Podcast appearances and mentions of mia blomgren

Över 100 gånger på en dag hörde och såg Mia Blomgren ordet stress i sin närhet. Vad beror det på? Och hur kan vi hantera upplevelsen av att allt går fortare och blir värre? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mia Blomgren har gjort P1-dokumentären Som en skållad råtta om hur folk hon möter ser på stress. Själv har hon en del tankar om vad allt tal om stress beror på. Mats Lekander, psykolog och stressforskare, menar att läget knappast är värre nu än tidigare och att vi idag faktiskt jobbar mindre än förr. Han tycker att begreppet stress har blivit urvattnat och att det inte är till vidare hjälp att prata så mycket om hur mycket av det vi går omkring med. Och han har fått en ny idol genom Mias dokumentär: fattigpensionären Anita som säger att hon aldrig varit stressad. Dessutom hör vi om kartagernas genetiska ursprung. Gäster i podden: Mia Blomgren, dokumentärmakare Sveriges Radio; Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet och föreståndare för Stockholm stress center vid Stockholms Universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Efter att ha hört ordet stress 125 gånger på en dag ger sig Mia Blomgren ut med sin bandspelare på Östermalm och undersöker var folk egentligen menar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I 30 år har Mia undersökt hur det är att vara människa i kungadömet Sverige. Värderingar har förändrats, så också tempot. Vad är den stora grejen, frågar sig Mia. Att folk är stressade är ingen nyhet längre utan det har blivit normaliserat. Det tycker Mia är det intressanta och gräver för en gångs skull där hon står, i området kring Radiohuset som ligger på Östermalm i Stockholm. På vinst och förlust ger hon sig ut med sin nya bandspelare som tillsammans med verklighetens alla ljud och oljud höjer hennes egen stressnivå.Möt en utbränd vd, en helt vanlig yoga-snubbe, taxichaffisen som återhämtar sig från en hjärtinfarkt och den filosofiska fattigpensionären. Den här dokumentären ingår i Mias projekt 30 års rapportering från Kungadömet Sverige. Musiken är komponerad av Niklas Fernquist.30 års rapportering från kungadömet Sverige - Mia Blomgren | Sveriges RadioMia och folket i kungadömet - Mia Blomgren | Sveriges RadioEn dokumentär av Mia Blomgren 2025.Medproducent Sofia Kottorp.Har du några tankar om programmet så maila Mia på mia.blomgren@sr.se.

Efter att ha hört ordet stress 125 gånger på en dag ger sig Mia Blomgren ut med sin bandspelare på Östermalm och undersöker var folk egentligen menar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klicka här så kommer du till P1 Dokumentären Som en skållad råttaI 30 år har Mia undersökt hur det är att vara människa i kungadömet Sverige. Värderingar har förändrats, så också tempot. Vad är den stora grejen, frågar sig Mia.Att folk är stressade är ingen nyhet längre utan det har blivit normaliserat. Det tycker Mia är det intressanta och gräver för en gångs skull där hon står, i området kring Radiohuset som ligger på Östermalm i Stockholm. På vinst och förlust ger hon sig ut med sin nya bandspelare som tillsammans med verklighetens alla ljud och oljud höjer hennes egen stressnivå.Möt en utbränd vd, en helt vanlig yoga-snubbe, taxichaffisen som återhämtar sig från en hjärtinfarkt och den filosofiska fattigpensionären. Den här dokumentären ingår i Mias projekt 30 års rapportering från Kungadömet Sverige. Musiken är komponerad av Niklas Fernquist. En dokumentär av Mia Blomgren 2025.Medproducent Sofia Kottorp.Har du några tankar om programmet så maila Mia på mia.blomgren@sr.se.

När Helena är 70 år slutar hon att arbeta som prostituerad. Ett arbete hon haft i över 35 år. Nu vill hon allra helst påta i sin lilla trädgård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helena bor i ett radhus utanför Göteborg. Här har hon bott i snart 40 år. En gång i månaden kommer tjejgänget på middag och då blir det ärtsoppa med punsch.Varannan dag hälsar hon på sin gamla mamma som nyss fått en stroke. Helena älskar att resa, ta hand om sina barnbarn och vara i sin trädgård som hon vårdar ömt. För snart två år sedan slutade Helena som prostituerad. Helena avled 2020.En dokumentär från 2010 av Mia Blomgren. Här kan du se den animerade trailern om Helena. Den är gjord av illustratören Klara Swantesson.

Nisse har seglat 93 gånger genom Panamakanalen. Han var 14 år när han gav sig av från den lilla torparstugan i Örebro för att ge sig ut på de sju haven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klicka här så kommer du till dokumentären om Nisse.Här hittar du den animerade filmen om Nisse.På en bar i den tyska staden Rendsburg blir Nisse som 16-åring vittne till när Gestapo skjuter en kvinna mittemellan ögonen. Svendomen blir han av med på ett jordgolv i en hydda på Kanarieöarna.En natt flyr Nisse från ett fartyg i Sydney och blir kvar i Australien i över tjugo år. Där gifter han sig med Jackie, arbetar som valfångare, får dottern Jan och skiljer sig. I hamnen i Valparaiso väntar alltid Maria på honom. Även efter att han förlovat sig och flyttar ihop med Britta i Göteborg.I dag sitter Nisse i sin lägenhet i Majorna och tittar ut över hamnen och Göta Älv. Han har hudcancer, stål i knäna och under den tatuerade rosen på bröstet tickar en pacemaker. Ibland vaknar Nisse till på natten av att han har svårt att andas. Men han är redo. Nisse har skrivit sitt testamente och hans sista önskan är att hans aska ska kastas i vattnet utanför Vinga fyr.Dokumentären är gjord 2015 av Mia Blomgren och är det sista och avslutande programmet i serien Svenska sjömän.Nisse avled 2019.

93 gånger har Nisse Andersson seglat genom Panamakanalen. Han är bara 14 år när han lämnar den lilla och kvävande torparstugan utanför Örebro för att ge sig ut på de sju haven där äventyren väntar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På en bar i den tyska staden Rendsburg blir Nisse som 16-åring vittne till när Gestapo skjuter en kvinna mittemellan ögonen. Svendomen blir han av med på ett jordgolv i en hydda på Kanarieöarna.En natt flyr Nisse från ett fartyg i Sydney och blir kvar i Australien i över tjugo år. Där gifter han sig med Jackie, arbetar som valfångare, får dottern Jan och skiljer sig. I hamnen i Valparaiso väntar alltid Maria på honom. Även efter att han förlovat sig och flyttar ihop med Britta i Göteborg.I dag sitter Nisse i sin lägenhet i Majorna och tittar ut över hamnen och Göta Älv. Han har hudcancer, stål i knäna och under den tatuerade rosen på bröstet tickar en pacemaker. Ibland vaknar Nisse till på natten av att han har svårt att andas. Men han är redo. Nisse har skrivit sitt testamente och hans sista önskan är att hans aska ska kastas i vattnet utanför Vinga fyr.Av Mia Blomgren.Programmet är från 2015.Maila gärna Mia: mia.blomgren@sverigesradio.seSe den animerade filmen om Nisse och arbetet med filmen härHär hittar du Mia Blomgren hemsida

Mia Blomgrens gäst är 28 år och trött på att definieras, både utifrån sitt utseende och sina diagnoser. Hon funderar om lösningen ligger i åldrandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Mia Blomgrens dokumentärserie ”Mia och lyssnarna” möter hon människor som har hört av sig. Ibland är de berörda, ibland upprörda. Alla med sina egna perspektiv på samhällsutvecklingen. I Mia Blomgrens program är inga ämnen för kontroversiella eller för små för att belysas.Nya avsnitt släpps den första i varje månad.Programmet gjordes 2024.För att kontakta Mia mailar du mia.blomgren@sverigesradio.se.

Barakat är en av de människor som Mia Blomgren möter på sin vandring genom bostadsområdet Drömstan i Lidköping. För det var här som Mia tillbringade sin barndoms somrar och nu är hon tillbaka igen. Mia går runt i Drömstan med sin bandspelare och ett foto taget runt 1975. På bilden står hon och hänger mot en klätterställning och i bakgrunden ser man ett av trevåningshusen i arbetarklass-området Drömstan där Mias farmor och farfar Ing-Britt och Ruben bodde. Det är härifrån Mia har sina allra första minnen av Lidköping eller Lischöping som det heter på västgötska.– Jag är uppvuxen här i Drömstan säger Sandra när Mia ringer på, och här bor typ hela min familj. Drömstan är en plats jag trivs på och ja, jag lever min dröm. Men när Mia frågar om hon kanske ändå har någon dröm kvar så svarar Sandra att ja, det har hon.Möt Barakat, Ingrid och Sandra, några av invånarna i Drömstan i det första avsnittet av Mia Blomgrens påbörjade dokumentärprojekt Lischöping Stories. Programmet är gjort 2019.Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand & Petter Winnberg.Här hittar du Mia Blomgrens alla program.

Följ med Mia Blomgren till Majorna i Göteborg där hon ställer frågan hur det egentligen står till med vår självkänsla. Och vad självkänsla har med det svenska självgnället att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är mycket enklare att räkna upp allt jag INTE kan än tvärtom, säger Ulla och försöker förtvivlat komma på NÅGOT som hon är bra på. 13-åriga Thomas vaknade upp en dag och plötsligt var det där, det goda självförtroendet. Men Lisa som sitter på parkbänken och dricker öl har monterat ned spegeln i hallen.Förutom att vi svenskar har en tendens att gnälla på allt från samhället till vädret så vänder vi också missnöjet mot oss själva. Böcker om hur man bygger upp sitt självförtroende säljer som glass i solsken. Hur står det egentligen till med vår självkänsla?Följ med på en rundvandring i stadsdelen Majorna i Göteborgoch lyssna på människors tankar kring det svenska självgnället.En dokumentär från 2006.

Följ med Mia Blomgren till Lidköping där hon lyssnar på folks funderingar om den gnällande svensken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag gnäller mest hela tiden, säger en av gubbarna som står och hänger på Lidköpings torg. Han hävdar att det är hans demokratiska rättighet att gnälla.Café-innehavaren Kazimir menar att hans kunder klagar från det de kommer tills dess att de går och att klagan kan vara ett sätt att få känna gemenskap.På resebyrån får Annelie ta emot reklamationer för att det har regnat en dag på utlandsresan och taxichaffören Nils Erik har många gånger önskat ett snabbt slut på färden så han slipper höra på passagerarnas gnäll.Vad är det då vi klagar på och varför är vi så missnöjda? Följ med till Lidköping, staden vid Vänern, och lyssna på folks funderingar om den gnällande svensken.I programmet hörs Kazimir, Rolf, Sven och Sven, Fatima, Zahira, Annelie, Folke, Louisa och skomakare Davidsson. En dokumentär från 2006.

Polisen Lotti Wennström gissar att hon i sitt yrke tittat på en miljon barnpornografiska bilder. Hon och hennes kollegor berättar om sitt arbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi brukar säga att en bild är en sak att titta på, en film är lite värre, men en film med ljud är absolut det svåraste. Under tio års arbete har Bosse Norgren tittat på 100 000 barnpornografiska bilder. Björn Sellström tror att han sett 500 000 och Lotti Wennström gissar att hon tittat på en miljon bilder.I ett av de största beslagen av barnpornografiska bilder som har gjorts i Sverige fann polisen tre miljoner bilder i en dator. Det innebär att om en polis tittar på varje bild i fem sekunder så skulle det ta denna person tre år att hinna granska alla dessa bilder.Möt tre poliser som berättar om sitt arbete med att granska bilder på nätet av sexuella övergrepp på barn.Vi vill varna för grovt sexuellt i programmet.En dokumentär från 2008 av Mia Blomgren

Nyfödda barn. Små mjuka varelser, helt oförstörda. Perfekta. Eller en orkidé eller en hund. Något odiskutabelt positivt. Det perfekta har blivit en drivkraft för många. En dokumentär från 2007. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De flesta av oss har en referenspunkt i det perfekta, det som gör att vi strävar efter att bli bättre, att leta lite till, att kämpa vidare. Det kan vara en nästan fanatisk jakt på unika orkidéer. Eller en enveten finslipning av rörelser vid balettstången i takt med att kroppen går sönder av samma strävan. En hunduppfödning där man omedelbart kan räkna upp individens brister i förhållande till hundrasidealet. Fastän man älskar själva hunden.Det perfekta har namn som grand jeté, Akalla, Paphiopedilum vinicolor – och heroin.Lyssna på berättelser om människors strävan efter det fulländade och det fullkomliga.En dokumentär från 2007 av Mia Blomgren.

I Sverige finns det runt 3000 människor med efternamnet Blomgren. En av dem, Mia, har mött tre andra Blomgrenare för att prata om vilka roller vi spelar i vardagen. En dokumentär från 2004. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Prästen Lars, häxan Carina och poeten Hampus André Blomgren berättar om huruvida de är bra eller dåliga vardagsmänniskor, vilka roller de spelat beroende på vilken vardag de vid olika tillfällen har haft i sina liv och vilka de är idag.Men allt är inte som det först ser ut att vara. Det finns en katt bland hermelinerna, en oäkta Blomgren med en påhittad vardag.En dokumentär från 2017 av Mia Blomgren.

80-åriga Ursula gjorde uppror mot Svenssonlivet och utforskade sig själv via New Age-filosofin. Ett program om friheten i att få vara en jävla kärring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Mia Blomgrens nya dokumentärserie möter hon människor som hört av sig. Ibland är de berörda, ibland upprörda. Alla med sina egna perspektiv på samhällsutvecklingen. I Mia Blomgrens program är inga ämnen för kontroversiella eller för små för att belysas.Nya avsnitt släpps den första i varje månad.Programmet gjordes 2023.Hör alla program av Mia Blomgrens i appen Sveriges Radio Play.För att kontakta Mia mailar du mia.blomgren@sverigesradio.se.

Per-Anders hör Mias program och inser att hon är den vänliga punkaren från hans barndom i Lidköping. Nu möts de igen för första gången på 40 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Mia Blomgrens nya dokumentärserie möter hon människor som hört av sig. Ibland är de berörda, ibland upprörda. Alla med sina egna perspektiv på samhällsutvecklingen. I Mia Blomgrens program är inga ämnen för kontroversiella eller för små för att belysas.Nya avsnitt släpps den första i varje månad.Programmet gjordes 2023.Hör alla program av Mia Blomgrens i appen Sveriges Radio Play.För att kontakta Mia mailar du mia.blomgren@sverigesradio.se.

Klara ber alltid om ursäkt för sig själv och har svårt att identifiera sig med medelklasslivet. Ett samtal om yttre och inre krav och att våga säga nej. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Mia Blomgrens nya dokumentärserie möter hon människor som hört av sig. Ibland är de berörda, ibland upprörda. Alla med sina egna perspektiv på samhällsutvecklingen. I Mia Blomgrens program är inga ämnen för kontroversiella eller för små för att belysas.Nya avsnitt släpps den första i varje månad.Programmet gjordes 2023.Lyssna gärna vidare på Mia Blomgrens program i Sveriges Radio Play.För att kontakta Mia mailar du mia.blomgren@sverigesradio.se.

Att få cancer utan att få ersättning gjorde Are psykiskt knäckt. Ett program om att bli sjuk i Sverige, landet du hjälpt till att bygga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Mia Blomgrens nya dokumentärserie möter hon människor som hört av sig. Ibland är de berörda, ibland upprörda. Alla med sina egna perspektiv på samhällsutvecklingen. I Mia Blomgrens program är inga ämnen för kontroversiella eller för små för att belysas.Nya avsnitt släpps den första i varje månad.Programmet gjordes 2023.Lyssna gärna vidare på Mia Blomgrens program i Sveriges Radio Play.För att kontakta Mia mailar du mia.blomgren@sverigesradio.se

Mordet på Lilians 16-årige son är fortfarande ouppklarat. Hör om sorgearbetet och när Mia och Lilian resonerar om medias exploatering av det våldsamma Sverige. I Mia Blomgrens nya reportageserie möter hon människor som hört av sig. Ibland är de berörda, ibland upprörda. Alla med sina egna perspektiv på samhällsutvecklingen. I Mia Blomgrens program är inga ämnen för kontroversiella eller för små för att belysas.Första avsnittet i serien släpps 1 juli 2023 och sedan publiceras ett program den första i varje månad. Lyssna gärna vidare på Mia Blomgrens program i Sveriges Radio Play.För att kontakta Mia mailar du mia.blomgren@sverigesradio.se.

Om pappa säger att jag ser ner på arbetare ligger det något i det säger studenten William. Under 30 år har Mia intervjuat arbetarklassen och undrar hur så tydliga röster har kunnat förbises så länge. – Att åka hissen upp till sin lägenhet och inte kunna samtala med folk då känner man sig som en minoritet, säger nattsköterskan Ing-Marie till Mia år 1994. Men här där vi bor nu kan man snabbt gå mellan sitt språk och ren svenska och i sandlådan pratar barnen svenska. Det känns skönt och jag känner mig hemma och jag vet att jag blir förstådd här, fortsätter hon.I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?I det här programmet har Mia valt ut program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med människor från arbetarklassen:1994: Nattsköterskan Ing-Marie berättar om varför hon efter många år i förorten Alby till slut kände sig tvungen att flytta därifrån med sina barn.2003: Italienaren Giorgio kom som ung man till Sverige i en tid då industrierna i Västerås och övriga Sverige skrek efter arbetskraft. Nu på ålderns höst känner han en stolthet över att han arbetat och betalat skatt i hela sitt liv.1993 - 2023: Ett potpurri av röster med bl a barnmorskan moder Svea alias Svea Nilsson om hur mycket hon ogillar att man skiljer på folk och folk. 2021: Studenten William och pappa Kari om fnurran på tråden dem emellan när William påbörjar sin klassresa från den invandrade finska arbetarklassen till den högutbildade medelklassen i det akademiska Uppsala. Pappa Kari känner enorm stolthet men vill samtidigt inte att William ska glömma bort arbetarklassens värderingar. Möt Ing-Marie, Giorgio, William & Kari och andra i det femte avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.Programmet är gjort 2023.

Jag har varit fackpamp och har använt härskartekniker, säger Ingemar. Mia har intervjuat många idealister under 30 år och funderar på att även den goda kampen riskerar att tippa över i åsikts-tyranni. – Bildning i sin verkliga mening kan ju bara vara att skaffa sig en allsidig uppfattning för att kunna få en helhetsbedömning och därmed tänka självständigt. Och vi gjorde det i alldeles för liten utsträckning. Man såg det man ville se sa, säger maoisten Ronny till Mia år 1995.I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?I det här programmet har Mia valt ut program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med dom som kallas idealister:1995: Den före detta maoisten Ronny berättar om lyckan han kände vid det första besöket i Peking men också om insikten han senare fick om vad människor hade utsatts för i kinesiska kulturrevolutionen som pågått under hans besök.2007: Prästen Marta bryr sig inte att hon av vissa ses som politisk korrekt. Hon är rätt säker på vad och vem man får skoja om och tycker definitivt inte om blondin-skämt.2012: Den pensionerade Fackpampen Ingemar minns tillbaka hur han använt sig av härskartekniker för att skrämma och tysta människor när han vill få sin vilja fram.2013: Rullstolsburna aktivisten Anders hävdar att Mia har fördomar mot funktionsnedsatta samtidigt som han själv blir osäker på om han är kvinnohatare eller inte.Möt Ronny, Marta, Ingemar och Anders i det fjärde avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.Programmet är gjort 2023.

I den akademiska världen där jag befinner mig har folk på landet både dålig smak och dåliga åsikter menar Sanna. Mia skildrar hur värderingar förändrats hos svenska klassresenärer under tre decennier. – Det är lätt hänt i akademikerkretsar att man tycker att man är lite förmer än andra och det har jag tyckt själv också och sagt jävla arbetare om det varit en lastbil på vägen. Men jag tror inte jag varit så rasistisk. Men det är ju rasism det också egentligen att säga att någon är dittan eller dattan, säger före detta vd:n Pär till Mia.I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?I det här programmet har Mia valt ut program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med människor ur dom som kallas eliten:1993 och 2003: Greve Carl Bonde om huruvida han tillhör överklassen eller inte och vad man kan tänkas få med sig fördelar av att gå på internatskolan Lundsberg2002: Föräldrar och personal på Föräldrakooperativet Musica om klass-segregationen som kan uppstå när den välutbildade medelklassen väljer daghem.2012: Forskaren Sanna om de uppfattningar om underklass och arbetarklass hon möter på Lunds universitet.2017: Fd vdn Pär om hur hans syn på andra grupper i samhället förändrades under klassresans gång och tankar som uppkom då han blev svårt sjuk och därefter förtidspensionerad.Möt Carl, Sanna, Pär och andra i det tredje avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.Programmet är gjort 2023.

Vi ville passa in, säger finskan Marietta. Under 30 år har Mia undersökt varför vissa invandrarkvinnor fått ett bättre liv i det jämställda Sverige medan andra fastnat i den gamla kulturens förtryck. – Jag var 16 år när vi förlovade oss och han hade åkt in från Turkiet, berättar Feliz för Mia när de sågs för 25 år sedan år 1998. Så det bara blev så att vi gifte oss och ja, det har nog med traditioner att göra, fortsätter hon.I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?I det här programmet har Mia valt ut program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med invandrarkvinnor:1998: Finska Marietta om att genom sitt arbete som städerska uppnå drömmen om volvo och sommarstuga och viljan att anpassa sig till det nya landets kultur.1998: Syrianska Feliz om att växa upp i det moderna Sverige men samtidigt ingå i en urgammal hederskultur och redan som liten flicka förberedas på giftermål.2006: De unga flickorna Yasmin och Fatima om att vara en lydig eller en olydig dotter i en kultur som förtrycker och kontrollerar deras minsta rörelse.2021: Ingenjören Sima om att vara en helt vanlig duktig flicka och bränna ut sig i jakten på erkännande från både den invandrade föräldragenerationen och svenskarna.Möt Marietta, Feliz, Fatima, Yasmin och Sima i det andra avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.Programmet är gjort 2023.

Vi killar är ensamma sa Pontus till Mia för 30 år sedan. Hon funderar nu på hur mansrollen förändrats i Sverige. Hur är det att vara man i ett land som uppmanar männen att bejaka sina mjukare sidor? – Jag tror inte det är många som lyssnar på de unga männen, säger ståuppkomikern Pontus till Mia 1993 då hon porträtterar honom i sin allra första dokumentär i P1. Det är oftast unga kvinnor alla fixerar sig vid i tidningar och så där, fortsätter han.I tre decennier har Mia skildrat Sverige och svenskarna och nu lägger hon ännu ett pussel med ett urval av sina dokumentärer för att skildra hur värderingar påverkar en samhällsutveckling. För vad är det att vara människa i kungadömet Sverige?I det här programmet har Mia valt ut fem program från sin 30-åriga radioproduktion där hon pratar med just män:1993: Unge ståuppkomikern Pontus om att vara en känslig kille och avundas kvinnor deras möjlighet att vara både starka och svaga.2000: Pojken Paul som blev rånad och inte gjorde motstånd och som nu känner sig som en fegis. Nu ligger det stora hoppet till att rånarna ska åtalas.2007: Stuntmannen Lars som varit med i flera James Bond-filmer och som får ett skrattanfall när Mia frågar om han hör dåligt.2013: Tatueraren Martin som tatuerar Peter och deras tankar kring begreppet “kvinnohat” som då för 10 år sedan användes mer än frekvent.2016: Ante som är funktionsnedsatt (eller handikappad som han själv föredrar att säga) som varit utsatt för både psykisk och fysisk misshandel i sina relationer.Möt Pontus, Paul, Lars, Martin, Peter och Ante i det första avsnittet av Mia Blomgrens serie 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.Musiken i programmet är komponerad av Niklas Fernqvist och har titeln Sång för V och illustrationerna är gjorda av Klara Swantesson.Programmet är gjort 2023.

Det borde inte finnas så många tystnadskulturer i Sverige, menar Mia Blomgren. Vår lagstiftning för yttrandefriheten är gedigen med ändå pratar människor om att de ingår i olika tystnadskulturer. Sverige är en demokrati och då är det märkligt att så många ställer sig upp och säger att här finns en tystnadskultur. Den ekvationen går inte i hop, säger Mia Blomgren. Randi Mossige-Norheim arbetar som grävande journalist på Sveriges Radio. Hon och dokumentärmakaren Mia Blomgren samtalar här om tystnadskultur och yttrandefrihet. Tystnadskultur är ju inte något som bara finns, som nåt spöke eller så. Tystnadskulturer består av människor, det är vi som bor här i Sverige. Det är vi som är delar av den här tystnadskulturen, säger Mia Blomgren. Intervjun är gjord juni 2022.

Hur kommer det sig att vi fortfarande pratar om tystnader kring åsikter? Det är nu femton år sedan Mia gjorde serien Politiskt(-in)korrekt då hon pratade med människor om vad man fick säga eller inte. En övergripande tystnadskultur har vi ju men frågan är om den är skadlig som många vill slå upp det som? frågar sig Christel när Mia återigen läser upp den långa lista med platser i svenskt samhällsliv där folk menar att det finns en tystnadskultur. Eller är det faktiskt en ren överlevnadsinstinkt att inte i alla lägen säga exakt vad man tycker, tänker och känner? Mia fortsätter samtalen med förtidspensionerade mc-föraren Christel och även Fågelfarbrodern. Vi får också förklaringen till varför Mia har valt just jazzmusik till serien då hon berättar om sin första clash med gruppen på Majornas Småbarnsskola anno 1970. Vi har ju en stark kultur av konsensus i Sverige fortsätter Christel men har vi inte alltid haft det? Det undrar jag också, säger Mia och ber Christel att lyssna på den numera klassiska program-serien Politiskt(-in)korrekt från 2007. Då, som nu, satt folk vid sina köksbord och klagade på hur lågt i tak det var i samhällsdebatten. Har tiden stått still?Möt Christel, Fågelfarbrodern och annat vanligt folk i det femte avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur.Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.Programmet är gjort 2022.

Hur kommer det sig att vi fortfarande pratar om tystnader kring åsikter? Det är nu femton år sedan Mia gjorde serien Politiskt(-in)korrekt då hon pratade med människor om vad man fick säga eller inte. En övergripande tystnadskultur har vi ju men frågan är om den är skadlig som många vill slå upp det som? frågar sig Christel när Mia återigen läser upp den långa lista med platser i svenskt samhällsliv där folk menar att det finns en tystnadskultur. Eller är det faktiskt en ren överlevnadsinstinkt att inte i alla lägen säga exakt vad man tycker, tänker och känner? Mia fortsätter samtalen med förtidspensionerade mc-föraren Christel och även Fågelfarbrodern. Vi får också förklaringen till varför Mia har valt just jazzmusik till serien då hon berättar om sin första clash med gruppen på Majornas Småbarnsskola anno 1970. Vi har ju en stark kultur av konsensus i Sverige fortsätter Christel men har vi inte alltid haft det? Det undrar jag också, säger Mia och ber Christel att lyssna på den numera klassiska program-serien Politiskt(-in)korrekt från 2007. Då, som nu, satt folk vid sina köksbord och klagade på hur lågt i tak det var i samhällsdebatten. Har tiden stått still?Möt Christel, Fågelfarbrodern och annat vanligt folk i det femte avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur.Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.Programmet är gjort 2022.

Hur kommer det sig att vi fortfarande pratar om tystnader kring åsikter? Det är nu femton år sedan Mia gjorde serien Politiskt(-in)korrekt då hon pratade med människor om vad man fick säga eller inte. – En övergripande tystnadskultur har vi ju men frågan är om den är skadlig som många vill slå upp det som? frågar sig Christel när Mia återigen läser upp den långa lista med platser i svenskt samhällsliv där folk menar att det finns en tystnadskultur. Eller är det faktiskt en ren överlevnadsinstinkt att inte i alla lägen säga exakt vad man tycker, tänker och känner?Mia fortsätter samtalen med förtidspensionerade mc-föraren Christel och även Fågelfarbrodern. Vi får också förklaringen till varför Mia har valt just jazzmusik till serien då hon berättar om sin första clash med gruppen på Majornas Småbarnsskola anno 1970.– Vi har ju en stark kultur av konsensus i Sverige fortsätter Christel men har vi inte alltid haft det? Det undrar jag också, säger Mia och ber Christel att lyssna på den numera klassiska program-serien Politiskt(-in)korrekt från 2007. Då, som nu, satt folk vid sina köksbord och klagade på hur lågt i tak det var i samhällsdebatten. Har tiden stått still?Möt Christel, Fågelfarbrodern och annat vanligt folk i det femte avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur.Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.Programmet är gjort 2022.

Christels åsikter stämmer ofta inte med den gängse normen så numera räknar hon med att folk tycker att hon är en idiot. Hon vet att ensamheten är priset hon betalar för sin individualitet. Vill man ha ett ärligt svar så kan man fråga mig men vill man ha bekräftelsebehovet tillfredsställt då ska man inte fråga mig! utbrister Christel när Mia hör av sig.Christel, som åkt motorcykel sedan hon var barn, skrev ett lång och rörande brev till Mia efter programserien Min Spegel - De mobbade och Mia blir nyfiken på Christels historier om de spänningar som uppstått mellan henne och grupper hon mött i sitt liv. Kan det vara så att den arbetslöshet som Christel hamnat i faktiskt har att göra med att hon är annorlunda på insidan?Mia gör också ett återbesök hos Fågelfarbrorn som hon senast träffade i serien Vanligt Folk. Då frågade hon Staffan som han egentlige heter vilken som var Sveriges vanligaste fågel? Svaret blev lövsångaren, något som var en nyhet för vanligt folk. Nu är frågan till Fågelfarbrorn istället om han vet en fågel som är väldigt tyst? Och förresten, vad har han själv för förhållande till tystnad.Möt Christel och Fågelfarbrorn i det fjärde avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur. Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.Programmet är gjort 2022.

Christels åsikter stämmer ofta inte med den gängse normen så numera räknar hon med att folk tycker att hon är en idiot. Hon vet att ensamheten är priset hon betalar för sin individualitet. – Vill man ha ett ärligt svar så kan man fråga mig men vill man ha bekräftelsebehovet tillfredsställt då ska man inte fråga mig! utbrister Christel när Mia hör av sig.Christel, som åkt motorcykel sedan hon var barn, skrev ett lång och rörande brev till Mia efter programserien Min Spegel - De mobbade och Mia blir nyfiken på Christels historier om de spänningar som uppstått mellan henne och grupper hon mött i sitt liv. Kan det vara så att den arbetslöshet som Christel hamnat i faktiskt har att göra med att hon är annorlunda på insidan?Mia gör också ett återbesök hos Fågelfarbrorn som hon senast träffade i serien Vanligt Folk. Då frågade hon Staffan som han egentlige heter vilken som var Sveriges vanligaste fågel? Svaret blev lövsångaren, något som var en nyhet för vanligt folk. Nu är frågan till Fågelfarbrorn istället om han vet en fågel som är väldigt tyst? Och förresten, vad har han själv för förhållande till tystnad.Möt Christel och Fågelfarbrorn i det fjärde avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur.Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.Programmet är gjort 2022.

Christels åsikter stämmer ofta inte med den gängse normen så numera räknar hon med att folk tycker att hon är en idiot. Hon vet att ensamheten är priset hon betalar för sin individualitet. Vill man ha ett ärligt svar så kan man fråga mig men vill man ha bekräftelsebehovet tillfredsställt då ska man inte fråga mig! utbrister Christel när Mia hör av sig.Christel, som åkt motorcykel sedan hon var barn, skrev ett lång och rörande brev till Mia efter programserien Min Spegel - De mobbade och Mia blir nyfiken på Christels historier om de spänningar som uppstått mellan henne och grupper hon mött i sitt liv. Kan det vara så att den arbetslöshet som Christel hamnat i faktiskt har att göra med att hon är annorlunda på insidan?Mia gör också ett återbesök hos Fågelfarbrorn som hon senast träffade i serien Vanligt Folk. Då frågade hon Staffan som han egentlige heter vilken som var Sveriges vanligaste fågel? Svaret blev lövsångaren, något som var en nyhet för vanligt folk. Nu är frågan till Fågelfarbrorn istället om han vet en fågel som är väldigt tyst? Och förresten, vad har han själv för förhållande till tystnad.Möt Christel och Fågelfarbrorn i det fjärde avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur. Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.Programmet är gjort 2022.

Therese som varit mobbad i hela sin barndom trodde knappt det var sant när mobbningen fortsatte under utbildningen till konditor. Tystnaden lägrade sig över arbetsplatsen och även hon själv höll mun. Jag kunde inte ens gå på toaletten utan att be om lov. Då fick jag stå med händerna bakom ryggen och ibland blev det nej, det gick inte att ifrågasätta, berättar Therese för Mia. Det är ju så att när man själv blir orättvist behandlad och när man även ser andra bli illa behandlade men inte säger något så kommer man på sig själv med att man ju har blivit en del av problemet. Några gånger försökte jag stå upp för mig själv, säga ifrån men blev nedslagen och då vill man bli den där konforma massan för man vill så gärna att dom ska tycka om en. Men sedan går man hem och känner ett stort självförakt, säger Therese. Förutom Therese får ni höra den namnlöse vakteltuppen. För Therese har valt att inte namnge sina vaktlar. Ger man en tupp ett namn är det svårare att sedan lägga den på tallriken. Tilltalar man en människa med dess namn är det svårare att frysa ut den personen, menar Therese.Möt Therese och den anonyme vakteltuppen i det tredje avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur.Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.Programmet är gjort 2022.

Therese som varit mobbad i hela sin barndom trodde knappt det var sant när mobbningen fortsatte under utbildningen till konditor. Tystnaden lägrade sig över arbetsplatsen och även hon själv höll mun. Jag kunde inte ens gå på toaletten utan att be om lov. Då fick jag stå med händerna bakom ryggen och ibland blev det nej, det gick inte att ifrågasätta, berättar Therese för Mia. Det är ju så att när man själv blir orättvist behandlad och när man även ser andra bli illa behandlade men inte säger något så kommer man på sig själv med att man ju har blivit en del av problemet. Några gånger försökte jag stå upp för mig själv, säga ifrån men blev nedslagen och då vill man bli den där konforma massan för man vill så gärna att dom ska tycka om en. Men sedan går man hem och känner ett stort självförakt, säger Therese. Förutom Therese får ni höra den namnlöse vakteltuppen. För Therese har valt att inte namnge sina vaktlar. Ger man en tupp ett namn är det svårare att sedan lägga den på tallriken. Tilltalar man en människa med dess namn är det svårare att frysa ut den personen, menar Therese.Möt Therese och den anonyme vakteltuppen i det tredje avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur.Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.Programmet är gjort 2022.

Therese som varit mobbad i hela sin barndom trodde knappt det var sant när mobbningen fortsatte under utbildningen till konditor. Tystnaden lägrade sig över arbetsplatsen och även hon själv höll mun. – Jag kunde inte ens gå på toaletten utan att be om lov. Då fick jag stå med händerna bakom ryggen och ibland blev det nej, det gick inte att ifrågasätta, berättar Therese för Mia.– Det är ju så att när man själv blir orättvist behandlad och när man även ser andra bli illa behandlade men inte säger något så kommer man på sig själv med att man ju har blivit en del av problemet. Några gånger försökte jag stå upp för mig själv, säga ifrån men blev nedslagen och då vill man bli den där konforma massan för man vill så gärna att dom ska tycka om en. Men sedan går man hem och känner ett stort självförakt, säger Therese. Förutom Therese får ni höra den namnlöse vakteltuppen. För Therese har valt att inte namnge sina vaktlar. Ger man en tupp ett namn är det svårare att sedan lägga den på tallriken. Tilltalar man en människa med dess namn är det svårare att frysa ut den personen, menar Therese.Möt Therese och den anonyme vakteltuppen i det tredje avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur.Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.Programmet är gjort 2022.

Sara tog beslutet att lämna Sverige för att slippa anpassa sig till alla normer både i samhället i stort men också inom den egna familjen. Men i själ och hjärta kommer hon alltid att vara svensk. Jag tycker om att vara en fritänkare, säger översättaren Sara när Mia ringer upp henne i tyska Bayern. Men det är inte självvalt, fortsätter hon. Det har mest blivit så av en inre nödvändighet för att jag inte kan vara tyst när jag känner att det finns outtalade konflikter. Som i min familj. Så redan som barn gick jag fram till mobbare på skolgården och frågade vad dom höll på med. Lastbilschauffören Per-Olof har cirka 78 000 timmar av körning och ensamhet i bilen bakom sig men han är också fackligt engagerad. Om man är tillräckligt tjurskallig och tror tillräckligt mycket på en sak då tror jag inte man blir drabbad av en tystnadskultur därför att man tror så starkt på det man jobbar för, menar Per-Olof.Möt Sara och Per-Olof i det andra avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur. Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.Programmet är gjort 2022.

Sara tog beslutet att lämna Sverige för att slippa anpassa sig till alla normer både i samhället i stort men också inom den egna familjen. Men i själ och hjärta kommer hon alltid att vara svensk. – Jag tycker om att vara en fritänkare, säger översättaren Sara när Mia ringer upp henne i tyska Bayern. Men det är inte självvalt, fortsätter hon.– Det har mest blivit så av en inre nödvändighet för att jag inte kan vara tyst när jag känner att det finns outtalade konflikter. Som i min familj. Så redan som barn gick jag fram till mobbare på skolgården och frågade vad dom höll på med. Lastbilschauffören Per-Olof har cirka 78 000 timmar av körning och ensamhet i bilen bakom sig men han är också fackligt engagerad.– Om man är tillräckligt tjurskallig och tror tillräckligt mycket på en sak då tror jag inte man blir drabbad av en tystnadskultur därför att man tror så starkt på det man jobbar för, menar Per-Olof.Möt Sara och Per-Olof i det andra avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur.Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.Programmet är gjort 2022.

Sara tog beslutet att lämna Sverige för att slippa anpassa sig till alla normer både i samhället i stort men också inom den egna familjen. Men i själ och hjärta kommer hon alltid att vara svensk. Jag tycker om att vara en fritänkare, säger översättaren Sara när Mia ringer upp henne i tyska Bayern. Men det är inte självvalt, fortsätter hon. Det har mest blivit så av en inre nödvändighet för att jag inte kan vara tyst när jag känner att det finns outtalade konflikter. Som i min familj. Så redan som barn gick jag fram till mobbare på skolgården och frågade vad dom höll på med. Lastbilschauffören Per-Olof har cirka 78 000 timmar av körning och ensamhet i bilen bakom sig men han är också fackligt engagerad. Om man är tillräckligt tjurskallig och tror tillräckligt mycket på en sak då tror jag inte man blir drabbad av en tystnadskultur därför att man tror så starkt på det man jobbar för, menar Per-Olof.Möt Sara och Per-Olof i det andra avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur. Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.Programmet är gjort 2022.

Hur många tystnadskulturer kan ett land härbärgera? undrar Mia Blomgren i sin nya serie Tystnadskultur. Listan där människor menar att det finns en tystnadskultur är oändlig. Så vad är det frågan om? I serien Tystnadskultur tar Mia Blomgren kontakt med några av sina lyssnare för att undersöka vad människor egentligen menar när de pratar om tystnadskultur. Jag är väl så gammal nu att jag inte bryr mig om vad folk tycker och tänker längre, säger 81-åriga f d barnsjuksköterskan Eivor som skrev till Mia efter Vanligt Folk-serien. Det finns ju en jantelag i Sverige fortsätter Eivor och minns tillbaka när hon som 16-åring första gången stötte på det svenska klassamhället. Kan det ha varit ett exempel på tystnadskultur? undrar Eivor.Den nu pensionerade verkstads-arbetaren Martti tycker att svenskarna är mycket mer konflikträdda än finnarna men han är också medveten om att vanligt folk, som han själv, bär både mod och feghet inom sig samtidigt. Jag är ingen enkel människa, säger Martti när han ser tillbaka på sitt liv och vad han åsamkat andra.Möt Eivor och Martti i det första avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur.Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.Programmet är gjort 2022.

Hur många tystnadskulturer kan ett land härbärgera? undrar Mia Blomgren i sin nya serie Tystnadskultur. Listan där människor menar att det finns en tystnadskultur är oändlig. Så vad är det frågan om? I serien Tystnadskultur tar Mia Blomgren kontakt med några av sina lyssnare för att undersöka vad människor egentligen menar när de pratar om tystnadskultur.– Jag är väl så gammal nu att jag inte bryr mig om vad folk tycker och tänker längre, säger 81-åriga f d barnsjuksköterskan Eivor som skrev till Mia efter Vanligt Folk-serien. Det finns ju en jantelag i Sverige fortsätter Eivor och minns tillbaka när hon som 16-åring första gången stötte på det svenska klassamhället. Kan det ha varit ett exempel på tystnadskultur? undrar Eivor.Den nu pensionerade verkstads-arbetaren Martti tycker att svenskarna är mycket mer konflikträdda än finnarna men han är också medveten om att vanligt folk, som han själv, bär både mod och feghet inom sig samtidigt.– Jag är ingen enkel människa, säger Martti när han ser tillbaka på sitt liv och vad han åsamkat andra.Möt Eivor och Martti i det första avsnittet av Mia Blomgrens serie Svensk tystnadskultur.Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.Programmet är gjort 2022.

Hur många tystnadskulturer kan ett land härbärgera? undrar Mia Blomgren i sin nya serie Tystnadskultur. Listan där människor menar att det finns en tystnadskultur är oändlig. Så vad är det frågan om? I serien Tystnadskultur tar Mia Blomgren kontakt med några av sina lyssnare för att undersöka vad människor egentligen menar när de pratar om tystnadskultur. Jag är väl så gammal nu att jag inte bryr mig om vad folk tycker och tänker längre, säger 81-åriga f d barnsjuksköterskan Eivor som skrev till Mia efter Vanligt Folk-serien. Det finns ju en jantelag i Sverige fortsätter Eivor och minns tillbaka när hon som 16-åring första gången stötte på det svenska klassamhället. Kan det ha varit ett exempel på tystnadskultur? undrar Eivor.Den nu pensionerade verkstads-arbetaren Martti tycker att svenskarna är mycket mer konflikträdda än finnarna men han är också medveten om att vanligt folk, som han själv, bär både mod och feghet inom sig samtidigt. Jag är ingen enkel människa, säger Martti när han ser tillbaka på sitt liv och vad han åsamkat andra.Möt Eivor och Martti i det första avsnittet av Mia Blomgrens serie Tystnadskultur.Serien Tystnadskultur är en fortsättning på Vanligt Folk som ingår i dokumentär-projektet Klasskampen. Men Mia drar också i trådarna från sina serier Min spegel - De mobbade och den numera klassiska Politiskt (in)korrekt? från 2007. Det är dags för det långa perspektivet.Programmet är gjort 2022.

Philip är som många frustrerad över sitt eget mobilanvändande. Han blir riktigt upprörd när han tänker på allt digitalt skräp vi får i oss när vi slösurfar på mobilen. Som att äta snabbmat, menar han. Men jag minns så jättetydligt när jag fick min första mobil, fortsätter Philip, just för att den gav mig en sån märklig känsla av frihet. Jag kunde prata med människor var jag än var. Det känns inte helt orimligt att använda uttrycket oskyldigt, det var ju en telefon. Och möjligheten att faktiskt få kontakt med en annan människa. En mobiltelefon idag är ju motsatsen. Så min egen relation till mobilen är ambivalent. Det är ett fantastiskt verktyg för mängder med saker men det finns stora risker med det här verktyget så ja Möt Philip i det tredje avsnittet av Mia Blomgrens serie Mobilmänniskan. Alla programmen i denna serie är samlade i dokumentär-projektet Rapport från ett Kungadöme. Programmet är gjort 2021.

1996 köpte Mia sin första mobiltelefon, en Ericsson GA 628. Och på den vägen är det. Marina, som är lika gammal som Mia, har valt en helt annan väg och håller sig borta från den digitala världen. – Nä, jag började aldrig med Facebook, säger arbetsterapeuten Marina när Mia undrar hur det kommer sig att hon inte är beroende av sin mobil när alla andra är det. 23-åriga studenten Tuija blir däremot riktigt irriterad när Mia berättar om sin nya mobil-strategi. För Tuija kan inte styra sina impulser att gå in i mobilen och efteråt inser hon att det gått timmar. Så frustrationen stiger. Möt Tuija och Marina i det första avsnittet av Mia Blomgrens serie Mobilmänniskan. Alla programmen i denna serie är samlade i dokumentär-projektet Rapport från ett Kungadöme. Programmet är gjort 2021.

Lärarstudenten Amanda gjorde ett experiment att vara utan mobil. Det blev inte som hon tänkt sig. Fabriksarbetaren Christoffer är online dygnets alla vakna timmar och har varit så sedan han var barn. – Jag tycker det var fruktansvärt! säger Amanda när hon berättar för Mia om hur hon bodde själv i ett hus en vecka utan mobilen. Jag trodde jag skulle bli lugn som en skogsmunk fortsätter hon men det enda som hände var att jag mådde jättedåligt! Första gången Mia träffade Amanda var 2016 då de också samtalade om sociala medier och mobilanvändande. Och första gången Mia träffade Christoffer var 2018. Då berättade han för Mia om hur online-livet blev en tillflyktsort från mobbarna i skolan och hans enda väg bort från en total isolering och ensamhet. Idag har Christoffer försonats med att han har alla sina sociala kontakter via en skärm och att han lever hela sitt liv online. En fördel i Corona-tider? Möt Amanda och Christoffer i det andra avsnittet av Mia Blomgrens serie Mobilmänniskan. Alla programmen i denna serie är samlade i dokumentär-projektet Rapport från ett Kungadöme. Programmet är gjort 2021.

Philip är som många frustrerad över sitt eget mobilanvändande. Han blir riktigt upprörd när han tänker på allt digitalt skräp vi får i oss när vi slösurfar på mobilen. Som att äta snabbmat, menar han. – Men jag minns så jättetydligt när jag fick min första mobil, fortsätter Philip, just för att den gav mig en sån märklig känsla av frihet. Jag kunde prata med människor var jag än var. Det känns inte helt orimligt att använda uttrycket oskyldigt, det var ju en telefon. Och möjligheten att faktiskt få kontakt med en annan människa. En mobiltelefon idag är ju motsatsen. Så min egen relation till mobilen är ambivalent. Det är ett fantastiskt verktyg för mängder med saker men det finns stora risker med det här verktyget så ja… Möt Philip i det tredje avsnittet av Mia Blomgrens serie Mobilmänniskan. Alla programmen i denna serie är samlade i dokumentär-projektet Rapport från ett Kungadöme. Programmet är gjort 2021.

1996 köpte Mia sin första mobiltelefon, en Ericsson GA 628. Och på den vägen är det. Marina, som är lika gammal som Mia, har valt en helt annan väg och håller sig borta från den digitala världen. Nä, jag började aldrig med Facebook, säger arbetsterapeuten Marina när Mia undrar hur det kommer sig att hon inte är beroende av sin mobil när alla andra är det. 23-åriga studenten Tuija blir däremot riktigt irriterad när Mia berättar om sin nya mobil-strategi. För Tuija kan inte styra sina impulser att gå in i mobilen och efteråt inser hon att det gått timmar. Så frustrationen stiger. Möt Tuija och Marina i det första avsnittet av Mia Blomgrens serie Mobilmänniskan.  Alla programmen i denna serie är samlade i dokumentär-projektet Rapport från ett Kungadöme. Programmet är gjort 2021.

Lärarstudenten Amanda gjorde ett experiment att vara utan mobil. Det blev inte som hon tänkt sig. Fabriksarbetaren Christoffer är online dygnets alla vakna timmar och har varit så sedan han var barn. Jag tycker det var fruktansvärt! säger Amanda när hon berättar för Mia om hur hon bodde själv i ett hus en vecka utan mobilen. Jag trodde jag skulle bli lugn som en skogsmunk fortsätter hon men det enda som hände var att jag mådde jättedåligt! Första gången Mia träffade Amanda var 2016 då de också samtalade om sociala medier och mobilanvändande. Och första gången Mia träffade Christoffer var 2018. Då berättade han för Mia om hur online-livet blev en tillflyktsort från mobbarna i skolan och hans enda väg bort från en total isolering och ensamhet. Idag har Christoffer försonats med att han har alla sina sociala kontakter via en skärm och att han lever hela sitt liv online. En fördel i Corona-tider? Möt Amanda och Christoffer i det andra avsnittet av Mia Blomgrens serie Mobilmänniskan. Alla programmen i denna serie är samlade i dokumentär-projektet Rapport från ett Kungadöme. Programmet är gjort 2021.

Jag är tolerant mot de intoleranta, säger 13-årige August när han berättar om all skit han fått ta för att han råkar vara född med rött hår. Det är ju som rasism fast mot rödhåriga fortsätter han. Men August har aldrig slagit tillbaka mot sina plågoandar och menar att det är toleransen som vinner i längden. Mikaela retar sig på dom som vill vara coola och hon tror att andra retar sig på henne när hon drar ordvitsar. Jonathan bråkar en del med sin tvillingbror Glenn men tänker en del på det här med tolerans. För han vet att han inte är som andra men det gör inget för Jonathan vill vara unik. Lyssna på vad barn har att säga om det här med tolerans och intolerans i det andra programmet i sommarserien Jag retar mig på dig. Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Mia Blomgren har genom åren mött människor av alla slag. Människor som kämpat för att få vara sig själva och för att bli tolererade för det de är. Eller vill vara. Så hur lika är vi då egentligen? Lyssna på det fjärde och sista programmet i serien Jag retar mig på dig där Mia Blomgren går tillbaka i tiden i sin radioproduktion. Möt den avvikande byggjobbaren Robban, Sveriges första bodybuildingproffs Golge, häxan Carina och greve Bonde. Hör några av några av alla de människor Mia har mött under alla sina år med en mikrofon i handen. Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Mia Blomgren har genom åren mött människor av alla slag. Människor som kämpat för att få vara sig själva och för att bli tolererade för det de är. Eller vill vara. Så hur lika är vi då egentligen? Lyssna på det fjärde och sista programmet i serien Jag retar mig på dig där Mia Blomgren går tillbaka i tiden i sin radioproduktion. Möt den ”avvikande” byggjobbaren Robban, Sveriges första bodybuildingproffs Golge, häxan Carina och greve Bonde. Hör några av några av alla de människor Mia har mött under alla sina år med en mikrofon i handen. Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Vi är skyldiga andra människor tolerans, säger snickaren Ola. Men själv retar han sig något vansinnigt på djurrättsaktivister för att de tror att djuren har en själ. Djurälskaren Magali tror att andra kan reta sig på henne för att de innerst inne vet att hon egentligen har rätt. Och hon å sin sida retar sig på kapitalister. Möt snickaren, djurälskaren, kapitalisten och andra i ett stafett-program om varför vi retar oss så förbannat på varandra. Ett program från 2013 av Mia Blomgren.

Jag är tolerant mot de intoleranta, säger 13-årige August när han berättar om all skit han fått ta för att han råkar vara född med rött hår. Det är ju som rasism fast mot rödhåriga fortsätter han. Men August har aldrig slagit tillbaka mot sina plågoandar och menar att det är toleransen som vinner i längden. Mikaela retar sig på dom som vill vara coola och hon tror att andra retar sig på henne när hon drar ordvitsar. Jonathan bråkar en del med sin tvillingbror Glenn men tänker en del på det här med  tolerans. För han vet att han inte är som andra men det gör inget för Jonathan vill vara unik. Lyssna på vad barn har att säga om det här med tolerans och intolerans i det andra programmet i sommarserien Jag retar mig på dig. Ett program från 2013 av Mia Blomgren.