Podcasts about herrens

Berättelse om en kvinna som följer Jesus fram till himmelsfärden. Med Elisabet Svedberg, Isabelle Hedström och Daniel Svedberg från Björksele kyrka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Björksele, vid Vindelälven i södra Lappland, ligger en vitmålad träkyrka uppe på en höjd. Därifrån sänds en gudstjänst på Kristi himmelsfärds dag. Prästen Elisabet Svedberg har tidigare gjort berättarföreställningar utifrån olika bibliska personer. I gudstjänsten tar hon sig an en ung kvinna som följer mannen från Nasaret tills han lämnar världen med ett löfte om att komma tillbaka.- Nu befann hon sig mitt i en historia som hon inte visste hur den skulle sluta. Det gjorde henne osäker, men inte apatisk. Han hade talat om att de skulle bli rustade med kraft från höjden och hon kunde inte låta bli att tänka på livets träd och kraften som pulserade där. Kunde det vara så att vägen till livets träd var öppen igen? Tanken var svindlande, säger Elisabet Svedberg i gudstjänsten.Berättelsen vävs samman med sång och musik med Isabelle Hedström och Daniel Svedberg.TexterApostlagärningarna 1:1-11MusikEn liten stund med Jesus (Sv Ps 207)Nakna fötter (I Hedström, M Sandén)O store Gud (Sv Ps 11)Din trofasta kärlek (Sv Ps 704)Vi vill ge dig ära (Sv Ps 701)Passionspsalm (M Gustin Bergström)Stormens överman (M J Johnson)Det finns djup i Herrens godhet (Sv Ps 285)Så länge jag lever (S Almqvist)Sköna kväll i maj (E Mörtzell, arr D Svedberg)MedverkandeElisabet Svedberg – gudstjänstledning och berättelseMats Israelsson – textläsningIsabelle Hedström – sångDaniel Svedberg – sång, piano och orgel Producent Helena Andersson HolmqvistTekniker Eskil Lövströmliv@sverigesradio.se

Den här veckan är temat "Bönen" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 6, vers 5-8. "5 minuter med Gud" är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund. Denna vecka håller Sebastian Stakset, evangelist och artist andakten.

Jesus Revolution är en predikoserie som startade på uppståndelsesöndagen i SOS Church Stockholm och utforskar den förvandlande kraften som Jesus har i en troendes liv.I detta avsnitt reflekterar pastor Christopher Fränberg över hur troende svarar på löftet om Jesu återkomst: några väntar, några diskuterar, men vi är kallade att agera genom att dela evangeliet. Med jubelåret som bild lyfter han fram frihet, upprättelse och vikten av att förkunna Herrens nåd för världen.

I avsnittet som behandlar bibelboken Klagovisorna, samtalar Kevin där med gästen och prästen Vesa Pöyhtäri om vad Klagovisorna handlar om och vad den har att ge oss. - Vem skrev Klagovisorna?- Hur beskrivs situationen vid Jerusalems förstörelse 586 f.Kr- Vad var orsaken till Jerusalems förstörelse? Vem är medskyldiga till dess förstörelse och fångenskap? - Vad kan vi lära oss av Klagovisorna i vår tid?Välsignad lyssning!-----VILL DU UNDERSTÖDA ARBETET MED GF-PODDEN?- MobilePay: 13 224- FI20 5567 0720 0800 05 (ref. 3874)Tillståndsnummer RA/2022/175

I det tredje avsnittet av serien ”djupdykning” tittar Kristoffer Helle och Daniel Johansson närmare på Jesaja 37 med paralellställen i 2 Kung 18 och 2 Krön 32. Vad var det egentligen som hände när assyrierna skulle inta Jerusalem och var befann sig deras armé när Herrens ängel slog 185 000 av dem? Den första djupdykningen […]

Hvordan kan jeg vite at Gud elsker meg? Hvorfor er livet med Gud noen ganger slitsomt? Hva er vitsen å følge ham når livet ikke blir bedre? Hva får vi egentlig igjen for det? Dette og noen av spørsmålene Malaki tar opp i seks dialoger mellom Gud og folket. Denne episoden er en intro, deretter […]

Det pågår ständigt en kamp, en inre dialog och urskiljning om man ska vara tyst eller sjunga ut. Om det är tid att tiga eller dags att börja tala. Att tiga har sin tid och att tala har sin tid. I dagens avsnitt delar Magnus ett rannsakande men också uppmuntrande budskap om att inte låta bönen, bekännelsen, vittnesbördet, lovsången, sanningen och förkunnelsen tystna. Utan att söka nytt mod och låta Herren öppna vår mun för att ljudligt deklarera Herrens lov. Vad är det som gör att vi tiger när vi borde tala? Varför är jag tyst när apostlarna under hot utbrast: Vi för vår del kan inte hålla tyst med vad vi sett och hört! 

Præludium: Naji Hakim: Påskeblomst! hvad vil du her Fra det G.T.: Salme 118,1-6 Salme: 249, vers 1-4 "Hvad er det at møde den opstandne mester" Fra det N.T.: Johannesevangeliet 21,1-14 Korvers: Peter Møller: Herrens veninder (tekst: N. F. S. Grundtvig) Salme: 249, vers 5-9 Postludium: Dorothy Papadakos: Kvinderne ved graven

Præludium: Johann Ludwig Krebs: I dødens bånd vor frelser lå Fra det G.T.: Jobs bog 42,1-6 Salme: 248 "Med thomaskravet står vi her" Fra det N.T.: Johannesevangeliet 20,19-29 Korvers: Peter Møller: Herrens veninder (tekst: N. F. S. Grundtvig) Salme: 220 "I dødens bånd vor frelser lå" Postludium: Gottfried August Homilius: I dødens bånd vor frelser lå

Præludium: Per Günther: Tag det sorte kors fra graven Fra det G.T.: Salme 23 Salme: 241 "Tag det sorte kors fra graven" Fra det N.T.: Johannesevangeliet 20,11-18 Korvers: Peter Møller: Herrens veninder (tekst: N. F. S. Grundtvig) Salme: 234 "Som forårssolen morgenrød" Postludium: Johann Sebastian Bach: I dag triumferer Guds Søn

Mer än 100 år efter Processen gavs ut har informationssamhället tvingat oss till en Kafkaartad tystnad. Ska vi bara gilla läget? Det undrar Henrik Sahl Johansson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När jag stöter på begreppet ”Kafkaartad” tänker jag på tillfället när jag försökte ta tåget från ukrainska Lviv till Kraków i Polen. Jag befann mig i vänthallen på Lvivs vackra tågstation, framför en solfjäder av identiska biljettluckor.Vid en av dem bad jag, på mycket enkel polska, om en biljett med det tåg som skulle gå till Kraków samma eftermiddag. ”Då får du gå till kassa 16”, svarade kvinnan framför mig. Jag såg mig omkring. Biljettluckorna var numrerade från 1 till 15. ”Var någonstans?”, frågade jag dumt, men kvinnan bara skakade på huvudet och bad mig stiga åt sidan. I luckan bredvid fick jag samma svar: ”Så du ska resa till Polen? Gå till nummer 16, den internationella kassan. Där får du hjälp.”Jag vandrade planlöst omkring på stationen i någon timme. Oavsett vem jag frågade fick jag samma kortfattade svar: biljetter till Kraków såldes i kassa 16, bara där kunde man boka resor till utrikesdestinationer. Och var låg den mystiska kassan? Det ville ingen avslöja.Jag sökte mig längre och längre in i stationshuset tills jag slutligen, längst bort i en övergiven passage, fick syn på en pil mot den internationella kassan. Jag följde den dunkla korridoren till sitt slut, gick upp för en lång trappa, och möttes till sist av en dörr där någon hängt en skylt med talet ”16”. Dörren var igenbommad. Av allt att döma hade den varit det under lång tid.Situationen på Lvivs järnvägsstation bär många av de kännetecken vi förknippar med Kafka: den övergripande bristen på förståelse, de invanda hänvisningarna till något onåbart, känslan av främlingsskap och maktlöshet. Men där fanns också den aspekt som är unik och helt bärande för begreppet: känslan av att vara fullständigt ensam inför det främmande, att inte dela oförståelsen med någon annan.I Kafkaartade sammanhang är man isolerad med sina besvär. Man svävar i ovisshet, samtidigt som folk runtomkring tycks förstå precis vad som gäller. För trots att vi borde ha varit många som försökte ta tåget till Kraków den dagen såg jag inte en själ omkring mig som likt jag var på jakt efter lucka nummer 16.Alla andra fortsatte som vanligt, som om de i tyst samförstånd löst gåtan med den icke-existerande internationella kassan. De gjorde sig redo för avfärd. När tåget väl anlände steg de på som om det inte vore mer med den saken.Kanske är det på grund av den här grundläggande existentiella avskildheten begreppet Kafkaartad har klarat sig så bra under årens lopp. Andra litterärt förknippade fraser, som moment 22 eller jante, har med tiden fått något dammigt över sig, förankrade som de är i sin egen tid. Inte Kafkaartad: det känns fortfarande splitternytt, som om det hade en förmåga att ändra sig efter samhällets förändrade förutsättningar.Veckan då jag skriver den här essän förekommer dess engelska motsvarighet, ”Kafkaesque”, exempelvis i tidningstexter om så vitt skilda ämnen som användningen av bekämpningsmedel i EU, belgiska visumregler och Mexikos förändrade domstolsväsende.Under 1900-talet, när staten utövade stor makt över medborgarna, lämpade sig uttrycket väl för att beskriva individens kamp mot labyrintiska administrativa system. I dag passar det lika bra för att beskriva vår upplevelse av att vara beroende av dimhöljda företag som styr över vår tillvaro via algoritmer. Graciöst antar ordet en något skiftande betydelse i takt med att verkligheten förändras.Så är fenomenet också betydligt äldre än Kafkas romaner. En av de tidigaste förlagorna till okunskapens problem finns i Gamla testamentets berättelse om Job, den rättrogne bonden som plötsligt drabbas av en rad oförklarliga olyckor. Trots att Job förlorar såväl sina barn som sin hälsa och sitt uppehälle vacklar han inte i sin tro. Han härdar ut. Men när hans vänner försöker få honom att rannsaka sig själv och inse sina uppenbara synder blir han alltmer förbittrad.Slutligen riktar Job sin klagan direkt mot Herren. Hur kommer det sig att han, som alltid varit gudfruktig, måste lida sådana kval? Varför måste han straffas, när syndiga människor slipper undan? Det svar han får är gåtfullt, ihåligt i någon mening.När Herren talar till Job är det inte för att beröra frågan om hans skuld eller förklara varför han tvingats lida – snarare för att påminna om att det finns en mycket större bild, där Job blott är en liten del. ”Vill du sätta min rättvisa i fråga,” undrar Gud, ”förklara mig skyldig för att själv bli frikänd?” Med andra ord, om Job inte fattar så fattar han helt enkelt inte. Det är bara att gilla läget.Svaret skulle förstås lika gärna kunnat uttalas av den namnlösa makt som söker åtala den stackars Josef K, huvudgestalten i Franz Kafkas ”Processen”. Likt Job famlar banktjänstemannen Josef K efter svar under romanens gång; han står åtalad, men lyckas aldrig förstå vilket brott det rör sig om eller hur han ska gå tillväga för att få upprättelse. Han får kort sagt ingen bra förklaring, vem han än frågar.Det uppseendeväckande med Kafkas berättelse är att någon rättegång aldrig tar vid, att han aldrig får möjlighet att försvara sig mot anklagelserna, vilka de än må vara. Och samma sak sker egentligen i Jobs fall. Han tiger slutligen, förstummad av Herrens ord. Hans boskap och barn ges tillbaka till honom, men han förstår aldrig varför han varit tvungen att lida så fruktansvärt längs vägen.För vilket brott ska Josef K ställas inför rätta? Varför ska Job straffas trots att han aldrig velat annat än gott? Varför ska jag själv inte tillåtas stiga på tåget till Kraków när jag gjort allt för att betala för mig? Ingen vet.Och ett drygt sekel efter att ”Processen” gavs ut kan vi kanske konstatera att vi mer än tidigare finner oss i Kafkaliknande situationer, helt enkelt för att våra liv till så stor del bygger på tillgång till information.Vi är ständigt på jakt efter svar på hur vi bäst bör leva, hur vi ska bli lyckliga, friska, rika och så vidare. Men inga svar ges oss – eller rättare sagt, vi får en mängd svar, men de är nyckfulla och svåra att förstå. Och vår strävan efter förståelse slutar alltsomoftast i Josef K:s eller Jobs märkliga tystnad – vi tillåts gilla läget, efter bästa förmåga.Hur det gick för mig i Lviv? Det slutade med att jag gav upp och i stället för att ta tåget reste med buss till gränsövergången vid Przemyśl, där jag i gassande solsken väntade med tusentals andra på att få komma in i Schengenområdet.När jag väl, långt in på eftermiddagen, stod längst fram i kön skrattade tulltjänstemannen åt mig. Varför hade jag inte bara tagit tåget eller flyget, som andra EU-medborgare? Jag hann inte svara, men om jag gjort det hade jag försökt förklara att det var exakt som i Kafkas novell ”Framför lagen”: att hela den där passexpeditionen vid gränsen på sätt och vis fanns till blott för min skull. Att det var mig alla hade väntat på där i värmen.Henrik Sahl Johanssonlitteraturkritiker

I fasten lavede jeg 40 andagter, som jeg postede på de sociale medier. Her får du de 40 refleksioner som en sammenhængende lydfil.

Jesus rir inn i Jerusalem. Profetiene går i oppfyllelse, disiplene priser Gud, og folket roper: «Velsignet er han, kongen, som kommer i Herrens navn!»Så kommer det virkelig interessante, det vi kan kjenne igjen så godt fra vår tid: Noen fariseere i folkemengden ber Jesus om å si til disiplene at de skal stoppe. Fariseerne, de skriftlærde, ville at folket skulle være stille.Men Jesus svarte: «Dersom de tier, skal steinene rope.»Folket forsto hvem Jesus var – og de jublet og roste ham.De skriftlærde ville bringe folket til taushet.Er det noe annerledes i dag?Jeg vil gjerne si: Nei. Ikke egentlig.Velkommen til å lytte til våre tanker før søndagen!____________________________________________ PalmesøndagDa han hadde sagt dette, gikk han videre på sin vei opp mot Jerusalem. Og da han kom nær Betfage og Betania, ved den høyden som heter Oljeberget, sendte han to av disiplene av sted og sa: «Gå inn i landsbyen som ligger foran dere! Når dere kommer inn i den, skal dere finne en eselfole som står bundet, og som det aldri har sittet noe menneske på. Løs den og lei den hit! Og om noen spør dere: ‘Hvorfor løser dere den?' skal dere svare: ‘Herren har bruk for den.»De to gikk av sted, og de fant det slik som han hadde sagt. Da de løste folen, spurte de som eide den: «Hvorfor løser dere folen?» «Herren har bruk for den», svarte de. Så leide de folen til Jesus, la kappene sine på den og lot Jesus sette seg opp. Og der han red fram, bredte folk ut kappene sine på veien.Da han nærmet seg skråningen ned fra Oljeberget, begynte hele mengden av disipler i sin glede å lovprise Gud høylytt for alle de mektige gjerningene de hadde sett. De ropte:«Velsignet er han, kongen,som kommer i Herrens navn!Fred i himmelenog ære i det høyeste!»Noen fariseere i folkemengden sa til ham: «Mester, tal disiplene dine til rette!» Men han svarte: «Jeg sier dere: Dersom de tier, skal steinene rope.»Lukas 19:28-40

Og mengden som gikk foran og de som fulgte etter,ropte: "Hosianna, Davids sønn! Velsignet være han som kommer, i Herrens navn! Hosianna i det høyeste!" (Matt. 21, 9) Det er mange likheter mellom Jesus og David. For eksempelmåten de hyllet Jesus på og slik som de hyllet David, som vi kan lese om i Gamletestamentet (1. Sam. 18, 7). Men det mest slående er Davids seier over Goliat sett i lys av Jesu seier på korset. David var en enslig ung gutt som gikk imot kjempenGoliat, uten stridsvåpen, men i navnet til Israels Gud. Goliat, så skremmende stor, sterk og selvsikker, men som hånte Israels Gud (1. Sam. 17). Jesus møtte en bøllegjeng med kjepper, soldater og offisererog ikke minst åndehæren og selve døden, alle sammen så skremmende, mektige og hånende - men Han møtte dem i Guds navn og kraft og vant den største seieren! Somdet står i Kolosserne 2: "Han avvæpnet maktene og myndighetene og stilte dem fram til spott og spe da han triumferte over dem på korset." (v. 15). Ja, Jesus er verd all hyllest! Så la oss hylle Ham denne påska, Han som kommer i Herrens navn. Hosianna i det høyeste!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

"Ordet ble kjøtt og tok bolig iblant oss, og vi så Hans herlighet, den herlighet som Den enbårne har fra sin Far, full av nåde og sannhet." (Joh. 1,14)Verset er om Jesus, men ordet for bolig er overraskende nok faktisk tabernakel, det samme som de kalte møteteltet som israelittene brukte under ørkenvandringen. Også dette møteteltet var fylt av herlighet. Det står at skyen "dekket (..) åpenbaringsteltet, og Herrens herlighet fylte tabernaklet." (2. Mos. 40,34). Inni teltet fant man både nåden og sannheten, representert ved nådestolen, som betyr lokket på kista, og lovtavlene som lå oppi kista (2. Mos. 25,21-22).Men - hvis Jesus er det nye tabernakel, så kaster det nytt lys over en del vers i Gamletestamentet om nettopp Tabernaklet. For eksempel David som skriver om lengselen etter Tabernaklet som er skjulestedet hans og hvor han ofrer glede (Sal. 27,4-6). Eller hva med Sal. 84,11: "For én dag i Dine forgårder er bedre enn tusen andre." Slik kan vi lengte etter Jesus og kjenne at tid sammen med Ham er mer verdt enn noe annet. Han er vår tilflukt, og fellesskap med Ham gir stor glede! Han er vårt tabernakel!Ja, jeg håper det er din erfaring også, at Jesus har fått tatt bolig hos deg, at Han er et Tabernakel, et skjulested for deg, et tilfluktsted, og at du ser Hans herlighet! Og at du kjenner det; at det å bruke tid sammen med Ham, det er mer verdt enn alt annet, at den tiden, den er dyrebar. Jeg vet at Han lengter etter den stunda mer enn vi gjør, og Han står klar med åpne armer når vi kommer!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

De siste ukene har vi hatt fokus på Herrens nærvær. At Han er nær i våre liv. Vi har snakket om frihet, bevisstheten om hans nærvær og konsekvensene av denne elven med levende vann som renner fra tronen. Kjartan fortsetter denne søndagen, og snakker om at – på grunn av det Jesus har gjort for oss, kan vi komme til ham og la oss forvandle ved at sinnet fornyes ved Den hellige ånd.Viktige bibelsteder:Rom 12, 1-2Kol 3, 1-22 Kor 3, 18Refleksjonsspørsmål:1. Hvordan vil du definere "den nåværende verden"(Rom 12,2)2. Hvordan kan vi la oss forvandle av Den hellige ånd?3. Hva kan jeg ta med meg fra denne talen i livet mitt den neste uken?

En predikoserie i sju delar om Herrens bön. Johnny Brorson

Frode Granerud

"Denne overkjortelen skal Aron ha på seg når han gjør tjeneste, og lyden av den skal høres når han går inn i helligdommen for Herrens ansikt, og når han kommer ut, så han ikke skal dø." (2. Mos. 28,35)Lyden som er nevnt her, den kom fra mange små gullbjeller rundt den nedre kanten, som klinget når Aron beveget seg (v. 33-34). De minnet Gud på at øverstepresten hadde lov til å komme og derfor ikke skulle dø. Og for folket som ventet utenfor var lyden en bekreftelse på at soningsofferet var godtatt og de tilgitt. Derfor lyttet de ivrig etter lyden av øversteprestens kjortel, og derfor var nok folk urolige da Sakarja drøyde på grunn av englebesøket (Luk.1,21).Jesus er vår øversteprest som gikk inn i helligdommen med offeret sitt, og det ble godtatt! Han kom levende ut av grava igjen! Vi er tilgitt! Evangeliets budskap klinger like nydelig som gullbjeller, for den som lytter. Nå er Jesus i Guds Himmel, det sanne Tabernaklet, men Han skal komme tilbake derfra og hente oss, forteller Bibelen (Matt. 28,6; Joh.14,1-3; Hebr. 8,2; 9,24-28). La oss lytte etter lyden av Hans trinn, som det står i en sang! La oss lytte etter gullbjellene!Ja, og den lyden er kanskje ikke like lett å høre i all støyen i verden. Men jeg syns jeg hører det litt, eller hører et gjenklang i alle fall, når jeg hører om folk som blir frelst, når jeg hører om evangeliet som går fram i verden, når jeg hører om forvandlede liv og når jeg merker at Gud er virksom i mitt liv. Og vi vet at Jesus sa, at Han kom snart. La oss være oppmerksomme og vente med forventning!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

24. Januar 2026

Natten til den 6. januar fejres Epifanien. Epifani er græsk og betyder åbenbarelse, dvs. af Herrens herlighed. I den ortodokse kirke er denne dag julens vigtigste fest, hvor Herren åbenbarede sin herlighed for de vise mænd, og efter denne tradition er der tre temaer i gudstjenesten: Herlighedsåbenbarelsen A: som hedningernes lys (De vise mænd), B: som Faderens Søn (Jesu Dåb) og C: som ham, der gjorde begyndelsen på sine undere i Kana (Brylluppet i Kana) Disse elementer genfindes i dagens gudstjeneste, hvori også indgår den gregorianske antifon »Tre er de store tegn, som pryder denne hellige højtidsdag«. Denne antifon afspejler den ortodokse tradition i en vestlig liturgisk sang. I den vestlige tradition findes Jesu Dåb på Fastelavns søndag og Brylluppet i Kana på 2. søndag efter Hellig Tre Konger.

Julens berättelse i text och ton. Från Umeå stads kyrka med Lena Fagéus, Jonas Östlund och Umeå stads motettkör. Sändes första gången i januari 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På julafton och juldagen berättades om Jesus födelse, men först idag på trettondagen firas stjärntydarna som kom på besök i stallet. I dagens gudstjänst från Umeå stads kyrka läser prästen Lena Fagéus hela den stora julberättelsen, med start hos en gammaltestamentlig profet fram till stjärntydarnas besök. Hon reflekterar också kring texterna om ljus i mörkret, sårbarhet som styrka och helighet mitt i vardagen.Vad är det som gör att ljusen, de välkända sångerna, berättelserna och bilderna berör mig? Kanske är det traditionen, resonansen som uppstår när mitt liv idag kommer i kontakt med livet jag levde igår. Varje år läser jag samma historia och ändå blir berättelserna aldrig slitna eller uttjatade. I julens berättelse finns flera djup. Metaforer och symboler som kan tala in i mitt liv i dag, säger Lena Fagéus i gudstjänsten.Gudstjänsten är inspirerad av en form av anglikansk julgudstjänst, där julberättelsen varvas med engelska carols. Mellan varje läsning och reflektion sjunger Umeå stads motettkör välkända julsånger och psalmer.TexterJesaja 9:2-7Lukasevangeliet 1:26-38Lukasevangeliet 2:1-7Lukasevangeliet 2:8-20Matteusevangeliet 2:1-12MusikOch det hände vid den tiden (Sv Ps 129)Det är en ros utsprungen (Sv Ps 113)Var hälsad, Herrens moder (Sv Ps 480)Lyss till änglasångens ord (Sv Ps 123)Ej upplysta gårdar (Sv Ps 737)Vid Betlehem en vinternatt (Sv Ps 128)Gläns över sjö och strand (Sv Ps 134)Dagen är kommen (Sv Ps 122)MedverkandeLena Fagéus – textläsning, reflektioner och bönUmeå stads motettkör – sångJonas Östlund – körledning och pianoHelena Holmlund - orgelProducent Helena Andersson HolmqvistTekniker Eskil Lövström och Bo Andersinliv@sverigesradio.se

Præludium: Johann Sebastian Bach: Das alte Jahr vergangen ist Fra det G.T.: Salme 90, 5-12 Salme: 712 "Vær velkommen, Herrens år" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 6, 8b-13 Korvers: Carl Nielsen: Forunderligt at sige (Tekst: N.F.S. Grundtvig 1837) Salme: 716 "Guds godhed vil vi prise" Postludium: Georg Dietrich Leyding: Guds godhed vil vi prise

Torfinn ThorsenSalme 1

Og det skjedde i de dager at det utgikk et bud fra keiser Augustus at all verden skulde innskrives i manntall. Dette var den første innskrivning, i den tid Kvirinius var landshøvding i Syria. Og alle gikk for å la sig innskrive, hver til sin by. Men også Josef drog opp fra Galilea, fra byen Nasaret, til Judea, til Davids stad, som heter Betlehem, fordi han var av Davids hus & ætt, for å la sig innskrive sammen med Maria, sin trolovede, som var fruktsommelig. Men det skjedde mens de var der, da kom tiden da hun skulde føde. Og hun fødte sin sønn den førstefødte, og svøpte ham og la ham i en krybbe, fordi det ikke var rum for dem i herberget. Og det var nogen hyrder der på stedet, som var ute på marken og holdt nattevakt over sin hjord. Og se, en Herrens engel stod for dem, og Herrens herlighet lyste om dem, og de blev meget forferdet. Og engelen sa til dem: Forferdes ikke! for se, jeg forkynner eder en stor glede, som skal vederfares alt folket! Eder er idag en frelser født, som er Kristus, Herren, i Davids stad. Og dette skal I ha til tegn: I skal finne et barn svøpt, liggende i en krybbe. Og straks var det hos engelen en himmelsk hærskare, som lovet Gud og sa: Ære være Gud i det høieste, og fred på jorden, i mennesker hans velbehag!

Herrens moder - Kenneth Petersson - Predikan - 20251221

Simon Blomqvist predikar.

Luk 1:39-45 Simon Burman. Sång av Nardus

WAO Church är en kyrka i hjärtat av Stockholm med flera olika locations runt om i Sverige. WAO Church podcast är till för dig som vill lyssna på våra gudstjänster i poddformat varje vecka! Luta dig tillbaka och njut av Guds ord som förvandlar liv! Har du frågor? Kontakta oss på info@waochurch.com eller skriv till oss på sociala medier @waochurch

Körmusiken flödar denna fjärde advent i gudstjänsten från Stora Lundby kyrka i Gråbo, Göteborgs stift. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Psalmbokens äldsta psalm nummer 480 Var hälsad Herrens moder med text från år 380 inleder gudstjänsten. De avslutande psalmerna är helt nya, ännu på försök ute i vissa församlingar. När nästa advent inleds kommer utvalda nya psalmer läggas till i psalmboken.Advent, denna väntans tid, innebår ett visst mått av oro inför det som ska komma. Inte minst för Maria men även för Elisabeth som sent i livet blev med barn. I dagens gudstjänst handlar det om Maria och om att våga säga Ja, även till det oväntade.”Liksom när Ängeln väntade på ett ja- svar från Maria, så är det det, vi behöver säga, vi behöver säga vårt Ja till vår Herre och Gud.För Elisabeth efter många års väntan och längtan, var det liv och sparkar i magen, och för Maria en resa som bara hade börjat med Jesus. Den resan får vi vara med på, om vi vill, när vi följer Jesus resa i evangelierna, när vi på juldagsmorgonen kan få höra att en frälsare är född! Resan med Jesus Kristus i våra liv, här och nu, och in i vår framtid. Det blir steg som vi får ta, som Maria, ett efter ett, men aldrig ensamma. Vår Herre och Gud finns med oss. ” ur predikanTextJesaja kapitel 52 vers 7-10Lukasevangeliet kapitel 1 vers 39-45MusikPsalm 480 Var hälsad Herrens moder (Mainz/B Setterlind)Maria matrem virginem (M McGkynn)Psalm 348:1-3 Kristus, konung som hör hemma (trad/BG Hallqvist)Blessing (P Stopford)Psalm 112:1-4 Världens frälsare kom här (trad/JO Wallin)Nytt psalmboksförslag nr 52 Här och nuNytt psalmboksförslag nr 202 S:t Patricks bönNytt psalmboksförslag nr 74 VälsignelsenMedverkandeKyrkoherde Magnus Eriksson, predikanTina Dahllöw och Cecilia Norberg, textläsningStora Lundby kyrkokör under ledning avHanna Engström, på orgel och pianoProducent Neta NorrmoTekniker Thobias Sandin och Thor Anderssonför Sveriges Radio Göteborgliv@sverigesradio.se

Præludium: Johann Gottfried Walther: Gør døren høj, gør porten vid Ord til dagen: Af kirkefaderen Augustin Salme: 84 "Gør døren høj, gør porten vid!" Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 21,1-11 Vekselsang: Bedre én dag i din forgård (Sl. 84, 11-12) Salme: 74 "Vær velkommen, Herrens år" Postludium: Mogens Wöldike: Vær velkommen, Herrens år

Præludium: Helmut Walcha: Ach bleib bei uns, Herr Jesu Christ Fra det G.T.: Salme 100 Salme: 616 "Herrens røst, som aldrig brister" Fra det N.T. Johannes' første brev 2,7-11 Korvers: Christian Præstholm: Det livets ord, vi bygger på (Tekst: N.F.S. Grundtvig) Salme: 684 "O Jesus, du al nådens væld" Postludium: Johann Sebastian Bach: Ach bleib bei uns, Herr Jesu Christ

Præludium: André Fleury: Pas trop lent Fra det G.T.: Salme 104,13-24 Salme: 278 "En dag skal Herrens skaberdrømme" Fra det N.T.: Johannes' første brev 1,5-10 Korvers: Christian Præstholm: Det livets ord, vi bygger på (Tt: N.F.S. Grundtvig) Salme: 561, vers 1-3 "Jeg kender et land" Postludium: Hartwig Barte-Hanssen: Lux aeterna

Præludium: Sigfrid Karg-Elert: Herre Jesus, vi er her Ord til dagen: af Gregor af Nyssa Salme: 375 "Alt står i Guds faderhånd" Fra det N.T.: Lukasevangeliet 10,1-12 Korvers: Poul Christian Balslev: Gud skal alting mage (Tekst: Hans Adolph Brorson) Salme: 633 "Har hånd du lagt på Herrens plov" Postludium: Emil Sjögren: Legende i F-Dur

Præludium: André Raison: Trio en Chaconne Ord til dagen: af Dag Hammerskjöld Salme: 616 "Herrens røst, som aldrig brister" Fra det N.T.: Efeserbrevet 1, 3-6 Korvers: Christopher Tye: O Gud, vor skaber (Tekst: Philipp Doddridge, dansk: Johannes Johansen) Salme: 454 "Barnelivets favre dage" Postludium: Felix Mendelssohn Bartholdy: Præludium c-mol, op. 37/I

Sommar! Succékonceptet är tillbaka. Det blir sexualundervisning och ofrivilliga rånförsök, fjärtar och snusk. Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet6:55 - Ett fjärtigt trumsolo12:50 - Semester med pappa16:15 - Den sugna vänsterfeministen23:00 - Maj-Britt och den maximala oturen29:30 - Herrens vägar äro outgrundliga33:52 - Läran om den kvinnliga pärleporten Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Siste del av taleserie. Av alle ting Jesus snakker om i Bibelen er det kanskje et tema som virkelig får mennesket i 2025 til å spisse ørene, Bønn! Muligheten til å nærme seg Gud, snakke med han og være i hans nærvær er større enn vi noen gang kan fatte. I Matteus kapittel 6 sier Jesus: «Slik skal dere be». I denne taleserien skal vi fokusere på Herrens bønn, Fader vår. Både som en bønn vi ber sammen i gudstjenestefellesskapet, men også som et verktøy til det personlige bønnelivet til hver enkelt disippel.

Tyskerne dropper 'Schuldenbremse' og opruster mere end i Anden Verdenskrig. Herrens år 2025, og de har smidt hæmningerne, To the moon, baby – kald os Danmarks førende aktiemarkeds-podcast, Macron deler ud af paraplyen og fri bar på atom, et deep dive i den europæiske våbenindustri – til alle aktie-bros, vi har jer, Erdogan er stadig en tæppehandler, den længste State of the Union. "I think we gonna get Greenland." USA løber et forræderi internt i Europa, Donald Trump, Krasnov-mytologien nærmer sig, Donald Tusken er tilbage med en vidunderlig tale, Goldcard til USA, NATO-alliancen ser sin svanesang, Ryborg analyserer, et historisk røveri af Florida-man, den er gal med de +40-årige på sociale medier, og Michael er rasende, Facebook-had-indekset og det originale rige i midten rejser sig.Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdg (79 kroner herefter)Eller få 3 mdr. med 50% rabat (kan bruges af tidligere Podimo-abonnenter): https://go.podimo.com/dk/hgdgtilbud (79 kroner herefter) Værter: Esben Bjerre & Peter Falktoft Redigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram: @hergaardetgodt @Peterfalktoft @Esbenbjerre

"Vi kan ikke tage freden og friheden for givet". Det er den dystre overskrift i statsministerens nytårstale. Mørke kræfter vil os det ondt, og vi må være beredte, lyder beskeden. Det er også som om de dårlige nyheder er væltet ind over os i det forgangne år. Og intet tyder på at lettere og lysere tider er på vej. Nej, tværtimod. Mette Frederiksen står ikke alene med sin dystre fremtidsprognose. Kloge hoveder taler om demokratiets deroute - ja, enden på historien, som vi kender den. Det liv vi i vesten har levet indtil nu, var måske bare en fredelig parentes i en ellers brutal verden. Og nu hvor den parentes angiveligt er slut, hvad er det så for en ny virkelighed, der venter os derude? Det spørgsmål stiller vi til professor i sikkerhedspolitik og risikoanalyse, Mikkel Vedby Rasmussen. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 3. januar 2025.