Podcast appearances and mentions of tony johansson

7 april. Regeringen vill utreda invandringens kostnader. I själva verket är det fråga om en vinst. Det menar Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia, i en ny rapport från tankesmedjan Katalys. Han och Johan Eklund, professor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, gästar Andreas Ericson.

Det senaste decenniet har den politiska diskussionen handlat om att invandringen är en börda för Sverige. Migrationen bör därför begränsas, har varit analysen. Tidöregeringen har gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att beräkna invandringens kostnader. Men medför invandring verkligen en kostnad? Eller har migrationen gjort oss rikare? Kommer en begränsad invandring rent av göra oss fattigare som land? Tony Johansson, författare till rapporten ”Vinsten med invandring” gästar Katalys och Starta pressarna. Medverkande: Tony Johansson, Enna Gerin & Daniel Suhonen.

Tony är en väldigt rolig komiker aktiv i Göteborg. Följ honom på instagram! @johhnytonfiskson Han är även aktiv i Göteborgs improcomedy scen! @gbgimpro på insta! Lyssna även på hans pod Tonys Impropod

Hantverksbryggerier gör lokal öl över hela landet. Men sällan på lokala råvaror. För tio år sen trodde många att svensk humle var nära ett genombrott. Varför blev det inte så? Och vad händer nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste 15 åren har vi sett en ölrevolution i Sverige, med små hantverksbryggerier över hela landet och ölsorter med mycket humlesmak, som IPA och APA.Det startades också flera humleodlingar. Länsstyrelserna höll kurser i humleodling och gamla humlesorter väcktes till liv. Men den svenska humlen kom inte in i den lokalproducerade ölen. Idag kämpar humleodlare med att få sålt sina råvaror och flera har lagt ner odlingarna.Svenska humlesorter är ofta inte lika aromatiska som till exempel amerikanska sorter. Förr användes de mest för beska och konservering av ölet (humle är antiseptiskt).– När småbryggerierna slog igenom var de väldigt influerade av den amerikanska ölkulturen – öl som smakade mycket humle, säger mat- och dryckesexpert Sanna Lindberg. Svensk humle har inte alls samma arombild som amerikansk och australiensisk humle. Intresset för IPA var så starkt att vi inte hade något användningsområde för den svenska humlen.Att lokal öl sällan innehåller lokala ingredienser var något Sanna uppmärksammade tidigt i sin yrkesroll. – I vinets värld är det självklart att råvarorna kommer från platsen som står på etiketten. Jag blev ganska överraskad när jag förstod att råvarorna från sprit och öl kan komma från hela världen. Öl är mer som att laga mat. Man köper ingredienserna, skriver ett recept och sen börjar man laga.Sanna förklarar varför hon tycker att det är viktigt att svensk öl görs på svenska råvaror. Tony Johansson, humleodlare och ordförande i Svenska humleodlareföreningen, beskriver utvecklingen för humleodlarna, och varför föreningen nu ska läggas ner.Vi besöker också Ulrika Johansson på Wättle bryggerihus som ibland använder humle från Alingsås.– Jag hade som de flesta bara hört att svensk humle inte ger så mycket smak. Jag blev positivt överraskad. Humlen gav en otroligt elegant smak. Sanna Lindberg tror att vi behöver öka kunskapen om svensk humle. Den passar visst i ölsorter där inte humlens arom har så stor plats.– Svensk humle gör sig allra bäst i lagerölsstilar, säger hon. Nu fokuserar många bryggerier på just lageröl. Då behöver man hitta sätt som gör en unik, och då kan svenska råvaror var ett.

Tony Johansson är en improvisatör med en fot i Stockholm och en fot i Göteborg. Han är matematiker i grunden, och spelar med Gbgimpro, The Splash och med Presens. Han hittade impron genom sitt humorintresse, och är mest skolad i UCB:s "game of the scene"-stil. Vi pratar om att ifall vi främst är komiker, skådespelare eller improvisatörer, om hur vi kan göra saker roligare, om att tänka på vad du säger, smarta skämt och ord-ekonomi. Att träna på vad:et lika mycket som hur:et. Att prestation och att vilja vara rolig inte behöver höra ihop. Och så pratar vi om att vara en humorsnobb, karisma och igenkänningen i att bedöma varandra på första dejten.

My ger oss bakom kulisserna från Humorgalan på TV4. Bitten lär oss nya och gamla ordspråk. Den artificiella intelligensen Aurora uppdaterar och återställer.Varning för dumheter och brist på verklighetsförankring.Biljetter till De 39 stegen: https://vasterbottensteatern.se/forestallning/de-39-stegen/ Instagram: @lustgascomedy @mygudmundsdotter @johnnytonfisksson

Vi snackar närodlat idag. Podden gästas av odlingsfantasten Tony Johansson och dessutom ger sig Kaksmulan Kathinka ut på äventyr och besöker Slättåkra Närproducerat och kollar in härligheterna. Hurra!

Björn Ende lär sig vad en synth är. Öyvind (Tony Johansson) lär oss vad alla fågelarter är rädda för. Ritchart T (Elias Bjärgvide) läser dikter och lär oss att inte vara dömande.Varning för dumheter och brist på verklighetsförankring. Kickstarter till Stalin The Musical: https://www.kickstarter.com/projects/671743721/stalin-the-musical Biljetter till De 39 stegen: https://vasterbottensteatern.se/forestallning/de-39-stegen/Instagram: @lustgascomedy @bjornende @johnnytonfisksson

Elias erkänner medhjälp till stöld. Sen har både Elias och Andreas dubbelbokat sig så Tony stannar och intervjuar Bröderna Pezoz (Andreas Anterot och Elias Bjärgvide) som driver ett loppis-franchise. Vi får höra om det eviga sökandet efter den frånvarande pappan och brustna hjärtan. Varning för dumheter och brist på verklighetsförankring. ROM COM: https://kulturhusetstadsteatern.se/teater/rom-com-en-romantisk-komedi De 39 stegen: https://vasterbottensteatern.se/forestallning/de-39-stegen/Instagram: @lustgascomedy @johnnytonfisksson

Vi leker "GES-låt eller påhittad". Sen trillar Trubaduren Mats in (Tony Johansson), mest känd från Magnus Ugglas låt, och försöker ragga upp Andreas. Sen kommer gästen Moses (Elin Almén) som är dum i huvudet. Efter det kommer Flynn Bagge (Elias Bjärgvide) och pratar inte om det som hände med sitt ex Patricia. Istället peppar han alla att springa.Varning för dumheter och brist på verklighetsförankring. Om mimföreställningen: https://www.uniarts.se/aktuellt/evenemang/evenemang-vt-2022/festfolk Instagram: @lustgascomedy @johnnytonfisksson @elin_almen

Roland och Kathinka träffar HG Karlsson som är fältbiolog och pratar om invasiva växter och arter.  Maggan och Peter ringer Tony Johansson och pratar vidare i ämnet.  Härligt program. Trevlig lyssning!

Komiker och improvisatörer gästar Lustgas förklädda till påhittade karaktärer. Detta avsnitt är en tidskapsel. Vi tar upp personliga konflikter kring facebook-användande. Sen kommer vikarien Kalle Lindström (Andreas Anterot) tillbaka, han som är i konflikt med Filip och Fredrik. Han lanserar en ny hemsida. Gäst är Mr. Kevin (Tony Johansson) som är twitch-streamer som spelar upp klipp och delger oss sin livshistoria. Varning för dumheter och brist på verklighetsförankring. Instagram: @lustgascomedy @johnnytonfisksson

Humulus lupulus slingrar sig alltid medsols och kan växa 15 cm på ett dygn. Ja, nu växer humlen så det knakar uppe vid stolpboden i Botaniska trädgården. Växten har en lång historia i Göteborg och Sverige som brygg- och spånadsväxt och den vill Botaniska  berätta om i sommarens nya utställning "Humle – en slingrande historia". Gäster i programmet: Botaniskas trädgårdsmästare Maria Sjöstedt och humleodlaren Tony Johansson.

Komiker och improvisatörer gästar Lustgas förklädda till påhittade karaktärer. Efter ett offer av ett lamm för de nya lyssnarna så välkomnar vi in komikern Clara Kristiansen(!!!) som vikarie. Hon är en duktig flicka och hjälper oss reda ut olika kristna paradoxer. Efter det tror vi att vi ska få träffa den fantastiska influensern och sångerskan ”Rosetta”. Istället kommer hennes storebror Rudi som är minst sagt avundsjuk. Vi gräver oss ner i vem, eller kanske mer vad, den illaluktande komposthögen Rudi är. Sen entrar Filmkritikern Bernard lokalen med sylvassa recensioner av filmerna Frost, Toy Story och Harry Potter och De Vises Sten. Varning för dumheter och brist på verklighetsförankring. Instagram: @lustgascomedy @clarulk @johnnytonfisksson

Vi grottar ner oss i rabatten och snackar kål på längden och tvären. Kathinka och gjort en härlig kål-kaksmula och vi ringer Tony Johansson som berättar om humleodling och kålodling.Trevlig lyssning!

Komiker och improvisatörer gästar Lustgas förklädda till påhittade karaktärer. Andreas måste storma riksdagen och sätter in den före detta NASA-anställde Bo Lufsen som vikarie. Han kommer med sanningen om bland annat jordens form, Gäst den här veckan är hårdrocksbandet Oknytt med frontfiguren Varg Västervik. Varg berättar om metallens budskap och längtan om att bli folklig. Varning för dumheter och brist på verklighetsförankring. Instagram: @lustgascomedy @johnnytonfisksson

Tony Johansson och Peter Bengtsson drömmer fritt. Om de inte skulle bo där de bor och ha den trädgård de har, hur skulle det då se ut?.   Ett slags avsnitt kring vad som inspirerar oss mest just nu skulle man kunna säga. Bifogar naturligtvis en lägesrapport.  Trevlig lyssning. 

Tony Johansson och Peter Bengtsson är mitt i den underbaraste av trädgårdstider. En smula utslitna men ändå glada. Pratar om horisontella och vertikala linjer i trädgården. Hoppas ni diggar!  Trevlig lyssning!  

Tony Johansson och Peter Bengtsson snackar om balans. Växter som tar för sig för mycket. Vem skall man hålla i hampan? Några exempel på när det rusat iväg samt en och annan som blivit utträngd av andra. Inte ogräs utan obalans. Typ så. Trevlig lyssning!

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges svar på Krutov, Larionov och Makarov, snackar i veckans avsnitt om den Moriska trädgården. Tony skall göra en utställningsträdgård i Malmö och smider planer, Peter tjatar om att han måste patinera noga. De båda talar om träning och hoppas de skall bli starka och fina, ja ni hör, det blir ju ett jättetrevligt avsnitt. 

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges svar på Lasse Berghagen och LillBabs, snackar motorsåg för glatta livet.. Varningar utfärdas och tips berättas. Goo sågstämning!    

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges svar på Dr Quinn och Sully, snackar julnötter och deras träd. Det blir mycket valnöt och hasselnöt men även en och annan pecan och dess kompisar såklart. Det visar sig också vara årets sista avsnitt och julstämningen ligger och bubblar i botten på ett gött sätt. Hoppas ni gillar det, god fortsättning!!!  

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges svar på Mia Skäringer och Klara Zimmergren, griper sig an julmaten. Lyssnare har skickat in recept och tips och det vänds och vrids på julbordet ur ett vegetarisk och odlarperspektiv. Snart e det jul och det blir ju supertrevligt.. Håll i hatten och trevlig lyssning.

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges Bagheera och Mowgli, får idag underbart sällskap. Johannes Wätterbäck - Farbror Grön gästar podden och berättar allt man vill veta om chili. Det är nämligen strax dags för den som vill odla de chilisar som är lite långsamma på att utveckla sig. Så tro det eller ej, på ett märkligt sätt är våren här (och chansen att få frön i julklapp). Det blir också snicksnack om livet, takfarmar och andra grejer såklart, men framförallt chili. Så lyssna och njut när de tre vise männen gör comeback med chilitomteluvorna på och vrider och vänder på begreppen.   

Tony är med i house teamet Bums hos Presens, spelar med Splash varje vecka på The Liffey, och forskar inom matematik. Vi pratar om kopplingar mellan impro och olika ämnen som; matematik, algoritmer, slumpvandring, evolution, och entropi, och mycket mycket mer.

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges svar på Fred Flinta och Barney Rubble, snackar belysning och ljud i trädgården. Ironiskt nog strular en mick i slutet och bjuder således på lite dåligt ljud, men strunt i det för detta goa vill ni inte missa. Belysning, varmt och kallt, stämning och att det skall vara sobert med effekterna.  Den typen av samtalsämnen rullar runt i detta 50:onde avsnitt av Blommar det?    Festlig lyssning!

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges Ler och Långhalm, snackar och drömmer om Lönnar. De bästa lönnarna, de svenska lönnarna, de snyggaste lönnarna..   Gott snack om ett underbart släkte träd helt enkelt..  

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges svar på Basil och Sybil Fawlty, pratar om slutet på Tonys SydAfrikaresa och den underbara Krugerparken. Vi passar även på att snacka om Peter Bs medverkan i Halv 8 hos mig (säsong 21 avsnitt 49) samt snicksnack om höstens ditt och datt..  Lyssna och njut av ett puttrigt och ibland lite rafflande avsnitt..   STÄMNING ! ! !

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges svar på Simon&Garfunkel, snackar om trädgårdsmässan i Johannesburg. Tony är nämligen på storståtligt besök och undersöker trädgårdssvängen i SydAfrika. Både trädgårdsmässan och botaniska trädgården betas av. Allt e härligt men lite annorlunda.  Trevlig lyssning. 

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges svar på Holmes and Watson, tar sig an pumporna och dess kompisar och försöker reda ut begreppen. Varför är vissa plantor stora och andra små, varför är vissa bra på att lagras och andra inte.. Hur ligger det till med allt i detta märkliga släkte.. Är de släkt med gurkorna.. Ja, vissa av dessa frågor får ni svar på i avsnittet, andra inte.. Så kan det vara i livet.. Festlig lyssning   //T&P

Tony Johansson och Peter Bengtsson, TrädgårdsSveriges Marty McFly och Doc Emmett Brown, vänder på begreppen i trädgården. Avsnittet går mest ut på att Tony förhör Peter på mängder av olika begrepp och grejer som har med trädgården att göra. För grund och djup dykning med viss begreppsförvirring. Stämning god..  Peter smått virrig..  Typ så..    Trevlig lyssning!

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges svar på Toad och Prinsessan Peach, snackar anemoner i aldrig tidigare skådad utsträckning. Det blir lite kompostbabbel och höststress också, ett klassiskt Blommar det? avsnitt helt enkelt.. Trevlig lyssning

Tony Johansson och Peter Bengtsson, TrädgårdsSveriges svar på John and Yoko, snackar om hur plötsligt frosten drog in och framförallt om agroforestry. Många skulle beskriva stämningen som god. Lyssna själv och avgör.

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges Macaroni & Cheese, snackar matsvinn. Det har visat sig att det slängs löjligt mycket mat och vi försöker vrida och vända på begreppen med blandad framgång. Lyssna och fundera..   Allt gott    

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges Bonnie och Clyde, talar ut om årets utställningsträdgård på Bokmässan som Tony är i full färd att producera tillsammans med studiecirkelgruppen Kulturen, ett gäng härliga entusiaster som även de hörs i detta lite extra långa och goa avsnitt av Blommar det.   Vi babblar även generellt om utställningar och att göra saker, att inte utsätta sig för blanka blad utan skaffa referenspunkter att förhålla sig till som ett sätt att komma framåt.  Ett härligt avsnitt helt enkelt.. Trevlig lyssning!

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges Mulder och Scully, gör en djupdykning i bokhyllan. Trädgårdslitteratur vi minns blir det. En nostalgitripp för oss, förhoppningsvis härligt för er kära lyssnare. Nu kastar vi loss bland trädgårdsböckerna och njuter av blommigt språk. HURRA!    

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges svar på Chip n Dale, snackar lökar. Vårlökar, eller alltså höstlök på det sättet att de sätts på hösten vilket är nu, eller snart men blommar på våren så då blir det ju vårlök på något sätt. Det torde vara så det ligger till.  Trevlig lyssning!

Tony Johansson och Peter Bengtsson, TrädgårdsSveriges svar på Kermit and Ms. Piggy, ger sig ut på skattjakt och samlar frö. Hur gör man, är det lönt och kan man så direkt i kruka undrar vi bland annat i detta avsnitt. Trevlig lyssning!

Tony Johansson och Peter Bengtsson, TrädgårdsSveriges svar på Kermit och Ms. Piggy, tar sig an kål-familjen. Med glatt humör och go stämning babblar de sig genom de flesta tänkbara kålsorter och bjuder på både recept och varningar. Talad trädgård när den är som bäst. Trevlig lyssning!  

Tony Johansson och Peter Bengtsson, TrädgårdsSveriges svar på Mario and Luigi, bjuder ännu en gång upp till dans. Humleserien avslutas med snack om hur den används i praktiken (bryggning) samt ett långt smaktest. Vi har varit på besök i ett mustigt hemmabryggeri och hämtat inspiration (och smitt bryggarplaner) och nu omsätts diskussion i handling och dryck. Stämning = god!

Tony Johansson och Peter Bengtsson, TrädgårdsVärldens svar på Tommy och Annika, fortsätter sin Humle-serie.. Avsnitt 2 handlar mer om hur den rackaren skall odlas, lite tips och trix, varningar och härligheter.. Tony berättar sina bästa hemlisar och blottlägger både kunskaper och luckor i latinet.   Goo stämning helt enkelt.  

Tony Johansson och Peter Bengtsson, TrädgårdsSveriges Sheriff Bart och Jim, The Waco Kid, snackar humle – del 1 i Blommar dets Humleserie. Tony är en riktig rackare på humle så nu blir det en verklig djupdykning. Håll i hatten och ladda upp med luppelin för nu blir det 100% humlesnack!

Tony Johansson och Peter Bengtsson, TrädgårdsSveriges Shrek and Fiona vältrar sig i sommar och skörd, Maggan Ek gästar och beskriver härligt arbetat arbete och nya planer och Tony besöker Tjörns trädgårdar och Mikael S Andersson som berättar fantastiska saker om palmhus, övervintring, orkidéer och andra fantastiska ting. Lyssna och njut! https://yourgardenexpert.com/ https://tjornstradgardar.se/ http://egyptensoas.se/ http://allkonstverket.se/stilla-dagar/  

Tony Johansson och Peter Bengtsson, TrädgårdsSveriges Snoopy & Woodstock, snackar kompost. Tony läxar upp Peter som vill slänga avfall, vad är skillnaden på varm och kall, grönt eller brunt material.. Denna typ av grejer babblar vi om... Trevlig lyssning!!!  

Tony Johansson och Peter Bengtsson, TrädgårdsSveriges Tom och Jerry, ger en lägesrapport, en nuläges-analys direkt ur rabatten.  Hur ligger vi till, vad funkar och vad har gått hädan. Vi passar även på att gratta kronprinsessan på födelsedagen på olika sätt.. En klassisk semesterpodd helt enkelt.. Festlig lyssning  

Tony Johansson och Peter Bengtson, TrädgårdsSveriges Fiona och Shrek, tar sig denna vecka an hängig, klängig växtlighet. Vi snackar djungelkänsla, lianer, vackra blommor på långa rankor, helt enkelt klängväxter.  Trevlig lyssning    

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges Katniss och Peeta, snackar om att visa sin trädgård för främlingar. Sen blir det glatt gästspel av den ljuvliga Klara Hansson (Modellodlingen på Insta) som driver ett projekt på Angereds gård där det skall göras prima grönsaker till närbelägna skolor - odlingstips i stor skala således.  Trevlig lyssning!!

Tony Johansson och Peter Bengtsson, TrädgårdsSveriges svar på Thelma and Louise snackar ärtor och bönor. Ibland blir det fel och då får Siri komma in och rätta. Stämningen och blomningen mycket god. Festlig lyssning!    

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges Marty McFly and Doc Brown, tar sig an ängen. Det kanske finaste vi har. Den underbara sommarängen, midsommar och allt detdär. Dessutom bjuder Tony som vanligt på ovärdeliga tips bland annat gällande Nattviolen, Peter bli impad - ja, allt e precis som vanligt. Dessutom gör vi snabbvisit hos Birgitta och Göran Rosendahl i deras otroliga trädgård. Stämningen helt enkelt mycket god. Trevlig lyssning!

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges Chief inspector Tom Barnaby och någon av hans otaliga assistenter (förmodligen Troy) snackar växter i växthus. Tony berättar om sin nya fantastsiak odlingstunnel med droppbevattning, Peter skryter om sitt scenografiväxthus i trä, ja, allt e som vanligt igen.   Trevlig lyssning

Tony Johansson och Peter Bengtsson - trädgårdssveriges Baretta och hans kakadua griper sig an moroten. Tänk va mycket olika grejer det finns att säga om den. Moroten som religös symbol, moroten som hälsobringare och moroten som granne i odlingslandet. Detta och mycket annat i ett riktigt långt och gott avsnitt om morot. HURRA! och trevlig lyssning!!!

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges Hercule Poirot och Arthur Hastings kastar sig ut i rabatten på jakt efter de små krypande krypen och slingrande rackarna. Nytto och Onyttodjur i rabatten helt enkelt. 

Tony Johansson och Peter Bengtsson - Trädgårdssveriges Peanut Butter & Jelly snackar golv i trädgården. Tony visar sig vara lite av en fena på stenläggning (såklart) och ger matnyttiga tips och trix. Peter skryter om ditt och datt driver tesen att underarbete är överskattat.  Dagens ros blir på ett ovanligt sätt och nåt är märkligt med Tonys traktor. Ja, ännu ett fullmatat avsnitt som ni förstår.  Trevlig lyssning!!

Tony Johansson och Peter Bengtsson, Trädgårdsvärldens Jamie och Tyrion Lannister tar sig an det viktigaste vi har - jorden. Lera, sand, morän och sånna grejer. Samt djupborrad rosplantering mycket nära andra växter. Festlig lyssning!    

Tony Johansson och Peter Bengtsson, TrädgårdsSveriges Legolas och Gimli tar sig an vårbruket. Hur gör man? Vad gör man? När gör man det? Några av dessa frågor får svar. Vi får även höra en extra lång pluggrunda samt en sensationellt tidig LatinTävling. Detta och mycket mer i avsnitt 14.    Festlig lyssning!

Tony Johansson och Peter Bengtsson - trädgårdssveriges Kurt Olsson och Arne snackar vidare i dessa underbara vårtider. Det blir fakta om gräsmattan, trädgården som plats för hälsa och återhämtning med experten Maria Skutberg (Feel free by nature). Naturligtvis även någon slags utvärdering av TetrisTrädgården. Peter har fått oväntat besök i växthuset och Tony skall så massvis med gröngödsel på humleodlingen..  Ja, ni hör, ett fullmatat avsnitt. Trevlig lyssning!!!            

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdsSveriges Forrest Gump and Benjamin Buford “Bubba” Blue, är på Vår trädgård i Göteborg och njuter frukterna av sin TetrisTrädgård. Poden får besök av både den fantastiska Jessica Lyon som får dagens ros och Linda Schilén som berättar om lite goa trädgårdstips och genvägar i trädgården. Dagens tema är Backsippan..   Goooooooo lyssning.        

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges Luke och Leia Skywalker snackar trädgårdsliv. Tony har varit på Nordiska trädgårdar och ger en utförlig rapport. Och den goe Peter Englander är gästartist och snackar om glasade rum i trädgården och om att ha en medelhavsaktig livsstil.  Lyssna och njut!

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdssveriges Kenny Rogers och Dolly Parton snackar dammar. Ett vatten i trädgården är verkligen en härlig grej som alla borde unna sig. Passar på att fortsätta smida lite planer kring Vår trädgård i Göteborg. Trevlig lyssning

Tony Johansson och Peter Bengtsson, Trädgårdssveriges svar på De tre tenorerna spekulerar vilt om att överta eller ärva en trädgård. Samtidigt dricker de Tonys hemgjorda öl och har det härligt.  Även snabbvisit hos Bengt Mårtensson från Trädgårdspaletten som berättar härliga ting om krukväxter. Håll till godo!

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdsvärldens Luke och Leia Skywalker jobbar sig vidare genom trädgårdsåret. Tony vårstädar trädgården och Peter berättar om en mystisk doft i växthuset (lite äcklig historia). Sen blir det dags att realtidsträdgårdsdesigna en entreträgård på en trädgårdmässa..   Lycklig lyssning!

Tony Johansson och Peter Bengtsson, trädgårdsvärldens Starsky and Hutch talar om ett av sina absoluta favoritämne - Träd i det första avsnittet av BLOMMAR DET? Hjärtligt välkomna!

Om att försöka odla världens största pumpa. Kockar och kokboksförfattares favoritpumpor och favoritrecept. Och om pumpor i Japan och Kina. Tony Johansson är odlaren som snöat in på att odla så stora pumpor som möjligt. T ex halloweenpumpor i megaformat. Följ med till hans odling i Egypten i Marks kommun ja, det heter Egypten! Världens största pumpa vägde 1,2 ton. Hur stora har Tony lyckats odla? Pumpa hör till familjen gurkväxter, precis som meloner och squash. Och gurka förstås. Ibland kan det vara svårt att veta var gränserna går. I frökataloger kan man hitta pumpagurkor och gurksquash och melongurkor. Kokboksförfattaren Fanny Bergenström berättar om sina pumpafavoriter och vad hon gör med dem. Kocken och krögaren Katja Palmdahl ger oss också några tillagningsidéer. Och på Mikado - den äldsta japanska restaurangen i Göteborg träffar vi Yasuyuki Mukae och Tsoi Mo Sing. De berättar om pumpa i japansk och kinesisk mat. Och bjuder på en liten buffé.

Pumpans tid är här. Den är kort men färgsprakande. Erik och Åsa kollar in ”Stallet”, pumpalagret, i Botaniska, inför den stora pumpakavalkaden i oktober. De får besök av Tony Johansson som är besatt av att odla gigantiska pumpor, sådana som man ser på pumpatävlingar i USA. De största exemplaren i världen har vägt över ett ton! Tony tipsar om vad man ska tänka på för att få till giganterna. Det handlar bland annat om fröer, jordborrar, startgropar och värme. Anders är med på telefon och berättar hur det gått för hans pumpaodling och ger sina pumpafavoriter.

I vårt Eftersnack efter den oavgjorda matchen mot Sundsvall pratade vi om startelvan, uteblivna straffar och spelarprestationer och funderade också kring att det antagligen behöver hända något under transferfönstret i sommar. Panelen består av: Kent Granqvist, Johannes Bethanis, Stefan Brundin, Tony Johansson och John Holmström. Lyssna på programmet här: via iTunes genom att klicka HÄR via Acast […]

Efter den oavgjorda matchen mot Halmstad samlades vi återigen på läktaren för ett Eftersnack. Vi fick besök av Johannes Hopf som drar till Turkiet och vi pratade självklart om förändringen på målvaktsposten, om läget i tabellen och om kommande transferfönster. Panelen den här gången bestod av Kent Granqvist, Patric Eriksson, Tony Johansson och Bara Bajens […]

Sjukhus Lex Maria anmäler förlossning, nya regler för kommunala biståndsresor och svenska språkanalyser får kritik av domstol i Storbritannien. Idag tar vi reda på vad som hänt efter några av våra granskningar. I februari i år granskade Kaliber kommunala biståndsprojekt, där politiker och tjänstemän från Kronoberg rest på ett 40-tal resor till Sydafrika. Resor där så mycket som en tredjedel av tiden gått till turistande av olika slag som besök på hantverksmarknader eller utfärder som safari. Och vid flera av tillfällen lät svenskar sig bjudas på safariutflykterna. Men efter vår granskning har både ICLD, den organisation som betalar ut biståndspengarna kommit med ett åtgärdsförslag som nu väntar på att bli godkänt av Sida. Och även politikerna i Kronoberg satt upp regler för de egna resorna. Roland Gustbée är ordförande i Regionförbundet Södra Småland och medlem i styrgrupp i Kronoberg som ansvarar för biståndsprojekten. - Det innehåller bland annat att en resa ska omfatta en normal arbetsvecka med arbete och förtydligande om hur man ska  göra om man vill förlänga resan för att ha fritid, att det sker på egen bekostnad. Ja, när Kaliber granskade de resor som politiker och tjänstemän i Kronoberg gjort på olika biståndsprojekt till Sydafrika visade sig att i genomsnitt ägnades mindre än halva tiden åt arbete och så mycket som en tredjedel av tiden gick till turistande och fritidsaktiviter av olika slag som besök på hantverksmarknad och olika utflykter som exempelvis safari. Så här lät det i Kaliber när programmet sändes i februari:   - It is an honour for us as a municipality tonight to... Vid en av resorna, i det projekt som bland annat ledde till att Tlokwe fick en ny hemsida var Öppna kanalen i Växjö med. Vi har fått deras tillstånd att använda oss av ljud från filmen.  Första dagen tas man emot med en välkomstmiddag. Sammantaget ägnas tre och en halv dag åt arbete och studiebesök. Sedan gör svenskar en utfärd och efter ett par timmar på små grusvägar kommer man fram till en lejonfarm. Där får man möjlighet att hålla och kela med en lejonunge. Nästa dag ägnas också åt djur. Den här gången i Pilanesberg national park, på en safaridag där man bland annat ser elefanter, zebror och giraffer. Dagen efter safarin är ledig så när som på ett kyrkobesök ocfh enligt reserapporten hinner man också med ett besök på ett lokalt bryggeri och får smaka det inhemska ölet innan man avrundar med en slutdiskussion och åker till flygplatsen. " Och så här sa Roland Gustbée i februari när vi visade honom vår undersökning. - Då tycker jag det är för lite arbete. Och efter Kalibers granskning kommer det nu att bli mer arbete på resorna när nu den politiska styrgruppen i Kronoberg alltså beslutat om riktlinjer som bland annat säger att sådana här fritidsaktiviter fortsättningsvis får ligga efter arbetsveckan och bekostas på egen hand. Och att deltagarna inte få ha med sig partner och barn under arbetsveckan, där arbetet ska motsvara just en arbetsvecka. Det är biståndspengar från Sida som har bekostat projektresorna, men pengarna hanteras av ICLD, internationellt centrum för lokal demokrati, och även de säger att de tagit fram ett åtgärdsförslag efter Kalibers granskning. Förslaget förtydliganden i uppförandekoden och andra styrdokument och ska nu beslutas av Sida. Men hur kommer det sig att man har kunnat göra ett 40-tal resor sedan 2006 som man gjort i Kronoberg utan att ha haft regler, som till exempel säger att deltagarna bekostar fritidsaktiviter själva. - Det är väl så att man fortsätter i gamla hjulspår till någon påpekar att någonting är fel, det är väl ganska vanligt att man gör så. Jag tycker det är bra att vi har tagit fram de här reglerna nu, det skapar en tydlighet och faktiskt den sammanställning som gjordes plockade fram en del avarter som tycker att det är bra att vi undviker i framtiden, säger Roland Gustbée. Förlossningsskada Lex Maria-anmäls efter tre år I höstas granskade vi förlossningsvården. I ett  program kunde vi visa hur barn skadats eller dött när övervakningen av barnen under förlossningen brusit och i ett program visade vi hur barn skadats eller till och med dött  där  hög arbetsbelastning, brist på personal eller brist på plats har varit en bidragande orsak till att det blivit fel i vården Vi kunde även berätta om fallen som inte anmäls till myndigheterna enligt Lex Maria, trots att barn skadats och trots att  patientförsäkringen LÖF betalt ut ersättning för en undvikbar vårdskada. Vi berättade då bland annat om nu treåriga Linnea i Lund som drabbades av en syrebrist vid förlossningen. Efter vårt program har Skånes universitetssjukhus nu valt att Lex Maria anmäla hennes förlossning. Juni 2014, Linnea sitter i soffan tillsammans med mamma Tina och pappa Per och tittar på Alfons Åberg.  Det är ett halvår sedan vi senast sågs- då i december berättade  Tina och Per om hur de kämpat för att Skånes universitetssjukhus skulle Lex Maria anmäla Linneas förlossning, men inte fått gehör. De ville inte att det som hände Linnea skulle hända igen. Så här sa Tina i programmet som sändes i december. - Ja det känns på något sätt som mot respekt för Linnea. Alltså att känna att som sagt när hon blir äldre och man mer kan prata om detta att man kan säga att ja men detta hände dig och det är fruktansvärt men det ledde till att man ändrade och gjorde något så det blev bättre, säger Linneas mamma Tina Lindman. Linnea drabbades av syrebrist vid förlossningen och har idag en cp-skada. I december kunde vi berätta att Patientförsäkringen LÖF bedömde att Linneas skada varit en undvikbar vårdskada enligt patientskadelagen och att hon hade rätt till ersättning .Tina hade feber, Linnea hade bajsat i fostervattnet och Linneas hjärtljud var avvikande under förlossningen. En av LÖF:s läkare menade att det  var fel att koppla bort den maskin som övervakade Linneas hjärtljud under förlossningen, när Tina skulle gå på toaletten. Efter toalettbesöket var Linneas hjärtljud så dåliga att Linnea fick förlösas med kejsarsnitt. Dessutom kunde vi berätta att Kvinnokliniken i Lund dröje fyra månader med att göra en avvikelserapport. Kvinnoklinikens verksamhetschef Andreas Herbst, som tillträdde efter Linneas förlossning sa så här i december: - Ja jag har ju tittat på det här ärendet det har jag ju gjort och jag kommer ju ha en diskusson med chefläkaren kring det. - Vad vill du diskutera? - Handläggningen av fallet. Och nu i våras, skickade alltså sjukhuset in en lex maria anmälan till Inspektionen för vård och omsorg. Nästan tre år efter förlossningen. - Ja vad ska man säga, det är någon sorts upprättelse, känslan av att det inte bara sopas bort liksom att Linneas...det är klart man vill känna att man åtminstone gjort något åt det för att undvika det i framtiden. Sjukhuset skriver i anmälan att de Lex Maria anmäler på grund av bristande övervakning av riskpatient och att verksamheten vidtar åtgärder med förbättrade rutiner för övervakning av riskpatienter. - Det är skönt att läsa att det blir något resultat av det hela....och det är just den där grejen jag vill ha, att kunna prata med Linnea när hon blir äldre och kunna säga att, det skedde ett resultat av det hela, att man förbättrade just det här att man skärper till det. Inspektionen för vård och omsorg,  utreder ärendet just nu.  Men Handläggaren på IVO berättar för oss att en händelse kan bli  svårare att utreda när så lång tid gått eftersom personalen kan ha svårare att minnas. Det är en av anledningarna till att  en anmälan ske senast två månader efter en händelse. - Jag tycker det är pinsamt att man inte gjort det och jag tycker också det är väldigt pinsamt att man inte någonstans ber om ursäkt. Alltså ber om ursäkt nu för att man dröjt i tre år och att vi faktiskt har fått ligga på och ta av vår kraft och energi som vi behöver lägga på annat liksom. Marie Ekberg är chefsläkare på Skånes universitetssjukhus och är den som skickat in anmälan. - Varken den nuvarande verksamhetschefen eller jag kände till det här ärendet och vi vet alltså inte riktigt hur man resonerade tidigare. Verksamhetschefen gick igenom ärendet på nytt, vi tittade även på den tidigare utredningen som var gjord via då lanstingens ömsesidiga försäkringsbolag och gjorde helt enkelt en annan bedömning idag. - Vilken bedömning gör ni? Varför gör ni en anmälan? - Det ska ju sägas att det här var ett komplicerat ärende, det var svårbedömt men vi gjorde ändå bedömnigen att man kan skärpa upp befintliga rutiner och ser man det att det finns möjlighet att minska risken för att en sådan här händelse inträffar igen ja då ska man anmäla enligt Lex Maria och det var därför vi gjorde det. Hon säger att Linneas hjärtljud  visserligen övervakades under förlossningen, men att verksamhetschefen alltså sett att man kan förbättra rutinerna övervakningen när det gäller riskpatienter som Tina var. Varför det dröjt så länge med en anmälan har Marie Ekberg svårt att kommentera eftersom hon först för några månader sedan fick kännedom om linneas förlossning. Och hon säger att patienter inte ska behöva kämpa för att sjukhuset ska göra en Lex Maria-anmälan. - Vad tänker du om att det här föräldraparet att de upplever det så? - Ja, det kan jag förstå...och det beklagar jag. - De vill gärna ha någon typ av ursäkt för att det dröjt tre år... - Ja, men det kan jag be om ursäkt för, absolut. Men även om sjukhuset nu Lex Maria anmält Linneas förlossning, saknar Tina och Per idag förtroende för hur sjukhuset sköter sin skyldighet att anmäla händelser som medfört allvarliga vårdskador. - Det kanske är mycket annat som missas för att det uppmärksammas inte. - Jag känner inte något förtroende över huvudtaget för deras uppföljning när de försöker förbättra vården liksom. vi tror att det är så att man vill hålla nere antalet anmälningar...så upplever jag det för jag förstår annars inte varför man inte gjorde detta tidigare.  Chefsläkare  Marie Ekberg säger att Skånes universitetssjukhus har förbättrat sitt patientsäkerhetsarbete att de vill lära av misstag som skett. Hon säger att de inte försöker hålla nere antalet anmälningar och att Lex Maria-anmälningarna i stället ökat sedan 2012. - Ja det är jätte tråkigt att de känner så och vi får göra vårt bästa för att på olika sätt kommunicera att vi gör det här att vi sköter det här. Nu väntar Tina och Per på beslutet från IVO som kan dröja ytterligare några månader och nyligen firade Linnea sin treårsdag. - Det känns skönt att man kan lägga grejer bakom sig för det här har liksom legat och malt hela tiden att jag måste, att man måste för linneas skull. Hade det bara varit för mig själv hade man nog inte orkat. jag hade nog inte orkat lägga energin på det, men eftersom det är för linnea så är det svårt att bara släppa det. hon kan ju inte själv driva det vidare. Så det känns skönt. - Om inte annat för, vår känsla för Linnea inför linne när hon blir äldre, att vi kan visa för henne att vi pushade på för att det skulle ske, för att för oss är det inte bara betydelselöst utan för oss var det jätte viktigt liksom. Och som sagt det har ju tagit jätte mycket på krafterna att ligga på så ja...ja jag är nöjd att det blir gjort. Språkanalyser kritiseras av brittisk domstol Det svenska företaget Skandinavisk Språkanalys AB, som utför språktester av asylsökande för bland annat Migrationsverket, får kritik av högsta domstolen i Storbritannien. Domstolen menar bland annat att företaget brister i sin redovisning av analytikernas kompetens. I en hylla på Kalibers redaktion så står det ett tjugotal pärmar. De innehåller dokument som kan ha haft en avgörande betydelse för många människor framtid. - Det här är alltså språkanalyser som vi begärde ut 2012. För två år sedan gjorde Kaliber en granskning av företaget Skandinavisk Språkanalys AB, eller Sprakab som de oftast kallar sig. Det är ett svenskt företag som specialiserat sig på att göra så kallade språkanalyser – att lyssna på asylsökandes språk och dialekter och därmed hjälpa myndigheter att avgöra varifrån de kommer. – It's really a bit painful to let someone else rule you or make a decision upon you by your language. En av dem vi träffade då var Sherif, som hade fått besked om att han skulle utvisas, eftersom han enligt en språkanalys kom från norra Somalia, och inte, som han själv menar, från huvudstaden Mogadishu. – When it comes to Somalia people do speak a bit different dialects, but not so different that anyone could identify where this person came from. Visst pratar människor olika dialekter säger han, men inte så olika att vem som helst kan avgöra varifrån någon kommer. Sherifs advokat överklagade beslutet till Migrationsdomstolen och tog hjälp av en somaliskspråkig lingvist, som hävdade att hans dialekt mycket väl kunde komma från Mogadishu. Migrationsdomstolen gick på Sherifs linje, och han fick uppehållstillstånd. Sprakabs språkanalytiker är anonyma, både för Migrationsverket, domstolar och de asylsökandes offentliga biträden. Som en del av granskningen igenom ungefär 1 200 språkanalyser, och kunde avslöja att många av företagets analytiker inte hade den kompetens som Migrationsverket efterfrågar, och att det fanns analytiker gjorde bedömningar av språk utan att det framgick att de hade det språket som sitt modersmål. I samband med granskningen blev vi uppringda av företagets vd, Pia Enevi. – Så du menar att du sitter och granskar våra analytikers bakgrund i de här rapporterna? Och sen förväntar du dig en intervju av mig. Du, nu förstår ju jag syftet med det här. Vad tråkigt. Jättetråkigt. Jättejättejättetråkigt. Jag trodde aldrig att man jobbade så här. Aldrig. Men det måste väl finnas någon liksom extern kontroll av det här? Så att allmänheten vet att det här går rätt till? – Nämen varför ska allmänheten veta att det går rätt till? Det är ju det personer, våra kunder som ska veta det. Bland Sprakabs kunder finns inte bara svenska Migrationsverket. De arbetar också för myndigheter i länder som Kanada, Australien, Nederländerna och Storbritannien.  Och nu i maj fick företaget kritik av högsta domstolen i Storbritannien som i en dom rörande två asylärenden menar att Sprakab brister i att redovisa analytikernas kompetens. Dessutom anklagas en av företagets analytiker för att ha uttryckt sig på ett sätt som inte anstår ett opartiskt expertvittne. Efter att vår granskning gjorde Migrationsverket en kvalitetskontroll av Sprakabs rapporter. Den gjordes genom att 10 av Sprakabs bandinspelningar skickades till ett holländskt företag för granskning – och resultatet var bra. I nio av de tio fallen kom Sprakab och det holländska företaget fram till ungefär samma slutsats om den asylsökandes ursprung. Men urvalet av vilka bandinspelningar som skulle skickas iväg för granskning gjordes av Sprakab själva. Är det rimligt att företaget som man ska granska själva gör urvalet av vilka rapporter som man ska granska? Fredrik Beijer är tillförordnad rättschef på Migrationsverket. - Ja, de gör ju urvalet av bandanalyserna och jag kan inte se några problem med det om man inte har några misstankar om att företaget skulle vara ohederligt på något sätt och det har vi inte. Men är det inte en grundläggande princip att man…om man ska granska någonting att den parten inte är inblandad i granskningen så att säga? - Ja alltså det här handlar ju om ett urval av ett antal band…ett par bandinspelningar, ett antal bandinspelningar och ett…nej, jag kan faktiskt inte se att det skulle ha någon betydelse i det här fallet. Fredrik Beijer menar att det viktigaste är att Migrationsverket inte lägger för stor vikt vid analyserna, utan gör en egen utredning och en egen bedömning. Sprakabs vd har avböjt att bli intervjuad av Kaliber, och hon har inte heller svarat på de frågor vi skickat via mail. Kalkbrytningen på Gotland fick ja i första instans I slutet av januari handlade Kaliber om den infekterade konflikten om kalkbrytningen på Gotland. Det som står på spel är dricksvatten, skyddade unika naturområden, sällsynta växter och arter, arbetstillfällen, skatteintäkter och miljardvinster. Programmet tog upp vad som hänt efter de stora demonstrationerna i Ojnareskogen sommaren 2012 och granskade också Region Gotlands miljö- och hälsoskyddsnämnd där politiker sitter på dubbla stolar. Sen dess har förvaltningsrätten tagit upp frågan om jäv i nämnden och så har det kommit domar i mark- och miljödomstolen om båda företagen Nordkalks och SMA Minerals stenbrytning i Ojnareskogen. - Här på höger sida om Ojnare myr har vi naturreservatet Bäste träsk, som ingår i nätverket Natura 2000. Daniel Heilborn kör genom Ojnareskogen. Han är en av de mest framträdande personerna i motståndet mot ett storskaligt kalkbrott här, det som kallas Bunge-täkten. Han  är arkitekt och miljöpartist. - Om 25 år så kommer det på vänster sida vara ett 25 meter djupt kalkbrott och på höger sida vägen så ska det fortfarande vara ett opåverkat Natura 2000-område - och det verkar ju vara osannolikt. - Det här är en väldigt, väldigt allvarlig fråga. Vi lever på skatteintäkterna. Det är paneldebatt i den gamla biografen i Slite. Tony Johansson har jobbat i kalkindustrin i snart 30 år och hans pappa före honom. Han är klubbordförande i IF Metalls avdelning vid Kalkproduktion AB, som till största delen ägs av Nordkalk. Han är dessutom socialdemokratisk lokalpolitiker i Miljö- och hälsoskyddsnämnden. - Det är ju så att vi har en hög arbetslöshet för både vuxna och unga mellan 18 och 24 år. Arbetstillfällen ställs mot miljön. Skatteintäkter och miljardvinster mot dricksvatten och unika naturområden. Konflikten om kalkbrytningen på Gotland är känslig och infekterad. Påtaglig och närvarande. Gotland är ett, i den här frågan, splittrat samhälle. Den här splittringen går ändå in i maktens korridorer. Och till miljö- och hälsoskyddsnämnden, där det finns ledamöter som sitter på dubbla stolar. - När jag sitter med i miljö- och hälsoskyddsnämnden då är jag politiker. Och än en gång, där ser vi till miljö- och hälsoskyddsnämndens uppgift. Man måste vara proffsig. En gång är du facklig, en gång är du politisk I miljö- och hälsoskyddsnämnden sitter socialdemokraterna Tony Johansson, som är kalkindustriarbetare och metallklubbsordförande, och Linus Gränsmark, ordförande för IF Metall och LO på Gotland. Och de har varit med att fatta beslut om stenbrytningen. Det gäller bland annat de synpunkter, yttranden, som nämnden skulle lämna in till mark- och miljödomstolen inför prövningarna av både Nordkalks tänkt täkt och SMA Minerals utvidgning av företagets befintliga täkt i Ojnareskogen. När det gäller yttrandet i ärendet med SMA Mineral beslöt nämnden att inte skicka in nåt yttrande alls. Och när det gäller Nordkalk blev det ett lindrigare yttrande än vad förvaltningen föreslagit. Både besluten till fördel för kalkindustrin. Så här sa Tony Johansson och Linus Gränsmark om hur de håller isär sina olika roller som fackliga och miljönämndspolitiker. - Både jag och Linus har hållt på så många år, så vi kan sära på det. Jag betvivlar inte en sekund på att vi kan det. Vi kan det, så nu får vi tyst i den frågan. - Hur håller ni isär uppdragen just vad gäller miljö- och hälsoskyddsnämnden då ni ska se en miljöaspekt och i facket ska ni ser mer till era medlemmar och jobben? - Det är den synen man får ha som politiker: nu har jag ett politisk uppdrag i den här nämnden och punkt slut. Sen att jag är facklig också gör ju att jag har kunskap i de här frågorna. Om jag inte fanns där hade ju ingen sakkunskap funnits i nämnden. Beslutet om Nordkalk anmäldes till förvaltningsrätten. Anmälaren ansåg att Linus Gränsmark var jävig. I slutet av april kom domen, där förvaltningsrätten beslutade att LO- och IF Metall-ordföranden socialdemokraten Linus Gränsmark var jävig när miljö- och hälsoskyddsnämnden, där Gränsmark är ledamot, behandlade frågan om Nordkalks stenbrytning på norra Gotland. - Ja, jag är förvånad. Jag trodde faktiskt att det skulle bli ett annat utslag Förvaltningsrätten ansåg att Gränsmark var jävig vid det här beslutet eftersom han som ordförande för IF Metall vid en tidigare domstolsförhandling fört kalkindustriarbetares talan. Under våren har mycket hänt i frågan om kalkbrytningen på Gotland. SR P4 Gotland 16.30 21 maj: I dag har alltså facken och dom anställda vid Nordkalk i Storugns informerats om varsel. 55 av totalt 72 anställda på Gotland berörs. Jörgen Pettersson är huvudskyddsombud vid nordkalk i storungs, och såhär reagerade han på dagens besked: - Det känns för jävligt rent ut sagt. Anledningen till varslen är att bolaget inte har något tillstånd att bryta sten efter årskiftet i bolagets befintliga täkt Klinthagen. Dom om förlängt tillstånd och en utvidgning av täkten förväntas komma i slutet av december. En vecka senare, 27 maj, stod miljöpartisten och arkitekten Daniel Heilborn inför rätta i Hovrätten för ohörsamhet mot ordningsmakten. Han åtalades efter protesterna i Ojnareskogen sommaren 2012. I tingsrätten friades han. Domen kommer nästa vecka. Och den 2 juni kom båda domarna i mark- och miljödomstolen om Nordkalks tänkt täkt i Ojnareskogen och SMA Minerals utvidgning av det befintliga kalkbrottet där. SR P4 Gotland 16.30 2 juni: Mark- och miljödomstolen säger ja till stenbrytningen på norra Gotland, både när det gäller Nordkalk och Svenska Mineral. Vid Nordkalk har ledningen ägnat någon timme åt att läsa domen i eftermiddag och platschefen Mikael Lindberg är nöjd, även om sista ordet ännu inte är sagt. - Så här långt är vi jättenöjda med resultatet. Det är ju inget att sticka under stolen med. Vi ska ju komma ihåg att det här knappast är det slutliga beskedet. Vi kommer ju att får leva med en fortsatt process framöver. Domen blev alltså en stor framgång för Nordkalk och SMA men ett bakslag för motståndarna, som bland annat är oroliga för hur stenbrytningen ska påverka vattentillgången i området. Britta Calamnius och Beatrice Bandergård hade svårt att hålla tillbaka tårarna när de fick beskedet. - Många tårar. - Men inte bara tårar. Det är kampvilja också. Domarna kommer att överklagas. Redan har bland andra naturvårdsverket, länsstyrelsen, och naturskyddsföreningen beslutat att överklaga. Men det kommer dröja innan det blir domar som vinner laga kraft eftersom det kan bli fler överklaganden och dessutom kan EU komma att ta upp frågan. Under tiden fortsätter konflikten på Gotland. Nytt lagförslag om gode män och förvaltare I mars granskade Kaliber systemet med ställföreträdare, det vill säga förvaltare och gode män. En förvaltare eller god man ska vara en hjälp för dem som inte har möjlighet att sköta sin ekonomi på grund av skada eller sjukdom. Men Kaliber kunde visa att systemet inte fungerar som det är tänkt. Det är både rättsosäkert och öppnar för bedragare. För Martin Granlund i Ånge, utanför Sundsvall, blev det en mardröm. Hans förvaltare misskötte hans ekonomi och han fick betalningsanmärkningar. Han försökte bli av med sitt förvaltarskap, men det dröjde 15 år innan han lyckades. - De struntar ju i en vad man än säger. Ska man prata om nånting så skyller de bara ifrån sig. Ring dit och ring dit. Eller så har de inte tid att prata. Ring nån annan gång. Och gör man det då lyssnar de inte då heller. - Har du nån gång under de här åren varit glad över att du har haft förvaltare? - Nej, jag har inte varit glad alls. Lagen om god man och förvaltarskap är från 1924. Den är alltså till för att hjälpa dem som inte kan sköta sin egen ekonomi på grund av skada eller sjukdom. Ingen vet hur många som idag får den här hjälpen, men antalet ökar, visade Kalibers kartläggning. Martin råkade alltså illa ut. Men överförmyndarnämnden i Sundsvall, som är de som ska kontrollera förvaltarna ville inte kommentera Martin Granlunds fall, men ansåg att ingen gjort något fel. Efter 15 år lyckades Martin Granlund bli av med sitt förvaltarskap. Men han är inte ensam. Kaliber var i kontakt med många personer där förvaltarskapet inte har skötts. Karolina Ahlström var en av dem. Hennes pappa är satt under förvaltare och Karolina insåg att flera hundra tusen kronor hade försvunnit från hennes pappas konto. Hon började en lång kamp för att få berörda myndigheter att reagera. - Jag kände att jag fick inget medhåll från deras sida. Jag fick ingen hjälp. Det var som att de försökte skydda sig själva och förvaltaren. Och flera experter som Kaliber var i kontakt med kritiserade systemet som de menade måste göras om i grunden. En av dem är Elisabeth Carlsund som själv har gjort två granskningar av systemen när hon jobbade på riksrevisionen. - Har jag en riktig tur så har jag en jättebra förvaltare eller god man, men har jag otur så är det mycket som kan passera kunde vi se, utan att det händer någonting. Och då är det, vart ska man vända sig? Ja, vad kan man göra, man kan klaga hos överförmyndaren. Den överförmyndare som har rekryterat kanske någon som de känner och övertalat dem mer eller mindre att ta det här uppdraget och som inte alltid sköter sin tillsyn. I en intervju med Kaliber då i mars sa justitieminister Beatrice Ask att lagen skulle göras om. - Vi kommer inom kort att lägga förslag som handlar om att skärpa reglerna för rekrytering och tillsättning, ställa högre krav på tillsynen, ställa större krav på utbildning som ska erbjudas de som ställer upp som gode män och förvaltare. Och den 24 april kom så lagförslaget från regeringen. Det innebär bland annat att den som ska få en ställföreträdare i större utstäckning än idag själv ska få bestämma vem det blir. Dessutom ska kontrollen av de som föreslås som ställföreträdare skärpas och sen så ska gode män och förvaltare erbjudas utbildning. Om dessa lagändringar gör att det blir bättre återstår att se. Lagen ska börja gälla den 1 januari 2015. Reportrar: Markus Alfredsson, Micha Arlt, Anna Berg, Sofia Boo, Annika H Eriksson, Lena Pettersson och Daniel Värjö. Programledare: Sofia Boo och Markus Alfredsson. Producenter: Sofia Boo och  Annika H Eriksson. Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Det är en konflikt som splittrar ön i för och emot. På spel står arbetstillfällen, skatteintäkter, miljardvinster, dricksvatten, skyddade naturområden och sällsynta växter. Och i den här känsliga frågan finns det politiker som sitter på dubbla stolar. Kaliber idag handlar om kalkbrytningen på Gotland och vad som hänt efter demonstrationerna i Ojnareskogen. Daniel Heilborn kör genom Ojnareskogen. Han är en av de mest framträdande personerna i motståndet mot ett storskaligt kalkbrott här, det som kallas Bunge-täkten. - Vi åker på gamla Ojnare väg här, som är en väldigt gammal väg från 1600-talet någon gång. Här har man förstärkt vägen inför avverkningarna. Han är arkitekt och miljöpartist. Och stannar bilen och pekar. – Här på höger sida om Ojnare myr har vi naturreservatet Bäste träsk, som ingår i nätverket Natura 2000 och rakt över på andra sidan så vill man bryta ut Bunge Ducker-täkten och det går ju precis kant i kant här. Du ser avverkningen på vänster sida och naturreservatet på höger sida. Om 25 år så kommer det på vänster sida vara ett 25 meter djupt kalkbrott och på höger sida vägen så ska det fortfarande vara ett opåverkat Natura 2000-område - och det verkar ju osannolikt. Det är paneldebatt i den gamla biografen i Slite. – God kväll på er allihop! Tommy Wahlgren heter jag och jag har fått den stora äran att leda den här kvällens debatt om det minskade antalet åretruntjobb på Gotland. Tony Johansson har jobbat i kalkindustrin i snart 30 år och hans pappa före honom. – Det här är en väldigt, väldigt allvarlig fråga. Vi lever på skatteintäkterna. Det är fakta. Vad har vi för alternativ? Han är klubbordförande i IF Metalls avdelning vid Kalkproduktion AB, som till största delen ägs av Nordkalk. Han är dessutom socialdemokratisk lokalpolitiker i Miljö- och hälsoskyddsnämnden. – Det är ju så att vi har en hög arbetslöshet för både vuxna och unga mellan 18 och 24 år - och tappar vi de unga - vad gör vi då? Arbetstillfällen ställs mot miljön. Skatteintäkter och miljardvinster mot dricksvatten och unika naturområden.  Konflikten om kalkbrytningen på Gotland är känslig och infekterad. Påtaglig och närvarande. Gotland är ett, i den här frågan, splittrat samhälle.  Den här splittringen går ända in i maktens korridorer. Och till Miljö- och hälsoskyddsnämnden, där det finns flera ledamöter som sitter på dubbla stolar. För att förstå vad konflikten handlar om förflyttar vi oss tillbaka till augusti 2012 då demonstranter gjorde allt för att stoppa Nordkalks avverkning.  För Nordkalk hade fått ett positivt beslut i Mark- och miljööverdomstolen för kalkbrottet, som överklagats till Högsta domstolen. En av de demonstranter som klättrade upp i träden när polisen skulle köra bort dem var Daniel Heilborn. – Det här var ju det område som man avverkade när det var som hetast i debatten här och som mest protester. Han är åtalad för ohörsamhet mot ordningsmakten för att han vägrade klättra ned. I tingsrätten friades han, men det överklagades till hovrätten. Trots att han riskerar att dömas säger han att det var värt det. – Det blev ju väldigt bra mediegenomslag och folk fick upp ögonen för det här och har granskat det här. Demonstrationerna, mediabevakningen och oron på ön ledde till att avverkningen stoppades. Först vädjade landshövdingen till skogföretaget Mellanskog, sen beslöt Länsstyrelsen att stoppa avverkningen när det kom fram att Nordkalk hade avverkat betydligt mer skog än företaget hade tillstånd till. Men demonstrationerna ledde också till att Gotland blev mer splittrat där grannar, vänner, släktingar och kollegor står på olika sidor. I en stuga några kilometer från det tänkta kalkbrottet bor Kristina Bohman Söderdahl och Olov Söderdahl, som leder föreningen Bevara Ojnareskogen. – Det är ju väldigt infekterat och det blev ju ännu mer infekterat då i samband med demonstrationerna. Det blev väldigt skärpt under den tiden. Såren finns kvar. Det märker vi också. Har ni stött på bekymmer på grund av det här? – Det finns gamla vänner som vi har tappat kontakten med. Kristina får tårar i ögonen och gör en gest att hon inte vill säga mer. Olov fortsätter. – En del går åt ett annat håll när man kommer. Men det får vi ta. Ger man sig in i leken får man ju tåla den. Men det stora beslutet, om det skulle bli ett kalkbrott eller inte, kom den 18 juni förra året i Högsta domstolen. "Strax före klockan nio kom beskedet från högsta domstolen att Nordkalks planerade stenbrott i Ojnareskogen måste prövas på nytt av mark - och miljödomstolen. En framgång för motståndarna vid Dunker Bunge. Men ett nederlag för kalkindustrin." SR P4 Gotland 18/6-2013 Så efter sju år och två vändor i mark- och miljödomstolarna så ska den utdragna miljöprövningen av Nordkalks täkt börja om igen i lägsta instans. Det är för att domstolen måste pröva Nordkalks täkt utifrån EU-lagarna om Natura2000-områden, som är EU-skyddade områden. Och sådana riskerar här att påverkas av täkten. För Nordkalk blev konsekvensen att företaget kämpar för sin framtid på Gotland. Nordkalk börjar få slut på sten i sin befintliga täkt i Klinthagen, som är landets största kalkbrott, och har ansökt om att utvidga den och så ska de provborra efter mer. Företaget har också förlorat en storkund. SSAB i Luleå förlängde inte avtalet eftersom Nordkalk inte kan garantera att leverera kalk under tillräckligt lång tid. – Vi har i dagsläget inte möjlighet att gå in i långa kundåtaganden, eftersom situationen är osäker för oss om tillgången på sten, säger Eva Feldt kommunikationschef på Nordkalk. Hur länge räcker det ni har nu? – Med det tillståndet vi har i dagsläget så har vi sten år 2014 ut, men vi håller på att undersöka om att ansöka om en utvidgning av den befintliga täkten, Klinthagen. Sen har vi en del sten på upplag till vissa kundgrupper, så totalt har vi sten för två-tre år framåt. Vad händer om ni inte får bryta i Bunge? – Utan Bungetäkten har vi inte sten de närmaste åren. Det är klart att det riskerar vår verksamhet på Gotland. Hur många riskerar sitt jobb? – Det är 150 arbetstillfällen som sysselsätts genom den här täkten. 120 av dem på Gotland och 30 på fastlandet. Men sen är det ju inte bara de som drabbas utan också deras familjer och samhället runt omkring. Vad handlar det om i pengar? – 17-20 miljarder kronor värderades täkten till i marknadsvärde som alltså är försäljningsvärde och inte vinst. Nordkalk är ett finskt företag och dit går också vinsterna. På Gotland har man brutit kalk sen 1600-talet men industrin har blivit allt mer storskalig. De tre stora kalkföretagen på Gotland har idag runt 400 anställda och sysselsätter nästan lika många till, enligt If Metall. Nordkalk räknar med att Bungetäkten tar cirka 25 år att bryta ut tills den är tömd. Och kalkindustriarbetaren Tony Johansson, som också är klubbordförande på Kalkproduktion AB, som till största delen ägs av Nordkalk, är orolig för vad som händer om Nordkalk inte får bryta i Bunge. – För hela Gotland och norra Gotland, så är det ekonomiskt en ren katastrof. Vi generar såpass många arbetstillfällen som i sin tur skapar fler jobb inom regionen, som i sin tur generar pengar som ger välfärd och omsorg. Vi har en hög arbetslöshet inom industrin och If Metall. Vi har legat på 20 procents arbetslöshet. Det här är väldigt allvarligt. Jag har diskuterat Bungetäkten sedan 2008 och än idag går folk och är väldigt oroliga. Tony Johansson bor i Slite på norra Gotland alldeles nära Cementas fabrik. Hans pappa, morbror, farbror och bror har jobbat eller jobbar i kalkindustrin. Och många av hans vänner och grannar gör också det. Han är orolig även för sitt eget jobb på sikt. Tony Johansson är också socialdemokratisk lokalpolitiker. – I och med att jag är politiker ser jag helheten också. Blir jag avskedad så får väl jag söka annat jobb på fastlandet. Men jag ser också på region Gotland. Det är det mest allvarliga. Det är ju skatteintäkterna som styr regionens ekonomi. Daniel Heilborn står vid Ojnare Myr. Bara vinden hörs och det luktar just myr. – Jag har full förståelse för det. Kalkindustrin har varit här länge och det är många som jobbar inom den, men som jag ser det kan vi inte hålla på så här längre. Var ska det sluta? Vi kan inte starta ett nytt brott och ett nytt brott hela tiden, utan vi måste tänka om hur vi bygger vårt samhälle. Och sen tycker jag att jobbfrågan också handlar om alla dem andra som jobbar här på norra Gotland. Både lantbruk och besöksnäring är beroende av vattnet och den orörda naturen. Området hotas från två håll av både Nordkalks planerade kalkbrott som kan bli 2,5 kilometer långt och totalt 170 hektar stort och av Svenska Mineral, SMAs närliggande befintliga täkt som företaget vill utvidga med ytterligare 60 hektar åt det här hållet. Båda täkterna ska nu prövas i Mark- och miljödomstolen. Både miljövänner och de flesta av de inblandade myndigheterna ser stora risker för Bäste träsk, Gotlands största sjö, som är ett Natura2000-område, vilket är en EU-klassning av skyddsvärd natur. Och sjön är också tänkt som dricksvattentäkt på norra Gotland. – Det är området är redan ett avgränsat område som man kallar för ett miljöskyddsområde som avgränsades 1973. Hela syftet med det var för att skydda Bäste träsk och hela dess tillrinningsområde. Och utvidgningen av dessa båda tänkta täkter ligger inom detta tänkta vattenskyddsområde, så det är klart att det kommer att påverka. I området finns sällsynta växter och insekter, vissa som bara finns på norra Gotland. Det aktuella området ligger intill två Natura2000-områden men är inte klassat som det. Regeringen och dåvarande samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin tog 2006 bort området från Naturvårdsverkets förslag - till fördel för kalkbrytningen. Och det var samtidigt som Nordkalks tillståndsprocess började.  Vid myren hörs bara vinden. – Det finns inget boende, inte ens ett fritidshus i det här området. Det är ett av de sista områdena som är oexploaterat på Gotland och jag tycker det är otroligt viktigt att bevara. Det handlar inte bara om vattnet, utan också om den biologiska mångfalden. Det är ett orört område och det har vi inte så många kvar. Det här är en konflikt där ingen vill se konsekvenserna av den andres nederlag. Ingen vill se att någon blir arbetslös och ingen vill se att unik natur och dricksvatten förstörs. Och det är en konflikt som politiker har svårt att hantera. Tillbaka till biografen i Slite och paneldebatten om jobben. – Tänk efter nu vad vi håller på med. Vi håller på att tappa alla våra industrijobb. Det här är en väldigt allvarlig fråga. Det är måndag kväll den 2 december. Ledande företrädare för de sex partierna i regionfullmäktige sitter på den ena sidan och på den andra sidan sitter lokala företrädare för Svenskt Näringsliv, LRF och två från LO – Linus Gränsmark, ordförande på Gotland och Tony Johansson, ordförande för Metallklubben på Kalkproduktion AB och kalkindustriarbetare och den som ligger bakom den här debatten. – Så vad tycker ni politiker, håller ni med mig eller diskuterar ni emot? Samtidigt som Tony Johansson frågar om politikerna håller med honom eller inte så är han ju själv också politiker. Han och Linus Gränsmark är alltså inte bara fackliga företrädare utan båda är socialdemokratiska lokalpolitiker som sitter i Region Gotlands Miljö- och hälsoskyddsnämnd. Och där fattar de beslut som rör kalkindustrin. Och där har det också blivit diskussioner om jäv. När det gäller beslut om Nordkalk har en vänsterpartist och en centerpartist som är emot ett kalkbrott bedömts som jäviga. Och även Tony Johansson har bedömts som jävig. Så Miljö- och hälsoskyddsnämnden är splittrad i frågan om kalkbrytningen. Miljöpartisten Isabel Enström är tillförordnad ordförande i nämnden. – Vi har behandlat det här så mycket i nämnden nu, så nu är det upp till respektive ledamot att ta sitt ansvar. Framförallt är det en demokratisk fråga. Hur det ser ut utifrån? Det är min ingång. Vi ska titta närmare på två beslut om kalkbrytningen som Miljö- och hälsoskyddsnämnden tog i slutet av förra året. Det första beslutet fattades den 12 november. Då handlade det om Svenska Minerals utvidgning av täkten vid Ojnareskogen, som ska prövas i Mark- och miljödomstolen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle lämna in sina synpunkter till domstolen, men nämnden beslöt att inte göra det. Och det trots att Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillhör de instanser som miljödomstolarna måste be om synpunkter ifrån och det är vad miljönämnder också oftast gör. Isabel Enström tycker att beslutet blev konstigt och att det är viktigt att skicka in yttranden. – Domstolens uppgift är att få in så mycket information som möjligt och göra en samlad bedömning. Om viktiga lokala instanser inte yttrar sig så missar man ju en del i helheten. Därför är det viktigt att Miljö- och hälsoskyddsnämnden yttrar sig om det vi har ansvar för. I Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska de ta hänsyn till miljön, men enligt flera ledamöter var arbetstillfällena ett argument som fördes mot att lämna in ett yttrande, även om det inte var huvudargumentet. – Ja, det var flera olika argument som inte syns i besluten. Men diskussionen var att vi inte skulle yttra oss från nämnden och då försökte de föra fram bra argument för det och att just föra fram arbetstillfällen är ju inte relevant för Miljö- och hälsoskyddsnämnden, tycker jag. En av dem som drev frågan att inte yttra sig i ärendet om Svenska Mineral var socialdemokraten, kalkindustriarbetaren och metallklubbsordföranden Tony Johansson. – Vi måste se en helhet i det här som politiker. Vi måste se att Gotland ska fortsätta leva och verka. Miljö och industrin måste samverka om vi ska få en levande verkande landbygd. Men är det Miljö- och hälsoskyddsnämndens uppgift att ta hänsyn till industrin och jobben? – Nej, absolut inte. Enligt nämnledamöter jag pratat med så var just jobben något som ni förde fram i diskussionen i nämnden i det här beslutet...var det inte så? – Nej, det var det inte. Sen få det stå för dem, men så var det inte. Vi såg helheten i det här. Men är helheten här att också tänka på industrin, jobben och miljön? – Miljö och hälsa är ju miljön, men också hälsa. Det är ju det man tappar lite i "miljö OCH hälsa". Hälsan är ju också om folk mår dåligt, då har vi ju en dålig hälsa, så det där är inte bara miljöfrågor, utan också hälsa. Ingenstans i Miljö- och hälsoskyddsnämndens reglemente står det att man ska ta hänsyn till arbetstillfällen. Men det står bland annat att ”stor hänsyn ska tas till konsekvenserna för miljön på lång sikt, det vill säga för kommande generationer.”. Jag frågar Isabel Enström. Strider det mot reglementet att ta näringslivspolitisk hänsyn eller hänsyn till jobben? – Det kan man säga att det gör. Det står ingenstans att vi ska göra det. Det är inte Miljö- och hälsoskyddsnämnden uppgift. Det andra beslutet fattades den 10 december. Då handlade det om Nordkalks planerade täkt i Ojnareskogen, som ska prövas i Mark- och miljödomstolen nu i mars. Och då kom Socialdemokraterna och Moderaterna med ett eget yttrande där de tagit bort stora delar av det förslag som miljöinspektören på förvaltningen hade lämnat. Det som togs bort handlade till exempel om vad domstolen ska ställa för villkor på Nordkalk vad det gäller efterbehandlingen av täkten och om att Nordkalk inte ska få börja med avverkningen och arbetet med täkten förrän högsta instans har kommit med sitt beslut. Tony Johansson var inte med vid det här tillfället. Men bakom beslutet fanns Linus Gränsmark, ordförande för LO på Gotland och som satt bredvid Tony Johansson på paneldebatten i Slite. – Därför att yttrandet som var till förslag var väldigt, väldigt detaljerat - och det kan ju vara bra - men det blev lite för detaljerat, man gick in i detaljstyrning nästan och det är inte riktigt vår uppgift i nämnden, utan vi ska se till att vatten och miljö inte tar skada och det sa vi också i vårt yttrande. Så vi skrev ett eget yttrande i den här frågan. Båda de här två besluten i Miljö- och hälsoskyddsnämnden blev alltså till fördel för kalkföretagen. Det första beslutet blev att inget yttrande alls lämnades till Mark- och miljödomstolen och i det andra så togs flera synpunkter bort. En synpunkt som försvann i båda de här besluten, och som var miljöinspektörens viktigaste, var att Mark- och miljödomstolen bör pröva Svenska Minerals ansökan och Nordkalks planerade täkt tillsammans eftersom båda täkterna påverkar samma område. En sådan samlad prövning är viktig, tycker Isabel Enström. – Så därför är det jätteviktigt. Ser vi bara till en del i det hela, då får vi inte helhetsbilden: Hur blir totalpåverkan på det här området - både utifrån markförhållanden och påverkan på vattnet? Men majoriteten i  Miljö- och hälsoskyddsnämnden ville inte se en samlad prövning. Jag frågar Linus Gränsmark varför. – Vi anser att domstolen är kapabel att besluta om det här ska vara en samprövning. Och anser de det så är det naturligtvis så det ska gå till, men det måste vara domstolen som beslutar om det ska vara så. De här två besluten har alltså fattats i en nämnd där ledamöter sitter på dubbla stolar och där det också varit diskussioner om jäv. Tony Johansson har bedömts som jävig när det gäller Nordkalk eftersom han jobbar på underleverantören Kalkproduktion, som till största delen ägs av Nordkalk. Men yttrandet som han röstade ner om Svenska Mineral berörde alltså även Nordkalk eftersom det handlade om att företagen borde prövas tillsammans. Han ansågs inte jävig då av nämnden och han tycker inte att det var problematiskt för honom. – Nej, nej, nej, absolut inte. Än en gång, när jag sitter med i Miljö- och hälsoskyddsnämnden så är jag politiker. Och än en gång, där ser vi till Miljö- och hälsoskyddsnämndens uppgift. Så det här är två skilda bolag, två skilda ärenden och då får vi behandla det så. Det har också varit diskussioner ifall LO-distriktsordföranden Linus Gränsmark är jävig och nämnden har beslutat att han inte är det. Men nämndens yttrande i Nordkalk-ärendet har överklagats till Förvaltningsrätten just på grund av Gränsmarks fackliga uppdrag. Hur håller Linus Gränsmark och Tony Johansson isär sina olika roller, undrar jag. – Man måste vara proffsig. En gång är du facklig, en gång är du politisk. Både jag och Linus har hållit på så många år, så vi kan sära på det. Jag betvivlar inte en sekund på att vi kan det. Vi kan det, så nu får vi tyst i den frågan, säger Tony Johansson. Hur håller ni isär uppdragen just vad gäller Miljö- och hälsoskyddsnämnden då ni ska se en miljöaspekt och i facket ska ni se mer till era medlemmar och jobben? – Vi måste ha en långsiktig syn på det vi gör i nämnden och det är den synen man får ha som politiker: nu har jag ett politiskt uppdrag i den här nämnden och punkt slut. Sen att jag är facklig också gör ju att jag har kunskap i de här frågorna. Om jag inte fanns där hade ju ingen sakkunskap funnits i nämnden, säger Linus Gränsmark. Kalkbrytningen är en känslig fråga på Gotland. Det fick jag ett ytterligare ett exempel på när jag själv hamnade på förstasidorna på båda lokaltidningarna. När jag gjorde intervjun för det här programmet med Daniel Heilborn i Ojnareskogen ville Daniel visa mig Svenska Minerals kalkbrott. Vi är mitt i skogen och plötsligt börjar varningssirenerna tjuta för sprängning. – De spränger snart... Hur nära är vi? – 300 meter kanske… Det är en skylt där på trädet - är det något varningsområde? – Ja jag tror det är en gräns. Efter nära 15 minuter spränger de i kalkbrottet, 300 meter bort. En vecka därefter står det på förstasidorna.  ”Två kom nära sprängning” är rubriken på Gotlands Tidningar och ”Överväger att sätta in vakter – sedan sprängningar filmats” är rubriken i Gotlands Allehanda. I artiklarna stod det bland annat att jag och Daniel Heilborn tagit oss in på ett säkerhetsområde, sprungit ifrån personal, filmat och att vi avhystes. Inget av det stämmer. Vi filmade inte, vi var utanför säkerhetsområdet och varken sprang eller blev avhysta. Jag frågar Thomas Mårtensson, platschef på Svenska Mineral om hur han ser på detta. – Det vart en höna av en fjäder. I och med att det är så känsligt med kalkbrytning, så florerar det jättemycket rykten om att vi hade jagat personerna på området med fyrhjulingar och vi hade gjort en massa andra saker. Det är helt osanning. Det har alltså hänt mycket sen demonstrationerna förrförra sommaren. Och om knappt två månader, i mitten av mars, börjar prövningen av Nordkalksärendet i Mark- och miljödomstolen på nytt. Alla väntar spänt på domslutet och båda sidor är segervissa. Det är många tunga instanser som vill att Mark- och miljödomstolen ger Nordkalk avslag, till exempel Naturvårdsverket, Länsstyrelsen på Gotland och Havs- och Vattenmyndigheten. Även många organisationer och boende i trakten vill det. Bland andra föreningen Bevara Ojnareskogen. Olov och Kristina Bohman Söderdahls huvudargument är vattnet. – Det är vattnet i två bemärkelser, det är både dricksvattnet och det grundvatten som påverkar hela omgivningen. – Det är en så stor påverkan som är så oförutsägbar. En myndighet med en annan syn är SGU, Sveriges Geologiska Undersökningar, som anser att det går att bedriva ett kalkbrott i området med Nordkalks föreslagna kontrollprogram. Nordkalks kommunikationschef Eva Feldt anser att det inte blir skador på de skyddade naturområdena om de får tillstånd. – Jag hoppas att den nya prövningen nu också kan skapa en trygghet hos gotlänningarna att när vi väl får det här slutliga tillståndet så kan de vara säkra på att de här frågorna är ordentligt prövade. Och även Tony Johansson tror på ett kalkbrott. – Oron finns naturligtvis, men jag är rätt övertygad om att de kommer få bryta med väldigt strikta regler. Daniel Heilborn, arkitekten och miljöpartisten tror tvärtom. – Jag känner mig ganska övertygad om att det blir ett rungande nej och sen kommer Nordkalk överklaga till Mark- och miljööverdomstolen. Reporter Daniel Värjö daniel.varjo@sverigesradio.se Producent Annika H Eriksson annika.h.eriksson@sverigesradio.se