Podcasts about alliansen

Benito Mussolini (1883-1945) var diktator i Italien under åren 1924 till 1943. Han räknas som fascismens grundare, men Mussolini var framför allt intresserad av makten och hade inga problem att kompromissa med först socialistiska och senare fascistiska principer. Fascismen växte fram i växelspel med demokratiseringen av Italien. Det fanns också en besvikelse efter första världskriget, där Italien som förlorat 600 000 man i kriget, aldrig fick de landvinningar de tidigare lovats av Ententen. Fascisterna lovade ordning i ett all mer kaotiskt Italien med generalstrejk och politiskt våld. I det första avsnittet av två om fascistledaren Benito Mussolini samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Benito Mussolini åren 1883-1936. Genom slughet och politisk teater i form av den berömda marschen mot Rom blev Benito Mussolini utnämnd till premiärminister i oktober 1922. Genom att ändra vallagarna lyckades han tillskansat sig diktatorisk makt i valet två år senare. Mussolini var en av två söner till en lärarinna och en socialistisk smed. Han kom att utbilda sig till lärare, men blev känd som journalist och chefredaktör för den socialistiska tidningen Avanti. Men när han tog ställning för att Italien borde gå med i första världskriget uteslöts han ur socialistpartiet. Mussolini sårades allvarligt vid en övning under första världskriget, som han deltog i 1915–17. Han återvände från kriget som övertygad antisocialist och bildade i Milano 1919 den första fascistiska föreningen, ”kampgruppen” fasci di combattimento. Trots att våldet fascinerade fascisterna blev Italien en betydligt mildare diktatur än lärjungen och beundraren Hitlers Nazityskland. Men Mussolinis ideologiska hållningslöshet, som underlättade vägen till makten, blev också hans fall. Alliansen med Adolf Hitler, som var långt ifrån självklar, och deltagande i andra världskriget, gjorde att Mussolini slutade upphäng upp-och-ner i en lyktstolpe den 28 april 1945. Lyssna också på Italiens dramatiska enande och Ingvar Kamprads fascistiska vän. Bild: Mussolini och Quadrumviri under marschen mot Rom 1922: från vänster till höger: Michele Bianchi, Emilio De Bono, Italo Balbo och Cesare Maria De Vecchi, Wikipedia, Public Domain.  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför är det en total uppbackning över hela det politiska fältet när det kommer till den gröna omställningen? Det samtalar vi om i veckans Hotspot. Gäst i programmet är Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik. Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠⁠⁠⁠

4 september. I dagarna är det tjugo år sedan det borgerliga fyrpartisamarbetet Alliansen bildades. Hur gick det till rent praktiskt? Varför hände det just där och just då? Vad var man överens om och vad stred man om? Andreas Ericson intervjuar två statssekreterare som var med när det hände, Ulrica Schenström, (M) och Helena Dyrssen, (FP).

Fortsättningskriget innebar att Finland anslöt sig till Nazitysklands krig mot Sovjetunionen. Finland hade sett sina baltiska grannar slukas av Sovjetunionen och vapenbrödraskapet med Nazityskland var den enda allians som erbjöds det hotade Finland.Det fanns också en idé om upprättande av ett Storfinland långt bortom Finlands traditionella gränser. Men fortsättningskriget betraktades som ett försvarskrig eftersom hotet från Sovjetunionen bara hade ökat sedan freden efter finska vinterkriget 1939-40.Detta är den fjärde delen av fem om Norden under andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Finlands militära operationer koordinerades med Tyskland, inklusive minering av Finska viken för att förhindra sovjetiska sjöfartsrörelser och deltagande i belägringen av Leningrad. Alliansen med Tyskland var kontroversiell och ledde till diplomatiska konsekvenser, inklusive avbrytande av diplomatiska förbindelser med Storbritannien och utvisning av Finlands ambassadör i USA.Förutom att återvinna förlorat territorium fanns det en dröm om ett Storfinland med rötter i nationalismen under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Geografiskt varierade omfattningen av idén om Storfinland, men inkluderade vanligtvis Finland, Östkarelen, Ingermanland och Kolahalvön, vilket täcker cirka 315 000 km. Vissa förespråkare för Storfinland inkluderade även Estland, finsktalande Västerbotten i Sverige och Finnmark i Norge.Efter Fortsättningskrigets inledande framgångar övergick kriget till ett ställningskrig som varade i nästan två och ett halvt år. Den finska krigföringen var defensiv, med fokus på att behålla de erövrade områdena och förhindra ytterligare sovjetiska framstötar.Men när det började stå klart att Tyskland skulle förlora kriget mot Sovjetunionen uppstod en opposition mot kriget i Finland. Efter massiva sovjetiska anfall på Karelen 1944 skulle fredstrevare skickas ut till Sovjet.Den 4:e september 1944 inleddes vapenvilan, och Sovjetunionen avslutade krigsaktionerna ett dygn senare, den 5:e september. Ett preliminärt fredsavtal skrevs under den 19:e september, och det slutliga fredsavtalet skrevs under i Paris 1947.Finland tvingades avträda territorier och betala krigsskadestånd till Sovjetunionen. Avtalet krävde att Finland skulle återlämna områden som erövrats under kriget och betala 300 miljoner dollar i skadestånd över sex år. Dessa territoriella förluster inkluderade Petsamo och en 30-årig arrendetid för Porkkala-halvön.Bild: Finländskt infanteri går över den gamla gränsen mellan Finland och Sovjetunionen 1941. Av Löjtnant Eronen - finna.fi Wikipdia (CC BY 4.0)- Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Litteratur: Meinander, Henrik (2020) Finland 1944 – Mellan Hitler och Stalin. Lind & Co. StockholmLyssna också på Finlandisering – Finlands framgångsrika strävan efter nationellt oberoendeKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nylig åpnet Roar Mikalsen, leder i Alliansen for rettighetsorientert ruspolitikk (AROD) cannabiscaféen "Norske tilstander" på Bislett. Der solgte han cannabis til alle som ville kjøpe, frem til politiet kom og stengte ned caféen etter halvannen time. Selv sier Mikalsen at han mener statens ruspolitikk er preget av moralsk panikk. Vi har invitert Roar Mikalsen til studio for å snakke om hva han ønsket å oppnå med café-stuntet, hva slags ruspolitikk han mener vi bør ha i Norge, og hvor langt han er villig til å gå for saken.En podkast fra VårtOslo. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dramaet i EU er over, Orban ble tvunget i kne, og milliardpakke til Ukraina sikret. Det ideologiske kameratskapet mellom Ungarns president og Trump. Biden presser Israel med å fryse bosettermidler. Og ukas valg: Tuvalu.Ukas av- og påkobling: TV-dokumentar om sangklassikeren “We Are The World”, Medborgerpanelet om politikerskandalene og humorgodbiter Seth Rogens bok Yearbook og podkasten Conan Needs A Friend.

Fortsättningskriget kom att handla om mer än att återta det Finland förlorat till Sovjetunionen under Vinterkriget 1939-40. Något Storfinland blev det aldrig då Finlands allierade Nazityskland förlorade kriget mot Sovjetunionen. Men Finland lyckades bevara sin självständighet genom att överge Tyskland i exakt rätt ögonblick.Vinterkrigets fredsslut i mars 1940 hade lämnat ett djupt sår efter sig i Finland. Stora delar av Karelen hade avträtts och Hangö var ockuperat av sovjettrupper. De politiska förvecklingarna ledde till att Finland i juni 1941 deltog i det tyska anfallet på Sovjetunionen och återstod de områden som förlorats och till och med gick en bit längre öster om den gamla riksgränsen.Under två år 1942 och 1943 stod fronten stilla. I juni 1944 kom det sovjetiska motanfallet efter det att det stod klart att Hitlertyskland var på väg att förlora kriget. Det sovjetiska anfallet ledde till ett finskt sammanbrott som kunde bromsas upp först väster om Viborg. Situationen var förtvivlad. Finland lett av Mannerheim lyckades trots allt lösgöra sig ur kriget och den 5 september 1944 inleddes vapenvilan och fredsförhandlingarna sattes igång.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden följer Martin Hårdstedt och Peter Bennesved upp sitt allra första avsnitt om Vinterkriget 1939-40 från november 2019 med en diskussion om Fortsättningskriget. Finland kom under året efter Vinterkriget och den tuffa marsfreden att alltmera bli indragen i tyskarnas förberedelser för anfallet på Sovjetunionen. Frågan är hur medvetet och varför de ansvariga, inte minst presidenten Ryti och överbefälhavaren Mannerheim, drog in Finland i ett nytt krig. Det gick att hävda att det var en fråga om att återta det som ryssarna utan rätt tagit 1940. Problemet var om det i verkligheten fanns andra bevekelsegrunder och hur ska vi uppfatta Finlands samarbete med Tyskland? Förde Finland ett separatkrig?Den som vill läsa vidare kan med fördel ta sig an relevanta kapitel i Henrik Meinanders Republiken Finland - Igår och i dag (2012). Självklart är Väinö Linnas Okänd soldat relevant även om den är fiktiv. Lättillgänglig om än med några år på nacken kan Allan Sandströms bok ge en överblick Fortsättningskriget: 1941-44 (1991). Det finns dessutom på svenska för den lite mer hårdkokte två delar i trebandsverket Finlands krig (2000) som ger detaljerna. På engelska kan den samförfattade boken The continuation and Lapland Wars 1941-44 (2016) vara en bra översikt.Bild: Finska soldater på VT -linjen 1944. "Larm vid VT -linjestationerna."; Sot.virk. Uuno Laukka - https://finna.fi/Record/sa-kuva.sa-kuva-143060?lng=en-gb , Militärmuseum, Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Siste nytt fra VG kl. 22.45.

Ulrica Schenström var statssekreterare åt statsminister Fredrik Reinfeldt. Hon tillhörde innersta kretsen i Moderaterna som formade "Nya Moderaterna" och Alliansen-samarbetet - en av borglighetens största framgångar någonsin. Idag är Ulrica VD på grönliberala tankesmedjan Fores, återkommande debattör i media och medverkar i Aftonbladets podcast Åsiktskorridoren.     Är det viktigare med makt och karriär för politiker idag?     Ulrica gästar för att prata om det politiska klägget, spinndoktorer och underrättelseofficer, Tidögänget och Alliansen, Star Wars, badtunnor, Nya Moderaternas logotype, pokerface, Trump vs Biden, att avprogrammera sekter och ondska, The Walk-n-Talk mind virus samt karriärister och maktbegär inom svensk politik. Hade riktigt skoj med en av Sveriges främsta opinionbildare och kommunikationsproffs - Ulrica Schenström!     Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A

Se video av dette intervjuet på Pusterom.comI denne episoden møter du Hans Jørgen Lysglimt Johansen, som er leder for Alliansen. Han forteller at de ønsker seg tilbake til tiden der det var valgte enkeltkandidater som bestemte - før partisystemet kuppet demokratiet. Derfor har ikke Alliansen partiprogram, medlemmer eller partiorganisasjon. De består av uavhengige, selvstendige kandidater. Johansen ønsker en desentralisering, og er sterkt kritisk til maktkonsentrasjonen i EU og FN-systemet. Han mener at Norge bør løsrive seg fra EU, og jobbe for å være uavhengig av andre land med både strøm og matberedskap. Han mener at skattebyrden bør reduseres, men at vi fortsatt bør ha en velferdsstat. Pengefrihet er noe Johansen har vært opptatt av i mange år. Han mener at folk må få velge det betalingsmidlet de har tro på.› Hans Jørgen Lysglimt Johansen - Politikerside AlliansenRelaterte AJP-episoder: • AJP 100 | Jakten på frihetspartiet: Generasjonspartiet • AJP 99 | Jakten på frihetspartiet: Liberalistene • AJP 97 | Jakten på frihetspartiet: Ny serie hvor vi intervjuer småpartieneLast ned episodenInnspilt: 2023-08-08Publisert: 2023-08-28Støtte Antijantepodden?Liker du arbeidet vi gjør, og vil bidra til at vi lager flere episoder?Finn ut hvordan du kan gi noe tilbake ved å gå til antijantepodden.com!Meld deg på vårt nyhetsbrev

Se video av dette intervjuet på Pusterom.comI denne episoden snakker vi med partileder Gyda Oddekalv i Generasjonspartiet og Erlend Bolstad Raa, som er 1. kandidat for Folkestyret i Bergen. Oddekalv har spurt alle videregående skolene i Bergens-området om å få bli med på skoledebatten, men bare to svarte ja. De viser til retningslinjer fra fylkeskommunen, som mener at debatten bør begrenses til stortingspartiene. De to ferske partiene opplever også at de utelates fra flere valgomater og partilederdebatter. Oddekalv og Raa mener dette er betenkelig, fordi et sunt demokrati forutsetter at de ulike partiene ikke forskjellsbehandles. De mener at politikerne over flere tiår har solgt ut norske interesser for å sikre seg internasjonale posisjoner, og at det er på tide å ta makten tilbake til folket. I tiden frem mot valget vil Antijantepodden snakke med: Alliansen, Liberalistene, Generasjonspartiet, Industri- og næringspartiet, Konservativt, Norgesdemokratene og Folkestyret.› Generasjonspartiet› FolkestyretLast ned episodenInnspilt: 2023-08-11Publisert: 2023-08-14Støtte Antijantepodden?Liker du arbeidet vi gjør, og vil bidra til at vi lager flere episoder?Finn ut hvordan du kan gi noe tilbake ved å gå til antijantepodden.com!Meld deg på vårt nyhetsbrev

Siste nytt fra VG.

Sista podden från Almedalen. Henrik Torehammar, Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson har sett Alliansen återuppstå på en bar i natt. Dessutom, maktkampen i Moderaterna och Ebba Buchs svaghet: att vara för bra på att improvisera.

Om ett år ska Ungern ta över ordförandeklubban i EU. Men delar av unionen vill nu dra i nödbromsen. Gång på gång sabbar Ungern EU:s enighet om Ukraina och bryter mot unionens grundläggande värden. I Bryssel växer oron allt eftersom Ungerns ordförandeskap kryper närmre i EU-kalendern. Enligt det roterande schemat ska Ungern ta över och fronta EU-samarbetet under andra halvåret 2024. EU-parlamentet antog nyligen en resolution som ifrågasatte om Ungern verkligen är lämpligt som ordförandeland, detta mot bakgrund av att Ungern inte håller sig till EU:s grundläggande värderingar. Banden till Ryssland anses göra frågan än mer akut. Hör om argumenten för- och emot, vilka möjligheter EU har att agera och hur Ungern självt slår tillbaka mot kritiken.Nya sprickan mellan Polen och UngernNär det kommer till den utdragna konflikten om rättsstatens principer och EU:s grundläggande värden har Polen och Ungern konsekvent hållit varandra om ryggen. Länderna förenas i kritik mot vad man anser är Bryssels inblandning i inre angelägenheter. Men Rysslands krig har varit uppslitande för vänskapen. Hör om hur bilden av Polen förändrats i EU och om den polska ilskan över att Ungern återkommande blockerar nya EU-sanktioner mot Ryssland. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Göran von Sydow, statsvetare och chef för Sieps.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Hvor mye er du villig til å betale for å komme inn på tidenes utested? Kristine har blitt tagga i et bilde av en søppelkasse og Oscar Westerlin står på Alliansen sin valgliste. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Fighting for their lives, the punks go after the man who sold them out to the Alliansen corporation. This is New Gods, an actual play podcast presented by DM Fiat! using the CY_BORG OSR rules by Stockholm Kartel and Free League Publishing. Please Note: this podcast contains extreme language, violence and depictions of drug use.

The chips are down, and the punks must pay dearly when the Alliansen corporation makes its move. This is New Gods, an actual play podcast presented by DM Fiat! using the CY_BORG OSR rules by Stockholm Kartel and Free League Publishing. Please Note: this podcast contains extreme language, violence and depictions of drug use.

The punks arrive at their destination in Ground Zero, an abandoned Alliansen black site buried deep under the irradiated wastes, and in order to earn their pay they must contend with the remnants of an experiment long forgotten. This is New Gods, an actual play podcast presented by DM Fiat! using the CY_BORG OSR rules by Stockholm Kartel and Free League Publishing. Please Note: this podcast contains extreme language, violence and depictions of drug use.

Ronie Berggrens fjärde del om den amerikanska revolutionen. Här skildras hur Frankrike ger sig in i kriget på amerikanerna sida och hur britterna verkställer en ny strategi med fokus på den amerikanska södern, samt hur en av Washingtons mest förtrogna män vänder honom ryggen. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Trots Kinas problem med att hantera covid växer landets makt i Afrika. Vad kommer att hända under 2023? Varför blundar ledare i Afrika och i muslimska länder för kinesisk rasism? Och – är unga kineser beredda att ge sig ut på gatorna igen? Hör Kinaspecialisten Jojje Olsson och Josephine Sundqvist från Läkarmissionen i ett samtal om det år som varit och vad vi kan förvänta oss 2023. Medan världen fokuserar på Ukraina kriget växer Kinas inflytande i Afrika där auktoritära ledare hämtar inspiration från det mäktiga landet i öst. Många i den afrikanska medelklassen ser också Kina som en hävstånd för att utveckla sina länder. Men allt har ett pris. Kinas kontrollerar idag en stor del av den afrikanska gruvnäringen och när länder inte kan betala tillbaka sina lån - då tar Kina hamnar och naturresurser som pant. Samtidigt växer Kinas inflytande över medier och universitetsvärlden i Afrika. Vad händer under 2023. Hur kommer covid att påverka Kinas makt i världen, är unga kineser beredda att ge sig ut på gatorna igen – och vad vill Afrikas unga generation? I avsnitt 121 av Global Podd pratar vi Kina, Afrika och det globala maktspelet. Medverkande: Jojje Olsson, journalist och Kinaspecialist, driver Kinamedia och är även skribent i Expressen. Josephine Sundqvist, Generalsekreterare för Läkarmissionen (LM International) med mångårig  erfarenhet från arbete i Afrika. Programledare: David Isaksson.

Det val där det tog längst tid att lösa ett styre var regionvalet, men nu är det klart vilka som tar makten i Halland. Det blir Alliansen som sitter kvar – men i majoritet. Vad innebär det för de kommande fyra åren? "Det blir svårare att styra än vad Alliansen vill ge sken av att det kommer att bli." är ett omdöme. "Det kan bli lite drama och spännande" är ett annat. Om detta pratar Yvonne Persson och Julia Paulsson i det sista valspecialavsnittet av Hallandspostens podcast Veckans viktigaste, med programledaren Johan Hammerby.

Hur kommer Sverigedemokraternas relation med Moderaterna att utvecklas? Hur väl kommer Socialdemokraterna att lyckas som oppositionsparti? Och hur mycket av Tidöavtalet kommer gå att genomföra? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om förstagångsväljarna, Alliansen och realpolitikens återkomst. Gäster i programmet är Dick Erixon, ansvarig utgivare för Samtiden och chefredaktör för Riks, och Widar Andersson, politisk redaktör på Folkbladet.

Atle Pettersens dass - Heterosafari - Urge med fisk Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Just nu försöker Ulf Kristersson bilda regering. Men spelplanen som han måste förhålla sig till sattes för fyra år sedan. Tack vare unika intervjuer får du höra dramat bakom dagens politiska läge. Rekordmånga svenskar går till vallokalerna den 9 september 2018 - och dagen efter vet ingen vem som ska bli statsminister. Håller alla partier fast vid sina principer kommer Sverige inte få någon regering.Hör om en historisk regeringsbildning. Om hur det kändes för moderatledaren Ulf Kristersson att bli dumpad på telefon efter femton år. Om hur det gick till när Annie Lööf valde bort Alliansen för att inte ge Sverigedemokraterna (SD) inflytande. Men att hon därmed också uppfyllde ett av SD:s stora mål - att splittra Alliansen och skapa förutsättningar för ett nytt konservativt block i svensk politik: det som vann årets riksdagsval.Reporter: Maggie StrömbergProducent: Robert BarkmanTekniker: Ludvig JanssonEn dokumentär från 2019.

Tycker Moderaternas Ulf Kristersson att hans sida av politiken är ett bättre gäng än gamla Alliansen? Varför vill han absolut inte uttala sig om opinionsmätningar? Och vad borde egentligen sändas i SVT och SR om Kristersson får bestämma? I SvD Utfrågningen intervjuar Erik Nilsson och Inger Arenander de åtta partiledarna inför valet den 11 september.

Vi närmar oss den sista veckan i valrörelsen och vi är i full gång! Idag fredag besöker Elisabeth Svantesson Växjö som ska tala om arbetslinjen. Välkomna till Shady burgers kl. 17.00! Vi berättar om Familjefesten på Stortorget mellan 11-13 nu på lördag med tåg, popcorn, ballonger, ansiktsmålning och mycket mer! Alla är välkomna! Alliansen presenterar politik som gör skillnad! Lyssna här på de olika satsningar som vi gör och som innebär så mycket för föreningslivet! Du måste lyssna på allt detta och mer, samt kommentera det som diskuteras i ett nytt avsnitt av Växjöpodden.

Varför älskar ungdomsförbundare Alliansen? Vilken statsrådspost vill Annie Lööf ha? Och hur mår det rödgröna regeringsunderlaget egentligen? Den här veckan pratar panelen om Centerpartiet, landsbygden, turbulens och allt som hör till. Gästar gör Laila Vianden, Dagens ETC och Matilda Molander, politisk redaktör på Vestmanlands Läns Tidning, VLT och chefredaktör för tidskriften Liberal Debatt. Programledare: Max V Karlsson Laila Vianden tipsar om Jane Austens böcker på Spotify.Matilda Molander tipsar om Homegoing av Yaa Gyasi.Max V Karlsson tipsar om podden Välfärdsmiljardärerna.Ansvarig utgivare: Andreas Gustavsson 

Det blåser högervindar och den ljusnande framtid är vår! Moderaterna är största parti bland den yngre väljargruppen och det är vi självklart glada för, men vi kommer jobba stenhårt i valrörelsen för att säkra ytterligare fyra år med Alliansen i Växjö. Dörrknackning är ett sätt att kampanja på och många har fått besök av Moderaterna den senaste tiden. I veckan hölls budgetfullmäktige i Växjö kommun, och det pratar vi självklart om. Ett av uppdragen i budgeten berör skolmaten och elevernas möjlighet att välja kött varje dag. Du måste lyssna på allt detta och mer, samt kommentera det som diskuteras i ett nytt avsnitt av Växjöpodden!

Alliansen i Växjö presenterade i veckan budgetförslaget för Växjö kommun 2023 som innebär en fortsatt stark ekonomi, där kärnverksamheten prioriteras. Skattesänkning är på plats. När hushållsekonomin utmanas av de ökade priserna, hjälper vi genom att du får mer kvar i plånboken. Hedersbelöning, vad är det och varför ska några av oss åka dit? Och After vård, där Ulf var på plats. Du måste lyssna på allt detta och mer, samt kommentera det som diskuteras i ett nytt avsnitt av Växjöpodden!

Nya företag ska etablera sig i Växjö, och för det finns det självklart mark för etablering. Summering av förra veckans Pride och allt som hände under paraden. I helgen är det dags för en ny festival i Växjö, denna gången i Araby. Det blir en riktigt bra helg! Alliansen i omsorgsnämnden ska köra en vecka full av aktiviteter, vad handlar det om? Du måste lyssna på allt detta och mer, samt kommentera det som diskuteras i ett nytt avsnitt av Växjöpodden!

Benito Mussolini (1883-1945) var diktator i Italien under åren 1924 till 1943. Han räknas som fascismens grundare, men Mussolini var framför allt intresserad av makten och hade inga problem att kompromissa med först socialistiska och senare fascistiska principer.Fascismen växte fram i växelspel med demokratiseringen av Italien. Det fanns också en besvikelse efter första världskriget, där Italien som förlorat 600 000 man i kriget, aldrig fick de landvinningar de tidigare lovats av Ententen. Fascisterna lovade ordning i ett all mer kaotiskt Italien med generalstrejk och politiskt våld. I det första avsnittet av två om fascistledaren Benito Mussolini samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Benito Mussolini åren 1883-1936. Genom slughet och politisk teater i form av den berömda marschen mot Rom blev Benito Mussolini utnämnd till premiärminister i oktober 1922. Genom att ändra vallagarna lyckades han tillskansat sig diktatorisk makt i valet två år senare.Mussolini var en av två söner till en lärarinna och en socialistisk smed. Han kom att utbilda sig till lärare, men blev känd som journalist och chefredaktör för den socialistiska tidningen Avanti. Men när han tog ställning för att Italien borde gå med i första världskriget uteslöts han ur socialistpartiet.Mussolini sårades allvarligt vid en övning under första världskriget, som han deltog i 1915–17. Han återvände från kriget som övertygad antisocialist och bildade i Milano 1919 den första fascistiska föreningen, ”kampgruppen” fasci di combattimento.Trots att våldet fascinerade fascisterna blev Italien en betydligt mildare diktatur än lärjungen och beundraren Hitlers Nazityskland. Men Mussolinis ideologiska hållningslöshet, som underlättade vägen till makten, blev också hans fall. Alliansen med Adolf Hitler, som var långt ifrån självklar, och deltagande i andra världskriget, gjorde att Mussolini slutade upphäng upp-och-ner i en lyktstolpe den 28 april 1945.Lyssna också på Italiens dramatiska enande och Ingvar Kamprads fascistiska vän.Bild: Mussolini och Quadrumviri under marschen mot Rom 1922: från vänster till höger: Michele Bianchi, Emilio De Bono, Italo Balbo och Cesare Maria De Vecchi, Wikipedia, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Martin och Johanna pratar säteriherrgårdar i förorten och sossarnas strategi för att vinna kommunvalet. Politikerna är överens om att bygga en ny superkonserthockeybadhusarena i Göteborg och valrapporteringen fortsätter: Hur har Moderaterna och Alliansen utnyttjat de senaste 4 åren vid makten som minoritetsstyre? Följ Martin på Twitter: @tweetsfranhalet Stötta ”Vad händer, GBG?” på Patreon. Följ Radio […]

Försvarsalliansen Nato överlevde tyskarnas demokratisering, Sovjetunionens fall och president Donald Trumps öppna förakt genom att anpassa sig. Enda gången artikel fem utnyttjas, om att hjälpa en angripen medlem, var efter den 11 september 2001 när européerna symboliskt skickade övervakningsplan till USA.Med grundandet av försvarsalliansen NATO, eller Atlantpakten, den 4 april 1949 stod det klart att USA lämnat sin isolationistiska hållning som präglat supermakten sedan grundandet. Ambitionerna med Nato var att  ”keep the Russians out, the Germans down and the Americans in”. Men under sina 73 år har alliansen genomgått flera viktiga förändringar.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och Non-resident Senior Fellow vid Atlantic Council i Washington D.C. Hon har skrivit boken NATO – Historien om en försvarsallians i förändring som i dagarna släppts i en ny uppdaterad upplag.Redan i slutfasen av andra världskriget var det tydligt att världen var på väg mot en ny världsordning där de forna allierade Västmakterna och Sovjetunionen skulle hamna på var sin sida i det som blev Kalla kriget.USA tog en ledande roll för den fria världen efter andra världskriget. Marshall-hjälpen skulle få det av krig förödda Europa på fötter igen och försvarsalliansen Nato skulle stå för säkerheten. Medlemmarna har förbundet sig att försvara varandra om något medlemsland blir angripna.De första medlemmarna i Nato var USA och Kanada från Nordamerika och Storbritannien, Frankrike, Italien, Portugal, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Danmark, Norge och Island från Europa. Alla demokratier utom Portugal under diktatorn Salazar.Från Sovjetunionen kom svaret 1955 då Warszawapakten bildades med medlemmarna Sovjetunionen: Tjeckoslovakien, Östtyskland, Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien.Européerna var rädda att Koreakriget 1950-53 skulle innebära att USA vände sig bort från Europa mot Asien. Men Washington upplevde att det kommunistiska hotet fanns överallt. Därför kom USA att storsatsa på Nato. Kort efter utbrottet av Koreakriget godkände kongressen ett paket på 4 miljarder dollar avsett att stärka försvaret av Västeuropa.Alliansen utvidgades 1952 med Grekland och Turkiet. 1955 anslöt sig Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland) och 1982 Spanien. Frankrike, som ville föra en mer självständig utrikes- och försvarspolitik, lämnade 1966 den del av samarbetet som rör samordning och samträning av militära styrkor, men ingår fortfarande i den kollektiva försvarspakten.Nato kom också att ifrågasätta när Storbritannien och Frankrike kom att intervenera i Egypten under Suezkrisen 1956 utan att ha konsulterat med USA ställdes sig Washington på Sovjetunionens sida och frontade sina nära engelska och franska allierade.Den ryska aggressionen i Ukraina våren 2014 ledde till ännu ett nytt skede i Nato:s historia. Med det nygamla hotet från Ryssland återvände organisationen till den europeiska scenen, med Östersjön som strategiskt centrum.Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning.Bild: Nato-poster från 1960. Wikipedia.Musik: Cinematic Dramatic Adventure Hollywood Orchestra Strings March Trailer av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblock Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Alliansen står stark och fortsätter styra i Växjö by Växjömoderaterna

Om låtarna som partiledarna spelar för att komma i rätt stämning inför ett tal och om politiska kickoffer som ofrivilligt gått till historien. Manowar, Rage Against the Machine, Kent, Kate Perry och Avicii. Där har ni några av de artister som rullar i partiledarnas lurar innan de äntrar scenen. Men vilken artist sitter ihop med vilken partiledare?Sverige har nyligen utvisat tre ryska diplomater i protest mot Rysslands krigsföring i Ukraina. En försiktig markering i skenet av vad Ryssland verkar utsätta amerikanska diplomater för. Skuggning, inbrott, trakasserier och i ett fall en fullbordad tvåa på hallmattan i en amerikansk diplomats bostad. Åtminstone om man ska tro Washington Posts källor.Det är påsk och vår satiriker Moa Wallin tar oss tillbaka till 2013 och den så kallade ryska påsken. När ryska stridsplan kränkte svenskt luftrum tycktes det svenska försvaret ha fullt upp med att fira påsk. Det är valår och partiernas val-kickoffer står för dörren, event som ibland rönt ofrivilligt stor publicitet. Vår politiska reporter Lova Olsson berättar om när Alliansen skulle kicka igång sin valturné 2014 och själva kickoffen hamnade i skuggan av den nitiske person som värmde upp den samlade skaran folkvalda. Några år tidigare, 2010, valde Gudrun Schyman att bokstavligen sätta fyr på 100 000 kronor. Feministiskt initiativ, partiet Schyman företrädde, fick uppmärksamhet. Men alla lät sig inte övertygas om att detta var det bästa sättet att synliggöra löneskillnaden mellan kvinnor och män. Samma år ville Stockholms socialdemokrater inte vara sämre på att skapa rubriker: Carin Jämtin och Iilja Batljan gjorde val-kickoff genom att lansera förslaget om en egen butler till stockholmarna som behövde mer tid till att älska, skratta och leka med barnen.Veckans lyssnarfråga kommer från signaturen Andreas N (är det talmannen som hört av sig till oss!?) som undrar hur det funkar i Riksdagen när en partiledare saknar riksdagsplats.David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshow.I den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3.Producent: Sukran Kavak

USA:s president Joe Biden säger att Putin gör sig skyldig till folkmord i Ukraina. Vi djupdyker också i USA, Nato och militäralliansens historia. Biden anklagar Putin för folkmordI ett tal i delstaten Iowa gick USA:s president till hård attack mot Rysslands ledare Vladimir Putin och anklagade honom för folkmord i Ukraina. Vad innebär begreppet, och vad får det för konsekvenser för Ryssland?USA speciella roll i NatoInför ett eventuellt Nato-medlemskap för Sverige och Finland tittar vi närmare på den så kallade Atlantpakten. Varför grundandes Nato? Vilken roll har USA? Och vad händer med Nato om Trump blir president igen?Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Roger Wilson, San Francisco-korrespondent och Anna Wieslander, Nordeuropachef vid amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Joachim Persson

USA:s president Joe Biden säger att Putin gör sig skyldig till folkmord i Ukraina. Vi djupdyker också i USA, Nato och militäralliansens historia. Biden anklagar Putin för folkmordI ett tal i delstaten Iowa gick USA:s president till hård attack mot Rysslands ledare Vladimir Putin och anklagade honom för folkmord i Ukraina. Vad innebär begreppet, och vad får det för konsekvenser för Ryssland?USA speciella roll i NatoInför ett eventuellt Nato-medlemskap för Sverige och Finland tittar vi närmare på den så kallade Atlantpakten. Varför grundandes Nato? Vilken roll har USA? Och vad händer med Nato om Trump blir president igen?Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Roger Wilson, San Francisco-korrespondent och Anna Wieslander, Nordeuropachef vid amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Joachim Persson

Kapittel 33 - Alliansen (Al-Aḥzāb). www.norskkoran.no

Långtidsarbetslösheten är rekordhög i Sverige. Ändå kommer frågan knappast tas upp i tv-debatterna inför valet i september. Annat var det 2006, då sysselsättningen ledde Alliansen till seger i riksdagsvalet. Så många är långtidsarbetslösa i Sverige 2022Allt fler blir arbetslösa i över ett år i Sverige, ändå hamnar långtidsarbetslösheten aldrig på valaffischerna.Det är ingen fråga man vinner medelklassväljarnas röster på, det är ingen lågt hängande frukt för politikerna, säger Tomas Ramberg, Ekots inrikespolitiska kommentator.Ändå har alla partier sina förslag på lösningar.Monica Saarinen möter Fetihya Ahmed, en av Sveriges 180 000 långtidsarbetslösa. Hon drömmer om att få ett riktigt jobb som städare och är sakta på väg att få det.Vem bryr sig? med Monica Saarinen och Tomas RambergI serien Vem bryr sig? går Tomas Ramberg och Monica Saarinen till botten med frågorna som berör många, men som inte tas upp i partiernas kampanjer till riksdagsvalet.Här är ämnena som serien kommer att handla om:Långtidsarbetslöshet Tillståndsprocesser Skattesystemet Stress i arbetslivet BostadsbristenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Jacob Gustavsson

Förbundsstyrelseledamöterna Anna Ek och Vilma Björk samtalar med Emanuel Örtengren, redaktör för antologin Efter Alliansen: Idéer för en ny borgerlighet och tillförordnad chef för tankesmedjan Frivärld och Julia Eriksson, förbundsordförande för Centerstudenter om Alliansens uppkomst, splittring och framtid.

9 februari. Brott och straff står högt på agendan. Många kräver stora reformer, andra varnar att samma förslag hotar rättsstaten. Även inom den forna Alliansen råder delvis skilda meningar. Johan Forssell, Moderaterna och Johan Hedin, Centerpartiet diskuterar med Andreas Ericson.

Det har varit presidentval i Italien. Presidenten i Italien har relativt stor makt, och har bland annat  den som utser premiärminister och ministrar, har möjlighet att utse veton och skicka tillbaka förslag till parlamentet.   Italienska val är ofta fascinerande och ibland till och med lite mystiska rentav. Silvio Berlusconi slängde in handduken i förväg men inte heller Mario Draghi blev vald. Detta kan få stor betydelse för Italien men även för EU-samarbetet.   På hemmaplan finns det antydningar till att Alliansen ska dammas av. Vi ska också prata närmare om pensionsutspelet som ska ge fattigpensionärer mer i plånboken, och vad det kan innebära för svenska folket och för den svenska politiken i stort.    Läsbart:    The re-election of Sergio Mattarella as president saves Italy's governing coalition | The Economist  Mario Draghi's bid to become president is bad for Italy and Europe | The Economist  https://www.ipsos.com/sv-se/dnipsos-fortsatt-uppat-socialdemokraterna      KÖP ANDRA KAMMAREN-MERCH:  https://andra-kammaren.myspreadshop.se/  HÖR AV DIG TILL OSS:   Instagram: https://www.instagram.com/andrakammaren   Facebook: Andra kammaren | Facebook   Youtube: https://www.youtube.com/channel/UC1Egup5p2CL0TTdm6RB9G4g   Webbsida: Andra Kammaren Podcast – Vi förklarar vad vad som egentligen händer i politiken   Mejl: Andrakammarenpodcast@gmail.com  

En ny politisk talkshow med David Druid och Katherine Zimmerman. I första avsnittet pratas det om kompisrelationerna som gjort avtryck i den svenska politiken. Ett exempel på politiker som klickat är Maud Olofsson (C) och Fredrik Reinfeldt (M) som sedan bildade Alliansen. Vi pratar också om förre statsministern Stefan Löfvens (S) ihärdiga försök att skaffa partiledarkompisar som ny i gänget.Därför måste statsministern bo i Sagerska palatsetVeckans lyssnarfråga handlar om varför statsministrarna måste flytta in i Sagerska palatset. Vår politiska expert Lova Olsson ger oss en detaljrik inblick i hur livet för en statsminister kan se ut där. Hon berättar om statsministrar som fastnar i hissen, om brandlarm som går varje gång det rostas frukostmackor och om Fredrik Reinfeldts (M) lycka när han fick en torktumlare till palatset.David Druid och Katherine Zimmerman i ny talkshowI den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3. Producent: Sukran KavakExekutiv producent: Ulla SvenssonTekniker: Josef Reinhold

Annie Lööf och Ulf Kristersson i gemensamt utspel mot regeringen – borde vi övertolka det? Dessutom: Miljöpartiets opinionsläge – inte bara nattsvart, utan också kolmörkt. Vi har siffrorna. Med Viktor Barth-Kron, Helena Gissén och Filippa Rogvall.

I dag pratar jag med Johan Forssell som är rättspolitisk talesperson för Moderaterna. Innan dess var han partiets migrationspolitiske talesperson. De senaste åren har han med andra ord haft hand om två av de frågor som väljarna ser som allra viktigast. Från och med i dag börjar jag med något nytt här på Rak höger. I fortsättningen kommer även podden att läggas ut som text, för de som hellre vill läsa än lyssna. Intervju med Johan ForsellVälkommen Johan Forsell till Rak höger!– Tack så jättemycket!Du är rättspolitisk talesperson för moderaterna och för 10-15 år sedan kanske inte det hade varit den viktigaste positionen, men nu skulle jag nästan säga att du har den viktigaste positionen i ditt parti – det här är ju den frågan som dominerar just nu.– Ja, så är det, om än av tråkiga skäl helt klart. Jag brukar säga det att för mig är rättsfrågor inte bara just rättsfrågor utan i grund och botten väldigt mycket frihetsfrågor. Moderaterna är ju ett frihetsparti och om man funderar på vilka de stora frihetsutmaningarna är idag så är det inte samma saker som när jag blev medlem i moderata ungdomsförbundet. Då handlade det mer om att kunna välja skola och den typen av saker. Backar man bandet lite till så handlade det om att Sverige skulle vara en del av Europasamarbetet och de fyra friheterna. Men när jag tittar på Sverige idag så tror jag tyvärr att vår tids frihetsutmaningar är saker som vi har kunnat ta för givna: att röra sig tryggt ute i det offentliga rummet och inte behöva oroa sig för nära och kära helt enkelt. För mig är det en väldigt hög grad inte bara en rättsfråga utan en frihetsfråga.Många skulle säga precis tvärtom. När man hör hur man beskriver hur Moderaterna har rört sig, beroende på vem man frågar såklart, så har det gått från att vara ett parti som har prioriterat frihet till ordning. Då skulle man kunna se det som att du, som förespråkar hårdare tag mot kriminaliteten, att du är ett symtom på förflyttningen som ditt parti har gjort från frihet och liberalism till mer repression och konservatism.– Jag tror att om man gör den analysen så bygger det på en oförmåga eller kanske ovilja att se hur Sverige är idag. Det är klart att om man har som utgångspunkt ett blankt papper, då kanske man kan se det på det sättet. Men om man tittar på hur Sverige är 2021 med mycket omfattande problem med gängkriminalitet som påverkar människors vardag och frihet på ett väldigt, väldigt beklagligt sätt då är det väl snarare så att de saker vi lägger fram kommer i grund och botten att öka människors frihet, de kommer öka människors integritet. Men det kräver ju att man tänker i två steg för att se det. – Antingen så håller vi så att säga människor frihetsberövade, att människor tvingas anpassa sig till de kriminella gängen och inte vågar gå ut, eller så vänder vi på steken och ser till att det är de kriminella som får anpassa sig. Man kanske inte vill göra det valet men nu lever vi i det land vi lever i och då får man utgå från det, det har i alla fall varit min filosofi.Man beskriver ju ibland som att det finns två parallella utvecklingar och ibland blir det svårt att få ihop bilden. Å ena sidan säger vissa att det dödliga våldet har minskat sedan 70-talet och att det är mindre våld i samhället. Å andra sidan kan man se att det är fler skjutningar och vi har en stor oro för kriminalitet. Det var två barn som blev skjutna när de hamnade mellan i en uppgörelse. En polis blev skjuten och vi väntar fortfarande på svar om varför han blev ihjälskjuten. Å ena sidan en beskrivning av ett Sverige som på vissa sätt kanske har blivit tryggare och å andra sidan ett Sverige där du riskerar att hamna mitt i väldigt grovt våld och där gängbrottsligheten har flyttat fram positionerna. Då finns det en beskrivning, att högern använder det här i populistiskt syfte och att man förstorar upp de här problemen för att vinna röster, att det är populism att förstora upp detta.– Ja, det är ju såhär i den politiska debatten att man inser ganska snart att man kan säga lite vad som helst – det kommer alltid finnas människor som vill misstolka eller hävda att man gör det av det ena eller andra syftet. När det gäller statistik så är det såhär att Sverige har exceptionella problem med gängproblematik, det går egentligen inte att hitta något annat land i Europa som har den här typen av problem, oavsett vilken siffra man tittar på. Men bortsett från statistiken: om man frågar svenska folket idag hur de ser på sin trygghetssituation så är de väldigt bekymrade.– När det gäller just otryggheten så har den aldrig varit så stor som den är idag. Då finns det vissa personer och politiker vars naturliga reaktion på detta är att hytta med fingret och säga att ”Ni upplever fel saker, ni ska inte känna på det här sättet”. För mig är det väldigt mycket ett von Oben-perspektiv, att man säger ”Du är inte alls otrygg lilla vän”. Min reaktion är väl snarare att okej, om människor säger detta, låt oss då lyssna på detta, låt oss ta in vad de säger och låt oss försöka förändra situationen. Det har varit min vägledande princip.– Sen får väl andra politiker resonera annorlunda men jag tycker att det är ett väldigt konstigt perspektiv att politiker ska säga åt människor vad de egentligen känner eller borde känna.Det är också ganska slående när man lyssnar på dig i riksdagens debatter och i mediedebatter att du är väldigt kritisk till Socialdemokraterna och regeringens arbete med de här frågorna. Men om man lyssnar på Socialdemokraterna när de pratar så framhåller de hela tiden samförstånd, samarbete, enighet. Alla är egentligen ense, låter det som. Enligt dem finns egentligen inte några stora konfliktytor med Moderaterna. De vill få det till att du bråkar i onödan och söker konflikt där det inte finns någon. Hur ser du på detta? Är det bara en retorisk strategi de har och i så fall varför gör de så?– Det är klart att vi är ense om en sak, och det är väl alla partier och människor i Sverige, nämligen att det här med våld och brott och kriminalitet är något väldigt otrevligt och något vi inte ska ha. Där finns ingen anledning att bråka i onödan, jag misstror inte mina politiska motståndares intentioner, jag tror egentligen att alla politiker vill väl. Men det är klart att om vi tittar på vägen dit och vad som ligger bakom den här typen av kriminalitet – där tycker vi väldigt olika. Inte alltid och i alla frågor men i grund och botten finns det helt olika perspektiv i detta där Socialdemokraterna och Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet har en annan syn på detta. En syn att individen själv inte har så mycket ansvar. Det är sociala orättvisor som förklarar kriminalitet. Jag såg att det var någon s-politiker häromdagen som var intervjuad och beskrev orsaken som att man var uttråkad, det var det anledningen till varför unga killar begår den här typen av brott. – Det där går igen hela tiden och där kommer vi från vårt liberalkonservativa håll med ett annat perspektiv, nämligen att man har en väldigt stor frihet i Sverige men att den friheten tar slut exakt när man kränker någon annan människas frihet. Man har ett ansvar för sina egna handlingar, man kan inte peka fingret åt samhället och säga att “vi har ingen lokal” eller att man är uttråkad, utan man har faktiskt alltid ett eget ansvar. Jag vet att det provocerar en del. Men det perspektivet kommer jag att stå för. – Det är tuffa frågor, man måste vara ganska tuff i den här debatten och även vara hårdhudad, för det finns många som tyvärr tycker att det är oerhört provocerande att tala om individens ansvar. Och att det finns personer som inte bör få röra sig fritt ute i samhället, som måste inkapaciteras. Men jag säger det här därför att jag tycker så naturligtvis, det är grunden i den linje jag och Moderaterna driver. Sen tror jag faktiskt att gemene man känner att det ligger en hel del i det vi säger, jag hoppas det i alla fall.Sättet resonerar på nu går emot något slags grundplatta av värderingar som vi i Sverige har haft under lång tid, skulle jag säga. Och det är mer spritt än bara i den sittande regeringen. Jag kommer ihåg när dåvarande rikspolischefen, Dan Eliasson, satt i en tv-intervju spekulerade om en kille som hade dödat en kvinna på ett HVB-hem. Då sa han: ”Vad har den personen varit med om för någonting? Vilka omständigheter har den killen växt upp under? Vad är det för trauma han bär med sig?” Å ena sidan, om man ska vara så välvillig som möjligt så tänker han att det här är en traumatiserad människa som helt har tappat koncepterna och som är skadad på något sätt och det kan ju kanske stämma. Å andra sidan är det hans första impuls, att det är synd om den här människan som har gjort det här. När du pratar om de här frågorna får jag en känslan av att du bryter mot det här osynliga kontraktet vi har i Sverige, att vi ska lägga huvudet på sned och att innan vi pratar om repressiva åtgärder som fängelsestraff så ska vi prata om förebyggande åtgärder, gärna på ett generellt plan.– Precis så är det. Jag är ju liberalkonservativ, därför är jag moderat. Jag tror på ett fritt, öppet, tolerant samhälle där politiker så att säga inte styr och ställer i onödan. Men jag är fullt och fast övertygad om att också det öppna, toleranta samhället behöver tydliga gränser. Är det så att man gång efter gång väljer att överträda de gränserna måste det bli en tydlig konsekvens. Annars fungerar inte öppenheten och toleransen och det är det vi ser idag, att människor tyvärr tvingas dra sig tillbaka, man sätter upp galler för sina fönster, man kastar en orolig blick över axeln och håller sig inne om kvällarna. – Jag vänder mig också lite emot den bilden eller uppfattningen att man skulle vara mer godhjärtad om man är mjuk i den här typen av frågor. Konsekvensen av att vara mjuk och obeslutsam mot gängkriminella blir att det blir väldigt hårt och kantigt mot någon annan, nämligen mot allmänheten och alla som sköter sig. Men det kräver att man tänker i två steg för att inse att även uteblivna handlingar kan leda till resultat, men för någon annan, och i det här fallet just för allmänheten för att inte tala om brottsoffren och vad de tvingas uppleva gång efter annan när det inte blir någon konsekvens trots att de utsatts för väldigt dåliga handlingar och mår väldigt dåligt. Det är dags att vända på de här perspektiven. Att vara tuff mot de gängkriminella är också att vara mjuk eller snäll eller vilket ord man vill använda, mot brottsoffer och allmänheten. När jag pratar med människor i min närhet men även om man läser en bok som ”Tills alla dör” av Diamant Salihu eller ”Gangsterparadiset” av Lasse Wierup framkommer att många människor inte vågar vittna mot kriminella. De vågar inte prata med polisen, de vågar inte alltid prata med journalister ens. Och frågar man människor högt upp i samhället: ”Skulle du vittna mot gängkriminella” så säger många ”nej”, även de som är högt upp i samhället. En anledning till det är att de inte känner att det finns ett tillräckligt bra skydd för dem. De känner inte att det är värt den risken man tar för sig själv och för sin familj. Då har vi ett jätteproblem. Det är ett mindre problem om man bor i ett område som inte präglas av gängbrottslighet för då kommer du förmodligen inte ställas inför det dilemmat. Men bor du i Rinkeby, Angered, Bergsjön, Rosengård eller den typen av områden, då ställs du inför det här mycket oftare. Och även om du har den grundläggande moralen att man bör vittna så upplever många att det är en stor risk att ta det steget. Hur löser vi det problemet?– Jag har noterat att de allra flesta som är emot nya verktyg kring detta, inte själva bor i områden som plågas mest av gängkriminalitet. Jag möter aldrig så många krav på vad man kan kalla hårdare tag, som när jag rör mig i Tensta, Hjulsta, Rinkeby, Rosengård, Vivalla, och liknande områden. Där är man oerhört trötta på den här kriminaliteten. – Det finns de som vill definiera det som att det är svenskar mot invandrare, men de allra, allra flesta i de här områdena är skötsamma människor som bara vill ha ett bättre liv och de är dödströtta på de kriminella snorungarna som förstör så mycket för andra. De är dödströtta på att dras ned i det här narrativet att “alla invandrare begår brott”, som de drabbas av trots att de själva är skötsamma. För mig handlar det här inte om invandrare mot andra utan det handlar om en liten grupp kriminella mot alla vi andra som försöker leva våra liv så skötsamt som möjligt efter bästa förmåga. Men jag är genuint bekymrad över den här tystnadskulturen.– Det är klart att man kan åstadkomma en hel del med nya tekniska verktyg, övervakning och avlyssning men om vi inte får fler att våga träda fram och berätta om vad man har sett och hört, då blir det svårt att utreda brott. Det ser vi redan idag, en mycket omfattande tystnadskultur där många som har sett i sammanhanget mindre brott, de hamnar väldigt illa däran när de berättar. Det har varit flera sådana exempel den senaste tiden. Vad gör man? Jag tror att i grund och botten måste rättsstaten återta kontrollen över de här områdena och se till att det finns en närvarande polisen och att det inte är gängen som styr och ställer. Då handlar det om fler poliser och mer generella åtgärder. Men sen kan man göra en hel del på vittnessidan. Vi har pekat på det här med kronvittnen under en lång tid och det verkar äntligen bli verklighet någon gång framöver så det är bra.Och det innebär alltså att om du är en del av ett kriminellt nätverk så kan du, om du vittnar mot dina kompanjoner, få sänkt straff i utbyte.– Exakt. Vi har också pekar på det här med anonyma vittnen, som är omdiskuterat och det vet jag ju. Det innebär att man under vissa förutsättningar ska kunna skapa en möjlighet att vittna anonymt. Vi har sagt att ett åtal inte ska kunna baseras enbart på det anonyma vittnesmålet utan det kan vara en stödbevisning och det ska användas sparsamt. Vi talar om de allra mest allvarliga fallen här. Jag vill säga att vi tar inte lätt på invändningarna och vi prövar det här noggrant, och är medvetna om vad som ligger i de olika vågskålarna.– Jag tycker att det har varit ganska stora ord i debatten men man kan konstatera att det här finns redan både i Norge, i Danmark och Finland och de länderna är ju våra nordiska grannar. De är också rättsstater, precis som vi. Så om man säger att det här inte är förenligt med en rättsstat så säger man också i princip att våra nordiska grannländer inte är det och det tror jag egentligen att det är få som tycker, knappt ens de som säger så. Jag är övertygad om att man kan hitta bra system för att få det här att fungera och jag tror att det kan vara verkningsfullt just i de här specifika fallen. Sen måste vi se till att vi tar hand om våra vittnen på ett mycket bättre sätt. De bollas ofta runt mellan olika huvudmän; det är polisen där, det är kommunen där, det är socialtjänsten där. Vi har föreslagit att polisen ska ha en central enhet. Man vill att det bara ska komma in någon, gripa tag i den här familjen, lösa allting. Att de inte ska behöva tänka på alla praktiska grejer utan någon som får det att funka. Då borde det finnas ett centralt vittnesstödsprogram som tar hand om allt. De här familjerna lever under en sådan fruktansvärd press redan som det är. Så det finns mycket att göra även där för att människor ska göra det vi vill att de ska göra, nämligen berättas vad de har sett.Det är det som är det underliga här på något sätt. Vi är så beroende av vittnen i rättsprocessen, men det är en så stor uppoffring för vittnen, eller det riskerar att vara det. De måste lägga om livet, ibland måste man byta stad och förändra sitt liv. Det är ofta en mycket större frihetsinskränkning för vittnet till de här brotten än för den som har begått brotten. De är inte alltid häktade, de kan röra sig fritt i väntan på rättegång och det finns fall där de lyckas hota vittnen till tystnad när det väl blir rättegång och då faller många gånger fallen. – Det är precis så, inte minst i de här områdena. Som sagt, det handlar inte bara om personer som har sett väldigt allvarliga brott. Det var ett uppmärksammat fall, fallet Nimo. En 17-årig kille såg en mopedstöld och det resulterade ändå i dödshot och de tvingades flytta. I de här områdena, och de är tyvärr ganska många nu, så fattar många människor beslutet att det är bättre om man håller tyst och det är därför de blir så svårutredda de här brotten. Vi måste ta tag i det här, även med straffskärpningar naturligtvis. – Ger man sig på ett vittne så ger man sig på hela rättsstaten och då ska det bli en riktigt, riktigt kraftfull reaktion. Inget daltande, inget om, inget men. Det är något man inte gör och väljer man ändå att göra det måste rättsstaten visa sin hårda järnnäve och slå ner den i bordsskivan med all kraft och tydlighet. Det kommer att ge effekter, det är jag helt övertygad om.Rent konkret, har ni från moderaternas sida något förslag på vad man kan göra? – Vi är inte klara med den frågan, vi kommer att presentera ytterligare delar men det är så att ger man sig på ett vittne, då ska man få ett riktigt ordentligt straff. Det är inte konstigare än så. Då har man ingenting ute i samhället att göra på lång tid. Det kom en utredning från polisen där man beskriv just den gängbrottslighet som systemhotande. Att det rör sig in i samhällskroppen, man har människor som påverkar allt. Man hotar poliser och andra myndighetspersoner. Hur är din bild? Hur allvarligt är läget i Sverige nu? Var befinner vi oss?– Vi har haft många debatter om det här och jag får ofta höra att det finns andra länder där det är värre och sen kommer något exempel från Baltimore, Italien eller Latinamerika, att det är fler skjutningar. Och det är klart att om det är utgångspunkten så finns det väl alltid någon annanstans där det är värre. Men vi talar om Sverige här. Och Sverige är på så många sätt ett fantastiskt land, ett av världens bästa länder med stor frihet, hårt arbetande, strävsamma människor, ett samhällskontrakt, en tillit som fungerar och har gjort det under decennier. Det är därför som detta blir så märkligt just när det kommer till lag och ordning, brott och straff, till otryggheten, för där är situationen jäkligt allvarlig.– Tittar man på det dödliga våldet och dödsskjutningar så ligger Sverige i Europatoppen de senaste tjugo åren. Att jämföra med de övriga nordiska grannländerna eller Tyskland, som vi i övrigt brukar jämföra oss med, det går inte. Så ja, situationen är allvarlig. Det är ingen naturlag att det ska se ut på det här sättet men det är inte heller en naturlag att det ska fortsätta såhär. Jag tycker att de internationella jämförelserna visar att när den här typen av kriminalitet får ett ordentligt fotfäste, då är det ofta väldigt svårt att hantera den. Det är därför jag menar att det är nu och några år fram i tiden som vi kan göra detta, annars kommer det bli betydligt tuffare.– Men i den delen är jag optimist. Jag är fullt och fast övertygad om att det går att få ordning på det här igen, men det kommer att kräva att vi vågar lyfta på en de stenar vi inte lyft på tidigare. Vi måste utmana en del ”sanningar” som har beskrivits i debatten och att vi måste våga vända på perspektiven. För mig handlar det inte så mycket om att göra vad vi alltid har gjort och sedan lägga på tio procent. Jag tror snarare att man behöver perspektivet låt oss börja med ett blankt papper och fundera på vad är det som krävs för att hantera det här och lösa problemen? Där vill jag att Moderaterna ska vara.Nu har vi pratat mycket om gängkriminaliteten och den har en väldigt stor påverkan, men sen finns det andra frågor som är så att säga mjukare i ett avseende, men där många upplever oro och man upplever att man har svårt att påverka sin egen närmiljö. Det är till exempel Västra hamnen i Malmö där det har varit väldigt mycket oro och stök och där boende misshandlats när de har försökt att säga till. Då har du några på vänsterkanten som försöker beskriva det som att rika, vita svenskar försöker att begränsa livsutrymmet för rasifierade som inte har lika mycket pengar. De boende där är dock mer blandade än de låter påskina och det handlar om något annat. Samma med Strandvägen i Stockholm som har varit på tapeten där det har varit streetracing, oro och ordningsproblem. Och i Göteborg är det bland annat Klippan nere vid hamnen och centralt vid Masthuggskyrkan som liknande problem uppstått. Det är svårt för de boende att gå ner själva klockan tolv en natt och säga ”Hörni killar jag ska upp till jobbet imorgon”. Det här är en svårare fråga på ett sätt för det är ordningsproblem men det är inte alltid grova brott det handlar om. Men det handlar om något som får människor att uppleva att de förlorar kontrollen över sin närmiljö, att man inte känner sig trygg, man vill inte gå ut med hunden och liknande. Det där är något som sker parallellt med den här allvarligare brottsligheten som såklart riskerar att vara systempåverkande på ett sätt som det här inte är. Har du någon reflektion kring de här debatterna? Kan man göra någonting från rättsstatens sida för att komma åt det här eller är det något annat? – Mitt svar där är väl samma svar som när de här gängen beter sig illa på andra platser runtom i Sverige. Gatorna finns till för alla, inte för de som tar sig rätten att vara där och trycka undan alla andra. Ibland låter det nästan i den svenska debatten som att det är en mänsklig rättighet att få bete sig illa och när någon säger åt en blir man kränkt. Men det är som jag sa att det fria, öppna, toleranta samhället som jag vill ha bygger på premissen att min frihet slutar när jag kränker någon annan människas frihet. Det är den insikten som måste återupprättas i samhället, att man har ett eget ansvar för sina handlingar.– Det vi har sett är möjligen motbeviset på den här retoriken att Sverige i grund och botten skulle vara väldigt tryggt, men att det finns problem i några områden. Det ser inte ut så numera, utan den här typen av problem finns faktiskt runtom i Sverige – i stora städer, i mindre, på landsbygden, inne i stadskärnorna och lite utanför. Det är ett nytt normalläge vi ser och frågan är väl om vi lyckas dra några slutsatser av det eller om det bara kommer att fortsätta i tangenternas riktning.Nu när man har hackat de stora krypterade tjänsterna så har man lyckats fälla människor i ledargarnityret i kriminella nätverk, i till exempel Vårbynätverket. Personer som annars är svårt att komma åt. Men så kanske man ser man att skjutningarna inte minskar. Det står yngre människor redo att ta över. Då har jag sett en reaktion, åtminstone i sociala medier, att det inte löser något att döma dem. ”Även om vi låser in ledaren för Vårbynätverket. Även om han är borta i 17 år löser det ingenting. Hårda straff löser ingenting för det är någon annan som tar över bara”. Jag vet inte vad man ska kalla den attityden men det är något slags uppgivenhet eller att man tycker att det här snacket om hårdare straff för grovt kriminella, det löser ingenting om det bara kommer nya hela tiden. – Det där är som du säger ett exempel på den uppgivenhet som finns i debatten. Jag tror att när man jobbar med rättsfrågor måste man vara lite kylig. Man kan inte stirra sig blind på vad som händer från vecka till vecka. Man får titta på de lite längre linjerna. Ett exempel på det var här i våras när skjutningar lyckligtvis gick ner litegrann. Då var regeringen oerhört pigg på att direkt kalla till presskonferens och säga ”titta nu har de sjunkit med 30-40 procent här!”. Sen nu när majsiffrorna kom och skjutningarna var fler än året innan såg jag ingen motsvarande presskonferens. Det är konstigt det där. – Men det kan ju variera beroende på en mängd olika faktorer, om det är varmt eller kallt, vad som händer i gängen och så vidare. Jag tror att det som har hänt kopplat till Encrochat är positivt. Det är bra att få bort de här, för till skillnad från tidigare så innebär de här att det finns en reell möjlighet att slå till mot gängens ledare, det kommer att ge effekt. Därmed inte sagt att problemen är lösta. Det beror också på om man förmår att verkligen lagföra dem och hur lång tid det dröjer innan de är ute på gatorna igen. Och där kan man dra paralleller till andra rättegångar men att det här är något positivt, det är för mig helt självklart. Sen är väl frågan just om det här är en tillfällig positiv effekt eller om det är den långsiktiga vändning vi vill att det ska bli. – Man kan notera att den här informationen har getts till oss av andra länder. Det här är ingen möjligt att göra i Sverige. Och det är det som är så märkligt att Sverige är det land i Europa som förmodligen har störst problem med gängkriminalitet men ändå har vi den svagaste lagstiftningen på det här området. I realiteten är vi beroende av vad andra länder delar med sig av till oss för att kunna lagföra de här personerna. För mig är det självklart att vi borde ha den här kompetensen och lagstiftningen själva. Det är det vi har sagt, det som kallas för proaktiv avlyssning. Sen innebär det naturligtvis inte att man ska kasta alla rättssäkerhetgarantier överbord – tvärtom. Vi har ett upplägg där vi tycker att vi har tagit höjd för det och att det ska ske på ett rättssäkert sätt. Men det här är något positivt för möjligheten att få folk lagförda och vi behöver skaffa oss den här kompetensen och lagstiftningen själva. Jag är helt övertygad om det. Man kan också tänka att när nya krafter försöker etablera sig kan det ske en våldstopp så du får en effekt där det ser ut som att det är värre. Å andra sidan, om du låter till exempel Vårbynätverket som var, och fortfarande är, väldigt hierarkiskt uppbyggt och verkar vara ganska kompetenta (om man kan använda ett sånt ord i det här sammanhanget), om du låter dem bita sig fast får du mer av en maffia. Då kan det bli färre skjutningar på gatan, när en maffia dominerar hela områden och en marknad. Å andra sidan blir samhällspåverkan mycket större när du har den typen av gruppering med mer makt, medan de nya grupperingarna som försöker etablera makt på gator gentemot varandra, de har inte den kunskapen och möjligheten att påverka samhället lika mycket än. Även om du får en topp i skjutningar när man får ett maktvakuum så kan det vara något som är långsiktigt positivt, även om det låter lite perverst att säga det när det är fler skjutningar. – Ja, man ska vara försiktig hur man tolkar det här. Skjutningen är ett ganska trubbigt exempel eller indikator på tillståndet i landet. Sen finns det en del som säger att ”går skjutningarna ner visar det att vi är på rätt väg, går skjutningarna upp är vi också på rätt väg”. Det blir inte heller intellektuellt hederligt utan man får nog pussla ihop olika faktorer. – Man kan säga en sak om skjutningarna: de påverkar ändå otryggheten i samhället. Det är klart att det är väldigt otrevligt att det skjuts ute på gatorna, att folk springer runt med militära vapen. Och det har också funnit personer som hävdar att det påverkar inte gemene man så mycket eller att man behöver inte vara rädd för att drabbas men det har vi väl gång efter annan konstaterat att så är det inte. Utan när de här personerna tar fram sina AK-47:or och sprejar trettio kulor då viner kulorna åt alla håll och de är kanske inga precisa skyttar i den delen. Det är jäkligt otrevligt att det finns så många vapen i omlopp, i händerna på personer som har ett fruktansvärt våldskapital och som är helt likgiltiga inför om människor drabbas och vem som drabbas.Om man ska vara lite kritisk mot er i Moderaterna och Alliansen då. Det danska åtgärdspaketet, det så kallade bandepakken, lades fram redan 2009. Då hade jag precis flyttat från Danmark. Men när jag flyttade till Danmark, till Odense, jag tror det vara samma vecka så sprängdes en Hells Angels-lokal i det här gängkriget som utkämpades på 00-talet mellan det man kallade ”Rockare” som är MC-gängen och invandrargäng. Det är den uppdelningen man har i Danmark. Men då lade de fram det första åtgärdspaketet, sen har de lagt fram två till efter det. 2009 satt alliansregeringen vid makten och man hade majoritet i riksdagen, man behövde inte ta hjälp av något annat parti som efter 2010. Ändå så har det dröjt såhär länge tills ni verkligen förstod att det här är en så viktig fråga. Hur kommer det sig? Varför fattade inte ni, eller vi ska jag väl säga, det här då? Varför fattade man det 2009 i Danmark, men inte i Sverige?– Det är som du säger, det har varit flera paket i Danmark. Vi bjöd hit Danmarks förre justitieminister från de konservativa för att lära oss om detta och höra hur man arbetade i Danmark. Det har väl inte undgått någon att vi talar mycket om Danmark och det är inte för att Danmark på alla sätt är ett bättre land än Sverige. Men för 15 år sen hade de tuffa problem med gängkriminella och man bestämde sig för att gör något åt det. Inte bara gör det som låter bra, det som ger flest pressklipp, utan det som verkligen gör det svårt att vara gängkriminell i Danmark. Och det har fungerat. Antalet gängkriminella personer i Danmark har minskat kraftigt de här åren. Det är klart att det fortfarande finns kriminalitet i Danmark, självklart. Men medan personer med gängkoppling har minskat där så har det exploderat i Sverige. Det är den jämförelsen som är intressant.– Varför gjorde man inte mer tidigare? Så är det väl lite oavsett samhällsproblem, att man borde alltid ha gjort mer tidigare, för när de väl har uppstått så har de uppstått. Jag vet inte om jag är rätt person. Det är det som är så härligt med att vara journalist, att sitta vid sidlinjen, för då har man alltid det moraliska övertaget: ”Varför gjorde ni inte mer?”– Jag fick den här portföljen i början av 2019 men det är klart att man kan peka på några saker. En sak är att det har hänt något i Sverige de senaste fem åren, vi hade inte alls de här problemen med kriminalitet för 10 år sen. Den fanns, men det är något som har hänt de senaste fem, sex åren då det här verkligen har exploderat om man tittar på skjutningar och personer i de här miljöerna. Ett annat svar som kanske är lite jobbigare är att det har funnit ett perspektiv kring att de här typerna av problem egentligen kan förebyggas genom olika sociala insatser. Att det där med straff inte är så viktigt. En attityd att det är frågor som man inte ska skriva eller prata så mycket om och där den som tagit upp det ibland har fått utstått saker och ting som är rätt otrevliga. Det är det paradigmet so, tyvärr har varit förhärskande i ett antal år kring detta. And here we are.– Man kan prata mycket om hur det har varit, men jag är mer inriktad på att se till att om tio år blicka tillbaka och att vi då ändå har lärt oss något och gjort något åt problemen. Men jag tror att de här frågorna mår bra av en balanserad debatt där argument bryts mot varandra. Där man kan säga saker utan att hela tiden bli anklagad för att man har dunkla syften. Jag tror att det är väldigt få personer i Sverige som har det. Precis som i andra frågor som migration och integration. Jag tror att de allra flesta vill väl men sen kan man tycka olika. Sverige skulle må bättre av en mer chosefri diskussion där olika sakargument kan diskuteras. Även om jag att det har blivit bättre, men man behöver inte backa bandet särskilt långt tillbaka för att se exempel på en diskussion som inte var sund.Du tog upp migrationsfrågan. Hur mycket av det här är relaterat till migration? För i många av de här områdena vi pratar om där kriminaliteten bitit sig har de boende till stor del utländsk bakgrund. Bland de gängkriminella så är det till har en förkrossande majoritet utländsk bakgrund, både i första, andra eller tredje generationen. Så hur mycket av det här är så att säga har att göra med ett integrationsmisslyckande och hur mycket har att göra med rättspolitik? För i Finland till exempel, där har de inte den här typen av gängproblem och de har inte heller haft en så stor migration som Sverige har haft. De har inga utsatta områden.– Det finns absolut en koppling, så är det. Sen ska man gärna framhålla det jag sa tidigare, att de allra flesta människor som kommer till Sverige är precis som vem som helst och vill bara ha ett bättre liv för sig själva och för andra. Jag tror att de i mångt och mycket är mer förbannande över de kriminella än vad medelsvensson är eftersom de ofta påverkas mer. Det är i alla fall min erfarenhet. – Men det finns en koppling och den beror på en migration som över tid har varit för omfattande i kombination med en integration som inte alls har fungerat. Och även om man alltid har ett eget ansvar, så är det självklart så att i den typen av utanförskap och segregation där blir tyvärr en del killar framförallt ganska lätta offer för att rekryteras av de här gängledarna. Det handlat inte om att man börjar begå småbrott utan tyvärr begår man tunga brott väldigt tidigt, långt ner i åldrarna. De blir utnyttjade på grund av straffrabatter och den tandlösa ungdomsvården. Det är ofta killarna som är 16, 17, 18, 19 år som håller i vapnet, det är så det ser ut.– Jag tror att om vi ska få ordning på de här handlar det om den ganska akuta situation vi har så måste vi först och främst skärpa rättspolitiken. Sen behövs det en långsiktig mycket stram migrationspolitik för att kunna klara integrationen av dem som har kommit till Sverige och en omläggning av integrationspolitiken. Bort från alla projekt som många politiker älskar, bort med tidsbegränsade insatser, någon miljon hit, någon projektplan dit. Vi behöver mer av de här grundslagen. – Man ska växa upp i familjer där mamma och pappa går till jobbet. Man ska lära sig svenska, därför att livet i Sverige blir enklare då. En skola som fokuserar på kunskap. Skolan är om något en murbräcka mot segregation. Vad jag försöker sätta ord på är att det handlar kanske om att göra färre saker men att se till de fungerar riktigt bra. Det är nyckeln för att motverka den här segregationen och allt det här måste vi göra över tidStor tack Johan Forsell för att du var med i Rak höger!– Tack så mycket för att jag fick vara med!Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Spegillinn 14.11.2018. Umsjónarmaður: Bergljót Baldursdóttir Fyrstu niðurstöður í umfangsmikilli rannsókn á áfallasögu kvenna sýna að fjórðungi kvenna hefur verið nauðgað eða tilraun verið gerð til að nauðga þeim. Arna Hauksdóttir, prófessor í Lýðheilsuvísindum við Háskóla Íslands, segir að það sé hærra hlutfall en hún hafi séð áður bæði í innlendum og erlendum rannsóknum. Um 20 prósent kvennanna höfðu orðið fyrir líkamlegu ofbeldi og helmingur þeirra orðið fyrir kynferðislegri áreitni. Landvernd sendi í dag kvörtun til ESA, eftirlitsstofnunar EFTA, vegna lagasetningar sem heimilar sjávarútvegsráðherra að veita laxeldisfyrirtækjum bráðabirgðaleyfi. Landvernd telur lagasetninguna vera brot á EES-samningnum. Lögregla rannsakar tólf mál þar sem netþrjótar hafa stolið umtalsverðum fjármunum af íslenskum fyrirtækjum. Í einu málanna var áttatíu milljónum stolið. Slíkum málum hefur fjölgað. Málin eiga það sammerkt að brotist er inn í tölvukerfi fyrirtækja og jafnvel inn í tölvupóstsamskipti viðskiptafélaga. Netþrjótarnir látast starfa fyrir þekktan birgi en gefa til dæmis fyrirmæli um að greiða þurfi inn á annan reikning en vanalega. Staðan í stjórnarmyndunarviðræðum í Svíþjóð er erfið og fréttaskýrendur segja vandséð hvernig hægt verði að mynda ríkisstjórn sem njóti stuðnings meirihluta þingsins. Andreas Norlén, forseti þingsins, lét í morgun greiða atkvæði um hvort Ulf Kristersson, leiðtogi hægri flokksins Moderaterna, nyti stuðnings til að mynda stjórn. Eins og spáð hafði verið naut hann aðeins stuðnings eigin flokks, Kristdemókrata og Svíþjóðardemókrata. Hinir flokkarnir í Alliansen, bandalagi mið- og hægri flokka, greiddu atkvæði gegn Kristersson. Þingmenn stjórnarandstöðu sóttu hart að fjármálaráðherra á Alþingi um breytingartillögur meirihluta fjárlaganefndar fyrir aðra umræðu sem fram fer á morgun. Því er haldið fram að öryrkjar hafi setið eftir en fjármálaráðherra er ekki sammála því og segir það rangt. Þorsteinn Víglundsson varaformaður Viðreisnar sagði viðbrögð stjórnvalda nú vera hefðbundin, að skera niður hjá öldruðum og öryrkjum. Fjármálaráðherra segir kaupmátt eldri borgara hafa vaxið umfram kaupmátt allra annarra í landinu. Manchester City hefur sýnt ótrúlega hugmyndaaugði til að komast fram hjá reglum evrópska knattspyrnusambandsins um fjárhagslega háttvísi. Útgjöld verða að tekjum, styrkir hækka og lækka að vild, dagsetningum samninga er breytt og peningarnir koma iðulega frá olíufurstanum í Abu Dhabi með einum eða öðrum hætti, þótt þeir komi stundum við í nokkrum vösum á leiðinni til að fela

Ulrica, Jonna, Ingvar och Anna pratade den här veckan om bondeoffret på Försäkringskassan, Centern och de ensamkommande (är Alliansen död nu?) Vad Löfvén borde prata om på första maj och Donald Trumps roll i fredsavtalet på koreahalvön.

Sara Skyttedal är supersub för Ulrica och kastas direkt in i en het diskussion om vad som egentligen gått snett med Alliansen. Med Fredrik Virtanen, Anders Lindberg, Daniel Swedin och då förstås Sara Skyttedal.

Idag pratar Isak, Johanna och Tomas om flaggspråk och smörgåstårtor, om övervakning av sexisar, knarkisar och vanlisar och om att Alliansen hämtat intriginspiration från en galax långt, långt borta Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Isak Jansson, Johanna Wagrell, Tomas Högblom Producent: Filip Orrling