Botaniska trädgårdspodden

Årets majblomma fyller hundra år och avbildar en gul smörblomma. Kanske är det den mest ritade blomman? Men visste du att det finns många olika smörblommor? Vanlig smörblomma, revsmörblomma och så majsmörblommor som blommar tidigast av alla. Åsa beskriver Ranunculaceae som "en stökig familj", med ståndare och pistiller i mängder och blomblad åt alla håll. I lökträgården på kullen träffar de trädgårdsmästaren Johan Nilson. Här står lökväxterna i full blom, men det syns också en och annan smörblomma.

Med tussilagons ankomst är våren officiellt här. För många känns det nog så. Men vad är det för en liten växt, med tidiga gula blommor, fjällig stjälk och blad som växer sig gigantiska under sommaren? Den har använts mot hosta och allehanda sjukdomar trots att den faktiskt är giftig. Och så är den ett envist ogräs med sina underjordiska rhizomer. Åsa och Stina går på tussilagojakt.

Den är först på plats. Skuggar och skyddar tills känsligare växter kommer ikapp. Då drar den sig tillbaka. Björkens liv är förhållandevis kort. Om du jämför med ekens. Vi har älskat björken men också ogillat den. En hel generation björk har rensats ut från våra skogar. Men vi gillar dess ljushet och lätthet, de vita stammarna eller varför inte de räkröda? Åsa och Stina berättar björkens historia. Botanisten och trädexperten Henrik Sjöman beskriver björkens variationer, möjligheter och omöjligheter som trädgårds- och stadsträd.

Floden Magpie river i Kanada har tillskrivits egna juridiska rättigheter, till exempel rätten att få flöda fritt. Det finns olika modeller som försöker mäta och prissätta trädens tjänster på en specifik plats. Är det här smarta sätt att skydda den biologiska mångfalden på? Stina och Åsa träffar forskarna Jenny Klingberg på Göteborgs universitet och Viktor Elliot vid Handelshögskolan, för att pratar om hur den biologiska mångfalden och näringslivet kan mötas i en marknadsekonomi.

Det är inte för sent att sätta nästa års vitlök. Åsa brukar göra det under julledigheten för att sedan skörda den vid sommarsemestern, vilket har varit en årlig succé! Fina och goda flätor har det blivit. Stina råkade i år odla "hardnecks", vilka var omöjliga att fläta. Det blir ett samtal om vitlökens kulturhistoria, vår relation till denna lök, klasstillhörigheter och så får du äntligen veta varför den håller vampyrer, varulvar, troll och häxor borta! Gäst: trädgårdsmästare Emelie Bodemyr som berättar hur du odlar vitlök med bästa resultat.

160 sorters äpplen och 40 sorters päron. Den här hösten var det återigen dags för äpple- och päronutställningen i stolpboden. Besökarna kunde också komma med trädgårdsfrukter för att få dem sortbestämda. Åsa besökte fruktutställningen och pomologen Elin Andersson, en av dem som byggt upp årets utställning. Vilka äpplen har folk i sina trädgårdar? Hur luskar hon ut en sort? Och hur spaljerar man ett äppleträd?

Efter svampplockningen är det dags att ta hand om svampen. Elin Andersson berättar vad som är viktigt att tänka på när man rensar och förvarar matsvamp. Svamptorken är en bra kompis! Elin brukar också plocka annan svamp, spindlingar, som hon färgar garn med. Till dagens avsnitt har hon med en hel säck med garn som hon visar Åsa. Nyanserna går i gult, grönt, lila, rosa och blått.     

Länge trodde man att svampar och växter tillhörde samma rike, men i dag vet vi att de är olika organismer. Däremot finns 95% kvar att upptäcka av svampvärlden, menar forskare. Åsa ger sig ut i skogen för att upptäcka en liten del, matsvamparna, tillsammans med Elin Andersson som är trädgårdsmästare och svampexpert på Botaniska. Åsa får lära sig om svampars olika karaktärer, vilket är viktigt när man ska artbestämma svamp. De hittar trattkantareller, kremlor, flugsvampar, taggsvampar och en vacker och god blodsopp. Och så blir det några boktips!

Vad har fåglarna för roll i trädgården? En hel del tyder på att de, liksom insekterna, är viktiga pollinatörer, kanske viktigare än man tidigare trott. Åsa följer med på en av fågelvandringarna i Botaniska en tidig morgon. Den leds av Naturhistoriskas intendent Magnus Gelang som också är gäst i podden. Han tycker att fågelkunskapen hos allmänheten har sjunkit och tipsar om vilka fåglar som kan vara bra att börja lära känna. Och så finns det en del att göra för den som vill få fler fåglar i sin trädgård.

Åsa och Stina dyker ner i potatisens värld. Den omges av spännande historier, propaganda, lidande men också räddning. Ursprunget är Anderna där den länge varit en stapelvara, vilket märks i språket. Både beskrivningar av tid och yta har kopplingar till just potatis. Hur lång tid tar det att koka en kastrull potatis? Ja, svaret på det är ett slags tidsbegrepp. Podden besöker också Botaniskas potatisland med många moderna och gamla kultursorter. Trädgårdsmästaren och potatisansvariga Anna-Karin Ek tipsar: gödsla inte för mycket, det gillar inte potatisen!

Har du koll på vilka växter du passerar på promenaden? Kan du sätta namn på dem? Mycket tyder på att artkunskapen hos befolkningen dalar. Det var länge sedan skoleleverna pressade växter till skolans herbarium på sommarlovet. Och kurserna i artkunskap är inte längre obligatoriska om man läser till biolog. Åsa och Stina är oroade. I dag är många växtmiljöer och arter hotade. För att vi ska kunna stoppa utvecklingen krävs det att vi känner igen det som växter runt oss. Som gäst har de bjudit in en av Botaniskas pedagoger, Karen Otto. I maj anordnar Botaniska en bioblitz där alla som vill kan inventera arter i Slottskogen.

Påskliljor, krokus och en massa andra lökar lyser nu vackert i rabatter och gräsmattor. Botaniskas trädgårdsmästare Birgitta Hagelin gästar podden och berättar hur du planterar lökar och skyddar dem på bästa sätt. Hennes drömrabatt består av blandade lökväxter som hon kan göra vackra buketter av, men hittills har ett lökälskande djur satt stopp för det. Åsa och Stina berättar om narcissernas färd till våra trädgårdar – en resa som för ovanlighetens skulle utspelar sig i Europa och som innehåller allt från spännande upptäckter till plundring och en massa hybrider. 

Fältarbetet i den atlantiska regnskogen i Brasilien fortsätter. Hur ser en insamlingsresa ut? Åsa och Stina inventerar växter och studerar hur ormbunkar och lummerväxter lever för att kunna skapa fina och trovärdiga miljöer i Botaniskas nya växthus. De träffar också på en hel del larver, skogshöns, ett bältdjur och en kobra.

Inför julen gör Stina och Åsa ett besök i Botaniskas bibliotek. Det tog några år innan det kom på plats och det var mycket efterlängtat av Botaniskas grundare Carl Skottsberg. Och det ser ut idag som det gjorde då. Det blir också en massa boktips från trädgårdens medarbetare! God jul!

30 meter. Så högt upp hissas Åsa och Stina när de hälsar på hos ett fikusträd vid en forskningsstation i den atlantiska regnskogen i Brasilien. Den här typen av skog är en av världens mest artrika platser och nu vill forskare kartlägga allt som lever i trädet! Stina och Åsa vill lära sig mer om hur bland annat mossor och orkidéer växer där. Förhoppningsvis kan de skapa liknande habitat i miniformat i de nya växthusen i Botaniska. Gäster: Thomas Berg, General manager på Araca project och Olivia Fitzpatrick, trädklättrare och forskningsassistent på Kew Gardens. 

Tidigt i höstas var Stina i Abisko tillsammans med forskare från Storbritannien. De skulle samla in vilda fröer till världens största fröbank för vilda växter ”Millenium seed bank” som ligger utanför London. I detta fröprojekt fokuserar forskarna på att samla in fröer från arktiska miljöer – Abisko, Svalbard och Grönland. Stina berättar hur det går till på detaljnivå att samla in fröer som ska bevaras för framtiden och hon intervjuar fröexperterna som är med på resan. Visste du att en bilmatta i gummi kan vara perfekt att rensa frön på? Några av fröerna kommer också att hamna i Botaniskas egen fröbank för framtida bevarandearbete!

Nu kommer mörkret och kylan. Krukväxterna som bott på balkongen under sommaren måste flytta tillbaka in. Hur ger man dem kärlek på bästa sätt under vinterhalvåret? Åsa och Stina har läst in sig på äldre krukväxtlitteratur och konsulterar trädgårdsmästare Lisa Rieback. Hennes favoritkrukväxt är novemberkaktusen, som snart går i blom! Ett av hennes bästa vintertips är "växtspa". 

Vad är det som stinker så? undrade folk som passerade Brunnsparken i våras. Jo, där hade det planterats ett antal kejsarkronor, vackra och ståtliga men med en doft som störde besökarna (även rådjur och sorkar). Ämnet uppmärksammades bland annat av Radio Göteborg. Kejsarkronor hör till släktet Fritillaria, klockliljor. Hit hör också Upplands landskapsblomma kungsängslilja. Dessa råkar också vara Åsa och Stinas favoriter, så gissa om de har nördat ner sig. Gäst: trädgårdsmästare Johan Nilsson, som också älskar Fritillaria!

Finns det några växter som planterades  för hundra år sedan när Botaniska öppnade, som fortfarande står kvar i trädgården? Jajemän! En hel del träd, en ganska anspråkslös buske men också annat smått och gott. Åsa och Stina letar efter överlevare i databasen, stöter på en dödslista från begynnelsen och hittar gamla porslinsskyltar som användes som de första växtskyltarna ute i parken. De är synnerligen vackra, varför försvann de? Gäst: trädgårdsmästare Emil Wallin

Om du tittar upp när du står i entrén, ser du Botaniskas första nya växthus uppe på höjden – Bergshuset. Ännu är det inte öppet för allmänheten, men det planteras för fullt med hjälp av slagborr, skedar och sand. I porös sten ska de många alpina växterna bo. Stina och Åsa får titta in i Bergshuset och lära sig mer om dessa växter tillsammans med trädgårdsmästaren Sofia Grönberg.

Som en hyllning till det gröna Göteborg och 400-årsjubileet besöker Stina och Åsa en av de äldsta kolonilotterna och en av de yngsta odlingslotterna i stan. En på land och en i havet. Och vad är egentligen skillnaden mellan en kolonilott och en odlingslott? Gäster: Malin Augustsson, kolonist och trädgårdsmästare samt Maria Bodin, marinbiolog. 

I år är det 100-årsjubileum! Åsa och Stina läser om vad grundaren Carl Skottsberg skrev om Botaniskas förutsättningar när allt började. Mycket lera, blåst och ogräs löd domen. Men trädgården låg vackert omgiven av en naturpark, vilket avgjorde platsen. Trädgårdsmästare Einar Hessman Larsson är en av dem som jobbat längst i Botaniska. Han minns gamla och nya projekt, ett lyckat trappräcke och vyerna uppe från trädtopparna.

När Göteborg firar 400 år syns det också i stadens växtutsmyckningar. Temat är bland annat karneval. Åsa och Stina har bjudit in två av Göteborgs stads trädgårdsmästare, Sofia Cronelid och Malin Augustsson, för att prata om alla gröna små mellanrum som sköts om i staden. Det kan vara allt från en liten urna till en stor park eller äng. När områden förtätas blir de gröna platserna allt viktigare och får fler funktioner. Vilka är era gröna favoritområden?

Stina och Åsa tar sig en tur i skogen under en av de sista dagarna på året. Åsa har hittat revlummer i Änggårdsbergen på väg till jobbet, en växt som de flesta kände till förr i tiden och som användes flitig på jul. Som pynt inomhus, men också på kläder och i medicinska sammanhang. Lummern hade många förmågor. Till exempel att skrämma bort andar och att bota magåkommor.  Idag är lummern inte lika känd, kanske för att den minskat avsevärt på grund av skogsbruk och ett flitigt plockande. Idag är den fridlyst. Vet du hur lummer ser ut?

Har du odlat någon solros till fåglarna i vinter? Åsa och Stina är fascinerade över denna snabbväxande blomma som kan användas till så mycket. Mat, olja, färgning och fibrer. Den kan till och med omvandlas till ett instrument! Och tänk, världens högsta solros blev 9,17 meter hög! Gäst är en av Botaniskas pedagoger, Helen Ekvall, som berättar om hur man odlar riktigt maffiga solrosor.

Har du lagt märke till huset som ligger längs med huvudstråket på väg upp mot klippträdgården någon gång? Det bakom häcken med skylten ”privat”. Det är Stora Änggården. Tidigare har det varit ett privat område, men snart öppnas det upp för allmänheten. Med nya rabatter och en hel del gamla växter. Dahliorna flyttar hit, liksom dagliljor, köksväxter och mycket mer. Dessutom har även Stallet kommit hit, ett hus där Botaniskas arbetshästar en gång bodde. Gäster: enhetschef Eva-Maria Ferm och trädgårdsmästare Filip Laurits.

Stina flyttade till Brännö för ett år sedan. Hon gick från balkong till uteplats och ett helt nytt klimat. Åsa klev på färjan och besökta Stina en dag i september när ljungen fortfarande blommade och det fanns björnbär i överflöd. Vad är det för miljö hon flyttat till? Hur går det för persikoträdet i hörnet?  Och har Stina hittat någon mysig promenadslinga än?

Vissa är planterade i små skogar, andra hänger över en sten. Gemensamt är att de är små vedartade växter som planterats i en för liten kruka. I det här avsnittet undersöker Åsa och Stina traditionen bonsai som ursprungligen kommer från Kina. Jo, det stämmer, men traditionen är mer känd från Japan. Det handlar om krukor, historier och smarta knep. Gäst: Magnus Svenningsson, bonsaiexpert.

Stina och Åsa har varit på tågresa i Europa. De besöker en konferens för botaniska trädgårdar i Budapest och kollar in en salt våtmark i Ungern tillsammans med andra botanister. Att guida ett gäng upptäcktssugna botanister med lupp visar sig inte vara så lätt. Men att resa med tåg, vilken grej!

En trädgård kan vara drömmar, planering, hårt arbete och njutning. Ibland kan det verka svårt att kombinera dessa, särskilt om man  vill ha lugn och ro. Att bara få ligga i hängmattan utan att känna stress över något projekt. Hur gör man? Finns det några smarta knep för den som vill minimera arbetet, maximera lugnet och ändå ha det vackert runt sig? Gäst: Lena Benjegård, trädgårdsmästare i Botaniska trädgården som också har en kolonistuga med tillhörande trädgård där hon mest vill sitta still.

Hur mycket kan man egentligen säga om pioner? Hur mycket som helst visar det sig när Stina och Åsa djupdyker i pionens historia. Åsa är också lite svag för just pioner och har budat hem flera från nätet som hon planterat i sin lilla rabatt. Det blir berättelser om Kina, förädling, myter, jakten på den blå pionen och så ett samtal med Linnea Oskarsson på Nationella genbanken som berättar om hur bevarar hon sköter pioner. Dessutom har hon en viktig efterlysning!

De ser ut som små blommande kuddar och är släkt med gullvivan. Dionysian blommar vackert i gult och rosa under vårvintern och Åsa och Stina besöker dem i det kalla växthuset. Trädgårdsmästaren Marika Irvine guidar runt. Hon har besökt Dionysians naturliga växtplats i Irans berg och var även med och upptäckte en ny art!  Läget i bergen är extremt utsatt, blåsigt och torrt, inget annat liv trivs i närheten och Marika fascineras över hur denna växt faktiskt överlever. Dessutom berättar hon om ett mycket viktigt skäggstrå. 

Att odla sina egna snittblommor har blivit trendigt. Åsa och Stina tar hjälp av Botaniskas trädgårdsmästare Birgitta Hagelin som visar hur hon planerar entrérabatterna med sommarblommor. I år ska de gå i rött, aprikos och lime och så blir det en hel del dahlior. Det snackas skisser, uträkningar, trender, favoriter och såddtips. Åsa som vill ha en rabatt med zinnior i sommar får veta hur hon ska gå till väga.

Grönkål, blomkål, brysselkål och rödkål. Kål kan se ut på många sätt, men vilken kål är egentligen ursprunget? Åsa har läst en ny forskningsrapport som säger sig ha svaret. Och det är inte vad man tidigare trott. Kål som ord är också lite lurigt. Kål kan betyda olika saker i historiska odlingssammanhang. Gäst är trädgårdsmästaren och kålälskaren Madelene Krug som berättar  hur du driver fram riktigt knubbiga och tåliga kålplantor som står emot det mesta. Ett trick är att så kålfrön tidigt på vårvintern - utomhus.

Det bullrar, grävs och planteras om. Aldrig har så väl många grävskopor skådats i Botaniska trädgården? Vad är det egentligen som sker? Jo, det ska byggas nya växthus, trägården ska få ett nytt besökscentrum och vissa rabatter kommer att flyttas till andra platser. Till exempel den älskade dahliarabatten. Senare i höst ska också huvudvägen upp mot klippträdgården dräneras. Åsa och Stina försöker förstå oredan och träffar Botaniskas verksamhetschef Mari Källersjö som beskriver omvandlingen. Och så berättar trädgårdsmästarna Åsa Kullin och Marika Irvine om olika smarta odlingssubstrat som kalktuff, pimpsten och sand.

En björk kan växa högt upp i bergen, en annan längre ner i inlandet och en tredje vid kusten. Alla är samma art men har olika genetisk variation, eftersom de växt på så olika platser och anpassat sig till just sitt lokala klimat. Variationen är viktig att ta vara på inför framtida klimatförändringar eller sjukdomsangrepp. Planterar man alltid samma typ eller klon av en växt i till exempel en stad, blir grönskan väldigt sårbar ifall en sjukdom slår till. Se på almsjukan!   – Genetisk mångfald är nyckeln till allt, säger poddgästen Henrik Sjöman, vetenskaplig intendent i Botaniska trädgården.

Vem är egentligen Åsa och hur ser det ut med växtligheten hemma hos henne? Stina hälsar på Åsa som bor i ett klassiskt radhusområde i Mölndal. Den lilla trädgården utspelar sig på både fram- och baksidan. Åsa visar stolt upp sin luktrabatt, sina tomatplanteringar och komposten. Den som aldrig ville förmultna. Hur gick det med den? Och så går de Åsas kvällspromenad vid Änggårdsbergens fot.

Stina och Åsa träffar årets sommarpratare, Alexandre Antonelli, vid Finnsmossen i Änggårdsbergen. Alexandres intresse för biologisk mångfald föddes när han som femåring såg den vackra blå morphofjärilen i Brasilien. Snart kunde han inte sluta att plocka med sig saker från naturen. Frön, skalbaggar, snäckor och stenar. Så lärde han sig också att se skillnad på olika växter och djur –  en förutsättning för att uppskatta och värna mångfalden av arter i världen. För den är hotad! Åsa och Stina pratar med Alexandre om vikten av biologisk mångfald, om hur det är att jobba på Kew gardens i London och hur man nycklar fram en art i en flora.

Humulus lupulus slingrar sig alltid medsols och kan växa 15 cm på ett dygn. Ja, nu växer humlen så det knakar uppe vid stolpboden i Botaniska trädgården. Växten har en lång historia i Göteborg och Sverige som brygg- och spånadsväxt och den vill Botaniska  berätta om i sommarens nya utställning "Humle – en slingrande historia". Gäster i programmet: Botaniskas trädgårdsmästare Maria Sjöstedt och humleodlaren Tony Johansson.

Att återhämta sig från utmattning i en trädgård, hur funkar det? Botaniska trädgårdens verksamhet Gröna Rehab hjälper människor att hitta en väg ut ur stress och depression. Platsen är Lilla Änggården – trädgården och skogen runt. Här sker psykoterapi, arbetsterapi och fysioterapi i en kombination. Deltagarna får sköta trädgården, så frön, rensa ogräs, göra kroppskännedomsövningar och promenera i naturen. Detta varvas med samtal och vila. Åsa och Stina pratar med trädgårdsmästaren Hanna Berko och fysioterapeuten Malin Odenhall om hur stort det kan vara att plocka en vacker bukett till sig själv.  

Tänk på din trädgård. Var tycker du om att dricka en kopp kaffe? Var spelar du helst boll? Var är skönast att ta en lur? En trädgård har många platser med olika mikroklimat som passa olika växter. Där är det soligt! Där är det kallt! Där är det lä! I klippträdgården i Botaniska trädgården kryllar det av mikroklimat, mycket på grund av alla stenar som finns där. 20 centimeter hit eller dit kan betyda liv eller död för en växt. Thomas Pouzette, anläggare och trädgårdsmästare, delar med sig av sina bästa tips när man bygger ett stenparti med varierande mikroklimat. Och hur gör man egentligen för att skapa ett stenparti och inte en stenhög?

Att lära sig något nytt. Kanske passar det extra bra i pandemitider när man tillbringar så mycket tid med sig själv hemma? Åsa och Stina har länge velat lära sig mer om mossor, men hur bär man sig åt när man vill lära känna en ”ny” växtgrupp? Med böcker, lupp och färskt medlemskap i Mossornas vänner ger de sig ut i Smithska dalen för att undersöka miniatyrvärlden av mossor. Och vilka namn! Pottmossa, neonmossa och piprensarmossa. Gäst: Fia Bengtsson som är medlem i Mossornas vänner.

För ett år sedan blev Botaniskas landskapsarkitekt, Henrik Sjöman, med nytt hus och trädgård i Skåne. Lerjord i växtzon 1. Nu är han i full färd med att planera och plantera. Nyligen lyfte en kran in ett stort Kentucky-kaffeträd som ska pryda uteplatsen där grillen står. Det ultimata caféträdet, enligt Henrik. Åsa och Stina pumpar honom på information om hur man ska tänka när man skapar sin egen oas. Var börjar man? Och var placerar man uteplatsen? Henrik tipsar och berättar hur han och familjen gjort i sin trädgård.

Hur ofta ska jag plantera om min orkidé? Hur skapar jag en rabatt som är lika snygg året runt? Vilket är det bästa trädet för kojbygge? Årets första program blir frågor. Vi får in en massa frågor från lyssnare och besökare och nu är det dags att försöka besvara några. Till vår hjälp har vi trädgårdsmästarna Åsa Kullin och Lisa Rieback samt landskapsarkitekt och intendent Henrik Sjöman. 

De sprider sitt ljus mitt i mörkaste vintern. Hyacinten, amaryllisen och julrosen. Några av våra mest kända julblommor vill egentligen blomma på våren, men med smarta knep har människan fått dem att tro att det är vår redan vid jul. Lär dig hur du söver och väcker din lök eller knöl så att den slår ut även nästa jul. Visste du förresten att den vanliga amaryllisen egentligen heter något annat och att julrosens grekiska namn inte är så... trevligt? Gäst: trädgårdsmästare Johan Nilsson.

Träden hjälper oss att rena luften. Och vissa träd är bättre än andra på det. Forskaren och miljöinformatören Jenny Klingberg har studerat hur olika träd ackumulerar föroreningar i staden. Med hjälp av en specialbyggd sekatör har hon klippt ner barr och blad på 20 meters höjd i Botaniskas arboretum. Vilket träd är den bästa renaren och vad har träden mer för funktion i staden? I novemberavsnittet pratar Åsa och Stina om trädens många ekosystemtjänster.

Sommaren är över. Allt vissnar ner. Stina och Åsa öppnar locket till komposten och kikar ner bland förmultnande växtdelar, hoppstjärtar, gråsuggor och maskar. Botaniskas pedagog Kennert Danielsson, som har många olika komposter i sitt eget hem, berättar hur man skapar fin jord och bjuder på en trudelutt. Åsa som aldrig fått ordning på sin kompost får ett tips som ger henne nytt hopp. Stina vill etablera en kompost på sin inglasade balkong. Går det? Allt går, säger Kennert och visar upp sin masksnaskask – en liten inomhuskompost.

De kan var köttiga, mjuka eller hårda. De kan ha små nötter inuti eller utanpå. Bär är en viss typ av frukt, men alla bär som vi kallar bär är inte bär. Enbär till exempel, är en kotte, för den växer ju på ett barrträd. Och hur är det egentligen med bananen? Snurrigt? Javisst! Åsa och Stina guidar dig gärna i världen av botaniska frukter. Trädgårdsmästare Anna-Carin Ek visar upp Botaniskas växthus som nu är är fyllt av frukter – gurkor, tomater, paprika och chilis. Hon berättar hur du ska sköta tomaterna nu på hösten och varför gurkan helst vill stå i en kruka i jordbädden.

Vissa växter spenderar merparten av sina liv under marken, andra lever i träd och vissa livnär sig helt på andra växter. Stina och Åsa funderar kring växternas olika livsformer och anpassning. Hur har det gått till när människan försökt förstå en okänd växt? Åsa berättar om den populära brudorkidéns komplicerade väg till var och varannans fönster. Trädgårdsmästare och orkidéexpert Åsa Kullin beskriver hur hon gör när hon får en helt främmande, exotisk växt till växthuset som hon ska lära känna och sköta om.  

För vissa är naturen bara en grön vägg. Allt ser likadant ut. Man pratar om begreppet ”Plant Blindness”. Hur gör man för att börja urskilja det lilla i det stora? Stina och Åsa spanar ner i gräsmattan, kikar på blommans detaljrika delar och pratar med pedagogen Helen Ekvall som lär barnen att plantera och urskilja en blomsteräng.

Magnolian är ett av våra äldsta träd, det kan man bland annat förstå genom att studera blommorna och vem som pollinerar dem. Botaniskas vetenskaplige intendent, Henrik Sjöman, gästar podden. Han visar upp en värld av magnolia, för han tycker att magnolian är det perfekta stadsträdet som borde användas mer. Varför planteras det så få trädsorter i staden? Henrik berättar också om resan till Kina när han letade efter den mytomspunna dalen där det skulle växa mörkt purpurfärgad magnolia, om mötet med tv-stjärnan David Attenborough och om hur man planterar en magnolia. Jo, för den är lite kinkig i vårt kalla klimat.