Podcasts about fantastiskt

Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag. Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder. De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld. Läs transkribering Anders Hermansson (00:06) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget. Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån. Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet. Anders Hermansson (01:16) Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten! Erik (01:20) Tackandes. Anders Hermansson (01:22) Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden. Erik (01:29) Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för. Anders Hermansson (01:32) Ja, du är ödmjuk också. Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag. Erik (01:36) Och glimtar i ögat. Anders Hermansson (02:00) Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu? Erik (02:10) Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men. Anders Hermansson (03:05) Nej. Erik (03:08) Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden. som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen. Anders Hermansson (04:04) Just bootstrapping. Erik (04:05) Ja, numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att… att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation. Anders Hermansson (04:47) Ahoj! Erik (05:03) som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag. Anders Hermansson (05:18) Mm. Erik (05:31) Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process. Anders Hermansson (05:41) Mm. Erik (05:57) träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta Anders Hermansson (06:15) Mm. Erik (06:26) vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken. Anders Hermansson (06:35) Mm. Erik (06:54) killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad. Anders Hermansson (07:03) Mm. Erik (07:23) Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade. Anders Hermansson (07:36) Mmm, okej. Erik (07:52) Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då. För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014 Anders Hermansson (09:15) Öster. Erik (09:20) fram till 2018 i december. Anders Hermansson (09:23) Vad var drivkraften att notera bolaget? Erik (09:29) Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö. Anders Hermansson (10:14) Ja, och tack. Erik (10:27) Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018. Anders Hermansson (10:32) Mm. Mm. Jag fattar. Erik (10:54) Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och Anders Hermansson (11:10) ⁓ okej. Nej. Erik (11:24) 2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren. Anders Hermansson (11:30) Alla kan. Erik (11:54) Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils. och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén. Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här. Anders Hermansson (13:02) Vad saknar du mest från vd-rollen? Erik (13:09) Mm? Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder. Anders Hermansson (13:23) Mm. Erik (13:39) Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris. Anders Hermansson (13:49) Den är direkt. Erik (14:09) Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna. Anders Hermansson (14:11) Tack Just det. Mm, exakt. Jag med. Exakt. Erik (14:38) Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler. Anders Hermansson (14:48) Pista. Så man får ta tag i det igen. Mm. Erik (15:05) som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer. Så jag får inte likt. Anders Hermansson (15:35) Just det. Men det kanske är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje. Erik (15:45) Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga. Anders Hermansson (15:47) Lite smodare kurva på något sätt. Ja, det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom. Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI? Erik (16:34) Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech… Anders Hermansson (16:37) Ja, eller hur? Erik (17:00) skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen. Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet. och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag Anders Hermansson (18:11) Mm. Hmm. Erik (18:28) måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt Anders Hermansson (18:38) Nej, nej, exter. Erik (18:53) Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i. Anders Hermansson (19:08) Exakt. Mm. Erik (19:22) mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten. Anders Hermansson (19:30) Mm. Jag har faktiskt, jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B. Erik (20:06) Du ser där vilka möjligheter nu och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år. Anders Hermansson (20:18) Mm. Erik (20:36) Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra Anders Hermansson (20:38) Det ses. Erik (21:05) mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp. Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna. Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag. Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen. Anders Hermansson (22:53) Och höjst är. Hur är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar. och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu? Erik (23:33) Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012. Anders Hermansson (23:39) Ha Erik (24:03) Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar, Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden. Anders Hermansson (24:51) Mm. Erik (24:58) ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (25:02) Mm. Erik (25:25) Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och Anders Hermansson (25:36) Mm. Mm. Erik (25:54) problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu. Anders Hermansson (26:03) Mm. Mm. Mm. Erik (26:23) Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir. Anders Hermansson (26:50) Okej, det är väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart. Erik (26:54) Vi egentligen så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är Anders Hermansson (26:58) Mm. ⁓ Nej. Erik (27:24) Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter. Anders Hermansson (27:25) Just det. Mm. Erik (27:53) som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är. Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt. Anders Hermansson (28:22) Mm. Ja, jag fattar. Det låter som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det. låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället. Erik (28:52) Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut. Anders Hermansson (28:57) Hmm. Mm. Erik (29:22) ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna. Anders Hermansson (29:29) Mm. Just det. Erik (29:52) Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet. Anders Hermansson (30:17) Mm. Just det. Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också, Erik (30:29) Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i. Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda. Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI. Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att Anders Hermansson (32:14) Mm. Mm. Erik (32:21) att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att… Anders Hermansson (32:38) För fråga, man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer? Erik (32:45) Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan. dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att Anders Hermansson (34:09) Jag fattar. Mm. Mm. Erik (34:37) att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation. Anders Hermansson (35:02) Hur ofta? Erik (35:07) Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna. Anders Hermansson (35:07) Öster. Just det. Erik (35:38) så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt. Anders Hermansson (35:41) Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut. Erik (36:02) Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll. Anders Hermansson (36:29) Mm. Erik (36:32) Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla. Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att… Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här. att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up. Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point. Anders Hermansson (38:32) Just det. Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon… Erik (38:54) som brukar vara. Anders Hermansson (39:01) Någon filosofi sådär. Erik (39:04) Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt. Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga. Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd. med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (40:51) Hmm. Just det. Erik (40:58) Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans. Anders Hermansson (41:05) Mm. Mm. Mm. Erik (41:28) En. Anders Hermansson (41:30) Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med… Erik (41:46) Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter. Anders Hermansson (42:01) Nåååå Erik (42:12) Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans. Anders Hermansson (42:24) Mm. Erik (42:41) Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen. Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen. På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent. Anders Hermansson (43:50) Mm. Erik (44:09) Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare. Anders Hermansson (44:28) Mm. Erik (44:39) så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man… Anders Hermansson (44:50) Mm. Jästän. Mm. Ja. Erik (45:07) Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden. Anders Hermansson (45:10) Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare. Erik (45:50) Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många. Anders Hermansson (46:08) Mm. Erik (46:20) av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att Anders Hermansson (46:27) Mm. Mm. Erik (46:50) Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga Anders Hermansson (47:05) Mm. Ja, ja. Erik (47:20) Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra. Anders Hermansson (47:35) Mm, jävlar. Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans. Erik (47:58) Exakt. Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent. Anders Hermansson (48:12) Mm. Ja, exakt. Erik (48:26) Och så VIP så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på. Anders Hermansson (48:32) Ja precis. Mm. Mm. Erik (48:56) Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid. Anders Hermansson (49:01) Mm. Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga. Erik (49:17) Mm, stämmer. Anders Hermansson (49:26) Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju… Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod. Erik (50:19) Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch. Anders Hermansson (50:46) Mm. Erik (50:47) Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter. Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi. Anders Hermansson (51:26) Mm. Erik (51:41) Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi. Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation. Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter. Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot Anders Hermansson (53:19) Mm. Mm. Hej då! Erik (53:37) att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi. Anders Hermansson (53:51) Mm. Mm. Mm. Jastu. Erik (54:06) och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen. Anders Hermansson (54:10) Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt Erik (54:15) Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag. Anders Hermansson (54:24) Ja. Erik (54:40) kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som… Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag Anders Hermansson (55:24) Mm. Erik (55:36) som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag. Anders Hermansson (55:48) Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga. Erik (56:04) Tack Andes och tack alla ni som lyssnade. Anders Hermansson (56:07) Ja, grymt! Ha det så fint! Erik (56:10) Det samma. Anders Hermansson (56:11) Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider. Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå! The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

Hur automatiserar man marknadsfunktionen med AI? AI håller på att förändra marknadsavdelningen i grunden. Men de flesta bolag börjar i fel ände. I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden samtalar Anders Hermansson med Hanna Musie, Marketing Lead på Women in AI och grundare av Seldi, som hjälper marknadsorganisationer att gå från ad hoc-användning av AI till att bygga system som faktiskt driver tillväxt. De går igenom tre konkreta områden som VD:ar och marknadsledare behöver ta på allvar: Kontroll kontra automatisering. Det farligaste med AI är inte att den tar över jobbet, utan att du slutar förstå varför det fungerar. Strategin, positioneringen och det som gör dig unik, det ska förbli mänskligt. Exekveringen kan du automatisera. Diagnostisera innan du automatiserar. Innan du köper fler verktyg eller bygger flöden, gå igenom en vanlig arbetsvecka och räkna ut hur många timmar som läggs på repetitiva uppgifter som inte kräver mänskligt omdöme. Där hittar du din första AI-potential. Framtidens marknadsorganisation. En AI-native marknadsavdelning på ett medelstort B2B-företag kommer inte bestå av tio specialister, utan av tre personer som dirigerar sina egna team av AI-agenter. Frågan är vad det kräver av de människor du redan har, och de du ska rekrytera. Avsnittet innehåller också praktiska tips om hur man väljer vad som ska automatiseras, vilka verktyg som är relevanta och hur du som VD coachar ditt team in i en ny verklighet. Hanna Musie är engagerad i Women in AI, Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI med cirka 10 000 medlemmar i Sverige och närvaro i 200 länder. Läs transkribering Anders Hermansson (00:03) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcaster för dig som vill kunskap och inspiration kring hur man säljer marknadsför till den digitala business och bisnisköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi prata om ett otroligt aktuellt ämne. Övergripande rubriken är… hur man automatiserar marknadsavdelningen med AI. Det kommer jag att prata med en otroligt härlig kvinna som heter Hanna Mose. Hon är jätteduktig på att jobbat med AI länge och vi kommer att diskutera vad man behöver tänka på för att inte gå fel i den här automatiseringen. Vi tar upp tre viktiga områden som jag tycker du ska lyssna absolut till slutet för då kommer konkreta tips om hur du som vd ledar för ett bolag som verkligen behöver tänka till kring AI och marknadsföringen hur du ska göra för att det inte går fel i den här djungeln. Så häng med på intervjun! Anders Hermansson (01:01) Hanna Muse, hjärtligt välkommen till Säljmarknadsbådden! Hanna Musie (01:05) Tack så mycket, väldigt kul att här! Anders Hermansson (01:07) Ja, vad roligt. Vi har haft lite försnack innan om det här med AI och jag är AI-entusiast, du. Så ska bli jättekul att prata med dig idag. Och det vi ska prata om, ämnet som vi har försökt mejsla ut här, det så hur automatiserar man marknadsavdelningen med hjälp av AI? Det är liksom det övergripande temat här. Det är ju superspännande verkligen. Som jag berättade för dig när jag satt uppe till två i natt och… Anders Hermansson (01:32) utvecklade med hjälp av klåden MCP-server som då är en koppling kan man säga mellan ett system och AIN så att den kan babbla. Så jag är lite trött idag, men jag var pigg och glad när jag såg dig. Så härligt! Hanna Musie (01:45) Det är härligt att bidra med energi. Anders Hermansson (01:47) Ja, eller hur? Men du Hanna innan vi drar igång kan inte du berätta lite grann om dig själv och hur din koppling och hur har landat i det här med AI och så. Hanna Musie (01:56) Jo absolut. Jag är ju marketing lead på Women in AI som är Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI. Och sen så via mitt bolag Seldi så hjälper jag marknadsorganisationer att gå från att jobba väldigt ad hoc med AI till att faktiskt bygga AI-system som driver tillväxt. Och så föreläser jag på Bergs och har via Seldi också en slutgrupp för marknadsledare där de kan liksom dela konkreta road maps, sina utmaningar och faktiska beslut de tagit. Så bjuder vi in lite AI-experter, AI-entreprenörer och så för att säkerställa att de är i framkant. Anders Hermansson (02:37) Ja, spännande. Och det här med Women in AI, vad är det för någonting? Hanna Musie (02:42) Jo, med Women in AI, där jobbar vi mycket för att säkerställa att fler kvinnor blir engagerade och utbildade inom AI. Så att vi har mentorskapsprogram, vi kurser, har träffar och så. Så att det är väldigt uppskattat och våra event brukar vara uppåkade på 24 timmar. Så det är jättekul. Anders Hermansson (03:01) Snyggt. Och bara så man ska förstå ungefär hur stor rörelse det här. Hanna Musie (03:06) Nej men vi finns i 200 länder och i Sverige då så är vi en ledningsgrupp och sen så är det cirka 10 000 personer med i vår slackgrupp. Anders Hermansson (03:19) Fantastiskt, vad roligt! Och varför har inte jag hittat någon grupp för men in AI kan man fråga sig? Hanna Musie (03:25) Men det det här jag menar. Men vi går ju mer och mer mot att ha communities för man märker att folk vill ju bolla och prata med andra, liksom utbyta erfarenheter. Anders Hermansson (03:32) Ja, exakt. Lite av Dark Souls-aktigt. Men lite bakgrund då, hur landar du det här? Hanna Musie (03:43) Men jag har varit engagerad inom AI även när det bara var teoretiskt. Och sen har jag ju jobbat med marknadsföring i cirka tio år nu. Och läst på om AI och när det väl kom så blev jag ju så, herregud, det inte bara snack utan nu finns det att faktiskt använda publikt. Så att jag har ju följt utvecklingen från start och sen… Anders Hermansson (04:03) Mm-hmm. Hanna Musie (04:12) Gick jag med i Women in AI så fort jag flyttade upp till Stockholm egentligen? Anders Hermansson (04:18) Coolers, du vad heter det? Det kanske är en konstig fråga men varför ska vi prata om det här nu? Varför tycker du att det är relevant? Just nu går vi att prata om det här. Hanna Musie (04:27) Det är väldigt relevant för att marknadsföring och marknadsavdelningar är oftast i skottlinje när det kommer en ny teknik. Det ser man även nu med AI. Den traditionella marknadsavdelningen, både när det kommer internt till setupen, vilka roller som ingår och så där, men också när man konkurrerar mot andra bolag, har ju ändrats helt och hållet. För det behöver ju inte vara människor på ett bolag. Anders Hermansson (04:53) Mm. Hanna Musie (04:56) och vad man konkurrerar mot, utan det kan ju vara deras AI-agenter. Anders Hermansson (05:01) Det är väl om man tittar på olika listor över vilka yrken som påverkas mycket av AI så är marknadsidan de som ständigt ligger högt upp i alla fall. Det betyder väl att AI kan göra mycket nytta genom det området då. Hanna Musie (05:11) Mm, ja. Och det har man ju redan. Jättemycket nytta. Och det är just därför det är så viktigt att prata om för att jag som är i kontakt med mycket CMO, RCI och OER och C-suite, marknadsnära roller, man ser ju att många ändå känner sig fort ganska ensamma i ansvaret för slutresultatet av AI ändå. Anders Hermansson (05:26) Mm. Mm. Mm. Ja, stä. Hanna Musie (05:39) Och att man kanske är lite vilsen fortfarande i hur man faktiskt ska implementera det för att få resultat. Och sen kanske man inte har tid att gå en kurs eller så. Och då går man ju tillbaka till det här med nätverk att hitta forum där man faktiskt kan liksom lära av varandra så att man inte gör de dyra misstagen själv. Så det är… Eller skjut upp det till Imonja. Så att för… Anders Hermansson (05:46) Mm. Just det, eller skjuta upp det till imorgon för att man har så mycket att göra nu. Hanna Musie (06:09) Det kommer ju ändras framtidens marknadsorganisation som vi känner till den idag i alla fall. Så det är ju egentligen att se till att inte stoppa huvudet i sanden och hänga med i att troligtvis så kommer marknadsavdelningen som vi känner till den idag i alla fall bestå mer av AI-agenter än människor. Anders Hermansson (06:12) Mm. Mm, mm. Just det. Det kan vara lite deprimerande som marknadsföraren men jag hoppas vi kan få en positiv spinn på det här. Vi försöker i Sälj marknadspodden ta lite VDs perspektiv på det här så att man tittar på det uppifrån och ser hur man ska organisera sig kring det här. Så jag hoppas vi kan komma in lite grann på det. Men om vi kommer tillbaka till dagens ämne då med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna man ska tänka på övergripande? Hanna Musie (06:46) Mm. Mm. Men övergripande så skulle jag säga att för att gå tillbaks i den här positiva spinnen då, att du är den som kontrollerar AI och att du inte ska låta AI att kontrollera dig. Och sen också då att du börjar med att diagnostisera innan du faktiskt automatiserar så att du vet att du gör rätt saker. Anders Hermansson (07:05) Ja. Jesta. Hanna Musie (07:22) och lite hur kommer marknadsorganisationen faktiskt att vara uppbyggd 2026 och framåt för att få tillväxt. Anders Hermansson (07:29) Hej då! Just det, och där bör man tänka på, jag antar, kompetensmix och så där. Vad är inställning man ska ha? Om man ska rekrytera in folk eller kompetensutveckla folk som man redan har så måste man förstå liksom vad ska de passa in i för någonting, tänker jag. Ska Hanna Musie (07:42) Hej! Prösters! Anders Hermansson (07:50) det här första punkten handlar om att du ska kontrollera AI istället för att AI ska kontrollera dig. Vad får du berätta? Vad menar du det? Hanna Musie (07:58) Ja, vad menar jag med det? Men det farliga med AI är ju inte att det gör jobbet åt dig. Det om du liksom slutar förstå varför det funkar. Om jag tar ett exempel, många jobbar med metaannonser eller andra typer av annonser. Förut bestämde du själv vilken målgrupp, vilket budskap, vilket format och så där. Nu bestämmer algoritmerna det åt dig, vilket är jättebra för att det optimeras och så vidare. Men det blir ändå att du tror att du är marknadsförd, men det är egentligen AI som är marknadsförd och du som godkänner. Anders Hermansson (08:34) Ja. Hanna Musie (08:35) Och problemet där blir ju att när det slutar funka och du inte vet varför, då har du ju låtit AI kontrollera dig och inte tvärtom. Anders Hermansson (08:45) Just det. Ja, men då tror jag att jag förstår. Hanna Musie (08:47) Ja, så det är jätteviktigt att separera det här strategiska tänkandet mot eller från exekveringen. Så att det strategiska liksom vem vi pratar med, vilket problem vi löser, varför vi finns, det är ju väldigt mänskligt och det ska behållas mänskligt. Medan exekveringen, så när skickar vi, vad vi testar, hur vi optimerar, det kan vi outsourca till AI. Men… Anders Hermansson (08:56) Ja. Jag försöker förstå skillnadssättet. det här är en grej. Jag har ju hållit på med AI sen, inte lika länge som dig, men sen dagen efter ChatGPT lanserades så var det bara okej, det här är grejen som man måste lära sig. Och jag har hela tiden backat i ett steg. Så jag har hela tiden backat mer. Men vad skulle du liksom säga är, var ska man dra linjen för vad man då… Hanna Musie (09:26) Mm. Ja. Anders Hermansson (09:44) inte ska låta AI bestämma och kontrollera vad man ska göra själv. För jag har liksom själv inte stått på samma plats hela tiden, utan jag har såhär, jaha, men jag har en strategi här, vänta nu varför ska jag göra strategi? Det berättar att den gör strategin. Och så backar jag. Hanna Musie (09:54) Nej. Ja, och det är skillnad på vad den kan göra och vad den bör göra för att självklart kan AI göra strategin. Men det man ser statistiskt sett är att i slutändan så ger JPP och många andra LLM-modeller liknande strategier och tips till alla användare. Anders Hermansson (10:21) ⁓ så klart. Hanna Musie (10:22) Så när det kommer till marknadsföring och även bolagstrategi overall så vill man ju säkerställa att man faktiskt sticker ut. Anders Hermansson (10:31) Mm. Hanna Musie (10:31) Det enda man egentligen kan vara bäst på är ju den kunskapen som du själv besitter som kan göra dig unik, kan göra så att ni har ett specifikt perspektiv. Så det är viktigt att inte bli en slav för AI, utan säkerställa att man sticker ut på något sätt och det är egentligen den största vallgraven som man har när det går att bygga vilket bolag som helst, vilken produkt som helst, väldigt snabbt. Varför välja dig? Anders Hermansson (10:59) Just det. Jag tror att jag förstår lite mer. Det här behöver man ju sätta in själv i sin kontext och försöka förstå vad är skillnaden som är skillnaden med det här bolaget som jag jobbar på nu. Det är liksom någonting som vi måste verka fram själva. att det inte bara blir en template från Chatt-QFT. Hej, får jag en marknadsstrategi och så får jag samma som alla andra. Och så blir det jättedåligt. Jag fattar. Men grymt. Vad heter det… Hanna Musie (11:21) Mm. Anders Hermansson (11:27) Finns det mer att kring det där med att kontrollera? Om man tänker att man automatiserar hela processer och sådär. Är det farligt eller är bra? Hanna Musie (11:37) Mm. Det är ju jättebra. Det har jag tänkt komma in på, men… Anders Hermansson (11:42) Ja. Mm. Hanna Musie (11:49) Absolut måste man bygga system. För det som många gör idag är att de jobbar väldigt ad hoc med AI. Att det är en del av en manuell process. Så att man kanske har en gemme-like gem eller någon typ av custom gem. Som hjälper den att skriva text eller skapa bild eller vad det nu kan vara. Men sen så är det fortfarande manuella steg till att lägga in det i hapsbåtor. Anders Hermansson (11:52) Mm. Mm. Hanna Musie (12:19) Det är jätteviktigt att bygga upp ett flöde, ett system för det så det kan arbeta. Anders Hermansson (12:20) Jöster. Så det är snarare positivt. Det ska man inte säga att då tappar vi kontrollen. Det är bra på något sätt. Hanna Musie (12:36) Exakt, det du inte vill tappa kontrollen är din kreativitet. Du vill hitta din position. liksom… Det som gör dig unikt ska du inte få hjälp med AI för att ta fram. Anders Hermansson (12:47) Just det. Jag såg en så intressant bild med tanke på att tappa kontrollen. Det är ju mycket prat, kanske mindre nu, ganska mycket prat om det här med att AI tar över världen. Då var det en bild på en… Det var fotot, eller teckningen var på en människa som satt i naturen med armen runt en hund. Hanna Musie (13:01) Mm. Ja. Anders Hermansson (13:15) Där… där… vad heter det… hunden då har varit en varg. Väldigt självständigt djur. Men sen har vi successivt domesticerat den här vargen till att den blir liksom en pickenes som vi går omkring med i en väska. Det var liksom det här med… med tanke på att tappa kontrollen. Det var ett scenario som AI, när man pratar med AI om det här, säger ja, men jag kommer att vänja dig vid att du slutar tänka, för det här är mycket mer bekvämt. Hanna Musie (13:22) Ja. Ej då! Anders Hermansson (13:43) Och till slut sitter vi där som en liten hund vid A-in Hanna Musie (13:45) Ja. Anders Hermansson (13:46) där den bara jajaja. Hanna Musie (13:49) Ja, men det ju så. Och jag ratar ju just nu ur ett bolagsmarknadsföringsperspektiv när jag säger att behåll din kreativitet. Men självklart finns det ju många fall där AI blir chefen. Alltså till exempel som jag vet inte om du har sett att det är ett café som har öppnat i Stockholm. Anders Hermansson (13:57) Ja. Jo just det exakt. Hanna Musie (14:06) Ja, som bara är AI-drivet. Där är en AI-agent, Mona, som har rekryterat och satt upp och leder det här kafet. självklart finns det ju fall där man kan släppa kontrollen men inte ur ett bolag som marknadsföringsperspektiv. Anders Hermansson (14:17) Ja. Nej. Sen var det en jäkla bra spinn för dem då att de marknadsför det faktumet och så får de värsta publiciteten för sitt café. Det hade de tänkt till i månaden tror jag. Ja men grymt, vad härligt. Då har vi fått lite koll på det här med kontrollen så att man ska tänka på det. Det finns liksom en linje där du måste tillföra egen kreativitet. Du kan inte ut i strunt i det antar jag men då blir det liksom vanilj och alltihop och du kommer att vara en i en massa men så du måste ha en edge som du själv måste komma på för att det här ska bli unikt då. Hanna Musie (14:37) Ja. Mm. Anders Hermansson (14:56) Ja, men grymt. Och det här andra grejen som vi pratade lite igenom. Det här med att diagnostisera innan man automatiserar arbetet. Hanna Musie (15:04) Jo, absolut. Det jag ser är att många börjar i fel ände så att de ser ett nytt verktyg och hoppar på det direkt för att det kommer nya lanseringar av klod, kommer nya AI-verktyg som poppar upp till höger och vänster som lovar guld och gröna skogar. Och det är lätt att bli inspirerad av vad AI kan göra istället för att fokusera på vilket problem kan det lösa specifikt för mig. Så det är viktigt att först och främst Anders Hermansson (15:23) Mm. Mm. Hanna Musie (15:35) analysera vart du kunde resa ny faktiskt läcker, vad som tar mest tid och är repetativt för er och vad som inte då kräver mänskligt omdöme om man ska koppla det till förra punkten. Och det tar liksom en vecka att göra en audit, men det tar ett år att städa upp efter felaktiga system som inte kan prata med varandra. Anders Hermansson (15:49) Mm. Mm. Hanna Musie (16:00) Ett tips för att förklara lite mer är att tajma och räkna ut hur många timmar marknadsföringsavdelningen eller andra avdelningar lägger på saker som inte kräver mänskligt omdöme. Och att det är där man hittar den första AI-potentialen. Anders Hermansson (16:17) Jag fattar. Jag ser en utmaning i att det finns fortfarande en ovana i att tänka på vad man kan använda datorer till. Eftersom vi har hållit på med datorer i så många år så vet vi att det är en jättebra räknemaskin. om jag ska lägga ihop två tal eller räkna ut ett medelvärde så öppnar jag Excel och så låter jag den räkna och så står det 4,3. Då slapper göra det själv. Gud vad bra! Hanna Musie (16:32) Mm. Mm. Anders Hermansson (16:47) Men det här är ju helt nya arbetsuppgifter ur det perspektivet som man kan använda sin dator till. Och jag tänker bara med diagnostiseringen. är ju klurigt att tänka på vad man faktiskt gör på dagarna. Har du något tips kring hur man diagnostiserar och upptäcker vilka produktivitetsvinster man skulle kunna göra med AI? För att jag säger inte att det är liksom svårt att tänka på det sättet. Hanna Musie (16:53) Mm. Ja. Ja. Tipset är att ta en vanlig… Om du följer dig själv i en vecka- och avsätter tid att för varje uppgift du gör, tajma dig själv. Se hur lång tid lägger på det här- och hur många steg du har gjort för att slutföra den uppgiften. När du har gjort det en vecka får du fundera på hur ofta du de här uppgifterna. Anders Hermansson (17:22) Mm. Mm. Mm. Hanna Musie (17:44) Och de delar då som du gör ofta, som är tidskrävande och som du har väldigt tydliga steg för hur du gör, det är de du kan automatisera. Anders Hermansson (17:55) Mm. Just det. Hanna Musie (17:58) Så att vi vill inte automatisera någonting som inte har en tydlig liksom steg för steg kedja av actions. att där är det… Jag brukar till och med tipsa om att liksom skriva ner det för hand typ. Vilka stegen faktiskt är. För då blir det väldigt tydligt hur du ska automatisera. Anders Hermansson (18:05) Ja. Hanna Musie (18:22) För annars så hamnar man där i att man försöker automatisera samtidigt som man inser att den här processen funkar ju inte ens manuellt. Anders Hermansson (18:33) Nej just det exakt, det är krångel när jag sitter själv och gör olika varje gång och så vidare. Så det finns två nyttor med det här, dels att mål för ordning på hur man gör någonting. Men sen kan man liksom turbo boosta det då med att man lägger AI på det dessutom. Hanna Musie (18:42) Mm. Precis. Och det där man bygger de här systemen som du var inne på då. För att när man har den här tydliga kedjan, jo men då kan man gå in med verktygen för att faktiskt sätta upp automatiska flöden som jobbar när du inte är vid datorn. Anders Hermansson (18:50) Ja. Mm, just det. Ja, jag fattar. Det som jag, om jag ska dela med mig lite mer då av mina erfarenheter av det här, är ju just att det är… Om man ritar ett flödeschema brukar jag säga så här, här är fem saker jag gör i rad, här är min process. Då har jag märkt att det är på pilen emellan två boxar Hanna Musie (19:19) Mm. Anders Hermansson (19:31) som du faktiskt gör någonting som du har glömt. Och det är det som AI kan hjälpa till med. Det är så här, ja men vänta, från steg ett till steg två, ja men jag kan ju med sjutton på att du gör någonting på pilen där, du tänker efter på något sätt eller analyserar någonting och förbereder dig för att du ska kunna det som är i steg två där. Där har du tidskiven liksom. Hanna Musie (19:47) Tack Mm. Ja men dels där, men det är därför precis som du säger att det är viktigt att logga varje steg man faktiskt gör. För att det finns ju massa tidskubbar däremellan. Anders Hermansson (20:04) Just det. Hanna Musie (20:09) Sen får man sätta upp många verktyg för att flytta från plats A till plats B. Till exempel Safe om man är nybörjare eller en EITN om man är lite mer tekniskt kunnig för att liksom flytta de här aktiviteterna från den här plattformen till den andra. Anders Hermansson (20:30) Du, det här var intressant. Vi pratar om automatisering. Vi sa ju först själva metoden att tänk nu för 17 efter vad det är ska automatisera så att du inte bara gör mer kaos av saker och ting eller egentligen inte får de vinst du hade tänkt dig tidsmässigt. Nu nämnde du några verktyg här. Hur skulle du säga att man… Vad finns det för någon sorts mognadstrappa eller sådär när man ska liksom olika grader av automatisering och vad är det för… ja, kan man säga… verktyg som gäller nu, kanske inte imorgon då men… vad är din erfarenhet av vilka verktyg som är bra att använda för olika ändamål? Hanna Musie (21:07) Ja, alltså, om man ska tänka ur ett flödesperspektiv så är det ju först och främst viktigt att man förstår grunden i det. Vilket är liksom trigger brain action. Om man ska vara väldigt lätt nu på grundläggande nivå. Och en trigger är ju någonting som kickar igång själva flödet. Och det kan ju vara om man ska ta liksom… Anders Hermansson (21:11) Hm? Mm. Hanna Musie (21:34) Generellt sett är det lättast att automatisera något typ av content. Så det brukar vara där många börjar. Så om vi säger att en trigger är att man laddar upp ett dokument på Google Drive, då börjar flödet. Då flyttar man… med hjälp av N8N eller Sapier över från Google Drive till hjärnan. Då kanske man har byggt upp en Gemini Gem byggt upp i klåd vad det nu är vill göra. Där har man byggt upp vad är vår tone of voice vilken är vår målgrupp hur ska det här case studyn vara strukturerad om det nu är en text då Om det är en bild så kanske man har använt Nanobanana eller Aima. Och sen så flyttar man över med en liten till Action som är själva utförandet. Och där kan det ju vara att lägg in den här texten i den här templeten i Hubspot till exempel. Anders Hermansson (22:35) Mm-hmm. Jätte. Hanna Musie (22:47) Och sen då, oftast så brukar man ha en human in the loop också så att man får någon ping till Slack så att man förstår att såhär, okej, nu behöver jag gå in och läsa för att se så att allting känns korrekt eller så godkänner man bara direkt Slack. Och så skickas det ut liksom. Anders Hermansson (23:07) Gästa. Hanna Musie (23:07) Så att trigger brain action är väldigt bra att ha i åtanke. Och sen så är SABRE eller NHDN det som faktiskt flyttar mellan trigger brain och action. Anders Hermansson (23:21) Ja just det. det den som sköter själva logistiken om man säger så. Jag fattar. Vi har själva byggt ett ramverk kring det här med hur man ska bedriva marknadsföring som då är superkopplat till AI-möjligheten. Så där finns det fem lager. Så det första lager är lager 0. Det handlar om företagets affärsidivision, mission och Hanna Musie (23:25) Precis. Anders Hermansson (23:48) De ekonomiska målen och eventuella budgetramar och vilka människor som är på bolaget. Allt det dokumenterat är ägarviljan. Är exit om tre år eller det här ett lifestyle brand som ska fortsätta längsomhelst. Det är det första. Lager 1 handlar lite mer om marknadsföringsgrejer. En väldigt definierad ICP och en person där AI vet allt om drivkrafter och rädslor och sånt där saker om den här personen som man vill påverka. Kopplat till företagets erbjudande, deras unika mekanismer eller nisch och så där. Och sen så finns det ett datalager där man helt enkelt samlar på sig information om vad det där man gör har gett för resultat. Och så finns det ett beslutslager där man har en beslutslogik för hur man ska utvärdera datat. Och sen finns det ett exekveringslager som du pratade om med skapa bloggpås, skapa whitepaper, gör manus till webinar eller allt det här. Gör ett outbound email och sådana saker. Men allt det bygger då på den här underliggande datastrukturen. Och anledningen till jag har rantat om det här det är ju så att… Vi har inte pratat om det nu men just det, ju mer kontext man ger de här AI-verktygen… Hur ska man tänka kring det? Ibland tänker man att AI vet ju allting, men vad vet AI och vad vet AI inte? Hanna Musie (25:14) Mm. Det beror på om du har på minnet eller inte. Nej, självklart är det viktigt att ge så mycket kontext som möjligt för att har den inte kontexten så är det här som man har pratat om mycket att input, ju bättre input man har desto bättre output får man. Så det är jätteviktigt att dela vad har AEN för roll, vad är det egentligen den ska utföra, vad har den för restriktioner och sedan dela så mycket. Anders Hermansson (25:45) Mm. Hanna Musie (25:59) PDF-er eller underlag som man har. Har ni brandguidelines eller har ni ett ramverk för hur ni vill att nånting ska vara uppbyggt? Har ni en lista på konkurrenter och vad som gör er bättre än dem? Ja men ladda upp det då. Men däremot är det viktigt att säkerställa att man har en AI-LLM som är enterprise-nivå eller som inte använder ens data för att träna på. Anders Hermansson (26:02) Just det. Ja, just det. Bra poäng, just det. Så att inte det där läcker ut i deras allmänna modell. Det dumt, för det var den här unikiteten vi pratade om förut, och den vill man ju hålla in-house. Hanna Musie (26:31) Exakt. Precis. Så det är ju viktigt att tänka på innan man delar allting. Anders Hermansson (26:40) Just det. då har vi det här med… Det var ju bra, du räknar upp bra grejer där. Och då blir det då som ur vd-perspektiv så kanske det så vi vet det där. Och sen kommer han bara, vänta, det är jag som vet det där. Jag har det i mitt huvud, vad vi har för personer. Så du vet vad som triggade om mitt säljssamtal och sånt där. Ja, precis. Du måste få ut det ur ditt huvud, ner i ett dokument. Dels för… Hanna Musie (26:52) Mm. Mm. Mm. Anders Hermansson (27:05) Tror jag vore bra för din personal om de kände till det lika bra som du gör. om man inte fastnar i founder led sales då som många startups fastnar i. Grundaren kan sälja vad som helst och så säger någon annan samma sak och kunden bara va? Jag förstår inte. Men det gäller ju att kunna förklara det där för en AI då. Vad är det som är skillnaden som gör skillnaden? Det måste dokumenteras. Då kan du föda och då kan ju AI hjälpa till mycket, mycket mer. Hanna Musie (27:08) Nu. Mm. Ja. Och det ju det du behöver träna, om jag ska gå tillbaka till det här trigger brain action. Braindelen är ju där du tränar din AI med all den här informationen. Och sen behöver ju inte du, då behöver du bara gå in och uppdatera när det är någonting som har förändrats eller om du vill justera på något sätt. Så det är ju ändå något som du gör vid ett tillfälle till att börja med men sedan behöver optimera såklart. Anders Hermansson (27:55) Exakt. Och sen så kommer vi säkert in på, om ett tag, något år, eller det går så fort, det är ju självkorrigerande system då, som lär sig själva vad de borde ha gjort, och så gör de bättre nästa gång och så. Men det är ganska advanced. Hanna Musie (28:06) Ja, och det gör de ju redan idag. Så det här var ju ett väldigt enkelt exempel på trigger brain action men sen det går ju att ha flera steg i flödet och sen också som en loop så att den själv säger till att oj nu har du nog missat de här aspekterna och så liksom kör den om loopen. det finns väldigt avancerade system man kan ha idag. Anders Hermansson (28:13) Mm. Jaster. Ja, precis. Jag är till exempel en white paper-skapare där det finns en critic på slutet som kollar av det som har skrivits mot ett antal kvalitetskriterier och sedan skickar en tillbaks till copyrighten om det inte är hög poäng nog. Så det där är ganska bra också att tänka på att man kan låta A-in kolla sig själv. Oftast så är det väl så att A-in… Hanna Musie (28:38) Mm. Mm. just nu. Mm. Anders Hermansson (28:57) Till att börja med tänk mig att AI har en roll. Det är min copywriter, vad bra. Och så får jag granska det där sen. Ja, men vänta nu. Behöver du granska det där? Vad skulle du göra när du granskar det? Ja, jag skulle göra exakt det här. Bra! Säg åt en AI då att göra det åt dig. får du ett steg till i din process automatiserat. Ja, grymt. Du, vad heter det? Tack för en liten exposé där kring verktyg och så. Det här är ju naturligtvis så att man… Hanna Musie (29:10) Mm. Spik sökt. Anders Hermansson (29:24) Det enda råd jag har när det gäller verktyg är att man ska försöka och inte investera sig tokfast i något speciellt verktyg eller en speciell tech stack i alla fall. För att det går så fort så det ploppar upp något nytt. Men har man dokumenterat det där som du sa, kontexten och även sina rutiner, hur man gör saker, då är det lättare att flytta över det till en ny plattform om det dyker upp någonting roligare. Du! Ja, du! Framtiden! Hanna Musie (29:36) Mm. Det är en jättebra poäng Anders Hermansson (29:52) Om vi nu säger att jag är marknadsförare som sitter här med sax och tape-rulle och tycker att det jättekul med marknadsföring och så. Hur ser min framtid ut jämfört med hur en framtida marknadsavdelning kommer att vara? Hanna Musie (30:06) Den traditionella marknadsförings- setupen tror jag kommer att dra ut. Det kommer att vara ännu viktigare för marknadschefen- går från personalansvar till att vara mer en dirigent av intelligenta system. Min spaning är att ett AI-native marknadsföringsteam- kommer att bestå av tre personer som dirigerar sitt team av AI-agenter. Och då kommer det vara en person som äger top of funnel, alltså brand, positionering, community, relationer och de delarna tillsammans med sina AI-agenter. En person som äger bottom of the funnel, alltså konvertering, automation, pipeline med sina AI-agenter. Och sen en AI native CMO eller motsvarande person som äger liksom helheten och då förstår både affären och och tekniken. sen allt däremellan kommer då bara av ägentlert. Anders Hermansson (31:12) Nu har vi fokuserat mycket på marknadssidan. Har du några tankar kring vad som förändras på säljsidan? Hanna Musie (31:23) Ja, men säljssidan tror jag kommer vara lite mer… lite annorlunda ändå för att det blir ännu viktigare med community, relationsbyggande och de delarna. Så det man ser är ju att det går väldigt mycket mot product led growth när det kommer till sälj. de här low intent kunderna där kör man mer att produkten säljer sig själv via olika… Nu kommer jag in på det då med marknadsföringskanaler medans säljarna har mer fokus på de här high intent stora kunderna och kanske blir mer att man åker ut till varandras kontor eller att man ses någonstans så att det blir viktigare med det här liksom mänskliga. Anders Hermansson (31:56) Mm. Mm. Just det. Precis, vi har sprungit runt kvarteret i ett varv och lärt oss en massa. Och så kom vi tillbaks till att då är det där, nu är det utkristalliserat att det är relationsbygget och den mänskliga relationen som kommer att bli skillnaden som gör skillnaden i många fall då eftersom allt annat kan automatiseras och så. En liten sak som man kan tipsa lyssna om här det är ju att era kunder kommer att trycka in er offert rakt in i AI och fråga vilken ska jag köpa? Hanna Musie (32:26) Mm. Pisses. Anders Hermansson (32:41) Det kan ni tänka på, som att AI optimerar era offerter. Det kommer att vara en vinnare i ett halvår till, innan alla har kommit på att man ska göra det. Hur AI tolkar sin offert. Hanna Musie (32:50) Men en annan grej som också är viktig att tänka på, eller som jag tycker att man ser redan nu, det är att… AI har ju redan börjat automatisera många processer, vilket har frigjort väldigt mycket tid. Men det är ju inte så att människor i timmen har mindre göra, utan då hittar man ju så här, oj, det här har vi väl att göra hur länge som helst. Den här kampanjen har vi väl att testa, men inte haft tid för. Låt oss testa det. Så att det är också det att det frigör ju tid till att utföra det som man inte har hunnit med innan. Anders Hermansson (33:04) Mm. Just det. Tipset är att inte omedelbart titta till att kan skära i personalkostnader med hjälp av AI, utan tänka så här, gud vad roligt, vad skulle vi nu kunna göra? Nu kan vi göra fem gånger så mycket med samma personalkostnad. Det är ett lite mer kreativt sätt att tänka på det. eftersom vi försöker ta VDs perspektiv här, då blir det så att om jag nu tänker att jag har ett gäng med marknadsförare idag och jag har en CMO och så vidare, vad är det för Hanna Musie (33:33) Precis. Anders Hermansson (33:56) Krav jag måste ställa på dem eller om jag sitter i situationen att jag ska rekrytera in ett gäng eller någon, en person. Vad är det liksom för, vad är det för, hur ska anställningsintervjun, hur ska det här arbetsprovet, vad ska det vara för någonting för att det ska vara relevant i den här nya världen liksom? Hanna Musie (34:03) Mm. Ja, nej men det är en väldigt bra fråga och jag skulle säga att… Det viktigaste är att kanske inte leta efter de kriterierna som man har gjort innan eller leta efter specialister utan framför allt så här har de hur snabbt lär de sig och hur bekväma är de med att arbeta med verktyg eller en verklighet som man inte fullt ut förstår för att ingen av oss vet vart vi kommer vara om ett år eller två år eller liksom sex månader till och med. Så jag skulle säga att det viktigaste att fråga i en intervju mer hur lärde du dig det senaste verktyget du inte kunde få sex månader sedan? Och vilket var det? Alltså mer den typen av frågor. Anders Hermansson (35:00) Just det, mycket bra. Mm. Jag brukar ju då fråga såhär, va, ja, du säger att du är såhär nyfiken och såhär, va kul! Vad lärde du senast? Då brukar jag såhär, eeh, vad lärde jag mig senast? Då bara, då behöver du såhär tank i paus. Och sen frågar jag såhär, ja, okej, va kul! Vad, vad, vad brukar du leta efter kunskap? Vilken är din favorit YouTuber? Eeh, aaah, nej, det såhär, aha, okej, så nyfiken var du! Kul! Nästa! Hanna Musie (35:12) Ja men precis. Ja, men precis att det blir viktigare att man är snabb lärd och accepterar att saker och ting, du kommer behöva lära dig hela tiden. Det du har kunnat tidigare, det är ju jättebra erfarenhet att ha för att man då lättare kan träna AI-agenterna. Men man behöver vara öppen för att vi kanske behöver byta verktyg varannan månad. Anders Hermansson (35:59) Just det. Att det inte bara är sock och stön kring det. Det är väl… Jag tänker att det finns ju… Man behöver som ett tips till folk som lyssnar som kanske känner att de borde göra mer med AI. Och det är ju så jag har ju gått igenom hur gammal jag är liksom. Jag har gått igenom när marknadsföring blev digital från början. När det verkligen var sax och tape roll till att det vart digitalt. Då var det ju liksom bara att plugga på nätterna. Det är ju så här, det är ingenting som… Hanna Musie (36:02) Ja. Anders Hermansson (36:28) Det går att bara någon timme här och där på jobbet när man har lite över utan det är liksom okej nu är det dags att lyfta sig själv ett steg. Så det är liksom på allvar kompetensutveckling på riktigt. Och då tänker jag också en annan grej om man är expert. Då kan det vara lite ego-utmanande att våga släppa sargen och tänka att jag är nu inte expertexperten utan jag är då det som du säger, alltså dirigenten som dirigerar fyra experter som gör det som jag gjorde förut. Den liksom mentala steget är viktigt att ta för annars kommer man antagligen fastna i fällan att testa AI en gång och glatt se att den inte var lika bra som en själv så kan man lägga det åt sidorna och fortsätta med sin sax och sin tape rulle. Hanna Musie (37:00) Mm. Mm. Mm. Precis. Och det ser man ganska ofta att det är så men jag tycker faktiskt inte att AI är särskilt bra. Jag får inte så bra svar eller jag får inte så bra output. Ja men då kanske du behöver lägga lite mer tid på att förstå hur du sätter upp detta. Bolla med andra som har gjort det som är i liknande sits eller kolla YouTube eller läs på för att… Anders Hermansson (37:27) Nej. Hanna Musie (37:43) Som sagt kan en AI driva ett café. Så jag tror att den kan skriva ihop den här texten du vill ha eller bygga den här landningssidan eller vad det nu är. Anders Hermansson (37:50) Exakt. Tänk på AI som en sorts… Om du har fått en personlig assistent, hur skulle du introducera den personen till jobbet och tala om för den personen exakt hur jobbet ska göra så att den bara flyger igenom processen och producerar fantastiskt resultat? Det är väl en ganska bra… Det är så du ska tänka. Om vi ska försöka sammanfatta, vi har pratat om tre olika punkter. Vi sa att det är viktigt att du inte lämnar kontrollen till AI. Hanna Musie (38:10) Mm. Anders Hermansson (38:18) Det var ju det här med att det måste finnas, om vi tittar i go-to-market perspektivet av saker och ting så ska det finnas en unikitet annars blir du ingen skillnad från alla andra vanilj som håller på och bara tjatkepeterar sig till marknaden utan det måste finnas en kontroll över den kärnan i strategin eller hur det var så vi pratade om. sen hade vi nummer två det var att diagnostisera innan du automatiserar. Det var ju då att Hanna Musie (38:39) Pisses. Anders Hermansson (38:46) Vi måste se över de flöden som vi faktiskt har och titta väldigt mikroskopiskt på dem och se vilka steg gör vi faktiskt nu repetitivt och som du sa vad är det som tar mycket tid? Ibland kan man ju fastna i det att jag gör någonting ganska sällan men det när jag gör det är det supertråkigt så det borde jag automatisera bara nej om du gör någonting en gång om året, sorry ät dig igenom det liksom bokslut eller vad du nu gör för någonting det är bara det så är det ät grodam Men om du gör någonting varje dag och det tar mycket tid eller ofta under en vecka, där har du liksom en riktigt nice möjlighet att automatisera bort det då. Och sen var det det tredje. Ja, just det, exakt. Sättet att göra det på, tänk verkligen på att skriva ner det. Vad skulle du föreslå? Är det papper och penna? Hanna Musie (39:24) Och är vi där, börjar jag skriva ner stegen först. Det beror på hur man är som person, men miro-boards är ju väldigt bra att rita upp flöden i. Papper och penna går också bra. Bara så ni har det tydligt framför er. Så är sätt som känns mest bekvämt. Anders Hermansson (39:40) Mm? Ja? Ja. Om man är en babbelmänniska, då kan man sätta på voice-rekorden på sin iPhone och ta en promenad och berätta för sig själv hur man gör saker. Det kanske känns lite konstigt i början att bara prata rakt in i en mikrofon, men det kan man göra. Sen kan man lägga den till en AI och försöka reda ut hur man gör saker. Det var bara lite grann på kul. Tänk så här… Vänta nu, har du ska strukturera din process? Ja men vänta nu, kan inte en AI strukturera den? Fast du måste ju ge den input då till den här hjärnan. Annars så kommer den att göra något vanilj eller något fel. Det tredje, var ju just det där med hur framtidens marknadsorganisation behöver se ut och vilka krav man måste ställa på personerna där. Och då pratar du om att, de här tre personerna, hur stort är det bolaget som klarar, som liksom, de klarar av att marknadsföra där tre personer? Ja då. Hanna Musie (40:47) …small till medium-sized. Så liksom, ja. Anders Hermansson (40:52) En hanterbar företag. Eller hur? är ju exakt. Vi är mycket midsize-bolag i vår bolagspyramid. Vi har pratat i B2B-kontexten. Det finns säkert massor prata om i B2C också. Större volymer, fler och allt sånt där. Men nu har vi hållit oss inom B2B som vi alltid gör i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (40:56) Som majoriteten av svenska bolag är. Mm. ⁓ Precis. Anders Hermansson (41:18) Men då var det teamet som då kommer att bli dirigenter istället och ska övervaka ett gäng med AI var. Och där sa du att ditt tips var att kunna dela upp ansvaret mellan de här var top of fun, alltså det man gör tidigt för att försöka få folk att bara uppmärksamma en och få en viss känsla. Och sen så det som är längre ner i tratten då där man konverterar och får igång sälja. Det var det så ungefär du sa. Hanna Musie (41:44) Ja, precis. Och sen en CMO eller motsvarande som håller ihop helheten. Anders Hermansson (41:49) Just det. Och som har bra budget för tokens. Hanna Musie (41:52) Det var en annan poäng som jag skulle säga tidigare men jag vill inte sticka in det. För du pratade mycket om det här med din loop. Alltså du har en AI som kritiserar din… Ja, och det är ju viktigt då att tänka på tokens där för att den loopen kan du ju hålla på hur länge som helst. Anders Hermansson (42:09) Ja. Ja exakt, de kan aldrig bli nöjda. Jag satt till två varv, sen får de vara nöjda. Riktigt. Och sen har vi det här med hur man ska tänka som person i marknadsteamet. Eller då som tips till vd här att coacha sina befintliga marknadsförare. Eller vad man ska leta efter i rekryteringsförfarande. Just med hur snabbt lär man sig saker. Hur snabbt tar man till sin ny kunskap helt enkelt. För det det som är… Hanna Musie (42:19) Det var bra. Anders Hermansson (42:43) Där ökar hastigheten exponentiellt med att det kommer nya möjligheter och är man duktig på att ta till sig sånt, kan man ju också utnyttja det och till företagets fördel då. Hanna Musie (42:53) Och även vara trygg i att vara otrygg. Anders Hermansson (42:57) Ja just det. Att man vågar göra saker innan man är helt supersäker på. Snyggt, absolut. Det är en väldigt bra tips. Okej, apropå tips. Ska vi försöka nu? Nu har Hanna kommit här med massa bra insikter och kunskaper kring det här med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och jag känner att jag nu vart ännu mer stressad. För det har varit en sak till jag BODE göra. Och jag har redan brist på tid. Vad är ditt konkreta tips kring vad jag ska göra nu för att påbörja resan? Vad är nästa grej jag borde göra? Hanna Musie (43:35) Första grejen att göra är ju en audit på nuvarande processer. en helt vanlig vecka, bara hur många timmar lägger du på olika saker som inte kräver ditt mänskliga omdomme? Och inte köpa fler AI-licenser eller ens fundera på vilka verktyg som finns just nu, utan bara fokusera på dina egna processer och skriva ner dem. Det skulle jag säga är A och O. Anders Hermansson (43:59) Hmm… Hmm… Just det. Så då blir det så här, vd, leva som man lär, köra vd, gör det här själv, men instruera också dina marknadsförare till att göra exakt samma sak. Sen kan ni compare notes då efter en vecka och se vad kom vi på allihopa kring vad vi gör för någonting. Och då har ni tagit ett första viktigt steg då. Hanna Musie (44:24) Ja, och om man känner att man känner sig ensam i den här resan söker till ett sammanhang där man kan få inspiration från andra som redan har gjort jobbet. det kan ju spara hur mycket trial and error-tid som möjligt. Anders Hermansson (44:32) Mm. Just det. Man behöver inte känna i det här sammanhanget att man är sift på bollen och så vidare. Men det är lätt att tro när man är inne, nu vet inte jag hur folks Instagram algoritmer ser ut men min är ju helt nerlusad av AI förstås är påar och sånt där. Man tänker så här men gud vad långt efter jag är. Det är en missvisande bild. Det är verkligen så att om man har kommit, så har man börjat tänka på de här grejerna då ligger man ganska bra till än så länge. Får man sluta? Slutar det hela med då? Avslutar det hela med då då? Ja. Hanna Musie (44:54) Ja. Det ses. Där! Mm. Ja. Anders Hermansson (45:10) Ja men grymt Hanna, tack snälla för att du var med i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (45:14) Tack så mycket för att jag fick vara med, det varit jättekul att prata med dig. Anders Hermansson (45:17) Ja, roligt. Har du så fint, då? Hej hej! Hanna Musie (45:19) Då sa man… Hej! Anders Hermansson (45:21) Vilket bra avsnitt eller hur? Hanna är ju grym verkligen. som jag sa tidigare i avsnittet så har vi på Business Reflex gått all in på det med AI sen flera år tillbaks. Och har en ganska avancerad setup för hur det här ska fungera för att det ska bli maximalt effektivt för marknadsfunktioner och för den delen också säljfunktioner. Så om du är intresserad av att få ut mer av AI eller bara vill bolla och bolla kring er egen resa och hur ni ska ta er vidare så är du hjärtligt välkomna att höra av dig. Men som vanligt, vad den gör där ute så ska den vara relevant. Hejdå! The post Podd #250 – Automatisera marknad med AI appeared first on Business Reflex.

Anna har lärt sig ny spännande kunskap om dopamin! Det finns två typer av dopamin och vi diskuterar vad det innebär och hur vi ger oss själva de bästa förutsättningarna för att få upp våra nivåer av de två typerna.    Vill du få mer kunskap och lära dig var din hjärna bor bäst? Vill du hjälpa andra att lära sig detsamma? Då ska du gå Annas nya utbildning där du blir Neurobalansterapeut. Fantastiskt spännande utbildning! Det bästa av allt är att du nu får 25% på utbildningen! Koden GIN&TONIC gäller i 30 dagar efter att detta avsnitt släppts så vänta inte med att boka utbildningen. Sista dagen att boka med denna kod är 12 maj 2026.   Mer info finns på annahallen.se.   Kram från oss!   Jeanette & Anna    

I den tredje episoden av vår Love is Blind-bevakning pratar vi Arons perfekta sätt att hantera Angelicas panik, eventuella varningstecken kring att ha varit den som blivit ”lämnad av alla”, Hannas konfrontation av Ludde, Camillas veteran/pick me-move, Guds plan, Luddes hopväxande ord vid frieriet, Ronjas eventuella tveksamhet efter att ha träffat Lars-Erik + mycket mer. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sportbladet och TV4:s nya allsvenska expert John Guidetti svarar på lyssnarnas frågor inför den stundande allsvenska premiären – bara en månad kvar nu! Programledare och producent: Amanda Diego Medverkande: John Guidetti Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Äntligen är det bilar på bana! Fantastiskt att se dem nya asfeta bilarna i full fräs på riktigt! Idag snackar vi om de första två test-dagarna, några nya liveries, faktumet att MBS kanske är korrupt, och om att Williams har kukat upp starten av denna säsongen ordentligt.Support the showSveriges Snabbaste Podcast!

Den oförutsägbara intäktsmaskinen Ladda ner ditt ex av VD-rapporten I det här avsnittet av Sälj- och marknadspodden diskuterar Lars Dahlberg och Anders Hermansson de utmaningar som B2B-vd:ar upplever kopplat till tillväxt, baserat på en undersökning där över 30 vd:ar intervjuats. Fokus ligger på det andra stora problemet i undersökningen: den oförutsägbara intäktsmaskinen. Samtalet kretsar mycket kring svårigheterna att skapa en förutsägbar försäljningspipeline och vikten av att både vara synlig på marknaden och ha ett skarpt, relevant erbjudande. Lars och Anders är överens om att dagens köpare ofta gör stora delar av sin köpresa själva, och att AI samt informationsöverflödet innebär att det är ännu svårare att tidigt väcka intresse hos nya kunder. De pratar också om utmaningen med att kunna mäta ROI på försäljnings- och marknadsinsatser, och de varnar för att stress kan leda till ogenomtänkta beslut om marknadssatsningar. Dessutom diskuteras problemet med långa och utdragna säljcykler – “ökenvandringen” – som både slukar resurser och gör det svårare att stänga affärer. Anders och Lars ger konkreta tips, bland annat vikten av att jobba långsiktigt och metodiskt, visualisera säljprocessen på ett enkelt sätt och fokusera på rätt målgrupp och erbjudande. Sammanfattningsvis ger avsnittet insikter och inspiration till den som vill ta sig an tillväxtutmaningarna i en allt mer komplex B2B-värld. Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:06]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Sälj- och marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Och jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg och med mig har jag min vän och vapendragare Anders Hermansson. Anders Hermansson [00:00:29]: Tja, Lars. Lars Dahlberg [00:00:30]: Hej. Det börjar lacka mot jul, Anders. Anders Hermansson [00:00:33]: Ja, verkligen. Det är kul. Vapendragare tror jag att du är den enda som kallar mig för vapen. Lars Dahlberg [00:00:41]: Ja, exakt. Inspirerad av de gamla vikingastories. Det är så vi jobbar. Men i alla fall så håller vi ju på här och spelar in en poddavsnitt kopplat till den här fina vd-undersökningen som vi har jobbat med under hösten 2025. Där vi intervjuat lite drygt 30 vdar om deras tillväxtproblem och tillväxtutmaningar. Och det finns ju en rapport också som ploppade ut efter alla dessa undersökningar som vi kallar för tillväxtens nya verklighet. Insikterna varje B2B-vd behöver veta just nu. Vill man ladda ner den, ladda ner. Anders Hermansson [00:01:22]: Den på vår verksamhet. Att de delade med sig så generöst, de här människorna vi pratade med, de var verkligen öppna. med sina historier och så. Lars Dahlberg [00:01:34]: Ja, verkligen. Och vi kände ju ingen av de här som vi gjorde intervjuerna med och de hoppade in i de här intervjuerna och verkligen var bjussiga. Fantastiskt. Och i alla fall så har vi spelat in ett avsnitt kopplat till det första problemet. Det är som tre huvudproblem som kommer fram väldigt tydligt i den här undersökningen och i den här rapporten. Och det första utmaningen eller problemet kopplat till det här med tillväxt kallas i undersökningen för vdn i epicentrum för tillväxtpressen. Och det handlar ju väldigt mycket om pressen och stressen och tappat självförtroende. Och det pratar vi om i det här avsnittet som heter 244 utav båda. Lars Dahlberg [00:02:19]: Idag ska vi ge oss in på problem två utav tre. Det problemet beskrivs i undersökningen som den oförsäjbara intäktsmaskinen. Ja det är jobbigt och det var ju väldigt tydligt i den här undersökningen att det är väldigt många som har det väldigt jobbigt, väldigt uppförsbacke och det där måste vi på något sätt lyckas vända så att vi kan få det här företaget, det här landet på framåtlutat och få fart igen. Och det är ju lite tanken här också att vi ska kunna bidra med lite inspiration och alla de här vdarna som var med ska kunna bidra med lite inspiration kring det här för att inbjuda mer självförtroende och tanke kring hur man ska göra så. Men det här problemet, den oförutsägbara intäktsmaskinen, det är tre olika saker som kommer fram kopplat till det här mer övergripande problemet. Och jag tänkte att vi tar dem liksom en och en. Och det första uttrycks som pipeline-problemet, bristen på kvalificerade affärsmöjligheter. Så man skulle börja gräva i det där litegrann då, Anders. Lars Dahlberg [00:03:29]: Vad säger du? Anders Hermansson [00:03:30]: Det är själva inflödet då, min chef Fredrik, marknadschef på Cognos, han har alltid länge börjat med en dålig pipeline och det ligger mycket i det. Det är ju just när det finns så många utmaningar med med de tidiga faserna i sälj och marknadsprocessen att få uppmärksamhet överhuvudtaget. Det är så överbefolkat i alla kanaler idag, det är så mycket brus och så vidare, så det gör ju att det är många som har svårt att skapa den. Trafik som behövs och då tänker man trafik i det bredare perspektivet, alltså många kontaktytor helt enkelt med med presumtiva kunder och det gör ju att det droppar in lite oförutsägbart en affär här och där i pipeline. Det finns liksom ingen, inget konstant flöde som gör att sakerna är förutsägbara. Lars Dahlberg [00:04:22]: Vi brukar kalla det här för sugrörstratten. Du och jag pratar om det i lite allmänna ordalag. Men det som kommer fram i undersökningen är att man upplever att man aldrig får ens en gång chansen. Och att det finns någon sorts utmaning med att man inte ens en gång lyckas väcka intresse och inspirera för att få någon intresserad och nyfiken att vilja prata med en. Det har blivit så väldigt mycket svårare och det klart finns många anledningar till varför det har blivit så. Men det är det man upplever och att det kanske har gått ganska snabbt ifrån att det har varit ett läge där man har varit ändå ganska bra på det här och lyckats med det här och nu är det så väldigt mycket svårare att få till det. Anders Hermansson [00:05:12]: Det känns som att det kommer tillbaks fast som förstärkning hela tiden. När vi drog igång Business Reflex 2013 så grävde vi fram en rapport från Google där det pratades om att 70% av köpresan görs innan man tar kontakt med leverantörer. Så man är nästan klar med sitt köp. Nu är det ju helt galet. Man får förfrågningar som är klippt och skurna. De ska bara ställa sig i kön till kassan i princip. när man kommer i dialog med kunderna, vilket gör att alla de här tillfällena som man tidigare har haft för att skapa dialog och relation och sånt där, de är liksom mycket svårare att få till, för ingen har tid eller lust att ödsla någon som helst energi på en relation som man sedan kanske inte behöver i just det här ändamålet. Lars Dahlberg [00:06:12]: Och så kommer man ju naturligtvis in på den här AI-situationen, där köparna inte behöver få inspiration och kunskap och sånt av säljare, utan det kan de få själva via AI. Och på det sättet så skapar ni kreativitet och hittar nya sätt att lösa de kritiska affärsproblemen istället för att börja prata med dem. Anders Hermansson [00:06:37]: Ja, verkligen. Lars Dahlberg [00:06:38]: Man pratar med AI ändå, men inte med säljare. Det tror jag. Sen pratade vi i det förra avsnittet lite grann också om det här med att man tagit saker och ting lite grann för givet. Det är väl också en del i problemet. Vi har tappat det här med fokuset på att verkligen vara där ute och visa framfötterna och vara inspiratörer och visa att vi är ett hårt leaders och visa att vi är relevanta att prata med och att vi faktiskt har någonting att tillföra. Vilket ju också väldigt ofta ändå är fallet trots att HI finns. Så det är ju det också. Vi har slappat in oss lite, skulle man kunna säga. Anders Hermansson [00:07:21]: Ja, kan man väl säga det. Jag tror att det finns mycket, speciellt för vd-rollen, så är det ju så mycket som pockar på från alla håll och kanter. Så om man ska göra det här också så kanske det hamnar lite längre ner på listan att göra bra inlägg på LinkedIn eller något sånt där. Det finns mycket annat som är bråttom. Jag tänker att om man tittar på, jag tror läsningen, det går liksom två håll. Det ena är ju att se till att man är där ute i sociala media. Det kanske är främst LinkedIn, men det beror på vilken bransch man håller på med. Det kan också vara att man har en populär YouTube-kanal eller som vi gör en populär podd. Anders Hermansson [00:07:56]: Men att man är ute där och skapa någon form av varumärkeskännedom så att man finns på radarn hos folk. Men sen går det tror jag åt andra hållet också. Vi har ju pratat förut om det absoluta måste, behovet, kravet på att man har ett riktigt konkret och värdefullt erbjudande. som dyker upp för målgruppen och som matchar det de faktiskt vill köpa. Det är problem som de vill lösa. De vill ju sällan köpa produkter, de vill ju lösa problem. Så jag tror det går två håll. Man måste jobba på båda fronterna där, vara superkrisp när det är någon som har ett problem som man kan lösa och å andra sidan jobba på sitt varumärke. Lars Dahlberg [00:08:41]: Ja, väldigt duktig på att bygga långsiktiga, starka relationer på alla tänkbara sätt som finns kopplat till den bransch man befinner sig i. Och göra det genom att verkligen visa att man är relevant och tillför kunskap och inspiration och ger trovärde och så. Samtidigt som man behöver göra det du är inne på. Fightas på de två fronterna liksom. Och… Ja och sen är det som vanligt också att man behöver ju kunna jobba tålmodigt och metodiskt med det här att göra om liksom ett sugrör till en tratt. Det gör man inte på en eftermiddag utan det är ju liksom ett nötande som krävs och många touchpoints. Anders Hermansson [00:09:27]: Jag pratade med en kund idag om det här med de jobbar i tillverkningsindustrin så att de är mycket väl bekanta med med hur man sätter upp en tillverkningsprocess. Det är ju de experter på. Så vi pratade om just det här med säljmarknad som en tillverkningsprocess som man ska tillverka nya affärer. Det som är lite klurigt här, det är lite oförutsägbara ingredienser i den här tillverkningsprocessen, nämligen kunder som gör lite som man vill. Men om man åtminstone har en grundprocess som man jobbar efter, så att man ser på det här som en tillverkningsprocess som man hela tiden ska förbättra och anpassa till omständigheterna, så är det ju lättare att få förutsägbarhet. Lars Dahlberg [00:10:11]: Ja, om vi går vidare och gräver i det här problemet då, den oförutsägbara intäktsmaskinen, så kommer man in på det här med ROI-gåtan. Vilka insatser ger faktiskt resultat? Det finns ju väldigt många olika tänkbara sätt man kan jobba på här. Men vad är det egentligen som är lite the secret sauce för oss, kopplat till det vi pysslar med i våran bransch? förutsättningarna för vad som kanske är då rätt secret sauce lever i föränderlighet kan man ju säga också. Så det där är ju naturligtvis inte lätt och det är ju någonting som kommer fram i undersökningen väldigt tydligt att man upplever att det är svårt att räkna på det och man vet inte riktigt vad det hemliga receptet ska vara. Anders Hermansson [00:11:05]: Nej, precis. Och sen så är det ju så att i den här världen så sker ju, alltså B2B-världen som vi lever i, sker ju saker förhållandevis sällan också. Det är ju en sak att optimera flöden på en webbsajt med massor av trafik, där man kan göra experiment och AB-tester och sådana saker. Men det är inte riktigt lika lätt att göra det i en komplex B2B-situation där inte frekvensen är så hög på saker och ting. Så det ställer ännu högre krav på att man har den här strukturen och bestämmer sig för innan vad man ska göra så att man inte fladdrar runt och gör lite grejer på chans. Lars Dahlberg [00:11:46]: Ja, och sen blir problemet liksom lite dubbelt när man har det här problemet med sugröret som vi precis pratade om. Det bygger ju upp stress och när man har stress då kastar man sig på olika saker och börjar liksom testa grejer kanske lite hejvilt istället för att göra det på ett mycket mer strukturerat sätt och kanske också genomtänkt sätt. Och det är inte så lätt att hålla koll på vad som man kanske ska pröva se fram med i kombination med andra saker som kan ha goda sannolikheter att funka när man inte håller på med det där kanske hela tiden och i sin vardag och framförallt inte när man är vd då. Så att det blir rörigt. Anders Hermansson [00:12:32]: Det är ju en sån klassiker att man ska in på årets mässa och man vågar inte låta bli för de konkurrenterna är där och man övertygar sig själv om att man ska vara där oavsett om man har någon aning om man fick vad heter någon ROI på den där förra året. Det har man glömt bort att kolla. Det kan ju vara att man tog med sina kunder dit eller att man träffar nya kunder på mässan men har man liksom inte bestämt sig innan för hur man ska mäta om det här var en bra idé eller inte då kommer det nog inte bli gjort och så dyker det upp igen att man ska boka den där stora monter. Till exempel. Sen finns det andra saker. Det är en sån distinkt händelse med årets stora mässa i Tyskland, eller var man nu åker någonstans. Men sen är det ju också sånt där som man investerar i hela tiden, utan man ens tänker på det, nämligen säljbesök och säljsamtal och offereringar och upphandlingar och såna där grejer. Lars Dahlberg [00:13:30]: Jag tycker också man får känslan av att vdarna fortfarande tänker och ser på saker som är ganska traditionella metoder och inte har så mycket kunskap och förståelse för andra, mer moderna metoder och sätt att approchera det här på, helt enkelt. Och det är väl liksom så där man landar om man ska börja prata lite grann om vad man borde göra. Man behöver helt enkelt hitta nya metoder och kanske olika metoder som man jobbar med tillsammans för att få effekt. Anders Hermansson [00:14:04]: Jag tycker det är mycket prat om mätning och så, för ROI handlar ju om att mäta kostnader mot intäkter och se vad det blev i slutändan och om man bara lägger sig till med den ambitionen på allting man håller på med så att man faktiskt börjar mäta saker utan att gå bananas på det så kommer man ju få bättre koll på vad det är som ger värde och inte. Det kan ju vara gamla grejer också som ger resultat. Det är inte otroligt, men just det där att man inte bestämmer sig innan att man ska sätta upp ett mål och mäta och hålla koll på allokera kostnader till rätt ställe och så där, då får man ju aldrig koll. Lars Dahlberg [00:14:51]: Nej, och vi har pratat i avsnitt tidigare här under hösten också om det här med erbjudanden och så, som du var inne på, Anders, och hitta ett fokus. Vad är det liksom för erbjudande vi verkligen ska fokusera på? Vilken idealkund ska vi fokusera på? Vilken person ska vi fokusera på? Och liksom verkligen vara fokuserad på det som är det viktigaste och det vi verkligen tror på, där vi har vårt starkaste erbjudande. Och hålla sig till det, så att man inte spretar iväg och kör på olika olika täter samtidigt för då blir det väldigt svårt att få den här aeroino-effekten. Det tredje bekymret kopplat till detta det är ju då de utdragna cellcyklerna och ökenvandringen står det i undersökningen eller i rapporten. Och ökenvandring, ja. Det var flera som verkligen uttryckte det, att det är lite så det känns. Anders Hermansson [00:15:50]: Ja, det är just att man, om vi nu säger att man har klarat av de första utmaningarna här på resan, som man faktiskt har fått igång en cellprocess, så, vad heter det? Det är bara att titta på sin egen tillvaro, det dyker upp saker hela tiden. Om jag ska köpa någonting så tycker jag det är jätteviktigt på torsdagen, men sen på tisdag nästa vecka då är det något annat som är viktigt. Och de här två säljarna som jag då pratade med på torsdagen och fredagen, veckan innan, hör ju av sig igen och jag bara, fast nu, nu kan jag inte prata om det här för nu är det andra grejer som har dykt upp. Och det är ju likadant hos alla våra kunder liksom. Det dyker upp saker hos dem också. Så de sätter igång en inköp, en köpresa och sen så som säljare blir man ju glad och lycklig när man förstår att det finns ett intresse och ett behov. Men sen så prioriteras det där ner och det gör ju att saker och ting drar ut på tiden helt galet. Så man måste hålla många fler bollar i luften helt enkelt. Lars Dahlberg [00:16:49]: Sen hänger det ihop med det vi var inne på redan på den första punkten, att köparna kan numera göra så galet mycket själva kring en process att ta sig från ett problem till en lösning och behöver inte interagera med säljarna med jämna mellanrum. Då tappar säljaren möjligheten att ta någon form av coaching kring processen utan kunden kan liksom driva den här processen mycket lättare själv och utifrån deras förutsättningar och perspektiv och då blir det mycket mera tysta perioder och svårare för säljarna att vara med och påverka processen. och därmed också kommer in kanske andra olika typer av alternativ och sånt som du är inne på. Det som blir jobbigt och det framgår ju väldigt tydligt av undersökningen att man ser att custom acquisition cost går upp för det är ofta så det blir. Processerna blir utdragna då får säljarna lägga en massa tid som inte leder fram till affärer och det blir fler affärer som kanske inte kommer i mål på grund av att de satt så lång tid och andra alternativ dyker upp och sådär. Då går custom acquisition cost i taket. Anders Hermansson [00:17:55]: Och vilket är det svåraste fältet att fylla i CRM-systemet? Lars Dahlberg [00:17:58]: Det är ju closed date. Anders Hermansson [00:18:00]: Absolut svåraste fältet. Alla kategorier. Summan kan man nog förstå lite grann. Vem fattar beslut och så vidare. Men när kommer affären i mål? Den är ju ett mysterium verkligen. Vi har ju ibland nöjet att jobba ihop en del med HubSpot säljare och de har ju en intressant säljprocess. Jag kommer ihåg att jag tyckte det var säkert proffsigt att vara med i kundmöte tillsammans med en HubSpot säljare och då så som en del i det mötet så förklarade han så här ser processen ut när man ska köpa HubSpot. Vi kommer göra det här och det här och det här. Anders Hermansson [00:18:38]: Är du beredd? Frågar han kunden. Är du med på att vi gör den här processen tillsammans. Sen kan man släppa in och kunden kan säga nej men vi gör på det här viset. Okej då gör vi så istället. Men är ni beredda att ge er in på den här resan nu så att vi kan komma till ett beslut. Sedan behöver inte det vara att ni köper av just oss men kunden ska vara beredd. Det tycker jag var så jäkla proffsigt. Lars Dahlberg [00:19:05]: Ja, det är bra. Och det här är ju någonting som vi har lagt ganska mycket krutenergi på, du och jag, på senare tid. Kanske alltid, men ännu mer nu på senare tid. Och jag skulle säga att nyckeln ligger otroligt mycket i att göra det ett väldigt, väldigt bra discovery meeting. Bygga förtroende och så vidare, men självklart förstå kundens problematik på djupet, men också komma in på de mer personliga nivån med den man pratar med. Kommer de liksom under det personliga skinnet och de personliga drivkrafterna till att vilja verkligen göra någonting och skapa en förändring? Och på det sättet få leverera ännu mera värde till dem och också få vara lättare, kunna få vara med i processen. att hjälpa dem framåt till att få till en bättre situation helt enkelt. Anders Hermansson [00:19:58]: Man måste ju få koll på hur viktigt det här är för kunden. Om det är något som vi borde göra, men vi kan inte göra det nästa år. Då gör vi det nästa år istället då. Lars Dahlberg [00:20:07]: Ja, och sen tycker jag också en annan grej, det är ju just det här att man måste koppla ihop problem och värde direkt för att det ska fästa och bli viktigt och för att du också ska kunna framstå som en som man vill prata med. Det går liksom inte att ljumma och ljumma här, utan här måste man snabbt kunna översätta problem till värde. Från första interaktion till självklart när faktorerna skickas. Anders Hermansson [00:20:38]: Du som säljare behöver inte hålla på att påstå vad det är för värde du kan ge. Du får nästan fråga kunden om det. Du vet vad det är för värde som din lösning egentligen genererar hos kunden. Lars Dahlberg [00:20:55]: Ja, och det här är ju liksom i väldigt viktig, avancerad frågeteknik är mycket det det handlar om och verkligen förstå vilken metod och modell man ska ha för att få fram det här och bygga den här relationen på förtroende tidigt. Och sen är det vi återigen då att inte sälja allt till alla utan verkligen då erbjuda en lösning som löser just det specifika problemet som just den här specifika kunden uttrycker sig. Kanske i grunden är samma sak du levererar men olika olika aspekter av det som är viktiga för att de ska köpa det så att det får en tydlig. Anders Hermansson [00:21:36]: En grej som vi brukar prata om också före eller senare när vi pratar om det är ju det här med instegsaffärer. Det kan vara så att den här säljprocessen blir onödigt lång för att man säljer någonting för stort och komplext till kunden som de har svårt att fatta beslut om helt enkelt. Så kan man hitta ett sätt att få kunderna att köpa någonting så att de får något litet värde och kommer igång så att säga. Och då har man ju också en helt annan relations, alltså en grund att stå på relationsmässigt när man börjar leverera. Och så lägger man leverera bra grejer naturligtvis. Så det är också nånting som kan, om man tänker ökenvanning blir betydligt kortare för mindre affärer. Lars Dahlberg [00:22:18]: Ja, det här är ju väldigt viktiga problem och det är inga lätta lösningar. Men det är väl lite åt det här hållet man kanske behöver tänka som vi pratar om nu. Men jag tänker så här att vi kanske ska försöka knyta ihop säcken Anders lite. Anders Hermansson [00:22:41]: Hur ska vi göra det då? Lars Dahlberg [00:22:43]: Nu är vi vd här och vi sitter och känner att det här är jobbigt. Nu ska vi spontant komma på någon jättebra coaching här till de här vdarna. Det är som vanligt att vara öppna och ärliga med att det här är problem. Och hitta ett forum för hur vi kan tillsammans börja beta i de här problemen på riktigt ihop. För vd kan ju inte lösa problemen själv. Allting annat. Anders Hermansson [00:23:16]: Jag vet inte om någon enda man skulle börja i, vi brukar ju fråga våra gäster, vad är nästa? Okej, nu har du hört det här och fått någon form av inspiration kring det, ny kunskap, lite tankeväckare, vad är då nästa sak du skulle göra? Då skulle jag säga att ja, om man skulle göra någonting så tänker jag att man skulle rita upp på en whiteboard hur man tänker sig att det ska gå till när man köper grejer av en. Hur går det till när man köper grejer av oss? Så ritar man upp den där processen så att man åtminstone har någon beskrivning av det. Då kan man börja tycka och tänka om det. Det där var ju jäkla onödigt. Det här måste vi ha någonting mer emellan. Så att man tänker lite grann i den där tillverkningsprocessen. Och den börjar ju väldigt, väldigt tidigt med att skapa relationer som vi pratade om. i det breda, men sen också, så att man liksom inte fokuserar bara på säljprocessen i sig utan börja väldigt tidigt för hur man ska bli uppmärksammad ute på marknaden. Lars Dahlberg [00:24:12]: Ja, det är ett bra tips och då tror jag också att det är väldigt bra att rita upp, ärligt då, rita upp hur processen ser ut idag som inte funkar. Och sen så kan man börja skissa på hur kanske den skulle göra sig annorlunda då för att den ska funka. Anders Hermansson [00:24:27]: Det var ännu bättre. Rita upp hur ni gör idag och så tittar ni på det och funderar över hur man ska kunna göra annorlunda. Lars Dahlberg [00:24:33]: Ja, ja. Okej, men då så tänker jag, det var ju ett tips i alla fall. Anders Hermansson [00:24:41]: Det blev en tips i slutet. Ja. Lars Dahlberg [00:24:44]: Och sen har ju vi vårt gamla vanliga tips som vi alltid kör med. Och det är att vad ni än gör där ute så ska ni se till att vara relevanta. Anders Hermansson [00:24:54]: Så är det. Hej då! The post Pod #245: Den oförutsägbara intäktsmaskinen appeared first on Business Reflex.

Allt fler svenskar sjukskrivs varje år på grund av stress och utmattning. För Anna Brandeby Harström blev Grön Rehabilitering helt livsavgörande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Återhämtningen kan bli lång. För Anna Brandeby Harström tog det två år innan hon fick prova en ny väg: Grön Rehabilitering. Att vistas kravlöst i naturen var det som fick henne att börja må bättre. Vad är det för krafter i den vilda naturen som verkar kunna göra oss människor så gott? Grön Rehabilitering är en etablerad behandlingsform som anses ha mycket goda behandlingsresultat i vissa delar av Sverige, men möts med mer skepsism på andra håll. I Klotet hörs: Anna Brandeby Harström, trädgårdsmästare och Sveriges första biologisk mångfald-inspiratör, Trollhättan. Marcus Hedblom, professor i landskapsarkitektur, SLU, Emelie Rödström, psykoterapeut och socionom, Gröna Rehab. Programmet är en repris från 24 september 2025.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Sveriges geggigaste, sexigaste, svettigaste och ljuvligaste podcast ger ljus i höstmörkret med sex i massor. Denna vecka med novellerna: "Lesbisk kärlek" och "Orienteringstävlan med knullkontroll! Allt varvat med snickesnack och bus på alla nivåer. Fantastiskt med andra ord så bara att dyka rätt in.Vill du stötta podden och hjälpa oss med inköp av utrustning och annat? Klart du vill!Gå in https://www.patreon.com/sexnovellerdeluxePuss, kram och lite smek / Jonas & Natalie! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sista avsnittet; aktuella saker, en blick bakåt, och en framåt.

Hur känns det egentligen att låsa in sin mobil i en kista, bli ren med bad i 12-gradigt sjövatten under stjärnhimlen, värma sig vid en eld i stället för ett element och läsa i skenet av ett stearinljus? I veckans avsnitt tar vi med dig till Navardalen och Linas vision med No Connection: en plats utan el, täckning och rinnande vatten, men full av lugn, tid att tänka och vacker sagoskog. Vi pratar om hur det kändes att vara onåbar i en hel helg, om vad som hinner hända på bara två dygn utan mobilen och om vad det gjorde med oss att skala av omvärlden och återknyta till det mest primitiva. Teaser: vi vill kanske aldrig ha en klocka i våra liv igen... -------------- DALARNA BEHÖVER DIG! Vår nya samarbetspartner InDalarna har något att berätta för dig: Dalarna är mer än midsommarstänger och sommaridyll. Här kan du inte bara bo och leva närmre naturen, du kan samtidigt förverkliga dina karriärdrömmar inom ny, hållbar teknik & industri. Det finns ett stort behov av kvalificerad kompetens, så kika in på www.indalarna.se och läs mer. Kanske väntar ditt drömliv där? -------------- TACK till våra otroliga samarbetspartners till vildmarksretreatet, som hjälpte oss skapa en helg bortom allt! No Connection, vårt vilda hem i Navardalen skapat av fantastiska Lina. Boka ditt eget retreat, en konferens ingen kommer glömma eller ge en lyxig övernattning på sjön, under stjärnorna, till någon du tycker om >> www.no-connection.se Tack Light my Fire som gav oss gnistor till elden och sprakande brasor att umgås omkring. Se till att skaffa ditt eget tändstål och lär dig göra upp eld på vildmarksvis, det är riktigt kul - och bra beredskap! >> www.lightmyfire.se Tack Mora Bryggeri som bjöd på goda drycker under helgen. Fantastiskt fint familjeföretag från Dalarna, som ger oss närproducerad dryck med historia! -------------- Avsnittet är klippt av Ida Kabel > www.dagnyrecords.com - TACK Ida! -------------- Musik: The search within, Sven Karlsson / @sven-karlsson-1

Allt fler svenskar sjukskrivs varje år på grund av stress och utmattning. För Anna Brandeby-Harström blev Grön Rehabilitering helt livsavgörande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Återhämtningen kan bli lång. För Anna Brandeby-Harström tog det två år innan hon fick prova en ny väg: Grön Rehabilitering. Att vistas kravlöst i naturen var det som fick henne att börja må bättre. Vad är det för krafter i den vilda naturen som verkar kunna göra oss människor så gott? Grön Rehabilitering är en etablerad behandlingsform som anses ha mycket goda behandlingsresultat i vissa delar av Sverige, men möts med mer skepsism på andra håll. I Klotet hörs: Anna Brandeby-Harström, trädgårdsmästare och Sveriges första biologisk mångfald-inspiratör, Trollhättan. Marcus Hedblom, professor i landskapsarkitektur, SLU, Emelie Rödström, psykoterapeut och socionom, Gröna Rehab. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln Hälften varslade från såg­verket i Dalarna: ”Fantastiskt tråkigt”.

Finfrämmat!Martin från bästa podden Finlir är på besök. Fantastiskt trevligt. Förbered er på den längsta halvtimmespodd vi någonsin gjort. Det avverkas massor med bra idéer om hur en skulle kunna göra rollspelsäventyr baserat på skivor. (Alla rollspelsföretag, kontaktuppgifter finnes nedan och det är bara att börja kasta pengar på oss!) Innan den monstruösa topp 3-listan […]

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” så har jag bjudit in Jonas Uhlbäck, som har podden ”Lyssna på de äldre”. Jonas hade en väldigt fin relation med sin farfar och när han gick bort så försvann hans historier. Och det var där någonstans som idén föddes, att genom en podd bevara andra äldres historier. Så efter en framgångsrik karriär som fastighetsmäklare valde Jonas Uhlbäck att lämna branschen för att fokusera på något han upplever som genuint meningsfullt. Han ville lyfta fram äldre generationers livsberättelser. I podden ”Lyssna på de äldre” träffar han gäster (som är minst 70 år gamla), som delar med sig av sina livshistorier, visdom och livserfarenheter. Jonas vill ge de äldre den plats de förtjänar men inte har idag samtidigt som han integrerar dem med de yngre generationerna. Fantastiskt och vackert! Varmt välkomna till ”Så in i Själen”. Jonas Uhlbäck Instagram:@jonasuhlback @lyssnapadeladre Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredag! Det firas in med ett nytt avsnitt, det vet ni vid det här laget. Marcus ligger inne med djävulsk bakfylla och Viktor flinar åt det. Valborg har varit och med det en långhelg. Fantastiskt trevligt. Vi pratar såklart om det och lite nyheter. Sverigeresan tar oss till Östergötland och H.A.R.R.E.L. Det innebär Rom såklart! Mycket trevligt. Avsnittet finns på din favoritplattform för podcasts. Ha en underbar helg och lyssna gott! https://desnackaralkohol.com 

Hilma Franzon ställer ut på Tyresö konsthall. Fantastiskt vackra verk i måleri och skulptur. En utställning med dubbla bottnar och mörka undertoner. Glädjen över hästen mot sorgen över en skog som försvinner. Det är poetiskt och spännande med många nyanser och olika material. Hilma var faktiskt muralmålare från början. Programmakare Gunnel Agrell Lundgren

Fredrik och Kristoffer behövde lite terapisnack om tiden vi lever i. Rika vita män uppblåsta på sin egen självbild, allas våra egna roller i att bygga upp de skadliga myterna, onödigt vinnartänk, och en hel del annat. Det kändes faktiskt bättre efteråt. Små semlor, små mjukglassar, och mindre och mer lokal mjukvara, är det en väg framåt? Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Radiolab U7d - Lars Wikmans podd som publiceras direkt från telefonen Mormoner Novell Yosemite Superkalderan i Yellowstone, inte Yosemite Mindscape med Sean Carroll - avsnitt 305 om det politiska läget i USA Bill Gates Bill och Melinda Gates stiftelse Jeff Bezos Elon Musk Elons lögner om att vara bra på spel Paypal och Elon Musks inblandning Sam Harris och hans öppna brev om Elon Musk Stöd oss på Ko-fi Agil lokförare-klistermärket Simulationshypotesen AGI - artificiell generell intelligens Jira Trello Boring cash cow The cathedral and the bazaar Eric S. Raymond Mastodon-kramdjuret Skuggans gröna café i Långtora Titlar Det naturalistiska skådespelet Professionellt provocerande Smutsigt och naturalistiskt Spela in på en potatis Hela amerikanska drömmen på ett bräde Liten man, stor hatt Samma kaldera Motsatsen till demokrati (på alla nivåer) Myten om Elon Musk Okunskap och ignorans Det mysiga geniet Ingen ska ju ha så mycket Fantastiskt tragiska människor Jag måste ha ett högre syfte Gud vill mig extra väl Vi har ingen annan idé Grundkunskapen att ifrågasätta Styrkan i en kulturell myt Påta i sin egen trädgård För vår gemensamma skull Jira med G Webben är räddningen Frikoppla sig från imperierna Små semlor och små mjukglassar

I detta avsnitt gästas vi av Annas dotter Michelle som har ADD. Fantastiskt fint samtal där vi pratade om dopamin, startkablar och hur viktigt det är att vara självsnäll.   Kram Jeanette, Anna & Michelle    

Racevecka är tillbaka! Vi presenterar vårt första ”riktiga” avsnitt för 2025 (du har väl passat på att lyssna igenom våra favoritrepriser från 2024?) och hoppar rakt in i nyhetsflödet - och det har hänt en hel del sedan sist. Färgen i fokus är röd, nu när Lewis Hamilton gjort sina första tester för Ferrari - och redan hunnit med en rejäl krasch. Fantastiskt nog har även en svensk kört F1-bil för Ferrari den senaste veckan: Dino Beganovic. Den nya generationen är på ingång och i årets F1-fält finns bland andra debutanten Isack Hadjar som vi också riktar blickarna lite extra mot. Vi värmer upp motorerna och kan utlova ett fullmatat 2025. Välkommen tillbaka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fantastiskt med måndag!Studio Allsvenskan tänder lägerelden med ett fullmatat avsnitt om allt som hänt i Silly-världen.Tränarkaos i Uppsala där Christer Mattiasson får sparken och vi resonerar runt hur Sirius skött hela den affären.Hur svårt ska det vara att faktiskt behandla människor man måste göra sig av med?Kunde Sirius ha skött det bättre?Sedan är också Djurgården på jakt efter ny tränare. Är Kalle Karlsson rätt man? Eller bör man plocka nästa namn från Finland?Det blir också mycket om IFK Göteborg, Mjällby, Hammarby, BP och AIK.Starta veckan på bästa sätt tillsammans med oss i Studio Allsvenskan.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!•TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Interlagos bjöd som alltid på en absolut klassiker, inte bara ca 430 krascher, utan även en fantastisk prestation och vinst av Max Verstappen. Tacka gud för sprintrace, och tacka Stefano Domenicali (eller nån) för att det alltid är sprint i Brasilien. Inte nog med kaos på banan, det var även mycket som hände utanför banan denna veckan, och den största snackisen är definitivt Saubers beslut att ge sin andra styrning till F3-vinnaren, och ledaren av F2, Gabriel Bortoleto.Support the showSveriges Snabbaste Podcast!

Stökpodd en onsdagkväll. Mycket ödmjuke Fredrik Hellgren gästar i egenskap av Hästö-spelare (och basket-spelare). Ordf är alldeles för exalterad över vinsten i 50/50-lotteriet inledningsvis vilket leder till utebliven introduktion av vederbörande men det tar sig. Elias och Professorn är med också. Ämnen: Vem bestämmer i Önnered? Helvetet i Eskilstuna. Domarna. Segern över Hästö. 50/50-lotterier. Ramsor. Med mera. Fantastiskt kul och stor kudos till Fredrik som ville gästa oss och förgylla vår podd, denna underbara onsdag på 91:an.

Vi fick chans att ännu en gång prata med Sveriges socialtjänstminister angående förslaget på den nya socialtjänstlagen, ett ämne som tål att talas om många gånger. I detta avsnitt tar vi med frågor och funderingar från några av Sveriges kommuner. Omsorgspodden leds i detta avsnitt av Cecilia Andersson och Anna Wernersson.

Sportbladet fick en pratstund med landslagets tillfällige (?) förstemålvakt Viktor Johansson på Strawberry Arena - om tävlingsdebuten i blågult, flytten till Stoke och livet som pappa. Programledare: Oskar Kiisk.

UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-128")); Hej kära läsareHar väl aldrig på de här 25 åren haft ett så långt uppehåll i publiceringen av coachbrevet som under den här sommaren. När man väl kommer ur vanan så försvinner det ur medvetandet och plötsligt blir det inte av. Fördelen är att jag kunnat lägga mycket mer tid att på skapa nya föreläsningar och ta mig an ett par coachingklienter till med den dag som det ändå tar att skriva, publicera och skicka ut. Hoppas att du därför uppskattar lite extra mycket när det nu dyker upp i din mejllåda, på länk på FB eller var du nu läser det här. Får du ut något av det så skriv gärna och berätta (anders@lifevision.se). Som för alla andra är det lite extra inspirerande med glada tillrop, uppskattning och att märka att det gör skillnad… Ditt liv är ett Mästerverk, Anders Haglund Nothing found. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-129"));Veckans citat ”Du kan enkelt bedöma en människas karaktär genom hur han behandlar dem som inte kan göra något för honom.”- James D. Miles UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-130")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-131"));En fantastiskt vanlig dag!UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-132"));Vi lever i vår alldeles vanliga vardag. Ni vet där man ska bädda sängen, ta en dusch, borsta tänderna, göra frukost, gå till jobbet eller skolan. Sedan när man kommer hem ska det fixas middag och ändå hinna med att bygga sin relation med nära och kära. Kanske göra lite grejor som man själv bara tycker är kul. Sova 7-8 timmar och sedan göra samma sak igen. Kanske är det därför så många letar efter ”guldkanten”, ”det lilla extra” och ”grädden på moset”. Lite synd för om vi är ärliga så är det inte så många dagar på ett år som vi har möjlighet att lägga på det. Du vet, när man sparat ihop tillräckligt för en semester där vi inte tittar på prislapparna. Eller en middag där vi tar både ett glas vin och en dessert. Så ska vi ha ett liv som vi är riktigt nöjda med att kalla vårt eget gäller det att bli duktig på att njuta av det vardagliga. Att känna sig tillfreds när dammsugaren ska fram efter att middagen blev mer som att utfordra djuren på zoo. Kanske också njuta av möjligheten att få ta sig jobbet och göra det så bra du bara kan? Eller med att precis hinna med en kram mitt i familjekaoset snarare än romantiskt sex på en bädd strödd med rosenblad. Inte vet jag, men att vara duktig på vardag slår att vara duktig på guldkant åtta dagar i veckan. Håller du med om det kan det enligt mig vara en bra idé att fundera på några enkla saker: 1. Hur skulle en bra dag se ut för dig? Inte en perfekt dag. Inte en optimal dag. Utan en vanligt solitt bra dag. Har du gått och lagt dig och fått bra sömn? Hur har du ätit? Vilken attityd har du gått in i saker med? Hur har du behandlat dig själv och andra? Vad har du fått gjort? Tar du dig an de här frågorna, eller några som passar bättre för dig som du kommer på, och gör vad Albert Einstein kallade för ett ”tankeexperiment”, kommer du bli positivt överraskad över vad det ger dig. 2. Skulle du ta emot 50 miljoner skattefritt om jag gav det till dig? Rakt in på ditt konto utan några frågor? Självklart, eller hur? Skulle det ändra på något för dig om jag sa att den enda haken är att du inte får vakna imorgon? Är svaret på den frågan att du aldrig skulle ta emot pengarna på det villkoret så fundera på vad det innebär. För det betyder att du värderar att vakna till din alldeles vanliga vardag högre än 50 miljoner. Kanske kan det vara värt att ha i åtanke när du vaknar imorgon? Ibland räcker det med komma igång med att ha en enda i ditt tycke alldeles vanligt bra dag. Kanske inte gör så stor skillnad att det märks direkt, men när du sedan lägger till en till och ännu en börjar det bli inte bara bli ett bra liv utan ett som du är stolt över att kalla ditt. När vore nu ett bra tillfälle att börja? UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-133"));Veckans BoktipsUNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-134")); Köp BokenThe Toolsav Phil Stutz & Barry Michels Trots titeln som antyder alla verktyg som kommer att ges i den här boken, var det inte det värdefullaste för mig i boken. Den handlade istället om alla klienthistorier och frustrationen över att ständigt vänta på att någon form av förändring skulle ske. Något som fick författarna att vara frustrerade över sin oförmåga att snabbt lindra sina patienters problem. Det de fann har gjort Stutz och Michels till vad som beskrivits av New York Times som en ”öppen hemlighet” i Hollywood som behandlar högpresterande och kreativt klientel. Något som enligt mig gör bokens berättelser extra intressanta på grund av författarnas trovärdighet i sitt budskap. Du kommer vara glad att du tog dig tid att läsa den. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-135"));Lyssna på CoachbrevetUNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-136")); UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-137"));DelaDela gärna med dig av nyhetsbrevet via Facebook, Twitter eller e-post genom att klicka på ikonerna.Copyright©Innehållet i detta veckobrev får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn och kontaktinformation medföljer. Copyrighten upprätthålles av din personliga ärlighet och integritet. UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-138")); Prenumerera Varje vecka skickar jag ut ett gratis coachbrev. I det delar jag med mig av tankar och idéer som jag tror kan hjälpa dig att få ut ännu mer av livet. Skulle du vilja ha det direkt till din inkorg så kan du anmäla dig här. E-post Förnamn Efternamn UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-139"));

Börser stiger något när makrodata kommer in som väntat. När bolag levererar vinster bättre än estimat blir mottagandet dock ofta svalt. Vi diskuterar Nvidias rapport och varför vi, i närtid, gärna minskar exponeringen något mot svenska räntor.

Fantastiskt väder och värme, och vi bestämmer oss för att dricka Porter Stout? Namba är inte riktigt med på planerna men vad gör man inte för lite content?

Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Vi välkomnar “Sporttouchen” till Studio Allsvenskan!Tim Rangström har på kort tid arbetat upp en av de snabbast växande och viktigaste plattformarna om fotboll och hos oss pratar han om den explosionsartade utveckling som Sporttouchen haft på kort tid.Hur startade allt? Hur tänker han med sitt kall och arbete?Tim var tidigt ute när det gäller Lucas Bergvall. Hur nära kom han under tiden det valdes mellan Barcelona och Tottenham och vilka nya unga talanger bör vi hålla kolla påHur fan är det egentligen att kliva in med Marcus & Martinus på Malmös läkare under en match mot Djurgården?Vi snackar också om utvecklingen inom rapporteringen runt fotboll och hur ser han på den tekniska utvecklingen.Tim avslöjar också det kommande samarbetet med Expressen under EM.Fantastiskt fint att få möta killen bakom Sporttochen.Avsnittet finns ute för alla nu.Gratis givetvis.Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt pratar jag om hormonet oxotycin som gör att du kan känna mänsklig värme, trygghet, kontakt och samhörighet. Oxotycin gör dig mänsklig och är helande. Oxytocinet frigörs vid taktil beröring, värme och närvaro och är kopplat till njutning och lugn och ro. Oxytocinet sänker blodtrycket, ökar uthålligheten i relation till smärta, stimulerar tillväxt och minskar halten av stresshormoner. Oxytocin ökar känslan av tillit och dämpar ångest, oro och aggression. Hormonet dämpar även känslan av stress. Fantastiskt eller hur. Oxytocin bidrar till din känsla av närvaro, helhet och tillit, omtanke och samhörighet. Dvs ökar din förmånga att känna samhörighet och medmänsklighet. Det allra bästa är att du varje dag kan se till att du skapar situationer som ger dig oxotycin. Det är självledarskap, så jag avslutar dagens podd med att ge ett antal tips på hur du kan göra det. Så varmt välkommen till dagens avsnitt om Vill du prova på en riktig boost av oxotyscin tillsammans med mig? Var med på mitt Mini-Retreat lördag den 25 maj, i Stockholm. Här får du prova på olika sköna mindulness aktiviter som att meditera, skapa kreativt utan prestation, dansa frigörande dans i mindfulness, slappna av. Det finns fortfarande några platser kvar och det är fortarande boka tidigt pris. Så läs mer och anmäld dig på min hemsida eller klicka på länken här: Kreativ Sommarkurs 27-30/6För dig som vill ge dig själv en riktig sommar retreat, var med på min Kreativa Sommarkurs, en långhelg efter midsommar och få en kickstart på sommaren. Läs mer och anmäl dig här: Dela gärna Podden med andraÄn en gång tack för att du lyssnar på balnans i livet podden, jag är så glad och tacksam för att du är här. Och om du gillar podden blir jag jätteglad om du delar den med andra, så hjälps vi åt att sprida mer balans och välmående till dom som behöver det. Och glöm inte att följa podden i din mobil, så missar du inget avsnitt.

Sverige siktar på att utrota livmoderhalscancer till år 2027. Fantastiskt! Dock missar många att gå på screeningen som erbjuds gratis. Kan vi snälla hjälpas åt att sprida den här livsviktiga infon i kampen mot livmoderhalscancer? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fantastiskt avsnitt som vanligt!I samarbete med NordVPN! http://nordvpn.com/tompetter Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen till årets sista avsnitt i Idrott-och ledarskapspodden! I det här avsnittet tackar Jenny för året som gått och ger dig 5 viktiga punkter för ett välmående och fantastiskt 2024. Vi går mot ljusare tider och nyår kommer med en möjlighet och en känsla av att starta om på nytt. I det här avsnittet lutar sig Jenny som vanligt till den mentala träningen i kombination med de kunskaper och den inspiration hon tagit med sig genom åren vad gäller vårt välmående, vår prestation och vår balans. Jenny ger dig 5 viktiga punkter som alla ger dig en tydlig riktning kring vad du kan göra för att fylla året med lugn, trygghet och säkerhet. Jenny leder dig pedagogiskt igenom hur du startar året på allra bästa sätt, men viktigast av allt, hur du också följer upp året för att se till så att du rör dig i den riktning du önskar. Vi hoppas att dessa punkter ger dig både inspiration och motivation inför år 2024 och vi önskar dig trevlig lyssning och ett riktigt Gott Nytt år! Med det här avsnittet vill vi också tacka våra partners för året; Kerstin Florian, www.kerstinflorian.se (säsong 14) och Daily Sports, www.dailysports.se (säsong 15) och alla fantastiska gäster som så generöst delat med sig av sin inspiration och sin kunskap. Och sist, men inte minst vill vi tacka DIG som lyssnar! Vi hoppas att avsnitten ger dig mängder av tips, råd, inspiration och kunskap som du kan ta med dig in i din vardag! Ta hand om dig och varandra och vi ses igen när säsong 16 börjar, i mitten av februari 2024. Jenny nämner några saker i avsnittet om Målkartan (hör till Jenny's andra råd), kurser, Kalendern 2024 och olika avsnitt och här kommer all info: 1. Målkartan som kan hjälpa dig med årets strategi finns i dagens Instagram inlägg på @jenny_hagman (30/12 2023). 2. Avsnitt 117 med Christina Colligan om kost som medicin och självläkning. 3. Jenny's onlinekurser; Mental träning för ALLA och Mental träning för golfare. Just nu 2 för 1, samt personlig coaching med Jenny. Du hittar kurserna på trainforbalance.newzenler.com 4. Beställ Kalendern 2024 med månadstips för mental styrka direkt från Jenny på info@jennyhagman.com. Tack för allt och GOTT NYTT ÅR! Kram från Jenny och Team Train For Balance.

Vad vill du ta med dig från 2023 in i 2024? Hur vill du ställa in ditt sikte framåt utifrån det du tar med dig som lärdomar och höjdpunkter bakåt? Det här är nödvändigt när vi tar ut riktningen i ett nytt år.  Få med dig viktiga reflektioner, tankar och coachande frågor i det här avsnittet och vill du sedan gå på djupet och följa den exakta planen och få med allt och lite till, då är du varmt välkommen att komma med oss i Utvald-utmaningen som kickstartar det nya året den 1-21 januari och avslutas i samband med vår tre dagars konferens Utvald 2024 - Lev ditt syfte. Ge dig själv och dina kära den bästa julklappen genom att komma med! Det kommer göra stor skillnad när vi får fatt i de här delarna som presenteras och aktivit konkretiserar och börjar jobba med dem på det sätt jag lär ut.  Har du redan bokat din givna plats, stort GRATTIS till ett riktigt bra beslut, känn förväntan inför det nya året och det vi kommer att skapa tillsammans med Gud och varandra! Vi ser fram emot att kroka arm med dig in i 2024, tills dess vill jag önska dig en riktigt God jul och ett Gott nytt välsignat 2024! Jag hejar på dig! Emmeli Ahlander, din kallelsecoach Ps. Har du inte bokat upp dig på årets höjdpunkt och succéevent, gör det direkt och tipsa vidare: https://www.ledarskapsakademin.com/f/utvald2024 Ju tidigare du bokar dig desto fler förmåner. Bara så du vet ;).

Där är den ju!!! Ja vad paff man kan bli av att hitta något man trodde var borta för alltid. Vad har lyssnarna tappat bort och hittat igen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Vi fick bland annat prata med Anna vars körkort hittade tillbaka till henne på ett ganska märkligt sätt, Ferdinand återfann lyckosamt sin mobil och Andrea kastade en sten i vredesmod och hittade sina nycklar. Fantastiskt!Och så blir det en massa extramaterial såklart. Där fortsätter Rasmus driva sin tes om ”fabeldjuret” igelkotten. Men han står inte hel oemotsagd.

Del 8 - Jedin, Häxan & Krigsherren Säsongsfinal! Tack för alla era brev och meddelanden! Inte bara idag utan under hela säsongen. Fantastiskt kul! Vi utgår även idag från era tankar och idéer och spinner loss om den här serien i sin helhet - häng med! Stöd oss gärna via www.buymeacoffee.com/rebellradion

Ett enda blodprov kan avslöja tolv vanliga cancrar, som bröst-, prostata- och lungcancer. Men även tjocktarmscancer och flera blodcancrar. Även för typiska kvinnocancrar tas nu ett särskilt test fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare i Sverige har med hjälp av artificiell intelligens, AI, skapat en modell för hur proteiner uttrycks för tolv vanliga cancrar. Med hjälp av prover från svenskar som har fått olika cancrar har programmet lärt sig vad som är särskiljande för de olika cancrarna. Bland tusentals proteiner har några få proteiner sållats fram för de olika cancertyperna.Hoppas kunna använda för cancerscreeningMathias Uhlén, som är professor i bioteknik vid KTH, hoppas att det här ska kunna användas för att upptäcka vilka personer som har cancer innan de har fått några symptom, alltså ett system med screening.Idag finns screening med mammografi för bröstcancer, PSA-test för prostatacancer och avföringsprov och koloskopi för tjocktarmscancer. Men med den här typen av blodtest skulle cancrar kunna upptäckas snabbare, menar han.Risk att felaktiga cancerbesked gesMen Martin Eklund, professor i epidemiologi, menar att det finns en stor risk att den här typen av screening skulle skapa många falska positiva svar, att personer som inte har cancer ändå skulle få cancerbesked.Här är cancrarna som blodprovet hittarTotalt handlar det om bröst- och prostata- och lungcancer, hjärncancern gliom, flera blodcancrar som akut myeloisk leukemi, diffus storcellig B-cellslymfom, kronisk lymfatisk leukemi och myelom samt tjocktarmscancer, äggstockscancer och livmoderhalscancer. Även endometrios. Det visar forskarna från Sverige i en studie i Nature Communications som publicerades nyligen.Vaginalvätska för upptäckt av kvinnocancrarFör särskilda kvinnocancrar, som äggstockscancer, livmoderhalscancer och livmodercancer, håller professorn i molekylär genetik vid Uppsala universitet, Ulf Gyllensten, på och utvecklar ett särskilt test med vaginalvätska. Det ska enkelt kunna tas i hemmet och bland annat hjälpa kirurger att avgöra vilka med äggstockscancer som verkligen behöver opereras. Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa om pan-cancer-screening gör Ann-Margret Svensson, vars tjocktarmscancer upptäcktes efter en kollaps, Martin Eklund som är professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén som är professor i biokemi vid KTH samt Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.Programmet sändes första gången 26 jan 2023 Producent och programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Vi möter journalisten Maria Hagström som berättar om sin resa mot graviditeten och sin son. Maria tog saken i egna händer och skaffade barn ensam. Hur är det att gå igenom hela graviditeten och förlossningen och att bli förälder själv? Begreppet systerskap får en ännu starkare innebörd när du hör Maria berätta om sina och hennes vänners erfarenheter! Programledare är Nina Campioni. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hugo och Birro tog tåget till Göteborg och Hisingen för att möta Häckens hövding Högmo...Fantastiskt fint att få hälsa på hemma hos de regerande svenska mästarna.Vi möttes av en människa som är född till ledare. Men inte på det där grabbiga, kaxiga sättet utan genom att elegant förena en djupt grundad medmänsklighet och solidaritet med en väldigt tydlig vision om vad han förväntar sig av sig själv, laget och människorna omkring honom.Så här: När Högmo snackar så lyssnar man. Hör honom berätta om vägen till SM-guldet med Häcken, tiden i det norska landslaget, hur han var som spelare och hur hårt och innerligt driven han hela tiden är att nyfiket utveckla sig själv och laget han leder.Per-Mathias Högmo kan vara en av de allra bästa pedagoger svensk fotboll fått äran att välkomna.Det här är ett avsnitt för alla som älskar ledarskap, älskar fotboll och vill lära sig mer om livet självt och hur man hela tiden kan kombinera strävandet efter att bli bättre med en innerlig, inkluderande och nyfiken bild på omvärlden.Avsnittet finns ute gratis för alla. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världsrekordinnehavaren Sanna Kallur på besök, med kärleksbombning av häcklöpning och minnen från en enastående karriär. Lasse Granqvist, Jens Fjellström och Tommy Åström om tv-bråket som saknar svensk motsvarighet. Därför slog det slint för förbundskapten Janne Andersson.   FANTASTISKT eller inte att Fredrik Reinfeldt är ny ordförande i Svenska Fotbollförbundet?   Allsvensk premiär med guldtips och främsta nyförvärv. Och slutspel - nu är det hockeyfeber! 

Sveriges geggigaste, sexigaste, svettigaste och ljuvligaste podcast flyter fram i slaskvädret med samlag i poddform. Denna vecka med novellerna: "Efteråt gräd jag av glädje" och "Munnen full av kuk". Allt varvat med snickesnack och bus på alla nivåer. Fantastiskt med andra ord så bara att dyka rätt in. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett enda blodprov kan avslöja tolv vanliga cancrar, som bröst-, prostata- och lungcancer. Men även tjocktarmscancer och flera blodcancrar. Även för typiska kvinnocancrar tas nu ett särskilt test fram. Forskare i Sverige har med hjälp av artificiell intelligens, AI, skapat en modell för hur proteiner uttrycks för tolv vanliga cancrar. Med hjälp av prover från svenskar som har fått olika cancrar har programmet lärt sig vad som är särskiljande för de olika cancrarna. Bland tusentals proteiner har några få proteiner sållats fram för de olika cancertyperna.Hoppas kunna använda för cancerscreeningMathias Uhlén, som är professor i bioteknik vid KTH, hoppas att det här ska kunna användas för att upptäcka vilka personer som har cancer innan de har fått några symptom, alltså ett system med screening.Idag finns screening med mammografi för bröstcancer, PSA-test för prostatacancer och avföringsprov och koloskopi för tjocktarmscancer. Men med den här typen av blodtest skulle cancrar kunna upptäckas snabbare, menar han.Risk att felaktiga cancerbesked gesMen Martin Eklund, professor i epidemiologi, menar att det finns en stor risk att den här typen av screening skulle skapa många falska positiva svar, att personer som inte har cancer ändå skulle få cancerbesked.Här är cancrarna som blodprovet hittarTotalt handlar det om bröst- och prostata- och lungcancer, hjärncancern gliom, flera blodcancrar som akut myeloisk leukemi, diffus storcellig B-cellslymfom, kronisk lymfatisk leukemi och myelom samt tjocktarmscancer, äggstockscancer och livmoderhalscancer. Även endometrios. Det visar forskarna från Sverige i en preprint som ännu inte granskats av experter i tidskriften Nature. Vätska för kvinnocancrarFör särskilda kvinnocancrar, som äggstockscancer, livmoderhalscancer och livmodercancer, håller professorn i molekylär genetik vid Uppsala universitet, Ulf Gyllensten, på och utvecklar ett särskilt test med vaginalvätska. Det ska enkelt kunna tas i hemmet och bland annat hjälpa kirurger att avgöra vilka med äggstockscancer som verkligen behöver opereras. Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa om pan-cancer-screening gör Ann-Margret Svensson, vars tjocktarmscancer upptäcktes efter en kollaps, Martin Eklund som är professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén som är professor i biokemi vid KTH samt Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet. Producent och programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Vi kanske snart "behöver hjälp".... " Våldsvågen i Stockholm har fått polisen att besluta om en så kallad särskild händelse. Situationen är ”okontrollerbar”, enligt statsminister Ulf Kristersson (M). ”Den här helgen var bland det värsta vi har sett”, säger han i SVT:s ”Morgonstudion”. Kristersson: Okontrollerbar situation Stockholmsområdet har drabbats av flera skjutningar och sprängningar den senaste tiden. Senast under lördagen sköts flera skott mot en person i Enskede i södra Stockholm. På fredagen gick polisen i regionen ut med att man har beslutat om en så kallad särskild händelse. Under en intervju i SVT:s ”Morgonstudion” fick statsminister Ulf Kristersson flera frågor om den pågående våldsspiralen. – De [polisen red.anm] har nog kontroll i bemärkelsen att de vet vad som händer. Men det som händer är ju okontrollerbart just nu, säger Kristersson. – Den här helgen var bland det värsta vi har sett under lång tid. Statsministern tar upp att det är svårt att fälla de inbladade och att många ”vägrar berätta vad som hänt efteråt”. – Jag tvivlar inte ett ögonblick på att polisen gör precis allt de kan med de verktyg de har. Men det är ju väl känt att vi behöver fler verktyg, säger Kristersson och nämner bland annat regeringens förslag om anonyma vittnen, proaktiv avlyssning och visitationszoner. – Vi har kommit så långt nu i den här utvecklingen att vi måste göra även saker och ting som vi inte har gjort tidigare i Sverige, säger han till SVT. Kristersson menar att Sverige har satsat ”för lite kraft” på rättsväsendet under en lång tid, vilket har lett till den ökade brottsligheten. – Det här kommer ta tid. Det kan mycket väl bli ännu värre innan det blir bättre, säger han och fortsätter: – Nu ser vi också allt yngre personer som dras in i detta. Jag är ganska pessimistisk på kort sikt. Det här kommer bli väldigt, väldigt illa. Men därför måste vi vara uthålliga och vi måste göra det som alla andra länder också har gjort." Men ingenting alls är planerat för inte några som helst konsekvensanalyser görs någonsin i förhållande till de beslut som tas på regeringskansliet... #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Vi smäller ut ett fullspäckat Silly-avsnitt på en lördag! Fantastiskt, va? Vi går igenom ALLA Silly-nyheter som har kommit under veckan, diskuterar och resonerar kring dem. Vem ersätter Rydström i Kalmar?Vilka positioner letar AIK spelare på?Hela rubbet alltså. Trevlig helg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges sexigaste, svettigaste, geggigaste och ljuvligaste podcast flyger fram genom sensommarens alla färger med sex i massor. Denna vecka med novellerna: "Min granne" och titelspåret: "Barnvakt, raggarbrud". Följetongen med ställningar ur Kama Sutra fortsätter såklart också. Fantastiskt med andra ord så bara att dyka rätt in. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Våren är här! Iallafall snart... I veckans avsnitt pratar jag om fantastiska vårbröllop. Vad man ska tänka på när man bokar sin lokal, hur man kan tänka med dekoration, hur underbart det är att ha bröllop lite off season för att man automatiskt får ett mer unikt bröllop med lite andra blommor mot vad som är säsong under sommaren då de flesta har sina bröllop. Jag pratar också lite om att man kan känna sig lite glåmig  på våren men att man trots det ska vara lite försiktig med spraytan, kom ihåg at prova den i god tid innan! Tipsa gärna  om framtida gäster eller ämnen som ni skulle vilja att jag tog upp! Eller ställ frågor och lämna feedback. Ni når mig lättast på Instagram.https://www.instagram.com/isabellasevent/Och när ni har läst såhär långt - snälla lämna ett betyg och omdöme så hjälper du mig och podden att nå ut till fler.  Tack för att ni har lyssnat och tack för det här året, vi hörs om en vecka!

Sveriges geggigaste, sexigaste, svettigaste och ljuvligaste podcast flyger fram i i vinterlandskapet med sex i massor. Denna vecka med novellen: "Jag smög på tysklärarinnan" och inte mindre än tre snabbisar på det. Allt varvat med snickesnack och bus på alla nivåer. Sätter också igång en liten följetong på ett reportage med den toppmoderna titeln: "Sex på diskett". Samt såklart ett gäng trånande kontaktannonser. Fantastiskt med andra ord så bara att dyka rätt in. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Katerina Guschanski är genetiker och egentligen mest intresserad av gorillor och deras utveckling. Tills hon av en slump hamnade i forskning om björnar och deras tandsten - en perfekt tidskapsel där man kan studera hur antibiotikaresistensen har utvecklats i naturen. Hennes studier om björnars tandsten och vad de säger om läkemedelsresistens fick stor uppmärksamhet runt om i världen i höstas, dels för att det är ett stort globalt problem, men också för att hon använde ett så udda sett att studera det genom att göra DNA-analyser av tandsten från gamla björnskallar i samlingarna på Naturhistoriska Riksmuseet. Tandsten ett levande fossil Tandsten är ett fantastiskt material, som ett levande fossil som lagras hos ett djur under dess livstid, där man sedan kan utläsa massor, säger hon. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

I dagens avsnitt träffar jag Andreas Palm som är medgrundare av brand experience byrån Ciceron men numera också CDLP som gör underkläder för män.Andreas berättar om sin entreprenöriella resa, om vikten att våga anställa människor som är bättre än en själv, om hur man får sitt varumärke validerat och uppmärksammat men vi går också in på detentreprenöriella mörkret. Vi pratar om ångesten, pressen, dålig sömn och hur man hanterar relationen med sin medgrundare under tuffa tider.Fantastiskt geniunt och ärligt avsnitt!Producent: igor.tegel@gmail.comFoto: Hinke Tovle See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.