POPULARITY
Just when you thought Gustav Vasa was safe on his throne and their couldn't possibly be more rebellions, there's time for at least one more! And this is the biggest one yet! Famous eel-snatcher Nils Dacke leads rebells in Småland who are not onboard with Gustav's way of running the country. Check out our new YouTube video, in which Chris' vists Visby and talks about the 1361 battle! Edit: Enjoy a special early release due to us pressing the wrong button...!
Hos Måns Nilsson vid Kopparberget väntar man på att kungen ska komma. Istället är det Magister Olaus som anländer. Trummor ekar olycksbådande; en efter en kallas Måns vänner bort och halshuggs... Det jäser i riket och i maktens korridorer. Herman Israel vill inte låna kungen mer pengar. Sonen Erik är en rumlare och kungens makt hotas då Nils Dacke är på väg mot Stockholm för att störta honom samtidigt som dalkarlarna marscherar över Norrbro.Gustav Vasa gör sig redo att fly då olycksbådande, tunga steg hörs i trappan. Det är dalkarlen Engelbrekt som kommer för att skaka hand med kungen. Dalkarlarna är inte på marsch mot kungen, de är för honom – mot Dacke!Dramat utspelar sig i tid direkt efter Mäster Olof. Gustav Vasa har genomfört reformationen och befäster sin makt med brutalitet.Sverige 500 år: Gustav Vasa av August StrindbergI rollerna: Kungen – Edvin Adolphson, Prins Erik – Jarl Kulle, Prins Johan – Leif Hedberg, Drottning Margareta – Gerd Hein, Olaus Petri – Max von Sydow, Herman Israel – Yngve Nordwall, Jacob Israel – Bengt Rosén, Göran Persson – Toivo Pawlo, Måns Nilsson i Aspeboda – Rune Turesson, Anders Persson på Rankhyttan – Åke Engfeldt, Ingel Hansson – Gustaf Färingborg, Nils i Söderby – Åke Askner, Magister Stig – Tor Isedal, Måns Nilssons hustru – Kerstin Rabe, Barbro – Mimmo Wåhlander, Agda – Marianne Stjernqvist, Karin – Bibi Andersson, Markus – Nils Nygren, Stenbock – Thure Carlman, Hovmannen – Leif Forstenberg, Engelbrekt – Åke Fridell Rådgivare i dalmål: Folke Sundquist, Leif ForstenbergBearbetning: Herbert GreveniusLjud: Ernst FogelbergProducenter: Willy Peters och Palle Brunius Regi: Lars-Levi LaestadiusEn inspelning från Malmö 1959.
Dackefejden som startade vid midsommar år 1542 är det största bondeupproret i Nordens historia. Upprorsmannen Nils Dacke organiserade ett överfall på Gustav Vasas fogdar söder om Kalmar. Upproret spred sig snabbt till andra delar av Småland.I november 1542 kontrollerade upprorsmännen större delen av Småland, södra Östergötland och Öland. Kungen Gustav Vasa tvingades att förhandla om stillestånd och den 8 november slöts ett avtal om en ettårig vapenvila. Men Gustav Vasa hade aldrig för avsikt att acceptera en upprorsman vid makten.Det fanns ett utbrett missnöjde med den ogudaktige kungen som hade drivit in kyrkans egendomar och infört ”det kätterska lutheriet”. Allmogen ville inte överge sina fäders tro. Att mässan numer hölls på svenska kritiserades med ”att ett spenebarn snart från en dyngvagn kunde vissla fram en mässa.”Gustav Vasa hade sedan han kom till makten stärkt statsmakten och effektiviserat skatteuppbörden. Många extraskatter tyngde folket. År 1541 lade kungen beslag på 370 kilo silver från småländska kyrkor.Nils Dacke kom från en småbondesläkt som bodde i både de sydligaste delarna av Södra Möre härad (Kalmar län) och i det angränsande danska Blekinge. Redan år 1536 hade Nils Dacke dödat en fogde och levt som fredslös tills han betalade en bot på 200 riksdaler. Han blev ledaren för dackeupproret efter att han anfallit fogdar och en frälseman.I mars 1543 sårades Nils Dacke svårt i en strid med Gustav Vasa legotrupper när en kula gick igen hans båda lår. Dacke flydde och återupptog inte kampen mot Gustav Vasa förrän vid midsommar. Men kungamakten var för stark och Nils Dacke tvingades fly mot riksgränsen, men dödades några veckor senare. Upproret var nedslaget.Upprorsmän spårades upp förhördes under tortyr. Några avrättades och steglades medan andra fick sina gårdar beslagtagna och tvingades betala dryga böter.I reprisen av det nymixade avsnitt 53 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olle Larsson, dr i historia och lektor i historia vid Katedralskolan i Växjö som är aktuell med biografin Gustav Vasa – En furste bland furstar.Musiken i avsnittet är Claudio Monteverdis Quel Augelin Che Canta framförd av The Tudor Consort och utgiven under Creative Commons under Attribution 3.0 International License. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Podden är tillbaka med veckans andra avsnitt inför premiären mot Öster på måndag, där snapphanarna ska visa Nils Dacke och hans undersåtar att både veta hut och lära respekt. Broderskap ska förkunnas, rök ska blåsas ur svartvita munnar och upprorsfanor ska återigen höjas när BoIS tar sig an denna pissiga Superetta. För som vi alla vet är Landskrona vaggan för snapphanerebeller som går framåt när det gäller inte bakåt när det smäller. KOM SÅ RANDIGT!
Så har det blivit dags att avsluta poddsäsongen. I detta avsnitt talar vi om det dramatiska slutet på den stora Dackefejden samt om den långa historiska skugga som upprorsmannen Nils Dacke och hans uppror kastat. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Den rafflande utvecklingen fortsätter mellan Nils Dacke och kungen Gustav Vasa. Avtal om vapenstillestånd ingås och bryts om vartannat. I detta avsnitt blir det bakhållsöverfall i skogarna runt Kisa, det blir rebeller som surrar så runt Linköping där nya krav ställs på att allt ska återgå till "gammalt och fornt". Apropå surrande så fortsätter även den infernaliska kampen mot flugorna studion. Det firas jul på olika sätt i Kronoberg och i Stockholm 1542. Propagandakampanjer och nya slag följer. Häng med oss in på våren 1543, en vår då det fanns en självständig enklav i riket Sverige som hette Småland. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Gustav Vasa ist für die schwedische Geschichte eine entscheidende Figur. Vor 500 Jahren änderte er den Lauf der Geschichte. Im ersten Teil haben wir seine Jugend in der Kalmarer Union beleuchtet. Im zweiten Abschnitt ging es weiter mit dem Stockholmer Blutbad, Gustavs legendärer Flucht nach Dalarna und dem Befreiungskrieg. Jetzt sitzt Gustav Vasa auf dem schwedischen Thron. Aber seine Herrschaft ist noch lange nicht gesichert...
Nils Dacke. Vem var han, en modig frihetshjälte eller en farlig upprorsman? Dags att avslöja alla spännande och brutala fakta kring Dackefejden! Support till showen http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Nils Dacke är för de allra flesta ett väldigt bekant namn. Samtidigt är faktorerna och händelserna som ledde fram till den så kallade Dackefejden ibland något mer vaga. I avsnitt 11 av podden får vi lära oss mer om vem Dacke var, vad han kom från och vilka händelser som låg bakom det faktum att han skulle komma att leda det största bondeuppror som norden någonsin sett. Avsnittet bjuder på en resa i propaganda, myter och missuppfattningar kopplade både till Nils Dacke och kung Gustav Vasa. Visste du till exempel att Vasa var en riktig hejare på fake news? Hans påhittade historier om Dacke har överlevt tidens tand och lärdes till och med ut som sanningar i skolböcker ända in på 1980-talet. Vi går från gnistor till löpeld, och under upprorsårens tid är det mycket som hinner hända. Välkomna! Musik: Latché Swing - Hungaria freemusicarchive.org/music/Latch_Sw…_2008/Hungaria
Dackefejden som startade vid midsommar år 1542 är det största bondeupproret i Nordens historia. Upprorsmannen Nils Dacke organiserade ett överfall på Gustav Vasas fogdar söder om Kalmar. Upproret spred sig snabbt till andra delar av Småland.I november 1542 kontrollerade upprorsmännen större delen av Småland, södra Östergötland och Öland. Kungen Gustav Vasa tvingades att förhandla om stillestånd och den 8 november slöts ett avtal om en ettårig vapenvila. Men Gustav Vasa hade aldrig för avsikt att acceptera en upprorsman vid makten.Det fanns ett utbrett missnöjde med den ogudaktige kungen som hade drivit in kyrkans egendomar och infört ”det kätterska lutheriet”. Allmogen ville inte överge sina fäders tro. Att mässan numer hölls på svenska kritiserades med ”att ett spenebarn snart från en dyngvagn kunde vissla fram en mässa.”Gustav Vasa hade sedan han kom till makten stärkt statsmakten och effektiviserat skatteuppbörden. Många extraskatter tyngde folket. År 1541 lade kungen beslag på 370 kilo silver från småländska kyrkor. Nils Dacke kom från en småbondesläkt som bodde i både de sydligaste delarna av Södra Möre härad (Kalmar län) och i det angränsande danska Blekinge. Redan år 1536hade Nils Dacke dödat en fogde och levt som fredslös tills han betalade en bot på 200 riksdaler. Han blev ledaren för dackeupproret efter att han anfallit fogdar och en frälseman.I mars 1543 sårades Nils Dacke svårt i en strid med Gustav Vasa legotrupper när en kula gick igen hans båda lår. Dacke flydde och återupptog inte kampen mot Gustav Vasa förrän vid midsommar. Men kungamakten var för stark och Nils Dacke tvingades fly mot riksgränsen, men dödades några veckor senare. Upproret var nedslaget.Upprorsmän spårades upp förhördes under tortyr. Några avrättades och steglades medan andra fick sina gårdar beslagtagna och tvingades betala dryga böter.I avsnitt 53 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olle Larsson, dr i historia och lektor i historia vid Katedralskolan i Växjö som är aktuell med biografin Gustav Vasa – En furste bland furstar.Musiken i avsnittet är Claudio Monteverdis Quel Augelin Che Canta framförd av The Tudor Consort och utgiven under Creative Commons under Attribution 3.0 International License.Seeacast.com/privacyfor privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Bönderna i Småland kokade av ilska. Den nye kungen Gustav Vasa hade höjt skatten och plundrat deras kyrkor. Och argast av dem alla var Nils Dacke - ledaren för det stora bondeupproret mot kungen. I Historierummet i Barnradion hör du dramatiserade berättelser om kända historiska personer. Programmen passa för barn mellan 9-13 år. MEDVERKANDE Skådespelare: Maja Rung ,Jonas Jonnerby och Segal Mohamed Slutmix - Frida Claeson Johansson Berättare: Love Kahnlund Manus och ljud: Martin Engborg Producent och regi: Tove Palén Exekutiv producent: Linda Belanner, Barnradion Illustrationer: Charlotte Heyman
Nils Dacke var den motvillige revolutionär som nära nog tog knäcken på Gustav Vasas landsbyggarprojekt. Smålänningen reste sig mot centralmakten och inbördeskriget har aldrig varit närmare i Sverige. I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus. Vill du veta mer om Dackefejden och 1500-talet? Läs Gustav Vasa landsfader eller tyrann av Lars-Olof Larsson, En avskyvärt elak man av Hans Hellström eller Sveriges historia 1350-1600, red. Bo Eriksson och Dick Harrison Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer - programledare, manus & research Pablo Leiva Wenger - scenuppläsare Linda Segtnan - praktikant Nils Svennem Lundberg - ljuddesign & slutmix Mårten Andersson - producent Medverkar gör även historikern och författaren Erik Petersson. P3 Historia görs av produktionsbolaget Munck.
I Kronobergspodden presenteras olika teman i varje avsnitt. I just det här går vi tillbaka till 1500-talet och får bekanta oss med en riktig frihetshjälte - Nils Dacke som på egen hand utmanade Gustav Vasa och åstadkom ett historiskt uppror.
Radio Mises gästas av Tom Woods. Det diskuteras amerikansk och svensk libertarianism, varvid den svenska finnes vara förvånansvärt stark. Tom förklarar att historiekunskaper är viktigt för framtidens utveckling och för att motverka personlig barbarisering. Vidare om frihetsvänner som Ron Paul och Nils Dacke kontra centralstatsbyggare som Gustav Vasa och Abraham Lincoln. Också en del om den katolska kyrkans bidrag till den västerländska civilisationen. Allra sist avslöjar Tom hur mycket libertarian han själv är.
Släktbands landskapsupplaga 24 nov 2008 I den här serien som vi kallar landskapsupplagan utgår vi från de fördomar som odlats om människor från olika delar av landet. Och nu har turen kommit till det landskap som kanske har det djupast rotade begreppet om sig. Nämligen Småland. Det finns många talesätt och ordspråk som just betecknar smålänningarna som särskilt snåla. Så här skrev man till exempel i Nordisk Familjebok 1917: Smålänningen är till sin natur vaken och intelligent, flitig och sträfsam, rask och hurtig, men likväl foglig till lynnet, händig och slug, hvilket allt medför åt honom den förmånen, att han äfven med små medel kan taga sig fram i lifet. Men det var inte bara uppslagsverken från förra sekelskiftet som beskrev smålänningen på det här sättet. Även barnen i folkskolan fick de här fördomarna bekräftade i sina läseböcker. I folkskolans läsebok från 1910 finns en saga om hur Småland skapades. Men det gick inte riktigt som det borde... Sagan om Vår Herre och Småland Vår Herre höll på med att skapa Sveriges landskap, och Sankte Per gick med och såg på. Till slut tyckte han, att det var rakt ingen konst. Vår Herre hade redan börjat lägga ut och ordna Småland, då Sankte Per livligt bad att få fortsätta. Det gick Vår Herre in på, men för att icke vara sysslolös, tog han genast själv itu med Skåne. Sankte Per började nu forma berg och åsar och stapla upp stenhögar på bergen, ty han ville, att marken skulle komma så nära intill den goda solvärmen som möjligt. Och så bredde han ut ett tunt jordlager över stenmassorna. Men han förstod ej, att ett land, som når högt upp emot molnen, är mera utsatt för köld, snö, regn och oväder, utan han var högeligen belåten med sitt verk. Och så gick han ned till Skåne för att träffa Vår Herre. ”Är du redan färdig?” ”Ja, för länge se’n”, svarade Sankte Per. ”Nå, vad tycker du om det här landet?” Sankte Per såg ut över de jämna åkrarna och ängarna, som lyste i solskenet, men han såg också sjöar, åar, åsar och skogar på sina håll. ”Åjo”, sade han, ”det här är nog ett gott land, men jag tror ändå, att mitt är lika bra.” Och så gingo de tillsammans åstad för att titta på Sankte Pers skapelse. Men medan Sankte Per var nere i Skåne, hade det kommit ett par strida slagregn och sköljt bort nästan all jorden från bergen och ner i skrevorna, och vattnet hade fyllt dessa och bildat sjöar och stora kärr; men på några jämna ställen låg sanden torr och törstade i solen. ”Ja, det här landet kommer att bli magert och torftigt i alla tider, det kan inte hjälpas”,sade vår herre. ”Å, så farligt är det väl inte”, sade Sankte Per. ”Vänta bara, tills jag hinner skapa folk, som kan odla upp mossarna och röja upp åkrar ur stenbackarna!” ”Nej”, sade Vår Herre, ”Det ombetror jag dig visst inte. Men du kan få gå ner till Skåne, som jag har gjort till ett gott och lättskött land, och skapa folk till det landet. Smålänningen vill jag skapa själv.” Och så skapade Vår Herre smålänningen och gjorde honom kvick och förnöjsam och glad, flitig, tilltagsen och duktig, för att han skulle kunna skaffa sig bärgning i sitt fattiga land. Den som skulle odla den steniga småländska jorden var tvungen att hushålla med resurserna. Och det är kanske därifrån man hämtade påståendet om snålhet. Smålänningen Lennart Johansson är docent i historia och chef för Kronobergsarkivet i Växjö. Han är också en av författarna till boken Smålands historia som kom ut för ett par år sedan. Han berättar att landskapet Småland länge bestod av en mängd små landområden och inte blev ett enhetligt begrepp förrän ganska sent. - Området bestod av en massa små områden, Värend, Njudung ,Finnveden etc. Och de här områdena hade egentligen inte så mycket gemensamt utan betraktade dem som ”de små länderna” vilket blev Småland, berättar Lennart Johansson. Medeltidsmänniskan i Småland betraktade sig nog själv i första hand som Värens-bo, och så vidare. Ursprungligen var bilden av Småland långt ifrån ljus, i alla fall inte för dem som betraktade området utifrån. Många av de talesätt som kommer under 15-, 16-, och 1700 –talet visar att det var ett landskap som man många gånger såg ner på, säger Lennart Johansson och tar som exempel talesättet att ”Inför Vår Herre är vi alla smålänningar”. - Det betyder helt enkelt att inför Gud är vi små och ynkliga. Det finns en del personer som gjort extra mycket för att sprida den illasinnade bilden av folk från Småland. - En sådan trendsättare var Gustav Vasa som ju utkämpade en bitter fejd med Nils Dacke. Gustav Vasa kallade Nils Dacke för ”förrädare, horkarl, och kättare”, berättar Johansson och fortsätter: - Den kungliga historieskrivningen utmålade smålänningar om ett opåtlitigt och lömskt släkte. -Det fick långsiktiga följder både för den småländska självkänslan, men också för hur man uppfattade smålänningar utifrån, tror han. Bilden av den trolöse smålänningen verkar ha spridit sig ganska långt. När den ryske tsaren Ivan den förskräcklige skriver ett brev till Johan III i Sverige på 1570-talet så är det fullt med invektiv och oförskämdheter. Bland annat skriver tsaren att Johan är en ömklig figur särskilt eftersom hans fader skulle härstamma från småländska bönder. Långt senare lät biskopen i Växjö, Esaias Tegnér sitt ironiska gissel vina över smålänningarna. Han skriver i ett brev att smålänningen är ”…ett sniket, trolöst och ärelöst släkte som är för snålt för att vara glatt och för fattigt för att vara ärligt.” I ett annat brev skrev han om den stora vintermarknaden i Växjö där det såldes stora mängder rävskinn ”..som de obarmhärtiga smålänningarna har flått av sina kamrater.” Knipsluga rävar som flår andra rävar, alltså. Föreställningen att det finns landområden eller landskap där folk är mer snåla än på andra platser, det gäller inte bara Sverige och Småland, berättar Lennart Johansson: -Det finns ju områden i de flesta europeiska länder där folk pekats ut som snåla, vi har skottarna och savolaxarna i Finland. Men snålheten är ju i själva verket sparsamhet – bodde man i ett område där det var svårt att försörja sig får man ju ta hand om de tillgångar som fanns. I slutet av 1800-talet när man i nationalromantikens anda försökte finna de positiva dragen hos folk i olika landskap, då ändrades smålänningen en smula – han blev mer fiffig och knipslug än snål. Kanske var det i det sammanhanget som myten om hur Småland skapades kom till. Den småländska sparsamheten var en realitet menar Lennart Johansson. I sitt arbete på Kronobergsarkivet så möter han bland gamla handlingar många exempel på hur småländska politiker och tjänstemän höll på alla sätt försökte hålla nere utgifterna med allmänna medel. På 1950- och -60-talen, dvs före de stora kommunsammanslagningarna, så kan man se hur de lokala politikerna säger nej till det mesta som skulle innebära utgifter. -Det finns exempel på hur landstingsmän motsatte sig en gymnastiksal till en folkhögskola. Man tyckte att eleverna borde ut och hugga ved istället för att man skulle satsa landstingspengar på onödiga projekt, slutar Lennart Johansson. Brevskatt Den som släktforskar och har turen att hitta brev kan komma nära de människor som levde förr. Björn Smith som har sina rötter i södra Småland fann flera kartonger med för honom okända brev när hans mor gick bort förra året. Längst in i en garderob stod en brevskatt och där dålde sig faktiskt några släkthemligehter. Till exempel visste inte Björn Smith att hans morfar hade syskon. Några av breven skrevs av Björn Smiths mors farfar Salomon Simonsson som ägde 1 /16 hemman i södra Grimsbygd i Pjätteryds socken i Småland. I de här breven ser man att de var tvugna att vända på varenda öre. - Det är kul att se de här breven för de är uppbygda på ungefär samma sätt, säger Björn Smith. Först börjar han gärna med ett bibelspråk och sedan handlar det om grannarna och i slutet av breven skriver han om jordbruket. I breven står det en hel del om pengar, vad saker kostar, hur mycket grannarna betalat för att leja arbetskraft osv. I går var jag på påsten. Jag sände tio kronor till dig på en postförsändele som du ska ha till jul ljus och en sommarrock. Vi sållde ett slaktat lamm som vi fick 11 kronor och några ören för. Vi har köpt en pigg (läs: gris), den kostade 13.50. Herrens nåd och frid vare med dig nu och all tid. Många hälsningar från oss, dina föräldrar Salomon och Eva Simonsson - När man läser breven förstår man vilka omständigheter de levde under. Den som inte var skicklig och planerade väl klarade inte jordbruket, så det vi idag kallar snålhet skulle jag kalla planering och kontroll, säger Björn Smith. - Man kan också utläsa ett förakt i breven för de människor som inte klarade av att planera och hade kontroll över skörden. - Annars är det svårt att tränga igenom den massiva religösa övertygelsen Salomon Simonsson har, för den verkar reglera hela livet. Så här står det i ett av breven: Var trofast in i döden säger Jesus. Så skall jag gifva dig lifvets krona, och Jesus som är trons begynnare och fullkomnare- Han är mäktig att bevara oss intill Jesu Kristi dag. Tack och lov och pris ske Gud. Vår käre älskade son, möcken tack för ditt kära brev som vi fick i lördags. Vi hör att du mår bra och det är för oss möcke nöjsamt att höra att du slipper att fara illa, ty det vore ledsamt att höra. Vi hör att du tänkt på att gå till Amerika, men det är mycket svårt och noga för passagerare nu att få landstiga när di komma dit. Jag läste en bit i en tidning som jag skall sända dig så få du själv läsa det. Så det är nog best att stanna hemma i Sveden. Du nämner om exersisen till nästa år. Skall du inte slippa att äxersera tro, om du anmäler du har klent bröst. Inte ljuga, det menare jag inte, men säga att du är svag till hälsan. Skräddare Persson han töckte på att du har för svag hälsa till att resa till Amerika, även så till att äxersera. Men om det så skulle bliva så har du 50 öre om dagen och du kan kanske förtjäna några öre med ditt yrke under tiden. Herrens frid Eva och Salomon Simonsson Småland i stor databas Småland har som vi vet bestått av många mindre delar, eller områden. Och även idag finns lite av den strukturen kvar. Tre län samsas i landskapet Småland. Och just av den anledningen kan det vara svårt att hitta rätt i kyrkböckerna. Men för stora delar av Småland finns en databas som underlättar för personhistoriker. PLF, person och lokalhistoriskt forskarcentrum, i Oskarshamn har i snart 30 år samlat kyrkohistoriskt material i en databas. Iden finns alla uppgifter nerskrivna i klartext och dessutom kan man söka från flera olika håll - man kan söka på namn, datum för död, födelse eller giftermål, eller andra uppgifter. Klicka här och du kommer till PLFs hemsida: Sam Blixt är en av den här unika databasens skapare. Unik för att den är så stor och kom till så tidigt. Alltsammans började 1983, då datorer var ovanliga och ganska knepiga för gemene man. Sam Blixt som var och är en ivrig släktforskare, fick kontakt med en kollega vid namn Gunnar Källenius. Han hade tänkt göra en rekonstruktion över husförhörslängderna i församling utanför Oskarshamn. Sam Blixt berättar hur de startade sitt arbete: -När jag berättade att jag höll på att skapa ett dataprogram för att kunna föra in resultatet av min släktforskning, då blev Gunnar eld och lågor, minns Sam Blixt. Källenius berättade att han tänkt registrera alla födda, döda och vigda i Döderhults församling, och att i det läget stöta på någon som var intresserad av att arbeta med datorer var guld värt. De två släktforskarna började mycket riktigt med Döderhult med snart spred sig arbetet till angränsande församlingar – och med tiden blev fler människor engagerade i arbetet. Idag finns det drygt fyra miljoner poster i PLF:s databas, som omfattar 300 sammanhängande församlingar i Småland. Därtill finns en speciell databas för Kronobergslän som länets genealogiska förening skapat, och i den Där finns ytterligare en miljon poster. -PLF kan faktiskt vara den allra största regionala databasen i hela världen, säger Sam Blixt , inte utan ett stort mått av stolthet. -Har man rötterna i Småland, så har man stor chans att finna dem man söker i vår databas, säger han. Han visar databasen, och på prov ser vi om Elisabeth Renströms småländska anor finns där. Efter bara ett försök finner Elisabeth sin morfars mor, som varit svår att finna i kyrkböckerna. Databasen är en bra början i släktforskningen säger Sam Blixt, men vill man gå djupare och veta mer så är det viktigt att gå vidare till originalkällorna i själva arkiven: -Jag brukar alltid rekommendera att inte gå mer än tre-fyra generationer bakåt – gå åt sidorna istället, det blir mycket mer spännande, säger han. Frivilligt arbete har till dags dato producerat 4 CD-skivor med uppgifter från stora delar av Småland. Det är försäljningen av cd-skivorna som bekostar det fortsatta arbetet. Men de hundratals medlemmar i föreningen som fortsätter att arbeta med databasen jobbar helt ideellt. Och det finns mycket arbete att göra. -Vi funderar på att utöka med Jönköpings län, och i förlängningen tänker vi göra CD-skivor med husförhörslängder och även in-och utflyttade samt bouppteckningar. När Sam Blixt och hans kollega startade arbetet med databasen över Småland 1983 var datortekniken en helt annan historia än idag. Hade vi vetat då vad vi vet idag om hur mycket data man kan lagra hade vi nog gått ut ännu hårdare, tror Sam Blixt: -På den tiden fick vi vara sparsamma med utrymmet när vi skulle skriva ner uppgifterna. Sedan dess har ju dataområdet utvecklats något enormt, och ve ser inga gränser för det här, säger han. Till sist kan vi inte låta bli att fråga Sam Blixt som ju är en duktig släktforskare om han funnit några spår av den påstådda småländska snålheten - eller kanske motsatsen, generositet, i sina småländska rötter. Och det har han: -Jag har i min egen släkt några generationer tillbaka en man som byggde Frödinge kyrka 1734. Nils Petter Hjertstedt hette mannen som var häradshövding och borgmästare. På predikstolen ser man än idag en inskription som berättar att den är byggd på initiativ av Hjertstedt. Men alldeles utan egen vinning var inte detta kyrkobygge. Han krävde att få bygga en egen läktare i kyrkan, en hedersläktare för honom och hans släkt. -Ja han tyckte väl att han skulle ha något för sin insats, säger Sam Blixt, som har varit i Frödinge kyrka där det fortfarande finns spår kvar av den gamla kyrkoläktaren.