Podcast appearances and mentions of anna greta leijon

Under några dagar på sommaren 1988 skakades Sverige av en skandal, som slutligen ledde till att justitieministern Anna Greta Leijon och rikspolischefen Nils-Erik Åhmansson tvingades avgå. Den utlösande faktorn var att en polisassistent ertappades när han försökte smuggla in olaglig avlyssningsutrustning till Sverige. Apparaterna skulle användas av säkerhetspolisen i spaningarna efter Olof Palmes mördare. Och spindeln i nätet var en privatperson, bokförläggare Ebbe Carlsson. Hur gick det egentligen till? Vad var det som hände? Och hur slutade det?Wikipedia säger sitt om Ebbe Carlsson-affären. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Terroristgruppen Röde Arméfraktionen kom att prägla 1970-talet i Västtyskland med mord, kidnappningar och bankrån. Med tiden kom gruppens aktioner mest handla om att få loss det fängslade ledarskapet från fängelset och mindre om världsrevolution.Grupperingar kring Röda Arméfraktionen ockuperade den västtyska i ambassaden i Stockholm, samt att planerade också att kidnappa den svenska arbetsmarknadsministern Anna-Greta Leijon. Först i april 1998 avbröt Röda Arméfraktionen officiellt sina väpnade aktioner – fem år efter det senaste attentatet.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordqvist. Han är aktuell med boken Baader-Meinhof – Terrorismens årtionde.Många västtyskar som växte upp på 50- och 60-talet brottades med föräldragenerationens ansvar för nazismen och andra världskriget. Unga radikaler som Ulrike Meinhof, Andreas Baader och Gudrun Ensslin såg att många ledande nazister fanns kvar inom armén och domarkåren och de fruktade nazismens återkomst. Amerikanernas krig i Vietnam fick dem att se nya folkmord och denna gång ville de inte stå passiva eller heja på som föräldragenerationen gjort under Hitler.Polisens brutalitet vid demonstrationer och särskilt mordet på den pacifistiske kristne aktivisten Benno Ohnesorg kom att radikalisera delar av vänsterrörelsen till våldsamma terrorister som kom att prägla 1970-talet i Västtyskland. Den röda arméfraktionen kidnappade, mördade och rånades sig fram i något som till slut mest liknade en dödskult.Terrorn spillde också över i Sverige när den västtyska ambassaden i Stockholm ockuperades i april 1975 med målet att få Röda arméfraktonens ledarskap frigivna. Senare greps och utvisades Norbert Kröcher, som planerade att kidnappa Sveriges tidigare arbetsmarknadsminister Anna-Greta Leijon..Efter Berlinmurens fall och Östtysklands snabba uppgående i Västtyska förbundsrepubliken kunde flera medlemmar av de västtyska terroriströrelserna gripas i det kollapsade DDR. DDR hade fungerat som en fristat för terroristerna. I ett dokument från 1998 förklarade Baader–Meinhof att den militära kampen var över.Musik: Slow and Dirty Funk av Bobby Cole, Storyblocks Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skärholmen dagen efter mordet, Moderaternas Sverigemöte, Sydsudan klara för OS-kval i basket, Rebellmamman fick gå från Energimyndigheten, gängen styr i Skärholmen, debatt om hur man ska komma till bukt med tryggheten i Skärholmen, inkludering och stöd till elever med problem i skolan och vi minns Anna-Greta Leijon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 12.00

Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Åsa Erikssons bok "Farväl till Bullerbyn" har av partikamrater kallats för en "modig uppgörelse" och kritiker för ett försök till historierevisionism kring sossarnas brutalt misslyckade massinvandring. Kanske är den både och. I det här avsnittet talar vi om boken, läser avslöjande stycken ur den och resonerar kring socialdemokratins försök till nylansering. Det blir intressanta citat från Anna-Greta Leijon, Olof Palme, Mona Sahlin och många andra av de värsta förbrytarna i svensk historia. Men också en tydlig bild av socialdemokratins svenskfientliga framtidsvision.Videoversion: https://www.svegot.se/bullerbynVill du se eller höra hela avsnittet? Bli stödprenumerant på https://www.svegot.se/support.

Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Åsa Erikssons bok "Farväl till Bullerbyn" har av partikamrater kallats för en "modig uppgörelse" och kritiker för ett försök till historierevisionism kring sossarnas brutalt misslyckade massinvandring. Kanske är den både och. I det här avsnittet talar vi om boken, läser avslöjande stycken ur den och resonerar kring socialdemokratins försök till nylansering. Det blir intressanta citat från Anna-Greta Leijon, Olof Palme, Mona Sahlin och många andra av de värsta förbrytarna i svensk historia. Men också en tydlig bild av socialdemokratins svenskfientliga framtidsvision. Eftersom det är måndag blir det också Hänt i historien. Den här veckan hittar vi allt ifrån surströmmingens dag till Oswald Mosleys grundande av British Union of Fascists. Inlägget Ett farväl till Bullerbyn: Åsa Eriksson avslöjar mer än hon tror dök först upp på Svegot.

Under några dagar på sommaren 1988 skakades Sverige av en skandal, som slutligen ledde till att justitieministern Anna Greta Leijon och rikspolischefen Nils-Erik Åhmansson tvingades avgå. Den utlösande faktorn var att en polisassistent ertappades när han försökte smuggla in olaglig avlyssningsutrustning till Sverige. Apparaterna skulle användas av säkerhetspolisen i spaningarna efter Olof Palmes mördare. Och spindeln i nätet var en privatperson, bokförläggare Ebbe Carlsson. Hur gick det egentligen till? Vad var det som hände? Och hur slutade det?Wikipedia säger sitt om Ebbe Carlsson-affären. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommaren 1988 fylldes löpsedlarna av skandal kring Palmeutredningen och den oförklarliga säldöden satte miljön i fokus. Hör hur detta påverkade valrörelsen. Trots ett ökat engagemang för klimatfrågor så riskerar Miljöpartiet att åka ur riksdagen i valet 2022. I valet 1988 tog sig MP för första gången över riksdagsspärren. Hade den utbredda säldöden som var på tapeten den sommaren något med partiets politiska framgång att göra?Samma sommar stormade det kring justitieminister Anna-Greta Leijon efter att Ebbe Carlsson-affären uppdagats. De politiska skandalerna kring Palmeutredningen tvingade den socialdemokratiska justitieministern att avgå mitt under pågående valrörelse. Sommaren före valet är en serie från Godmorgon Världen om ämnena som dominerade debatterna inför historiska svenska valrörelser och som i vissa fall avgjorde vem som vann.

Under några dagar på sommaren 1988 skakades Sverige av en skandal, som slutligen ledde till att justitieministern Anna Greta Leijon och rikspolischefen Nils-Erik Åhmansson tvingades avgå. Den utlösande faktorn var att en polisassistent ertappades när han försökte smuggla in olaglig avlyssningsutrustning till Sverige. Apparaterna skulle användas av säkerhetspolisen i spaningarna efter Olof Palmes mördare. Och spindeln i nätet var en privatperson, bokförläggare Ebbe Carlsson. Hur gick det egentligen till? Vad var det som hände? Och hur slutade det?Wikipedia säger sitt om Ebbe Carlsson-affären. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Terroristgruppen Röde Arméfraktionen kom att prägla 1970-talet i Västtyskland med mord, kidnappningar och bankrån. Med tiden kom gruppens aktioner mest handla om att få loss det fängslade ledarskapet från fängelset och mindre om världsrevolution.Grupperingar kring Röda Arméfraktionen ockuperade den västtyska i ambassaden i Stockholm, samt att planerade också att kidnappa den svenska arbetsmarknadsministern Anna-Greta Leijon. Först i april 1998 avbröt Röda Arméfraktionen officiellt sina väpnade aktioner – fem år efter det senaste attentatet.I avsnitt 175 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordqvist. Han är aktuell med boken Baader-Meinhof – Terrorismens årtionde.Många västtyskar som växte upp på 50- och 60-talet brottades med föräldragenerationens ansvar för nazismen och andra världskriget. Unga radikaler som Ulrike Meinhof, Andreas Baader och Gudrun Ensslin såg att många ledande nazister fanns kvar inom armén och domarkåren och de fruktade nazismens återkomst. Amerikanernas krig i Vietnam fick dem att se nya folkmord och denna gång ville de inte stå passiva eller heja på som föräldragenerationen gjort under Hitler.Polisens brutalitet vid demonstrationer och särskilt mordet på den pacifistiske kristne aktivisten Benno Ohnesorg kom att radikalisera delar av vänsterrörelsen till våldsamma terrorister som kom att prägla 1970-talet i Västtyskland. Den röda arméfraktionen kidnappade, mördade och rånades sig fram i något som till slut mest liknade en dödskult.Terrorn spillde också över i Sverige när den västtyska ambassaden i Stockholm ockuperades i april 1975 med målet att få Röda arméfraktonens ledarskap frigivna. Senare greps och utvisades Norbert Kröcher, som planerade att kidnappa Sveriges tidigare arbetsmarknadsminister Anna-Greta Leijon..Efter Berlinmurens fall och Östtysklands snabba uppgående i Västtyska förbundsrepubliken kunde flera medlemmar av de västtyska terroriströrelserna gripas i det kollapsade DDR. DDR hade fungerat som en fristat för terroristerna. I ett dokument från 1998 förklarade Baader–Meinhof att den militära kampen var över.Musik: Slow and Dirty Funk av Bobby Cole, Storyblocks Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Då var det dags igen för ett nytt avsnitt av podden. Denna gången pratar vi om 1984 till största delen i alla fall. VI pratar allt från skolreform i Falköpings kommun till OS i Los Angeles, Vi har lite rättelser från föregående avsnitt och killgissningar utlovas som kommer att behöva rättas i nästa avsnitt. Kryddan i Helt apropå, Frank Andersson, Patrik Sjöberg, Tomas Brolin, Anna Greta Leijon och Birgitta Dahl är några av de personer som nämns. Jimmy har gått på disco och Fredrik avslöjar allt om sitt möte med EMdrottningen Pia Sundhage. Det blir också en hel del musik. Häng med till slutet om ni vill höra namnet på Jimmys Laktosintoleranta Garbage pail kid.Trevlig Lyssninginstagram fredrikdarocha och slimjimkarlssonPatreon: patreon.com/hdtenmail: droppamicken@gmail.comhttps://feeds.acast.com/public/shows/hdten See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Glad fredag! Kaffepojkarna är här igen. På behörigt avstånd, som påbjuds, men ändå tillsammans – i Sveriges Gladradio. I dag ägnar vi drygt 52 minuter åt skottåret 1988. Ebbe Carlsson-affären briserar och Anna-Greta Leijon får avgå som Sveriges justitieminister, det blir förbjudet att använda narkotika, Hasse Tellemar aviserar att han ska sluta som programledare för … Fortsätt läsa "Avsnitt 78 – 1988"

En av de viktigaste lagarna som stiftades under 70-talets socialdemokratiska arbetsrättsoffensiv var LAS - lagen om anställningskydd. Sedan dess har den varit en sakpolitisk huvudfiende för högern. Men när Alliansen tog makten 2006 lät man ändå LAS på det hela taget vara - Moderaterna som från början varit lagens främsta kritiker hade svängt under Nya Moderaternas ledning. Varför gjorde de det? Och varför vill Moderaterna återigen skrota LAS som lagen ser ut idag? Lagen kom till 1973 då Socialdemokraterna införde den och flera andra lagar som skulle stärka arbetstagarna på arbetsplatserna - och det var Anna-Greta Leijon som var biträdande arbetsmarknadsminister då och ansvarigt statsråd för LAS: - Jag hade ju på många sätt sett mycket av strukturomvandlingen eftersom jag hade jobbat med de frågorna på Arbetsmarknadsstyrelsen. I slutet av 60-talet började oron för jobben på allvar, när bland annat tekoindustrin la ner sina fabriker över hela landet och regeringen tillsatte den s.k. Åmanska utredningen som utarbetade underlaget till lagen om anställningsskydd, LAS. Där föreslogs att den paragraf som arbetsgivarna hade haft i sina stadgar sedan i början av 1900-talet - att de fritt kunde avskeda personal, även utan saklig grund, skulle upphävas genom lagen om anställningsskydd. - Det handlar om makten på arbetsmarknaden i väldigt stor utsträckning, säger Anna-Greta Leijon, om vem ska bestämma, är det en som ska få bestämma alldeles själv eller ska man vara flera som bestämmer? Sedan dess har striden om de anställdas makt kontra arbetsgivarnas sett ungefär likadan ut. Med Moderaterna på ena sidan och Socialdemokraterna på den andra. En tydligt konflikt mellan höger och vänster. Från mitten av 80-talet krävde de borgerliga partierna i ett flertal motioner en övergripande översyn av LAS och genomförde också förändringar till arbetsgivarnas fördel under sina regeringsår. Ända tills Nya Moderaterna tog form - då lät det plötsligt annorlunda om den gamla stridsfrågan LAS. Enligt Eva Uddén Sonnegård, som var statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, var det inte strategiskt spel som låg bakom kursändringen hos Nya Moderaterna. - Jag tror att man måste förstå att det inom Moderaterna finns väldigt många olika schatteringar, både de som är mer mot vänster och de som är mer mot höger.  Men det fanns förstås också en strategisk fördel att behålla LAS någorlunda intakt, särskilt som regeringen istället valde att kraftigt höja avgifterna till a-kassan. Och alla i partiet var ju heller inte helt övertygade från början, säger Eva Uddén Sonnegård.  - Det gick ju ändå ganska fort att ta fram den nya arbetsmarknadspolitiken och det är klart att det dröjde innan det tog fäste ute i landet. Vi jobbade fram analysen i Stockholm, det är inte så konstigt att att det tar ett tag att vända en sådan här koloss som ett parti är.  Idag låter det lite mer som förr från båda håll. Socialdemokraternas arbetsmarknadsminister Ylva Johansson deklarerade i början av sommaren att de kommer att avskaffa Allmän visstidsanställning om de vinner valet.  Och på Moderaternas stämma i höstas slog ombuden fast att kompetens ska få väga tyngre i turordningsreglerna. Partiets ekonomisk politiske talesperson Elisabeth Svantesson sa senare att Alliansen kommer att ändra lagen om anställningsskydd om de vinner valet. Katarina von Arndt katarina.von_arndt@sverigesradio.se

Grötiga terroristtankar, banbrytande filosofi och viktiga litterära författarskap. Allt rymdes hos Bo Cavefors förlag. Det får en av fundera över dagens intellektuella klimat, säger Tor Billgren. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. RAF: texter, som publicerades på Bo Cavefors förlag i oktober 1977 måste vara en av bokhistoriens mest vältajmade utgivningar. Det är en 520-sidig antologi med texter av aktivister inom den västtyska terrorgruppen Röda Arméfraktionen, RAF. Cavefors berättar om publiceringen i Malmökonstnären Lena Mattssons filminstallation I betraktarens öga, som visades på Moderna Museet i Malmö 2014. Förutom den svenska boken, gav han också ut en utgåva på tyska, eftersom inget tyskt förlag vågade göra det. För att böckerna inte skulle fastna i tullen, fabricerade han ett fejkomslag: Kärlek med förhinder stod det på framsidan av ett stort antal av de tyska böckerna. Cavefors hade starka drivkrafter, både politiska och litterära. I Lena Mattssons intervjufilm kallar han sig kulturell onanist. Det som gör boken så vältajmad, är att det var just i oktober 1977, som palestinska PFLP kapade ett Lufthansaplan med kravet att ett antal fängslade RAF-ledare skulle friges. I fem dagar irrade planet runt i Mellanöstern med fem besättningsmedlemmar och 86 passagerare som gisslan, sju av dem barn. Tidigt på morgonen den 17 oktober kunde planet slutligen landa i Mogadishu, Somalia. Det stormades av tysk specialpolis, och gisslan fritogs. Följande morgon hittades RAF:s fängslade ledare, Andreas Baader, Gudrun Ensslin och Jan-Carl Raspe döda i sina fängelseceller i vad som förmodligen var ett koordinerat självmord. I samma veva lägger alltså Bo Cavefors RAF: texter på bokhandelsdiskarna. Det var förstås också en mycket kontroversiell utgivning. RAF hade vid det laget mördat 16 personer i sina olika aktioner, varav två i Stockholm under ockupationen av Västtyska ambassaden 1975. Och våren 1977 hade SÄPO slagit till mot en RAF-trogen terrorcell i Sverige som planerade att kidnappa före detta ministern Anna-Greta Leijon i utpressningssyfte. Så hösten 1977 visste alla vad RAF var. Bo Cavefors hade en särskild näsa för det som låg i tiden. Han startade sitt bokförlag 1959, men det är först 2018 som historien om förlaget berättas utförligt i bokform. Det är bokhistorikern Ragni Svensson som gör det i sin doktorsavhandling Cavefors Förlagsprofil och mediala mytbilder i det svenska litteratursamhället 19591982. Första året gav den då 27-årige förläggaren ut nio titlar från sitt föräldrahem i Limhamn, bland annat Sju algeriska studenters vittnesmål om tortyren i Frankrike och tre böcker av den mycket kontroversielle poeten Ezra Pound. Stig Claesson sökte sig tidigt till förlaget, liksom en ung Lars Norén. Honom refuserade dock Cavefors, tre gånger på tre år. Förlaget fick snabbt en vänsterpolitisk profil. Ragni Svensson noterar att utgivningen kom att spegla eller rentav föregå den väg som den svenska vänsterrörelsen kom att ta framåt slutet av 1960-talet. Cavefors gav ut Mao Tse-tung, Rosa Luxemburg, Antonio Gramsci, Marx, Stalin, Lenin och Nordkoreas diktator Kim Il Sung. Det kom tjogtals med titlar som En socialistisk kultursyn, Marxismens politiska ekonomi och Kulturrevolutionen vid Kinas universitet. Han introducerade tänkare och filosofer som Roland Barthes och Michel Foucault. Peter Weiss knöts tidigt till förlaget, och 1975 gav Cavefors ut den nigerianske författaren Wole Soyinka, 11 år innan han fick Nobelpriset. Det är inte dåligt för vad som länge var ett enmansförlag. Men Cavefors hade starka drivkrafter, både politiska och litterära. I Lena Mattssons intervjufilm kallar han sig kulturell onanist. Att läsa om Bo Cavefors skapar funderingar om intellektuell takhöjd och diskussionsklimat nu och då.  Vill man få en överblick över vidden av utgivningen kan man ta till en annan bok från 2018: BOC en bok om Bo Cavefors Bokförlag, som innehåller en komplett bibliografi. De Caveforsböcker som jag själv har starkast kontakt med är Salvador Dalís självbiografi, som tidigt väckte mitt intresse för konst. En annan är William Burroughs Den nakna lunchen, som Cavefors tog till Sverige 1978. Jag hittade den på en loppmarknad i Simrishamn 1996 och läste den på ett kvavt tåg samma sommar som jag skulle rycka in i Flottan. Boken var osprättad, så jag satt med min morakniv och skar. Sida efter sida sköljde bokens febriga och erotiska hallucinationer över mig. Förlaget gick under i det som kom att kallas Caveforsaffären; en stormig process som spelades upp kring 1980. Bo Cavefors hade vunnit en upphandling från Kulturrådet om att ge ut Strindbergs samlade verk i ny utgåva. Men mitt under förberedelsearbetet drogs beslutet tillbaka. Officiellt på grund av brister i upphandlingsförfarandet, men i den debatt som följde menade Cavefors försvarare inom kulturvärlden att det var hans kontroversiella utgivning som var det egentliga skälet. Han var för obekväm, för besvärlig. Snart kom också anklagelser om ekonomisk brottslighet. Han satt häktad i polishuset i Lund i nio dagar, men frikändes sedan på 10 av 11 åtalspunkter. Förlaget gick i konkurs och i början av 1981 såldes det enorma boklagret i en legendarisk utförsäljning. Det är förmodligen från denna som min osprättade Burroughsbok härstammar. Att läsa om Bo Cavefors skapar funderingar om intellektuell takhöjd och diskussionsklimat nu och då. Hade utgivningarna av till exempel Ezra Pound, Stalin och den svenske fascistledaren Per Engdahl, vars memoarer Cavefors gav ut 1979, kunnat stå emot dagens sociala medierdrev och polariserade åsiktsjournalistik? Hade ett etablerat förlag idag kunnat ge ut visdomsord från Islamiska Statens teologer, eller Anders Behring Breiviks manifest? Bo Cavefors har motiverat utgivningen av RAF-boken med att det rörde sig om viktiga dokument för den tiden. Att publicera något måste inte betyda att man ställer sig bakom det. Det finns en historisk och vetenskaplig poäng med att tillgängliggöra material för den tänkande allmänheten, även av kontroversiell, oetisk och korkad natur. Kanske är den här nakenheten exhibitionism, precis som det kan vara exhibitionism att ge ut böcker. Efter tiden med förlaget har Bo Cavefors i hög grad fortsatt med sin kulturella onani. Han har skrivit böcker och gett ut tidskrifter, men också samarbetat med olika konstnärer. I Lena Mattssons installation som visades på Moderna i Malmö, ingår förutom intervjufilmen, bland annat också en liten projektion av en naken Cavefors från en pjäs som han satte upp i Malmö 2005. Den här nakenheten återkommer i flera konstnärliga samarbeten, till exempel med Martin Bladh på Fylkingen i Stockholm 2009, och med Leif Holmstrand. Boken Ett rum på tredje våningen består av textflöde och bilder, där en åldrad Cavefors poserar i olika sexuella situationer, inte sällan insnärjd i Holmstrands virkade girlanger. Kanske är den här nakenheten exhibitionism, precis som det kan vara exhibitionism att ge ut böcker: att torgföra sina åsikter och posera med vad man tycker är viktigt. Kanske är nakenheten provokation, precis som det kan vara provokation att ge ut Stalin eller ett tjockt manifest med grötiga terroristtankar och livsfarlig våldsromantik, som en av recensenterna beskrev RAF-boken. För 4050 år sedan yttrade sig denna inskränkthet genom upprop om moralisk resning, idag genom krav på trygga rum och triggervarningar. Men det är ett ytligt sätt att se på saken. Jag ser snarare nakenheten som ett verktyg för att ifrågasätta kroppsideal och avslöja fördomar, precis som utmanande bokpubliceringar kan avslöja inskränkthet och en subjektiv och godtycklig syn på yttrandefrihet. För 4050 år sedan yttrade sig denna inskränkthet genom upprop om moralisk resning, idag genom krav på trygga rum och triggervarningar. Ett samhälle behöver sina obekväma och besvärliga personer. Det är de som lockar den indignerade flocken att demonstrera var toleransens gränser går. Tor Billgren, frilansjournalist   Litteratur Ragni Svensson: Cavefors förlagsprofil och mediala mytbilder i det svenska litteratursamhället 19591982. Ellerströms, 2018. Anna-Lina Brunell, Ragni Svensson, Jonas Ellerström, Bo Cavefors: BOC en bok om Bo Cavefors förlag. Tragus förlag, 2018. Leif Holmstrand & Bo Cavefors: Ett rum på tredje våningen (Holmstrand Böcker, 2015) Martin Bladh & Bo I. Cavefors: Qualis artifex perero (Styx, 2013)   Filmer Lena Mattsson: In the eye of the beholder Lena Mattsson: Den kulturelle onanisten

I ett par decennier befann sig socialdemokraten Anna-Greta Leijon i politikens centrum. Men 1990 lämnar hon riksdagen i protest. Vad hände? Numera ägnar Anna-Greta Leijon sin mesta tid åt barnbarn, måleri och vänner. Men det fanns en tid när hon av en del tippades bli Sveriges nästa socialdemokratiska statsminister. Så blev det inte. I stället lämnade hon 1990 politiken i protest mot att löftet om förlängd föräldraförsäkring inte infriades. Med i bagaget fanns förutom arbetsmarknadspolitik och invandringsfrågor också upplevelserna från sprängningen av västtyska ambassaden, utvisningen av terrorister, Kröcheraffären och Ebbe Karlssonaffären som tvingade henne att avgå som justitieminister. Politikern blev Skansenchef och terrorhot och varvsnedläggningar byttes ut mot björnberg och varghägn. I ett samtal med Rigmor Ohlsson ser hon tillbaka på några av de upplevelser som gjorde henne till en av Sveriges mest kända politiker.

I de mytomspunna lokalerna där det teologiska biblioteket Theofil inhyses, går vår tionde utgåva av Låt Höra av stapeln en sen torsdagkväll i mars. Vi gästas av Martin Jönsson. Vi pratar om hur Christian beter sig vid köp av bil en mörk kväll i Oxie. Sofia menar på att beteendet är ett ”förvärvat trauma”. Sofia har som standard att kolla om ramnumret är bortfilat vid cykelköp. Vi försöker reda ut vilken kung som finns på femhundralappen, och därefter tar vi upp de gamla klassiska kungavitsarna! Martin 4 år skapade en egen! I övrigt pratar vi om Martins gamla Volvo 940, regeringen, om att podda, Frankrike, Jemens cricketlag, orientering, Saint-Barthélemy, Anna-Greta Leijon, skatt på reparationer, första och andra sömnen mm.

I Samtalet möter Katarina Hahr Anna-Greta Leijon. Anna-Greta Leijon berättar om hur hon bär med sig minnen från barndomen av ängslan, hat och förakt. Hon berättar också om terroristutvisningen efter ambassaddramat, om Norbert Kröcher och kidnappningshotet, om Ebbe Carlsson affären och om hur hon avgår som justitieminister. Men ingenting kan jämföras med hur rädd hon var som barn. - När jag var liten var jag mycket rädd för pappa. Mamma och jag sov ofta på vinden. I det här första programmet hör vi om uppväxten, terroristutvisningen och kidnappningshotet.

Det ska komma att bli en av Säkerhetspolisens största publika framgångar någonsin; avslöjandet i april 1977 om att en svensk terrorgrupp, ledd av västtysken Norbert Kröcher, har planerat att kidnappa före detta statsrådet Anna-Greta Leijon. Bakgrunden är Leijons medverkan i utvisningen av de fem överlevande terroristerna från Västtyska ambassaddramat två år tidigare. Det är en utvisning som blir starkt ifrågasatt då en av ockupanterna, Siegfried Hausner, avlider efter ankomsten till Västtyskland. I Kröchers ögon bär Anna-GretaLeijon ansvaret för Hausners död och tiden efter ambassaddramat ska planläggningen av ”Operation Leo” växa till enorma proportioner och även involvera flera svenskar och utländska ”revolutionärer” i Kröchers närhet. Men när polisen gör sitt omfattande tillslag, grips även flera personer som ska visa sig vara helt oskyldiga. Bland dem den blivande riksdagsledamoten Juan Fonseca som trots frikännandet ska tvingas dras med terroriststämpeln en lång tid framöver. Producent: Fredrik Johnsson

Samtalet - Katarina Hahr möter Anna-Greta Leijon, Del 2 20090629

Samtalet Katarina Hahr möter Anna-Greta Leijon, del 1