Det är förstås imponerande och tyder på att de gör något rätt, frågan är bara vad? Publicistpodden tog sig till deras redaktion i centrala Stockholm där vi träffade chefredaktör Susanna Skarrie som berättade mer om hemligheten bakom deras framgångar. Publicistpodden görs av Jonas Nordling på uppdrag av Sveriges tidskrifter, och ansvarig utgivare är Kerstin Neld. 

Färre förlossningsskador och bättra hälsa hos de nyfödda barnen i Uganda. De dramatiska förbättringarna har skett med enkla metoder som knappt kostar någonting. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens Vetenskapsradion Hälsa får du följa med till två förlossningssjukhus i Kampala. Där är förutsättningarna för födande kvinnor, barnmorskor och läkare diametralt olika Sveriges.Miljontals förlossningsskador kan undvikasVarje dygn dör omkring 800 kvinnor runt om i världen i samband med graviditet eller förlossning. Högst mödradödlighet är det i Afrika söder om Sahara. Förutom livsfaran med att föda barn, beräknas 40 miljoner kvinnor varje år få långvariga hälsoproblem orsakade vid förlossningar. Många av problemen skulle kunna undvikas med enkla medel.Minskad syrebrist hos barnenForsknings- och utvecklingsprojektet Midwize handlar om att skapa hållbara förbättringar av förlossningsvården, som både gör att man kan undvika förlossningsskador och minska risken för att barn föds med syrebrist.Kvinnorna själva får styra över hur de vill födaDet går ut på att ge födande kvinnor ett ökat stöd, för att minska stress och rädsla. En annan viktig del är att komma bort från det som blivit rutin på sjukhusen, nämligen att kvinnor föder liggandes på rygg på en brits. Så kallade dynamiska förlossningsställningar, där kvinnan själv får styra över hur hon vill föda, kan minska både smärta och risken för bristningar och gör att kvinnan får mer kraft i krystningarna.Förlossningsprojekt i flera afrikanska länderProjektet leds av barnmorskor från Sverige och pågår i samarbete med barnmorskor i fyra länder i Afrika: Uganda, Kenya, Malawi och Etiopien. Det finansieras av pengar från Svenska Institutet.Reportage av Sveriges radios korrespondent för global hälsa Sara Heyman.Medverkande: Christina Lundberg, barnmorska; Helena Lindgren, professor i reproduktiv hälsa på Sophiahemmets högskola och Karolinska institutet och gästprofessor på universitetet i Gondar, Etiopien; Cattherine Nabbanja, barnmorska och omvårdnadschef Kawempesjukhuset; Ketty Ogwang, barnmorska Nagurusjukhuset; Johanna Blomgren, barnmorska och doktorand vid Karolinska institutet; Silvia Sylvia Kalagere, barnmorska Kawempesjukhuset; Firdausi, kvinna som föder barn.

I avsnittet "Jag har blivit tyst" är Agnes Lidbeck, en framstående författare, gäst hos Denise Rudberg.  Så varför har Agnes Lidbeck ”blivit tyst”? Under samtalet diskuteras skrivandet och den kreativa processen, och lyssnarna får insikt i Agnes Lidbecks rutiner och varför hon har blivit tyst.  Agnes Lidbeck, född 1981 och bosatt i Stockholm, är inte bara en framstående författare utan även analytiker på Svenska Institutet. Trots sitt dagliga arbete och andra kreativa projekt ser Agnes sig själv främst som författare. Hennes romandebut "Finna sig" från 2017 blev en stor succé och belönades med Borås Tidnings debutantpris. Uppföljarna, "Förlåten" (2018) och "Gå förlorad" (2019), välkomnades varmt av både kritiker och läsare. Nu aktuell med "All min kärlek”. Utöver författarskapet och analytikerarbetet balanserar Agnes sitt liv som mamma till tre barn.  Ett avsnitt som ger lyssnarna en närmare titt på författarens tankar och arbete. Missa inte detta!

Det svenska självförtroendet når nya bottennivåer, men vad tycker utlandet och har det någon betydelse för svensk ekonomi? Och så pratar vi om AI-hajpens senaste börstillskott: det brittiska chipbolaget ARM. Vad är det för något, och hur ska man tänka innan man eventuellt investerar i AI? Med Christian Biller på Svenska Institutet och Mattias Guillot, partner på Violet AI.

Vi pratar om hennes mångåriga arbete på Svenska Institutet för Familje- och Organisationskonstellationer (Siffoc). Vad skiljer familjekonstellationer från traditionell individual-, familje- eller kognitiv terapi när du möter ett par eller en enskild person som har relationsproblem? Behöver du Handboken för Par är du så välkommen att beställa den här: ireneknopff@gmail.com. På www.levatillsammans.se kommer även hela handboken successivt att läggas ut helt gratis. Välkommen att ta del av relationskunskapen.

I mars 2003 påbörjade USA sin markinvasion av Irak, trots vitt spridda protester och utan att få operationen sanktionerad av FN. Kriget som följde har påverkat världen långt utanför Iraks gränser och nu 20 år senare märks fortfarande dess effekter. Men varför gick man in i Irak? Och hur har kriget förändrat internationell politik?Medverkande:Frida Stranne, forskare och lektor vid Högskolan i Halmstad och associerad forskare vid Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.Ola Westerberg, redaktör för UI:s nättidning Utrikesmagasinet.Rouzbeh Parsi, programchef vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.Redaktör och programledare: Jonas LöfvenbergLäs en analys om kriget i Utrikesmagasinet här.Besök gärna ui.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av KULTURBARNEN ger Ida en fullständig redovisning från årets upplaga av Way Out West, från sin skrivarvistelse på Svenska Institutet i Paris. Vi pratar ungdomskultur och om varför många av oss verkar fastna i musiksmaken vi hade när vi var typ 25-30. Dessutom peppar vi inför vårt DJ-set som avslutningsakt på Stockholms Kulturfestival och eventet Demokratiskt Dansgolv som går av stapeln på Skeppsbron på söndag. Men vem tar vi in som vikarie nu när Ida är i Paris? Lyssna så ska vi berätta om detta och SÅ mycket annat. Välkomna! Följ oss på instagram.com/kulturbarnen Dessutom: ParisStipendieansökningarWay Out WestNick CaveStay out westAlex GTravis ScottRoskilde-tragedinSpotifyMwuanaSally RooneyUngdomskulturHarry StylesKreativa FeministerAmanda RomareHalva MalmöStockholms KulturfestivalDemokratiskt DansgolvSotarnKlubbfotograferKlubbformatNadaHappy EndingsTjuvlyssnaF12Get a Room

Påverkansoperationer kan hota Sverige. Det mantrat hör vi från både politiker och försvaret nu. Det som ska skyddas är inte längre bara territoriet utan våra omdömen. Vår syn på verkligheten. Sedan Sverige lämnade in ansökan om Nato-medlemskap har de där varningarna duggat tätt: Vi riskerar att bli utsatta för påverkansförsök från främmande makt. Men hur går det där egentligen till och vad är det som står på spel här?Medverkande: Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan med fokus på säkerhetspolitik, Sofia Bard, enhetschef på Svenska Institutet, Henrik Landerholm, generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar. Ljud från: ABC News, Natos Youtube-kanal, BBC, SVT

I det här avsnittet av ”Så in i Själen” så möter ni Anders Magnusson. Anders är grundare av Svenska Institutet för Sorgbearbetning. Han kom i kontakt med metoden för sorgbearbetning efter sin mammas död år 2001. Då hade han varit nykter ett antal år efter att tidigare ha suttit fast i både missbruk och kriminalitet. Jag träffade Anders Magnusson första gången i samband med en föreläsning av Deepak Chopra. Mötet och vänskapen ledde till att Anders var med i min första bok ”Vändpunkter”, där han berättade om sin resa och vändpunkten i att bryta sig fri från kriminalitet och missbruk. Vi ska prata om Anders resa in och ut ur missbruk och kriminalitet och vi ska prata om hur man bearbetar sorg. Vi kommer även att prata lite om synkronisitet, hur livet, om vi vill och väljer att se det så, kan knuffa oss i rätt riktning. Varmt välkomna till ett samtal i ”Så in i Själen”.Här är "Svenska institutet för Sorgbearbetning" hemsida https://www.sorg.se där kan du läsa mer, ladda ner en gratis ebok och en gratis föreläsning. Producerat av Silverdrake FörlagRedaktör: Marcus TigerdraakeKlipp: Alexander Pettersonmarcus@silverdrakeforlag.sewww.silverdrakeförlag.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det finns gränser för hur långt religionsdialogen kan gå. "Man måste inte älska varandra." Kan religiösa konflikter lösas med hjälp av religionsdialog? Hör om ett lyckat exempel i Malmö, Amanah, där rabbinen Mosche David HaCohen och imamen Salahuddin Barakat numera samtalar regelbundet.Hör även Yahya Pallavicini, imam och ordförande för det italiensk-islamiska samfundet som arbetat mycket med religionsdialog eller interreligiöst samarbete som han hellre säger. Även Jan Henningsson, före detta direktör för Svenska Institutet i Alexandria som länge arbetat med denna dialog och Jakob Wirén, teologisk sekreterare åt ärkebiskop Antje Jackelén och som skrivit en bok om religionsdialog medverkar.Hör även Ibrahim Kasim, ordförande för den shiamuslimska föreningen Religion och kulturhus i Linköping om helgens oroligheter efter koranbränningarna på olika platser i Sverige.programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant reportrar: Märta Kero och Simon Moser

Buona sera! Idag ösregnar det i Rom och vi sitter på Svenska Institutet och arbetar. Vi har tagit en liten paus och spelat in ett ”Samtal pågar” om hur viktigt det är att se konsten på plats. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Småttingarna förhandlar nu, dom gröna och liberalerna väntas få stort inflytande i Tyskland. Vad betyder det för relationerna till EU, Ryssland och Kina? Och vad sjöng egentligen grodan Kermit? Medverkande: Göran von Sydow, chef för Svenska Institutet för Europapolitiska Studier, Sieps, Susanne Palme, EU-kommentator, Luise Steinberger, Ekot. Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Småttingarna förhandlar nu, dom gröna och liberalerna väntas få stort inflytande i Tyskland. Vad betyder det för relationerna till EU, Ryssland och Kina? Och vad sjöng egentligen grodan Kermit? Medverkande: Göran von Sydow, chef för Svenska Institutet för Europapolitiska Studier, Sieps, Susanne Palme, EU-kommentator, Luise Steinberger, Ekot. Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Sorgexperten, föreläsaren och författaren Anders Magnusson gästar Framgångspodden och berättar om ett minst sagt händelserikt liv, och hur det fått honom att börja vägleda andra.Under en mörk tid i livet vände sig Anders till det kriminella livet, där han kom att bli en av Sveriges värsta rånare. Efter att ha blivit dömd till 6,5 års fängelse på Kumla och Hall, och sedermera lämnat det kriminella livet för studier på Handels, grundade han ”Svenska Institutet för Sorgbearbetning”. Idag har han hjälpt tusentals sörjande och institutet har utbildat många, många fler i sorghantering.Vi pratar om allt det som är sorg, både stora och små händelser som vi bär med oss i vår vardag. Vi pratar om verktyg för att hantera sorg, ofullbordad kommunikation och om skillnaden mellan förlåtelse och ursäkt. Vi går in på vad som krävs att gå från kraft till handling, från mod till förändring och hur man kan överkomma sina inre hinder. Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se I betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/ I betalt samarbete med AJ Produkter: https://www.ajprodukter.se/ Svenska institutet för Sorgbearbetning: https://www.sorg.se/ Görel Fred i Framgångspodden: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/framgangspodden-41322/episodes/446-gorel-fred-att-bryta-med-sina-foraldrar-att-forsonas-med-sin-barndom-original-53885518 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sorgexperten, föreläsaren och författaren Anders Magnusson gästar Framgångspodden och berättar om ett minst sagt händelserikt liv, och hur det fått honom att börja vägleda andra.Under en mörk tid i livet vände sig Anders till det kriminella livet, där han kom att bli en av Sveriges värsta rånare. Efter att ha blivit dömd till 6,5 års fängelse på Kumla och Hall, och sedermera lämnat det kriminella livet för studier på Handels, grundade han ”Svenska Institutet för Sorgbearbetning”. Idag har han hjälpt tusentals sörjande och institutet har utbildat många, många fler i sorghantering.Vi pratar om allt det som är sorg, både stora och små händelser som vi bär med oss i vår vardag. Vi pratar om verktyg för att hantera sorg, ofullbordad kommunikation och om skillnaden mellan förlåtelse och ursäkt. Vi går in på vad som krävs att gå från kraft till handling, från mod till förändring och hur man kan överkomma sina inre hinder. Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se I betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/ I betalt samarbete med AJ Produkter: https://www.ajprodukter.se/ Svenska institutet för Sorgbearbetning: https://www.sorg.se/ Görel Fred i Framgångspodden: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/framgangspodden-41322/episodes/446-gorel-fred-att-bryta-med-sina-foraldrar-att-forsonas-med-sin-barndom-original-53885518 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Attacken mot USA den 11 september 2001 brukar räknas som det största terrorattentatet i världshistorien. Bilderna av planen som träffade tvillingtornen på Manhattan i New York kablades ut i internationella medier och chockade världen. Händelsens politiska, sociala och kulturella efterverkningar är svåra att överblicka. Hur ska vi förstå den här händelsen när vi nu ser tillbaka, 20 år senare? Var attackerna den 11 september början på en ny epok, som ofta påstås – eller snarare slutet på en händelsekedja som började långt tidigare? Vilken betydelse hade det att attentatet, via mediernas livesändningar, flyttade in i folks vardagsrum? Och hur hänger attentatet egentligen ihop med USA:s aktuella uttåg ur Afghanistan? Allt diskuteras i premiäravsnittet av Bildningspoddens nya aktualitetsmagasin, Studio Anekdot. Gäster i studion är Frida Stranne, Mohammad Fazlhashemi och Stefan Jonsson. Frida Stranne är doktor i freds- och utvecklingsforskning och lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, samt affilierad forskare vid Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet. Stefan Jonsson är litteraturvetare och professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör och projektledare: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

The greatest democracy in the world – världens främsta demokrati. Ett påstående som är återkommande i amerikansk politik, slagord som speglar en självbild i alla fall hos delar av befolkningen i USA. Men efter en kaotisk mandatperiod under president Trump har vissa sprickor i fasaden börjat visa sig. Eller kanske tidigare än så? Är USA den förbild för frihet och demokrati som landet varit, eller sett sig själv vara? Eller är det en storhetstid som är förbi?Medverkande:Frida Stranne, forskare och lektor vid Högskolan i Halmstad och associerad forskare vid Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet.Jan Hallenberg, forskningsledare på UI som jobbar med frågor om USA:s utrikes- och säkerhetspolitik. Också professor emeritus i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Medverkande i inslag:Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, föreståndare för Nordamerikainstitutet i Uppsala.Programledare: Jonas Löfvenberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ewa Kumlin är chef för Institut Suédois i Paris. Kulturhuset som är Sveriges enda av detta slag utomlands är en del av Svenska Institutet. SI är den svenska statliga myndigheten som har i uppdrag att öka omvärldens intresse och förtroende för Sverige.  Ewa som från början är utbildad bildlärare från Konstfack berättar för oss om sin uppväxt i Björbo hemma i Dalarna, livet som medföljande till maken och ambassadören Krister men också om Institut Suédois som i år firar 50-årsjubileum med Amitié (vänskap) som tema. - Det gångna året har fått många av oss att fundera på hur mycket vänner och en levande kultur betyder. Vänskap var därför ett självklart val när vi bestämde tema för jubileet, berättar Ewa.  Centret, där Ewa och maken även bor i en representationsvåning, huserar i ett vackert 1500-talspalats mitt i de centrala Maraiskvarteren i Paris. Palatset inköptes av Svenska staten med finansminister Gunnar Sträng i spetsen år 1965. Efter en större renovering öppnade Centre Culturel Suédois, som det då hette, i Paris 1971. Vanligtvis har man ca 100 000 besökare varje år men år 2020 och 2021 har man endast kunnat erbjuda digitala utställningar.   Ewa, som brinner för konst och design berättar också om hur hon under tiden i Japan som medföljande initierade och genomförde utställningen “Swedish Style in Tokyo”. 2003 mottog Ewa utmärkelsen Årets Svenska Kvinna av SWEA International för sitt arbete med att sprida svensk kultur utomlands.   Eva har många tankar runt livet utomlands och menar att det är viktigt att inte glömma bort vem man är bara för att man flyttar till en en ny, okänd plats. Istället kan man tänka på ordspråket “Gräv där du står” och försöka göra det man kan med det man är intresserad av. Ewa Kumlin är även Kulturråd vid den svenska ambassaden i Paris samt styrelseordförande för Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.  Läs mer om Institut Suédois och anmäl till Nyhetsbrevet från Institut Suédois på deras hemsida.  Institut Suédois i sociala medier:  Instagram: @institutsuedois Facebook: Institut suédois Svenska Institutet: www.si.se Atelier de Lumière i Paris.  

Schematerapeutisk parterapi del 1   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Poul Perris   Detta är ett klipp från avsnitt 115. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att prenumerera på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Vad är det huvudsakliga fokus i parterapi med schematerapeutisk inriktning? Hur går kartläggningen till i parterapi med schematerapeutisk inriktning? Vilka moment ingår i kartläggningen?   Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Poul Perris är leg. läkare, leg. psykoterapeut, rektor och handledare vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi.   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 115 publicerades första gången 9 september 2019 i KBT-poddens arkiv

Schematerapeutisk parterapi del 2 Arbetsfas   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Poul Perris   Detta är ett klipp från avsnitt 116. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att prenumerera på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Hur arbetar man schematerapeutiskt med par? Vad innefattar förändringsarbetet? Vilka övningar använder man sig av i schematerapeutisk parterapi för att skapa förändring?   Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Poul Perris är leg. läkare, leg. psykoterapeut, rektor och handledare vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi.   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 116 publicerades första gången 16 september 2019 i KBT-poddens arkiv

Sunt vuxen "mode" - schematerapi   Detta är ett avsnitt från KBT-poddens julkalender 2018.   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Poul Perris   Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare. Om du vill höra hela avsnittet kan du prenumerera på KBT-podden.  Du kan gå in och prenumerera på KBT-podden här.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Poul Perris leg. läkare, leg. psykoterapeut, rektor och handledare vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi.   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 80 publicerades första gången 21 december 2018 i KBT-poddens arkiv

Schematerapi - KBT   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Poul Perris   Detta är ett klipp från avsnitt 57. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att prenumerera på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Vad är schema och modes?  Vilka uttryck tar sig schemana och modes?  Hur arbetar man med den läkande processen?  Kan man skapa en trygg plats i terapirummet?  Hur jobbar man med reparenting?  På vilket sätter kommer de kompensatoriska strategierna in i behandlingen?    Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Poul Perris leg. läkare, leg. psykoterapeut, rektor och handledare vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 57 publicerades första gången 5 november 2018 i KBT-poddens arkiv

Sverige var ett av få länder som inte stängde ner helt när coronapandemin bröt ut. I våras rapporterades mycket om hur den svenska strategin skiljde sig från andra länders lockdowns. Nu har vi levt med pandemin i över ett halvår och vi har sett hur andra länder långsamt öppna upp sina samhällen igen. Så hur rapporteras det i utländsk media om Sverige? Hur påverkar det här vårt lands anseende i världen? Det här tar vi upp i det här avsnittet av Aftonbladet Daily. Gäst är Anna Rudels, kommunikationschef på Svenska Institutet. Programledare är Jenny Ågren.

Idag pratar vi om Dramatens app-satsning och musikens inverkan på frihetsrörelsen i Belarus. Vad spelas ur högtalarna längs Minsks gator? Idag presenterar Kungliga Dramatiska teatern en ny annorlunda coronasäker satsning. En kombination av radiodrama, friskvård och geopositionering. Med hjälp av en app kan man i en och en halv timme få en stadsvandring i Stockholm medan Hjalmar Söderbergs Doktor Glas läser ur sina dagboksanteckningar med anknytning till platserna. Doktor Glas själv, skådespelaren Krister Henriksson kommer till studion tillsammans med apputvecklaren Bo Gustafsson för att berätta mer om den här satsningen. Igår träffades Alexander Lukatjenko och Vladimir Putin för att prata om den pågående situationen i Belarus. Under protesterna har musiken och humorn varit viktig. Men vilka låtar är det som dominerar i frihetskampen? Julia Lipitskii, statsvetare och projektledare på Svenska Institutet gästar. Socialminister Lena Hallengren lämnade besked idag att besöksförbudet hos våra äldreboenden upphör 1 oktober. Vi ringer upp Thomas mamma Gunvor, 92 år som äntligen får träffa sin son igen. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Maria Bertell Research: Julius Bäckman

Strävar du efter att vara lycklig i stunden eller att må riktigt bra över tid? Veckans avsnitt fokuserar på hur vi kan uppnå det sistnämnda när beteendevetaren Evelina Fredriksson som driver det Svenska Institutet för Positiv Psykologi gästar podden. Vi kartlägger modellen PERMA som är framtagen av lycko-psykologins grundare Martin Seligman. Målet med modellen är att du ska medvetandegöra hur du över tid ökar ditt välbefinnande så att det håller i längden, vilket Seligman menar uppnås genom att skapa en balans mellan flera aspekter av livet. Närmare bestämt hur vi förhåller oss till positiva känslor, engagemang, relationer, meningsfullhet och vår förmåga att uppnå mål och drömmar. Konkreta tips och verktyg får du genom att lyssna på det här! Gillar du vad den här podden handlar om? Följ då med i jakten på bättre relationer genom att prenumerera på avsnitten samt via Instagram @sakandetgapodden Podden drivs av Elin Ribjer och görs tillsammans med den värderingsbaserade relationsappen Relate. Hitta likasinnade och kartlägg dina värderingar via deras app: Android: bit.ly/relatepod-android Apple: bit.ly/relatepod-iOS

Margareta Svensson är värd för veckans Sommartalkshow och sänder idag från Svenska institutet i Paris. Det är Frankrikes nationaldag men hur firas den under en rådande pandemi? Le quatorze juillet, eller "den fjortonde juli" är en dag som vanligtvis firas med parader och fyrverkerier. I år blir det betydligt mer stillsamt. Den franska vårdpersonalen kommer att stå i fokus och hyllas. Den svenska sjuksköterskan Amanda Fransson gästar programmet som är på väg till jobbet för ett kvällspass på ett av sjukhusen i Paris. Hur har situationen sett ut på hennes klinik? Hur ser det ut i Frankrike jämfört med Sverige? Nästa år fyller Svenska Institutet i Paris 50 år. Hur ska detta firas och hur ser deras verksamhet ut? Mikaela Fredriksén Tollin, avdelningschef på institutet tillsammans med Fredrik Ramberg, fastighetsansvarig medverkar för att berätta om institutets historia och varför det är en viktig kulturell mötesplats. Dessutom svarar Anna Nordmark som driver caféet vid Svenska institutet i Paris varför kanelbullar är så populära i landet. Vi frågar oss även i programmet om begreppet "kulturkrock" är en sliten kliché eller om det finns någon sanning i det - och hur ser den ut i sådana fall? Angelique Willberg från restaurangbranschen och Anders Fogelström, ordförande för Svenska Klubben i Paris gästar för att prata om det. Programledare: Margareta Svensson Producent: Minna Grönfors Redaktör: Julius Bäckman

Idag djupdyker vi i relationen mellan USA och Sverige. Från utvandrarna och Roosevelt till Vietnamdemonstrationer och Donald Trump. Gäster: Dag Blanck, professor i nordamerikastudier, och Jacob Stenberg, senior analytiker på Svenska Institutet.

Hanif blir högaffektivt förtjust i att utvisa den danske psykologen som tappar fattningen i en debatt om lågaffektivt bemötande i skolan. Vi går igenom den nya advokattrenden att bli "bror" med för rättsväsendet vanliga kunder från förorten. Vi dödar myten om att all publicetet är bra publicitet och tackar Svenska Institutet för deras informationskampanj om att Sverige är ett bidragsland.

I intervjun får du bland annat lära känna Bengt Knutsson och om hans mödosamma väg för att lära sig arabiska. Det blir också en hel del diskussioner om mötet mellan Väst och den muslimska världen.Bengt Knutsson är docent, orientalist, kulturadministratör och diplomat. Han har med full professorslegitimation i semitiska språk verkat vid universiteten i Lund, Stockholm och Göteborg. Han har varit direktor för Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem, föreståndare för Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul och vice direktor för Svenska Institutet i Alexandria, Egypten. Han ansvarade för Arabvärldslinjen och Programmet för Mellanöstern- och Nordafrikastudier i Lund m.m. Knutsson är bosatt i Bjärred utanför Lund. Han har på Carlsson utgivit Arabiska visdomsord och Jag minns mitt Jerusalem.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.

I det här avsnittet får du höra om sunt vuxen "mode" i schematerapi   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Poul Perris   Detta är ett avsnitt från KBT-poddens julkalender 2018.   Om du vill höra hela avsnittet om schematerapi (avsnitt 57) kan du prenumerera på KBT-podden.  Genom att visa din uppskattning och börja prenumerera gör du det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll.   Här kan du starta din prenumeration: https://www.podbean.com/premium-signup/y2jei-1e1ed9/KBT-podden   Värd: Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi – KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Medverkande: Poul Perris leg. läkare, leg. psykoterapeut, rektor och handledare vid Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi.    KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB Kontakt: info@blienbattrebehandlare.se  

USA:s ekonomi växer starkt och Trump är nöjd. Vad får det för betydelse för valet i höst? Och om EU och Vita Huset, Michael Cohen och relationen som sprack, Paul Manafort i rätten och Bob Woodward. Medverkande: Dag Blanck, chef för Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, Billy McCormac, USA-expert och PR-konsult och Patrik Holmström Sveriges Radios utsända i New York. Producent och programledare: Cecilia Khavar.

Anders Magnusson är vd och grundare av Svenska institutet för sorgebearbetning. I den här intervjun delar han frikostigt med sig av sina 16 åriga erfarenheter av att hjälpa personer i kris. Frågor som tas upp är bl.a.: vad är sorg, vad kan orsaka sorg, hur möter vi på bästa sätt personer i sorg, vad kan jag göra för att undvika att gå med oförlöst sorg, samt vilka vinster är det med att bli dubbelcertifierad hos både CoachCompanion och Svenska institutet för sorgebearbetning. Välkommen till en givande och meningsfull halvtimme

Sångaren Uje Brandelius var tidigare anställd av ett politiskt parti. Därför ställdes en P4-intervju med honom in. Tolkar Sveriges Radio karantänsregler inför riksdagsvalet alltför fyrkantigt? Han är aktuell med ny musik, en barnbok och en föreställning om att drabbas av Parkinsons sjukdom. Tidigare var han också anställd av ett poltiskt parti, Vänsterpartiet. Därför ställde P4 Värmland in en intervju med Uje Brandelius i förra veckan. Något som fått mycket uppmärksamhet i pressen och ett beslut som kanalen senare beklagat som en "alltför snäv tolkning av riktlinjerna inför valet". Är Sveriges Radio i valtider överkänslig när det gäller att tala om politiska frågor? Svenska Institutet får svara på kritiken från historikern och måltidsforskaren Richard Tellström om påståendet på Sveriges officiella Twitterkonto att den svenska köttbullen har turkiskt ursprung och introducerats i Sverige av Kung Karl XII. Vad har de för källa på detta? Samtal med Henrik Selin, Svenska institutets chef för avdelningen för interkulturell dialog. Dessutom: Är dataspel av simulatorkaraktär vägen att introducera ungdomar till olika bristyrken? Vi frågar Aftonbladets spelredaktör, Nöjesbladets Effie Karabuda. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Helena Huhta

Sverige har diskuterats flitigt i USA under det senaste året, från Obamas Sverigeflört till Trumps ”Last Night in Sweden”. Jacob Stenberg, analytiker vid Svenska Institutet, diskuterar vilka amerikaner som gillar respektive ogillar Sverige, hur terrorattacken på Drottninggatan bevakades i USA, vad landet förknippas med, och mycket mer. Har du tips på teman eller gäster? Maila till kongressen.podd@gmail.com eller @kongressenpodd på Twitter.

Hur pratar man med barn om brott på ett bra sätt? Och varför lyckas inte Katalonien förhandla sig till lika bra självständighet som Baskien? Är gammelmedia det nya heta? I går demonstrerade 300000 människor i Barcelona för ett fortsatt enat Spanien. Och nu väntar många med spänning på om Katalonien kommer att utropa sig som självständigt imorgon. Inbjuden gäst är Jakob Lewander, statsvetare vid Svenska Institutet för europapolitiska studier för att tala om hur Kataloniens självstyre ser ut idag, om varför Baskien har ett större självstyre och hur det kommer sig att konflikten mellan centralmakten och de katalanska självständighets-kämparna har eskalerat just nu. Alexandra Goncalves som är områdespolis i Rosengård i Malmö berättar om hur man ska prata med barn om brott. Både om hur det är att utsättas för brott och vad man kan göra om man ser nåt olagligt. Hon medverkar också i SVT-programmet Brottsligt, som vänder sig till barn mellan 8 och 12 år. I övrigt pratar Louise och Thomas om gårdagens partiledardebatt i SVT, om arvet i våra gener från neandertalarna, om att Youtubestjärnan Johan "Jockiboi" Lundell tröttnat på all uppmärksamhet och nu väljer att bara ställa upp för intervjuer i gammelmedia. Är gammelmedia det nya heta? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Helena Huhta

Hur kan man skapa en kreativ och vänlig stad? Hur kan ett torg vara välkomnande? Kan man få stadsvandrare att stanna upp och hur uppmuntrar man till möten? Vem har rätt att göra saker på torget? Dessa frågor låg till grund för en workshop som arrangerades i Ronneby några dagar i maj. Under ”Think Tank Transbaltic” prövades några konst- och forskningsprojekt tillsammans med förbipasserande på torget. Projektet finansieras av Svenska Institutet och handlar i ett större perspektiv om att arrangera kreativa tankesmedjor kring stadsutveckling i hamnstäder runt Östersjön. Allmänheten inbjöds att delta och fick dessutom svar på alla möjliga frågor de hade. Tillsammans med konstnärer och forskare lekte hundratals människor på torget. Resultatet ska presenteras för Ronneby kommun och för de första hamnstäder som visat intresse, Gdansk och Klaipeda. I podden möter vi två av forskningsprojekten som var med under workshopen. Vad kan man använda en vanlig vit trädgårdsstol till? I första delen av podden möter vi Pirjo Elovaara, lektor på Blekinge Tekniska Högskola, och Jeff Winter, lektor på Linnéuniversitet Växjö, som berättar för Konst i Blekinge-podden hur en vit plaststol kan tala och om Oraklet på torget som gav svar på besökarnas frågor. Den nystartade lekfulla Tivoliföreningen deltog med bl.a. av Ksenia Ani och Sebastian. Kan man lära känna sin stad genom lek och spelregler? I den andra delen träffar vi Annika Olofsdotter Bergström, lektor och forskare på Blekinge Tekniska Högskola och Lobna Dadousch, student och medskapare av Ronneby leker, som berättar om hur man genom lek kan lära känna inte bara sin omgivning, utan också det svenska språket och dessutom skaffa sig nya vänner. Spelreglerna finns tryckta i ett häfte som du kan hämta på Kulturcentrum Ronneby. Producenter för detta avsnitt: Maria Henriksson och Jenny Lenemark. Musik: Jesper Norda

Emma Walsh is helping parents and companies to find a way for a balanced life between work and family. Her organization together with the Swedish Embassy in Canberra and the Swedish Institute have brought the photo exhibition Swedish Dads to Australia. Opens in September in Sydney.Emma will travel to Sweden in October to learn more about the Swedish Parental scheme.  - Emma Walsh hjälper föräldrar och företag att hitta ett sätt att mötas för ett balanserat arbets- och famljeliv.Hennes organisation, tillsammans med den svenska ambassaden i Canberra och Svenska Institutet, har tagit fotoutställningen "Swedish Dads" till Australien. Den öppnas i september i Sydney.Emma kommer att resa till Sverige i oktober för att lära sig mer om den svenska föräldraledigheten. 

Trivia om Kristi Flygare - En presidents begravning - Moore, Roger Moore - Manchester madness - Trump, ständigt denne Trump - På drift mot Kiruna - Vem får man tala med? - Grundlagar, Schgrundlagar - Svenska Institutet pågår, Svenska Institutet avgår? - Statsministerar och deras television - Pär Lagerkvist och andra Roxettemedlemmar

Vilka twitteranvändare blockerar Svenska Institutet, och på vilka grunder? Vi kommenterar den potentiella skandalen kring myndighetens twitterkonto @sweden. TV4 bryter samarbetet med Metros Viralgranskaren efter att Metros ägare Mats Qvibergs uttalat sig i Nyheter Idag. Vi har intervjuat Viralgranskarens grundare Åsa Larsson. Huvudmannen bakom Swefilmer döms till tre års fängelse för att ha drivit piratstreamingtjänsten. Är det rimligt? Dessutom internationella nyheter om datorviruset WannaCry, NSA och Milo Yiannopoulos. 5 juli-podden görs av Karl Andersson och Henrik HAX Alexandersson. Varje tisdag.

I detta avsnitt intervjuar vi Anders Magnusson som är grundare av och driver Svenska Institutet för Sorgbearbetning. Anders har gått från att vara drog- och alkoholberoende bankrånare till nykter familjefar som nu ägnar sitt liv åt att hjälpa andra att bearbeta och förlösa sorg. Anders berättar om hur man kan bli lika fri som en […]

Om det Mellanöstern Barack Obama ville lämna och resan till Asien som inte blev av. Hör röster från Washington, Damaskus och Peking om Obama som inte ville krig, men som blev alla tiders drönar-kung. Dagens Konflikt handlar om Obamas utrikespolitik och vad som formade den. Vi tar avstamp i de enorma förhoppningar som fanns på honom i början av hans presidentskap. Efter bara tio månader fick han Nobels fredspris - trots att USA ju låg i krig både i Irak och Afghanistan. I sitt tacktal reflekterade han över dilemmat mellan att kombinera inspiration från personer som Marin Luther King och ansvaret som president.En pragmatisk hållning som ibland tolkats som försiktig och ibland passiv under de åtta år han suttit vid makten.Flera gånger gjorde Obama tydligt att han ville rikta sitt fokus mot Asien och inte som sina företrädare fastna i fruktlösa krig i Mellansöstern. Ändå var det där han blev tvungen att lägga mycket av sin utrikespolitiska energi. Radions Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén tecknar en bild av hur Obamas Mellanösternpolitik uppfattats på plats.Hanteringen av Syrienkonflikten är en av de saker som kommer att definiera Obamas eftermäle. Och för att få höra lite mer om hur den uppfattats av just syrier själva kontaktade vi bloggaren och ingenjören May Alekhtyar, som tidigare medverkat här i Konflikt. I programmet hör vi hennes krönika.Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Inger Arenander ger oss en bild av utrikespolitiken sedd från den amerikanska huvudstaden där hon träffat Robin Wright, utrikespolitisk bedömare och journalist, just nu verksam vid US institute of Peace och Woodrow Wilson international Center.Barak Obama underströk själv att det var Asien han ville satsa på och att Kina är det land som USA mest noggrant behöver förhålla sig till. Så hur ser man i Peking på de här åtta åren? Radions Kinakorrespondent Hanna Sahlberg berättar i ett reportage.Gäster i studion: Frida Stranne, freds och utvecklingsforskare vid högskolan i Halmstad också knuten till Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och grundare av bloggen Amerikaanalys och Sveriges Radios utrikespolitiska kommentator Agneta Ramberg.Produdent:Jesper Lindau Programledare:Kajsa Boglind

Hur viktigt är det att dela religion med den man älskar? Möt Sara som hittade kärleken på muslimträff.se, och nu förbereder för bröllop. Hör Alexandra Sandels reportage om religiösa dejtingsajter.  Jag är Gud ståuppkomikern Marika Carlsson om sin show och sin inre pingstvän.Ståuppkomikern Marika Carlsson är aktuell med sin uppmärksammade show Jag är Gud. En uppgörelse med hennes frikyrkliga uppväxt, Bibeln, böner, dubbelmoral och livsförnekelse. Hör Marika Carlsson om hennes väg från religiös fanatiker till en fri kvinna. Vilket militärt stöd ska Sverige ge till de utsatta minoriteterna i Irak?Just nu behandlas en proposition i riksdagen om att Sverige ska utöka sitt engagemang i Irak. Men vilka grupper ska stödjas? Vilken roll ska Sverige spela? Socialdemokraternas Kent Härstedt och Liberalernas Robert Hannah möts i studio 12. Ett återförenat Cypern - bara en dröm?Hoppet om fred var stort inför veckans förhandlingar i den över 40 år långa konflikten mellan turk- och grekcyprioter, men i måndags kväll bröts förhandlingarna utan resultat. Däremot finns nu en öppen dialog mellan de religiösa ledarna i landet. Vilken roll kan det spela för Cyperns framtid? Hör Peter Weiderud, chef för Svenska Institutet i Alexandria, som arbetat med frågan i många år.

Om känslan av nysnö Anders Magnusson, grundaren av Svenska Institutet för Sorgbearbetning, berättar hur han hittade tillbaka till den livsglädje han känt som barn efter en historia av grov kriminalitet, sin mammas död, nära sin egen död, flytt, separationer, höga prestationer m.m. Han berättar om sorg i stort och om olika verktyg för att läka.

Om spelet kring flyktingströmmarna i Europa. Har Turkiet använt flyktingarna som vapen för att få EU på knä? Och hur förändras spelplanen för dom som flyr? Just nu pågår ett politiskt spel i Europa som går ut på att snabbt minska antalet flyktingar som tar sig in över gränserna. De senaste dragen har handlat om identitets-kontroller, stängsel och skärpta regler för flyktingmottagande. Det som hänt kan på ett plan se ut som politiskt kaos, men det kan också beskrivas som rationellt spel.För knappt en vecka sedan la EU-ledarna fram ett av sina trumfkort när de rott i hamn en flyktingöverenskommelse med Turkiet, landet i öster som många passerar på sin flykt västerut. Men vem är det egentligen som har trumf på hand? Och vilka har mest att förlora?Frilansjournalisten Tomas Thorén följer sexbarnsmamman Maha Mansour som fastnat i Izmir på sin flykt undan kriget i Syrien. Hur ska Maha klara sig själv i ett land som inte ger henne flyktingstatus, där hon är hänvisad till svartjobb om hon ska kunna försörja sig? Och vilka alternativ har hon när EU:s gränskontroller hårdnar?I Malmö träffar Konflikts Ulrika Bergqvist svärmor Ramadan och svågern Omar Alabsi. Barnens farmor vill inget hellre än att samla barnen i Sverige så att hon kan hjälpa till. Familjen följer nyhetsutvecklingen, med regler som ändras dag för dag, men viktigast av allt är att hålla kontakten med systrarna som är fast i Syrien och ringer och berättar om nya bombräder. Ivar Ekman intervjuar turkietkännaren Halil Karaveli som menar att Turkiet använder flyktingströmmen som ett vapen för att få EU dit dom vill. Men Ayhan Kaya, professor i internationella relationer på Bilgiuniversitetet i Istanbul, och Ahmet Ichdujgu, chef för migrationsforskningscentret på Kotjuniversitetet håller inte helt med om den analysen. Och hur såg de olika spelarna inom EU på situationen inför förhandlingarna med Turkiet? Vad vinner och förlorar Europa på att flytta gränserna österut? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret hos Göran von Sydow på Svenska Institutet för Europapolitiska studier, SIEPS. Hör även Deger Akal på Deutsche Welle och den franska statsvetaren Anne-Marie Le Gloannec.Resultatet av de skärpta reglerna i flyktingspelet kan kanske inte bli mer tydligt än den tomhet som Konflikts Jesper Lindau möter på ett transitboende i Stockholm. Här flödade viljan att hjälpa och glädjen i att ha nått fram till ett säkert mål efter en lång resa. Nu är boendet mörkt och tyst.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.berguist@sverigesradio.se

Om dom brinnande ambassaderna och den muslimska vreden. Men är protesterna mer politisk opportunism än verklig islamisk ilska? Hör röster från Kairo, Sanaa, Tunis och Beirut om partiska poliser, konspirerande politiker å religiösa rökridåer - i ett post-revolutionärt Mellanöstern där maktkampen nu hårdnar. Den senaste veckan har nyheterna dominerats av bilder på stora protester mot filmen ”The Innocence of Muslims”.  Året är 2012, men på många sätt har diskussionen som följt dessa protester påmint om de som förekom för tio år sedan,  med inlägg från Ayan Hirshi Ali och otaliga referenser till Salman Rushdie och civilisationernas kamp. Men samtidigt har det funnits många tecken på att det pågått något mer, ett politiskt spel – färgat av den arabiska våren – bakom den ”muslimska vreden”, ”muslim rage”, som tidskriften Newsweek kallade det på förra veckans omslag . Vi börjar vårt sökande efter detta politiska spel i Tunisien, den arabiska vårens vagga. Konflikts Kajsa Boglind träffade i veckan Omezzine Khelifa, aktiv i det socialdemokratiska partiet Ettakatol och på tillfälligt besök i Sverige. Khelifa upplevde på nära håll protesterna mot Amerikanska ambassaden i Tunis den 14 september. Även i Jemen, längst ner på den arabiska halvön,  utbröt våldsamma protester när några hundra demonstranter lyckades storma USA:s ambassad i huvudstaden Sana'a. Fyra personer sköts till döds innan polisen till slut återtog kontrollen över byggnaden. Men vad var det egentligen som hände? Hur kunde en grupp på några hundra män - i och för sig beväpnade, men ändå en liten skara – ta sig in på en av världens mest välövervakade ambassader? För att få svar på det ringde Konflikts producent Lotten Collin upp Nasser Arabiyee, jemenitisk journalist i Sanaa. I Libanon var protesterna mot Muhammed-filmen nog dom största – men också som mest ordningsamma å mest tydligt knutna till ett större politiskt sammanhang. I veckan framträdde Hezbollas ledare Hassan Nasrallah för första gången på nästan ett år inför en gigantisk protestmarsch i Beirut. Han hade viktiga politiska poäng att plocka, men lika viktigt var att inte elda massorna alltför mycket, eftersom Libanon är en krutdurk. Det säger den politiske analytikerna Sami Atallah, chef för tankesmedjan Lebanese Center for Policy Studies i Beirut, när Konflikts Daniela Marquardt ringde honom tidigare i veckan. Samtidigt fortsätter debatten om yttrandefrihet, om islamisering, om kulturkrockar intensivt - inte minst i Egypten, arabvärldens kulturella centrum. Egypten är det land som folk både i och utanför Mellanöstern blickar mot för att förstå vilken väg regionen tar efter den arabiska våren. Därför var den islamistiske presidenten Mohammed Mursis vankelmodiga reaktioner på förra veckans protester något som följdes noga, både i Kairo och i världen över. Det rapporterar Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén. Vi träffade även tre aktivister från Mellanöster – Mohammed al-Saud från Syrien, Afef Abrougui från Tunisien och Ahmad Nimer från Västbanken, som var här som en del av ett program organiserat av Svenska Institutet för att lära sig, av Sverige, om demokrati, medier och opinionsbildning. Men vi satte dom i en studio för att lära oss nåt av dem. Vi ville veta hur de upplevt den senaste veckans händelser – och kanske framförallt hur det rapporterats om här i väst. Mohammed al-Saud berättade att det som slagit honom mest var hur stora växlar man genast drog på protesterna här i Väst, med allt prat om Salman Rushdie och civilisationernas kamp. I Mellanöstern har dom flesta helt andra saker att tänka på. Programledare: Ivar Ekman Producent: Lotten Collin

Den folkliga revolten och sammandrabbningarna mellan olika grupper i Egypten väcker frågor om framtiden i ett av arabvärldens största och viktigaste länder. En av många aktörer som kan komma spela en avgörande roll är det Muslimska brödrarskapet. Människor och tro berättar om rörelsen som ses som alla islamistiska partiers urmoder och ställer frågor kring hur deras företrädare ser på demokrati och vad deras sociala arbete betyder för den folkliga förankringen i Egypten. Hur mycket pragmatism kan man förvänta sig från brödraskapet och vilka faktorer kan påverka rörelsen i en mer radikal riktning? Hur ser unga sekularister på den islamistiska rörelsens roll i revolten och hur kommer de påverka den demokrati som många hoppas växa fram i Egypten? Vilka lärdomar kan frihetsrörelsen dra från revolutionen i Iran 1979? Där byttes ett förtryck ut mot ett annat när revolten kapades av ett religiöst ledarskap vilket snabbt drabbade de iranska kvinnorna. Går det att jämföra Iran då med Egypten idag och vad kan skillnaden mellan sunni och shiaislam betyda för en revolt i ett muslimskt land? Gäster är egyptenkännaren Jan Henningsson, tidigare chef för Svenska Institutet i Alexandria samt författaren Azar Mahloujian, som själv var med i revolutionens Iran 1979. Reportrar: Sören Wibeck och Karine Mannerfeldt, frilansjournalist. Utrikeskrönikan är denna vecka signerad Fredrik Wadström, Sveriges Radios korrespondent i Moskva och han berättar om stämningarna efter det blodiga bombdådet i förra veckan på Rysslands största flygplats då 36 människor miste livet och hur terrorn påverkar det ryska samhället. I Kvartsamtalet Anna Ketttner tidigare socialdemokratiskt landstingsråd i Stockholm, f.d. ordförande för Broderskapsrörelsen, pastor i Missionskyrkan och nybliven projektledare för att undersöka behovet av en kvinnorörelse inom GF kyrkan, arbetsnamnet på en kyrka under framväxt som består av Misssionskyrkan, Svenska baptistsamfundet och Metodistkyrkan. Hör hennes tankar om vad det är att vara kvinna och kristen i Sverige och i världen idag och om varför just kvinnor behöver ett forum för att samtala om förhållandet till Jesus. I Uganda har polisen gripit en man misstänkt för mordet på en av landets - och Afrikas - mest kända gay-aktivister David Kato. Enligt polisen i Uganda har den gripne mannen erkänt att han dödade David Kato i hans hem, efter ett privat gräl. I P1s Människor och tro den 18 december 2009 uppmärksammades den svåra situationen för homosexuella i Uganda där en konservativ kristendom fått en allt större betydelse. David Kato berättar om den svåra förföljelsen och socialantropologen Sverker Finnström berättar om homofobin i Uganda och banden mellan konservativa kyrkor i USA och Uganda. Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa F Vestergren, asa.f.vestergren@sr.se

I tusentals år har Via Tiburtina slingrat sig fram mellan Rom och bergsbyarna uppe i Appeninerna. Antikens namn på staden Tivoli, Tibur, gav vägen dess namn, och i generationer har såväl människor som fårahjordar vandrat vägen fram. Än idag för Via Tiburtina tusentals turister från Rom till Tivoli och tillbaka var dag. Vetenskapsradion Historia färdas längs vägen som nu står i fokus för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt, lett av det Svenska Institutet i Rom. - Via Tiburtina var en livsnerv i det antika Rom, och fullkomligt central för den romerska ekonomin, berättar Barbro Santillo Frizell, föreståndare för Svenska Institutet i Rom. Hon får medhåll av Hans Bjur, professor i arkitektur som med moderna ögon spårar vägens roll för människors rörelser och möten genom historien. - Från början var detta en stig där man vallade får och getter, medan vägen idag skär genom det moderna Rom och dess kaotiska förorter, berättar Hans Bjur. - Det sägs att alla vägar bär till Rom, men egentligen var den nog så att vägarna bar från staden, menar Barbro Santillo Frizell. I Vetenskapsradion Historias serie om äldre tiders kungliga bröllop har turen nu kommit till giftermålet mellan Hertig Karl och Hedvig Elisabeth Charlotta 1774. - Hedvig Elisabeth Charlotta var den yngsta prinsessa i historien att gifta sig med en svensk kunglighet, säger Livrustkammarens Lena Rangström, och hennes ungdom smittade av sig på bröllopet. Prinsessan hade svårt att hålla sig för skratt när hon möttes av alla ålderdomliga ceremonier och allvarliga hovherrar och biskopar, berättar Lena Rangström. Programledare är Tobias Svanelid.

Nordegren undrar varför han känner sig säkrare i New York än i Stockholm, och bollar frågan vidare till Olle Wästberg, chef för Svenska Institutet och med ett förflutet som NY-bo. Gästar gör också artisterna Kim Anderzon och Nisti Sterk, båda aktuella med varsin ny scenföreställning. Temat Ani-Jante diskuteras, och i det samtalet ansluter sig också rapparen Mapei. Och vill du höra en gruppledare för Moderata Samlingspartiet problematisera begreppet "högerspöket" så är det här ett program för dig.

Nordegren undrar varför han känner sig säkrare i New York än i Stockholm, och bollar frågan vidare till Olle Wästberg, chef för Svenska Institutet och med ett förflutet som NY-bo. Gästar gör också artisterna Kim Anderzon och Nisti Sterk, båda aktuella med varsin ny scenföreställning. Temat Ani-Jante diskuteras, och i det samtalet ansluter sig också rapparen Mapei. Och vill du höra en gruppledare för Moderata Samlingspartiet problematisera begreppet "högerspöket" så är det här ett program för dig.

ShareWear - a fashion clothing sharing idea to encourage sustainable consumption through a smart Instagram set up. Project leader Jenny Bergström at the Swedish Institute in Stockholm explains how fashion items can be shared and enjoyed by many. - ShareWear - en kläddelnings ide som uppmanar till hållbar modekonsumption genom ett smart Instagram set up. Projektledare Jenny Bergström på Svenska Institutet förklarar hur mode kan delas av många.