Podcasts about rigmor ohlsson

Den folkkära konstnären och keramikern Lisa Larson har avlidit efter en tids sjukdom, hon blev 92 år gammal. Här följer ett samtal med Sveriges Radios Rigmor Ohlsson från 2018 där Lisa Larson berättar om sitt liv med leran. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I folkhemssverige på 50- och 60-talet var en keramikfigur av Lisa Larson nästan ett måste i de flesta hem och numera i nätauktionernas eldorado är en figur av Lisa Larson ett säkert kort för upptrissad budgivning.　Hennes popularitet har bara ökat med åren, inte minst i Japan, där hennes figurer nästan fått kultstatus.　1954, efter 5 års studier på Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg, anställdes Lisa Larson på Gustavsbergs porslinsfabrik. Det var Stig Lindberg som blivit förtjust i hennes elevarbeten som övertalade henne att ta jobbet. I 26 år jobbade hon på Gustavsberg, men 1980 övergick hon till egen verksamhet. Kärleken till leran förblev stark livet ut. Ett program av Rigmor Ohlsson.

I september 2021 fyller keramikern Lisa Larson 90 år och det firar vi med att återutsända ett samtal som Rigmor Ohlsson gjorde 2018. I nästan sju decennier har Lisa Larson skapat Sveriges populäraste keramikfigurer: hundar, katter, lejon, ABC-flickor, all världens barnfigurer och luciatåg, och mycket annat. Hennes popularitet har bara ökat med åren, inte minst i Japan, där hennes figurer har en strykande åtgång. I ett samtal med Rigmor Ohlsson berättar den nu 90-åriga keramikern om sitt liv med leran. I folkhemssverige på 50- och 60-talet var en keramikfigur av Lisa Larson nästan ett måste i de flesta hem och numera i nätauktionernas eldorado är en figur av Lisa Larson ett säkert kort för upptrissad budgivning. Hennes popularitet har bara ökat med åren, inte minst i Japan, där hennes figurer nästan fått kultstatus. 1954, efter fem års studier på Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg, anställdes Lisa Larson på Gustavsbergs porslinsfabrik. Det var Stig Lindberg som blivit förtjust i hennes elevarbeten som övertalade henne att ta jobbet. I 26 år jobbade hon på Gustavsberg, men 1980 övergick hon till egen verksamhet. Fortfarande är kärleken till leran lika stark och lusten obruten att skapa nya figurer. Ett program av Rigmor Ohlsson.

Bengt Feldreich avled i måndags, 94 år gammal. Under sin tid på radion rapporterade han mycket om forskning och vetenskap. Men hur kom det sig att han blev Benjamin Syrsa med hela svenska folket? I Vetandets värld hör vi en tidigare osänd intervju av SR:s Rigmor Ohlsson där Bengt Feldreich berättar hur det kom sig att han började sjunga "Ser du stjärnan i det blå" i TV. Vi hör också flera klipp från hans radiokarriär. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

I ett samtal med Rigmor Ohlsson blickar På minuten-veteranerna Hans Rosenfeldt och Pia Johansson tillbaka på programmets 50-åriga historia. Året var 1969 när På minuten för första gången sändes i svensk radio. Sedan dess har tempot höjts och paneldeltagare och programledare bytts ut. Och programmet fortsätter att locka nya lyssnare.

Inför tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur, återberättar vi historien om hur vårt mest slutna sällskap började gräla inför öppen ridå. Om Svenska Akademiens undergång - och pånyttfödelse. Rigmor Ohlsson och Kulturredaktionens Mattias Berg, som tidigare gjort två längre program om krisen i Akademien tillsammans, väljer valda delar ur sina tidigare berättelser och för hela förloppet fram till nutid. För hur kunde det gå så fort att rekonstruera Akademien i vintras? Från bottenläget i december 2018, med ett Nobelpris i litteratur som inte delades ut och en högtidssammankomst där bara sju ledamöter närvarade, och fram till ett komplett sällskap och "återfått" Nobelpris? Dessutom får vi höra en analys av den institution som kommer att tillkännage både 2018 och 2019 års litteraturpris. Hur skiljer sig Svenska Akademien åt före och efter krisen? Och kan vi verkligen betrakta krisen som definitivt över? P1 Kultur

Inför tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur, återberättar vi historien om hur vårt mest slutna sällskap började gräla inför öppen ridå. Om Svenska Akademiens undergång - och pånyttfödelse. Rigmor Ohlsson och Kulturredaktionens Mattias Berg, som tidigare gjort två längre program om krisen i Akademien tillsammans, väljer valda delar ur sina tidigare berättelser och för hela förloppet fram till nutid. För hur kunde det gå så fort att rekonstruera Akademien i vintras? Från bottenläget i december 2018, med ett Nobelpris i litteratur som inte delades ut och en högtidssammankomst där bara sju ledamöter närvarade, och fram till ett komplett sällskap och "återfått" Nobelpris? Dessutom får vi höra en analys av den institution som kommer att tillkännage både 2018 och 2019 års litteraturpris. Hur skiljer sig Svenska Akademien åt före och efter krisen? Och kan vi verkligen betrakta krisen som definitivt över? I dagens P1 Kultur får vi även höra Kulturredaktionens före detta Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström analysera "telefonkrisen" mellan Donald Trump och Ukrainas president Wolodymyr Zelenskyj - utifrån ett annat perspektiv. Sett i ljuset av att detta var den ukrainske president som valdes efter att ha spelat president i en tv-serie. Dagens OBS-essä är gjord av Katarina Wikars och handlar om Robert Frank, alla trasiga fotografiers pappa. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mattias Berg

Inför tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur, återberättar vi historien om hur vårt mest slutna sällskap började gräla inför öppen ridå. Om Svenska Akademiens undergång - och pånyttfödelse. Rigmor Ohlsson och Kulturredaktionens Mattias Berg, som tidigare gjort två längre program om krisen i Akademien tillsammans, väljer valda delar ur sina tidigare berättelser och för hela förloppet fram till nutid. För hur kunde det gå så fort att rekonstruera Akademien i vintras? Från bottenläget i december 2018, med ett Nobelpris i litteratur som inte delades ut och en högtidssammankomst där bara sju ledamöter närvarade, och fram till ett komplett sällskap och "återfått" Nobelpris? Dessutom får vi höra en analys av den institution som kommer att tillkännage både 2018 och 2019 års litteraturpris. Hur skiljer sig Svenska Akademien åt före och efter krisen? Och kan vi verkligen betrakta krisen som definitivt över? P1 Kultur

Peter Dahl är en av Sveriges mest uppmärksammade och omtyckta konstnärer. Med hjälp av radions arkiv porträtterar Rigmor Ohlsson konstnären som ständigt värjt sig mot att placeras in i ett fack. "Ju längre jag lever, ju mer jag målar, desto osäkrare blir jag, både på min egen förmåga och på vad som är bra och dåligt. Men det är meningslöst att spekulera i det utan jag gör det jag tycker är roligt och därmed jämt!" Under början av sitt konstnärsskap sågs Peter Dahl av många som en politisk målare. Inte minst bidrog "Sibyllatavlan", med prinsessan Sibylla i en ekivok situation till hans rykte som en konstnär med tydlig vänsterprofil. Tavlan blev en av 1900-talets mest omdebatterade och beslagtogs för sårande av tukt och sedlighet. Men Peter Dahl värjde sig mot att placeras i ett fack. Klämd mellan kraven på att konsten skulle användas som slagträ i den politiska kampen och kommersiella lönsamhetskrav formulerade han i mitten på 1970-talet, bland annat i flera debattartiklar, ett eget ställningstagande: Konsten måste vara fri. En ståndpunkt som sen dess präglat hans konstnärsskap. Berättarglädjen frigjordes i färgglada hyllningar till vin, kvinnor och konsten, ofta i salongs- eller krogmiljöer. I sommar visas en retroaktiv utställning med Peter Dahls verk på Sven Harrys konstmuseum i Stockholm. Programmet är gjort av Rigmor Ohlsson.

Världsreportern och kåsören Barbro Alving, alias Bang, var en uppskattad sommarvärd. Rakt och osentimentalt pratade hon och alltid med förmågan att sätta in det lilla i ett större sammanhang. 2019 firar det populära radioprogrammet Sommar 60-årsjubileum. Det uppmärksammas bland annat med en serie kortprogram i P1 som på olika sätt uppmärksammar sommarpratare, höjdpunkter och förändringar genom åren som gått. 1959 var det mest prat i radion, melodiradion hade ännu inte fötts och dåvarande underhållningschefen, Tage Danielsson, ville bjuda radiolyssnarna på mer musik, på ett underhållande sätt presenterat av olika sommarvärdar. 60 år senare är musiken fortfarande viktig men framförallt är det Sommarvärdarnas egna berättelser som får miljoner svenskar att klockan 13.00 sätta på P1 för att vara med från start när den välkända sommarsignaturen dras igång eller alternativt själv välja tidpunkt för lyssning. 2018 slog poddlyssnandet nytt rekord. Producent för programmen är Rigmor Ohlsson som djupdykt i radions programarkiv för att hitta några Sommarpärlor ur de bevarade programmen.

Under 1970-talet blåste vänstervindarna starkt och det mesta blev politik. Detta märktes också i Sommarprogrammen som inte längre bara underhöll utan också upprörde. 2019 firar det populära radioprogrammet Sommar 60-årsjubileum. Det uppmärksammas bland annat med en serie kortprogram i P1 som på olika sätt uppmärksammar sommarpratare, höjdpunkter och förändringar genom åren som gått. 1959 var det mest prat i radion, melodiradion hade ännu inte fötts och dåvarande underhållningschefen, Tage Danielsson, ville bjuda radiolyssnarna på mer musik, på ett underhållande sätt presenterat av olika sommarvärdar. 60 år senare är musiken fortfarande viktig men framförallt är det Sommarvärdarnas egna berättelser som får miljoner svenskar att klockan 13.00 sätta på P1 för att vara med från start när den välkända sommarsignaturen dras igång eller alternativt själv välja tidpunkt för lyssning. 2018 slog poddlyssnandet nytt rekord. Producent för programmen är Rigmor Ohlsson som djupdykt i radions programarkiv för att hitta några Sommarpärlor ur de bevarade programmen.

Det var mycket prat om vädret i Sommarprogrammen de första decennierna och meterologerna var ständiga gäster. Fantasin flödade när det gällde att hitta nya sätt att välkomna dem till studion.   2019 firar det populära radioprogrammet Sommar 60-årsjubileum. Det uppmärksammas bland annat med en serie kortprogram i P1 som på olika sätt uppmärksammar sommarpratare, höjdpunkter och förändringar genom åren som gått. 1959 var det mest prat i radion, melodiradion hade ännu inte fötts och dåvarande underhållningschefen, Tage Danielsson, ville bjuda radiolyssnarna på mer musik, på ett underhållande sätt presenterat av olika sommarvärdar. 60 år senare är musiken fortfarande viktig men framförallt är det Sommarvärdarnas egna berättelser som får miljoner svenskar att klockan 13.00 sätta på P1 för att vara med från start när den välkända sommarsignaturen dras igång eller alternativt själv välja tidpunkt för lyssning. 2018 slog poddlyssnandet nytt rekord. Producent för programmen är Rigmor Ohlsson som djupdykt i radions programarkiv för att hitta några Sommarpärlor ur de bevarade programmen.

Kåsören och journalisten Torsten Ehrenmark är den sommarvärd som gjort flest sommarprogram. Ett svårslaget rekord på hela 50 program blev det totalt.   2019 firar det populära radioprogrammet Sommar 60-årsjubileum. Det uppmärksammas bland annat med en serie kortprogram i P1 som på olika sätt uppmärksammar sommarpratare, höjdpunkter och förändringar genom åren som gått. 1959 var det mest prat i radion, melodiradion hade ännu inte fötts och dåvarande underhållningschefen, Tage Danielsson, ville bjuda radiolyssnarna på mer musik, på ett underhållande sätt presenterat av olika sommarvärdar. 60 år senare är musiken fortfarande viktig men framförallt är det Sommarvärdarnas egna berättelser som får miljoner svenskar att klockan 13.00 sätta på P1 för att vara med från start när den välkända sommarsignaturen dras igång eller alternativt själv välja tidpunkt för lyssning. 2018 slog poddlyssnandet nytt rekord. Producent för programmen är Rigmor Ohlsson som djupdykt i radions programarkiv för att hitta några Sommarpärlor ur de bevarade programmen.

Musik var viktigt för Tage Danielsson, initiativtagaren till Sommar. I sitt sommarprogram 1980 berättade han om hur kul han tyckte det var att botanisera bland skivorna i radions grammofonarkiv. 2019 firar det populära radioprogrammet Sommar 60-årsjubileum. Det uppmärksammas bland annat med en serie kortprogram i P1 som på olika sätt uppmärksammar sommarpratare, höjdpunkter och förändringar genom åren som gått. 1959 var det mest prat i radion, melodiradion hade ännu inte fötts och dåvarande underhållningschefen, Tage Danielsson, ville bjuda radiolyssnarna på mer musik, på ett underhållande sätt presenterat av olika sommarvärdar. 60 år senare är musiken fortfarande viktig men framförallt är det Sommarvärdarnas egna berättelser som får miljoner svenskar att klockan 13.00 sätta på P1 för att vara med från start när den välkända sommarsignaturen dras igång eller alternativt själv välja tidpunkt för lyssning. 2018 slog poddlyssnandet nytt rekord. Producent för programmen är Rigmor Ohlsson som djupdykt i radions programarkiv för att hitta några Sommarpärlor ur de bevarade programmen.

"Det ska vara lätt musik och prat med mening i", sa Tage Danielsson våren 1959 till producenten Jörgen Cederberg. Så föddes programmet Sommar som i år fyller 60 år. Producent Rigmor Ohlsson.  I år firar det populära radioprogrammet Sommar 60-årsjubileum. Det uppmärksammas bland annat med en serie kortprogram i P1 som på olika sätt uppmärksammar sommarpratare, höjdpunkter och förändringar genom åren som gått. 1959 var det mest prat i radion, melodiradion hade ännu inte fötts och dåvarande underhållningschefen, Tage Danielsson, ville bjuda radiolyssnarna på mer musik, på ett underhållande sätt presenterat av olika sommarvärdar. 60 år senare är musiken fortfarande viktig men framförallt är det sommarvärdarnas egna berättelser som får miljoner svenskar att klockan 13.00 sätta på P1 för att vara med från start när den välkända sommarsignaturen dras igång eller alternativt själv välja tidpunkt för lyssning. 2018 slog poddlyssnandet nytt rekord. Producent för programmen är Rigmor Ohlsson som djupdykt i radions programarkiv för att hitta några sommarpärlor ur de bevarade programmen.

I Folkhemssverige på 50- och 60-talen var en keramikfigur av Lisa Larson nästan ett måste. Idag, i nätauktionernas eldorado, är en figur av Lisa Larson ett säkert kort för upptrissad budgivning. I nästan sju decennier har Lisa Larson skapat Sveriges populäraste keramikfigurer. Hundar, katter, lejon, ABC-flickor, all världens barnfigurer och luciatåg. Och mycket annat. Hennes popularitet har bara ökat med åren, inte minst i Japan, där hennes figurer har en strykande åtgång. I ett samtal med Rigmor Ohlsson berättar den nu 87-åriga keramikern om sitt liv med leran. 1954, efter 5 års  studier på Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg anställdes Lisa Larson på Gustavsbergs porslinsfabrik. Det var Stig Lindberg som blivit förtjust i hennes elevarbeten som övertalade henne att ta jobbet. I 26 år jobbade hon sen på Gustavsberg, men 1980 övergick hon till egen verksamhet. Fortfarande är kärleken till leran lika stark och lusten obruten att skapa nya figurer. Ett program från 2019 av Rigmor Ohlsson.

Länge teg, med några undantag, de som överlevt förintelsen om sina upplevelser. Det skulle ta drygt fyrtio år innan tystnaden bröts. Men varför teg de så länge och vad fick dem att börja berätta?   De överlevande var sjuka och utmärglade men mat och vård, rena vita papperslakan, ett läppstift och en kam eller en varm potatis att hålla i handen gav hopp om en ny framtid. Men hur var det att komma till Sverige och möta människor som inte deltagit i kriget? Och varför blev det så svårt att berätta om det de varit med om i utrotningslägren? I tre program, helt baserade på material ur radions programarkiv, möter vi några av dem som så småningom delade med sig av sina berättelser om tiden i lägren, om anpassningen till det nya landet och om varför de så länge teg om sina upplevelser. Programmen är gjorda av Rigmor Ohlsson.

Överlevare från koncentrationslägren kom i bussar och med fartyg från helvetet på jorden, till landet i norr. Men hur var det att försöka anpassa sig till ett normalt liv? De överlevande var sjuka och utmärglade men mat och vård, rena vita papperslakan, ett läppstift och en kam eller en varm potatis att hålla i handen gav hopp om en ny framtid. Men hur var det att komma till Sverige och möta människor som inte deltagit i kriget? Och varför blev det så svårt att berätta om det de varit med om i utrotningslägren? I tre program, helt baserade på material ur radions programarkiv, möter vi några av dem som så småningom delade med sig av sina berättelser om tiden i lägren, om anpassningen till det nya landet och om varför de så länge teg om sina upplevelser. Programmen är gjorda av Rigmor Ohlsson.

Är Svenska Akademien på väg att gå under eller tvärtom återuppstå, likt en Fågel Fenix ur askan?? Och hur skulle man kunna skriva ett tillräckligt trovärdigt tv-serieämanus utifrån händelserna vid och under sammanträdesbordet? Lyssna på första säsongen länk under artikeln I Sveriges Radios andra nyhetsdokumentär om krisen i Akademien försöker Kulturredaktionens Mattias Berg och Rigmor Ohlsson att begripa det psykologiska spelet i detta mörka drama.   Det handlar om de tre huvudkaraktärernas Horace Engdahl, Katarina Frostenson och Sara Danius drivkrafter. Om hur Akademien håller på att förvandlas från en sorts parnass till en sorts rättsinstans, eller kanske från ett slutet sällskap för halvgudar till ett mer eller mindre modernt företag med HR-specialist och externa Nobelpriskonsulter. Och om den största frågan av dem alla vad händer med Nobelpriset nästa år?

Serien om året 1918 fortsätter. I dag om matsituationen, kvinnorörelsen och spanska sjukan. Gäster är professorn och författaren Yvonne Hirdman och nationalekonomen Therese Nilsson. Ransoneringstider 1918 ransonerades många livsmedel, socker, mjöl, potatis, kött och andra basvaror. Hur klarade folk sig? Om detta och om rösträttsfrågan ska Yvonne Hirdman, professor i genushistoria och författare berätta.   Spanska sjukan  Tusentals personer dog i sviterna av den spanska sjukan, en av de värsta epidemier som drabbat Sverige. Men varifrån kommer namnet spanska sjukan och och vilka blev de ekonomiska följderna av epidemin? Gäst är nationalekonomen Therese Nilsson.  Vad stod det i tidningen? Rigmor Ohlsson bläddrar i digitaliserade tidningsarkiv och fångar upp smått och stort ur dagstidningarna 25 juli 1918. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Daniel af Klintberg   OBS!!! Och i morgon är det telefonväkteri om året 1918 där du kan ställa frågor till Gunnar och hans kunniga panel. Redan nu kan du mejla din fråga till korrespondenterna@sverigesradio.se eller läsa in den på telefonsvarare 08-784 39 51.

Christer Strömholm, som 2018 skulle ha fyllt 100 år, har mer än någon annan påverkat svensk fotografi. Rigmor Ohlsson tecknar ett porträtt med hjälp av fotograferna Anders Petersen och Håkan Elofsson. Christer Strömholm blev redan under sin livstid en närmast mytisk figur, en man som med råge såg till att leva upp till sin tids mansideal, den knappordige, farlige, hemlighetsfulle mannen som valde äventyr framför familj och trygghet. Full med anekdoter ur ett spännande liv, om sanna eller osanna visste han bara själv. Myten som skapats om honom bidrog han i högsta grad till själv, menar både Anders Petersen och Håkan Elofsson, två framgångsrika fotografer för vilka Christer har haft en avgörande betydelse när det gäller yrkesval och syn på fotografi. De punkterar också machomyten, den Christer de kände var en betydligt mjukare person med en säregen förmåga att känna in andra människor. Christer Strömholm var inte purung, utan i fyrtioårsåldern, när han började fotografera på allvar. Framförallt var det genom umgänget med vännerna på Place Blanche i Paris, de franska transvestiterna, som spärrarna släppte och han lärde sig vikten av närvaro och att ta vara på ögonblicket. Det magiska ögonblicket som aldrig kommer igen och som han ofta återkom till när han talade om fotografi. I tio år, 1962-1972 var Christer Strömholm rektor för fotoskolan i Stockholm, en skola som kom att fostra en hel generation svenska fotografer. En av dem var Anders Petersen som menar att det inte går att nog poängtera Christer Strömholms betydelse för svensk fotokonst. Även Håkan Elofsson som i flera år jobbade som Christers kopist håller med men påpekar också att det han själv framförallt lärde av honom var konsten att leva. Ett program av Rigmor Ohlsson.

I nästan sju decennier har Lisa Larson skapat Sveriges populäraste keramikfigurer. I ett samtal med Rigmor Ohlsson berättar den nu 87-åriga keramikern om sitt liv med leran. I folkhemssverige på 50- och 60-talet var en keramikfigur av Lisa Larson nästan ett måste i de flesta hem och numera i nätauktionernas eldorado är en figur av Lisa Larson ett säkert kort för upptrissad budgivning. Hennes popularitet har bara ökat med åren, inte minst i Japan, där hennes figurer nästan fått kultstatus. 1954, efter 5 års studier på Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg, anställdes Lisa Larson på Gustavsbergs porslinsfabrik. Det var Stig Lindberg som blivit förtjust i hennes elevarbeten som övertalade henne att ta jobbet. I 26 år jobbade hon  på Gustavsberg, men 1980 övergick hon till egen verksamhet. Fortfarande är kärleken till leran lika stark och lusten obruten att skapa nya figurer. Ett program av Rigmor Ohlsson.

Den största kulturnyheten under mina 31 år i branschen! utbrast kulturredaktionens Gunnar Bolin om beskedet att Svenska Akademien inte delar ut något Nobelpris i litteratur 2018. Men hur kunde det bli så? Det har nu snart gått ett halvår sedan hela krisen startade. Men vad var det egentligen som hände? Hur kunde det bli så att knappt mer än halva Akademien sitter kvar efter detta halvår - och att alltihop kulminerade i ett inställt Nobelpris? Vår reporter Rigmor Ohlsson gick till radioarkivet och lyssnade igenom många sändningstimmar för att försöka greppa skeendet.  Sedan klippte hon ut valda delar och satte sig och lyssnade på dem i studion tillsammans med P1 Kulturs Mattias Berg, som följt och kommenterat hela förloppet. Vad som följer är en sorts resumé av allt som hänt, hittills. Du får också för första gången höra grunden till att Kulturnytt, via en hemlig källa inom Akademien, kunde avslöja att man allvarligt övervägde att inte dela ut något Nobelpris i år. En nyhet som kablades ut över världen redan en dryg vecka innan saken blev ett faktum. Här är berättelsen om när De aderton blev De Tio.

Peter Dahl är en av Sveriges mest uppmärksammade och omtyckta konstnärer. Med hjälp av radions arkiv porträtterar Rigmor Ohlsson konstnären som ständigt värjt sig mot att placeras in i ett fack. "Ju längre jag lever, ju mer jag målar, desto osäkrare blir jag, både på min egen förmåga och på vad som är bra och dåligt. Men det är meningslöst att spekulera i det utan jag gör det jag tycker är roligt och därmed jämt!" Under början av sitt konstnärsskap sågs Peter Dahl av många som en politisk målare. Inte minst bidrog "Sibyllatavlan", med prinsessan Sibylla i en ekivok situation till hans rykte som en konstnär med tydlig vänsterprofil. Tavlan blev en av 1900-talets mest omdebatterade och beslagtogs för sårande av tukt och sedlighet. Men Peter Dahl värjde sig mot att placeras i ett fack. Klämd mellan kraven på att konsten skulle användas som slagträ i den politiska kampen och kommersiella lönsamhetskrav formulerade han i mitten på 1970-talet, bland annat i flera debattartiklar, ett eget ställningstagande: Konsten måste vara fri. En ståndpunkt som sen dess präglat hans konstnärsskap. Berättarglädjen frigjordes i färgglada hyllningar till vin, kvinnor och konsten, ofta i salongs- eller krogmiljöer. I sommar visas en retroaktiv utställning med Peter Dahls verk på Sven Harrys konstmuseum i Stockholm. Programmet är gjort av Rigmor Ohlsson.

Med anledning av Barbro "Lill-Babs" Svenssons bortgång återsänder vi detta avsnitt av "Avgörande ögonblick" från 2016 där Rigmor Ohlsson går igenom "Lill-Babs" karriär, tillsammmans med sångerskan. Säg "Är du kär i mej ännu Klas-Göran" och i princip alla tänker på Lill-Babs stora braksuccé 1959. Hon blev en av Sveriges stora schlagerstjärnor och också en av Tysklands populäraste artister. Lill-Babs skulle också bli en av Sveriges mest omskrivna artist. Hennes män, virkrecept och folkparksturnéer har varit en följetong på såväl veckotidningarnas som kvällspressens löpsedlar. Även i radions programarkiv finns otaliga intervjuer med henne sparade. Som när Lennart Hyland ringer upp 1962 och frågar hur det står till med giftermålsplanerna med den tyske sångaren Peter Kraus. Eller när Mona Krantz följer med i turnebussen 1974 och vill veta vilka framtidsplaner Lill-Babs har när artistkarriären tar slut. Tillsammans med Rigmor Ohlsson som botaniserat i arkivet går Barbro Svensson igenom sin mer än 60 år långa karriär som artist.

I ett par decennier befann sig socialdemokraten Anna-Greta Leijon i politikens centrum. Men 1990 lämnar hon riksdagen i protest. Vad hände? Numera ägnar Anna-Greta Leijon sin mesta tid åt barnbarn, måleri och vänner. Men det fanns en tid när hon av en del tippades bli Sveriges nästa socialdemokratiska statsminister. Så blev det inte. I stället lämnade hon 1990 politiken i protest mot att löftet om förlängd föräldraförsäkring inte infriades. Med i bagaget fanns förutom arbetsmarknadspolitik och invandringsfrågor också upplevelserna från sprängningen av västtyska ambassaden, utvisningen av terrorister, Kröcheraffären och Ebbe Karlssonaffären som tvingade henne att avgå som justitieminister. Politikern blev Skansenchef och terrorhot och varvsnedläggningar byttes ut mot björnberg och varghägn. I ett samtal med Rigmor Ohlsson ser hon tillbaka på några av de upplevelser som gjorde henne till en av Sveriges mest kända politiker.

Socialdemokraten Birgitta Dahl befann sig ofta i hetluften, om det så gällde kvinnans rättigheter, Vietnamkriget eller kärnkraften. I ett samtal med Rigmor Ohlsson berättar hon om sitt politiska liv. Efter många år som riksdagspolitiker, minister och talman avslutade Birgitta Dahl 2002 sin riksdagskarriär. Men det politiska engagemanget slutade inte där och nu har hon skrivit sina memoarer: "I rörelse - minnen från ett händelserikt liv".

Kända och okända, barn och gamla, artister, kriminella och statsministrar. En sak har de gemensamt. De har intervjuats av Ulf Elfving. Runt 30 000 intervjuer räknar han med att det hittills blivit. Länge förknippades Ulf Elfving med program som Svensktoppen och ringinprogrammet för barn, Upp till 13. Men det han själv ser som sin absolut roligaste tid är åren på Efter tre som startade 1987 och där aktuella intervjuer varvades med musik. Programmet fick ett enormt genomslag med många exklusiva intervjuer och avslöjanden. 1989 fick Ulf Elfving Stora journalistpriset. Ulf Elfving intervjuas av Rigmor Ohlsson.

3 april 2018 stannade Sverige upp ett tag. Lill-Babs var död. I mer än sex decennier underhöll hon svenska folket, älskad som få. Hösten 2016 berättade hon för Rigmor Ohlsson om sin långa karriär. I mer än 60 år var Barbro Svensson alias Lill-Babs en av Sveriges mest folkkära artister. Men först efter musikalen Annie Get Your Gun 1974 fann hon också nåd inför kritiska kulturjournalister. Säg "Är du kär i mej ännu Klas-Göran" och i princip alla tänker på Lill-Babs stora braksuccé 1959. Hon blev en av Sveriges stora schlagerstjärnor och också en av Tysklands populäraste artister. Lill-Babs skulle bli Sveriges mest omskrivna artist. Hennes män, virkrecept och folkparksturnéer har varit en följetong på såväl veckotidningarnas som kvällspressens löpsedlar. Även i radions programarkiv finns otaliga intervjuer med henne sparade. Som när Lennart Hyland ringer upp 1962 och frågar hur det står till med giftermålsplanerna med den tyske sångaren Peter Kraus. Eller när Mona Krantz följer med i turnebussen 1974 och vill veta vilka framtidsplaner Lill-Babs har när artistkarriären tar slut. Tillsammans med Rigmor Ohlsson som botaniserat i arkivet ser Barbro Svensson tillbaka på sin mer än 60 år långa karriär som artist.

I år har Storbritanniens drottning Elizabeth fyllt 90 år. Hon är inte bara landets äldsta monark genom tiderna utan också den regent som suttit längst på tronen, i 64 år. Diskret, plikttrogen och korrekt är de ord som brukar användas när drottning Elizabeth ska beskrivas. men de som känner henne brukar lägga till humoristisk och en lysande imitatör.Elisabeth kröntes till Storbritanniens drottning 1953 och blev också det brittiska samväldets överhuvud.Redan som väldigt ung lovade hon att tjäna som drottning hela sitt liv, ett löfte hon inte verkar ha några som helst planer på att bryta. Med jämna mellanrum dyker frågan upp om hon inte ska lämna över tronen till sin son Charles men varje gång har svaret varit detsamma: jag stannar på min post.Hennes popularitet är stor och 75% av den engelska befolkningen stöder monarkin. Vad som händer med kungahusets popularitet när drottningen en gång dör är däremot en öppen fråga.Drottning Elizabeth porträtteras av Agneta Ramberg, under åren 2002 - 2006 radions utrikeskorrespondent i London, i ett samtal med Rigmor Ohlsson.

Lennart Hylands storhet som programmakare är de flesta överens om. Som kollega var han betydligt mer ifrågasatt. Hans med åren förvärrade alkoholism gjorde det allt svårare att jobba med honom. I dag är det lätt att buga och bocka för Lennart Hylands idérikedom, hans arbetskapacitet och hans förmåga att få människor att berätta.Men det finns förstås ett men. Han var inte okontroversiell. Bakom alla succéer och glada miner fanns en pedantisk kontrollmänniska som kunde vara direkt elak mot kollegor han inte tyckte höll måttet. Han kunde avfärda idéer som obegåvade eller gjorda för länge sen och han kunde vara en förfärlig besserwissertyp.Det fanns kollegor som älskade Hyland, inte minst på radions sportredaktion och det fanns dom som helt enkelt vägrade jobba med honom.Det blev inte lättare med åren. När Lennart Hyland avled 1993 hade uppdragen för public service i princip upphört.I programmet medverkar Bengt Feldreich, som kom till radion några år efter Hyland, Siv Malmqvist som slog igenom i Stora famnen som leddes av Hyland, Lena Fürst som producerade flera hörnor,Sam Nilsson, VD för SVT i många år och Tommy Engstrand, sportreportern som blev en av Hylands pojkar.Programmet är gjort av Rigmor Ohlsson.

På 1960-talet rankades Lennart Hyland som Sveriges kändis nummer ett. Alla visste vem han var, Tv- och radiomannen som kunde allt. Men med åren gjorde hans alkoholism honom allt svårare att jobba med I mångas ögon är Lennart Hyland den person som betytt mest för svensk radio och television. Fenomenet Hyland, som förnyade socialreportaget och wallraffade med dold mikrofon innan begreppet ens var uppfunnet. Som slängde manus och refererade ishockey lika snabbt som pucken for fram på isen och bildade skola för kommande sportreportrar.Inte minst gjorde han underhållningsprogram som fick i stort sett hela svenska folket sitta bänkade runt radioapparaterna på femtiotalet för att lyssna på Karusellen och framför TV:n på sextiotalet för att titta på Hylands hörna.I programmet medverkar Bengt Feldreich, som kom till radion några år efter Hyland, Siv Malmqvist som slog igenom i Stora famnen som leddes av Hyland, Lena Fürst som producerade flera hörnor, Sam Nilsson, VD för SVT i många år och Tommy Engstrand, sportreportern som blev en av Hylands pojkar.Programmet är gjort av Rigmor Ohlsson. 

Lumparhistorier har vi väl alla hört i minut och parti, ofta i ett rosafärgat skimmer. I verkligheten var värnpliktstiden ofta lite mer grådaskig. 2010 skrotade riksdagen med knapp majoritet den allmänna värnplikten. Nya tider krävde en ny typ av försvar, menade man och en 109 år gammal svensk institution gick i graven. Den allmänna värnplikten ansågs länge inte bara som en försvarspolitisk nödvändighet utan också som en del av vuxenblivandet. Åtminstone för halva befolkningen bör tilläggas, den manliga. Det var också en mötesplats där unga män som förmodligen aldrig annars skulle träffats var tvungna att samarbeta och samsas, män med olika klassbakgrund och från olika delar av landet. Nu ska värnplikten återinföras, om än i moderniserad form. Att rekrytera yrkessoldater visade sig inte vara så lätt som man tänkt 2010. Dessutom har det säkerhetspolitiska läget, flyktingkatastrofen och befarade naturkatastrofer gett värnpliktsivrarna vind i seglen. Men helt lätt att uppbåda försvarsvilja hos nya generationer kommer det kanske inte att bli. Under kalla kriget var försvarsviljan stark hos de flesta men i takt med att krig i närområdet känts allt mer avlägset blev det allt färre som såg som sin medborgerliga plikt att bära vapen för fosterlandet. Rigmor Ohlsson har gjort en djupdykning i radions arkiv där livet på luckan finns skildrat i många program.

Ett aprilskämt som många ännu minns är när Kjell Stensson 1962 visade hur en svartvit TV med hjälp av en nylonstrumpa förvandlades till en färg-TV. Många andra aprilskämt är sen länge glömda. Aprilskämt har anor långt tillbaka i tiden även om ingen vet exakt när eller var det började. I Sverige härstammar de första kända skämten från medeltiden.Hur är då ett lyckat aprilskämt? Är det ett som ligger verkligheten så nära att det är lätt att missa att det är ett skämt? Eller är det ett som är så absurt att det faller på sin egen orimlighet men lockar fram ett skratt?Många varianter finns det i alla fall. Inte minst i media där aprilskämt länge varit en tradition. Särskilt populärt har hittepåhistorier om tekniska uppfinningar varit, inte minst i radion.Med hjälp av radions arkiv friskar Rigmor Ohlsson upp minnet av aprilskämt från förr.

Vasaloppet är kanske det mest mytomspunna och folkligaste av alla svenska sportevenemang. Redan 1925 fanns Radiotjänst på plats med Sven Jerring vid mikrofonen. Vasaloppet 1925 blev inte bara Sven Jerrings debut som sportreporter. Det blev också radions första direktsända sportreferat. För Jerring en skräckupplevelse som fick honom att ifrågasätta sin framtid som sportreporter.Men bara för ett ögonblick. Vasaloppet blev ett av hans skötebarn och fram till 1970 hade han sammanlagt bevakat 39 vasalopp.Mycket hade hänt under de här åren. Plastskidan hade ersatt trälaggen, opreparerade spår blivit en otänkbarhet och radioteknikens utveckling gjort livet betydligt lättare för mannen vid mikrofonen.Och så fanns ju det som inte förändrats. Blåbärssoppan till exempel och kranskullorna i sina moradräkter som till Sven Jerrings uttalade förtjusning var lika söta varje år.Frågan är vad han skulle tyckt om dagens vasalopp, där kranskullorna kompletterats med kransmasar.Ett program av Rigmor Ohlsson.

Olika tävlingsprogram har avlöst varandra under decennierna som gått sen den allra första frågesporten sändes i radio. Det är en typ av underhållning som lockar många radiolyssnare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sveriges radios uppdrag har alltid funnits en ambition att underhålla, men det ska vara god underhållning som tar hänsyn till olika smakriktningar. Vilket kan låta enkelt men inte är det. Det har gällt att navigera rätt mellan finsmakares bekämpning av fördummande masskultur och det som många lyssnare faktiskt gillar. Tävlingsprogram, med sin blandning av kunskaper, tävlingslust, formuleringskonst och fantasi, har haft sin givna plats i underhållningsutbudet ända sen den allra första frågesporten sändes i svensk radio 1938. Det var "Vem vet vad?" under ledning av Gösta Knutsson. Initiativet till tävlingsprogram kom från högsta ort. Radiochefen, herr Dymling hade varit i USA och blivit inspirerad av hur populärt det var med olika quiz i amerikansk radio. Från början hade Radiotjänst tänkt att översätta quiz med intelligensprov, men som tur var, kan man väl tycka, kom nåt snille på att frågesport kanske inte hade så väldigt mycket med intelligens att göra utan mer med allmänbildning och leklust. Medverkande i programmet är Anders Eldeman, Annika Lantz och Ingvar Storm som leder programmen Melodikrysset, Lantz i P1 och På Minuten. Programledare är Rigmor Ohlsson.

Olika tävlingsprogram har avlöst varandra under decennierna som gått sen den allra första frågesporten sändes i radio. Det är en typ av underhållning som lockar många radiolyssnare. I Sveriges radios uppdrag har alltid funnits en ambition att underhålla, men det ska vara god underhållning som tar hänsyn till olika smakriktningar. Vilket kan låta enkelt men inte är det. Det har gällt att navigera rätt mellan finsmakares bekämpning av fördummande masskultur och det som många lyssnare faktiskt gillar. Tävlingsprogram, med sin blandning av kunskaper, tävlingslust, formuleringskonst och fantasi, har haft sin givna plats i underhållningsutbudet ända sen den allra första frågesporten sändes i svensk radio 1938. Det var "Vem vet vad?" under ledning av Gösta Knutsson. Initiativet till tävlingsprogram kom från högsta ort. Radiochefen, herr Dymling hade varit i USA och blivit inspirerad av hur populärt det var med olika quiz i amerikansk radio. Från början hade Radiotjänst tänkt att översätta quiz med intelligensprov, men som tur var, kan man väl tycka, kom nåt snille på att frågesport kanske inte hade så väldigt mycket med intelligens att göra utan mer med allmänbildning och leklust. Medverkande i programmet är Anders Eldeman, Annika Lantz och Ingvar Storm som leder programmen Melodikrysset, Lantz i P1 och På Minuten. Programledare är Rigmor Ohlsson.

Utrikesbevakningen är en av Sveriges radios paradgrenar. Numera finns radions utrikeskorrespondenter på plats runt om i hela världen och dessutom kompletteras de med erfarna medarbetare, stationerade i Sverige som snabbt kan rycka ut oavsett när det händer och var det händer. Men radion har inte alltid haft en egen utrikesbevakning. Saklig och opartiskhetskraven tolkades av Radiotjänst i början som så att politik det var alldeles för kontroversiellt och inget radion skulle befatta sig med. Det gällde såväl inrikespolitik som utrikes.politik. Först i slutet av 1950-talet  började Sveriges radio bygga upp ett eget korrespondentnät. Visst hade det hänt att radions reportrar fått göra reportageresor utanför Sveriges gränser men det var mer undantag än regel. För den fasta utrikesbevakningen användes av tidningarnas korrespondenter, en modell med tydliga begränsningar. Ett villkor var till exempel att tidningarnas nyhetsbehov skulle prioriteras, radions kom i andra hand. Blir det fler historier berättade idag när korrespondentnätet är världstäckande? Eller är det inte bara den geografiska placeringen som avgör vilka historier som berättas? Och vad händer när hoten mot journalister blir allt större? Finns det områden som är för farliga att bevaka? Under de senaste decennierna har det dessutom skett en teknikrevolution, Allt går snabbare, en nyhet sprids snabbt som vinden på sociala medier, och det finns många fler plattformar att publicera sig på. Hur har det påverkat radions utrikesbevakning? Finns det fortfarande behov av egna korrespondenter? I programmet medverkar tre av radions utrikesmedarbetare, Agneta Ramberg, Sten Sjöström och Johan-Mathias Sommarström. Programledare är Rigmor Ohlsson.

När den unge raggaren Pelle Eriksson 1960 intervjuades i radion uppstod en hel del språklig förbistring. Att den kvinnliga delen av mänskligheten, beroende på utseende och hjärnkapacitet, skulle delas in i kategorier som bracka, sjabbel, halvsjabbel och fiskis var onekligen nåt nytt för programledaren Folke Olhagen. producent Rigmor Ohlsson.

Avgörande ögonblick blir samlingsplatsen för Sveriges Radios 90-årsjubileum. Här i podden kommer du även i fortsättningen att varje vecka kunna höra ett nytt Radiofynd av Rigmor Ohlsson. Och dessutom, specialpodden "Avgörande ögonblick" Även "Avgörande ögonblick" är gjord av Rigmor Ohlson och innehåller spännande och lite längre nedslag i Sveriges Radios arkiv – poddas första måndagen i varje måna. Och dessutom kommer det under 2015 att dyka upp ett antal specialprogram kring radiojubileet.

Året är 1957 och signaturen "Upprörd medborgare" vädrar sin ilska över som han tycker bortskämda ungdomar. Välfärdsbygget är i full gång och det finns gott om jobb och utbildningar att välja mellan. De unga blir den första stora ungdomsgenerationen med gott om pengar till kläder och nöjen. producent Rigmor Ohlsson.

1959 uppträdde Monica Zetterlund på en jazzklubb i Paris. I publiken satt en person hon sett många gånger förr - fast på filmduken. producent Rigmor Ohlsson.