Podcasts about Simrishamn

Vi är chockerade över en varm och solig midsommar. Johan erkänner sin motvilja mot att gallra. Men trafiktutan, som Sveriges Radio försökte ta bort för att "ljudbilden" krävde det, har kommit tillbaka. Så till den eviga gåtan liberaler. Mauricio Rojas ger några ledtrådar. Men hur kommer det sig att regeringen inte har en begriplig riktning? Susanna är mer positiv och tycker till exempel att minister Forssell sköter sig. Vi tycker rätt bra om det första vi sett av Simona Mohamsson och historien om hennes namnbyte är rätt förtjusande. Men Liberalerna sitter fortfarande med samma problem och fegisarna i toppen ville inte bli ledare. de fick välja den enda som inte sade nej. En lyssnare kommer med två underanvända ord: sybarit och troglodyt. Vi lovar att bruka dem oftare. Vi saknar varuhusen, de riktiga, som nu blivit lyxbasarer. trist. Finns något bra varuhus i Paris, dit vi ska i nästa vecka? Resan gör vi för att se en retrospektiv av David Hockney, som får kritik i Svenskan för att han målar blommor när allt går åt helvete. En utmärkt sysselsättning, tycker vi, som alltid propagerar för inre exil, snarare än att känna sig pressad av de politiska kommissarierna. En annan utställning man inte ska missa är den med Jan Håfström på Rikstolvan utanför Simrishamn. Och så veckans mest bisarra nyhet: Morrissey ska sjunga på Allsång på Skansen. Men han har nog en lång lista på kända hits han kan välja från. Om man vill bo en natt på Djurgården rekommenderar vi båthotellet Prince van Orangiën. Ta en gratisprenumeration på Exilposten, som kommer när den kommer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sånger och betraktelser kring den 30-årsjubilerande Frälsarkransens pärlor. Med författaren Åsa Hagberg och kyrkomusikern Nadja Eriksson med flera från Sankt Clemens kapell i Simrishamn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gudstjänsten sändes första gången den 13 juni 2020.Du kan lyssna på Åsa Hagbergs berättelse om pärlorna separat eller ladda ned som podd.Har du lärt känna Frälsarkransen ännu? Bär du den kanske på din handled precis som drottning Silvia och många andra ofta gör?Frälsarkransen skapades för 30 år sedan av den tidigare biskopen Martin Lönnebo som ett sätt beskriva olika aspekter av den kristna tron. I denna gudstjänst kommer du att få lära känna dessa olika pärlor i musik och text, som en vandring pärla för pärla. Inspirerat av hur Martin Lönnebo själv berättar om dem, och hur han skapat sin pärlvandring Via Sacra i Linköpings domkyrka.Den kärlek vi möter i Kärlekspärlan är den Gudomliga.Här behöver vi få stanna en stund.Begrunda hur den låter sig själv såras för att ge oss läkedom. Hur den bär allt, tror allt, hoppas allt, uthärdar allt och aldrig kan upphöra därför att den utgår ur själva källan till livet, Guds hjärtslag.Jag lyssnar igen.Gud är kärlek.Åsa HagbergMedverkande:Åsa Hagberg, berättareNadja Eriksson, piano,Lina Spetz, sångMathias Tofte, elbas,Fredrik Berg, trummor och slagverkBjörn Claesson, elgitarr, askustisk gitarr, ocarina, flöjt, blockflöjt, tenorsaxText:Psaltarpsalm 23Kärlekens lov: 1 Kor 13:1-3, 13Musik:Vårpsalm på ÖsterlenGudspärlanJagpärlanDoppärlanTystnadspärlornaÖkenpärlanBekymmerlöshetspärlanKärlekspärlanOfferpärlanHemlighetspärlornaNattens pärlaUppståndelsens pärlaGudspärlanProducent Marianne GreipTekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridssonliv@sverigesradio.se

Att möta nya människor kan vara både intressant och ointressant. Cecilia brinner för det lokala och att mötas i det historiska och berättar om när hon på en julmarknad mötte en person född i Simrishamn och kunde prata om det. Ingrid däremot är allergisk mot personer som vill sälja i ”fel sammanhang”, men tycker alltid det är intressant att höra hur personer resonerar kring det ena eller det andra. GOD FORTSÄTTNING PÅ  JULEN!

I årets sista avsnitt av OptikerPodden möter vi Årets Optiker 2024, Rose-Marie Wingårdh från Wingårdhs Optikerklinik i Simrishamn. Under en inspirerande intervju delar hon med sig av sitt arbete med ögonhälsa och sitt engagemang för både patienter och optikbranschen. Vi pratar om hennes resa, framgångar och vad som driver henne i yrket. Dessutom påminner vi om möjligheten att nominera nästa års vinnare – Årets Optiker 2025. Missa inte detta spännande och avslutande avsnitt för 2024! Tack till Sveriges Optikerförbund so sponsrar månadens avsnitt. Vi önskar alla lyssnare en God Jul och ett Gott Nytt År!

I mars i år släpps mannen som kallats en av Sveriges värsta serievåldtäktsmän. Hans nya namn och adress sprids snabbt i sociala medier kvinnor känner sig rädda och varnar varandra åtta månader senare grips han på nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2021 dömdes den då 34-årige Nytorgsmannen till fem års fängelse för sju våldtäkter, åtta sexuella övergrepp och flera andra brott mot totalt 19 kvinnor. Domen fick mycket kritik – från flera håll, åklagaren hade yrkat på 12 års fängelse. I mars i år släpptes Nytorgsmannen villkorligt, efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff. Även det kritiserades bland annat för att hans återfallsrisk bedömdes som hög och för att han misskött sig i fängelset. Eftersom han misstänktes ha begått många av brotten i sin lägenhet vid Nytorget på Södermalm i Stockholm så har han vistelseförbud där. Istället flyttar han till Skåne, först till Malmö och sedan till den lilla staden Simrishamn på Österlen – där ryktet snabbt sprids i sociala medier. ”Alltså de varnade varandra. Jag minns att det var någon som uttryckte sig som så att samhället måste stå enade och skydda invånarna”, säger Emma Lawesson, reporter på Ystads Allehanda. Oron för att Nytorgsmannen ska begå nya sexbrott är stor. ”Det var flera av de kvinnor jag pratade med som berättade att de hade ändrat sitt sätt att leva. De vågade inte cykla hem från jobbet utan de ringde sina män för att bli hämtade och de varnade sina döttrar från att gå ut”, säger Emma Lawesson. I mitten av november grips Nytorgsmannen på nytt, misstänkt för att ha våldtagit en tonårsflicka i en annan skånsk ort dit han flyttat. Han sitter nu häktad på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt. Själv nekar han till brott. I det här avsnittet hör du om utredningen från 2020 och brotten Nytorgsmannen dömdes för då, tiden i frihet och den nya misstanken mot honom. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: Elsa Åberg Ljudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Det är för mörkt och vi förbannar våra förfäder som följde inlandsisen. Vi förbannar också alla dessa lyxmärken som bara blir löjligare och löjligare, med vakter och sammetsrep för att hålla kunder ute. Det är väl, som så mycket annat, kinesernas fel. Och så Centern, då, som tror att de har problem med partiledaren, men det är ju bara förnamnet. Det stora problemet är partiet. Och politiken. Och strategin. Och allt annat. Att byta ledare ändrar inte det. Är det pinsamt eller uppmuntrande att sossarna kan vända på en femöring i sitt nya partiprogram? Vi är lite oense där. Om hur de som bestämmer i Storbritannien — Born to rule — slutat vara exentriska och vill vara "normala". Medelklassen dödar allt. Blitz av Steve McQueen på Apple+: antagligen värd att se och temat påminner Johan om Goodnight Mr Tom med John Thaw. Vi har sett om Notting Hill — den var inte som Susanna mindes den — och Brassed off, med en ung Ewan McGregor. Det är gulligt med unga reportrar som tycker att det är upprörande att riksdagsledamöter plagierar text i sina motioner. Vi talar om språket och om hur mycket i tidningarna som nu är ett slags freakshow: denna vecka den 58-åriga tolvbarnsmamman som åkte till Kina för att få behålla livmodern. Kan det vara så att den nya generationen saknar humor och därför inte ser det som är bisarrt. Och, hörrni, kom till julbasaren på Gösta Werner-museet i Simrishamn: fyra helger fram till jul med början den 29 november. Ni kan tjacka allt möjligt, men framför allt våra böcker. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ur innehållet: Skakande berättelser om uteblivna rättigheter. Få glädjeämnen i budgeten anser SRF-ordförande. Flexibel buss körs på försök i Svalövs kommun. Förbjuden bok i talbokstipsen från Simrishamn.

Denna vecka gästas podden av Emil Fixare, snickare känd från TV och ”Spannamuraren” Jonathan som har kört hela vägen från Simrishamn. Vi får höra storys som; Flykten från thairestaurangen, Cuckold, Påssåsen och Fekaliekanonen. Håll i er!

Nu ska alla agenthjärnor vässas! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I säsongens sista fredagsklur får vi veta vem som är kort på dagen och lång på kvällen, och som härmar allt man gör! 8-årige Ottar från Simrishamn har svaret.

En oväntad tragedi inträffar i den lilla orten Vallby, Simrishamn. Kontorsarbetaren Jonas hittas livlös, strax efter en mystisk händelse där han mötte sin trädgårdsarbetare. Alla bevis pekar mot trädgårdsarbetaren, men han hävdar sin oskuld. Vad hände den ödesdigra natten mellan 4:e och 5:e februari 2019?-Förhandslyssna reklamfritt och ta del av över 30 st bonusavsnitt via https://plus.acast.com/s/rattegangspoddenRättegångspodden görs i samarbete med Lexbase. Signa upp dig som betalande medlem på http://lexbase.se och ange rabattkoden "rättegångspodden", så får du ta del av tre kostnadsfria domar eller andra rättsliga dokument.Musik: sptfy.com/1L5NMusik licensierad av STIM & PremiumBeatKällor:Sveriges Domstolarhttp://www.domstol.seAnsvarig utgivare: Jonas Häger Become a member at https://plus.acast.com/s/rattegangspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskning om hur vi kan leva längre och hålla oss friska är ett fält som får mycket finansiering från bland annat tech-miljardärer med dödsångest. Målet är att ge människor väsentligt längre liv och dessutom rentav rulla tillbaka åldrandet. För detta ändamål studerar forskningen allt ifrån DNA till kosttillskott och livsstil i allmänhet med rätt motion, diet och allmän meningsfullhet. Vi pratar om bland annat longevity-gurun David Sinclair i USA som äter ett mål mat om dagen, vi talar om zombieceller, vinsterna med fasta och den nya mirakelmedicinen som får alla att gå ner i vikt. Gäster: Erik Hörstadius, skribent, Johan Frostegård, professor i medicin vid KI och hälsoingenjören Ewa Meurk, föreläsare och författare. Programledare: Nina Solomin. Detta är sista avsnittet av Fokuspodden för säsongen. I sommar släpps vår nya podcast Tala ut! I Fokus varje onsdag med start 21 juni. Missa inte när stridbara profiler berättar sin bästa historia. Finns där poddar finns. 21 juni Hanif Bali, 36, tidigare moderat riksdagsman och känd twittrare 28 juni Kajsa Ekis Ekman, 43, feminist och författare 5 juli Henrik Jönsson, 48, entreprenör och youtuber med mer än hundratusen följare 12 juli Sofie Löwenmark, 42, grundare av doku.se som granskar islamism 19 juli Dan Korn, 60, chefredaktör Bulletin, hobbyantropolog, författare 26 juli Nalin Baksi, 56, psykiatrisjuksköterska, tidigare riksdagsledamot för S 2 augusti Gudrun Schyman, 75, tidigare partiledare Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ, kommunalpolitiker i Simrishamn 9 augusti Johan Hakelius, 55, författare och politisk chefredaktör Fokus

En norsk korstågskung steg i land i det påstått hedniska Småland år 1123. Tobias Svanelid undersöker historien kring Kalmare ledung och hur lilla fiskeläget Simrishamn då steg fram i historiens ljus. År 1123 seglade hundratals norska skepp in i Kalmarsund i syfte att kristna de hedniska smålänningarna. Händelsen som gått till historien som Kalmare ledung var mer av en storpolitisk revirmarkering än ett heligt krig, menar historikern Dick Harrison, och fick också konsekvensen att lilla fiskeläget Simrishamn stapplade in i historiens ljus.Tobias Svanelid reser till Simrishamn för att med museichefen Lena Alebo prata om stadens historia, som alltså började för 900 år sedan, och som man firar stort i år. Och så reder vi ut vad som egentligen hände under Kalmare ledung, och hur hedniska smålänningarna egentligen var år 1123.

När Ola & hans fru 2014 tog över anläggningen Tobiksvik i Simrishamn var målbilden klar, full gas framåt! Och vilket resultat det har blivit - campinggruppen växer. Vilket drömsamtal att ha Hoppas du gillar lyssningen!

I detta avsnitt får ni lyssna till ett samtal mellan konstnärerna Yasmina Karli Malmsten och Gittan Jönsson. Vi besöker Yasmina på Konstnärernas kollektiva grafikverkstad i Malmö. Gittan har tagit tåget hit från Brantevik utanför Simrishamn. Grafikens Hus Podcast fortsätter samtalsserien där två konstnärer möts från olika generationer för att prata om relationen till grafik, beröringspunkter och frågeställningar som ryms inom deras konstnärskap.

I Peenemünde vid Östersjöns kust tillverkade Hitlerregimen ohyggliga raketer. I dag är fabriken museum över ondskan. I maj 2022 gästades platsen av New York Philharmonic med världsartister. Peenemünde ligger på ön Usedom i norra Tyskland, 16 mil rakt söder om Simrishamn. I maj hölls en unik festival, en manifestation för fred, i öns gamla vapenfabrik, som efter järnridåns fall gjordes om till ett museum.En av de drivande var världsdirigenten Kurt Masur, som själv spelade en avgörande roll när Tyskland återförenades utan våld. Kurt Masur blev en hjälte, en institution, och många ville se honom som politiker men han valde musiken. Han ledde sedan en av världens mest ansedda orkestrar, New York Philharmonic i många år, men glömde aldrig Usedom.Kurt Masurs dröm var att orkestern någon gång skulle spela i Peenemünde. I maj 2022, sju år efter hans död, blev drömmen verklighet. Idel världsartister som Anne Sophie Mutter, Thomas Hampson och Jan Lisiecki spelade en noga vald repertoar tillsammans med den 106 personer starka orkestern.Platsen bär en förskräcklig historia, men musik har kraft att förändra också en fasornas fabrik som orkesterns första violinist Yulia Ziskel, själv med judiskt påbrå, uttrycker det: We really have to change the energy in this place and I think we did.En dokumentär från 2022 av Eva Sjöstrand.

Dags för avsnitt 1 av vår sommarspecial: Rysarsommar, din egen rysliga reseguide! I det här avsnittet kommer vi börja resan i Simrishamn för att sedan röra oss norrut och avsluta i Oskarshamn. Självklart gör vi några stopp på vägen också och var de är får ni höra om ni hänger med på vår resa genom vårt hemsökta Sverige.

It is time for another special episode! We recently spent a whole week in the county of Skåne and got to see a load of historical gems. In the chronological timeline, King Magnus has just possession of Skåne, so let's take a look at what he has had taken away from him. Listen as we talk about the tower watchman of Ystad, the stone ship Ale Stenar, the fish of Simrishamn and much more! (Please note, the next episode will be out on 24th July instead of 10th July as we take a short summer break.)

Jordbävning Afghanistan, bedrägerivåg mot äldre i Simrishamn, privatekonomi och matpriser, Dutertes offer grävs upp, budgetdebatt och kommentar, styckmordsrättegång, spiralskandalen Grönland, baslägret vid Mount Everest flyttas och ryskt raseri mot litauisk blockad av Kaliningrad.

Estland vill ha truppförstärkning. Regeringskris i Bulgarien. Budgeten. Styckmordsrättegång. Litauen stoppar ryska tåg till Kaliningrad. Jordbävning i Afghanistan. Bedrägerier mot äldre i Simrishamn. Dutertes offer grävs upp. Matpriser.

Temagudstjänst direkt från S.t Nicolai kyrka i Simrishamn om att hitta glädjens frön i det goda efter år av sorg, vanmakt och ensamhet. Med kyrkoherde Mats Hagelin och musik under ledning av Nadja Eriksson. Predikan av Mats Hagelin finns att lyssna på eller ladda ner separat.Så länge kanske frågan om tillit, trygghet och hopp ofta känns långt borta. Men när något sker som förändrar tillvaron - det är då vi kommer allt djupare in i oss själva och vi blir mer medvetna om vårt inre liv. Vi kan börja stava orden...Hoppets glädje!Ur predikanGudstjänsten bygger på musik av f Nadja Eriksson som är kyrkomusiker i församlingen och med text av Åsa Hagberg - en resa mot ljuset.I livet under skuggan, tog lusten ofta slut En rymd, för trängd att växa, gav inga vägar ut Men innerst djupt där inne, i skuggan stängd och trist fanns viljan kvar att brista likt knoppen på en kvist I livet under skuggan, har värden stuvats om I väntan på den dagen, då ljuset ropar-kom! Kom ut här i det fria, släpp fram din glädjes hopp En tid när höljen brister, likt körsbärsträdets knoppText till I livet under skugganI centrala Simrishamn ligger S:t Nicolai kyrka som är helgad åt sjöfararnas skyddspatron. Den var omnämnd först gången år 1161 och då var kyrkan troligen bara ett fiskarkapell och bestod av det nuvarande koret. I kyrkan finns detaljer från alla århundranden sedan dess.Medverkande: Mats Hagelin, gudstjänstledare och predikan Gertie Ågren, böneläsareS:t Nicolai lilla sångensemble Friiskvartetten Björn Claeson flöjt Boel Adler, sång Nadja Eriksson, piano och musikalisk ledare samt läsning av sångtexter Texter: Romarbrevet 8:31-39 Johannesevangeliet 16:23-33Musik: En källa spelar upp Psalm 96: Öppna mig för din kärlek Säg mig du träd En sårad ängel I livet under skuggan Psalm 711 Jag tror på en Gud, en enda Du som skapat ljuset Beskyddaren Psalm 752: Över berg och dal Fågel grå Denna underbara värld All musik utom psalmerna är skrivna av Nadja Eriksson o Åsa Hagberg  Producent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridsson Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Också den som är på flykt har fattat ett medvetet beslut. Gustaf Grapengiesser funderar över hur samhället värderar migranter utifrån skälen för deras uppbrott. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En septemberdag byter jag min vanliga existens med bas utanför Simrishamn, mot en helt annan i Nicosia på Cypern. Väl på plats köper jag en motorcykel, en liten enkel maskin från 90-talet med 400 kubik. I fickan har jag mitt pass som låter mig passera över gränsen till den norra ockuperade delen av ön. En hård, men samtidigt överraskande informell gräns, erkänd av den norra sidan men inte av den södra grek-cypriotiska. Den här informella linjen är också en del av EU:s yttre gräns, men på grund av sin tveksamma status är den fortfarande relativt enkel att passera även för den som inte har sina papper iordning.Att flytta till en främmande plats, att byta ett kulturellt sammanhang mot ett annat, kan försätta en i ett särskilt tillstånd eller känsloläge.  Den amerikanske psykoterapeuten Greg Madison kallar det existentiell migration. På svenska skulle den långa titeln på hans studie av fenomenet från 2010 lyda: Hemmahörandets upphörande oberättade historier om att lämna hemmet och den globala omlokaliseringens psykologi och han intresserar sig alltså för dem av oss som uttrycker något fundamentalt med vårt val av boställe. I kärnan av den existentiella teoribildningen finns vår förmåga att göra val och jag har onekligen både valt och använt min frihet. Men jag, en privilegierad och tillfällig migrant med nyköpt motorcykel, är inte den enda som rör sig över gränsen mellan öns norra och södra sida. Varje dag anländer asylsökande från olika delar av världen. Man ser dem vid ringmuren runt den gamla delen av staden. I gryningen trängs de på vid Oxi-square i hopp om att få något av de daglönejobb som erbjuds av stadiga män i slitna pick-ups.Jag möter dem också på det center för asylsökande där jag arbetar under min tid på Cypern. Men trots att vi rör oss på samma platser så ingår de inte i Madisons definition av existentiell migration. Anledningen kan tyckas självklar. Den som är flykting ska inte, heter det, ha gjort något aktivt val; för att räknas som flykting måste man ha tvingats till sin förflyttning. Den här synen förenar intressant nog både många som är kritiska till flyktinginvandring och personer som vill se en generösare flyktingpolitik. Den ena sidan strävar efter att identifiera så få av de asylsökande som möjligt som verkliga flyktingar, medan den andra, av humanitära skäl, strävar efter att erkänna en så stor grupp som möjligt som flyktingar. Men rätten till asyl bygger ur bägge gruppernas perspektiv på att den sanna flyktingsituationen inte rymmer några valmöjligheter.Vår förmåga att göra val och reflektera över våra mått och steg är som sagt grundläggande i det existentiella perspektivet. Det är rent av vad som definierar oss som människor. Valen gör oss till subjekt inför oss själva. Men det är också så att när vi känner igen och erkänner den andres val förstår vi också henne som ett mänskligt subjekt. I situationer när vi inte erkänner, eller ser den andres val, underkänner vi alltså i viss mån dennes mänsklighet. Den här människan omformas till att endast bli en siluett i ett kollektiv, utan historia eller identitet. Någon som liksom bara uppstår vid gränsen som nyanländ.Den italienske filosofen Giorgio Agamben använder begreppet la nuda vita, det nakna livet för att beskriva hur livet värderas i den här situationen. Det är ett liv som ifall det avslutas saknar tillräckligt värde för att något ska anses ha gått förlorat, likt hur vi vant oss vid att unga kroppar namnlöst sjunker ner i Medelhavets djup. Istället blir flyktingen en abstraktion, ställd utanför rätten till rättigheter. Nakenmänniskorna beskrivs med siffror som en ansiktslös flodvåg med toppar och dalar, de representerar antingen olika former av hot eller räknas till de fördrivna, borttappade och röstlösa.Personerna jag träffar på Cypern kommer främst från olika länder i Afrika. Unga män från exempelvis Nigeria, Kamerun, Liberia, Guinea och Demokratiska republiken Kongo. Ibland kommer det familjer med småbarn. En del bär med sig akademiska eller medicinska studier i ryggsäcken, andra vet inte att fem är ett lägre tal än tio. En dag kom det in en ung poet till centret och la fram tre av sina böcker framför mig. En av titlarna var Au Banquet de la Modernité, och det stämmer ju, han och jag möts här på denna modernitetens sena bankett. Han har sökt sig till Europa av existentiella och politiska skäl, det finns som han ser det ingen framtid för honom i Kamerun annat än att just finnas till. Han har gjort sitt val, och begett sig hit på en osäker strapats, han har tagit en kalkylerad risk, han har beslutat om sina insatser.Människorna jag möter här längtar alla efter något, till något, och inte enbart bort från något, de letar efter sin existentiella plats i den här världen. Vi skiljer oss förstås i våra privilegier, men vi befinner oss bägge här som produkter av olika former av beslut. Det kan vara privilegierade val, men det kan också vara val som görs av nödvändighet, inte minst eftersom också drömmar är allvarliga saker.Det finns ett mer radikalt sätt att se på saken: att det är just hos personer som upplever krig eller politisk förföljelse som frihetspotentialen blir som mest akut. I den akuta situationen tvingas du att välja din väg, ska du stanna eller ska du gå? I ett sådant, akut skede, görs en mängd olika existentiella val som matas av föreställningen om självförverkligande och närs av drömmen att hitta en plats där man kan nå sin fulla potential.För den som inte ställs inför sådana situationer är det istället lätt att hamna i ett tillstånd av riktningslöshet och tänka att man väl ska bo nånstans eller jobba med nånting. Just personer i mer privilegierade situationer ställs kanske allt för sällan inför de radikala val som existensen egentligen erbjuder. Kanske behöver vi förstå och se att den andre har gjort val för att inse att också vi kan göra det. Madisons begrepp existentiell migration passar in bra här, för det identifierar och hjälper oss att problematisera hur våra självbilder förändras när vi förflyttar oss, när vi migrerar. Men det gäller ju förstås all sådan förflyttning.Moderniteten har gett oss bilder som gör det möjligt för oss att föreställa oss andra världar och att drömma stort. Även om man saknar dem man lämnat och platserna som går förlorade, vet vi att det är de avgörande valen som gör oss till dem vi är på den nya platsen där vi befinner oss. Flykten är inte längre en fråga om att i ett akut läge byta plats utan också om att i viss mån byta identitet och föreställning om vem man kan bli.Det är just det här som är poängen, att valet är som mest existentiellt när det är livsavgörande. Att flykten är både ett val och en nödvändighet. Och att migration för individen alltid är en existentiell erfarenhet.Gustaf Grapengiesser

Att popartister blir skådespelare är vanligare än det omvända. Alba August hör till undantagen. Det akut gåshudsframkallande albumet "I still hide" placerar henne i samma dramatiska Kate Bush-tradition som Florence +The Machine och Susanne Sundfør. Hemma hos Strage pratar hon om att växa upp som kulturbarn, om att dyrka Spice Girls och åka till Simrishamn för att köpa stringtrosor, om att rymma hemifrån och kröka med killar i Gnesta, om att spela Astrid Lindgren och Knutby-barnflickan, om att bli strypt på film och om att i det gotländska decembermörkret plöja ner all sin glädje, sorg och frustration i en skiva. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jesteś specjalistą medycyny rodzinnej i zastanawiasz się nad emigracją ale boisz się, że nie dasz rady? Jestem w przychodni w Simrishamn. Polska lekarka Ewelina, która tutaj pracuje opowiada nam o systemie wdrażania i wyrównywania kompetencji dla lekarzy, którzy przyjeżdżają do Szwecji jako gotowi specjaliści medycyny rodzinnej. Przekonasz się, że to nie musi boleć! Posłuchaj do końca, ponieważ ośrodek ten szuka specjalisty i chętnie wdroży lekarza z Polski - o szczegółach opowie sam szef - Rickard. Odezwij się do mnie jeśli zainteresowała Cię ta oferta albo jeśli masz jakieś pytania, chętnie doradzę. A jeśli wolisz obejrzeć w formie video, kliknij tu: https://fb.watch/8LQz_bBLeL/ --- Send in a voice message: https://anchor.fm/lekarzwszwecji/message

Ett skakande reportage från Simrishamn - Where life is cheap! www.patreon.com/wanloo

Nordisk musikglädje i poddstudion när vi låter fantasin ta över och vi drömmer oss bort till den ultimata festivalkänslan. Löpsedelsstoff blandas med vurm för Simrishamn. Lamour Poðcast eppe 147, programledare Julia Gidlöw, Anna-Karin Berglund & Viktor Zeidner. För mer info om låtar, segment och diverse klipp, besök www.lamour.se Yagya - The salt on her cheeks Teedra Moses - Be your girl (Kaytranada Edition) Ólafur Arnalds & Nils Frahm - 20:17 HVMP - Flora DJ Boring - Like Water - Edit Clora - Mimer 01.00 (ELGR) Här finner du Spotifyplaylisten med tillgängliga låtar som sänds i programmet, listan fylls på med nya låtar efter varje program: goo.gl/CUnvtY Lamour Podcast presenteras i ett folkbildande samarbete med Vuxenskolan. Ansvarig utgivare är Viktor Zeidner.

Sånger och betraktelser kring Frälsarkransens pärlor av och med författaren Åsa Hagberg och kyrkomusikern Nadja Eriksson samt sångerska och musiker från Sankt Clemens kapell i Simrishamn. Du kan lyssna på Åsa Hagbergs berättelse om pärlorna separat eller ladda ned som podd. Har du lärt känna Frälsarkransen ännu? Bär du den kanske på din handled precis som drottning Silvia och många andra ofta gör? Frälsarkransen skapades för 25 år sedan av den tidigare biskopen Martin Lönnebo som ett sätt beskriva olika aspekter av den kristna tron. I denna gudstjänst kommer du att få lära känna dessa olika pärlor  i musik och text, som en vandring pärla för pärla. Inspirerat av hur Martin Lönnebo själv berättar om dem, och hur han skapat sin pärlvandring Via Sacra i Linköpings domkyrka. Den kärlek vi möter i Kärlekspärlan är den Gudomliga. Här behöver vi få stanna en stund. Begrunda hur den låter sig själv såras för att ge oss läkedom. Hur den bär allt, tror allt, hoppas allt, uthärdar allt och aldrig kan upphöra därför att den utgår ur själva källan till livet, Guds hjärtslag. Jag lyssnar igen. Gud är kärlek. Åsa Hagberg Medverkande: Åsa Hagberg, berättare Nadja Eriksson, piano, Lina Spetz, sång Mathias Tofte, elbas, Fredrik Berg, trummor och slagverk Björn Claesson, elgitarr, askustisk gitarr, ocarina, flöjt, blockflöjt, tenorsax Text: Psaltarpsalm 23 Kärlekens lov: 1  Kor 13:1-3, 13 Musik: Vårpsalm på Österlen Gudspärlan Jagpärlan Doppärlan Tystnadspärlorna Ökenpärlan Bekymmerlöshetspärlan Kärlekspärlan Offerpärlan Hemlighetspärlorna Nattens pärla Uppståndelsens pärla Gudspärlan Producent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridsson Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

I kväll i Karlavagnen med Madelene Fritsch Lärka så vill vi prata om det där oväntade mötet. Som när du sprang in i Ulf Lundell i mataffären i Simrishamn eller nästan krockade med Anja Pärsson i Sälen. I kväll vill vi helt enkelt höra om när du, lite oväntat sprang in i en kändis.  Kanske råkade du befinna dig på samma kalas som Zlatan? Eller så visade det sig att du handlade bullar i samma bageri som Hugh Grant? Hur gick det till? Frös du till is eller blev ni rentav kompisar efter mötet. Det vill vi höra allt om i kvällens program. Inga möten är för små eller för stora i kvällens Karlavagn och Madelene Fritsch Lärka är med dig i studion direkt efter sporten i kväll. Dela med dig direkt till oss på 020-22 10 30 , slussen öppnar 21:00 , eller maila redan nu till Karlavagnen@sverigesradio.se

Ulrika Jonasson berättar om världens bästa jobb som undersköterska och samordnare inom hemtjänsten i Simrishamn kommun. Hennes arbete innebär många personer att kommunicera med, brukare, anhöriga, handläggare, medarbetare, kolleger, chefer, sjuksköterska mfl. Ulrika brinner för hemtjänsten och avslöjar att det är tryggheten i sig själv som hjälper henne att hitta lösningar. Lyssna på ett mycket tänkvärt avsnitt!  

Tror du att historien sitter i väggarna? Eller är kulturen på arbetsplatsen ett resultat av våra attityder och handlingar? Sofi Jonasson är verksamhetschef på Friskis o Svettis i Simrishamn och arbetar också som biträdande rektor. Hon har tidigare haft uppdraget som barnombudsman. Vi pratar om värdet av ett tryggt och kärleksfullt privatliv och hur det påverkar ledarskapet. ”Om jag faller så landar jag mjukt” säger Sofi.

När kriser kommer nära kan vi ställa om häpnadsväckande snabbt. Det har vi sett när det gäller corona. Många kan redan med sina egna sinnen uppleva sinande brunnar, färre snödagar och bränder. Kommer det att leda till att vi förstår allvaret och ändrar våra beteenden? Maria Wolrath Söderberg och Isak Jarnehäll har läst Erika Bjerströms nya bok: Klimatkrisens Sverige - Så förändras vårt land från norr till söder. Maria är omruskad och Isak hoppas att det leder till handlingskraft. Kan vi rycka upp oss? Vad säger forskningen? Och varför borde det resas en sten till minnet av stranden i Simrishamn?

Det är fredag och Kristian ringer sin mamma som viskar att hon varit i Simrishamn över dagen.

Lodipodden med Lucas Sjögren och Fredrik Addison om Serie C, Serie B och lite Serie A.

Lodipodden med Lucas Sjögren och Fredrik Addison om Serie C, Serie B och lite Serie A.

Lodipodden med Lucas Sjögren och Fredrik Addison om Serie C, Serie B och lite Serie A.

Jeanette Ovesson är kommunstyrelsens ordförande i Simrishamn. Vad innebär det att leva och verka på en liten ort där alla känner alla? Hon har upptäckt att alla frågor förr eller senare blir intressanta när man fördjupar sig i dem och att en bra ledaregenskap är att behålla lugnet när det stormar.

I premiären av Far och Dotter möter vi fotografen Louise Nessim som hela sitt liv grubblat över relationen far och dotter. Vi träffar också Hilda och Ola Lancing - guldsmeder, dotter och far. I mitten av 80-talet började fotografen Louise Nessim ta porträtt på pappor med sina små döttrar. Barnen var då små, men är idag vuxna. Hösten 2019 ställde Louise ut de gamla fotografierna på Galleri 21 i Malmö, tillsammans med nytagna bilder på samma par. Under alla år med det här arbetet, vad tycker hon är speciellt med relationen mellan far och dotter och vad är det för sår hon försöker läka? Och så träffar vi guldsmederna Ola och Hilda Lancing i Simrishamn på Österlen. Hilda började som lärling hos sin pappa när hon var 19 år gammal, och idag har de jobbat ihop i drygt tio år. Hur är det egentligen att jobba med sin pappa? Far och Dotter är programmet som undersöker relationen mellan far och dotter. Programledare är Alba Mogensen och producent Lars Mogensen. Även själva dotter och far. Programmets signatur: Rising Falls med Cactai Road.

Vi samlar tre kritiker i studion för att diskutera mästerverk, kontroverser och katastrofer. Dessutom en krönika om decenniet när den samiska kulturen tog plats. Plus ett farväl till Luke Skywalker. Det är Kulturredaktionens Cecilia Blomberg, Mårten Arndtzén och Karsten Thurfjell som tittar i backspegeln.  Ur diskussionen: Årets viktigaste utställningar internationellt och i landet. Mårten Arndtzén: Venedigbiennalen förstås. Jag vill lyfta fram den franska paviljongen p g a dess sätt att behandla klimattemat. Och kan jämföra med utställningar på samma tema runt om landet (Malmö, Uppsala och Umeå) under året. Cecilia Blomberg: Jag måste nog också säga Venedigbiennalen. Svårt att gå runt en av de viktigaste och återkommande konsttillställningarna. Två av vinnarna av Guldlejonen är också särskilt intressanta. Arthur Jafa bästa konstnär och Litauiska paviljongen som bästa paviljong. Dessutom Pipilotti Rist på Louisiana. Karsten Thurfjell: Två gamla godingar som publikdragare:först Rembrandt i våras och nu Leonardo. På hemmaplan fler tillbakablickar: 1989 på Nationalmuseum i Stockholm, inte minst en tidskapsel av konsten från de åren, liksom att Greta Knutson Tzara plockades fram ur konsthistorien i Norrköping och Mjällby. Även charmtrollen Gilbert & George på Moderna Museet i Stockholm var en bit konsthistoria. Att små institutioner som Rikstolvan utanför Simrishamn kan visa Laurie Anderson och Kummelholmen i Stockholms-förorten visa William Kentridge. Och att OpenArt i Örebro fortsätter som Nordens största utomhusbiennal. Årets viktigaste händelser och debatter på konstområdet: Mårten Arndtzén: Accelerator, ny konsthall i Stockholm. Viktig händelse internationellt: de framgångsrika protesterna mot mecenater och ledamöter i museistyrelser (Sackler, Kanders). Cecilia Blomberg: Jag tycker också Sackler är enormt intressant. Jag har även läst Jonas Cullbergs bok som går rakt in i Opioidkrisen och tar upp Nan Goldins proteströrelse mot Sackler. Jag gick också förbi Notre Dame när jag var i Paris nyligen och brandens omfattning blir så påtaglig. Och det är ju faktiskt nästan besynnerligt att det fantastiska rosettfönstret klarade sig när man ser skadorna. Och när det handlar om Venedig och konsthistoriska arvet där går det ju också hand i hand med klimatkrisen. Politiseringsdebatten. Jag ogillar ren dumhet som de väldigt vinklade informationsskyltarna på Nationalmuseum. Däremot tycker jag inte att Moderna Museet har hamnat där de nu gjort om hängningen av samlingarna. Att tro att konsthistorien är neutral och bara fortsätta som förut tycker jag däremot inte heller är en framkomlig väg. Jag skulle gärna lyfta fram nya James Simon Gallery i Berlin som binder ihop alla muséerna på Museum Insel. En lyckad tillbyggnad tycker jag av David Chipperfield.  Och en av invigningsutställningarna där 200 år av gipser skulle jag gärna prata om som ett av de mest lyckade försök jag sett att ha en modern ingång till hur man visar en samling med en samtida ingång. Decenniets viktigaste utställningar, debatter och konstnärliga tendenser Mårten Arndtzén: Ursprungsbefolkningar är "det nya svarta" i konstvärlden. Ex: Documenta 14, år 2017. Som också demonstrerade decenniets tråkigaste utveckling: politiseringen. Olu Oguibes flyktingmonument i Kassel. Hemmavid: Modernautställningen 2018. Också en fråga om institutionernas självförståelse: förslaget till ny museidefinition som inte gick igenom under året (men som svenska museer stod bakom). Galleriernas nya betydelse som andningshål. Cecilia Blomberg: Då vill jag lyfta fram ett antal viktiga solopresentationer av viktiga kvinnliga konstnärskap som tidigare befunnit sig i skuggan. Ett av de största namnen där Louise Bourgeois har också gått bort under decenniet. Men det är som om det nu tillkommer ett nytt sätt att närma sig hennes verk, vilket syntes på Moderna-utställningen 2018. Andra viktiga kvinnliga konstnärskap som fått plats i stora separatutställningar under decenniet och som tidigare varit lite mer i periferin är också Hilma af Klint, Lee Lozano, Yayoi Kusama, Atsuko Tanaka, Paula Modersohn-Becker, Gabriele Münter, Judith Chicago, Adrien Piper, Lygia Pape. Både det samtida och det konsthistoriska blir på det här sättet mer balanserat. Karsten Thurfjell: Trots ständiga nedskärningar av kulturbudgetar och några snöpta museer och konsthallar, så fortsätter ändå nya utställningslokaler att öppna. Flera etablerade konsthallar och konstmuseer trummar också på med nya, ofta egenproducerade utställningar, från Havremagasinet i Boden till Ystad konstmuseum i söder. Tips på utställningar att se just nu, i Sverige: Mårten Arndtzén: Michael Rakowitz på Malmö konsthall + Vejen till Palmyra på Glyptoteket, Köpenhamn (över sundet). Cecilia Blomberg: Jag tycker inte att man ska missa Meta Isaeus-Berlins utställning på Waldemarsudde i Stockholm och då kan man ju också passa på att se Edward Burne-Jones och Prerafaeliterna. Karsten Thurfjell: Och det finns fortfarande möjlighet att frysa med William Kentridge på Kummelholmens konsthall i Stockholm. Helene Alm har gjort krönikan om den samiska kulturens intåg på riksscenen. Mer ur P1 Kultur: Joakim Silverdal har sett Star Wars-filmen som avslutar sviten som påbörjades 1977. Dagens OBS är den andra av två essäer om Drottning Kristina och är gjord av latinforskaren Anna Blennow. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

De två kumpanerna anländer Simrishamn för att stjäla diesel. Efter det äventyret är det dags att försöka undvika polisen och ta färjan till Danmark. Men väl i Köpenhamn börjar Lars L ifrågasätta om Polisman L verkligen är den reskamrat han borde bila till Venedig med. Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordet Palmemordet på Facebook: https://www.facebook.com/palmemordet Det här är en podd av Dan Hörning. Dan Hörning på instagram: https://www.instagram.com/dan_horning/ Twitter: @danhorning https://twitter.com/danhorning See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lotta och Klara liveinspelar på Axiells användarmöte på Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Vi pratar om att den som är väldigt stark också måste vara väldigt snäll och intervjuar Gunilla Arvidsson från Simrishamn, Susanna Sidén från Statens historiska museer och Maria Schedvin från Malmö

Yonna Waltersson, Arbetet och Mikael Feldbaum, Arbetsvärlden talar om ifall de okvalificerade jobben blir fler eller färre, om giftet som antas orsaka kassapersonals barnlöshet, om förhandlingarna i skuggan av LAS-utredningen och om att vårdpersonalen i Simrishamn är så frisk.

Kärleksäpple och vargpersika. Kär tomat har många namn. Ingela Jagne, hortonom och professionell tomatodlare, berättar hur man gör för att få en bra skörd. Än är det förhoppningsvis långt till den första frosten och augusti är en bra månad att så snabba grödor, som till exempel sallat. Ännu längre blir växtsäsongen hos trädgårdsdesignern Peter Englander, som vurmar för medelhavskänsla. Hemma i sin trädgård i Simrishamn har han olika rum, där han lyckats skapa gynnsamma lägen för kinkiga växter. Han delar gärna med sig av sina knep. Som i varje Odla med P1-program svarar dessutom Maj-Lis Pettersson på lyssnarfrågor.

Grötiga terroristtankar, banbrytande filosofi och viktiga litterära författarskap. Allt rymdes hos Bo Cavefors förlag. Det får en av fundera över dagens intellektuella klimat, säger Tor Billgren. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. RAF: texter, som publicerades på Bo Cavefors förlag i oktober 1977 måste vara en av bokhistoriens mest vältajmade utgivningar. Det är en 520-sidig antologi med texter av aktivister inom den västtyska terrorgruppen Röda Arméfraktionen, RAF. Cavefors berättar om publiceringen i Malmökonstnären Lena Mattssons filminstallation I betraktarens öga, som visades på Moderna Museet i Malmö 2014. Förutom den svenska boken, gav han också ut en utgåva på tyska, eftersom inget tyskt förlag vågade göra det. För att böckerna inte skulle fastna i tullen, fabricerade han ett fejkomslag: Kärlek med förhinder stod det på framsidan av ett stort antal av de tyska böckerna. Cavefors hade starka drivkrafter, både politiska och litterära. I Lena Mattssons intervjufilm kallar han sig kulturell onanist. Det som gör boken så vältajmad, är att det var just i oktober 1977, som palestinska PFLP kapade ett Lufthansaplan med kravet att ett antal fängslade RAF-ledare skulle friges. I fem dagar irrade planet runt i Mellanöstern med fem besättningsmedlemmar och 86 passagerare som gisslan, sju av dem barn. Tidigt på morgonen den 17 oktober kunde planet slutligen landa i Mogadishu, Somalia. Det stormades av tysk specialpolis, och gisslan fritogs. Följande morgon hittades RAF:s fängslade ledare, Andreas Baader, Gudrun Ensslin och Jan-Carl Raspe döda i sina fängelseceller i vad som förmodligen var ett koordinerat självmord. I samma veva lägger alltså Bo Cavefors RAF: texter på bokhandelsdiskarna. Det var förstås också en mycket kontroversiell utgivning. RAF hade vid det laget mördat 16 personer i sina olika aktioner, varav två i Stockholm under ockupationen av Västtyska ambassaden 1975. Och våren 1977 hade SÄPO slagit till mot en RAF-trogen terrorcell i Sverige som planerade att kidnappa före detta ministern Anna-Greta Leijon i utpressningssyfte. Så hösten 1977 visste alla vad RAF var. Bo Cavefors hade en särskild näsa för det som låg i tiden. Han startade sitt bokförlag 1959, men det är först 2018 som historien om förlaget berättas utförligt i bokform. Det är bokhistorikern Ragni Svensson som gör det i sin doktorsavhandling Cavefors Förlagsprofil och mediala mytbilder i det svenska litteratursamhället 19591982. Första året gav den då 27-årige förläggaren ut nio titlar från sitt föräldrahem i Limhamn, bland annat Sju algeriska studenters vittnesmål om tortyren i Frankrike och tre böcker av den mycket kontroversielle poeten Ezra Pound. Stig Claesson sökte sig tidigt till förlaget, liksom en ung Lars Norén. Honom refuserade dock Cavefors, tre gånger på tre år. Förlaget fick snabbt en vänsterpolitisk profil. Ragni Svensson noterar att utgivningen kom att spegla eller rentav föregå den väg som den svenska vänsterrörelsen kom att ta framåt slutet av 1960-talet. Cavefors gav ut Mao Tse-tung, Rosa Luxemburg, Antonio Gramsci, Marx, Stalin, Lenin och Nordkoreas diktator Kim Il Sung. Det kom tjogtals med titlar som En socialistisk kultursyn, Marxismens politiska ekonomi och Kulturrevolutionen vid Kinas universitet. Han introducerade tänkare och filosofer som Roland Barthes och Michel Foucault. Peter Weiss knöts tidigt till förlaget, och 1975 gav Cavefors ut den nigerianske författaren Wole Soyinka, 11 år innan han fick Nobelpriset. Det är inte dåligt för vad som länge var ett enmansförlag. Men Cavefors hade starka drivkrafter, både politiska och litterära. I Lena Mattssons intervjufilm kallar han sig kulturell onanist. Att läsa om Bo Cavefors skapar funderingar om intellektuell takhöjd och diskussionsklimat nu och då.  Vill man få en överblick över vidden av utgivningen kan man ta till en annan bok från 2018: BOC en bok om Bo Cavefors Bokförlag, som innehåller en komplett bibliografi. De Caveforsböcker som jag själv har starkast kontakt med är Salvador Dalís självbiografi, som tidigt väckte mitt intresse för konst. En annan är William Burroughs Den nakna lunchen, som Cavefors tog till Sverige 1978. Jag hittade den på en loppmarknad i Simrishamn 1996 och läste den på ett kvavt tåg samma sommar som jag skulle rycka in i Flottan. Boken var osprättad, så jag satt med min morakniv och skar. Sida efter sida sköljde bokens febriga och erotiska hallucinationer över mig. Förlaget gick under i det som kom att kallas Caveforsaffären; en stormig process som spelades upp kring 1980. Bo Cavefors hade vunnit en upphandling från Kulturrådet om att ge ut Strindbergs samlade verk i ny utgåva. Men mitt under förberedelsearbetet drogs beslutet tillbaka. Officiellt på grund av brister i upphandlingsförfarandet, men i den debatt som följde menade Cavefors försvarare inom kulturvärlden att det var hans kontroversiella utgivning som var det egentliga skälet. Han var för obekväm, för besvärlig. Snart kom också anklagelser om ekonomisk brottslighet. Han satt häktad i polishuset i Lund i nio dagar, men frikändes sedan på 10 av 11 åtalspunkter. Förlaget gick i konkurs och i början av 1981 såldes det enorma boklagret i en legendarisk utförsäljning. Det är förmodligen från denna som min osprättade Burroughsbok härstammar. Att läsa om Bo Cavefors skapar funderingar om intellektuell takhöjd och diskussionsklimat nu och då. Hade utgivningarna av till exempel Ezra Pound, Stalin och den svenske fascistledaren Per Engdahl, vars memoarer Cavefors gav ut 1979, kunnat stå emot dagens sociala medierdrev och polariserade åsiktsjournalistik? Hade ett etablerat förlag idag kunnat ge ut visdomsord från Islamiska Statens teologer, eller Anders Behring Breiviks manifest? Bo Cavefors har motiverat utgivningen av RAF-boken med att det rörde sig om viktiga dokument för den tiden. Att publicera något måste inte betyda att man ställer sig bakom det. Det finns en historisk och vetenskaplig poäng med att tillgängliggöra material för den tänkande allmänheten, även av kontroversiell, oetisk och korkad natur. Kanske är den här nakenheten exhibitionism, precis som det kan vara exhibitionism att ge ut böcker. Efter tiden med förlaget har Bo Cavefors i hög grad fortsatt med sin kulturella onani. Han har skrivit böcker och gett ut tidskrifter, men också samarbetat med olika konstnärer. I Lena Mattssons installation som visades på Moderna i Malmö, ingår förutom intervjufilmen, bland annat också en liten projektion av en naken Cavefors från en pjäs som han satte upp i Malmö 2005. Den här nakenheten återkommer i flera konstnärliga samarbeten, till exempel med Martin Bladh på Fylkingen i Stockholm 2009, och med Leif Holmstrand. Boken Ett rum på tredje våningen består av textflöde och bilder, där en åldrad Cavefors poserar i olika sexuella situationer, inte sällan insnärjd i Holmstrands virkade girlanger. Kanske är den här nakenheten exhibitionism, precis som det kan vara exhibitionism att ge ut böcker: att torgföra sina åsikter och posera med vad man tycker är viktigt. Kanske är nakenheten provokation, precis som det kan vara provokation att ge ut Stalin eller ett tjockt manifest med grötiga terroristtankar och livsfarlig våldsromantik, som en av recensenterna beskrev RAF-boken. För 4050 år sedan yttrade sig denna inskränkthet genom upprop om moralisk resning, idag genom krav på trygga rum och triggervarningar. Men det är ett ytligt sätt att se på saken. Jag ser snarare nakenheten som ett verktyg för att ifrågasätta kroppsideal och avslöja fördomar, precis som utmanande bokpubliceringar kan avslöja inskränkthet och en subjektiv och godtycklig syn på yttrandefrihet. För 4050 år sedan yttrade sig denna inskränkthet genom upprop om moralisk resning, idag genom krav på trygga rum och triggervarningar. Ett samhälle behöver sina obekväma och besvärliga personer. Det är de som lockar den indignerade flocken att demonstrera var toleransens gränser går. Tor Billgren, frilansjournalist   Litteratur Ragni Svensson: Cavefors förlagsprofil och mediala mytbilder i det svenska litteratursamhället 19591982. Ellerströms, 2018. Anna-Lina Brunell, Ragni Svensson, Jonas Ellerström, Bo Cavefors: BOC en bok om Bo Cavefors förlag. Tragus förlag, 2018. Leif Holmstrand & Bo Cavefors: Ett rum på tredje våningen (Holmstrand Böcker, 2015) Martin Bladh & Bo I. Cavefors: Qualis artifex perero (Styx, 2013)   Filmer Lena Mattsson: In the eye of the beholder Lena Mattsson: Den kulturelle onanisten

I den tredje och sista delen i vår serie från beryktade strandstaden Sihanoukville träffar vi svenskarna som bosatt sig här. Till exempel den lokala quizmästaren Edgar, 25 år från Simrishamn. Edgar åkte på semester till Sihanoukville med familjen och älskade stället så pass mycket att han helt enkelt blev kvar.  Reporter: Sigge Dabrowski.

I gamla dokument från forna tiders repslagarbanor ser man bilder av män som går baklänges med ett moln runt midjan. Det var de män som spann de trådar som sedan tvinnades till rep – molnen bestod av fibrer, som de förde samman med sina händer medan de långsamt vandrade fram och tillbaka utmed hela Repslagarbanans längd, minst 300 meter. De liknar spindlar där de går med trådarna löpande från magen.  En sådan repslagarbana finns bevarad i Karlskrona. Det var den som lockade hit konstnären Julie Poitras Santos från USA förra våren.  Möt henne här i ett porträtt av Susanne Skog.  Julie Poitras Santos bor i Portland, Maine i USA och planerar för att återkomma till Blekinge för att göra film och performance på Repslagarbanan på Örlogsvarvet i Karlskrona. Hennes konstnärliga praktik grundar sig i deltagande med människor på de platser hon arbetar på. Julie Poitras Santos har en Master i bildkonst och en till i Poesi. Hon har haft utställningar och performance i USA och Europa, samt drivit ett Artists’ Resicency utanför Barcelona. När hon hittade det lilla nystartade Residency Brunåkra utanför Simrishamn kom Julie så nära Blekinge hon kunde för att kunna göra efterforskningar på plats. Repslagarbanan byggdes på 1690-talet och är Sveriges längsta träbyggnad med sina 300 meter. Det är en del av världsarvsstaden och är placerad inne på Örlogsvarvet som enbart är öppet för guidade visningar. Producent: Susanne Skog Musik: Jesper Norda Avsnittsbild: David Madasci

Idag möter vi en riktig legend inom politiken – Gudrun Schyman. Eller vad sägs om 10 år som partiledare för Vänsterpartiet, 18 år i Riksdagen och nuvarande partiledare för Feministiskt initiativ, även kallat Fi. Ett succéparti som har gått från klarhet till klarhet. Vid senaste valet var de en hårsmån från att väljas in i Riksdagen. Gudrun som bor i Simrishamn kommun är dessutom kommunpolitiker. När vi ses talar vi om lugnet och återhämtningen på Österlen. Alla promenader. Hälsan och hur hon inte tänker sluta röka sina små cigarrer som hon röker varje dag. Trots att hon vet att de är farliga. Vi talar också om hur hon tänker bli riktigt gammal och om den färska operationen. Och om att leva här och nu. Vi talar om hur hon tar hand om sig och hur hon undersöker sig. Och om att leva som nykter alkoholist. Vi talar också om tankarna framåt och om döden. Vi talar om en av bästa vännerna Staffan som dog i cancer och som valde att testa alternativa behandlingsmetoder mot sin cancer. Staffan var nämligen... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt pratar Sebastian och Per om SSRC-premiären i Simrishamn nu på lördag som vi sänder direkt på SBFplay.se. Vi pratar även med Dennis Rådström som kör första deltävlingen i JWRC nästa helg.

På sista tiden har flera fröbibliotek startats runt om i landet. Här finns fröer till utlåning för de som vill testa att odla något nytt eller kanske odla för första gången. Frilansreportern Åsa Kjellman Erici har besökt biblioteket i Simrishamn på Österlen och deras fröbibliotek.Maj-Lis Pettersson och Ulla de Verdier plockar hallon på kolonilotten och Maj-Lis ger råd och svarar på lyssnarfrågor.

Lerjordar, regn, regn, regn och 12-gradig sommar kan man verkligen göra vin här? Victor Dahl och Åsa Lind är två av de som driver Kullahalvöns vingård i Höganäs i Skåne. En vingård som funnits i 10 år och som främst gör vitt vin, men även mousserande, rosé och rött. I området finns ytterligare tre vingårdar. Kalla klimat ger friska, fruktiga och nyanserade viner, säger Victor. Jag hoppas att vi om fem till tio år kommer att prata om Kullahalvön som en vinregion.Nyligen hölls en konferens om vinodling i kallare klimat, Cold Climate Wine Symposium, i Brighton i England. Det finns en stor framtidstro, berättar Lotta Nordmark från konferensen. Lotta arbetar med vin i kallare klimat på Sveriges lantbruksuniversitet. På konferensen fanns representanter från Nya Zeeland, Australien, Tasmanien, Kanada, England, Tyskland, Frankrike och södra Sydamerika. Platser som ser något positivt i den globala uppvärmningen nu går det att odla vin i dessa regioner. Samtidigt börjar de traditionella vinländerna få problem. Man konkurrerar inte med de viner som finns, utan man tillför något nytt, säger Lotta Nordmark. Jag tror att det är en framtid för svensk landsbygd. Vinet ger nya möjligheter.Meny provsmakar tillsammans med vinkritikern Marie Oskarsson några svenska viner och ett mousserande vin från England. Hur klarar de konkurrensen? Och är de prisvärda? Viner som testas:31084 Solaris Vingården Stora Boråkra 2015, 500 ml, pris 164 kr. Kommer från Karlskrona, vinmakare Staffan Ottosson.31054 Gutevin Solaris Cuvée, 750 ml, pris 159 kr. Halvtorrt. Kommer från Gutevin på Gotland, vinmakare Lauri Pappinen31096 Cox Orange Vin av Äpplen 2015, 750 ml, 134 kr. Kommer från Bedstekilde Vin av Äpplen utanför Kivik, Simrishamn.77971 Ridgeview Bloomsbury 2013, 750 ml, 284 kr. Mousserande från England, officiellt bubbel på 10 Downing Street.

Seth Selleck is the Youth Coordinator of the Municipality of Simrishamn in Sweden. He has led the development of various projects focused on intercultural understanding, including an international youth magazine, Cultural Horizons, which was published in the 1990’s.   After hearing the Nigerian author, Chimamanda Ngozi Adichie, lecture about “The Danger of a Single Story” he searched for a way to better encourage intercultural communication. Knowing young people are natural solution finders, he worked with them to develop the rapidly growing card game “More Than One Story.”

Lär dig allt om Simrishamn i programmet Arma Omständigheter som görs av humorgruppen The Happy Gang bestående av ståuppkomikern Hampus Algotsson och spoken word-artisten Mikael "Mike" Ericsson. Därefter får vi träffa humorduon Lagt Kort Ligger som utgörs av Fritjof Andersson och Rasmus Ek igen, mysradio utlovas.

1971-72 målade Peter Tillberg det som kommit att bli hans mest kända målning och en verklig klassiker, ja, närmast ett begrepp: Blir du lönsam, lille vän? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Karsten Thurfjell återstiftar bekantskapen med de allvarsamma fjärdeklassarna bakom bänkarna i Korsavadskolan i Simrishamn som numera ingår i Moderna Museets samlingar.

1971-72 målade Peter Tillberg det som kommit att bli hans mest kända målning och en verklig klassiker, ja, närmast ett begrepp: Blir du lönsam, lille vän? Kulturradion Klassikern deltar i P1:s temasatsning Den orättvisa skolan och Karsten Thurfjell tar tillfället i akt att återstifta bekanskapen med de allvarsamma fjärdeklassarna bakom bänkarna i Korsavadskolan i Simrishamn som numera ingår i Moderna Museets samlingar.

1971-72 målade Peter Tillberg det som kommit att bli hans mest kända målning och en verklig klassiker, ja, närmast ett begrepp: Blir du lönsam, lille vän? Karsten Thurfjell återstiftar bekanskapen med de allvarsamma fjärdeklassarna  bakom bänkarna i Korsavadskolan i Simrishamn som numera ingår i Moderna Museets samlingar.

Den här säsongen berättar vi om hur människor förr försökte få sin försörjning tryggad. En del använde sig av list och bedrägeri som i dagens program. Den som är fattig och ständigt måste vända på varje öre kan nog drömma om att plötsligt få så mycket pengar att man aldrig mer behöver oroa sig. Men för några har drömmen om de stora och snabba pengarna fått stora konsekvenser. Det stora poströfveriet 1858 När Birgitta Warneryd i Höör började släktforska upptäckte hon ganska snart att en av hennes släktingar avtjänat ett långt fängelsestraff för ett postrån som lät tala om sig länge. Och som kanske aldrig blivit uppklarat , om bara rånarna låtit bli att dra på sig spenderbyxorna och vifta med stora sedlar. Det var nog drömmen om att slippa fattigdom som fanns i huvudet på de tre män som en decemberkväll  1858 satt i ett dike i Högsby socken i Småland och lyssnade. De visste att postdiligensen, på väg mellan Vimmerby och Kalmar, snart skulle komma förbi, och de trodde och hoppades  att den skulle ha mycket pengar med sig. De tre var den 30 årige torparen Sven Johansson Bock, drängen Karl Johan Larsson också han 30 år gammal,  och så den 19-årige fattige bonddrängen Johan Danielsson. De skulle egentligen varit fyra, men fjärdemannen, Sven Back har inte dykt upp till det avtalade mötet. De bestämde sig för att ändå råna postdiligensen. Allt var uträknat och planerat i detalj, och de gjorde också som de tänkt ut. En av dem sprang fram och tog tag i betslet till hästen och ledde den ner i ett dike. De andra rånarna skulle ta hand om kusken och postiljonen. De tre rånarna sprang iväg med postsäcken till en jordkällare. När de öppnade säcken häpnade de. Så mycket pengar hade de aldrig sett. Förutom 222 brev som de brände tillsammans med en del värdepapper, så fanns det 100 000 riksdaler banco, en summa som motsvarar någonstans mellan 6 och 10 miljoner kronor i dagens värde. De delade snabbt upp bytet i tre högar, utan att ens räkna pengarna. De skulle ju varit fyra om rånet, men den fjärde mannen, en torpare som hette Sven Back hade varit på jakt och inte kommit med i själva rånet. Men pengar tänkte han inte vara utan, utan han krävde att få pengar för att hålla tyst, vilket han också fick. Länsman blev larmad ganska snabbt, och satte upp vägspärrar, utan att håva in några rånare. Rånet var så professionellt utfört att man först inte kunde tro annat än att det var utifrån kommande stortjuvar som varit i farten. Rånarna var överens om att pengarna skulle gömmas i väntan på att allt skulle lugna ner sig. Men att gömma pengarna innebar att man måste blanda in fler personer, syskon, flickvänner och hustrur. En halvbror till en av rånarna klarade inte av att sitta still på de pengar han fått. Han gick till ortens handlare och köpte kontant ett dragspel för tolv riksdaler – en hel förmögenhet för en fattig dräng, som därtill inte kunde spela dragspel. Också den yngste rånaren blev alltför vidlyftig med sina pengar och väckte misstänksamhet i sin omgivning. Halvbrodern Erik hette Faust i efternamn, och det är från honom som Birgitta Warneryd har sina släktband. Det är när Erik kommer in i bilden som det börjar hända saker. Han har svårt att hålla i de för honom så lättförtjänta pengarna. Han har ju för första gången i sitt liv möjlighet att  handla med kontanta pengar. Till slut häktade alla de tre rånarna, liksom ” fjärdemannen” Sven Back och ett antal familjemedlemmar till rånarna som på olika sätt blivit indragna. Rannsakningen pågår nästan hela 1859, den 30 november var till slut allting klart i Göta Hovrätt. De tre rånarna dömdes till döden med halshuggning, och de andra inblandade till långa fängelsestraff och böter.  Straffen omvandlades till straffarbete på fästning. Två av rånarna dog i fångenskap, en av dem kom hem igen efter 25 år, men dog bara två år senare. Nu, mer än 150 år senare har Birgitta Warneryd letat rätt på hela historien i arkiven, och tillsammans med författaren Ulf Sturesson har hon skrivit en bok om händelserna i de småländska skogarna, som fick så ödesdigra konsekvenser för de inblandade. Kort tid då stora pengabelopp transporterades med diligens Vi det här rånet hade postiljonen ovanligt mycket pengar i sin postväska. Kekke Stadin som är professor i historia vid Södertörns högskola säger att de här rånarna lyckades hitta en liten glipa i tiden när det transporterades så här stora summor på landsvägen. - Just vid den här tiden, vid 1840- och 50-talen så började det blir det för det svenska bankväsendet började utvecklas på 1820- och 30- talen. Och när pengar skickades mellan bankerna så skickades de med post i reda pengar vilket blev stora säckar, berättar Kekke Stadin som lett ett forskningsprojekt om postens historia. Som en följd av det kom postdiligensen på 1830- talet. Och på 1850- talet kom tågen som tog över transporterna av pengar eftersom det ansågs säkrare. Som ytterligare en åtgärd kom postanvisningarna på 1860- talet som gjorde det ännu säkrare att flytta pengar. Få rån har skett i Sverige, men ett annat stort rån skedde 1907 och blev också det enda tågrånet i Sverige. De kom också över en stor summa pengar. Postiljonen Johannes Almén försvarade lasten men träffades av tre skott i huvudet. Tre kulor som han sen fick leva med resten av livet. Som kuriosa kan berättas att efter hans död plockades kulorna ut och finns nu på postmuseet i Gamla stan i Stockholm. Vid det stora poströfveriet i Småland låg det över 200 vanliga brev i postväskan. Och att det var så många var ingen tillfällighet, för just vi de den här tiden hade brevskrivandet fått ett rejält uppsving. - Brevskrivandet hade sin höjdpunkt i slutet av 1800- talet, början av 1900. Det ökade explosionsartat och i Stockholm till exempel hade man minst två postgångar per dag. Man kunde på så sätt skicka en inbjudan till en middagsbjudning och få svar samma dag. Att förmedla post krävde med tiden en allt större organisation. Som vi hörde i berättelsen om poströferiet i Småland var det en av traktens bönder som körde postdiligensen. Och under en stor del av postens historia var det just bönderna som skötte den sysslan. - När posten etablerades på 1630- talet etablerades ett system med postbönder som mot skattefirhet fick möjlighet att frakta posten. De fanns i vanliga fall med ett par mils mellanrum, och sysslan sköttes ofta av postdrängar, eller pigar för den delen berättar Kekke Stadin. - Det var viktigt att följa vägarna och väskan plomberades och sköttes som en värdehandling.    - Och fram till 1850- talet var det så att när posten kom till postkontoret följde en lista med som sattes utanför postkontoret. På så sätt kunde alla se vem som fått post. Hämtade man inte ut posten på en vecka hamnade namnet på "överblivna listan".  Bibliotek och databas Det finns mycket skrivet om postens historia. Postmuseet i Stockholm har ett omfattande bibliotek och flera databaser där man kan söka uppgifter om personer händelser och annat. Mer om tågrånet 1907 Sveriges enda tågrån inträffade på järnvägen mellan Malmö och Simrishamn, närmare bestämt mellan stationerna Staffanstorp och Djurslöv den 18 mars 1907. Johannes Almén blev skjuten med tre skott i ansiktet och alla tre kulorna satt kvar i skallen, ingen av dem kunde på vetenskapens dåvarande ståndpunkt opereras bort. Han förlorade helt luktsinnet och fick kraftigt nedsatt syn på vänstra ögat, som inte gick att kompensera med glas. Det var dessutom hela tiden risk för att någon kula kunde lossna av sin egen tyngd och flytta sig, så att en operation skulle bli nödvändig. Skadorna var livsfarliga. Johannes Almén dog 1949 och han hade i testamente 1943 förordnat, att han efter sin död skulle bli föremål för rättsmedicinsk obduktion och att hans skalle skulle röntgenfotograferas. Obduktionen skulle slå fast kalibern på kulorna i huvudet. Almén var nämligen övertygad om att han blivit skjuten av både Fors och Friberg. Om det i hans huvud fanns kulor av två kalibrar, skulle detta bestyrka hans misstanke. Obduktionen visade att de tre kulorna satt inkapslade i vävnaderna utan att ha genomträngt skallen. En läkt krosskada i pannan tydde på att han blivit slagen av Friberg med den en sten som hittades i kupén. Alla kulorna hade samma kaliber. Troligen berodde den överraskande svaga verkan skotten hade på att kulorna haft mindre kaliber än revolvern. Kulorna finns på Postmuseum, liksom revolvern en så kallad dominomask och den sten som Johannes Almén blev slagen med.

- Det som jag har älskat i hela mitt, tycker jag nu nästan att det är skönt att få slippa. Så ska det inte vara, säger Olle Viberg som har varit fiskare i Simrishamn i nästan 50 år. Under åren har villkoren för fisket förändrats radikalt. Han är fiskare i fjärde generationen. När Olle började fiska som elvaåring, hade yrket en hög status och innebar stor frihet. Det var en speciell livsstil och arbetsvillkoren anpassades efter naturen. När det var dåligt med torsk i perioder, fiskade Olle och hans kollegor sill och när det var gott om torsk, fiskade de så mycket då bara orkade. Sedan dess har mycket hänt. Förutsättningarna för fisket har ändrats radikalt. För att rädda haven mot utfiskning har både EU och svenska myndigheter reglerat fisket och idag är yrket ett helt annat än det var när Olle började.   Anna Gjöres som gjort dokumentären är frilansjournalist, bosatt i Köpenhamn och rapporterar från Danmark och södra Sverige. Hon har tidigare bland annat gjort flera P3-dokumentärer, till exempel Gryningspyromanen som finnsoch Historien om Christiania som finns

Energirådgivaren Benny Andersson från Simrishamn ger råd om juleljus och andra ljus i Hallå Skåne. Programledare: Malin Nilsson och Ted Andersson.

Den tredje maj i år så pratade vi om en manifestation i Skåne för att få människor att prata mer om psykisk sjukdom. Den manifestationen var en del i ett projekt som heter Hjärnkoll. Och den vi pratade med det var Maria Samuelsson från Järrestad utanför Simrishamn. Och henne ville vi prata mer med, hör här! Programledare: Malin Nilsson och Maria Dietrichson.

Om jag säger psykisk sjukdom, vad tänker du på då? Det finns väldigt mycket tabun kring just psykisk sjukdom. Men det skulle det inte behöva göra. Maria Samuelsson från Simrishamn är ambassadör för projektet Hjärnkoll. Programledare: Maria Dietrichson och Malin Nilsson

P4 Kristianstad. Andreas Liljeglimt är gymnasieläraren som inte drar sig för att diskutera invandring, främlingsfientlighet eller brottslighet i klassrummet på sitt jobb på Österlengymnasiet i Simrishamn. Moa Lundgren träffade honom hemma i köet och frågade hur han gör. Med Johan Pettersson, Johanna Zachhau och Moa Lundgren.

På Valfisken i Simrishamn kunde man under onsdagen på sportlovet få höra sagor av en lite ovan sagotant. Gudrun Schyman från Feministiskt Initiativ var sagotant. Hur det lät och vad hon läste, det hör du här. Reporter: Maria Dietrichson Programledare: Malin Nilsson

1971-72 målade Peter Tillberg det som kommit att bli hans mest kända målning och en verklig klassiker, ja, närmast ett begrepp: Blir du lönsam, lille vän? Kulturradion Klassikern deltar i P1:s temasatsning Den orättvisa skolan och Karsten Thurfjell tar tillfället i akt att återstifta bekanskapen med de allvarsamma fjärdeklassarna bakom bänkarna i Korsavadskolan i Simrishamn som numera ingår i Moderna Museets samlingar.

Inger Alfvén sitter i en soffa. Framför henne är en vägg klädd med böcker. Inger ser inte böckerna. Hon blundar, hon ser ett hav framför sig. På havet är en liten segelbåt. Inger är på båten. Det finns inget annat än havet och vågorna som för båten framåt. Världen har gått under. I Göteborg sitter Maria Boman på Sjöräddningscentralen. Hon tänker på Simrishamn. På en förlorad fiskebåt. På tre män. Tre män som hittades drunknade i havet. I programmet hör ni även Hans Örnhagen, dykläkare och Abokar frilansjournalist i Somalia.

P4 Kristianstad bjöd denna morgon på tisdagslåten till Ricky Bruch minne. Vi fick besök av Serge Padoan som är en av elva författare som har skrivit om att flytta eller ha flytt till Sverige i boken "Leva någon annanstans -elva berättelser i Sverige". Johan åkte till Österlen och pratade om skolor i Simrishamn och Genväg Österlen.

P4 Kristianstads morgon med bland annat båtvett, sociala medier, det nyaste om skolor i Simrishamn och en rekordlång tisdagslåt.

P4 Kristianstads Morgonen med Anders Liljeqvist åkte vår mobilareporter till Simrishamn för att kolla hur det var med vattenläckan.

Det dundrar och smäller i dagens Cirrus. Du möter åskjägaren från Simrishamn som blev så intresserad av åska, att han idag driver en av Sveriges mest välbesökta åskradarsidor på webben. Det är många som är intresserade och fascinerade av åska och blixtar. Det syns t.ex. på alla frågor om åska som vi får till programmet. Det märks även på hur många som går in på så kallade åsktrackers, eller åskradar som finns på nätet. Det finns flera olika i Sverige, men den som vi ska besöka nu har sedan starten 2007 haft över 350 000 besökare på sidan. Vad är det då som lockar med åskan? Och vad är det som får en datakille i Simrishamn att tillsammans med sin svåger starta en åskradar? Du får träffa åskjägaren Krister Ekblad. Vill du se hur Kristers åskradarsida ser ut?