Podcasts about evangelierna

Magnus AGud flyttar inhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/gud-flyttar-in-del-2-lyssna-ar8ff--- Att lyssna handlar om att vara. ---Gal 4:6 Eftersom ni är söner har Gud sänt sin sons ande in i vårt hjärta, och den ropar: »Abba! Fader!« Anden talar/ropar om relationen med Gud. Att lyssna handlar om relation. När vi pratar om att höra Guds röst för att göra saker eller för att få ledning, så måste vi komma ihåg att detta är själva grunden; Det är vår gode faders röst, vår själs älskades röst. Hans röst ger oss trygghet, frihet, glädje, hopp. --- Höra för att göra ---Att lyssna är en aktiv handling, inte passiv. I Bibeln betyder lyssna ”höra i syfte att göra”. Det handlar inte om att få mer information, utan om att lyda. Jak 1:22-23 Det är inget bra att vara ordets hörare men inte dess görare.Lyda är ett svårt ord. Det handlar inte om blind lydnad, kadaverdisciplin, utan det handlar om att vi litar på Jesus, vi vet att han vill vårt bästa. Det är därför varandet, att känna talaren så man kan lite på den, är så grundläggande viktigt. --- ------ Hur lyssnar man då? ---Gud talar på så många olika sätt: Skriften, andra människor, vårt inre, drömmar, naturen, musik, konst, tidningar, böcker, djur, omständigheter… I situationer då vi behöver höra Gud, vare sig det handlar om närvaro eller ledning, hur ska man veta om det verkligen är Anden? Det finns ju så många röster… Läs Joh 10:3-4 Vi känner igen hans röst. Det är utgångspunkten. Var lugn. Diskvalificera inte dig själv. Stressa inte upp dig och gör det inte för komplicerat. Stämmer det du hör med vem och hurdan Jesus är? Bibeln uppmanar oss att pröva det vi hör. Ett ord/tilltal kan låta bra på egen hand, men jämfört med grundtonen/tonarten skär det sig. Grundtonen = Jesus. Låt det du hör jämföras med honom, vem och hurdan han är.--- ------ Konkreta råd: ---1) Umgås med skriftena. Läs Evangelierna och Apostlagärningarna om och om igen. 2) Prata med varandra Urskilj Guds tilltal tillsammans. Hemgruppen är bra för detta!3) Plocka bort brus. Inte en garanti, inte ett absolut villkor, men erfarenheten säger att det ofta hjälper att vara i tystnad en stund.4) Styrfart. Bättre att cykla åt fel håll och sen vända än att försöka stå still på cykeln. Läs Apg 16:6-10. Till slut hamnade de rätt.--- ------ Slutmålet ---I slutet av Bibeln står det att Guds Ande och Guds församling, bruden, säger samma sak. Inte bara hör och håller med, utan säger samma sak. I Upp 22:17 står det Anden och bruden säger: »Kom!« Och sen står det: Och den som törstar skall komma. Och den som vill skall fritt få dricka av livets vatten.---------------------------=== För samtal (välj 2-3 frågor, se till att nummer 5 är en av dem): ===1. Vad berörde dig i predikan? Var det något du inte förstod?2. Vad tänker du om resonemanget kring att lyda och lita på Jesus?3. Har du några erfarenheter (bra eller dåliga) av att ”höra Guds röst” som du vill dela med dig av?4. Vad skulle ett exempel på att pröva ett tilltal i relation till Jesus kunna vara?5. &nbs...

På sitt eget sätt berättar vart och ett av de fyra evangelierna historien om Jesus. Många författare har lockats att fylla igen luckorna, men Mattias Hagberg tycker de står sig slätt mot originalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-12-23.”Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judéen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.”Lukas berättelse om Jesu födelse – med krubban, herdarna och Herrens ängel – är förmodligen den mest lästa och mest kända delen av de fyra evangelierna i Nya Testamentet. Det är synd. För julevangeliet är trist och konstlöst i förhållande till berättelserna i övrigt. Det är som att läsa en medioker upptakt till en fantastisk bok.Nej, ska man läsa om Jesus kan man gott hoppa över den storvulna inledningen och gå direkt på den egentliga storyn, den som börjar med att Jesus söker upp Johannes döparen.Själv har jag ofta återvänt till texterna i de fyra evangelierna. Jag har läst, och jag har läst om. Inte för att jag är troende – det är jag inte – utan för att det är så bra litteratur. Ja, faktiskt något av det bästa jag läst.Framför allt tycker jag om att läsa evangelierna tillsammans, som ett enda polyfont verk.Mängder med författare har inspirerats av dessa texter och gjort sina egna tolkningar och vidareutvecklingar. Här finns romaner av så vitt skilda författare som Norman Mailer och Marianne Fredriksson.Och det kommer hela tiden nya romaner. Ofta intressanta och tankeväckande, men de lever sällan upp till originalen. För det mesta är de bara bleka kopior.För mig är förklaringen enkel. De fyra evangelierna är fulla av luckor och motsägelser. De talar ofta mot varandra och mot sig själva. Markus säger en sak, Lukas en annan. Johannes har ett anslag, Matteus ett annat.Men romanförfattarna som inspirerats av evangelierna försöker ofta täcka över dessa brister. ”Människosonen” av Lennart Hagerfors från 2017 kan fungera som exempel. Han har tagit fasta på det långa tomrum som finns i evangelierna mellan Jesus barndom och tidpunkten när Jesus framträder och börjar förkunna. Han har skrivit en vacker och inkännande roman om en ung man som söker efter mening. Men i samma stund som han fyller tomrummet med ord tar han också död på något av styrkan och spänningen i berättelsen om Jesus. Det oklara och tolkningsbara får sin förklaring. Mysteriet är inte längre ett mysterium.Jag tror att det är så här: Litteraturens styrka ligger i dess öppenhet. Texter som berör är texter som skaver och bråkar, som lämnar fältet fritt för läsaren.Eller annorlunda uttryckt: En text som svarar på läsarens alla frågor är alltid en död text.Författaren Lotta Lotass skrev en fin essä om det där i tidskriften ”Glänta” 1998. Enligt henne måste en text vara öppen för olika slags läsningar för att räknas som litteratur. Allt annat är information. I essän använde hon ord och begrepp som brus, tvetydighet och entropi för att förklara vad hon menade. Och hon skrev: ”Texten produceras genom de skillnader som finns inskriva i den.”Det är symptomatiskt att Lotta Lotass är en av få som lyckats skriva en roman som tar avstamp i evangelierna men som ändå lyckas behålla något av den ursprungliga tvetydigheten. I ”Konungarnas tillbedjan” målar hon en poetisk och dunkel bild av de vise männens färd under julens stjärna.Samtidigt finns det så klart en gräns för hur mycket motsägelser och luckor en text tål. Litteratur helt utan begräsningar blir bara brus.Evangelierna är inget undantag.Trots alla sina motsägelser och luckor har de faktiskt en tydlig struktur – en story om man så vill. Och inte vilken story som helst, utan uppenbarligen en berättelse som burit i två tusen år.Historien om Jesus är fascinerande. Särskilt om man försöker skaka av sig en del av kristendomens alla överlagringar och läser texterna med ett öppet sinne.Dramaturgin är enkel. I trettioårsåldern framträder Jesus som predikant, helbrägdagörare och exorcist. Han driver runt på landsbygden; förkunnar tidens slut, driver ut onda andar och utför underverk. Han samlar stora skaror av följare och lärjungar. Men han kommer också i konflikt med sin omgivning. Han provocerar och utmanar skriftlärda och präster. Snabbt trissas konflikten upp och kulminerar under påskfirandet i Jerusalem. Prästerskapet ser till att Jesus grips, döms och utlämnas till romarna. Han torteras och korsfästs. Dör. Men återuppstår.Precis som i alla andra berättelser är konflikten central. Det är kring den allting snurrar.Jesus är en revoltör. Han utmanar. Omkullkastar.Ta bara intåget i Jerusalem. Scenen är karnevalisk och burlesk. En fattig träarbetare från en okänd avkrok som kommer ridande på en åsna och hälsas som en kung.Eller ta hans predikningar där han allt som oftast påpekar att den rådande ordningen skall ställas på huvudet. De sista ska bli de första. De utstötta ska bli de mäktigaste. Guds rike tillhör tullindrivarna och de prostituerade – inte prästerna och de rättfärdiga.– Saliga ni som är fattiga, er tillhör Guds rike. Saliga ni som hungrar nu, ni ska få äta er mätta, utropar han i Lukas evangelium.Ja, listan med Jesusord som utmanar kan lätt göras lång.– Den som vill vara stor bland er skall vara den andres tjänare, och den som vill vara den förste bland er skall vara de andras slav.– Den som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och den som ödmjukar sig skall bli upphöjd.– Värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden så vänd också den andra mot honom. Om någon vill processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också.– Älska era fiender och be för dem som förföljer er.Men det är inte bara ord riktade mot makten. Nej, även den lilla ordningen vill Jesus krossa:– Tro inte att jag kommit med fred till jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd. Ty jag har kommit för att ställa en man mot hans far, en dotter mot hennes mor, en sonhustru mot hennes svärfar, och mannens husfolk skall bli hans fiender.Allt kulminerar så klart med korsfästelsen. Det är svårt att tänka sig en mer utmanande tanke: Den allsmäktige Guden som ett maktlöst offer, mördad som en simpel brottsling.Som litterär konstruktion är korsfästelsen svindlande.Ibland tänker jag på evangelierna som de optimala motberättelsena, såväl innehållsmässigt som stilistiskt. Tillsammans bildar de en utmanande textmassa som ställer mycket, för att inte säga allt, på ända. Detta är text som brusar och bråkar, som provocerar tanken.Kan man önska sig mer av litteraturen? Nej, jag tror inte det.Mattias Hagberg, författare

Kristoffer Helle samtalar återigen om Johannesevangeliet med Daniel Johansson, lektor i NT på FFG, och i detta avsnitt om Johannesevangeliet i förhållande till övriga evangelier, skillnader i språk, innehåll, osv. Del 1 (introduktion) finns här, del 2 om arkeologin finns här, del 3 om ögonvittnenas betydelse finns här, del 4 om invändningar mot evangeliet här. Vill du bidra till FFG-podden, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk ”FFG podcast”)

De fyra evangelierna inleder Nya Testamentet och är några av världens mest inflytelserika texter. I det här avsnittet tittar vi lite på deras tillkomst och hur de hamnade i Bibeln, hur de skiljer sig åt, samt Jesu liknelser och lära.Bild: Den tvivlande Tomas av CarvaggioMusik: "Jesu, bleibet meine Freude" ur Kantat BWV 147 av Bach med Michel Rondeau och Aline LetendreGå in på www.delfyne.se och kolla in våra nyutgivna böcker "Anakreons sånger" och "Ars Punica"! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans andakter med musikern Torbjörn Söderquist handlar om andlighet. Torbjörn är bosatt i Stockholm och engagerad i Vännernas samfund, Kväkarna. "Mötet med texten förändrar mig. Av andlig kraft som strömmar direkt ur evangeliernas berättelser. Jesu liv och lära talar till mig som människa. Den sanning jag hittills levt efter byts ut mot en djupare sanning. Som om detta djup redan fanns i mitt inre som slumrande frön och nu väcktes upp".Musiken framförs av Torbjörn Söderquist på luta och Sofia Sahlin på tvärflöjtThe Saint´s Sea Song, av Sofia Sahlin och Olle LinderLove´s Eternal för luta solo av Torbjörn SöderquistAndante ur Sonat i e-moll av JS BachMusiken från andakten hittar du på https://www.youtube.com/@vakastudiosProducentKarin Grönbergliv@sverigesradio.se

Vem skrev evangelierna? Det kan tyckas som en fråga på söndagsskolenivå: Matteus, Markus, Lukas och Johannes, är det självklara svaret i kyrkan. Inom akademin har detta länge ifrågasatts, istället sägs att evangelierna i grunden är anonyma. Frågan om författarskap är viktig för att känna till både budskapets avsändare och tillförlitlighet, så vad kan vi egentligen veta om vem som skrev dem? Avsnittet är en inspelning från Apologia live 8 mars 2022. Du kan se föredraget här.   Anmäl dig till nästa Apologia live här. 

Tacksamhet och sorg hör ihop. Programmet sändes första gången april 2020 Inte minst påminner denna vecka, den stilla veckan om det. Evangelierna  följer Jesus sista dagar med oro, smärta och sorg. Jag skyr ofta sorgen för jag tror att den ska dra ner mig, stjäla glädjen och tacksamheten. Dessutom lever jag i ett samhälle som är konstruerat för att jag inte ska känna efter så mycket överhuvudtaget. Jag ska vara produktiv och effektiv. Men när jag slutar att känna efter, minskar tacksamheten över livet och jag vågar inte ta emot kärlek. Jag behöver ha med mig både tacksamheten och sorgen för att kunna upptäcka en djupare glädje i livet.  Robert Eriksson Robert Eriksson är pastor i Equmeniakyrkan, författare och musiker. Text Matt 2:13-23 Luk 2:33-35 Lukas 2:41-49 Musik Till ära för Marias barn/ Paul Biktor Börjesson Producent Neta Norrmo för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Tacksamhet och sorg hör ihop. Inte minst påminner denna vecka, den stilla veckan om det. Evangelierna  följer Jesus sista dagar med oro, smärta och sorg. Jag skyr ofta sorgen för jag tror att den ska dra ner mig, stjäla glädjen och tacksamheten. Dessutom lever jag i ett samhälle som är konstruerat för att jag inte ska känna efter så mycket överhuvudtaget. Jag ska vara produktiv och effektiv. Men när jag slutar att känna efter, minskar tacksamheten över livet och jag vågar inte ta emot kärlek. Jag behöver ha med mig både tacksamheten och sorgen för att kunna upptäcka en djupare glädje i livet.  Robert Eriksson Robert Eriksson är pastor i Equmeniakyrkan, författare och musiker. Text Matt 2:13-23 Luk 2:33-35 Lukas 2:41-49 Musik Till ära för Marias barn/ Paul Biktor Börjesson Producent Neta Norrmo för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

På sitt eget sätt berättar vart och ett av de fyra evangelierna historien om Jesus. Många författare har lockats att fylla igen luckorna, men Mattias Hagberg tycker de står sig slätt mot originalen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judéen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn. Lukas berättelse om Jesu födelse med krubban, herdarna och Herrens ängel är förmodligen den mest lästa och mest kända delen av de fyra evangelierna i Nya Testamentet. Det är synd. För julevangeliet är trist och konstlöst i förhållande till berättelserna i övrigt. Det är som att läsa en medioker upptakt till en fantastisk bok. Nej, ska man läsa om Jesus kan man gott hoppa över den storvulna inledningen och gå direkt på den egentliga storyn, den som börjar med att Jesus söker upp Johannes döparen. Själv har jag ofta återvänt till texterna i de fyra evangelierna. Jag har läst, och jag har läst om. Inte för att jag är troende det är jag inte utan för att det är så bra litteratur. Ja, faktiskt något av det bästa jag läst. Framför allt tycker jag om att läsa evangelierna tillsammans, som ett enda polyfont verk. Mängder med författare har inspirerats av dessa texter och gjort sina egna tolkningar och vidareutvecklingar. Här finns romaner av så vitt skilda författare som Norman Mailer och Marianne Fredriksson. Och det kommer hela tiden nya romaner. Ofta intressanta och tankeväckande, men de lever sällan upp till originalen. För det mesta är de bara bleka kopior. För mig är förklaringen enkel. De fyra evangelierna är fulla av luckor och motsägelser. De talar ofta mot varandra och mot sig själva. Markus säger en sak, Lukas en annan. Johannes har ett anslag, Matteus ett annat. Men romanförfattarna som inspirerats av evangelierna försöker ofta täcka över dessa brister. Människosonen av Lennart Hagerfors från 2017 kan fungera som exempel. Han har tagit fasta på det långa tomrum som finns i evangelierna mellan Jesus barndom och tidpunkten när Jesus framträder och börjar förkunna. Han har skrivit en vacker och inkännande roman om en ung man som söker efter mening. Men i samma stund som han fyller tomrummet med ord tar han också död på något av styrkan och spänningen i berättelsen om Jesus. Det oklara och tolkningsbara får sin förklaring. Mysteriet är inte längre ett mysterium. Jag tror att det är så här: Litteraturens styrka ligger i dess öppenhet. Texter som berör är texter som skaver och bråkar, som lämnar fältet fritt för läsaren. Eller annorlunda uttryckt: En text som svarar på läsarens alla frågor är alltid en död text. Författaren Lotta Lotass skrev en fin essä om det där i tidskriften Glänta 1998. Enligt henne måste en text vara öppen för olika slags läsningar för att räknas som litteratur. Allt annat är information. I essän använde hon ord och begrepp som brus, tvetydighet och entropi för att förklara vad hon menade. Och hon skrev: Texten produceras genom de skillnader som finns inskriva i den. Det är symptomatiskt att Lotta Lotass är en av få som lyckats skriva en roman som tar avstamp i evangelierna men som ändå lyckas behålla något av den ursprungliga tvetydigheten. I Konungarnas tillbedjan målar hon en poetisk och dunkel bild av de vise männens färd under julens stjärna. Samtidigt finns det så klart en gräns för hur mycket motsägelser och luckor en text tål. Litteratur helt utan begräsningar blir bara brus. Evangelierna är inget undantag. Trots alla sina motsägelser och luckor har de faktiskt en tydlig struktur en story om man så vill. Och inte vilken story som helst, utan uppenbarligen en berättelse som burit i två tusen år. Historien om Jesus är fascinerande. Särskilt om man försöker skaka av sig en del av kristendomens alla överlagringar och läser texterna med ett öppet sinne. Dramaturgin är enkel. I trettioårsåldern framträder Jesus som predikant, helbrägdagörare och exorcist. Han driver runt på landsbygden; förkunnar tidens slut, driver ut onda andar och utför underverk. Han samlar stora skaror av följare och lärjungar. Men han kommer också i konflikt med sin omgivning. Han provocerar och utmanar skriftlärda och präster. Snabbt trissas konflikten upp och kulminerar under påskfirandet i Jerusalem. Prästerskapet ser till att Jesus grips, döms och utlämnas till romarna. Han torteras och korsfästs. Dör. Men återuppstår. Precis som i alla andra berättelser är konflikten central. Det är kring den allting snurrar. Jesus är en revoltör. Han utmanar. Omkullkastar. Ta bara intåget i Jerusalem. Scenen är karnevalisk och burlesk. En fattig träarbetare från en okänd avkrok som kommer ridande på en åsna och hälsas som en kung. Eller ta hans predikningar där han allt som oftast påpekar att den rådande ordningen skall ställas på huvudet. De sista ska bli de första. De utstötta ska bli de mäktigaste. Guds rike tillhör tullindrivarna och de prostituerade inte prästerna och de rättfärdiga. Saliga ni som är fattiga, er tillhör Guds rike. Saliga ni som hungrar nu, ni ska få äta er mätta, utropar han i Lukas evangelium. Ja, listan med Jesusord som utmanar kan lätt göras lång. Den som vill vara stor bland er skall vara den andres tjänare, och den som vill vara den förste bland er skall vara de andras slav. Den som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och den som ödmjukar sig skall bli upphöjd. Värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden så vänd också den andra mot honom. Om någon vill processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också. Älska era fiender och be för dem som förföljer er. Men det är inte bara ord riktade mot makten. Nej, även den lilla ordningen vill Jesus krossa: Tro inte att jag kommit med fred till jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd. Ty jag har kommit för att ställa en man mot hans far, en dotter mot hennes mor, en sonhustru mot hennes svärfar, och mannens husfolk skall bli hans fiender. Allt kulminerar så klart med korsfästelsen. Det är svårt att tänka sig en mer utmanande tanke: Den allsmäktige Guden som ett maktlöst offer, mördad som en simpel brottsling. Som litterär konstruktion är korsfästelsen svindlande. Ibland tänker jag på evangelierna som de optimala motberättelsena, såväl innehållsmässigt som stilistiskt. Tillsammans bildar de en utmanande textmassa som ställer mycket, för att inte säga allt, på ända. Detta är text som brusar och bråkar, som provocerar tanken. Kan man önska sig mer av litteraturen? Nej, jag tror inte det. Mattias Hagberg, författare

I detta avsnitt borrar vi lite djupare i bibelns två julevangelier där vi försöker provtänka lite runt denna klassiska berättelse utifrån ett historiskt bibelvetenskapligt perspektiv. Man kan konstatera att Johans föreställningar i detta ämne är mer präglat av julkrubbor och julspel än han trodde, och huruvida Johan kan hjälpa Rikard med sin förberedelse av sin predikan den 4:e advent är ytterst tveksamt.   Några frågor som diskuterades var: I vilken stad bodde Josef och Maria från början? Vilket år föddes Jesus? Vilka var Jesus bröder? Varifrån kom stallet och stjärnan? Och vilken tur det var för Maria att Lukas skrev sitt testamente där hon får sin rättmätiga roll, trots att Lukas förmodligen rörde ihop detaljer om vilken kung som levde när och hur detta med skattskrivning går till. För vem kan egentligen komma ihåg det? Evangelierna är olika men kommer ändå fram till en gemensam poäng, nämligen att Jesus är från Gud.

Fyra evangelier, men ett evangelium. De goda nyheterna är detsamma, oavsett om du läser Matteus eller Johannes. Vad svarar du på det Jesus säger till oss i dem? Bibeltext: Mark 1:1, 14-18

Fyra evangelier, men ett evangelium. De goda nyheterna är detsamma, oavsett om du läser Matteus eller Johannes. Vad svarar du på det Jesus säger till oss i dem? Bibeltext: Mark 1:1, 14-18

Fyra evangelier, men ett evangelium. De goda nyheterna är detsamma, oavsett om du läser Matteus eller Johannes. Vad svarar du på det Jesus säger till oss i dem? Bibeltext: Mark 1:1, 14-18

Del 4 – Evangelierna till evigheten! Magnus Wingård beger sig ut på en upptäcksfärd med en mycket ovanlig gäst (men vanligt återkommande programledare). Olof Brandt är gäst i dagens pod som är den första i en serie av fyra där vi går igenom hela Bibeln. Längs vägen får vi möta personer, udda fakta, tips hur man ska förstå och så klart så får vi lära känna Gud ännu bättre. Välkommen med på en fantastisk resa.

Evangelierna - trovärdiga eller påhittade? [Undervisning] by Insidan

Kvällsbibelstudie från den 17 mars 2021 med Magnus Edforss

Extra information till Webcast-lyssnare finns vid: 31.28

VARFÖR SJUNGER VI I KYRKAN? Psalmerna – ”en flaskpost kastad från evighetens strand” (Tomas Andersson Wij).Vad betyder sången för dig? Vad betyder den för gudstjänsten? i) Psaltaren I den psalmbok som Gud gett oss tas hela det mänskliga livet på största allvar. Inte bara lovsånger utan också klagovisor…ii) Evangelierna; Matt 26:30; Mark 14:26På väg mot korset sjunger Jesus lovsång med lärjungarna. iii) Apostlagärningarna 16:23ff Paulus och Silas lovsjunger i fängelset.iv) Paulus, fyra texter: 1) Ef 5:18-21: ”Låt er uppfyllas av Anden…” En uppmaning, imperativ…a) Presens-imperativ = kontinuerligt. ”Låt er ständigt uppfyllas…” osvb) Presens particip = de andra uppmaningarna har samband med den första, att fyllas av Anden. ”Låt er… ständigt uppfyllas av Anden, talande till varandra i psalmer, hymner och andliga sånger, sjungande och spelande för Herren i era hjärtan, alltid tackande vår Gud och Fader… underordnande er varandra…” Allt hör ihop med att fyllas av Anden! Sången som en kanal för Guds Ande. Ett klingande sakrament som förmedlar något av det outsägliga c) Passiv form: ”Låt er uppfyllas av Anden.” Det är Gud som gör det, och vi låter det ske med oss. Aktiv form: ”tala… sjung… spela… tacka… underordna er varandra…” Vi gör något aktivt. Vi kan fyllas av Anden genom att tala till varandra i olika slags sånger, genom att sjunga och spela för Herren i våra hjärtan, genom att tacka Gud, genom att visa respekt för varandra… d) Pluralis: ”Låt er uppfyllas.” En gemensam erfarenhet. Gemenskap i Kristi kropp.2) Kol 3:16: Sång som förmedlar Guds Ord. Att sjunga med hjärtat, i hjärtat…3) 1 Kor 14:26: ”Var och en” har något att bidra med för att ”bygga upp” Kristi kropp. Sång är en av gåvorna… 4) 1 Kor 14:15: Vi får lovsjunga både i Anden och med förståndet. SAMMANFATTNING: Varför sjunger vi i kyrkan? - För att ge vår lovsång och tillbedjan, vår glädje men också vår nöd till Gud. - För att fyllas av Anden. - För att ge Guds Ord till varandra. - För att bygga upp Kristi kropp och uttrycka vår gemenskap med varandra. - För att ge Ordet vidare till dem som ännu inte tror.- Som en övning för den nya sången inför Guds tron (Upp 5:9f; 14:3; 15:3; 19:6).