Podcasts about okunskap

Okunskap och fusk orsaker bränder i solcellsanläggningar och bränderna väntas öka framöver enligt Elsäkerhetsverket. Men nya branschregler är på gång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Cecilia Axelsson, expert på elsäkerhet och solenergi på bransch- och arbetsgivarorganisationen InstallatörsföretagenErika Norberg, ekonomireporter

Okunskap och fusk orsaker bränder i solcellsanläggningar och bränderna väntas öka framöver enligt Elsäkerhetsverket. Men nya branschregler är på gång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Cecilia Axelsson, expert på elsäkerhet och solenergi på bransch- och arbetsgivarorganisationen InstallatörsföretagenErika Norberg, ekonomireporter

Hur gör man en Doreen? Vad är okunskap och vad är Sinnligkunskap?Klarar du av att hantera dina rädslor?Vilka är medvetandets 4 nivåer?Min hemsida: http://www.solkarina.seKalender https://solkarina.se/kalender/Följ mig på Instagram: http://www.instagram.com/solkarina.sehttp://www.medireiki.sehttp://www.sannessens.se Digitala kursgården med Reikiplattformenhttp://www.shamballa.seFacebook: http://www.facebook.com/SinnligkunskapYoutube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskap/videos Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans avsnitt blir en enda lång rövhatt. Anna och Lena får fysiska påslag så som eksem, vallningar och dåndimpen när de synar skolvärldens underlåtenhet att motverka brott. Okunskap, rädsla och jakten på gott rykte styr men ändring kommer! Regeringen stakar ut en ny kurs. Skolan ska inte vara en brottsplats och därmed basta! Men varför sitter innebandyspelaren och styr flygplanet?

Babs Drougge, Matilda Rånge och Linnéa Beijer på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Vi börjar med att snacka om att Hunter Biden erkänner skatt- och vapenbrott. Något som han hoppas ska bli spiken i kistan för åren som måltavla för republikanernas smutskastning av president Joe Biden, hans pappa.Men det får snarare motsatt effekt. Republikanerna ser det här som bevis på systemfel, eftersom Hunter Biden gjort en deal och slipper ytterligare åtal.Sen pratar vi om att modeller och medieprofiler vittnar om att folk i branschen har dålig koll på texturerat hår. Svarta kvinnor berättar att de själva får fixa sina hår inför jobb, utan att få något extra för det. Nu har en skola startat ett initiativ för att deras elever ska lära sig hur man hanterar och fixar texturerat hår.

I veckans avsnitt ger vi en cocktail av ämnen och berättelser med lite allvar och politiska kommentarer men också såklart trams och pajasfasoner. Njut av mellanmjölk i nöjesform!Instagram: https://www.instagram.com/tafpodcast_/Hemsida: https://tafpodcast.se/

I dagens avsnitt bland annat: Okunskap om kvinnligt fertilitetsfönster resulterar i ofrivillig barnlöshet bland unga svenskar, Statens konstråd släpper guide för bemötande av kritik mot offentlig konst, manligt ansvar och accepterandet av rollen som syndabock, IKEA-normen med svart man-vit kvinna som mytologisk symbol för att inhemska kvinnor ges till invandrande män samt kulturkrigande GB News stänger av knäböjande programledare https://radio.bubb.la/sondag-18-juli-2021/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Okunskap om kvinnligt fertilitetsfönster resulterar i ofrivillig barnlöshet bland unga svenskar, kopplas av specialistläkare Margareta Kitlinski till sexualundervisning med fokus på hur man undviker graviditet, och populärkultur som snedvrider bilden av normal ålder vid graviditet Statens konstråd släpper guide för hur vanliga åsikter om offentlig konst ska bemötas, bland annat bekräftas att hemsk, ful och obehaglig konst premieras då demokratiska samhällen består av fula, hemska och obehagliga människor, offentligt finansierad konst påstås även vara en del av välfärden och därför finns inget motsatsförhållande gentemot andra användningsområden för medborgarnas pengar Dan Forslund: En riktig man är någon andra kan skylla på och det ingår i ledarens uppdrag att vara de följande massornas syndabock, män bör axla ansvar och sluta ödsla tid på att diskutera med eller vara ressentimentdrivna människor till lags Joakim Andersen: IKEA-normen med relationen svart man-vit kvinna kan vara en mytologisk symbol som visar att inhemska kvinnor ges till invandrande män, symbolen återkommer i samhällen som tas över av ny befolkning GB News stänger av programledaren Guto Harri efter att denne gått ner på knä för att ge stöd till antirasism, seniore TV-producenten John McAndrew säger upp sig efter att ha pressats av ledningen att fokusera mer på kulturkrig, rykten gör gällande att fler som rekryterats från medströmsmedier kan komma att lämna företaget

Programmet som reder ut stora som små konsumentfrågor. Många bilverkstäder utnyttjar bilägares okunskap. Vi pratar med en expert om hur man ska göra för att slippa bli lurad när bilen behöver lagas. Du får också massor av sommartips på bra böcker, poddar och utställningar om pengar och konsumtion. Och så sänder vi andra delen i vår sommarserie om förebilder genom tiderna som påverkat vår konsumtion. Vår konsumentexpert Maria Wiezell svarar på veckan lyssnarfrågor.

Ofta håller vi tyst om de där luckorna vi har det som vi inte har en susning om eller som aldrig satt sig trots att vi försökt fatta. Men nu är det dags att lyfta på locket och lufta okunskaperna. Vad har du aldrig riktigt förstått? Inget är för dumt för att vädras när komikern Niklas Andersson är vikarie i Karlavagnens onsdagskväll och vill höra vad du aldrig riktigt har fattat. Vad har du för bildningsbrister och kunskapshål? Är det en låttext du alltid sjungit fel på? Har du alltid trott att Bratislava är namnet på en korv? Kan du aldrig minnas vad som är styrbord och babord eller ens varför det är viktigt att veta? Har du felanvänt ett ord i hela ditt liv eller missförstått ett uttryck? Ligger Arktis uppåt eller nedåt på kartan och vad i helskotta är ett adjektiv egentligen? Bort med skämskudden och ut med språket hos Niklas landar allt mjukt, han är ju trots allt en medelmåtta från Hisingen. Karlavagnen startar 21:40 i P4 men telefonerna är öppna från 21. Ring 020 22 10 30 eller maila till karlavagnen@sverigesradio.se. I våra sociala medier är diskussionen igång hela kvällen. Välkomna! Karlavagnen i P4 - Ring 020 22 10 30

Vi pratar med tjugotreåriga Sara som lever med den ovanliga blödardiagnosen ITP (immunologisk trombocytopeni) som drabbar cirka 3 av 100 000 personer varje år. Sjukdomen triggas ofta av en virusinfektion eller vaccination och innebär att immunförsvaret angriper friska blodplättar (trombocyter) i kroppen, istället för viruset, vilket ökar risken för blödningar. Sara berättar om den okunskap hon stött på i livet och hur de påverkat henne. Bland annat har hon slutat bära kjol eller shorts när hon går ut med sin pojkvän då blåmärkena på benen annars får folk att tro att han misshandlar henne. Och i vården hade vissa läkares förutfattade meningarna kunnat leda till farliga komplikationer om Sara inte själv varit påläst kring sin diagnos och stått på sig. Dessutom pratar vi med skolsköterskan och barnmorskan Anna om hur man kan hantera blödningar vid sex och vad man kan tänka på för att undvika att chocka eller oroa sin sexpartner.

Vad är det som händer? Vem var det som började? Och hur lite krävs egentligen för att skapa en helt ny genre av rasism i samhället?! Så många frågor - Så himla få svar! I det fyrtiosjätte avsnittet av Killgissarpodden pratar Linus och Andreas om Coronaviruset (COVID-19)! Okunskap, breda generaliseringar och (framförallt) många skratt utlovas! Hatbrev, hyllningar och allmäna spørsmål skickas till killgissarna@gmail.com eller så söker ni upp oss på sociala medier! INSTAGRAM/FACEBOOK: @killgissarpodden

Superproffset gynekologen Anna-Sofia Melin ger oss ett faktaspäckat avsnitt om endometrios. En komplex och kroniska sjukdom som följer den drabbade genom hela livet. Det vanligaste symtomet är kraftig mensvärk men det finns många fler. Okunskap och brist på information existerar även många myter om sjukdomen, idag lyfter vi fram fakta.Bra hjälp finns, ge inte upp!@babyzpodcastwww.babyzblogg.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

De förlorade en kvarts miljard på grund av en oärlig styrelse och en mindre uppmärksam ekonomisk förvaltare. Fredrik Eklöf som är ordförande i omtalade Brf Ida i Malmö berättar. Han, liksom den erfarne bostadsrättskonsulten Göran ”Mr Bostadsrätt” Olsson, gästar detta avsnitt av BoPodden. Att välja en bra ekonomisk eller teknisk förvaltare är inte lätt, men en förening kan vinna mycket på att lägga ned tid när de letar efter en sådan. Göran och Fredrik har många tips att ge när gäller vad man bör titta efter, vad ett avtal bör innehålla med mera. Reporter och klippning: Helene Almqvist

Bengt tar oss igenom resan hur han gjorde från att komma på idén till att patentera sin produkt. Innehåll: 01:40 Hur kom du på ideen med Sting Free snus? 02:50 Lösningen på problemen efter ett besök hos tandläkaren 03:28 Ett "plåster" mot tandköttet 04:30 Överlevnadsinstinkt - Höll på att skänka bort uppfinningen till Swedish Match 05:15 "Bengt är du ensam att ha fått problem av snuset?" 07:00 Mailet till Swedish Match blev ett patent 08:20 Uppfunnit något som kan förstärka snusupplevelsen 08:40 Främja världshälsa genom att gå över från rökning till snus 09:40 Ingen har någonsin dött av snus 10:08 Nikotin finns i tomater 11:05 Utmaningar i uppfinnarresan 12:20 Okunskap som finns om vad som är farligt 12:40 Statligt finansierade anti-tobak/nikotin organisationer i Sverige 13;45 Relativ risk av snus kontra rökning 14:28 Få pratar om konsumentupplevda problem med snus 14:55 Vad är ditt mål med uppfinningen? 15:46 Har du någonsin hört talas om en produkt som efterfrågas av kunder i fysiska butiker dagligen men som inte producerats ännu? 16:52 Stora internationella priser för Sting Free snus 17:40 Most Exciting Newcomer to the Industry 19:20 Även läkare bejakar skademinimering och Sting Free snus 20:50 Första snusföretag i historien som lyckats vinna den internationella utmärkelsen 21:45 Flera forskare och vetenskapsmän har hjälpt mig 23:50 Tips till entreprenörer och andra med en affärside 24:00 Patent eller mönster-, design- eller varumärkesskydd? 25:00 Ideen som kan bli hur stor som helst (Sting Free snus) 26:27 Swedish Match först med licensavtal för Sting Free snus och 2-in-1 snus

Åhusbon Malin Rosén utvecklade i tonåren anorexi. Känslan av att inte leva upp till andras förväntningar, missnöje med tillvaron och stress var bidragande orsaker till varför hon hade långt gångna planer på att ta sitt liv. Men vändningen kom, på ett högst oväntat sätt. Cirka 100 000 personer lider av ätstörningar i Sverige. Men det går att bli frisk. Malin Rosén och hennes båda föräldrar berättar i Suicide Zeros podd Självmordsöverlevarna om vad som hände; hur sjukdomen smög sig på, hur Malin sakta förändrades, varningssignalerna som med tiden blev allt tydligare, hur nära hon var att ta sitt liv, och om en osannolik vändning samma dag hon tänkte avsluta sitt liv.Årligen dör cirka 1500 personer i självmord i Sverige. Okunskap, myter, stigma och rädsla påverkar vårt agerande. Men med kunskap kan vi rädda liv. Lyssna, kommentera och dela gärna länken, så är du med och sprider kunskap. Tack! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur länge pågår VM? Hur hanterade Glenn Hysén sin sons homosexualitet? Och vilka lag är ens med i VM?! Så många frågor - Så himla få svar! I det sextonde avsnittet av Killgissarpodden pratar Linus och Andreas om Fotbolls-VM. Okunskap, snygga gissningar och totala missar utlovas! Hatbrev, hyllningar och allmäna spørsmål skickas till killgissarna@gmail.com eller så söker ni upp oss på sociala medier! INSTAGRAM/FACEBOOK: @killgissarpodden

Vad är skillnaden mellan renässans och medeltid? Är hela Florens fullt med epileptiska konstälskande asiater? Och varför är ens Leonardo da Vinci så hyllad? Så många frågor - Så himla få svar! I det tionde avsnittet av Killgissarpodden pratar Linus och Andreas om renässansen. Okunskap, historielöshet och riktigt ofräscha imitationer av minoriteter är att vänta i detta makalösa avsnitt! Hatbrev, hyllningar och allmäna spørsmål skickas till killgissarna@gmail.com eller så söker ni upp oss på sociala medier! INSTAGRAM/FACEBOOK: @killgissarpodden

Är det nonchalans eller okunskap som ligger bakom IT-skandalen på Transportstyrelsen? Igår skördade affären ännu ett offer när den ställföreträdande generaldirektören fick avgå. ”Det här är bara toppen av ett isberg”, säger advokaten och experten på IT-rätt Conny Larsson. Gäster i Veckans Juridik är: Joakim von Braun - underrättelse- och säkerhetsexpert Conny Larsson - advokat specialiserad på IT-rätt Andrea Sundstrand - docent i offentlig rätt, Stockholms universitet Programledare är Dagens Juridiks chefredaktör Stefan Wahlberg

Vi följer med till artisten och låtskrivaren Sofia Jannoks köksbord och vännernas böljande samtal kring samisk identitet, okunskapen i samhället och att hålla elden vid liv. Hemma hos Sofia Jannok i lägenheten i Umeå står kaffepannan ofta på och det är då, när hon och hennes vänner samlas kring köksbordet eller vid en eld i skogen, som hon upplever att de riktiga samtalen tar form.Tillsammans med vännerna Ida, Malin och Sara stöter och blöter hon vardagsämnen och stora frågor. I första avsnittet av Kaffesump och samiska hjältinnor kretsar samtalet kring de fördomar som de möter som samer. Varför använder fortfarande så många ordet lapp? Och hur bemöter man okunskapen?Medverkande:  Sofia Jannok Sara Blind Malin Sundberg IdaProducent: Sally HenrikssonLjudtekniker: Kristofer KrookExekutiv producent: Anna IversenProgrammet görs av produktionsbolaget Munck. 

I det sextionionde avsnittet av podden pratar vi återigen om pseudovetenskap och okunskap inom psykisk ohälsa. Gäst är psykiatrikern Markus Takanen från Beroendecentrum i Stockholm. Vi tar bland annat om signalsubstanser, som ofta används väl slapphänt som förklaring till psykisk ohälsa av olika former. Ibland gör man så även inom sjukvården, men framför allt bland alternativa hälsoprofiler på nätet. Vi tar upp exempel från podcasten 4health och från hormongurun Mia Lundin.Förutom signalsubstanser pratar vi om neurolingvistisk programmering (NLP), en pseudovetenskaplig metod med ett flashigt namn men helt utan substans. Bland annat ringer Christian upp det danska företaget Mindly, som säljer ljudböcker baserade på NLP, och ifrågasätter deras ”kundrecensioner” som vittnar om produkternas fantastiska effekter. Det här dubbelavsnittet har varit ett av de svåraste att göra, ett tiotal personer har varit iblandade i research- och manusarbetet. Därför vill vi tacka föreningen Vetenskap och folkbildning (VoF) som hjälpt till med researchen inför det här avsnittet, men också läkare, psykologer och jurister som varit delaktiga.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det sextioåttonde avsnittet av podden pratar vi om pseudovetenskap och okunskap. Gäst är psykiatrikern Markus Takanen, en poddfavorit som tidigare varit med i avsnitt 33 och 34 som handlade om missbruk. Pseudovetenskapliga metoder och okunskap är ett stort problem inom psykisk ohälsa, eftersom det hindrar sjuka från att få hjälp av metoder som har vetenskapligt belagd effekt. I detta det första avsnittet av två i den här pseudovetenskaps-specialen pratar vi bland annat om naturliga kontra syntetiska kemikalier: varför tycks allting som är naturligt ses som bättre eller renare än det ”onaturliga”, syntetiska? Och vad är egentligen bäst?Dessutom pratar vi om tryptofan, något som många alternativa hälsoprofiler framhåller som mer effektivt än SSRI-mediciner mot till exempel depression, stämmer det verkligen? Seniorprofessor Marie Åsberg och Markus Takanen ger svar på tal. Sist men inte minst pratar vi om utmattningssyndrom och den okunskap och pseudovetenskap som omgärdar denna mycket svåra diagnos. Vi vill också rikta ett stort tack till föreningen Vetenskap och folkbildning som hjälpt till med researchen inför det här avsnittet, samt till de läkare, psykologer och jurister (!) som assisterat oss.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Missade VM:et som just nu avgörs i Sverige.

I Lund pågår arbetet med att systematiskt gå igenom sydsvenska kyrkböcker och skriva in dem i moderna dataregister under rubriken Demografisk databas södra sverige. Det är ett drygt arbete som kommer att kräva ytterligare ett antal år innan alla socknar i Skåne och Blekinge är inskrivna i databasen. I de här databaserna finns samma uppgifter med som i kyrkböckerna, men när man lagt dem i en databas blir möjligheterna att söka snabbt och enkelt otroligt mycket större. Solveig Fagerlund på Demografiska databasen i södra Sverige har gjort en sammanställning av sjukdomsnamn, samlade från dödböckerna i sydsvenska socknar. Med hjälp av den kan man bland annat förstå vad gamla sjukdomsnamn skulle översättas till idag. Och det register hon skapat går att använda för att bli lite klokare när det gäller att förstå hur människor levde och dog förr. -Om man studerar hur människor dog förr så kan man få veta ganska mycket om det samhälle de levde i. Man kan ta det lilla barnet på 9 år som blev krossat av ett tröskverk – han lekte ju inte där utan han var säkert med och arbetade, säger hon. -Det finns också flera fall där äldre människor har dött i bakugnar, och det kan man ju fundera på hur det gått till, men jag tror att det handlar om den gamla tidens stora bakugnar där gamla människor kunde krypa upp för att få del av eftervärmen. -Och någon har framkastat teorin att de har dött av koloxidförgiftning därinne, säger Fagerlund. Moraliteter Men ibland innehåller också dödsorsakerna moraliska aspekter. Solveig Fagerlund har tagit fram en dödsattest som säger att kvinnan i fråga ”dödde av en sjukdom som var orsakad av hugg och ovänskap”. -Ibland hänvisar man till levnadssättet på ett sätt som är lite svårtolkat, säger Fagerlund, och nämner några exempel på både kvinnor och män som sägs ha dött av ”liderlighet” -Det här är ju ett moraliskt fördömande från prästen. Men moraliska präster är bara ett av problemen när det gäller beskrivningar av vad folk dött av. Okunskap är ett annat – det var ju inte alldeles självklart att prästerna behärskade medicinsk latinska termer. Fram till mitten av 1700-talet fanns det inga särskilda regler om att dödsorsaken måste stå i dödböckerna. Det enda som måste noteras är olycksfall, självmord, barns dödsfall och smittsamma epidemiska sjukdomar. Tabellverket 1749 tillkommer tabellverket, dåtidens statistiska centralbyrå, som kräver att prästerna ska notera alla dödsorsaker i dödböckerna. -Detta sätter igång stora diskussioner, för många präster menar att de inte har kunskap nog till detta, berättar Fagerlund. Men statsmakten menade att prästerna trots allt hade tillräcklig kunskap, och kunde de inte precis vad sjukdomen heter så skulle de i alla fall skriva folknamnet. Alla släktforskare vet att det kan vara svårt att förstå vad de olika sjukdomarna man finner i gamla dödböcker skulle kallas idag. Sättet att benämna sjukdomar har också förändrats över tiden, helt enkelt beroende på hur man såg på kroppen och dess sjukdomar i olika tider. Den allra äldsta läran har sitt ursprung i det antika Grekland. Den kallas humoralpatologin och faktiskt finns det en hel del avtryck av den också i vårt moderna språk. -Det var ju läran om hur fyra kroppsvätskor, blod, gul galla, svart galla och slem, måste vara i balans. De fyra vätskorna hade sin motsvarighet i de fyra elementen luft, eld, jord och vatten. För att få vätskorna i balans ordinerade man åt koppning, åderlåtning och kräkmedel. Det är från Humoralpatoligin vi har sjukdomsuttryck som till exempel katarr och fluss, ord som båda antyder anhopningar av slem i kroppen. Nosologi Men i slutet av 1600-talet börjar man utveckla Nosologin, läran om hur man ska klassificera olika sjukdomar. Dessa båda system levde länge vid sidan av varandra, berätta Solveig Fagerlund. Nosologi brukar översättas med ”symptombeskrivning”. -Om man har feber och samtidigt fläckar på kroppen, ja, då hade man fläckfeber, förklarar hon. Blir man omtöcknad av feber har man kanske tyfus, för tyfus betyder ”töcken”. I den databas som nu finns över sjukdomsnamn i Skåne kan man söka på flera sätt. Man kan ta kända diagnoser enligt vårt språkbruk som utgångspunkt, man kan utgå från de latinska benämningarna, det går också att söka på enskilda kroppsdelar. Och givetvis kan man också starta sin sökning med de gamla sjukdomsnamnen. När Solveig Fagerlund visar mig hur det fungerar använder vi en vanlig sjukdomsbenämning, nämligen rödsot. När hon söker på rödsot får hon träffar på både blåsot och blodsot, och samtidigt en förklaring av vad det kan röra sig om för sjukdom. Det kan röra sig om diarréer eller dysenteri, det senare betyder ”dålig tarm”. ”Osot” Men alla sjukdomar som Solveig fagerlund funnit i de gamla dödböckerna går inte att förstå idag. -”Sot” det vet vi är ”sjukdom”, men vad är då ”osot”? frågar hon sig. Och det finns fler sådana exempel: ”Skribbel”, är en annan sjukdomsbeteckning som hon inte lyckats dechiffrera, och som hon gärna vill ha hjälp att förstå. Det finns också exempel på sjukdomar som i hög grad avspeglar sin egen tid. Moderpassion är ett sådant ord till exempel, ett ord som Solveig Fagerlund funnit ganska ofta bland dödsorsakerna. Moder i det här faller ska läsas som livmoder, och passion betyder sjukdom. Men kan man dö av det? Ja, förmodligen har den här benämningen använts på allt från cancersjukdomar till mer ofarliga underlivsproblem och själsliga problem. -Jag har hittat 250 fall där man använder beteckningen moderpassion berättar hon. Det verkar som att läkarna använde den när de inte visste vad de skulle skriva. Dragsjuka En annan diagnos som ställer till huvudbry är ”Dragsjuka”. Men Solveig Fagerlund berättar att namnet beskriver hur kroppens muskler, särskilt de i nacken, drar ihop sig så att huvudet vrids bakåt. Eftersom det som vi idag kallar epidemisk hjärnhinneinflammation har samma symptom har det också kallats dragsjuka i journalerna. I mitten av 1800-talet ändrar sig terminologin i dödböckerna. Då ökade kunskaperna om celler och om bakterier, och det ger avtryck. -Men fortfarande kan man ibland se dödböcker på landbygden där de gamla orden används, slutar Solveig Fagerlund. Gådeå sjukhus Som vi förstått var det många kvinnor som fick den flitigt använda diagnosen moderpassion och som rymde många sjukdomsbilder. Inte bara fysiska utan också själsliga tillstånd. I de journaler som fördes på Hospitalen, eller sinnessjukhusen som de kallades under en period, finns oftast mycket utförliga beskrivningar om patienten. Göran Stenmark på SVAR, svensk arkivinformation, i Ramsele tar fram ett sånt exempel. Det rör den 43 år gamla Carin från Viksjö i Ångermanland. Hon togs in 1852 och beskrivs noggrant i journalen. ”Patienten har åtskillige gånger varit rubbad till sina Sinnen. Hon har haft tvenne oäkta barn. (...) Man känner att hennes broder lidit af svärmeri. En af anledningarna till hennes grubbel har varit att hon blifvit öfvergifen av sin lägersman. (...) På sista tiden hafva anfallen återkommit 2ne gånger årligen och varit från 1 till 3 månader, hvarefter lugn och arbetslust inträdt. När anfallen slutat är hon lugn och glad till sinnes och hyser t om förhoppningar om äktenskap, hvilket hon dock under sina ljusaste studer dock inser är fåfänglighet.” - De här journalena är ofta tragiska, men säger mycket om vår historia, säger Göran Stenmark. Man förstår att de funderar om hennes sjukdom har att göra med olycklig kärlek och att hon blivit övergiven av lägersmannen, dvs fadern till barnen. Arkiv från de gamla vårdinrättningarna är intressanta, framförallt inom sociologin, psykologin, psykoterapin men också i lokalhistorien finns det ett stort intresse för den här typen av medicinhistoriskt material. I många handlingar får man en omfattande insyn i  människors liv. Förutom själva sjukdomsbilden får man i akterna kunskap om t ex kroppsutseende, längd, ögonfärg och speciella kännetecken. Från Gådeå sjukhus, liksom de andra Hospitalen i Sverige, kan man se att patienterna klassifierades som lugna, oroliga, opålitliga, slöa och osnygga osv. Genom att klicka på länken kan du ta del av SVARs arkivbestånd för Gådeå Sjukhus journaler fram till 1881. Det  är överläkarens patientjournaler som finns från 1826. Länken ligger ute t om mars 2008. Därefter kan man abbonnera på sidan via SVAR. Provinsialläkarnas årsberättelser Är man intresserad av att få veta mer om sjukdomsläget i en trakt får man inte missa provinsialläkarnas årsrapporter. Provinsialläkarna var statligt anställda läkare som arbetade på landsbygden. De fanns redan på 1600-talet, men den första egentliga instruktionen är från 1744. Provinsialläkarna skulle bedriva sjukvård till en fast låg taxa, alltid vara tillgängliga och hade också tillsyn över bland annat smittskyddet, de veneriska sjukdomarna och de utförda vaccinationerna. Bengt Erik Näsholm, hembygdsforskare i Ramsele, har intresserat sig för sin bygds provinsialläkare, varav den förste var Otto Sillén. Otto Sillén var verksam från år 1861 och de nästkommande  tio åren i Bodums distrikt i Västernorrland samt Länslattarettet och Kurhuset i Backe. Provinsialläkaren skrev varje år en rapport som beskrev hälsotillståndet i distriktet. Denna rapport skickades till Länsstyrelsen och till föregångaren till Socialstyrelsen som sammanställe statistik för hela riket. Provinsialläkarens årsrapporter innehåller inte bara sjukdomsläget, utan också noteringar om vädret, hur det såg ut geografiskt, vad folk sysslade med och hur olika sjukomar antogs ha kommit till bygden. Otto Sillén till exempel noterade att många arbetade i skogen där de gick i fuktiga kläder och ådrog sig katarrer och ledvärk.  Det samma gällde de som slog myrar för att få tillräckligt med hö till kreaturen. Hur ortsbefolkningen bodde och vad de åt beskrevs också i provinsialläkarens årsrapport. Så här skrev Otto Sillén 1861; ”Födan består hufvudsakligen af sur-fisk, tillagad ungefär såsom surströmming, ännu längre gången i föruttnelse, gröt, illa och alltför kort tid kokt potatis, strömming eller sill, och om sommaren sur mjölk, kött förtäres högst sällan färskt, utan torkat av får eller get. Brännvin finnes ej, om man undantager Slagvatten, varmed en eller annan lärer förse sin törstiga nästa. Deremot drivkes mycket surt Vin och otrolig mängd kaffe, hvaraf man anslår, att minst 15 skålpund åtgår för varje person om året. Denna otjenliga föda och dryck torde i förening med höbergningen å myrarna, hvilken fortsätter långt inpå hösten, då arbetarne hela dagen gå våta om fötter och ben få antagas vara orsaken till de här nästan hos hvarje person förekommande chroniska Ventrikellidanden.” Vidare beskriver han hur de bor 1861; ”Boningshusen äro serdeles illa byggda, nästan alldrig drefvade, ofta ej försedda med trossgof så att deri råder ett förfärligt golfdrag, och under kallare dagar fryser vattnet inne i de bebodda rummen,. Täcken och Lakan äro okända, utan begagnas i stället fårskinnspäslar både öfver och under den liggande. Allför många personer äro äfven inlagda i samma rum, så att, om ej frisk luft ständigt insläpptes genom de glesa väggarna och golfen, sjukdomar troligen skulle uppkomma häraf.” Bengt Erik Näsholm berättar att provinsialläkaren Otto Sillén också hade synpunkter om nybyggesverksamheten och skogsavverkningen. Otto Sillén varnade allmogen att sälja bort skogen skogsbolag och istället själva avverka och sälja det färdigavverkade timret. På så sätt skulle allmogen kunna  behålla värdet på skogen längre. Är man intresserad att söka i dessa provinsialläkares årsrapporter finns handlingarna på Riksarkivet där det ingår i Socialstyrelsens arkiv och föregångares arkiv. Länk till En hel del har årsrapporterna har skrivits av och kan sökas under provinsialläkarnas rapporter på Svars hemsida. Länkt till